Bilaga B01 Hållbar matförsörjning: Informationsplattform för hållbar matförsörjning. 1.1 Konsument (köpare) 1.2 Butik (säljare) 1.

(1)

Bilaga B01

Hållbar matförsörjning:

Informationsplattform för hållbar matförsörjning

1(5)

För att optimera matförsörjning vad gäller hållbarhet och hälsa behövs tydligare och exaktare information om önskemål, behov och tillgång för alla inblandade från ”bonde till tallrik”.

Detta är en grov beskrivning av en sådan plattform.

1 Informationsdelarna

Information från var producent i kedjan fram till konsumenten genom att dessa interaktioner skapar informationskedjor som kan följas till första länken i kedjan. Genom detta blir all information tillgänglig för alla led när kedjor möts och skapar en ny produkt så inkluderas informationen från alla involverade kedjor till en ny kedja.

Du som kund kan se exakt alla ingredienser i en färdig rätt och var de är odlade och om de är hållbar och etiskt producerat.

För att bilden ska bli lättare att förstå beskrivs en förenklad bild.

Transaktionen (köpet) görs mellan en säljare och en köpare men tillskillnad mot dagens system så får man tillgång till informationen som skapades hos föregående steg ända till källan.

1.1 Konsument (köpare)

Med konsument menas både en enskild person och hushållet, men även den som köper en produkt för vidare försäljning eller bearbetning är en köpare.

Den delade informationen byggs upp av var konsuments önskemål.

Var konsument har specifika behov* samt preferenser vad gäller maten och aspekter såsom vilken mat, när, hur mycket, och plats för upphämtning eller leverans, dvs även transportaspekten.

En konsument kan alltså välja leverans direkt från matproducenten eller från butik.

1.2 Butik (säljare)

Med butik menas där normalkonsument kan göra sina matinköp. Butiken kan vara en traditionell butik men även marknadsplatser, webbutiker eller tillochmed privatpersoner som lyckats odla mer än den själv behöver. Men även odlare, matproducenter eller andra i kedjan kan vara säljare.

”Butiken” kan producera egen mat, men i huvudsak kommer maten från en matproducent.

Butiken erbjuder mat och gör del av sin inköpsplanering baserat på de behov som konsumenten har delat.

Samtidigt delar butiken sina behov med matproducenterna.

1.3 Matproducent

Matproducenten erbjuder matvaror beroende på tillgång och önskemål. Både den som odlar eller håller djur för slakt såväl som den som bereder mat är matproducenter.

Den delade informationen från matproducenten så ingår beteckning/identitet, full innehållsförteckning, odlingsplats, hållbarhetsnivå, mängd samt under vilken period maten finns tillgänglig samt information om förpackning och/eller hanteringshjälpmedel.

För mat som är beredd inkluderas även bäst före, tillagningsdatum, skördedatum, allergidata, vikt/volym, mm.

När det är dags för leverans så skapas en mer precis information avseende förpackning och/eller hanteringshjälpmedel.

(2)

Bilaga B01

Hållbar matförsörjning:

Informationsplattform för hållbar matförsörjning

2(5)

1.4 Transparens för optimering

Genom att informationen är transparent kan den användas som en marknadsplattform där:

- Köpare av mat kan berätta vad de behöver, hur mycket - Säljare av mat kan berätta vad de kan erbjuda och när

När köpare säljare är överens förser plattformen en transportlogistisk plattform med den information som behövs för att samordna och utföra transporten.

Var köpare och säljare kan välja typ av säljare alt. typ av köpare de accepterar.

Om vi t.ex. vi har en bonde som odlar tomater kan han välja att han vill sälja mot butik och storkök, men inte mot restaurang eller privatkonsument.

1.5 Informationslogik

Plattform ha en logik där var och en som använder plattform registrerar sig med en eller flera roller.

Rollerna kan vara restaurang, butik, privatkonsument, odlare, etc.

I registrering väljer man även vilka typer av köpare eller säljare man accepterar.

Därefter registrerar man beroende på roll vad man vill köpa respektive sälja och samt eventuella årstidsaspekter samt plats t.ex. gps koordinater. Valet kan vara specifikt såsom “morötter” eller bredare t.ex. “rotfrukter” eller

“grönsaker”.

Odlare och djurhållare ger även indikation för när skörd/slakt kan ske samt senare när skörd/slakt faktiskt sker.

Vid köpet länkas säljaren, köparen och varan samman.

Relevant data för det specifika transaktionstillfället länkas mot köpet. Data kan t.ex. vara antal, vikt, volym, transportdetaljer, bäst före, mm, mm men även detaljer om förpackning och hanteringshjälpmedel. Data kan eventuellt justeras senare.

1.6 Den lite större bilden

Genom att länka samman data kan alla med tillgång till informationsplattformen se tillgång och behov inte bara kortsiktigt utan även på längre sikt. Detta kan också hjälpa med information och prognoser som gör att matproduktion med minimalt spill möjligt och att odlare som vill vågar prova nya grödor. Men det ger även möjlighet till utjämningsoptimering genom t.ex. att:

- Odlare

o Kan tidigarelägga eller skjuta på skördar eller slakt så det bättre matchar behovsprognosen.

o Se behovet av en viss grönsak gentemot tillgång och använda denna kunskap till att bredda sitt utbud. Även en planerad breddning av “sortimentet” kan registreras i plattformen för att hjälpa andra odlare i deras val samt informera eventuella kunder om vad som är på gång.

- Butiker kommer att ha bättre insyn i konsumentens behov och önskemål vilket gör att inköpen kan optimeras på ett bättre sätt

- Konsumenten får bättre anpassat stöd att anpassa sina inköp så att inköpet blir godare, sundare och mer hållbart.

Tillsammans ger den bättre precisionen mindre spill och planering av nästa veckas matsedel kan bli mer hållbar. Alla vet vad som erbjuds och när vilket gör det möjligt att styra mot den för tillfället mest hållbara maten.

(3)

Bilaga B01

Hållbar matförsörjning:

Informationsplattform för hållbar matförsörjning

3(5)

1.7 Livsmedelsfakta

Plattformen skall också hålla all livsmedelsfakta om maten, men eftersom denna fakta inte längre skall få plats på en liten förpackning så kan den istället vara mycket mer fullständig.

När det gäller färska frukter och grönsaker som kommer vi veta: vilken vara det är, odlaren, var den odlats, när den skördats, hur länge den lagrats och var, hållbarhetsindex, allergi, om det finns hinder att ge husdjur rester.

Systemet har all den information¹ som en konsument kan tänkas vilja ha t.ex.:

Vara: Äpple

Variant: Aroma

Egenskaper: Saftigt, syrligt och lite kryddigt fruktkött.

Passar till: Gott ätäpple men passar även till bakning, i matlagning och till mos.

Säsong: Mognar i september-Oktober.

Näringsinformation: 100 g Äpple m skal Kalorier 56 kcal Proteiner 0,3 g Kolhydrater 14,2 g

varav Fibrer 1,8 g

varav Sockerarter 10,8 g Fett 0,1 g

varav Mättat 0 g varav Fleromättat 0 g Vatten 85,1 g

Odlingsplats: Sverige, Karl Äppelsson, Österlen

Hälsa och överkänslighet: Äpple innehåller vitaminer, mineraler samt fiber Hållbarhet & Etikindex: 5/5

De som bereder färdigmat länkar in all underliggande fakta genom att koppla

ingredienserna samt mängd av varje ingrediens mot den färdig varan. Detta skapar ett

komplett “livsmedelsfakta” paket där var ingrediens är spårbar genom alla steg tillbaka till odlare eller djurhållare. Genom länkningen och mängdangivelser skapas

innehållsdeklarationen automatiskt.

