Byggnadsnämndens sammanträde PROTOKOLL

(1)

§ 169 Delårsrapport 2

§ 170 Medborgarförslag: Namnbyte från Cramérgatan till Betty Petterssons gata

§ 171 Bygglovriktlinjer

§ 172 Revidering av riktlinjer för NULA

§ 173 Nya riktlinjer för mätningsteknisk färdighet

§ 174 Visby Mullvaden 48 – tillägg i detaljplan

§ 175 Stenkyrka Sorby 1:48-1:56 m.m

§ 176 Visby Linnéan 13 – ansökan om planbesked

§ 177 Hall Västös 18 och 1:9 - godkännande

§ 178 Visby Cypressen 6-8

§ 179 Information och fördjupad översiktsplan Östergarnslandet

§ 180 Fårö Verkegards 1:35 - förhandsbesked för uppförande av 2 st fritidshus

§ 181 Fårö Simunds 1:33 – förhandsbesked fritidshus

§ 182 Grötlingbo Kauparve 1:20 – förhandsbesked bostadshus

§ 183 Visby Blekdammen 8 – nybyggnad av konferenslokal och förråd samt rivning av garagebyggnad

§ 184 Hangvar Snäckers 1:105 – nybyggnad av garage/förråd samt rivning av garagebyggnad

§ 185 Tofta Krokstäde 2:25 – uppförande av bostadshus med garage/förråd

§ 186 Anmälningsärenden - delegationsbeslut

§ 187 Diverse skrivelser

§ 188 Statistik

§ 189 Information om miljömål

(2)

Plats och tid Visborgsallén 19, konferensrum Bornholm, kl. 09.00-12.30 Beslutande

Karl-Allan Nordblom (MP), ordf Meit Fohlin (S)

Sven-Åke Malmberg (S) (ers. Linus Gränsmark)

Anna Enström (S) Camilla Björkander (MP) Tore Tillander (V)

Cecilia Storm (M) (ers. Håkan Onsjö) Lars-Erik Benneck (M)

Lars Thomsson (C)

Kerstin Löfgren Dahlström (C) Fredrik Gradelius (C)

Ersättare

Majvor Östergren (S) Bertil Eneqvist (S)

Anders Holstensson (V) §§ 169-175,

§§177-189

Andreas Wiklund (FP) Malin Wiginder (C) Börje Bendelin (C)

Övriga närvarande Ethel Forsberg Christian Hegardt

Martin Ekepil Ringelid § 169 Mårten Korall

Anders Rahnberg §§ 169-179 Gunnar Gustafsson

Yvonne Mårtensson §§ 169-177 Cecilia Heldtander-Färnlöf §§ 172-189 Jenny Sandberg §§ 172-179

Per Henell § 184

Katarina Ossiann §§180-185

Utsedd att justera Lars-Erik Benneck ^Paragrafer169 — 189

Justeringens plats Samhällsbyggnadsförvaltningen nämndsekreterarens rum, tisdagen

den 13 oktober kl. 15.00–16.00

Underskrifter Sekreterare ...

Anna Malm

Ordförande...

Karl-Allan Nordblom

Justerande ...

Lars-Erik Benneck

A N S L A G / B E V I S

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Organ Byggnadsnämnden

Sammanträdesdag 2015-10-07

Datum för anslags 2015-10-14 Datum för anslags2015-11-05

uppsättande nedtagande

Förvaringsplats

för protokollet Samhällsbyggnadsförvaltningen

(3)

BN § 169

Delårsrapport 2 2015

BN 2015/6176

- SBF den 17 september 2015 Au § 137

Byggnadsnämndens beslut

 Byggnadsnämnden lägger informationen till handlingarna.

Verksamhetscontroller Martin Ekepil Ringelid och förvaltningschef Ethel Forsberg informerade om delårsrapport 2.

(4)

Medborgarförslag - Namnbyte från Cramérgatan till Betty Petterssons gata

BN 2015/680

 Byggnadsnämnden beslutar att säga nej till medborgarförslaget.

 Byggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett nytt förslag i medborgarförslagets anda.

Bakgrund

Åke Kahlbom har lämnat in ett medborgarförslag som innebär att nuvarande

Cramérgatan i Visby byter namn till Betty Petterssons gata. Förslagsställaren motiverar förslaget med att Betty Pettersson som är född (1883) och uppväxt i Visby där hon också gick i skolan, dels (1871) var den första kvinnan i Sverige som tog studenten, dels var den första kvinnan som tog en akademisk examen, då hon tog sin fil.kand. vid Uppsala Universitet. Hon var även den första kvinnan i Sverige som fick tjänst som läroverkslärare. Enligt förslagsställaren finns Betty Pettersson redan hedrad vid Gotlands nation i Uppsala och det finns ett monument över henne på Norra

Kyrkogården i Stockholm. Det finns även ett beslut att uppkalla en gata efter henne i nya Hagastaden i Stockholm. Förslagsställaren menar att eftersom Campus Gotland numera lyder under Uppsala Universitet är det naturligt att ”hedra en stark föregångskvinna med att byta ut namnet Cramérgatan mot Betty Petterssons gata.”

Bedömning

Bedömningen är att Betty Pettersson är väl värd att uppmärksammas och bör få en gata eller annan offentlig plats uppkallad efter sig på Gotland. Problemet i det här fallet är att förslaget innebär ett namnbyte av en redan namngiven gata, vilket givetvis måste

bedömas ytterst noggrant.

En grundläggande princip bör vara att det ska föreligga synnerligen starka skäl för att ändra namn på en redan namngiven gata eller plats. I synnerhet om det är en gata eller en plats som är uppkallad efter en person. Även det existerande namnet har en historia som på något sätt är länkad till stadens historia och i det fall det handlar om ett

personnamn har vederbörande vid något tillfälle trots allt bedömts vara värd att få en gata eller plats uppkallad efter sig.

(5)

BN § 170 forts

Namnet Cramérgatan hänvisar till den stora gotlandssläkten Cramèr med en rad kända personer. Gatunamnet syftar dock troligen närmast på Rudolf Cramér, grosshandlare, riksdagsman, konsul, ÅG-direktör och förste ordföranden i Visby stadsfullmäktige åren 1863 – 1885, allt enligt Gotlands tidningar den 10 november 1984 med Waldemar Falck som uppgiftslämnare.

Namn på gator och platser har även stor praktisk betydelse för möjligheten att orientera sig i staden. Ett namnbyte av en gata eller en plats innebär även att alla existerande kartor omedelbart blir inaktuella.

I beredningen av ärendet har Uppsala universitet - Campus Gotland fått lämna synpunkter i frågan. Campus Gotland har idag Cramérgatan 3 både som besöks- och leveransadress. Campus Gotland har genomOlle Jansson, Rektorsråd, lämnat följande synpunkter:

”Campus Gotlands uppfattning är att förslaget uppmärksammar en viktig och intressant frågeställning.

Det vill säga hur Gotland ska kunna uppmärksamma en av sina historiskt betydelsefulla medborgare.

I detta fall Betty Pettersson. Betty Pettersson uppmärksammas ofta inom universitetet. Bland annat genom att en stor föreläsningssal i Uppsala och en mindre här i Visby bär hennes namn.

Vi tror dock att det vore bättre att namnge en annan gata, eller plats, än just Cramérgatan. Vår upplevelse är att Cramérgatan är ett väldigt inarbetat namn.

Vi tycker att det vore bättre att namnge den plats som ligger mellan våra fastigheter i anslutning till Kaserngatan. En sådan lösning skulle dock kräva att platsen iordningställdes (snyggades upp) med till exempel nya gatstenar, planteringar och bänkar samt en eventuell staty. Platsen skulle kunna heta Betty Pettersons plats.”

I Regionens riktlinjer för namngivning av offentliga platser från 2013-09-11 finns ingen riktlinje för hur förslag om namnändringar ska bör hanteras.

