• No results found

Trä- & metallslöjd 3 Slöjd och slöjddidaktik - trä och metall, 15 p

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Trä- & metallslöjd 3 Slöjd och slöjddidaktik - trä och metall, 15 p"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2007-11-20

KURSHANDLEDNING

Trä- & metallslöjd 3

Slöjd och slöjddidaktik - trä och metall , 15 p

VT 2008

Vecka. 04-13

(2)

Välkommen till …

Trä- & metallslöjd 3

Slöjd och slöjddidaktik - trä och metall , 15p

vecka 04 - 13 VT 2008

Kursansvarig : Claes Kempe

tom clake@esi.liu.se 28 27 44 Lärare:

Bo Hinnersson didaktik bohin@esi.liu.se 28 19 59 Anders Narbrink form andna@esi.liu.se 28 19 88

Ulf Härdner tom ulfha@esi.liu.se 28 27 45

Margaretha Grahn metod margr@esi.liu.se 28 44 02

Kurshandledningens innehåll:

1. Kursupplägg & kursinnehåll

a. översikt och gruppindelningar sid. 3

b. didaktik & VFU sid. 4

c. formgivning sid 5

d. ämnesutbildning trä sid 6

e. ämnesutbildning metall sid 7

2. Redovisning / Examination sid 8

3. Bedömningskriterier sid 9

4. Litteraturlista sid 10

5. Praktiska anvisningar för ESI sid 11

6. Kursvärdering sid 12

(3)

KURSPLAN

Slöjd och slöjddidaktik, 10p Trä och metall

Engelsk översättning Kurskategori

Ämne: Trä och metallslöjd, Fältförlagd verksamhet. Didaktik.

Nivå: B SYFTE

Syftet med kursen är att studenten ska förvärva en grundläggande beredskap inför sitt kommande yrke som slöjdlärare.

INNEHÅLL

Fältförlagd verksamhet i trä och metallslöjd i grundskolan

Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete med utgångspunkt från delar av slöjdprocessen Utifrån tillägnade ämneskunskaper tillämpa lämpliga arbetsformer och arbetssätt.

Grundläggande maskinkunskap.

Fördjupad ämnesutbildning i formgivning speciellt med inriktning mot planeringsdelen i slöjdprocessen.

MÅL

Kursens mål är att studenten:

• genom fältförlagd verksamhet ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för och leda elevernas arbete så att lärande underlättas, stimuleras och medvetandegörs samt på fältområdet, analysera och reflektera över olika undervisningssituationer.

• ska genomföra ett ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete och uppnå en förståelse för slöjdprocessen ur en didaktisk synvinkel

• ska tillägna sig kunskaper om kursplanernas målskrivningar i relation till hur de används på fältområdet.

• ska tillämpat sin ämneskunskap genom att planera arbetsområden för grundskolan.

• ska genomföra undervisningsanpassade metoder för elevernas arbete inom formgivningsområdet.

• ska arbeta fram ett inspirations -/ instruktionsmaterial för något arbetsområde inom slöjd som tar fasta på variation och nyskapande.

• efter grundläggande maskinkunskap genomföra en formgivningsuppgift där maskinarbete utgjort en tydlig del

(4)

i arbetsprocessen..

KURSUPPLÄGG & KURSINNEHÅLL översikt

Trä och metallslöjd 3 – ¨Slöjd och slöjddidaktik – trä och metall¨ ( 3 p ) består till största delen av VFU praktik inom grundskolans slöjd. Omfånget av praktiken är 9 p av de tio.

Förutom denna del ska ett didaktiskt specialarbete ( 3 p ) genomföras i pargrupper.

Lärare :

Kursansvarig : Claes Kempe

Metall : Ulf Härdner / Harriet Aurell Trä och didaktik : Claes Kempe

Bo Hinnersson Formgivning : Anders Narbrink

Studerandeansvariga : Jonas Eklöf Ida Karlsson Christian Olsson

VFU :

Kursen startar med VFU vecka 04 måndag – torsdag t.o.m. vecka 11. Fredagarna på ESI. Vecka 08 sportlovsvecka kommer Vi att utnyttja som arbetsvecka för didaktiskt specialarbete. Från vecka 09 fortsätter praktiken fyra dagar i veckan fram till och med vecka 11 – måndagar – torsdagar. Två didaktikträffar genomför dels vecka 08 och 12 – Se PM för ämnespraktik. VFU uppgifterna redovisas i vecka 13 torsdag kl.13.15 – 16.45.