1 Exempel på koncept, se: https://livsmedelsinfo.nu/livsmedel/n%C3%A4ringsv%C3%A4rde-%C3%A4pple-m-skal.html, bra exempel men saknar etiska aspekter samt nödvändig integration med källan för informationen

(4)

Bilaga B01

Hållbar matförsörjning:

Informationsplattform för hållbar matförsörjning

4(5)

1.8 Plattformen som en handelsplats

Genom att behov och tillgång möts i denna plattform så är det naturligt att den även fungerar som en handelsplats.

Så här skulle ett scenario kunna spelas ut:

Södersjukhuset behöver 100 kg tomater var vecka 21, 22, 23, 24 och 25

Kalle kan leverera 100 kg vecka 21 och 22 och bokar sig för denna del, de övriga tre veckorna har ICA i Solna bokat hos Kalle.

Jonna kan leverera 50 kg vecka 23, 24 och 25 men levererar även 100 kg per vecka till Arenan i Sigtuna under vecka 21, 22, 23, 24 och 25

Eftersom det verkar finnas brist på tomater vecka 23, 24 och 25 justerar Södersjukhuset matsedeln och bokar sig för en annan grönsak som komplement till tomaten

Amir’s delikatess köper Jonna’s och Kalle’s eventuella överskott och gör grönsaksinläggningar som han erbjuder på informationsplattformen och i Amirs fall så är slutkunden i huvudsak vanliga konsumenter vilket gör att hans erbjudande syns på Arenan samt i ”AutoMaten”.

1.9 Konsumenten och matappen “AutoMaten”

Den vanliga konsument använder informationsplattformen via en anpassad matapp “AutoMaten” som visar det som är tillgängligt med ett rekommenderat urval baserat på tillgång och information från plattformen för “Det sunda matsmarta hemmet”. “AutoMaten” är som en korsning mellan administratör, kock, dietist, hållbarhetsspecialist kombinerat med en “personal food shopper” som vet vad du gillar men också kan utmana dig med något nytt.

Från “Det sunda matsmarta hemmet”² får “AutoMaten”: matpreferenser, behov för hushållet, vad som redan finns hemma och hur mycket, allergi och hälsoaspekter, mm.

Urvalet kan sedan förfinas genom att visa upp t.ex. en veckomeny där man handlar genom att välja maträtter istället för att välja enskilda ingredienser, vilket man kan om man så önskar..

Scenario: Veckohandla med “AutoMaten”

Du skall bestämma dig för veckans matinköp och aktiverar “AutoMaten”.

“AutoMaten” föreslår en veckomeny baserat på ditt behov samt “mat som redan finns hemma”

från “Det sunda matsmarta hemmet”. Du tittar igenom förslaget och byter ett par recept mot andra samt lägger till en kryddblandning som kollegan föreslog.

När du är nästan färdig tänker du att en efterrätt på fredagkväll hade varit gott och väljer därför

“tillägg”, “maträtt” samt “efterrätt”. Eftersom är höst och det finns gott om äpple så listas förslag på efterrätter baserade på äppel, andra höstfrukter samt pumpa.

Äppelkaka med vaniljsås blir perfekt tänker du och väljer äppelkaka samt ett lättlagat recept med bra betyg.

“Det sunda matsmarta hemmet”³ vet att du har redan har ströbröd, socker, kanel, mm, hemma och den vet också att Amir’s delikatesser kommer att ha färsk vaniljsås på fredagen.

2 Se bilaga ”B02 Det sunda matsmarta hemmet”

3 Se bilaga ”B02 Det sunda matsmarta hemmet”

(5)

Bilaga B01

Hållbar matförsörjning:

Informationsplattform för hållbar matförsörjning

5(5)

Därför ger “AutoMaten” dig följande förslag⁴ att lägga till i listan:

- Mandel (för äppelkakereceptet) - ½ liter vaniljsås från Amir

- 1 pkt smör (det är helt slut i kylskåpet, och två andra rätter för veckan behöver också smör)

- 6 äpplen från grannen i kvarteret bredvid erbjuder dessa mot att du plockar dem själv.

Eftersom din syster och hennes dotter kommer på besök från fredag till söndag du ber du

”AutoMaten” att kompletterar för två extra och vilka dessa två är. I systerdotterns profil framgår det att hon har nötallergi. “AutoMaten” kollar med ”Det sunda matsmarta hemmet” om det finns aspekter att ta hänsyn för gästerna och får reda på att mandel inte är lämpligt. ”AutoMaten”

föreslår att receptet samt inköpslistan justeras och blir nu istället:

- 3/4 liter vaniljsås från Amir

- 1 pkt smör (det är helt slut i kylskåpet)

- 9 äpplen från grannen i kvarteret bredvid som erbjuder dessa mot att du plockar själv.

- (Mandeln är borttagen)

Eftersom “AutoMaten” nu vet att systern och hennes dotter skall vara hos dig från fredag till söndag dagar så justeras veckomatsedeln för så den tar hänsyn till de två gästerna samt lägger till extra frukostflingor utan nötter så det räcker även för gästerna.

1.9.1 Ytterligare integrering

Eftersom plattformen inte bara är en koordinering mellan behov och tillgång utan även är en

marknadsplats så skulle den även kunna förse ekonomisystem med transaktionsdata och automatiskt skapa fakturering och uppdatera bokföringen för inblandade. Detta frigör tid och resurser för alla inblandade, och för många är, speciellt mindre små egenföretagare en ganska stor börda.

Som tidigare nämnts så kopplas transportörer in genom att denna plattform gör transportbehovet

tillgängligt i plattformen för logistikoptimering, “B03 Logistikplattform för lokal mat på bordet”⁵, t.ex. “next generation Freelway”.

4 Är du sockersjuk men balanserar detta genom kosten hade “AutoMaten” i samråd med “Det sunda matsmarta hemmet” indikerat att du kanske skulle undvika ett recept med mycket socker eller rekommenderat att du bara tar halva mängden.

5 B03 Logistikplattform för lokal mat på bordet

(6)

Bilaga B02

Det sunda matsmarta hemmet

1(4)

Om att leva i ett hem med smart assisterande matförvaring som samverkar med både inom hemmet men även butiken du handlar i. Tekniken finns men är idag för kostsam men prisutveckling och teknikutveckling pekar på att nedan är en fullt möjlig vardag.

Den smarta matförvaring samarbetar med andra smart funktioner som kompletterar med hälsorelaterad behovs information för att vi inte bara äter klimatsmart utan även ger oss möjligheten att äta sunt.

1 Livet med familjen Kylig

När familjen Kylig bestående av Kalle (kylskåp), Kalla (frys), Svala (svalskåp) och Torre (torrskafferiet) flyttar in så är de mycket mer än bara matförvaring. De blir dina assistenter för hållbar mat och hjälper dig aktivt att minska matsvinnet, äta mer hållbart och, om du tillåter, med en bättre och godare diet anpassad till ditt verkliga behov i stället för att du går gamla hjulspår med för mycket kött, socker, chips, godis mm.

Svalen eller kallskafferiet härstammar från den gamla mat eller jordkällaren och har en fuktighet och temperatur som är mycket bättre för grönsaker och därmed markant förlänger livet på frukt och grönsaker.

Torrskafferiet är för torra matvaror, men för att vara bättre på att förvara den torra maten så behöver det nya torrskafferiet hålla samma temperatur som en sval samt vara insektssäkert (vilket inte är fallet idag).

1.1 Familjen Kylig i arbete

Familjen Kylig börjar samla information om din mat från första matvaran de tar hand om.