Bedömningen är att ingen annan gata på Gotland skulle vara lämpligare att ge till Betty Pettersson än just Cramérgatan.

Den sammantagna bedömningen är dock att det trots allt inte finnas tillräckligt starka skäl, att byta namn på Cramérgatan till Betty Petterssons gata. Ett alternativ skulle kunna vara att döpa om parallellgatan, nuvarande Kaserngatan, till Betty Petterssons gata.

Kaserngatan är givetvis inte lika framträdande som Cramérgatan, men det skulle kunna vara ett alternativ och även en anledning att höja statusen på denna gata. Ett namnbyte på Kaserngatan bedöms heller inte som lika känsligt i jämförelse med Cramérgatan och inte heller att det skulle orsaka några större missförstånd.

Ett andra alternativ är att förverkliga ”Betty Petterssons plats”, enligt Campus Gotlandas

(6)

Det kan även finnas andra alternativ att undersöka. Den gata eller plats som i framtiden kommer att bära Betty Petterssons namn bör dock ligga i anslutning till Uppsala

universitet - Campus Gotland.

Förvaltningen föreslår att byggnadsnämnden beslutar att säga nej till

medborgarförslaget, men samtidigt ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett nytt förslag.

(7)

BN § 171

Bygglovriktlinjer

BN 2015/6168

- SBF den 25 augusti 2015 Au § 139

 Byggnadsnämnden beslutar att förvaltningen ska ta fram bygglovriktlinjer enligt lämnat förslag.

 Byggnadsnämndens föreslår att förvaltningen ska redovisa hur arbetet med framtagande av riktlinjer fortgår i februari 2016.

Förslag att ta fram bygglovriktlinjer

Förvaltningen bedömer att det finns ett behov av att ta fram bygglovriktlinjer för ett antal bygglovpliktiga åtgärder som följer av plan- och bygglagen och plan- och

byggförordningen. De bygglovriktlinjer som föreslås ska tas fram bedöms vara riktlinjer som utgör nödvändiga tolkningar av vissa av plan- och bygglagens bestämmelser där tolkningen av betydelsen av bestämmelsen är komplicerad eller oklar .

Förvaltningen föreslår därför att byggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på bygglovriktlinjer för en del av dessa fall. Det innebär att ta fram nya riktlinjer där inga riktlinjer finns, eller föreslå uppdateringar av gällande riktlinjer som behöver ses över eller bara tillgängliggöra nu gällande riktlinjer som fortfarande kan anses relevanta.

Bygglovriktlinjer bör tas fram inom följande områden där bygglov krävs, eller som under vissa omständigheter kräver bygglov:

 Var går gränsen mellan staket och plank?

 Vad gäller för bygglovplikten för murar?

 När är komplementbyggnader inte längre befriade från bygglov?

 Vad gäller för bygglovplikt inom sammanhållen bebyggelse?

 Var går gränsen mellan en gäststuga och en bostad?

 Vad är en liten avvikelse?

 Vad gäller för skyltar?

(8)

Föreslagna områden är inte heltäckande för alla tänkbara bygglovpliktiga fall, men är ett urval av åtgärder som är ofta förekommande men där en enhetlig tolkning av vad som gäller inte finns. Några kan gå bort några kan komma till.

Föreslaget syftar dels till att åstadkomma en likartad tillämpning av plan- och bygglagen inom förvaltningen och att tillämpningen inte skiljer sig nämnvärt från övriga landet, dels att hitta ett transparent, effektivt och lättillgängligt sätt att tillgängliggöra riktlinjerna för allmänheten. Förslaget syftar således till att öka rättssäkerheten, stödja kundtjänst och att förbättra kommunikationen mellan kund och handläggare, samt att öka effektiviteten i ärendehandläggningen.

De riktlinjer som ska tas fram ska bygga på de överprövande rättsinstansernas vägledande domar, rättspraxis och i förekommande fall Boverkets allmänna råd och i viss mån på hur andra kommuner har hanterat dessa frågor.

För att uppnå syftet innebär förslaget även att framtagna riktlinjer ska antas av

byggnadsnämnden och presenteras i en särskild publikation, som på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt med hjälp av både text och bild, beskriver vad riktlinjerna innebär.

Ett förslag till bygglovriktlinjer enligt förslaget ovan bör kunna läggas fram på byggnadsnämndens bord vid byggnadsnämndens sista möte före midsommar 2016.

(9)

BN § 172

Revidering av riktlinjer för NULA – nybyggnadskarta, utstakning, ajourhållning av primärkarta inom region Gotland.

BN 2014/2485

 Byggnadsnämnden godkänner reviderade riktlinjer. Revideringen gäller för bygglovsansökning inkommen fr.o.m. 2016-01-01.

Bakgrund

Nu gällande NULA-riktlinjer, omfattande Visby och vissa utpekade tätorter, har funnits sedan mars 2010.

Riktlinjerna ska uppdateras efter behov och bedömningen är att det i bygglovsprocessen nu behövs en utökning av områden och ett förtydligande av riktlinjerna.

Den revidering som anses nödvändig innebär en utökning av områden så att samtliga detaljplanelagda områden på Gotland nu hanteras lika vid bygglovs- ansökningar. Revideringen innebär även ett förändrat krav på nybyggnadskarta, utstakning, lägeskontroll och gränsutvisning för en effektivare och mer rättsäker behandling av inkomna ansökningar.

Lagstöd

Enligt plan- och bygglagens 10 kap. 26 § ska byggnadsnämnden skyndsamt låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen när ett startbesked givits, och märka ut dess höjdläge om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt. Är byggnaden eller anläggningen till sitt läge direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, ska grannen kallas till utstakningen.

Enligt 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (PBL) sägs att med ansökan ska de ritningar, beskrivningar och uppgifter i övrigt lämnas in som behövs för prövningen. I fråga om bygglovsansökan som avser ny- och tillbyggnad krävs i regel en situationsplan över

(10)

Bedömning

Riktlinjerna för krav på nybyggnadskarta, utstakning, lägeskontroll och ajour-hållning (NULA) inom Region Gotland är i behov av revidering.

Tydligare och mer konsekventa riktlinjer säkerställer att bygglovsansökningar inom alla detaljplanelagda områden hanteras lika. I och med detta uppnår Region Gotland en konsekvent uppföljning av beslutade detaljplaner.

I de föreslagna nya riktlinjerna blir områden över hela Gotland med sammanhållen bebyggelse med kommunalt verksamhetsområde för VA inkluderade i kravet på nybyggnadskarta, utstakning och lägeskontroll. Detta säkerställer att korrekt anslutning mot VA-systemet kan ske och därmed underlättas en trygg och långsiktig VA-

försörjning.

I och med de nya riktlinjerna blir bygglovsärenden bättre dokumenterade vilket underlättar förbättringsarbete och kvalitetssäkring.

Beslut i bygglovsärenden kan i och med denna revidering av NULA-riktlinjerna baseras på underlag av hög kvalité och hanteringen av ärenden förenklas genom enhetliga underlag.

Nybyggnadskarta

Utökade och tydligare krav på nybyggnadskarta leder till en effektivare och mer

rättssäker handläggning av bygglovsärenden. I de fall nybyggnadskarta inte krävs ställs i de nya riktlinjerna krav på förrättningskarta från Lantmäteriet, vilket även det

säkerställer att enhetligt beslutsunderlag finns som i sin tur effektiviserar bygglovsprocessen.

Utstakning och lägeskontroll

En utökning av områden med krav på utstakning och lägeskontroll innebär att byggnadsnämnden får en säkrare uppföljning av att givna bygglov följs, och på så vis uppfyller sin tillsynsplikt.

