Engelska för yngre elever

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Estetisk-filosofiska fakulteten Engelska

Frida Warnqvist

Engelska för yngre elever

English for younger pupils

Examensarbete 15 hp

Lärarprogrammet

Datum: 10-10-28

Abstract

This report has a focus on English for younger pupils. The purpose of this report is to investigate how teachers can teach English in a meaningful way and to find out what working teachers of today think of their lessons in English. The report focus on younger pupils in grades one through six. We live in an international society where an understanding of one another will be more central in the future, since travelling and working in other countries has become even more common.

Abstrakt

Denna rapport fokuserar på engelska för yngre elever. Syftet med denna rapport är att undersöka hur lärare kan undervisa engelska på ett meningsfullt sätt och att ta reda på vad verksamma lärare tycker om sina lektioner i engelska. Denna rapport fokuserar på de yngre eleverna med fokus på årskurs ett till sex i skolan. Vi lever i ett internationellt samhälle där förståelsen för varandra kommer att vara ännu centralare i framtiden, då resande och arbete i andra länder har blivit vanligare.

Denna rapport visar att genom att göra lektionerna i engelska roligare och mer lekfulla, så kommer undervisningen att bli mer meningsfull. Det är också av stor vikt att lärare är

motiverade, öppensinnade och planerar sina lektioner väl. Det är viktigt för lärare att känna sig säkra på sin egen nivå på engelska, så att undervisningen blir så positiv och intressant som möjligt för eleverna. Denna rapport har ett stort värde för lärare som vill utveckla sin undervisning i engelska eller för dem som är intresserade av undervisning i engelska.

Innehållsförteckning

2.2 Engelska för yngre åldrar………2

2.3 Presentation bok 2………..3

2.4 Inte bara glosor, fröken! ... 3

2.5 Presentation bok 3………..4

2.6 Engelska för livet ... 5

2.7 Lpo 94………6

3 Metod ... 7

3.1 Intervju och observation ... 7

3.2 Undersökningsgrupp ... 7

3.3 Intervju och observationsmiljö ... 8

4.4 Observation 2 ... 12

4.5 Intervju 3 ... 12

5 Diskussion och analys av resultat ... 15

5.1 Den meningsfulla undervisningen ... 15

6 Slutsatser ... 22

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Jag har alltid varit väldigt intresserad av engelska, både som barn och som vuxen. Men det var först på lärarutbildningen och på kursen ”engelska för yngre åldrar” som jag fick upp ögonen för det på riktigt. Jag började intressera mig för hur jag som färdigutbildad lärare kan undervisa i engelska och den nyfikenheten har tagit mig hit.

1.2 Syfte

Syftet med denna rapport är att undersöka hur lärare kan undervisa i engelska på ett meningsfullt sätt, samt undersöka vad några verksamma lärare anser om sina lektioner i engelska. Arbetet kommer att fokusera på de yngre eleverna från årskurs 1-6 i skolan.

1.3 Preciserade frågeställningar:

• Hur kan lärare undervisa engelska för yngre på ett meningsfullt sätt? • Vad anser lärare om sina lektioner på en kommunal grundskola i Sverige? • Varför är det viktigt att undervisa yngre elever?

2. Litteraturgenomgång

Här följer en litteraturgenomgång av tre böcker, vars innehåll jag har valt att dela upp per bok. Utöver dessa fyra böcker, kommer även Lpo 94 att hänvisas till.

2.1 Presentation bok 1

Författarna som står bakom boken Engelska för yngre åldrar heter Maria Estling Vannestål och Gun Lundberg. Boken handlar om att engelska undervisningen i skolan är den överlägset viktigaste faktorn för lärande och språkutveckling. De menar att engelskämnet är beroende av lärare som behärskar en kommunikativ och funktionell engelska och som har en rik, metodisk verktygslåda att ta till. En sådan metodik tar vara på de yngre elevernas lust att lära genom drama,

litteraturläsning, skapande och språkliga aktiviteter på internet och mycket annat.

2.2 Engelska för yngre åldrar

Det finns ett flertal motiverande fördelar med att jobba med engelska tillsammans med de yngre eleverna. De vetenskapligt grundade fördelarna med en tidig engelsk språkstart i skolan är

följande: att yngre elever är imitativa, de lär aktivt med hela kroppen, de uppskattar lek, rytm, rim, sång, sagor och drama, deras läs- skriv och språkutveckling drar fördelar av att de är bekanta med flera språk, de har en naturlig attityd till språklärande, de är inte rädda för att göra misstag och de är nyfikna och öppna för nya kulturer (a.a.s. 20).

En annan infallsvinkel vad det gäller att ha engelska med de yngre är att det gynnar

flerspråkigheten. Tidigare har forskarna ansett att barn bör koncentrera sig på ett språk i taget, men det man inte visste då var att ju fler man lär sig, desto lättare blir det att lära sig dem (a.a.s. 18). Författarna menar att det är i skolans tidiga år som kunskaper i främmande språk grundläggs och det är här lärare har möjlighet att väcka elevernas nyfikenhet och intresse så att de ska kunna kommunicera över hela världen. Intresset för engelskan kan motivera eleverna till studier i andra främmande språk. Därför är de tidiga årens engelska så oerhört viktig och lärare har ett stort ansvar för att starten blir så bra som möjligt (a.a.s. 7).

En stor del av engelska lektionerna borde gå till att låta eleverna få tala språket. Detta gäller även för de yngsta barnen som har ett mycket begränsat ordförråd i engelska. Att våga och vilja är två starka drivkrafter för utvecklingen av språk och det gäller att skapa ett avspänt klassrumsklimat när det kommer till engelskan. Det ska finnas en trygg och positiv miljö i

klassrummet, där läraren är uppmuntrande och försiktig med korrigeringar av uttal (a.a.s. 21). Eleverna kan få läxor som innebär att vara språkligt uppmärksamma då de ska söka engelska ord i deras vardagliga liv, för att sedan ta med dessa till klassen för vidare användning. Dessa uppgifter kan till exempel innebära att söka efter engelska ord i reklam, från webbsidor, onlinespel, ord från favoritlåtar samt engelska fraser från tv-serier och filmer (a.a.s. 23).