Alla varorna som ställs in vägs via sensorerna i sina fötter och/eller hyllor, samtidigt läses smart taggarna¹ på alla produkterna som har en sådan. Resten får du hjälpa med, men de ger dig stöd i registreringen genom att läsa dina matkvitton och föreslå vilken vara det kan vara du ställer in så att det blir enkelt att packa upp maten med minimalt extra arbete.

Informationen i smarttaggen ger dig produktens identitet, produktionsdatum, produktionstid samt bäst före dag. Med hjälp av denna information hämtas relevant varuinformation från Internet och sparas i minnet. Den information som kan vara relevant är t.ex. Vad är det för mat, innehåll, näringsfakta, allergiinformation, beredare och/eller odlare, hållbarhetsindex.

2 Identifiering av maten som förvaras

För att effektivt kunna hjälpa dig har matförvaring sensorer för vikt och för avläsning av smarttaggar, men för att klara alla situationen så har matförvaringen även en datamatrixläsare, så den kan läsa t.ex. QR kod.

Eftersom en datamatrixläsare i princip är en kamera skulle matförvaringen kunna se skillnad på morötter och palsternacka. Dessa sensorer jobbar tillsammans för att du skall veta vad du har i din matförvaring.

Varor utan smarttag kan naturligtvis inte läsas av, men eftersom alla nya inköp finns i ditt kvitto eller din order så. Så om ditt kvitto listar 1 kg morötter, 2 kg potatis och 1 ¼ kg palsternacka så kan varorna i detta fall identifieras genom vikten. För varor som finns på kvittot så kan “relevant varuinformation” hämtas på samma sätt som för en vara med smarttag. När det av någon anledning inte fungerar föreslås möjliga kandidater baserat på varor som du skulle tänka dig att lägga i t.ex. kylen. Naturligtvis så lär sig matförvaringen om du har egen odling och vad du kan tänkas skörda.

1 ”smart tag” kan vara t.ex. en RFId (Radio Frequency Identification). Dagens RFID som är kapabel nog för ovan kostar c:a 2 SEK

(7)

Bilaga B02

Det sunda matsmarta hemmet

2(4)

3 Förvara och förbruka maten hållbart

Eftersom matförvaringen vet vad du har så kommer den kunna informera dig om vad du bör äta först så att maten äts istället för att den kastas.

Har du tagit ut ett paket mjölk och ställer tillbaka detta syns det på vikten om du öppnat paketet och de vet hur länge paketet har varit utan kylning och kan, vid behov, räkna om hållbarheten.

Det finns en intressant sensorutveckling som inbär att framtidens matförvaring skulle kunna mäta indikationsgaserna i luften och varna om något håller på att bli dåligt långt innan det går att se.

4 Assisterat matinköp

Eftersom Kalle, Kalla och Svala vet vad som finns hemma kan de assistera dig i vardagen genom att föreslå vilka rätter som kan tillagas, komplettera shoppinglistan med förslag på varor som du ofta köper baserat på vad som finns i butiken, naturligtvis med hänsyn till matsvinn och hållbarhet, förboka sådant som du vill köpa nästa gång denna vara blir tillgängligt eller ”bara” hålla reda på vad som måste ätas snart och undvika dubbelköp.

Naturligtvis kan den också göra matkassen billigare genom att välja varor som ger bäst ekonomi utan att negativt påverka hållbarhet och hälsa.

Du får hjälp att äta mer balanserat, hälsosammare och mer hållbart genom att ge tips på rätter. Som du redan förstått så har familjen Kylig tillgång till en otrolig mängd recept och all varuinformation samt vad du har hemma och vad som finns i de butiker du handlar. På några millisekunder så kan detta användas för att skapa din hållbara måltid.

Tänk dig nu att du får besök av nya vänner, en är glutenallergiker, en laktosintolerant och en äggallergiker.

Visst är det svårt! Men här kommer familjen Kylig till din hjälp och berättar för dig vad du kan bjuda på, inklusive recept samt ge tips på vilken öl i din butik som är glutenfri, mm.

Du kan också utmana dig själv genom att låta familjen Kylig att ”hitt på någe” till lunch.

Ett annat scenario är att du kan se att vad odlare anslutna mot din kommer att ha klart för skörd de närmaste veckorna så du kan lägga en bokning på t.ex. spagettipumpa antingen till butiken eller direkt till odlaren. Familjen Kylig håller ordern under bevakning och meddelar dig om leveransen kommer som planerat och anpassar dina inköp mot detta.

(8)

Bilaga B02

Det sunda matsmarta hemmet

3(4)

5 Andra smarta komponenter

Utöver smart matförvaring finns flera tekniker som i framtiden kan integreras med produkter i hemmet och som skulle kunna leverera hälsodata som ett komplement till sjukvården.

All denna data kan integreras till en helhet och kopplas samman med sund och hållbar mat. Dvs. familjen Kylig är bara en av flera informationskällor kommer bidra till ditt val av god, sund och hållbar mat.

Lite exempel

Det finns idag bioimpedansteknik för att mäta vikt och muskelmassa samt flera andra tekniker som t.ex.

pulsmätning, blodsocker, blodtryck, mm i hemmet. Utöver detta finns det teknik för att t.ex. mäta benstomme via ultraljud och mycket mer.

Det pågår forskning inom flera områden t.ex.:

- Toalett som kan analysera både urin och avföring för att kunna skilja mellan vad som är normalt och vad som avviker samt varför

- Mätning av gaser i utandningsluft - Mätning av saliv

Dessa tekniker kommer att utvecklas mer och mer under åren som kommer och det som idag är avancerad sjukvårdsteknik kommer att finnas för hemmabruk.

T.ex. En person börjar träna mer omfattande eller jobba mer fysiskt, detta gör att balansen muskelmassa mot fett förändras som tillsammans med flera andra indikering kan ge familjen Kylig den information som behövs för att balansera om kosten. Samma händer om man går från att vara mycket fysiskt aktiv till mer stillasittande.

(9)

Bilaga B02

Det sunda matsmarta hemmet

4(4)

6 Vad är?

6.1 RFId

RFId är en metod för avläsning av data på distans, men det är inte det enda som finns.

Hur smart taggen är uppbyggd tekniskt är inte viktigt, fokus är på vad denna eller en liknande teknik kan åstadkomma om den integreras med all den information som finns och kommer att finnas.

Ovan beskrivning är något som passar in i tankarna runt ”internet of things” vilken om 20-25 år är lika självklart som facebook, snapchat mm., mm.

6.2 Bioimpedansvåg

Bioimpedansvåg är en våg som skickar en svag spänning genom kroppen och som genom denna kan mäta hur balansen mellan muskler och fett ser ut.

6.3 Datamatrixkod

Datamatrix kod är egentligen en grupp av tvådimensionella streckkoder.

Endimensionella streckkoder

För att ovan mening skall vara begriplig så börjar vi med en endimensionell streckkod, den är endimensionell eftersom den läses en riktning.

En endimensionell streckkod kan bara hantera siffror och har en låg informationskapacitet.

Tvådimensionella streckkoder

Tvådimensionella streckkoder läses i två riktningar. Gruppen kallas även datamatrixkoder

En datamatrix kan hantera både siffror och tecken.

De två exemplen till höger är typiska exempel på QR-kod och GS1 datamatrix (den nedre). Huvudsakliga skillnaden är hur data lagras samt hur streckkodsläsaren förstår var den skall börja sin läsning.

Ju mer data en datamatrik skall lagra ju tätare mönster den har. Största matrisen är 144x144 och lagrar 2335 tecken, men man klarar sig ganska långt med 100-200 tecken om resten av datamängden är lagrad i en öppen databas.