Ajourhållning av primärkarta

Ingen kontinuerlig ajourhållning av Regionens kartdatabas (primärkarta) utförs i dagsläget. Inmätningar som görs i samband med andra beställda mätuppdrag

(exempelvis nybyggnadskartor, utstakningar och lägeskontroller) läggs till i databasen och utgör därmed en del av primärkartan.

(11)

BN § 172 forts

Konsekvensbeskrivning

Det är viktigt att en bygglovspliktig nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning uppförs på rätt plats, det vill säga exakt på den plats som bygglovet anger. Om placeringen eller höjdläget blir fel kan det leda till stora kostnader för att rätta till felet eller skadeståndsanspråk från berörda grannar. Risken för detta minimeras när tydliga och relevanta NULA-riktlinjer finns tillgängliga.

Utan tydliga och relevanta NULA-riktlinjer ökar risken för att fastighetsägare behandlas olika när inte saklig grund för detta finns, vilket i sin tur riskerar att

likabehandlingsprincipen inte efterlevs.

Antalet nybyggnadskartor, utstakningar och lägeskontroller förväntas öka i och med att de nya riktlinjerna antas. Nivån på ökningen är svårbedömd, men beräknas till cirka 30

%. Den ökade arbetsbelastningen som detta innebär för Enhet Geografisk Information hanteras genom att resurser frigörs i och med att projektet med övergång till det nya höjdsystemet RH 2000 avslutas i samband med att de nya riktlinjerna införs.

Även för Vatten- och Avfallsenheten inom Teknikförvaltningen innebär de nya riktlinjerna att nödvändiga förfrågningar gällande VA-förhållanden ökar. För Enhet Bygg kommer bättre kartunderlag samt tydligare anvisningar och hantering förenkla handläggningen av bygglovsärenden.

(12)

Nya riktlinjer för mätningsteknisk färdighet

BN 2015/5747 - SBF den 27 juli 2015 Au § 141

 Byggnadsnämnden beslutar att Lantmäteriets rekommendationer för grundläggande mätningsteknisk färdighet inklusive kompletterande information (A§348/2010 bilaga 1 och 2) ska gälla som riktlinjer för bedömning av externa aktörers färdighet att utföra mätningstekniska arbeten inom Region Gotland.

 Byggnadsnämnden gör ett tillägg till delegationsordningen och beslutar att Enhetschefen för enhet Geografisk Information delegeras rätten att besluta om externa aktörer uppfyller kraven enligt ovan angivna riktlinjer för att utföra mätningstekniska arbeten inom Region Gotland.

Bakgrund

Enligt PBL 10 kap 26 § ska byggnadsnämnden låta staka ut byggnad, tillbyggnad eller anläggning och märka ut dess höjdläge, om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt.

Utstakning görs i första hand av personal från enhet Geografisk Information inom Region Gotland. Om byggherren föreslår att utstakningen ska göras av någon annan, som enligt Lantmäteriets rekommendationer har tillräcklig färdighet, ska

byggnadsnämnden dock godta detta.

De riktlinjer för behörighet som idag tillämpas vid Region Gotland hänvisar till Mätningskungörelsen (MK § 13), vilken upphörde att gälla 1 juli 2010 (SFS 2010:167).

Som ersättning till MK § 13 har Lantmäteriet, branschen och utbildningsanstalterna arbetat fram nya riktlinjer. Liksom i MK § 13 ställs det i de nya riktlinjerna krav på såväl skolutbildning som praktisk erfarenhet.

Lantmäteriets rekommendationer för grundläggande mätningsteknisk färdighet inklusive kompletterande information (A§348/2010 bilaga 1 och 2) återfinns i bilaga 1 och 2.

(13)

BN § 173 forts

Bedömning

 Att anta nya riktlinjer för färdighet att utföra mätningstekniska arbeten krävs, eftersom tidigare riktlinjer hänvisar till den icke gällande Mätningskungörelsen.

 Att anta Lantmäteriets rekommendationer för grundläggande mätningsteknisk färdighet (inklusive kompletterande information A§348/2010 bilaga 1 och 2), som gällande riktlinjer för bedömning av externa aktörers färdighet att utföra mätningstekniska arbeten inom Region Gotland borgar för att endast aktörer med tillräcklig färdighet utför mätningen.

 Att följa Lantmäteriets rekommendationer för grundläggande mätningsteknisk färdighet bidrar till en enhetlig bedömning av mätningsteknisk färdighet mellan Sveriges kommuner.

(14)

Visby Mullvaden 48 – tillägg till detaljplan

BN 2011/2921

 Byggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadsförvaltningen ska samråda med förslag daterat 2015-09-23 till tillägg till detaljplan (09-VIS-677), plan- och bygglagen, enkelt planförfarande (PBL 2010:900).

Bakgrund

En ansökan om att upprätta detaljplan kom in till samhällsbyggnadsförvaltningen 2010- 09-21. I denna ansökan ville man utöka fastigheten och ta del av området mot

fotbollsplanen i anspråk för detta. Byggnadsnämnden beslutade 2011-02-09 § 7 att man ej var beredd att upprätta detaljplan för berörd fastighet då man ansåg att det stred mot den fördjupade översiktsplanen för Visby och mot översiktsplanen för A7-området att nagga i kanten av området och att träden inom fastigheten planterades då området var militärt och kunde anses ha ett kulturhistoriskt värde. En byggnad i detta läge skulle också inkräkta på siktlinjen mot skattehuset.

En ansökan om bygglov inkom 2013-01-31 och behandlades 2013-04-17 av byggnadsnämnden som då bedömde att planavvikelsen var liten och förenlig med planens syfte samt att placering och utformning var lämplig och beviljade därmed bygglov.

En ny ansökan om planbesked för att pröva möjligheten att öka byggrätten på gällande detaljplan för att möjliggöra tillbyggnad av Solrosens serviceboende med lägenheter och gemensamhetsutrymmen., daterad 2012-04-16, inkom till samhällsbyggnads-

förvaltningen 2013-04-16. Den önskade utbyggnaden är planerad att i sin helhet ligga på prickad mark med en bestämmelse om att träd ska bevaras.

Planförhållanden m.m.

I den fördjupade översiktsplanen för Visbyområdet, Hela Visby 2025, antagen 2009-12- 14, anges att området i huvudsak ska användas för bostäder.

(15)

BN § 174 forts

För området gäller detaljplan 09-VIS-677 fastställd 1995-03-06. Enligt denna ska fastigheten i huvudsak användas för bostäder för gruppboende eller

skola/daghem/fritidshem (BS) samt tillhörande parkering (P). Största tillåtna

sammanlagda byggnadsarea är 1200 m². Träd ska bevaras, vid fällning krävs marklov.

Byggnad får uppföras i högst en våning med totalhöjd 8,0 meter. Arkeologisk undersökning skall utföras före exploatering

Motivering till att miljökonsekvensbeskrivning inte krävs

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte innebär någon betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11 § PBL.

Planuppdrag

Ärendet behandlades i byggnadsnämnden 2013-06-18 § 143, med beslut om planuppdrag.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan, daterat 2015-09- 23.

Syftet med tillägget är att anpassa gällande detaljplan (09-VIS-677), antagen 1995-02-08, till bygglov beviljat av byggnadsnämnden 2013-04-17.

Detaljplanen görs mer flexibel genom att ta bort planbestämmelsen för högsta antal våningar. Höjden regleras av totalhöjd 8,0 m enligt gällande detaljplan. Byggrätten utökas med 300 m².

Bedömning

Tilläggsbestämmelserna anpassar detaljplanen till redan beviljat bygglov och därmed sker inga strategiska förändringar. Förändringarna av den gällande detaljplan i och med tilläggsbestämmelsen är av sådan art att samhällsbyggnadsförvaltningen gör

bedömningen att planförfarandet kan ske med enkelt planförfarande och att byggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att samråda med förslaget, daterat 2015-09-23.