När det sedan kommer till lärarrollen menar författarna att lärare som är öppna för att prova nya möjligheter kommer att kunna skapa betydligt fler tillfällen till språkutveckling än vad lärare som följer ett traditionellt schema kan göra. Med det engelska talesättet ”the sky is the limit” menas att det inte finna några gränser för vad man kan åstadkomma om man vågar försöka, ett spännande motto för engelsklärare i grundskolans tidigare år” (a.a.s. 28).

2.3 Presentation bok 2

Författarna till boken Inte bara glosor, fröken! heter Karin Hanisch och Birgitta Risholm. Boken beskriver tre års utvecklingsarbete i engelska på mellanstadiet, från lärarstyrd undervisning till elevplanerad inlärning. Vi får också ta del av tankarna bakom begreppet learner autonomy och författarna visar hur dessa idéer om språkinlärning har satt sina spår i 1994 års kursplan för det engelska ämnet. Boken fungerar dels som en inspirationskälla, dels som konkret handledning för den som vill utveckla sin undervisning i engelska.

2.4 Inte bara glosor, fröken!

sin egen inlärning och sina egna behov (a.a.s. 14). Författarna som har prioriterat Learner

autonomy i sin engelska undervisning menade att det var viktigt att eleven skulle få följa sin egen inlärningsgång, de skulle tro på sin förmåga, vilja och våga förstå, bli medvetna om sin

individuella inlärning, att acceptera kamraternas olika kunskapsnivåer och att kunna planera, utföra och utvärdera sitt arbete(a.a.s. 10-11).

De anser att det är viktigt att reflektera över sin egen undervisning i engelska, så att det inte automatiskt faller in i en ensidig och klassisk katederundervisning, något de anser uteslutande bestå av att läraren presenterar ett material som sedan eleverna förväntas komma ihåg med hjälp av lärobok och anteckningar, för att sedan bli förhörda skriftligt eller muntligt på (a.a.s. 14-15). När det gäller förändringar i sin undervisning som lärare måste man alltid vara beredd på att det kan ta tid och planering. Om en lärare har ett mål med sin undervisning, är det kanske nyttigt att ta det steg för steg och inte försöka göra alla förändringar på en och samma gång. Ett alternativ är att kombinera det lärarstyrda arbetet med ett friare elevplanerat arbetssätt och att ge sina elever förtroende för det (a.a.s. 17).

En del oroliga kollegor till författarna har undrat om det bara är de duktiga som gynnas av ett elevplanerat arbetssätt. Hur går det för de svaga och de som har svårt för att ta ansvar? Deras svar är att alla typer av elever kan vinna på det här arbetssättet. De duktiga eleverna gör mycket stora framsteg och det går fort fram och de elever som behöver längre tid på sig får den tiden. De får hålla på med samma sak tills de är mogna att gå vidare (a.a.s. 100).

När det sedan gäller själva lärarrollen ger författarna också ett par kloka råd på vägen. Det är att vara konsekvent, ställa krav på eleverna, hålla sig till fasta ramar och att tro på elevens förmåga (a.a.s. 101).

2.5

Presentation bok 3

2.6 Engelska för livet

En person som författarna hänvisar till i boken är den amerikanske forskaren Stephen Krashen. Enligt honom är ett meningsfullt och begripligt inflöde av språk det allra viktigaste när det handlar om att bygga upp sin förmåga att hantera och att lära sig ett nytt språk . Om ett innehåll är intressant för eleven, tar denne omedvetet till sig den språkliga formen. Denna språkliga process kallas för language acquisition (”tillägnande av språk”) och detta menar Krashen är mycket mer centralt för språkutvecklingen än det medvetna inlärandet. Ett stort inflöde av språk på en individuellt anpassad nivå, strax över den nivå man klarar av, är vad eleven främst är i behov av för att lära sig språk (a.a.s. 7).

Läraren måste tala mer engelska på lektionerna, ha mer muntlig kommunikation i par och smågrupper och ha mer läsning för innehållets skull. Då brukar förändringarna till stor del vara positiva för lärare och elever. Men ju mer eleverna arbetar med olika material och uppgifter, desto svårare blir det för läraren att hålla reda på allt som sker i klassrummet. Desto mer angeläget blir det att eleverna själva tar över ett större ansvar för sitt arbete (a.a.s. 9).

Något de anser kan vara till stor hjälp när läraren startar upp engelska i en klass är att de har en diskussion med sina elever om varför det är bra att kunna det engelska språket, vad de kan använda språket till och vilka sätt man kan lära sig engelska på. Att ta upp sådana frågor menar de kan förtydliga för dem att det som man lär sig när man är i skolan bara är en liten del av all den engelska som finns runt omkring oss (a.a.s. 16).

Att läraren uteslutande pratar på engelska till eleverna, tror författarna ger eleverna den absolut bästa grunden för deras språkutveckling. Men det är viktigt att läraren förklarar för eleverna att de inte alltid behöver förstå allt det som läraren säger, för alla ord kommer att upprepas jättemånga gånger under lektionerna. Till slut kommer de att förstå vad läraren säger, eleverna måste bara ge det lite tid (a.a.s. 33).

En del skolor har haft engelska dagar, ibland med hjälp av utbytesstudenter eller inbjudna engelsktalande ur bekantskapskretsen. I vissa fall har klassen följt sitt vanliga schema med den skillnaden att OÄ-texterna har varit på engelska, mattetalen har kommit från en brittisk lärobok och så vidare. Naturligtvis har läraren talat engelska under hela dagen. I andra skolor har den engelska dagen varit en temadag som brutit den vanliga undervisningen i hela skolan. Eleverna har fått gå till olika stationer och prövat aktiviteter som engelska dataspel, videofilm med frågor till, baka scones och dricka te, handla varor på engelska med en lärare som expedit, uppgifter där de ska lyssna med hjälp av AV-centralens material och lösa engelsk deckargåta i grupp (a.a.s. 121-122).

bok och de menar att det är viktigt att eleverna får ett meningsfullt inflöde av språk, många tillfällen att använda språket i tal och skrift, inskolning till ökad medvetenhet så att eleverna gradvis kan ta ett större ansvar för sin inlärning, ordinlärning i sammanhang och grammatik efter mognadsnivå (a.a.s. 12).