Didaktiskt spec.arb :

Se separat PM, OBS: v.04 metodkurs månd. + onsd.

Margaretha Grahn ansvarar för metoddelen och genomför samma program två gånger per vecka. Redovisning fredag v 13 kl. 08.15 – 11.45

Ämnesutb. trä :

CK:s timmar utnyttjas för svarvning på planskiva och en metodisk paruppgift med inriktning mot hörnsammansättningar. Svarvuppgiften handlar om att svarva mint två skålar med två olika uppsättningsmetoder

.

Ämnesutb. metall :

Ulf´s del i denna kurs föreslås att behandla plåtarbete – Harriets del i kursen är metallsvarvning………..

Utställningar v. 13 :

Den studerande arrangerar en utställning för VFU uppgifter och ämnesutbildningen i trä och metall i de salar som anvisas på schemat (2314 a+b ).

Utställningen kan byggas upp från och med onsdag kl. 12.00 i anvisad lokal och ska vara komplett torsdag kl.08.15.

Utställningarna ska vara nedplockade på fredag v. 13 kl. 16.45 och planeringsansvariga tillser att lokalerna är avstädade för lektioner kommande vecka.

(5)

Redovisningar v. 13:

Fredag kl.08.15 – 11.45 redovisas det didaktiska specialarbetet, torsdag kl. 13.15 – 16.45 redovisas VFU delen , bjud gärna in mentorerna På fredag 13.15 – 16.45 redovisas tom-uppgifterna.

Skålsvarvning

Vi startar avsnittet med en genomgång av svarvning på planskiva ( vanligt förekommande metod i grundskolan) och på chuck. Metoderna som Vi använder oss av är dels

skrapsvarvning men också skärsvarvning. Efter genomgången kommer lärarledda

handledningspass att schemaläggas. Till respektive handledningspass ska Ni ha förberett Er genom att svarvämnen finns tillgängliga.

Uppgiften mynnar ut i att alla redovisar minst två svarvade skålar, var av den ena är skärsvarvad och den andra svarvad både ut och invändigt upplimmad på en träskiva ( skolvarianten ). Lämpligt material till svarvningen kan Du köpa i butiken, så som björk , al eller annat lövträ

Metodisk träuppgift att genomföra i par.

Vi ska tillsammans i grupp, med ett didaktiskt perspektiv bearbeta några

sammansättningstekniker, som redovisas i form av demonstrationslektion av gruppen.

Uppgiften introduceras vecka 08 torsdag och redovisas vecka 12 onsdag – exakt tid kommer på schemat som kursansvarig lägger ut. I mellanperioden har vi gruppvisa

handledningstillfälle allt enligt liggande schema.

Sammansättningar:

Slitsning: 1 öppen, 2 öppen med fals .

Gering : 3 gering med fals + så många olika förstärkningar som går att finna.

Bladning : 4 rak bladning , 5 bladning med fals.

Borrtappning : 6 genomgående vinklad , 7 svarvad genomgående, som en utmaning kan ni också prova dold tapp.

Spårfogning : 8 rätvinklig

Efter demonstationslektionerna redovisar samtliga studerande teknikbitar ( OBS väl synligt namnade ) enligt följande . - NR : 2, 4, 6, 8 . Dessa teknikbitar lägger Ni i en påse – påsen ser Ni till att lägga i en kartong som jag avser att ställa utanför dörren vid mitt arbetsrum våning 2.

(6)

KURSUPPLÄGG & KURSINNEHÅLL didaktik & VFU

ALLMÄNT OM PRAKTIKEN FÖR HANDLEDARE OCH STUDENTER

Lärarutbildningen består av fyra huvuddelar, metodik, pedagogik, praktik och ämnesstudier med didaktik. För att lärarutbildningen skall bli yrkesförberedande måste utbildningen till en del vara förlagd till skolväsendet.