(16)

Stenkyrka Sorby 1:48–1:56 m.m. – ansökan om planbesked

BN 2015/1370

 Byggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta och samråda med en detaljplan för fastigheterna Stenkyrka Sorby 1:48 – 1:56 för att anpassa byggrätterna m.m. till den genomförda fastighetsbildningen.

 Byggnadsnämnden gör bedömningen att en ny miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte krävs.

Bakgrund

För området gäller en detaljplan antagen 2008-10-29. Vid den efterföljande fastighetsbildningen gjordes sådana avvikelser som har fått konsekvenser för

bl. a. byggrätterna inom planen. Av den anledningen måste detaljplanen justeras för att anpassas till de nya fastighetsgränserna. I det nu föreliggande förslaget finns också en mindre del av gällande detaljplan som föreslås upphävas också detta som en följd av genomförd fastighetsbildning.

För området gäller detaljplan antagen 2008-10-29.

Motivering till att miljökonsekvensbeskrivning inte krävs

Den föreslagna ändringen är endast av formell karaktär i syfte att anpassa lantmäteriets avstyckningar med detaljplanen. Endast smärre förändringar kommer att ske i

verkligheten vilket gör det enkelt bedömt att ingen miljöbedömning med

konsekvensbeskrivning, MKB, behövs. Det finns en MKB för gällande detaljplan som fortfarande är aktuell.

(17)

BN § 175 forts

Tidplan

Detaljplanen upprättas genom standardförfarande. Efter erforderligt samråd och granskning kan detaljplanen antas av byggnadsnämnden. Ett antagande beräknas kunna ske under första kvartalet 2016.

Bedömning

Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att planförslaget sänds ut för samråd.

(18)

Visby Linnéan 13 – ansökan om planbesked

BN 2015/1515

 Byggnadsnämnden är inte beredd att ändra detaljplanen/fastighetsplanen för berörd fastighet.

Jäv

Anders Holstensson (V) meddelade jäv och lämnade sammanträdet.

Bakgrund

En begäran om planbesked inkom till Samhällsbyggnadsförvaltningen 12 juni 2015 med önskan om planändring och upphävande av tomtindelning för Visby Linnéan 13 för att möjliggöra avstyckning och försäljning av fastigheten.

Servitut till garage/ uppställningsplats för bil tecknas om behov finns.

Fördjupad översiktsplan för Visby, Hela Visby 2025, (antagen av kommunfullmäktige 2009- 12-14 § 172), anger ”Bostäder i huvudsak”.

Detaljplan: För fastigheten gäller 1934 års Stadsplan samt fastighetsplan från 1911 (0980K-D10/1911). Stadsplanen (detaljplanen) anger:

B- område (bostadsändamål)

Kvartersmark för enbart öppet byggnadssätt.

§ 2 Mom. 2: Tomten får endast bebyggas med hus, som uppförs fristående. På tomt får endast uppföras en (1) huvudbyggnad. Där tomt gränsar intill flera än en gata, kan dock byggnadsnämnden medgiva uppförandet av två (2)

huvudbyggnader.

§ 3 Mom. 2: Minst tre fjärdedelar (3/4) av tomtens areal ska lämnas obebyggd.

§ 5 Mom. 1: Byggnad, som ej uppföres i gräns mot granntomt, får ej läggas närmare sådan gräns än att avståndet blir lika med hälften av den för byggnaden tillåtna största

(19)

BN § 176 forts

höjden, dock ej närmare än 4.5 m. Uppföres byggnad av trä med två våningar jämte vindvåning, får avståndet till gräns mot granntomt ej understiga 6 m.

§ 5 Mom. 2: Avståndet mellan skilda byggnader på samma tomt får ej göras mindre än den för byggnad vid gata eller förgård medgivna största höjden.

Vad sägs här gäller ej uthus eller dylika mindre gårdsbyggnader.

Där sådant utan fara för sundhet och brandsäkerhet prövas kunna ske och icke försvårar ett lämpligt bebyggande av kvarteret i dess helhet, må byggnadsnämnden jämväl

beträffande andra byggnader medgiva mindre inbördes avstånd, dock ej mindre än 4.5 m.

1981 skedde en förrättning mellan Visby Linnéan 13 och Visby Linnéan 11, där 176 kvm fördes över till Visby Linnéan 11.

Tomtarea för fastigheten Visby Linnéan 13 är 814 kvm.

Bygglov för tvåfamiljshuset gavs 1988.

Tidigare beslut

Begäran om planbesked för ändring av detaljplan för fastigheten Visby Linnéan 1:13 har behandlats tidigare (2011-09-07 BN § 159). Syftet var då (liksom nu) att genom ny fastighetsindelning dela Visby Linnéan 13 till två juridiska fastigheter. Omgivande tomtmark avsågs bli en samfällighet. Byggnadsnämndens beslut var ett negativt planbesked.

Remisser

Lantmäteriet. Ser att möjlighet finns att stycka fastigheten som begäran avser om:

Detaljplan ändras samt fastighetsindelningsbestämmelser upphävs och att servitut eller gemensamhetsanläggning bildas för att säkerställa rätt till utfart och/eller parkering. Om åtgärder vidtas så att byggnaden följer gällande brandskyddsregler.

Bedömning

Att förverkliga syftet med ansökan innebär en kraftig avvikelse från gällande plan vilket utlöser krav på planändring. Tomtarean för fastigheten Visby Linnéan är 814 kvm.

Föreslagen delning av fastigheten redovisas på ett kartunderlag där de önskade fastigheterna är strax under 300 kvm respektive ca 500 kvm. Servitut till garage/

uppställningsplats för bil avses tecknas om behov finns. Fastigheten på 300 kvm anses bli för liten då den även kan inrymma bygglovsfria åtgärder så som friggebod, skärmtak och Attefallshus.

(20)

Hall Västös 18 och 1:9 - godkännande

BN 92007

 Byggnadsnämnden godkänner planförslaget och sänder över det till Regionfullmäktige för antagande.

Bakgrund

För att få en bild av hur sökt exploatering påverkar kringområdet togs ett

planprogrammet fram som omfatta ett större område än fastigheterna Hall Västös 1:8 och 1:9. Planprogrammet för Kappelshamnsvikens västra sida godkändes av

byggnadsnämnden 2012-06-20.

Förslaget till detaljplan följer intentionerna i planprogrammet.

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB), daterad 2012-02-15, reviderad 2014-11-24 och 2015-02-25, har tagits fram.

Begäran om förhandsbesked om avvikelse från riktlinjer för avsaltningsanläggningar inkom 2012-03-13. Byggnadsnämnden beslutade 2012-06-20 att medge avvikelse från riktlinjerna. Typ av exploatering och platsens förutsättningar gjorde att avvikelse medgavs från riktlinjer för hantering av enskild vattenförsörjning vid nyetablering.

Syftet med planläggningen är att möjliggöra en turistisk användning av fastigheterna, Rekreation Västös. Fastigheterna planeras för hotell och uthyrningsstugor.

Samråd

Ärendet har behandlats i byggnadsnämnden 2013-06-18 , med beslut om samråd.

Samråd har genomförts med planförslaget daterat 2013-06-05. De yttranden som inkommit finns på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Inkomna synpunkter och därav föranledda åtgärder har redovisats i en

(21)

BN § 177 forts

Följande ändringar av förslaget har skett:

• Fastigheten Hall Västös 1:8 har tagits bort i planförslaget.

• Byggrätterna har anpassats efter Naturvärdesinventering.

• Förtydliganden av redaktionell karaktär har gjorts.

Utställning

Ärendet har behandlats i byggnadsnämnden 2015-03-11, med beslut om utställning.

Planförslaget, daterat 2015-02-25, har varit utsänt för granskning under tiden fr.o.m. den 13 april t.o.m. den 12 maj 2015. De yttranden som inkommit finns på

samhällsbyggnadsförvaltningen.