2.7 Lpo 94

1994 års kursplan (Lpo 94) menar att det är väldigt viktigt med undervisning i engelska i den svenska kommunala grundskolan, då engelska antingen är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk i världen. Att kunna engelska är nödvändig vid studier, vid resor i andra länder och för sociala eller yrkesmässiga internationella kontakter av olika slag. Skolans utbildning i engelska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och sådana språkkunskaper som är nödvändiga för internationella kontakter och för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad.

I Kursplanen står det att skolan ska sträva efter att eleverna utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift, fördjupar sin förståelse av talad engelska i olika situationer och sammanhang, uttrycker sina egna tankar på engelska samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter, utvecklar sin förmåga att läsa olika slags texter för upplevelser, information och kunskaper och utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder. När det gäller den elevplanerade undervisningen i engelska säger läroplanen att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att reflektera över och tar ansvar för sin egen språkinlärning. Eleverna ska utveckla sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i samarbete med andra.

3. Metod

3.1 Intervju och observation

För att få en övergripande bild av hur det kan se ut i verkligheten har jag besökt en kommunal grundskola i Sverige och intervjuat lärare, samt observerat lektioner i engelska. Jag har valt att göra detta på en skola där jag tidigare varit och arbetat från och till under tre års tid som

lärarvikarie. Att jag valde denna skola och inte någon annan beror på att jag tycker att det känns bra att barnen känner igen mig. Avsikten är att min närvaro ska vara helt naturlig och inte störa dem i deras undervisning. Som komplement till mina observationer har jag intervjuat jag tre pedagoger, två lågstadielärare och en mellanstadielärare. Jag vill höra deras åsikter om

undervisning i engelska och varför det är viktigt att undervisa i engelska med yngre elever, samt vad de tror kommer att vara aktuellt i framtiden.

3.2 Undersökningsgrupp

På skolan finns fem avdelningar med klasser från årskurs ett till sex. Jag har intervjuat och observerat två lågstadieklasser med tillhörande lärare på två skilda avdelningar på denna skola, detta för att få en bred överblick över skolans undervisning i engelska. Den tredje läraren som jag har intervjuat undervisar två dagar i veckan i sin mellanstadieklass på skolan och resterande dagar undervisar hon blivande och verksamma lärare i engelska för yngre på ett universitet i Sverige. Denna lärare har jag enbart intervjuat om hennes omfattande kunskap i undervisning i engelska, och därmed valt att utesluta en observation som jag anser skulle ha gjort rapporten för stor i omfång.

Denna lärare har även via förlag gett ut undervisningsmaterial i engelska för yngre, samt varit en av de bidragande lärarna till boken Engelska för livet (Eriksson & Tholin, 1997) som finns med i litteraturgenomgången i denna rapport på sida fyra. Att det blivit just två lågstadielärare som jag har intervjuat samt observerat, beror på att det har varit väldigt svårt att få respons från de lärare som jag har kontaktat från olika skolor och som representerar olika årskurser.

3.3 Intervju och observationsmiljö

Båda lågstadieklasserna har ett stort och rymligt klassrum med kateder, white board, skolbänkar och hyllor med tillhörande läromedel och arbetsmaterial. Det finns ett flertal stora fönster i klassrummen och dessa klassrum ligger vägg i vägg till avdelningens tillhörande fritidsverksamhet. Intervjuerna och observationerna med lågstadielärarna genomfördes i deras klassrum, då lärarna anser att det blir enklast så. Intervjun med mellanstadieläraren genomfördes på hennes kontor på universitetet.

3.4 Genomförande

I boken Att genomföra examensarbete har jag läst om vilka slags intervjufrågor man kan använda sig av, samt hur man kan välja att lägga upp intervjun i stort. Där finns också vägledning om hur man kan strukturera sin observation. De beskriver att man kan genomföra strukturerade, halvstrukturerade eller öppet riktade intervjuer och jag har valt att använda mig av den

strukturerade intervjumodellen. (Höst, Regnell & Runesson, 2006, s. 34-35). Detta med anledning av att få struktur på frågorna och svaren. Dessa frågor har använts till samtliga lärare under intervjuerna. Jag var dock öppen för deras eventuella tillägg när det gällde undervisning i engelska.

När det kommer till observationerna står det i Att genomföra examensarbete att man kan vara en deltagande observatör eller en fullständig observatör. Att vara en deltagande observatör innebär att man gör sig själv till en del av observationen. Att vara en fullständig observatör innebär att man bara noterar och beskriver vad som sker under observationen. (Höst, Regnell & Runesson, 2006, s. 34-35). Jag har valt att vara en deltagande observatör och jag planerade att hjälpa till i klassrummet om det fanns behov av det, då jag känner barnen och har arbetat med dem tidigare som lärarvikarie. Att skriva ner vad jag upplevde och såg under observationen var dock väldigt viktigt.

3.5 Metodkritik

Det som saknas i rapporten är direktkontakten med eleverna och deras upplevelser av

känner igen.

Lärarna jag intervjuar är kvinnor i medelåldern som har stor erfarenhet av undervisning i engelska. Det hade varit lärorikt att få träffa en ung lärare och få ta del av denna persons tankar kring sin undervisning i engelska. Jag hade dessutom uppskattat en manlig bidragare till

rapporten, men de män som jag kontaktade hade inte möjlighet att medverka. Jag hade dessutom velat observera mellanstadieläraren samt lärarutbildaren i engelska, men jag ansåg att det var viktigare att lägga mer fokus på hennes stora kunskap om undervisning i engelska. Att lärarna var förberedda på att jag skulle komma och observera deras lektion, kan också ha lett till att de planerade lektionen mer än vanligt.

Att jag valde att kontakta lärarna via mail kan också ha lett till att det var lättare för dem att ignorera det eller att säga nej. Jag hade kanske fått mer respons om jag antingen ringde eller åkte till skolorna personligen. Jag vet heller inte hur jag hade gjort om alla de tillfrågade lärarna hade tackat ja till intervjuerna och observationerna, jag tror att jag någonstans tog för givet att alla inte skulle ge respons.

4. Resultat

Nedan presenteras det resultat som jag har fått under mina intervjuer och observationer. Lärarna kallar jag Lärare A, Lärare B samt Lärare C. För att ta del av mina frågor till Intervju 1 och 2, se bilaga 1.