Ofta används GS 1 som mall för att tolka datasträngen som lagras i datamatrisen, dvs i:

Fält (01) finns varans identitet (detta fält ensamt motsvarar hela innehållet dagens endimensionella streckkod)

Fält (17) finns utgångsdatum Fält (10) finns produktionssatsens id

Dessa tre fält tillsammans 52 tecken (fält id, fält innehåll samt parenteser) GS 1 har en lång lista med olika fält definierade.

Fem styck RFId etiketter

(10)

Bilaga B03

Logistikplattform för lokal mat på bordet

1(2)

1 Bakgrund

En hållbar mathållning behöver effektiv och hållbar logistik. Logistikplattformen får information om transportbehov via ”B01 Informationsplattform för hållbar matförsörjning”¹

1.1 Problembeskrivning

1.1.1 Hinder där odlaren är involverad Logistik speciellt vad gäller färskvaror saknar ett helhetsperspektiv vad gäller hållbarhet, detta helhetsperspektiv saknas i dag eller är bristfälligt.

Arbetssituation för odlare och djurhållare ger

mycket liten möjlighet att både odla, skörda, leverera, samt ställa in i butik 1.1.2 Hinder i butik

Huvuddelen av butikernas system och märkning anpassade för industrivaror, får prisförändringar, ingen eller mycket begränsad skyltning, nästan 0 information utöver pris

Butikernas interna rutiner ej anpassade för små leveranser med många säljande och levererade enheter, detta gäller skyltning, platser i butik, fakturering och utmaningar för butiker då mindre lokala producenter kommer ofta till butikerna med små leveranser. Upplevs som störande med mycket spring som stör rutiner.

Odlarna är inte samordnade vad gäller leveransmoduler, leveranskoordinering, leveranssäkerhet

2 Lösningsförslag

Logistikplattform för lokal mat på bordet önskar underlätta interaktionen och transporter av livsmedel till butiker och restauranger för matproducenter. Nya digitala verktyg har identifierats som en möjlighet till effektivare och hållbarare samordning av transporterna. Ett hållbart digitalt logistiksystem som

sammankopplar lokala matproducenter, butiker, restauranger och transportörer beskrivs nedan 2.1.1 Producent

Lokala producenten synliggör sina produkter för lokala butiker och restauranger via en marknadsplats ”B01 Informationsplattform för hållbar matförsörjning”². Här synliggörs volymer, vikt, datum/period när varan är tillgänglig, adresser etc.

2.1.2 Butik/inköpare

Butik/restaurang beställer vara och transport av vara via marknadsplatsen där flera lokala producenters erbjudanden synliggörs och matchas så beställaren har möjlighet att beställa större volymer av en och samma vara även om enskild producent inte kan matcha behovet pga små volymer.

1 Se bilaga: B01 Informationsplattform för hållbar matförsörjning

2 Se bilaga: B01 Informationsplattform för hållbar matförsörjning

(11)

Bilaga B03

Logistikplattform för lokal mat på bordet

2(2)

Butiken får tre olika kostnadsförslag baserat på hur snabba leveranser som efterfrågas. Snabba leveranser kostar mest. Varje av de tre kostnadsförslagen baseras på faktorerna vikt, volym, körsträcka och

leveransdatum samt hållbarhets index för transporten.

I vissa fall kan varan av logistiska skäl levereras snabbare än till den taxa som beställts och då gäller fortfarande beställningspriset.

2.2 Transporter

2.2.1 Lokala hubbar

Lokala producenterna/grannföretag hjälps åt med transporter till lokalt placerade hubbar, placerade på t ex lantgårdar med kapacitet för mindre lager. Här ställs produkterna på gemensamma pallar som sedan hämtas upp av kontrakterade åkerier.

Anslutna åkeriet får kunskap om alla bokade transporter och systemet ger förslag på optimerad och hållbar upphämningsrutt baserat på matchningar av kostnad vikt, volym, adresser och leveransdatum.

Chaufförerna som är ute och kör får även “on-demand-förslag” på transporter som finns i deras närhet och utefter deras rutt ifall nya beställningar kommer in.

2.2.2 Transportmedel

Godset transporteras med lämpligt transportmedel som till exempel gas eller eldrivna lastbilar samt tåg för de längre sträckorna. För kortare sträckor används både luftburna och markbundna drönare.

De markbundna kommer att vara så utvecklade att de kan ta pendeltåget största delen av vägen.

Eftersom speciellt de markbundna drönarna kommer i kontakt med människor så har de ett

kommunikationsinterface mot de den möter. Detta sköts i huvudsak av en AI lösning men vid behov kan ta denna ta hjälp av en människa.

(12)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

1(19)

Beskrivning av steg och åtgärder för att nå en hållbar användning av plast

1 Problembild

Användning av plast i förpackningar ökar kontinuerligt. Samtidigt så materialåtervinns, med undantag för PET-flaskor, bara runt 10 % av förpackningsplasten. Tyvärr så är kvaliteten på det återvunna materialet markant sämre än ursprungsmaterialet av flera skäl, bl.a. för att materialen är laminerade med andra plaster eller material, infärgade, innehåller tillsatser, klisteretiketter mm, mm

För att få en hållbar användning av plastförpackningar för mat så måste vi titta på helheten och denna helhet inkluderar all användning av plastförpackningar.

Genom att minska all användning av plast och samt ta åtgärder som leder till en mycket hög

materialåtervinning till likvärdig kvalitet så kommer mängden ny plast som behöver tillsättas i kretsloppet minskas mycket kraftigt. Detta skapar ett utrymme att använda plast där inga andra alternativ finns.

Källa: https://ourworldindata.org/plastic-pollution

(13)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

2(19)

Innehåll

1 Problembild 1

2 Hållbar användning av plast som förpackningsmaterial 3

2.1 Vad är en förpackning? 4

3 Krav på plasten för plastförpackningar 4

3.1 Plast i engångsförpackningar med direkt våt matkontakt för kompostering/rötning 4

3.2 Övrigt 4

4 Insamling och återvinning 4

5 Metoder som reducerar mängden ny plast som måste tillföras systemet 5

5.1 Användningshierarki 5

5.1.1 Laminering på materialåtervunnen plast 5

5.2 Flerpacksskydd 6

5.2.1.1 Märkning av flerpacken 6

5.3 Flergångsförpackningar 7

5.4 Plastförpackningar för andra ändamål än livsmedel 7

6 Skapa incitament 8

6.1 Avgift och avgiftsmodell 8

6.1.1 Beräkning av grundavgift 8

6.1.2 Förslag till avgiftsmodell för icke pantsystem 9

6.1.3 Föreslagen avgiftsmodell för pantsystem 10

6.1.4 Föreslagen avgiftsmodell för komposterbar plast med våt matkontakt 10

7 Införande av en avgiftsdriven hållbarhetsmodell 11

8 Transparens och informationsplattform (TRASH®) 12

9 Allmänt om TRASH® 12

9.1 Råmaterial 13

9.2 Förpackningen 14

9.3 Den förpackade varan 15

9.4 Distributör 16

9.5 Ordern 17

9.6 Från sista kommersiella enheten till konsument 18

10 Exempel på onödig plast i livsmedelsförpackningar 19

(14)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

3(19)

2 Hållbar användning av plast som förpackningsmaterial

För att få en hållbar användning av plast som förpackningsmaterial där så måste hela användningen ses över eftersom källan för råmaterialet är det samma oavsett vilken vara plastförpackningen används till.

Dessutom kan vi inte få en hållbar användning av förpackningsplast där använd plast kan återvinnas effektivt så länge vi låtsas att vi kan återvinna materialflöden där vi blandar:

- Material med infärgningar och tillsatser - flera materialtyper

- flera materialkvaliteter - laminerade material

- etikettering direkt mot plasten

Plast är ett effektivt material för vissa typer av livsmedel samt vissa andra varor.