Inkomna synpunkter och därav föranledda åtgärder har redovisats i ett utställningsutlåtande.

Med anledning av inkomna yttranden och synpunkter har följande revideringar gjorts:

 Område som omfattas av strandskydd och förordnande av naturreservatet Gotlandskusten har tagits bort i detaljplaneförslaget.

 Byggrätterna har justerats.

 Förtydligande ändringar har gjorts i handlingarna.

Planområdet har minskats vilket innebär att byggrätterna har justerats. Byggrätterna för uthyrningsstugor har fått bestämmelsen ”största byggnadsarea i procent av

fastighetsarea” för att få en jämn fördelning av byggrätten vid eventuell

fastighetsindelning. Exploateringsgraden är acceptabelt för en turistanläggning, särskilt då området omges av stora naturområden.

Genomförda ändringar bedöms inte vara av sådan principiell karaktär eller av sådan art att ett förnyat utställningsförfarande erfordras.

Bedömning

Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att detaljplanen daterad 2015-02-25, reviderad 2015-09-23 kan godkännas och överlämnas till regionfullmäktige för antagande.

(22)

Cypressen 6-8 – upprättande av detaljplan

BN 2012/656

 Byggnadsnämnden överlämnar ärendet till regionstyrelsen enligt reglementet för byggnadsnämnden antaget av regionfullmäktige 2015-03-30 § 143

på grund av att planförfrågan:

 är av principiellt intresse (markanvändningen är inte preciserad i något översiktligt plandokument)

 utgör särskilt känsliga miljöer

 kan medföra större ekonomiska eller andra åtaganden för kommunen.

 Byggnadsnämnden föreslår även att regionstyrelsen inte startar en detaljplaneprocess för att möjliggöra ett nytt bostadsområde då en framtida hamnverksamhet inte får äventyras.

Bakgrund Ansökan

En ansökan om planbesked inkom till samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-04-03 med syfte att möjliggöra bostadsbebyggelse. Förslaget/illustrationen innefattar 253

lägenheter. Som svar på denna ansökan tog byggnadsnämnden 2012-06-20 beslut om att en detaljplaneläggning måste föregås av ett planprogram där typ av exploatering klarläggs i förhållande till reningsverk, kryssningskaj, oljedepåer, trafikläget,

hamnverksamheten etc. Ett sådant program är nu framtaget och godkändes av regionstyrelsen 2015-03-04.

Fördjupad översiktsplan för Visbyområdet 2025, Hela Visby, antagen av

kommunfullmäktige 2009-12-14 anger för området: verksamheter – störande samt utredningsområde.

För fastigheterna Visby Cypressen 6-8 gäller detaljplan 09-VIS-83. Detaljplanen anger:

industriändamål samt kulturreservat.

(23)

BN § 178 forts

Bedömning

I programmet för Hamnen, Kopparsvik, Holmen (godkänt av regionstyrelsen 2015-03- 04) görs för berört område följande slutsats angående risk för störningar: " Slutsatsen är att planering på Holmen eller inom Cypressenområdet inte är möjligt utan att risk för störningar för de boende uppkommer, alternativt att hamnens verksamhet hotas. För fastigheten Cypressen tillkommer lukt från avloppsreningsverket. Ur bullersynpunkt är det däremot möjligt att planlägga för t.ex. kontor, hotell och handel."

Berörd ansökan om planbesked är belägen inom en zon på 200-500 meter från

reningsverket. För att möjliggöra bostadsbyggande krävs insatser i avloppsreningsverket i storleksordningen 13 mnkr för bostäder mellan 500 och 1000 meter från reningsverket.

För att, som i detta fall, kunna minska skyddsavståndet ytterligare krävs flera åtgärder, vilka i dagsläget är svåra att såväl definiera som kvantifiera eftersom de är avhängiga av resultatet av de förstnämnda insatserna (enligt slutsatser i programmet, godkänt 2015- 03-04).

Enligt plankarta i programmets anges för detta område följande: "Områden för

exploatering. Framtida markanvändning avgörs i samband med kommande detaljplaner.

Hamnens verksamheter och utveckling får dock inte äventyras."

När regionen går in i en planprocess så måste det finnas förutsättningar för ett genomförande enligt den nu gällande lagstiftning. I denna ansökan som gäller att möjliggöra en byggnation av bostadsenheter omfattande drygt 27 000 kvadratmeter bruttoyta finns i dagsläget inte förutsättningarna redovisade för att starta ett

detaljplanearbete.

I det här fallet måste en ansökan kompletteras med en ekonomisk och teknisk lösning för närheten till reningsverket, vilket enligt "Programmet" är svåra att såväl definiera som kvantifiera". När det gäller bullersituationen så kan det utifrån Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (utfärdat den 9 april 2015) finnas teoretiska möjligheter till en bostadsexploatering. Men en sådan etablering måste då bygga på att vissa huskroppar utgör "bullervallar" för att klara ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. Det innebär att den inkomna ansökan om planbesked måste kompletteras med en studie

(24)

Men det kan vara onödigt att kräva dessa fördjupade utredningar om regionen

sammantaget gör bedömningen att ett detaljplanearbete som möjliggör bostäder i detta läge inte är förenligt med eller att risken finns att de kan äventyra en framtida

hamnverksamhet.

När det gäller en bedömning om lämplighet ur ett stadsbyggnadsperspektiv tar

programmet inte ställning till om det är lämpligt att ändra detaljplanens markanvändning industri till bostadsändamål. För såväl närliggande verksamheter som Visbys utbyggnad kan påverkas av den inkomna ansökan om att bygga bostäder. Eftersom en sådan

omvandling inte har klarlagts i någon översiktligt planeringsdokument så ska, enligt reglementet för byggnadsnämnden (antaget av regionfullmäktige 2015-03-30 § 143), denna strategiska fråga (beslut om planuppdrag) tas av regionstyrelsen. Alternativt görs bedömningen att inga ytterligare tekniska utredningar behöver göras då en

bostadsetablering i detta område inte är lämpligt utifrån att man inte på något sätt vill äventyra en framtida hamnverksamhet och övrig eventuell framtida industriexpansion genom att godkänna ett permanent boende i detta läge.

(25)

BN § 179

Fördjupad översiktsplan Östergarnslandet

BN 2010.102006 Au § 153

 Byggnadsnämnden godkände informationen.

 Byggnadsnämnden vill ha ett förtydligande från regionstyrelsen över hur nämnden ska yttra sig angående fördjupade översiktplaner framöver.

Samhällsplanerare Jenny Sandberg informerade om fördjupad översiktsplan för Östergarnslandet.

(26)

Fårö Verkegards 1:35 – förhandsbesked för uppförande av 2 st fritidshus

BN 2014/9949

- SBF den 29 juni 2015 Au § 147

 Byggnadsnämnden beviljar positivt förhandsbesked med stöd av 9 kap 17 § plan- och bygglagen, SFS 2010:900.

Avgift för förhandsbesked 19 181 kronor

Avgiften är beräknad i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige.

Faktura skickas separat.

Bedömning

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer de föreslagna platserna lämpliga att bebygga med fritidshus.

Planläggning bedöms inte behövas för att försäkra att tillgängligheten till stranden och fastigheten nedanför säkras eftersom servitut redan finns som ger Fårö Verkegards 5:1 passage från vägen ner till fastigheten och vidare ner till havet.

Planläggning bedöms inte heller krävas för att lösa VA-frågorna, eftersom

avloppsledning redan är anlagd och sökande har avtal om anslutning till Sudersands Biologiska Reningsverk samt att vattentäkt finns inom fastigheten som bedöms klara den föreslagna utökningen.

Den föreslagna åtgärden bedöms inte påtagligt skada områdets natur- och kulturvärden och åtgärderna bedöms inte heller påverka det rörliga friluftslivet negativt.