4.1 Intervju 1

Lärare A är en medelålders kvinna som är en verksam lärare på lågstadiet på en kommunal grundskola i Sverige. Lärare A har flerårig erfarenhet av läraryrket och av engelska i skolan. Hon trivs med sin undervisning i engelska och tycker att det är skönt att kunna forma mycket av innehållet på egen hand i och med att hon är klasslärare. Hon plockar material från olika håll och inspireras gärna av sina kollegor, men hon tycker att det saknas ett heltäckande läromedel i språket och speciellt för de yngre eleverna i årskurs ett till tre. Hon tycker att det är väldigt viktigt med undervisning i engelska för de yngre eleverna och tycker att man ska börja med

språkundervisningen så tidigt som möjligt i skolan.

Hon poängterar vikten av att kunna språket, då vi lever i ett internationellt och mångkulturellt samhälle som kräver förståelse för varandra. Hon berättar också att de har engelska som profil på skolområdet, något som rektorn införde för ett par år sedan. I framtiden tror hon att det kommer att bli ännu vanligare med konversationen i klassrummet, att eleverna kommer att prata mer med varandra än vad de skriver och läser individuellt på engelska. Hennes elever gillar det innehållet av undervisningen som återkommer och som de känner igen. Det hon anser att eleverna gillar allra mest är att se tv-program och att leka lekar och spela spel på engelska.

4.2 Observation 1

tillsammans med lärare A som ledare. När lärare A låtit ett barn få bingo, samlar hon in spelet för att utvärdera lektionen tillsammans med eleverna.

När lektionen på sextio minuter är slut, skickar hon ut dem från klassrummet beroende på vilken färg på engelska hon säger och som de har på sina kläder. Lektionen är väldigt varierad, då eleverna både får måla, prata, lyssna, sjunga, samarbeta och spela spel under en och samma lektion. Lärare A lyckas hela tiden få elevernas uppmärksamhet och har tålamod med de elever som har svårt att koncentrera sig. Det är en bra variation mellan Lärare A:s aktiviteter och hon är säker på sitt engelska uttal. Hon blandar engelska med svenska och gör på så vis det lättförståeligt för eleverna att hänga med under hela lektionen.

4.3 Intervju 2

Lärare B är liksom Lärare A en medelålders kvinna och verksam lärare på lågstadiet på en kommunal grundskola i Sverige. Lärare B har flerårig erfarenhet av läraryrket och av det engelska ämnet i skolan. Hon tycker att hennes undervisning i engelska fungerar helt okej, men hon tycker att hennes eget uttal i engelska behöver förbättras. Under hennes skoltid började de inte förrän i årskurs fem med lektioner i engelska och under hennes lärarutbildning som vuxen ingick ingen utbildning i engelska. Hon menar att dessa orsaker ligger till grund för osäkerheten i att prata engelska tillsammans med eleverna. För att förbättra detta skulle hon vilja gå en kurs i uttal eller bo i England under en längre period.

Att undervisa i engelska med de yngre eleverna tycker hon är självklart, då människor reser mer idag än förr och för att man ska kunna prata med människor från andra delar av världen. Lärare B säger också att i princip alla jobb kräver att man ska kunna förstå språket. Hon är nöjd med det material som finns och tycker inte att det finns någon särskild brist på läroböcker i engelska för yngre. Det hon däremot skulle vilja få tag på är bättre textböcker för de yngre eleverna. I framtiden tror hon att det kommer att fokuseras mycket mer på det muntliga i

4.4 Observation 2

Klassen jag observerar är en årskurs tvåa och består av elva elever, varav fem är pojkar och resterande flickor. Lärare B inleder lektionen med en samling på mattan och hon blandar engelska instruktioner med svenska. Därefter lägger hon ut åtta bilder föreställande djur på golvet. Hon förklarar för dem att de ska leka en ”komma ihåg lek”. Men först frågar hon eleverna om de kan de engelska beteckningarna för de olika djuren och hon går igenom djuren ett efter ett tillsammans med eleverna. De känner till flertalet av djuren, men några får hon presentera på nytt. Lärare B är noga med att ge beröm och alla får chans att svara och att gissa. Hon upprepar djuren på engelska och de får även säga dem högt tillsammans med henne. Eleverna är engagerade och verkar tycka att det är väldigt roligt.

När alla verkar kunna de engelska beteckningarna för djuren, leker de ”komma ihåg leken” som går ut på att någon tar bort en bild när de andra blundar och gömmer denna bild tills de andra gissat på vilket djur som är borta. Den som gissar rätt får ta bort ett djur under nästa omgång och så fortsätter det tills läraren avbryter. I det här fallet börjar Lärare B att ta bort ett djur för att illustrera hur det hela går till och hon använder hela tiden engelska fraser och meningar. När eleverna ska hålla i leken får även de använda sig av fraser och meningar som exempelvis ”Close your eyes, please” och ”Which animal do you think is gone?” Denna lek håller de på med under trettio minuters tid.

Lektionen avslutar de genom att sjunga den klassiska avslutningslåten ”Nu är det slut för idag! Tack och adjö för idag!” fast på engelska. Lektionen är lekfull och att den bara består av trettio minuter gör ingenting för eleverna är engagerade och har det roligt under den tiden som finns. Lärare B är en lärare som blandar ödmjukhet med disciplin och eleverna lyssnar

koncentrerat under hela passet. Hon blandar engelska med svenska och gör på så vis det enkelt för eleverna att hänga med.

4.5 Intervju 3

För att ta del av mina frågor till denna intervju, se bilaga 2.

Lärare C är liksom lärare A och B en medelålders kvinna med flerårig erfarenhet av undervisning. Hon är en verksam lärare i en mellanstadieklass på en svensk kommunal

grundskola, samt lärarutbildare för både blivande och färdigutbildade lärare i det engelska språket på ett universitet i Sverige. Lärare C har sedan flera år tillbaka via förlag gett ut

material till boken Engelska för livet (Eriksson & Tholin, 2010). Vänligen se litteraturgenomgången av boken på sidan fyra.