Så för att vi kunna använda plastförpackningar hållbart där vi faktiskt “måste” så behöver vi angripa all användning av plastförpackningar. Genom att reducera den totala mängden engångsförpackningar av plast kraftigt kombinerat med rena insamlingsflöden samt återvinning till lika värde minskar behovet av att tillföra ny plast mycket kraftigt. Denna minskning skapar utrymme för hållbar användning av

förpackningsplast inom planetens gränser där den faktiskt behövs.

Summering av åtgärder som behövs för en hållbar plastanvändning:

- Större användning av flergångsförpackningar - Utveckla befintliga metoder och system

- Reducera användningen så att plastförpackningar används endast där plasten tillför ett skydd som inte kan uppnås på annat sätt, t.ex. genom att:

- skydda av flera konsumentförpackningar istället för enskilda konsumentförpackningar - användning av flergångsförpackningar i alla led, inklusive till konsument

- Samla in nära 100% av använd förpackningsplast genom:

- Samla in innan konsument

- Introducera ett utökat pantsystem för plastförpackningar produkter som når konsument - Återvinn använd förpackningsplast till likvärdig kvalitet dvs ingen:

- infärgning, etikettering, laminering, inblandning av tillsatser

För de få användningar där ovan inte fungerar skall plasten kunna komposteras.

- Tillåt endast förpackningsplast som är hållbart producerad, dvs producerad med:

- förnyelsebart råmaterial och energi - med hållbar odlingsteknik

Utan att ha exakta hållbara siffror ser det ut som runt 50% av plastförpackningarna ersättas av annan metodik utan problem (siffran för mat är lägre). Om vi dessutom kan insamla och återvinna de kvarvarande plastförpackningarna till likvärdig kvalitet så skulle vi kunna nå en reduktion på mellan 90-95% av dagens användning.

Förändringen kommer att behöva drivas av en “avgift” som till skillnad från i dag kopplas till varuvärde samt läggs på det sista kommersiella steget, dvs de som faktiskt väljer att köpa in varor med plastförpackning och sedan sälja denna vara vidare till konsument.

(15)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

4(19)

2.1 Vad är en förpackning?

Det verkar självklart men alla är inte överens.

För detta dokument används följande som definition av förpackning:

Allt som följer varan genom varuflödet som inte används av slutkunden är förpackning.

Varubackar och liknande ses som en typ av flergångsförpackning, men inte lastvagn med hjul är inte en förpackning.

Detta innebär t.ex. att nålar, gem, formhållare för skjortor, tejpremsan, mm är förpackning.

3 Krav på plasten för plastförpackningar

Plast som används som förpackning skall vara från en förnyelsebar källa, detta gäller även energin för processen. Plasten kan alltså vara en bioplast, en materialåtervunnen plast eller komma från en process som framställer plastråvara från vatten och CO2 genom syntes¹.

3.1 Plast i engångsförpackningar med direkt våt matkontakt för kompostering/rötning

Förpackningsplast med våt direkt kontakt med mat skall vara:

- Från förnyelsebar källa - Komposterbar

- Så tunn som möjligt utan att påverka skyddet

Orsaken att den skall vara komposterbar är att huvudsaken av användningen kommer vara sådan att plasten är både svår att samla in, svår att göra ren samt svår att materialåtervinnas effektivt till likvärdig plast.

3.2 Övrigt

All plast skall kunna materialåtervinnas till likvärdig kvalitet med låg förlust per cykel (<5%)

4 Insamling och återvinning

Efter användning hanteras förpackningsplasten enligt följande:

Materialåtervinning till likvärdig plast med bättre än 5% förlust per cykel

- Insamling innan kund: Plast såsom engångs transport och lagerskydd samlas in innan plasten når konsument och återförs till återvinningsföretag certifierat för materialåtervinning. Denna princip gäller även hanteringshjälpmedel såsom plastbackar, mm

Orsaken att huvuddelen av plasten skall samlas in innan kund att det blir mycket lättare att skapa rena flöden och hög insamling

- Insamling via pantsystem:

o Plastförpackningar som når konsument och som inte är komposteringsbara

o Plastförpackningar som används för substanser som påverkar eller gör plastmaterialet olämpligt för annan användning

För dessa görs insamlingen i separata flöden via pantsystem.

Kompostering

- I de fall plast är den effektivaste förpackningen ur hållbarhets avseende skall plasten komposteras i system för biogas

1 Det finns idag processer som kan framställa etylen från CO2 och vatten

(16)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

5(19) - Från förnyelsebar källa

- Komposterbar

- Så tunn som möjligt utan att påverka skyddet

5 Metoder som reducerar mängden ny plast som måste tillföras systemet

Om vi utgår från en framtid där förlusten i återvinningen skall vara bättre än 5% så får man följande bild:

- Användning av plast i förpackningar:

o stor användning av plast där den inte all behövs för att skydda produkten

- Materialåtervinning är låg och blir ännu lägre om ribban sätts mot materialåtervinning till likvärdig plastråvara. Den låga materialåtervinning beror bland annat på:

o Endast runt 45 % insamlas som förpackningsmaterial (exklusive PET-flaskor)

o Den samlade materialåtervinningen är under 10% av tillförd mängd varav under 1% till likvärdig plastråvara (exklusive PET-flaskor²)

o Även om 5 plasttyper står för huvuddelen av plastförpackningarna så är dessa 5 typer modifierade genom tillsatser, infärgningar, tryck mm så att det verkliga antalet fraktioner är flera gånger större.

För att förändra ovan situation till en hållbar behövs nya angreppssätt.

5.1 Användningshierarki

Materialåtervinning ger “slitage” på plastmolekylerna och det kommer alltid in föroreningar.

För att få ut som många användningscykler som möjligt behövs en användningshierarki där återvinning satser som inte möter kriterierna för sin nivå nedgraderas till en mindre känslig användning, t.ex. från våt matkontakt till torr matkontakt till flerpackskydd till annan användning.

5.1.1 Laminering på materialåtervunnen plast

Laminering med ett mycket tunt lager av ny plast kan göra lägre kvaliteter av återvunnen plast användbara för mat under förutsättning att den nya plasten är av samma typ som den återvunna plasten samt ger tillräckligt skydd för att hindra migrering till maten.

Lamineringen med annan typ av plastmaterial än basmaterialet påverkar återvinningen och är inte acceptabel.

För laminering måste metoder utvecklas för säkra att sidan med det nya materialskiktet vänds mot maten.

Notera

Effekten av detta gör att plast med laminerings skikt av ny plast gör att detta nya material blir, vid återvinning, nedgraderad till samma nivå som den återvunna basplasten. Det kan också leda till dubbla återflöden av plastförpackningar för återvinning. I.e. potentiellt kan vinsten bli en skenvinst när man tittar på helheten.

Om konceptet med kompostering av plast som når konsumenten skall fungera innebär det också att lamineringen endast är relevant för plast som samlas in innan konsument samt för pantsystem.

2För PET-flaskor är siffrorna 85% insamlat och materialåtervinning en till likvärdig plastråvara på runt 81%

av total tillförd mängd

(17)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

6(19)

5.2 Flerpacksskydd

Flerpacksskydd är när man av transport eller lagrings skäl skyddar flera konsumentförpackningar istället för att skydda var konsumentförpackningar individuellt.

Plast är ett mycket vanligt förpackningsmaterial oavsett om plasten behövs för att skydda varan eller ej.

I de fall där den faktiskt har en skyddsfunktion kan denna skyddsfunktion oftast ersättas med ett flerpacksskydd, dvs. plastförpackningen omsluter flera konsumentförpackningar och avlägsnas före konsument. Denna teknik kan med fördel användas för fryst mat där och den enskilda

konsumentförpackningen är papper. Många flerpack har redan ett tillräckligt skydd för

konsumentförpackningen via denna typ av flerpacksskydd, dvs plast runt konsumentförpackningen behövs egentligen inte för att skydda varan.