Det föreslagna läget för den västra byggnaden bedöms i dagsläget inte få en olämplig placering även om det kommer att finnas viss djurhållning i den byggnad som grannen på Fårö Morastycket 6:1 hänvisar till. Avståndet mellan byggnaderna kommer att vara cirka 40 meter.

(27)

BN § 180 forts

Ärendebeskrivning Förutsättningar

Bygg Gotland - översiktsplan för Gotlands kommun, antagen av kommunfullmäktige den 14 juni 2010, § 79.

Fastigheten är belägen inom ett område av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt beslut av naturvårdsverket 1987-12-21 (miljöbalken 3 kap 6 § 2 stycket).

Platsen ligger inom den fördjupade översiktsplanen Fårö, antagen av regionfullmäktige 2014-02-20, §1. Platsen är belägen inom fördjupningsområdet vid Sudersand och inom utredningsområde:

Fastigheterna Fårö Verkegards 1:35 och 5:1 bör detaljplaneläggas för att utreda lämplig markanvändning. Del av regionens fastighet Verkegards 5:1 kan eventuellt behövas för allmän parkering i framtiden. Inom Verkegards 1:35 skulle ytterligare bebyggelse kunna tillåtas. I detaljplanen ska passager för allmänheten till stranden säkras.

Bakgrund

Byggnadsnämnden meddelade avslag på förhandsbesked för uppförande av ett fritidshus på den nordöstra delen av fastigheten 2013-05-22, med hänvisning till detaljplanekrav. Beslutet överklagades av sökande och Länsstyreslen ansåg att

planläggning inte var ett krav för åtgärden. Ärendet återförvisades till byggnadsnämnden som 2014-02-05 lämnade positivt förhandsbesked. Avstyckning har därefter skett och Fårö Verkegards 1:59 bildades.

Remisser och grannar

Berörda grannar har beretts tillfälle att yttra sig 2015-05-12 och 2015-09-07. Synpunkter har vid första och andra granneutskicket inkommit från ägaren till fastigheten Fårö Morastycket 6:1 som hävdade att den föreslagna byggnaden kommer att hamna för nära deras en byggnad där de planerar att ha hästar och grisar. Vid andra utskicket har den föreslagna byggnadens läge ändrats något och är nu placerat ca 25 meter från grannens fastighetsgräns.

(28)

Lagstöd

9 kap 17 § plan- och bygglagen

Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen.

Den fullständiga lagtexten finns att läsa påwww.boverket.se Hur man överklagar

Byggnadsnämndens beslut kan överklagas skriftligen till länsstyrelsen i Gotlands län.

Skrivelsen ska vara ställd till länsstyrelsen men skickas till Byggnadsnämnden, 621 81 Visby. Byggnadsnämnden måste ha fått Er skrivelse inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet, annars kan överklagandet inte prövas.

Ange i skrivelsen:

- vilket beslut som överklagas

- varför byggnadsnämndens beslut är felaktigt och vilken ändring Ni föreslår Ev handlingar som stöder Er uppfattning bifogas skrivelsen.

Expedieras:

(29)

BN § 181

Fårö Simunds 1:33 – förhandsbesked fritidshus

BN 2014/9916

 Byggnadsnämnden avslår ansökan med stöd av 9 kap 17 och 31 §§ plan- och bygglagen, SFS 2010:900.

Avgift

Avgift avslag 7 992 kronor

Grannehörande 2 131 kronor

Totalt 10 123 kronor

Fakturan skickas separat.

Bedömning

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att den föreslagna platsen är olämplig att bebygga på grund av att VA-frågan inte kan lösas. Se bifogat VA-yttrande.

Fördjupad översiktsplan Fårö 2025. Antagen av regionfulläktige 2014-02-20 § 1. Laga kraft 2014-03-26.

(30)

Enligt 4 kap 4 § miljöbalken får fritidsbebyggelse på Fårö komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse.

Enligt 4 kap 2 § ska turism och friluftsliv beaktas.

Ärendet

På fastigheten finns ett äldre förfallet hus som sökande inte anser är i skick att renovera och vill därför riva det befintliga huset och bygga upp en ny större byggnad på

fastigheten. Fastigheten bedöms vara lämplig enligt 4 kap 4 § som en komplettering till befintlig bebyggelse. Då inte förutsättningar finns för vatten och avlopp så bedöms föreslagen fastighet som olämplig att bebygga.

Berörda grannar har beretts tillfälle att yttra sig. Granneyttrande har inkommit från Fårö Simunds 1:35. Granneyttrandet har handlat om grannens möjlighet att bebygga Fårö Simunds 1:35 och lösa avlopp gemensamt eller på lika villkor som för Fårö Simunds 1:33. Försök har gjorts för att lösa avloppsfrågan tillsammans med grannar men ingen lösning har hittats, se bifogat yttrande.

Enheten för miljö- och hälsoskydd avstyrker VA lösning, se bilaga.

GEAB har beretts tillfälle att yttra sig. Tillstyrker med villkor, se bilaga.

Lagstöd

Den fullständiga lagtexten finns att läsa påwww.boverket.se

(31)

BN § 181 forts

Hur man överklagar

Skrivelsen ska vara ställd till länsstyrelsen men skickas till Byggnadsnämnden, 621 81 Visby. Byggnadsnämnden måste ha fått Er skrivelse inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet, annars kan överklagandet inte prövas.

Ange i skrivelsen:

(32)

BN § 182

Grötlingbo Kauparve 1:20 – förhandsbesked bostadshus

BN 2015/187

Byggnadsnämnden avslår ansökan med stöd av 9 kap 17 och 31 §§ plan- och bygglagen, SFS 2010:900.

Avgift

Avgift avslag 8010 kronor

Grannehörande 2136 kronor

Bedömning

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att den föreslagna platsen är olämplig att bebygga.

Åtgärden är inte förenlig med översiktsplanen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att åtgärden påtagligt skulle skada riksintressena då tänkt placering är i ett öppet obrutet landskap.

Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att åtgärden inte kan anses vara en sådan komplettering som avses i 4 kap 4 § miljöbalken.

(33)

BN § 182 forts

Bygg Gotland - översiktsplan för Gotlands kommun, antagen av kommunfullmäktige den 14 juni 2010, § 79.

Fastigheten är belägen inom ett område med naturvärden av riksintresse enligt beslut av naturvårdsverket 1987-12-21 och 2000-02-07.

Platsen ligger inom område för Länsstyrelsens kulturminnesvårdsprogram 1982, Länsstyrelsens inventering för värdefullt odlingslandskap natur och kultur och landskapsbild.

Fastigheten ligger inom riksintresse Gotlandskusten (miljöbalken 4 kap 4 §).

I riktlinjer för avståndskriterier för boendemiljön antagna av kommunfullmäktige 1999- 12-13, § 266 bör avståndet mellan boende och vindkraftverk i normalfallet vara 1000 m.

Byggnadsnämnden kan i speciella fall utifrån buller, ljus topografiska förhållanden och väderstreck överväga en flexibel skyddszon om 500 – 1000 m.

Bakgrund

Förhandsbesked söktes 2004 diarenummer 41299 på samma fastighet öster om nuvarande förslag. Byggnadsnämnden avslog ansökan. Motiveringen var då

huvudsakligen länsmuseets yttrande, som också delades av stadsarkitektkontoret och som avstyrkte ärendet på grund av att huset var tänkt att placeras i den enda egentligt öppna landskapsdelen på udden. Åkermarken går här ända ned till havet, vilket gör att man har havsutsikt från vägen. Placeringen var ute på åker, liksom nuvarande placering, mellan en befintlig gård av kulturhistoriskt intresse och synlig havsutsikt. Den föreslagna placeringen bedömdes då som otraditionell och bröt mot uddens fasta

bebyggelsemönster med gårdar längs vägen.

Bedömningen var att föreslagna placeringen skulle påverka både landskapsbild och det för udden så viktiga friluftslivet negativt.