Lärare C trivs väldigt bra med sin undervisning av engelska i sin mellanstadieklass. Hon har jobbat mycket med språket och gillar sina lektioner. Lärare C undervisar i engelska i två

mellanstadieklasser, då de valt att utbyta kompetenserna i arbetslaget på det sättet. Det tycker hon är jättenyttigt, för då kan hon testa olika material i klasserna och se vilket resultat det ger. Lärare C anser att det bara finns fördelar med att undervisa engelska i de yngre åldrarna, då yngre elever lär sig mycket via imitationen av läraren. Det tycker hon att man ska ta till vara på genom att säga många ord tillsammans i klassen. Lärare C tycker att man bör introducera engelskan så tidigt som möjligt, men menar också att elever som inte börjat lära sig engelska förrän i elva års åldern är snabba på att ta igen det som de har gått miste om. Om lärarna på lågstadiet fokuserar mycket på engelska, så underlättar det för mellanstadielärarna som kan avancera undervisningen ytterligare och lära eleverna ännu mer.

Lärare C saknar ingenting materialmässigt, då hon anser sig kunna påverka inköpen på sin skola och hon menar att det finns väldigt mycket användbart material att välja mellan. Om hon däremot fick välja någonting som hon inte anser finns, så är det en lärarguide för att använda mer IKT (informations- och kommunikationsteknik) som exempelvis dator, tv och videokamera i sin undervisning. Men det gäller ju för all undervisning och inte bara i engelska, menar hon. Lärare C delar med sig av sitt ämnesupplägg i engelska i de olika årskurserna och hon lägger upp det på följande vis i sina klasser:

- I årskurs fyra fokuseras det mycket på att prata och att stärka självförtroendet hos eleverna, så att de vågar prata inför klassen. Eleverna behöver inte skriva särskilt mycket. Istället får de fler uppgifter som handlar om att hålla presentationer inför klassen.

- I årskurs fem sker en starkare ämnesintegrering i engelska och de försöker introducera engelska i fler ämnen under skoldagen, så som i hemkunskap och geografi. De försöker anknyta så mycket som möjligt av det de gör till engelskan. Klassen gör en utflykt tillsammans och därifrån ska de senare skicka vykort hem till läraren med engelska ord och meningar för att berätta om vad de har gjort under vistelsen.

uppgifter kring det som de gillar att göra på fritiden.

Lärare C tror att det kommer att handla mer om IKT i framtiden. På hennes skola har de nu fått en widescreen-tv i varje klassrum, så att de kan jobba mer med IKT i undervisningen. Lärare C märker på sina elever att de gillar att prata engelska, både i grupp och parvis. Vad de inte gillar är att skriva på engelska och fastän hon tycker att det gäller alla i sin klass, så märker hon det speciellt på de elever som har det problematiskt att skriva på svenska. Lärare C anser att titeln

Engelska för livet (Eriksson & Tholin, 1997) syftar till att eleverna ska kunna få ett språk att använda hela livet, både muntligt och skriftligt. Hon berättar också att det var hon som kom på titeln till boken och att hon är väldigt stolt över den.

Lärare C tycker att det är jätteroligt att få dela med sig av sina breda kunskaper som

lärarutbildare på det universitet hon arbetar vid och berättar att hon håller i en kurs för blivande lärare och en för verksamma lärare, vilket hon anser vara två helt olika världar. På den sista frågan som handlar om att hon ska nämna fem egenskaper som en framgångsrik lärare i engelska bör ha, svarar hon att följande egenskaper gäller för lärare i allmänhet och inte bara i det engelska ämnet: 1. Att man är positiv och tycker att det är roligt att undervisa.

2. Att det är ett bra klimat i klassrummet och att eleverna känner sig älskade och mår bra. 3. Att man varierar allting i undervisningen och vågar prova nya saker.

4. Att man motiverar eleverna till att känna ett intresse för språk.

5. Diskussion och analys av resultat

5.9 Den meningsfulla undervisningen

Jag tror att bilden av den meningsfulla undervisningen ser väldigt olika ut för lärare, då alla lärare är olika som personer, men också det faktum att lärare har olika prioriteringar och intressen i skolvärlden. En forskare som Eriksson och Tholin (1997) hänvisar till är Stephen Krashen. Enligt honom är ett meningsfullt och begripligt inflöde av språk det allra viktigaste när det gäller att bygga upp sin förmåga att hantera och att lära sig språk. Om ett innehåll är intressant för eleven, tar eleven omedvetet till sig den språkliga formen. Något som visar att elever behöver lyssna, se och höra mycket engelska under sina lektioner. De måste få tillgång till mycket inflöde av engelska och frågan är om lärare har förstått att detta är minst lika viktigt som allt annat innehåll av undervisningen. Under mina observationer var det enda språkliga inflödet när läraren pratade engelska till eleverna.

Eriksson och Tholin (1997) delar med sig av några grundprinciper för en bra

språkundervisning och det är som följande: ett stort och för alla meningsfullt inflöde av språk, många tillfällen att använda språket i tal och skrift, inskolning till ökad medvetenhet så att eleverna gradvis kan ta ett större ansvar för sin inlärning, ordinlärning i sammanhang och grammatik efter mognadsnivå.

Det är mycket en lärare ska ta hänsyn till i sin undervisning i engelska, men det allra bästa en lärare kan göra är enligt mig att variera lektionerna så mycket det bara går. Något som jag anser gälla all undervisning i skolan.

Den lektion i engelska som Lärare A höll i och som jag observerade under observation 1 tycker jag är ett exempel på en meningsfull undervisning. De sjöng, de pratade om kläder och färger, spelade kortspel, samarbetade, spelade klädbingo och hon utvärderade lektionen

tillsammans med sina elever. Lektionen var väldigt varierad och Lärare A var säker och trygg på sitt engelska uttal.

Den leken som Lärare B höll i och som jag observerade under observation 2 är även det ett gott exempel på en lek som jag tycker fyller kriterierna för en meningsfull undervisning. Leken som var en ”komma ihåg- lek” handlade om att man med olika teman ska räkna ut vilken sak eller bild som den skiftande lekledaren har tagit bort. Lärare B avslutar också sin lektion med avslutningslåten ”Nu är det slut för idag! Tack och adjö för dig!” fast på engelska, något som jag tycker kan vara roligt att använda sig av i sin klass. Det var båda två exemplariska lektioner som kan falla under kategorin ”en meningsfull undervisning”.

vara en engagerad lärare. En lärare som vill ha ett material som passar sina elever, som försöker skapa en trivsam klassrumsmiljö och som strävar efter att göra engelskan lekfull och ändå utvecklande. Lärare C är en engagerad lärare i engelska och kanske har hon just därför börjat arbeta som lärarutbildare i engelska på ett universitet. När jag intervjuade henne delade hon med sig av sitt ämnesupplägg på mellanstadiet och för att sammanfatta det hela så beskrev hon årskurserna med följande upplägg: i årskurs fyra fokuseras det mycket på att prata och att stärka självförtroendet hos eleverna. I årskurs fem introduceras engelska i fler ämnen och de försöker anknyta så mycket som möjligt av det de gör till engelskan. I årskurs sex får eleverna skriva mer och det blir ännu mer läsning av böcker på engelska, de arbetar tematiskt och Lärare C försöker uppmärksamma elevernas intressen. Detta upplägg visar att engelskan avanceras allt mer för varje årskurs eleverna går i.