När förpackningsplasten inte längre når konsumenten skapas flera möjligheter till förändringar som ger mycket bättre materialåtervinning eftersom de kommersiella skälen att ha:

- Olika plasttyper

- Många tillsatser såsom, infärgning, tryck, mm - Etikettering

minskar eller försvinner nästan helt

Plast som samlas in innan kund kan får högre insamling och samt fraktioner. Tillsammans ger detta möjlighet till en mycket högre materialåtervinning till likvärdigt råmaterial.

5.2.1.1 Märkning av flerpacken

Det finns behov att märka även flerpacken för att bland annat identifiera varan, kvantitet bäst före, mm.

Denna märkning skall göras på ett sätt som inte påverkar återvinningen, dvs pappersetiketter och tryck skall undvikas.

Detta finns flera olika märkningsmetoder men den vi föreslår är en datamatrix som har nödvändig basdata, dvs ett flerpacks Id för varan, ingående varans Id (om endast en), bäst före samt ett förpacknings id. Denna data matrix skrivs med ett bläck som är stärkelse och/eller sockerbaserat och som upplöses av ett enzym vid rengöringen av plasten³. För läsbarhetens skull skrivs etiketten i två lager, ett vitt baslager som den svarta datamatrisen sedan skrivs ovan på.

Datamatrix-informationen matchas vid läsning mot en delad produktinformation databas som på flerförpackning id nivå kan ge all nödvändig data om både varan och dess förpackning samt eventuella flergångsförpackningar som medföljer. Naturligt visas olika vyer beroende på din roll i kedjan.

3 Denna märkning finns troligen inte idag, men borde vara ganska enkel

(18)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

7(19)

5.3 Flergångsförpackningar

Flergångsförpackningar är förpackningar som returneras till från butik för att återanvändas som de är.

Flergångsförpackningar finns i dag redan i form av backar i huvudsak för mat, t.ex. för bröd, kött, grönsaker, mm.

För att effektivisera hela hanteringen bör samtliga dessa produkter förses med permanent och unikt id där rfID tekniken verkar bäst lämpad.

ID som kommer från rfID chipet skall kunna läsas mot en delad databas som kan ge information om flergångsförpackningen såsom tillverkare, materialdata, tillverkningsdatum, nuvarande ägare, hur många resor den gjort, vilka varor som den för tillfälligt bär inklusive varans Id, var den befinner sig, mm.

För att skapa effektivitet i varuhanteringen behöver floran standardiseras och kompletteras.

Det behövs också metoder för att t.ex. kunna nedgradera t.ex. från köttback till grönsaksback och därmed förlänga livet.

Informationen från chippet kommer också stödja en effektiv materialåtervinning oavsett material typ.

Tekniker som skull kunna stödja utökad användning av flergångsförpackningar samt livslängden för dessa är:

- Storleksstandardisering

- Ersättningsbart ”offerskikt” som lätt att avlägsna, där offerskiktet är det som har den direkta matkontakten.

- System att behandla mat i flergångsförpackning med livsmedelsgas

- Rostfria boxar med tättslutande lock för kött, fisk och andra varor med kortare liv

5.4 Plastförpackningar för andra ändamål än livsmedel

Det kommer finnas behov att använda plastförpackningar till andra ändamål än livsmedel och där ett pantsystem är lämpligt. Flera av dessa användningar gör dock plasten olämplig för livsmedelsanvändning vilket innebär att dessa flöden måste separeras från livsmedelsflödet.

Troligen behövs 3-4 separata returflöden med separerad återvinning, tex.

- Tvättmedel, schampo, tvål, etc.

- Motorolja, lacknafta och liknande - ??

För denna typ av pantförpackningar kan det behövas en infärgning där t.ex. tvättmedel, shampo och tvål är vita, motorolja mörk blå och den ”smutsigaste” är svart.

Detta innebär att man, t.ex. efter n återvinningscykler kan färga den vita plasten till blå och den blå till svart

(19)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

8(19)

6 Skapa incitament

För att driva förändringarna behövs ett incitament som driver den önskade förändringen. Idag läggs en avgift på den som fyller förpackningen, men beslutet vilken förpackning som skall användas för en vara eller hur denna förpackning skall infärgas, tryckas eller etiketteras tas ofta av en köpare.

Därför måste ett incitament, för att vara effektivt riktas mot de kommersiella enheter som kan skapa den nödvändiga förändringen, dvs. mot var och en av en av de kommersiella enheterna som väljer att köpa en vara med plastförpackning.

6.1 Avgift och avgiftsmodell

En stor andel av användningen är i form av mycket små mängder som slentrianmässigt används och som också ganska frekvent försvinner mellan kund och materialåtervinning. Det är mycket låg sannolikhet att prisutveckling på plast blir sådan att priset kommer att driva förändringen.

Därför föreslår vi att den fulla avgiften sättas i procent på den färdiga varans pris på en nivå motsvarande svensk moms, dvs 25% av varupriset i vart led. Denna avgift riktas mot den kommersiella enheten som inte kan flytta ansvaret vidare till en efterföljande kommersiell enhet.

6.1.1 Beräkning av grundavgift

Nuvarande avgift ligger kvar men kompletteras med avgifter relaterade till hållbarhetsaspekter.

Syftet att applicera samma modell på alla typer av förpackningsmaterial är att avgiftsmodellen skall förflytta oss mot ett hållbart samhälle, dvs utformningen skall ge lägre avgifter endast om

förpackningslösningen är hållbar.

Som ett exempel kan högre avgifter och krav på plast flytta användningen mot vaxat papper där vaxet är baserat på fossil olja. Man kan också tänka sig att modifierat papper kan skapa likartad problematik med mikrofiber som plast gör.

Avgiften är baserat på tre delar

a) Andel ej förnyelsebar eller återvunnen råvara – Andel i procent gånger 50%

b) Andel råmaterialproduktion med ej förnyelsebar energi - Andel i procent gånger 25%

c) Förpackningens negativa miljöpåverkan – summa av nedan dock max 25%

o om den inte samlas in - 5-25%

o vattenanvändning - 5-25%

o annan miljöpåverkan i produktion - 5-25%

För a) och b) multipliceras avgiften med andelen av ej förnyelsebar.

Exempel för a): Om 80% av råmaterialet är från en fossil källa så multipliceras 50% med 80% vilket ger en avgiftsandel på 40%

Summan av de tre avgifterna blir den ”avgift” som skall multipliceras med material och kvalitetsförlust per återvinningscykel i procent. Detta blir gör förlust per återvinningscykel en mycket viktig faktor i

avgiftssystemet.

(20)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

9(19)

6.1.2 Förslag till avgiftsmodell för icke pantsystem

Avgift för kommersiella enheter

Avgiften läggs på var kommersiell enhet baserad på följande modell:

- a: Mängd förpackningsmaterial som inte gått vidare till nästa kommersiella enhet, dvs inkommen material mängd minus mängden material som gått vidare till nästa kommersiella enhet samt vad som ”försvunnit”

- b: Mängd förpackningsmaterial som lämnats till certifierad materialåtervinnare multipliceras med den procent material som återvunnits av denna materialåtervinnare till likvärdig materialråvara⁴ b multipliceras med skillnaden mellan ingående kvalitet och materialåtervunnen kvalitet (1 motsvarar likvärdig kvalitet, 0,2 motsvarar 2 stegs försämring på en 10-gradig skala från 0-1).