(34)

Landskapsbilden i det här området är utpekad som mycket skyddsvärd (ovärderlig) enligt Landskapsbild 87 L2 Klass 1 Grötlingbo.

Tänkt avstyckning och placering av byggnad har ett avstånd om ca 600 m från närmaste vindkraftverk. Området för föreslagen bebyggelse ligger inom ett område som ej bör generationsväxlas. Enligt Bygg Gotland - översiktsplan för Gotlands kommun, antagen av kommunfullmäktige den 14 juni 2010, § 79, så ska vid lokaliseringsprövningar av bostäder i närheten av befintliga vindkraftverk som inte är utpekade på plankartan som lämpliga att generationsväxla, så har Gotlands kommun inte för avsikt att

rekommendera något särskilt hänsynsavstånd mellan bostäder och vindkraftverk utöver riktlinjer för ljud och skuggor. På grund av att ingen generationsväxling bör göras i det aktuella området så påverkar vindkraftverket inte ärendet. Enligt tidigare avslag så fanns även en bedömning angående vindkraftsverkets närhet med som motivering till avslag vilket inte är aktuellt i bedömning i ärendet.

Berörda grannar har beretts tillfälle att yttra sig. Ingen erinran har inkommit.

GEAB har inget att erinra.

Enheten för miljö- och hälsoskydd tillstyrker VA lösning med villkor, se bilaga.

Kommunekolog har beretts tillfälle att yttra sig, tillstyrker ur naturvärdesynpunkt men kommenterar även landskapsbilden som är utpekad som mycket skyddsvärd t.o.m.

ovärderlig, se bifogat yttrande.

Bedömning

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att den föreslagna placeringen kommer att negativt påverka både det öppna landskapet och det för udden så viktiga friluftslivet.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att föreslagen åtgärd påtagligt skadar de värden som riksintressena omfattar.

Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår avslag.

Lagstöd

(35)

BN § 182 forts

Hur man överklagar

Skrivelsen ska vara ställd till länsstyrelsen men skickas till Byggnadsnämnden, 621 81 Visby.

Byggnadsnämnden måste ha fått Er skrivelse inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet, annars kan överklagandet inte prövas.

Ange i skrivelsen:

(36)

Visby Blekdammen 8 – nybyggnad av konferenslokal och förråd samt rivning av garagebyggnad

BN 2014/9528

 Byggnadsnämnden beviljar ansökan med stöd av 9 kap 31b plan- och bygglagen, SFS 2010:900.

Observera att arbetena inte får påbörjas innan byggnadsnämnden lämnat startbesked

För att genomföra åtgärden krävs en kontrollansvarig. Som kontrollansvarig godtas byggherrens förslag:

Roine Ivarsson Box 1344 621 41 Visby

Avgift

Bygglovavgift 12042 kronor

Startbeskedsavgift 13320 kronor

Grannehörande 2131 kronor

Rivningslovsavgift 5328 kronor

Lägeskontroll 3996 kronor

Avgiften beräknad i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige.

Yrkande

Ledamot Lars Thomsson (C) yrkar att ansökan ska avslås då huset är för stort för tomten.

Ordförande Karl-Allan Nordblom (MP) yrkar att besluta enligt samhällsbyggnadsförvaltningens förslag.

Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att byggnadsnämnden bifaller ordförandens förslag.

(37)

BN § 183 forts

Ledamot Lars Thomsson (C) begär votering.

Följande voteringsproposition godkändes:

”Den som stödjer Lars Thomssons förslag röstar nej. Den som stödjer Karl-Allan Nordbloms förslag röstar ja.”

Följande ledamöter röstade ja:

Karl-Allan Nordblom (MP), Meit Fohlin (S), Anna Enström (S), Sven-Åke Malmberg (S), Camilla Björkander (MP), Tore Tillander (V)

Följande ledamöter röstade nej:

Kerstin Löfgren Dahlström (C), Lars-Erik Benneck (M), Lars Thomsson (C), Fredrik Gradelius (C), Cecilia Storm (M)

Sex ledamöter röstade ja och fem ledamöter nej.

Byggnadsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag.

Reservation

Oppositionen reserverade sig mot beslutet.

Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartiet yrkar avslag på bygglovsansökan eftersom vi anser att byggnaden är för stor i förhållande till den lilla tomten. Vi är oroliga för att den negativt kan påverka Almedalen eftersom byggnaden kommer väldigt nära scenen.

Argumenten att nu permanenta tältlösningar, som används enbart under en vecka under året, känns märkligt och ologiskt i jämförelse med t.ex. de krav som byggnadsnämnden ställer på uteserveringar på Stora torget.

Handlingar som ligger till grund för beslutet

Handling Inkom

Ansökan 2015-08-17

Antikvarisk förundersökning 2014-11-05

Situationsplan 2015-08-07

Fasadritningar Norr och Väster 2015-08-07 Fasadritningar med förklaringar 2015-08-26 Fasadritningar med förklaringar 2015-08-26 Planritning vån 1, Sektionsritning 2015-08-07

(38)

Bedömning

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte.

Lokalbyggnad har 119,7 kvm byggnadsarea och 156,8 kvm bruttoarea. Förrådsbyggnad har 31,5 kvm byggnadsarea.

Ärendebeskrivning

Förutsättningar

Avvikelsen består i att avstånd till gräns är närmare än 4,5 m. Byggnaderna placeras i gräns. Även antalet parkeringsplatser som är redovisade på situationsplanen är endast 1 st vilket är för få enligt Parkeringsutredningen antagen av kommunfullmäktige 1990-05- 14. Avvikelsen anses vara liten.

Marklov har ansökts för borttagning av en lind som står i vägen för byggnation av konferenslokal.

Ärendet

Enligt detaljplanen finns inga utpekade byggrätter fastställda utan fastighetens

förutsättningar för att bebyggas bedöms från fall till fall. Enligt byggnadsordningen för Visby innerstad, så får tomter inte överexploateras. Ny byggnad ska också uppföras med stor respekt för den omgivande miljön och anpassas till den befintliga bebyggelsen vad gäller placering, skala och material, enligt byggnadsordningen.

(39)

BN § 183 forts

Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att fastigheten inte överexploateras.

Byggnaden anknyter till gårdsbebyggelsens grammatik och underordnar sig närliggande bebyggelse i form av gestaltningen av komplementbyggnadskaraktär i skala, färg,

fasadbeklädnad och till stor del även när det kommer till fönstersättning. Byggnaden har dock även inslag av samtida gestaltningstillägg.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att byggnaden inte påverkar Visby innerstads höga kulturvärden och att arkitekturen för föreslagen byggnad anses acceptabel.

Entréer finns både norr om byggnaden och söder om byggnaden. Besökare når byggnaden från Tage Cervins gata.

Ca 7 parkeringsplatser skulle behövas enligt Parkeringsutredningen antagen av

kommunfullmäktige 1990-05-14. Parkeringstalet är för lågt för den typ av verksamhet som kommer bedrivas i byggnaden.

Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att parkeringstalet är godtagbart.

Inlastning och utlastning kommer ske från Tage Cervins gata.

På delar av den plats som ny byggnad är föreslagen ligger ett garage som är uppfört på 1950-talet. Enligt den antikvariska förundersökningen har den befintliga byggnaden inga direkta kulturhistoriska värden. Den befintliga garagebyggnaden bedöms kunna rivas.

Bakgrund

Placeringen av den föreslagna byggnaden är gjord med utgångspunkt från en tidigare byggnad från 1700-talet som rivits. Enligt förslaget är den dock förskjuten ca 3 meter norrut från den plats som den tidigare byggnaden var placerad för att tillgodose grannars önskemål tillhörande fastighet Visby Blekdammen 11. Placeringen har tagit hänsyn till siktlinjen enligt den antikvariska förundersökningen.