Den skolförlagda delen av lärarutbildningen inbegriper fältstudier i skolan samt arbete under längre sammanhängande perioder i vissa bestämda klasser. Enbart de moment i den

skolförlagda delen av lärarutbildningen, där studerande deltar i praktikskolans arbete under längre sammanhängande perioder skall definieras som praktik och räknas till den praktisk- pedagogiska delen.

Under praktiken skall de studerande få utgångspunkter för studierna och tillämpningar av det som behandlas där. De skall framför allt utveckla sin förmåga att leda och undervisa i slöjdämnet.

Utöver syftet ovan har praktiken också den uppgiften att belysa en lärares tjänst och arbetsuppgifter.

En lärare som genomgått utbildning på läraruniversitetet representerar en helt ny lärarkategori i grundskolan. Den nya läraren skall på sikt arbeta i en kanske helt stadielös skola där de nio åren ses som en helhet och där samarbete med flera lärare i arbetslag och med personal från barnomsorgen är en naturlig företeelse.

OBS – Handledaren ska ta del av detta avsnitt !

Du ska så snart som möjligt meddela CK din mentors

e-postadress – Lämna den antingen via e-post eller i mitt postfack

! ! !

LEDNING OCH ORGANISATION FÖR KURSEN

Ämnespraktiken i kursen slöjd och slöjddidaktik leds av kursansvarig och lärare på universitetet och till hjälp finns ämnesmentorer (erfarna handledare inom ämnet).

OBLIGATORISKA PRAKTIKSEMINARIER :

I praktikseminarium deltar samtliga studenter ! Två seminarier genomförs i didaktikgrupperna . Den första i vecka 08 – där grupperna diskuterar hur den planerade undervisningen i egna grupperna utfallit – Hur blev det och varför ? Det andra tillfället genomförs vecka 13 – då diskuterar Ni den individuella undervisningen i Era praktikgrupper.

(7)

Vecka 13 genomförs redovisning av praktiken och den studerand ordnar en

utställning kring några egna genomförda arbetsområde. Här skall den studerande ta fasta på bedömning och värdering av elevernas slöjdföremål och arbetsinsats , och vid detta tillfälle deltar samtliga studerande, institutionens lärare och praktikmentorerna inbjuds för deltagande.

Trä- & metallslöjd 1 – formning i trä och metall

OBS !

VIKTIGT ! Utvecklingskonferens och examinationsseminarium . - V.12 tisdag. kl.17.00 –samtliga mentorer medverkar !

De mentorer som kan och önskar deltaga vid VFU-redovisningen är välkomna V. 13 torsdag kl. 13.15 – 16.45.

Detta är ett tillfälle då samtliga lärare i kursen tillsammans utvärderar och sammanställer resultatet av den fältförlagda undervisningen

Tag med en kopia på handledarens schema tillbaka till ESI

Om det krävs utökade timmar för att få en bra slöjdpraktik, tag kontakt med kursansvarig.

Detta är en ämnespraktik i slöjd och den riktar sig i huvudsak till de mellersta åren i grundskolan.

Ytterligheter får förekomma men inte dominera praktikdagarna.

SAMARBETET MENTORER - STUDERANDE

Det är viktigt att alltid hålla en öppen dialog mellan berörda parter. Om inte, förstörs i regel möjligheterna för en meningsfull fortsatt praktisk lärarutbildning. Dialogen skall föras under varje praktikdag mellan studerande och handledare. Diskussioner skall även föras under praktikseminarier, till vilka mentorerna inbjuds.

De synpunkter som inte kan diskuteras öppet bland berörda parter förtjänar inte heller att diskuteras i något annat sammanhang. Detta ger även en god övning i rak kommunikation människor emellan och är grunden till ett gott samarbete.

Lycka till !

(8)

BEDÖMNINGSKRITERIER

Godkänt erhåller studenten när :

- När han/hon visar förmåga att leda elevers arbete så att lärande underlättas, stimuleras och medvetandegörs.

- Han/hon uppvisar förmåga att göra relevanta didaktiska reflektioner över kursens innehåll.