- ^{𝑎−(𝑏×𝑖)}

𝑎 × 100 ger förlusten i procent per återvinningscykel som tillsammans med en ett kvalitetsförlust index sedan används mot värdet för de varor som material kommer ifrån för att beräkna avgiften

För sista kommersiella enheten tillkommer följande:

- c: Mängd förpackningsmaterial som gått vidare till konsument eller ”försvunnit”, dvs inkommit förpackningsmaterial minus b

- d: Mängd förpackningsmaterial som samlats in via dagens insamling samt återvunnits till likvärdig materialråvara

d multipliceras med skillnaden mellan ingående kvalitet och materialåtervunnen kvalitet (1 motsvarar likvärdig kvalitet, 0,2 motsvarar 2 stegs försämring på en 10-gradig skala från 0-1) - ^{𝑐−(𝑑×𝑖)}_𝑐 × 100 ger förlusten i procent per återvinningscykel som sedan används mot värdet för de

varor som materialet kommer ifrån för att beräkna avgiften

För kommersiella enheter som inte accepterar transparens på den nivå som krävs antas att alla varor inkluderar förpackningar som skall avgiftsbeläggas

4 Modell hur en nedgradering av råmaterialet skall påverka avgiften är ännu inte beskriven, men behövs då materialåtervinning till en nästan ”likvärdig materialråvara” är mycket bättre än förbränning

(21)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

10(19)

6.1.3 Föreslagen avgiftsmodell för pantsystem

Plast som används som förpackning skall vara från en förnyelsebar källa, detta gäller även energin för processen. Plasten kan alltså vara en bioplast, en materialåtervunnen plast eller komma från en process som framställer plastråvara från vatten och CO2 genom syntes⁵.

Avgiften i pantsystem blir ett tillägg till panten och sätts mot procentandel ej materialåtervunnits till likvärdig plastråvara enligt Avgiften och avgiftsmodell, sida 8.

För att nå bättre än 5% materialförlust per cykel måste insamling bli bättre vilket innebär att panten troligen måste ökas till minst 20 SEK. För mer besvärliga pantsituationer som oljeflaskor och liknande så skulle troligen panten vara minst 50 SEK.

Avgiften läggs på varuproducenter baserad på följande modell:

- a: Mängd förpackningsmaterial som går in i pantsystemet minus mängden material inte kommer tillbaka som pant.

- b: Mängd förpackningsmaterial som lämnats till certifierad materialåtervinnare multipliceras med den procent material som återvunnits av denna materialåtervinnare till likvärdig materialråvara⁶ b multipliceras med skillnaden mellan ingående kvalitet och materialåtervunnen kvalitet (1 motsvarar likvärdig kvalitet, 0,2 motsvarar 2 stegs försämring på en 10-gradig skala från 0-1).

- ^{𝑎−(𝑏×𝑖)}_𝑎 × 100 ger förlusten i procent per återvinningscykel som tillsammans med en ett kvalitetsförlust index sedan används mot värdet för de varor som material kommer ifrån för att beräkna avgiften

För att förenkla pantning måste plasten märkas på ett sätt som inte påverkar materialåtervinningen.

Pantautomaterna måste kunna hantera och separerar per materialkvalitet. Dessutom bör de kunna fungera även när konsumenten kommer med hela säckar

6.1.4 Föreslagen avgiftsmodell för komposterbar plast med våt matkontakt

Plast som används som förpackning skall vara från en förnyelsebar källa, detta gäller även energin för processen. Plasten kan alltså vara en bioplast, en materialåtervunnen plast eller komma från en process som framställer plastråvara från vatten och CO2 genom syntes⁷.

För komposterbar plast i våt matkontakt baseras avgifterna de faktorer som anges i 6.1.2 Förslag till avgiftsmodell för icke pantsystem 9, med undantag av förlust per återvinningscykel.

6 Modell hur en nedgradering av råmaterialet skall påverka avgiften är ännu inte beskriven, men behövs då materialåtervinning till en nästan ”likvärdig materialråvara” är mycket bättre än förbränning

(22)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

11(19)

7 Införande av en avgiftsdriven hållbarhetsmodell

En förändring av denna magnitud måste ge industrin tid på sig att göra skiftet på ett bra sätt.

Det behövs även ett mycket tydligt budskap från lagstiftare och myndigheter samt troligen också stöd för utveckling av en informationsplattform. Detta ”tydliga” budskap måste komma i form av en lagstiftning.

Steg för steg

Målet i Innovationstävling pekar på 2040-2045 vilket innebär att lagen måste vara fastlagd senast 2025 för att ge tid för en ordnad övergång.

Förslag på steg:

Fas Ikraftträdande Mål Definition

Aktörer som skall enas om definition

A 2025-2030 > 50% av alla konsumentvaror inkluderas i

avgiftssystemet om förpackningen använder plast.

Varor som inte behöver en konsumentförpackning i plast skall vara plastfria till kund.

- Kläder och textilier 100%

- Köksprodukter 100%

- Vitvaror 100%

- Elektronik 100%

- Möbler 100%

- Övriga områden, ett snitt på minst 50%

Svenska detaljister, varuproducenter och varuimportörer skall definiera vilka dessa 50%

är samt hur ”övriga områden” skall

tillsammans nå ett snitt på 50%

B 2031-2035 75% av alla konsumentvaror inkluderas fullt ut i avgiftssystemet i steg om ¹/5 per år

Varor med förpackning av plast Svenska detaljister, varuproducenter och varuimportörer skall definiera vilka dessa första 75% är samt vilka som inkluderas in de följande stegen C 2036-2040 Resterande 25% av

alla konsumentvaror inkluderas fullt ut i avgiftssystemet i steg om ¹/5 per vartannat år

Alla varor med förpackningar

(23)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

12(19)

8 Transparens och informationsplattform (TRASH)

Transparens mellan alla berörda ned till kund är nödvändig för att driva denna typ av förändring.

För att skapa transparens utan att samtidigt skapa en mycket stor administrativ börda behövs system med smarta och enkla gränssnitt och en ”gnutta” komplexitet på insidan.

Transparent Recycling Active Support and Handling eller kortare, TRASH är plattformen som interagerar med hela värdekedjan från råmaterial till dess att materialet är återvunnits och återigen gör resan.

TRASH har ett enkelt användargränssnitt som kommunicerar med andra system som t.ex. faktura och kassasystem, retursystem för flergångsförpackningar, avgiftssystem, materialinsamling och

materialåtervinningssystem.

Genom att TRASH har denna data spåras alla material mängder och vi får en ren data. Vi har redan i dag de identifierare som krävs på nästan alla produkter i förpackning. De används nästan var gång du går igenom en kassa på en matvarubutik. Det som saknas är lite kompletterande data såsom versions id, bäst före (för annan användning än i TRASH), tillverkningssats, och eventuellt ytterligare någon annan data.

TRASH är alltså sopornas version av ”storebror ser dig”, men brist på transparens och det faktum att vi under många år rapporterat plast som går till sopförbränning som återvunnen är inte acceptabelt. Idag vill vi inte ens berätta att bara ¼ av den förpackningsplast vi samlar återvinns och att denna lilla återvunna mängd troligen inte ens har en kommersiellt gångbar kvalitet.

9 Allmänt om TRASH®

TRASH® spårar vilka förpackningar som tillförs produkten och samt vad som lämnar vart involverad enhet från materialråvara till att färdig vara når sin slutkonsument.

För att säkra datakvalitet behövs en teknik som t.ex. blockchain eller annan metod att permanent säkra informationskvaliteten.