Berörda grannar har beretts tillfälle att yttra sig. Yttrande från granne Visby Blekdammen 11 har inkommit angående olägenhet då byggnaden i första förslaget

(40)

Ett nytt granneyttrande har inkommit 2015-09-14 från samma granne tillhörande fastighet Visby Blekdammen 11 som motsätter sig sitt tidigare yttrande och accepterar ett bygge men önskar ingen konferenslokal på berörd tomt. Granne önskar att vi tar hänsyn till deras privata sfär och till närliggande boende som kommer i direkt anslutning till bygget/konferenslokal.

Berörd grannes yttrande har kommunicerats med sökande. Sökande har svarat grannes yttrande och menar på att slitaget som blir på gården av att ha tillfälliga lösningar så som det fungerar nu under Almedalsveckan, skulle bli minde med att ha en permanent lösning som kan användas året om, inte bara för konferenser utan även också för exempelvis konstutställningar, utbildningar och föreläsningar. Sökande menar också att denna investering kan ge mervärde till Almedalsveckan med en permanent lokal.

Sökande vill även påpeka att andra verksamheter på gården skulle kunna dra nytta av lokalen, se bifogat yttrande.

Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att grannes yttrande inte påverkar bedömningen av ärendet.

Samhällsbyggnadsförvaltningens enhet för Vatten och Avfall tillstyrker med villkor, se bilaga.

Upplysningar

- Lovet upphör att gälla om åtgärderna inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från det att beslutet vunnit laga kraft (9 kap 43 § PBL).

- Tekniskt samråd skall hållas innan startbesked kan lämnas. Se kallelse.

- Arbetena får inte påbörjas innan byggnadsnämnden lämnat startbesked (10 kap 3 § PBL). Om någon bryter mot bestämmelsen ska byggnadsnämnden ta ut en

byggsanktionsavgift. Sanktionsavgifternas storlek framgår av 9 kap plan- och byggförordningen, SFS 2011:33.

- Byggnaden får inte tas i bruk innan byggnadsnämnden har utfärdat ett slutbesked (10 kap 4 § PBL).

- Ändringar i förhållande till fastställda ritningar fodrar ny prövning.

- På Gotland kan fornlämningar och fornfynd påträffas även om de inte är markerade på den ekonomiska kartan. Avbryt då omedelbart arbetet och underrätta

Kulturmiljö, Länsstyrelsen telefon 010-223 90 00.

- Ändringsanmälan ska göras till samhällsbyggnadsförvaltningens enhet för vatten och avfall.

- Lägeskontroll krävs i ärendet.

(41)

BN § 183 forts

- Gränspåvisning med fastställande av gränspunkternas koordinater skall utföras innan arbetena påbörjas av Lantmäteriet.

- Sakkunnig kontroll av kulturvärden ska föras in i kontrollplanen.

Lagstöd

9 kap 31 b § plan- och bygglagen

Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med

detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och 1. avvikelsen är liten, eller

2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt (Lag 2014:900)

Den fullständiga lagtexten finns att läsa påwww.boverket.se Hur man överklagar

Ange i skrivelsen:

(42)

Hangvar Snäckers 1:105 – nybyggnad av garage/förråd och vedbod

BN 2015/413

 Byggnadsnämnden avslår ansökan med stöd av 9 kap 30 § plan- och bygglagen, SFS 2010:900.

Avgift avslag 1816 kronor

Avgiften beräknad i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige.

Bedömning

Enligt 9 kap. 30 § första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900) är det en förutsättning för att bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan att åtgärden inte strider mot detaljplanen. Enligt 31 b § samma kapitel får bygglov ges trots att åtgärden avviker från detaljplanen om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att avvikelsen är för stor för att kunna medges.

Del av byggnaden, 22 m², är byggd på prickad mark. Byggnaden är även placerad närmare gränsen än 4,5 m. Ansökan skall därför avslås.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att för vedboden skulle dock bygglov kunna beviljas, då det är en liten byggnad (8,3 m²) och placerad 3,0 m från tomtgräns (inte på prickad mark).

(43)

BN § 184 forts

Någon bestämd byggrätt finns inte på fastigheten, byggrätten begränsas av den prickade marken.

Avvikelsen består i att del av det olovligen uppförda garaget/förrådet är uppfört på mark som inte får bebyggas (prickad mark). Byggnaden har en byggnadsarea av ca 36 kvm, 22 av dessa är placerade på prickad mark. Byggnaden är även placerad närmare fastighetsgränsen än 4,5 m.

Vedboden (hus E) står inte på prickad mark men är placerad närmare gränsen än 4,5 meter.

Bakgrund

Ärendet gäller en garagebyggnad (Hus D och F på bifogad situationsplan) som byggts samman med en befintlig friggebod (Hus B) och uppförts på fastigheten utan att bygglov har sökts:

Ett garage/förråd (Hus D på situationsplan), uppfördes 1995 som en carport men kompletterades med väggar och port till att bli ett garage/förråd 2009.

Garaget/förrådet har senare byggts till med ytterligare en del (Hus F), uppfört 2012-14 Sökanden vill nu även söka bygglov för den friggebod/vedbod (Hus E) som han byggde 2007, närmare gränsen än 4,5 meter, men med muntligt tillstånd från grannen Snäckers 1:104.

Ett ärende om olovligt byggande har upprättats av Samhällsbyggnadsförvaltningen och fastighetsägaren har sökt nu bygglov i efterhand för de olovliga åtgärderna.

Berörda grannar har beretts tillfälle att yttra sig. Synpunkter har inkommit från ägaren till fastigheten Snäckers 1:104 som inte godkänner att byggnaden är placerad närmare hennes gräns än 4,5 meter, dessutom ligger byggnaden för nära den väg som leder in till hennes fastighet, garagedörrarna går ut på vägen. Även hennes utsikt blir förstörd.

(44)

Lagstöd

9 kap 30 § plan och bygglagen

Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om 1. Den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser

a) Överensstämmer med detaljplanen eller

b) Avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988)

2. Åtgärden inte strider mot detaljplanen.

3. Åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börja löpa, och

4. Åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap.1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket1. Lag (2014:900)

9 kap 31 b § plan- och bygglagen

Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med

detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och 1. Avvikelsen är liten eller

2. Åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt.

Om avvikande åtgärder tidigare har godtagits enligt första stycket eller 30 § första stycket 1 b, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2011:335).

Den fullständiga lagtexten finns att läsa påwww.boverket.se

(45)

BN 184 forts

Hur man överklagar

Ange i skrivelsen:

(46)

Tofta Krokstäde 2:25 – uppförande av bostadshus med garage/förråd

BN 2014/9948

Byggnadsnämndens beviljar ansökan med stöd av 8 kap 11 § ÄPBL.

Avgift

Bygglovavgift 6 720 kronor

Bygganmälan 4 368 kronor

Bedömning Byggnadsnämnden

Den konstaterade avvikelsen från gällande detaljplan i form av överbyggnad inte kan anses vara en sådan mindre avvikelse som avses i 8 kap 11 § ÄPBL, som innebär att bygglov får lämnas av det skälet.

I förarbetena till PBL anges dock att: ”Enligt Europakonventionen, som är en del av svensk rätt, innebär proportionalitetsprincipen att det alltid ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut i en fråga och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intresse.

Mot bakgrund av de redovisade omständigheterna i ärendet är därför bedömningen att den nu aktuella avvikelsen från detaljplanen ändå kan anses som liten i förhållande till konsekvenserna den orsakar för den nuvarande fastighetsägaren om bygglov inte lämnas. Bedömningen är därför att nyttan av det allmänna intresset, i det här fallet, inte står i rimlig proportion till konsekvenserna för det enskilda intresset. Bygglov bör därför lämnas för den sökta åtgärden.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att avvikelsen är för stor för att kunna bedömas som en mindre avvikelse enligt Äpbl 8 kap 11 §.