Att försöka strukturera upp årskurserna på det här sättet, tror jag är till stor hjälp när en lärare ska planera sin undervisning i engelska. På så vis blir det tydligare för läraren och eleverna över vad de ska lära sig och vad som kommer att tas upp under varje år. Meningsfull undervisning handlar också om att ha en god planering för vad som kommer att tas upp och lägga tid på detta som lärare.

Lärare C som varit med och bidragit till boken Engelska för livet (Eriksson &

Tholin, 1997) menar att titeln syftar till att eleverna ska kunna få ett språk att använda hela livet, både muntligt och skriftligt. Den meningsfulla undervisningen handlar kanske just om att skapa en undervisning och en miljö som syftar till att stärka ”engelskan för livet” och för att uppnå detta mål är det av stor vikt att ha en lekfull inriktning på språkundervisningen.

Yngre elever är väldigt mottagliga för språk då de lär aktivt med hela kroppen, de uppskattar lek, sagor och drama, de är inte rädda för att göra misstag och de är allmänt nyfikna och öppna för andra kulturer. (Estling Vannestål & Lundberg, 2010) Lärare A och B anser att yngre elever bör undervisas i engelska och helst så tidigt som möjligt för att lägga grunden till ett livslångt intresse för språk och för andra kulturer.

Lärare C anser att ju tidigare lärarna i skolan börjar undervisa eleverna i engelska, desto mer kan lärarna dessutom avancera språkligt i högre årskurser. Lärare C anser att yngre elever lär sig mycket via imitationen av lärare och det tycker hon att man ska ta till vara genom att säga många ord tillsammans i klassen. Hon menar att man bör introducera engelskan så tidigt som möjligt, men poängterar också att elever som börjat lära sig engelska i 11-års åldern är snabba på att ta igen det som de har gått miste om.

språkinlärning (Estling Vannestål & Lundberg, 2010). Det jag känner mig kritisk till är dock i vilken ålder man ska börja som tidigast för att gynna den framtida språkinlärningen för eleverna. Hur seriöst ska man till exempel introducera engelska på förskolan? Hur mycket engelska ska man ta upp i förskoleklassen? Visst finns det läroplaner och kursplaner att rätta sig efter, men det är nog väldigt individuellt för klasslärarna och även för förskollärarna vad man anser är viktigt att lägga tid på i arbetet med eleverna.

Sedan får man inte glömma bort att de yngre eleverna visserligen är mer mottagliga för språk, men det får inte ske på bekostnaden av det som ska vara fritt från krav i skolan. Med det menar jag leken och de ”fria stunderna” som eleverna i förskoleklassen ofta får ha. Barnen på förskolan ska heller inte få ett allt för stort inflöde av engelska, då förskolan handlar om mycket annat än att bara lära barnen prata på olika språk. Språkinlärningen ska givetvis stimuleras, men det får inte gå till överdrift. En engelsk ramsa då och då tycker jag är rimligt, eller att man går igenom de olika färgerna i någon lek ibland.

Lärare A tror att det kommer att fokusera mycket kring den engelska konversationen i framtidens undervisning av engelska. Hon tror att eleverna kommer att prata mer med varandra och att det individuella skrivandet och läsandet kommer att avta till viss del.

Lärare B tror även hon att framtidens undervisning i engelska kommer att handla mycket om att prata engelska med varandra i klassrummet, men Lärare B tycker inte att skrivandet på

engelska får glömmas bort. Hon tycker att det är minst lika viktigt som att prata och vill därför behålla fokuset på skrivandet.

Lärare C tror att det kommer att handla mer om IKT (informations- &

kommunikationsteknik) i framtiden. På hennes skola har de nu fått en widescreen-tv i varje klassrum, så att de kan jobba mer med IKT i undervisningen.

Att framtiden skulle innebära mer engelsk konversation i klassrummet tycker jag låter jättebra. Att kunna prata engelska tycker jag borde vara av högsta prioritet i skolan. Däremot anser jag att den ökade konversationen inte automatiskt får leda till att det dras ner på de skrivande eller läsande uppgifterna. För när ska eleverna lära sig att läsa och skriva?

Om eleverna ska kunna studera, arbeta eller resa i andra länder kommer dessa saker att vara minst lika viktiga att kunna som att faktiskt prata språket. Jag tycker att den engelska konversationen borde stärkas i klassrummet, men det får definitivt inte påverka kravet på deras läsande och skrivande. Jag tror att en sådan utveckling skulle vara mer negativ än positiv, en sådan utveckling skulle i mina ögon kunna innebära att vi kommer att få elever som inte kan hantera engelskan skriftligt.

det informationssamhälle som vi lever i. Problemet kanske ligger i att det är alldeles för lite undervisning i engelska i skolan idag, då en del lärare bara har en timmes engelska i veckan. Mitt förslag är att ha lika mycket engelska som både matte och svenska i den kommunala grundskolan i Sverige. Det är dags att engelskan får ett högt värde i skolan.

Det har alltid funnits ett intresse för det engelska språket. Det forskas om engelskans

betydelse för kunskapsinlärningen, fler skolor vill prioritera engelskan, det har etablerats engelska skolor och lärare utbildas för att undervisningen i engelska ska bli mer effektiv. I 1994 års

kursplan (Lpo 94) fastställs det att engelskan är ett modersmål eller officiellt språk i väldigt många länder och att det är ett dominerande kommunikationspråk i världen. Att kunna engelska är av stor vikt om man ska studera, jobba eller resa i andra länder och för att ha internationella kontakter av olika slag (Skolverket, 2010).