Ett förpackningsmaterial kan:

- Konverteras till ett nytt material eller till en ny form

o När detta sker länkas använda ursprungsmaterial, inklusive all material data, till processen som skapar det nya materialet eller den nya formen.

o Material som används för att förpacka en vara länkas till denna vara på samma sätt - Lämna en enhet genom att förpackningen och dess material:

o Förs över till nästa enhet

o Skickas till materialåtervinnare kvitterar ankommen volym samt återvinningsgrad o Förlust i processen

(24)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

13(19)

9.1 Råmaterial

För vart råmaterial skapas ett dataset som beskriver själva materialet, detta kan komma från en tillverkare av plastråvara eller halvfabrikat. Detta innebär att data setet kommer att kompletteras, t.ex. tillverkaren av PE pellets levererar sin standard transparenta pellets, men den som gör plastfilmen tillsätter i vissa fall, pellets som är infärgade för att få ”rätt” färgton. Dvs en färdig PE folien är en kombination av två eller flera data set.

Datasetet

- Material ID och version

- Data för material ID (exempel för plast)

o Material ID samt version för de ursprungliga dataseten (om tillämpligt)

▪ Procentandel för var av de ursprungliga materialen o Ägare av material ID samt informationsansvarig

o Plast typ o Återvinningstyp o Tillsatser o Infärgning o Tryck o Laminering

o Energiåtgång per kg (saknas denna data antas 100% olja eller kol som källa)

▪ Energikällor

● Procentandel per källa

- Giltighetsperiod för datasetet (t.ex. tillverkningssats a till och med d) Administrativt stöd

All den data som tidigare led angivit hämtas genom att ange Material ID och version

Material ID och version skulle kunna hämtas in i systemet från fakturor eller följesedel så om

materialtillverkaren anger ”PE pellets” så har finns redan de alla de ”PE-pellets” som denne har i lager med i listan över material. När ett av materialen har valts kopplas detta till tillverkningssatser för förpackningen, samma gäller eventuell infärgning.

Detta gör att registrering görs en gång och företrädesvis vid källan.

Ingående och utgående fakturor visar mängd och ID som ankommer respektive lämnar enheten, detta förs automatisk in i plattformen och låses när fakturan betalas.

Plast till materialåtervinning eller retur av flergångsförpackningar hanteras via kvittens från de aktörer som hanterar detta.

Notera

Metodik för att skydda affärshemligheter utan att tappa transparens måste finnas.

(25)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

14(19)

9.2 Förpackningen

Råmaterialet har förvandlats till material dedikerat att användas som förpackning eller till en färdig förpackning.

För material som är dedikerade till en förpackning men som inte är själva förpackningen hanteras som ett material.

Datasetet

- Förpacknings ID och version

- Material ID och version, ett eller flera - Data för vart material ID (exempel för plast)

o Material ID samt version

▪ Procentandel för vart ingående material ID o Ägare av material ID samt informationsansvarig o Plast typ

o Återvinningstyp o Tillsatser o Infärgning o Tryck o Laminering

▪ Vilket annat material ID detta material lamineras med o Etikettering

▪ Vilket/Vilka material ID etiketten fästs på o Material mängd, gram

o Mängd av vart Material ID i förpackningen

o Energiåtgång per kg (saknas denna data antas 100% olja eller kol som källa)

▪ Energikällor

● Procentandel per källa

All den data som tidigare led angivit hämtas genom att ange Material ID och version på det material som köpts in.

Material ID och version hämtas in i systemet från fakturor eller följesedel.

Utgående faktura visar mängd som lämnar producenten, detta förs automatisk in i plattformen och låses när kunden betalar fakturan.

Notera

Metodik för att skydda affärshemligheter utan att tappa transparens måste finnas.

(26)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

15(19)

9.3 Den förpackade varan

I steget där varan förpackas kopplas varans ID samman med en eller flera förpacknings ID Datasetet

- Varans ID och version

o Förpacknings ID och version, ett eller flera o Samt om nedan förändras i packningen av varan

▪ Tryck

▪ Förpackningsvikt

▪ Material mängd, gram

▪ Energiåtgång per kg (saknas denna data antas 100% olja eller kol som källa)

● Energikällor

o Procentandel per källa o Etikettering

▪ Vilket/Vilka material ID etiketten fästs på

All den data som tidigare led angivit hämtas genom att ange Förpacknings ID och version på den förpackning som köpts in.

Förpacknings ID och version hämtas in i systemet från fakturor eller följesedel.

(27)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

16(19)

9.4 Distributör

I många fall arbetar företag med ”minsta antal” för många varor.

Detta minsta antal har oftast en flerstycksförpackning som i sin tur innehåller flera konsumentförpackningar.

Datasetet

- Försäljningsenhetens ID och version - Varans ID och version

o Antal enheter

- Förpacknings ID och version, ett eller flera, för de förpackningar som används för en

”försäljningsenhet”

o Samt om nedan förändras i packningen av ”försäljningsenhet”

▪ Tryck

● Energikällor

▪ Vilket/Vilka material ID etiketten fästs på

All den data som tidigare led angivit hämtas genom att ange Varans ID och version.

Förpacknings ID och version hämtas in i systemet från fakturor eller följesedel.

(28)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

17(19)

9.5 Ordern

Nu närmar vi oss slutledet och det är snart dags för leveransen till butik eller lager.

Datasetet

- Orderns ID

- Försäljningsenhetens ID och version (Om ingen försäljningsenhet finns anges varans ID) o Antal enheter

- Förpacknings ID och version, ett eller flera, för de förpackningar som används för en specifik order”

o Samt om nedan förändras i packningen av ”ordern”

▪ Tryck

● Energikällor

▪ Vilket/Vilka material ID etiketten fästs på varan - Giltighetsperiod för datasetet (t.ex. tillverkningssats a till och med d) Administrativt stöd

All den data som tidigare led angivit hämtas genom att ange Försäljningsenhetens ID och version.

Förpacknings ID och version hämtas in i systemet från fakturor eller följesedel, för återanvändningsbara hanteringsmedel hämtas detta från ”retursystemet”.

(29)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

18(19)

9.6 Från sista kommersiella enheten till konsument

Vi är i slutledet och försäljning till konsument. Nedan dataset skapar information om förpackningar som når kund.

”Sista kommersiella enheten” inkluderar även kommunala enheter som levererar mat till äldre eller sjuka.

Datasetet - Varans ID

- Antal enheter sålda till kund

o Samt om nedan förändras i packningen av såld mängd

▪ Förpacknings ID

● Energikällor

▪ Vilket/Vilka material ID etiketten fäst på varan - Giltighetsperiod för datasetet (t.ex. tillverkningssats a till och med d) Administrativt stöd

All den data som tidigare led angivit hämtas genom att ange Varans ID och version.

(30)

Bilaga B04

Plastförpackningar på hållbart sätt

19(19)

10 Exempel på onödig plast i livsmedelsförpackningar

Notera att listan nedan kan göras hur lång som helst

Figur 1 ICA rödbetor har en plastförpackning som innehåller en

plastförpackning, dvs. minst en är överflödig. Tyvärr är ICA inte ensam

om detta.

Figur 2 Mjölk från COOP med plastlock. Detta plastlock är ett ganska nytt påfund och tillför inget

för mjölkens hållbarhet. COOP är långt ifrån ensam om detta.

Notera att plastlock med insats har ökat mängden plast med mellan 30-

50 %

Figur 3 Pastaförpackning från Garant. Förpackningen är gjord av

papper men har ett tittfönster av plast. Garant är långt ifrån ensam

om att på detta sätt onödigt använda plast.

Figur 4 Vita ekologiska bönor från Kung Markatta plastförpackning där

pappersförpackning hade räckt.

Återigen så är det nämnda företaget inte ensam om detta

Figur 5 Till och med de flesta skjortor som säljs ”utan förpackning”

inkluderar plast, ofta ganska mycket, som kan ersättas av papper