- De praktiska resultaten och den muntliga redovisningen visar på medvetenhet om val av form, material och teknik .

- Visat på förmåga att utnyttja sitt ämneskunnande i olika undervisningssituationer.

- Att i par genomfört ett didaktiskt utvecklingsarbete med utgångspunkt från slöjdämnets innehåll, samt redovisat en skriftlig rapport.

Väl godkänt erhåller studenten :

- När han/hon visar på förtrogenhet med att leda elevers arbete och initierar till en stimulerande och utvecklande undervisningssituation

Han/hon uppvisar mycket god förmåga att göra relevanta didaktiska reflektioner samt genomfört ett didaktiskt specialarbete med analys och reflektion, och uppvisat förtrogenhet med rapportskrivning

.

Övningsresultat och inlämningsuppgifter visar prov på väl utvecklade manuella färdigheter i genomgångna hantverkstekniker och formgivningstekniker, samt visar prov på idérikedom och är presenterade på ett estetiskt sätt.

’ Underkänd

blir studenten om någon eller några av kriterierna för betyget godkänd inte uppnås.

I kursen ges endast ett sammanfattande betyg för kursen som en helhet. Detta görs efter en samlad bedömning av alla ingående moment och efter bedömningskonferens i lärargruppen.

Under kursens gång kan du nå viktig information,

uppgiftsinstruktioner och meddelanden via ESI:s

kurshemsidor på …

(9)

Du loggar in med användarnamn ESI och lösenord student07

KURSVÄRDERING

På denna blankett skriver du ner dina personliga synpunkter på kursen. Ta med dessa och lämna in blanketten vid den gemensamma kursvärderingen som görs i respektive didaktikgrupp enligt schemat.

KURSINFORMATION, KURSSTART, M M

Organisation dålig sådär bra mycket bra

Motivering :

Innehåll dåligt sådär bra mycket bra

Motivering :

FORMGIVNING

Organisation dålig sådär bra mycket bra

Motivering :

Innehåll dåligt sådär bra mycket bra

(10)

Motivering :

TRÄSLÖJD

Organisation dålig sådär bra mycket bra

Motivering :

Innehåll dåligt sådär bra mycket bra

Motivering :

METALLSLÖJD

Organisation dålig sådär bra mycket bra

Motivering :

Innehåll dåligt sådär bra mycket bra

(11)

Motivering :

DIDAKTIK

Organisation dålig sådär bra mycket bra

Motivering :

Innehåll dåligt sådär bra mycket bra

Motivering :

UPPFYLLELSE AV KURSPLANENS MÅL

Läs igenom kursplanens mål och kommentera hur du tycker att dessa mål har uppfyllts.

(12)

ÖVRIGT

Arbetsformer, litteratur, lokaler, arbetsbelastning, studerandekontakter, lärarkontakter, etc.

(13)

Tack för dina synpunkter!

References

Related documents

Bland annat står det att skolans ska jobba för att varje elev utvecklar tilltro till sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas samt att eleven ”utvecklar en insikt om

De som arbetar på distans i mindre omfattning (mindre än 25 procent av arbetstiden) uppger i betydligt lägre utsträckning att de har påfrestande eller delvis påfrestande

Anledningen till att detta sätt anses vara det mest effektiva är (1) att lagerytan vid linan kan vara begränsad, vilket gör line-stocking svårapplicerat och (2) att det inte

Undervisningen inom ämnesområdet estetisk verksamhet ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan skapa och gestalta med de olika estetiska uttrycksformerna

- formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,.. - tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck

Blyvitt enbart förekom i färdigstrykningsfärg en- dast på enstaka orter (Söderhamn). Någon avgjord överlägsenhet hos färger med blyvitt kunde inte utlä- sas ur

Det finns även värde i att se hur mycket före detta elever använder trä- och metallslöjd i deras vardag för att undersöka trä- och metallslöjdens relevans när skolan är över..

Eftersom det pedagogiska målet, enligt kommentarmaterialet för kursplanen i slöjd, menar att lärandet inte bara ligger i att kunna hantverkstekniker eller verktyg så anger de