Lärare A och B anser att undervisningen i engelska förhoppningsvis ska gynna elevernas framtida resor och arbeten i andra länder och att det är ett delmål med undervisningen. Men hur ska en lärare kunna förklara detta för eleverna, så att de känner sig motiverade för att lära sig engelska? Kanske skulle en obligatorisk klassresa till London, införas i varje årskurs sex som ett slutprojekt för att sex års studier i engelska på låg- och mellanstadiet ska kännas ännu mer motiverande? Detta skulle kunna finansieras via bidrag från EU eller genom olika insamlingar i klassen.

Jag tror att barn lever mer i nuet än vad vuxna gör och att det kan vara svårt för dem att se att de kan behöva engelskan för framtidens skull. Därför tycker jag att en sådan resa skulle vara väldigt bra att införa, inte bara för att stärka engelskan utan också för att stärka relationerna mellan eleverna och lärare. Det skulle dessutom vara ett fint avslut på resan mellan år ett till sex och skulle vara ett unikt tillfälle för eleverna att upptäcka hur användbart det engelska språket är. Engelskan skulle levandegöras på ett helt annat sätt, än när man sitter med en lärobok i sin hand i skolan och detta skulle kanske i sin tur gynna ett fortsatt elevintresse för språket på högstadiet. Med learner autonomy menas att eleven ska vilja och kunna ta ansvar för sin inlärning. Eleven ska själv välja hur och med vad denne vill arbeta för att uppnå de mål som har

formulerats i samråd med läraren. Detta ska öka elevens självständighet och kunskap om sin egen inlärning och sina egna behov. Detta ger även Lpo 94 gehör för (Skolverket, 2010).

elevplanerade arbetssättet totalt. Jag tror bara att det inte fungerar i alla klasser.

att de ska vara. Detta anser Lärare A som tycker att det är skönt att kunna forma innehållet på egen hand till följd av att hon är just klasslärare. Att se denna fördel som lärare, tycker jag är väldigt viktigt. För man har alltid rätt till att välja vad man vill ha för aktiviteter i sin klass. Denna frihet tycker jag borde tas till vara på mer i skolan och speciellt när det gäller undervisningen i engelska.

Aktiviteter som läraren kan anordna i klassrummet är att leka engelska lekar, högläsa engelska böcker, lyssna på engelsk musik, anordna tipspromenader, skattjakter, intervjuer, ge sig på

problemlösning eller ha berättande och skapande aktiviteter. Det kan också handla om att

använda sig av drama, sång, dikter och ramsor. Eleverna borde också få tala engelska mycket mer än vad de gör (Estling Vannestål & Lundberg, 2010). En del skolor har haft engelska dagar (Eriksson & Tholin, 1997).

Under observationstillfälle 1 och 2 fick eleverna göra en rad olika och lekfulla aktiviteter. Att använda sig av de estetiska uttrycksmedlen i undervisningen i engelska tror jag kan vara väldigt bra. Som lärare får man inte begränsa sig till att enbart sjunga engelska sånger och att spela bingo. Det finns massor av saker som man kan göra, bara man tar vara på sin fantasi och på de tillgångar som finns i skolan. När jag var gick på mellanstadiet som barn anordnade min lärare en engelsk timme där vi fick smaka på scones och dricka engelskt te, låtsas att vi var i England och prata engelska. Den här upplevelsen kommer jag aldrig att glömma och att levandegöra engelskan på detta sätt, tror jag kan skapa minnen för livet.

Lärare A märker att hennes elever gillar den delen av undervisningen som återkommer och det som de känner igen. Det de gillar mer specifikt är engelska tv-program, att leka engelska lekar och att spela spel. Lärare B märker på sina elever att de gillar det lekfulla innehållet som att sjunga engelska sånger och rytmiska ramsor, att spela bingo på engelska och något hennes elever även gillar är när hon läser högt ur engelska böcker.

Lärare C märker på sina elever att de gillar att prata engelska, både i grupp och parvis. Under de observationerna som jag genomförde märkte jag på eleverna att de gillade det som handlade om att göra någonting tillsammans i gruppen. Därför borde kanske ännu mer aktiviteter handla om att samarbeta i gruppen eller att göra någonting roligt och trivsamt ihop och som kan kopplas till engelskan.

Lärare A hämtar material från olika håll och inspireras gärna av sina kollegor på sin

heltäckande läromedel från årskurs ett till tre.

Lärare B saknar bättre textböcker. Lärare C saknar ingenting materialmässigt, då hon anser sig kunna påverka inköpen på sin skola och hon menar att det finns väldigt mycket användbart material att välja mellan. Om hon däremot fick välja någonting som hon inte anser finnas, så är det en lärarguide för att använda mer IKT. Att använda sig av IKT i sin undervisning ställer jag mig positiv till, men jag tycker inte att det ska dominera innehållet, utan att det ska vara en del av undervisning precis som allting annat.

När det kommer till läxor kan det handla om att få uppgifter som innebär att eleverna ska hitta engelska ord i deras omgivning och vardagliga liv. Det kan handla om att leta efter dessa ord i reklam, på internet, i spel, i låtar och från tv-serier och filmer (Estling Vannestål & Lundberg, 2010). Jag tolkar detta som att de menar att läraren automatiskt inte ska förlita sig till ett klassiskt läromedel med läs- och skrivuppgifter, utan att läraren ska försöka levandegöra läxorna på något vis.

Ett läxförslag som jag tycker verkar jättebra och som jag skulle vilja vidareutveckla är

uppgiften där man ska hitta engelska ord i sin närhet till att man ska leta engelska ord i sin närhet med olika teman inför varje vecka. En vecka kanske det kan handla om olika djur, en annan vecka om olika färger och så vidare.

Något Eriksson och Tholin (1997) menar kan vara till stor hjälp när man startar upp engelska i en klass är att lärarna har en diskussion med eleverna om varför det är bra att kunna engelska och vad de kan använda det till. Att starta terminen med en sådan här inledning tycker jag verkar jättebra, då det tydliggörs för eleverna varför det är viktigt att ha språkundervisning i engelska. Detta tycker jag även att läraren kan påminna eleverna om under terminens gång, så att avsikterna inte glöms bort.

Att läraren uteslutande pratar engelska till eleverna, tror Eriksson och Tholin (1997) ger eleverna den absolut bästa grunden för språkutvecklingen. Men det är också viktigt att läraren förklarar för eleverna att de inte alltid behöver förstå allt det som läraren säger, för alla ord kommer att upprepas många gånger under lektionerna. Läraren bör vara uppmuntrande och försiktig med korrigeringar av elevernas uttal.

Jag instämmer med att lärarna bör prata engelska på lektionerna och att de ska vara försiktiga med korrigeringar av elevernas uttal. All engelska som pratas i klassrummet tycker jag ska

uppmuntras och stöttas och eventuella uttalsfel kommer med stor sannolikhet att rättas till ju mer språkligt inflöde de får och ju mer engelska de möter.

möjligt. Jag anser att alla verksamma lärare på den kommunala grundskolan i Sverige borde få möjlighet att gå en obligatorisk kurs i engelskt uttal, så att lärarna blir bekväma med att prata engelska inför eleverna. Ska lärarna ändå gå en kurs i engelskt uttal, tycker jag att de kan gå en kurs i hur man undervisar engelska och vad man kan använda sig av för specifika aktiviteter och material när det kommer till språket. Det är inte självklart att alla verksamma lärare i skolorna idag har utbildning i engelska, trots att de faktiskt undervisar i språket.

Om läraren är öppen för att prova olika metoder i undervisning i engelska, så kommer det garanterat att skapa fler tillfällen för språkutveckling än vad ett traditionellt schema kan

åstadkomma. En lärare måste se att det inte finns några gränser för vad man kan åstadkomma om man bara vågar försöka (Estling Vannestål & Lundberg, 2010). Jag tror att det är väldigt lätt att fastna i rutiner när det gäller sin undervisning i skolan. Att man nöjer sig med det som verkar fungera någorlunda bra, men att resonera på detta vis tror jag kan innebära stora risker. Risker som att gå miste om den senaste forskningen om vad som är effektiv undervisning och relevanta tips på material och metoder som skulle kunna fungera ännu bättre än det som redan finns i klassen.

När det sedan kommer till att förändra sin undervisning måste man alltid vara beredd på att det kan ta tid och planering. Om en lärare har ett mål med sin undervisning, är det kanske nyttigt att ta det steg för steg och inte försöka göra alla förändringar på en och samma gång. Alla lärare borde sikta mot att ha ett sådant avspänt klassrumsklimat som möjligt. Det ska vara en trygg och positiv miljö (Estling Vannestål & Lundberg, 2010).

På den sista frågan som Lärare C får under intervju 3, frågar jag om hon kan nämna fem egenskaper som en framgångsrik lärare i engelska bör ha. Hon svarar att det är viktigt att man är positiv, tycker att det är roligt att undervisa, att det är ett bra klimat i klassrummet, att eleverna känner sig älskade och mår bra, att man varierar allting i undervisningen och vågar prova nya saker, att man motiverar eleverna till att känna ett intresse för språk, att man har kunskap om allting som rör eleverna och de specifika ämnena. Fem egenskaper som jag tycker kan

sammanfatta bilden av en bra lärare.

Jag anser att klassrumsmiljön också kan betyda att omges av engelska ord och planscher i klassrummet. Något som jag noterade att lärarna inte hade prioriterat eller tänkt på i sina

6. Slutsatser

De slutsatser jag har dragit med utgångspunkt från denna rapport är att den meningsfulla undervisningen ofta handlar om att det ska vara lekfullt. Det ska vara roligt och spännande att lära sig engelska, både när det gäller skriva, läsa och att prata. Att undervisa i engelska med de yngre är väldigt bra, då de är mottagliga för kunskap. Men detta får inte ske på bekostnad av andra lekfulla stunder i skolan. De yngre eleverna ska inte känna sig pressade och läraren behöver vara öppen för nya undervisningsmetoder och inte vara rädd för att pröva olika tillvägagångssätt. Läraren ska prata så mycket engelska som möjligt i klassrummet, men behöver kanske ibland säga några få ord på svenska som förklarar. Att vara bekväm med sitt engelska uttal som lärare är också av stor vikt och gör man inte det, är det kanske dags att förbättra detta genom att gå en kurs på universitetet. Läraren ska trivas med sin undervisning i engelska och se till att det finns ett rikt språkligt inflöde av engelska för eleverna. Vi lever i ett internationellt samhälle och avsikten med att lära sig engelska ska tydliggöras för eleverna. Klassrumsmiljön ska vara positiv och läraren får gärna sätta upp saker, bilder och ord på väggarna som har med språket att göra. Eleverna behöver prata mycket engelska, men det ska inte ske på bekostnad av att läsa och skriva och innehållet på undervisningen behöver vara varierad. Engelska ska vara utmanade, lekfullt och någonting som ger eleverna just ”engelska för livet”.

Litteraturförteckning

Litteratur

Eriksson, Rigmor & Tholin, Jörgen. 1997: Engelska för livet. Stockholm: Almqvist & Wiksell Estling Vannestål, Maria & Lundberg, Gun. 2010: Engelska för yngre åldrar. Lund: Studentlitteratur. Hanisch, Karin & Risholm, Birgitta. 1994: Inte bara glosor, fröken! Stockholm: Almqvist & Wiksell Höst, Martin & Regnell, Björn & Runeson, Per. 2006: Att genomföra examensarbete. Lund:

Studentlitteratur

Skolverket. 2010: Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.

( http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3870/titleId/EN1010%20-%20Engelska) (2010-10-11)

Bilaga 1

Intervjufrågor till Lärare A och B:

1. Hur tycker du att din undervisning i engelska fungerar? 2. Varför är det viktigt att ha engelska för yngre elever? 3. Vad saknar du materialmässigt?

4. Vad tror du om framtiden när det gäller undervisningen i engelska?

Bilaga 2

Intervjufrågor till Lärare C

1. Hur tycker du att din undervisning i engelska fungerar? 2. Varför är det viktigt att ha engelska för yngre elever? 3. Vad saknar du materialmässigt?

4. Vad tror du om framtiden när det gäller undervisningen i engelska?

5. Vilket av innehållet i din undervisning i engelska märker du att eleverna tycker om, respektive inte tycker om?

6. Du som är en av bidragarna till boken ”Engelska för livet” (Eriksson & Tholin), vad innebär just ”Engelska för livet”?

7. Du undervisar både blivande och färdigutbildade lärare i det engelska språket, vilka är dina reflektioner kring detta?