Riskanalys Räddningstjänstförbundets riskanalys enligt lag om skydd mot olyckor för Emmaboda och Torsås kommun.

(1)

Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås

Riskanalys 2022

Räddningstjänstförbundets riskanalys enligt lag om skydd mot olyckor för Emmaboda och Torsås kommun.

Antagen av Förbundsdirektionen

2021-12-06

(2)

Riskanalys Emmaboda och Torsås kommuner

[1]

Sammanfattning

Detta dokument utgör en analys över riskerna i kommunerna som kan föranleda

räddningsinsats enligt Lag om skydd mot olyckor. Riskanalysens syfte är dels att ligga till grund för kommande handlingsprogram för räddningstjänst samt ge allmänheten en möjlighet att skapa sig en samlad bild över risker i Emmaboda och Torsås kommuner. I denna

analyseras endast risker som kan föranleda räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor.

Riskanalysen är uppdelad i fem huvuddelar:

presentation av kommunerna, befolkningsstruktur, insatsstatistik, objekt med särskilda risker och grovanalys.

Medlemskommunerna är typiska småkommuner med små tätorter, en del tyngre industrier och mycket skog och jordbruksmark. Invånarna har en lägre inkomst, likvärdig sysselsättning, något högre medelålder och en något lägre utbildningsnivå än riket vilket har lett fram till att någon särskild utsatthet för olyckor inte föreligger för kommunens invånare.

I kommunerna är trafikolycka den händelse som föranlett flest räddningsinsatser de senaste åren, dessa inträffar främst framför allt på väg 25, 28, 120 och E22. Bränder i byggnad sker oftast i tätorterna och bränder ej i byggnad inträffar spritt över kommunerna.

Riskbilden i kommunerna är väldigt varierande. En Sevesoanläggning återfinns i tätorten Emmaboda. Det finns verksamheter som utgör både en risk för omgivningen men många gånger också för räddningstjänstens insatspersonal som ska hantera olyckan och agera skadeavhjälpande.

De största riskerna, som föranleder räddningsinsats, i Emmaboda och Torsås är trafikolycka och brand i bostäder avseende liv och för egendom anses skolor samt bostäder utgöra den största risken. Detta baseras inte direkt på faktum att varje olycka ger särskilt stora effekter, men de anses inträffa relativt ofta.

Med tanke på miljö utgör incidenter i bostäder, skolor och riskindustrier de största riskerna.

Gällande bostäder baseras detta på den höga frekvensen, riskindustrierna däremot baseras på de effekter som en incident får, trots varierande sannolikhetsgrad.

Samtliga händelser kräver en väl fungerande utryckningsorganisation hos räddningstjänsten.

(3)

[2]

Förkortningar och begrepp

FIP Första insatsperson

AL Arbetsledare

SL Styrkledare

VB Vakthavande befäl

IL Insatsledare

RIL Regional insatsledare

LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

LOP Ledningsoperatör

TLC Trygghet- och larmcentralen, placerad på Kalmar brandstation

VRC Vakthavande räddningschef

IPF Inriktnings- och Prioriteringsfunktion. Är den samordnande funktionen för RSÖS.

RL Räddningsledare enligt LSO. Är en juridisk funktion som utövar ledning

RSÖS Räddningsregion sydöstra Sverige (räddningstjänsterna i

Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge och Jönköpings län) SEVESO EU har utarbetat och antagit Sevesodirektivet för att förebygga och

begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Sverige har infört direktivet genom Sevesolagstiftningen.

(4)

[3]

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1

Förkortningar och begrepp ... 2

1 Inledning ... 4

1.1 Syfte och mål ... 4

1.2 Avgränsningar ... 4

1.3 Metod ... 4

2 Presentation av Emmaboda och Torsås kommuner ... 5

2.1 Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås ... 6

2.2 Samhällsplanering Torsås och Emmaboda... 7

2.3 Kulturmiljöer ... 8

3 Befolkningsstruktur ... 9

3.1 Riskmedvetenhet ... 11

3.2 Diskussion ... 11

4 Insatsstatistik ... 13

4.1 Brand i byggnad ... 14

4.2 Brand utomhus ... 15

4.3 Trafikolycka ... 16

4.4 Olycka med farliga ämnen ... 17

4.5 Naturolycka ... 18

4.6 Drunkning ... 19

4.7 Nödställd person i andra fall ... 20

4.8 Räddningstjänstens tidsmässiga fördelning... 21

4.9 Räddningsinsatserna geografiska fördelning... 22

4.10 Omkomna ... 25

5 Objekt med särskilda risker ... 28

5.1 Objekt som innebär särskilda risker för omgivningen ... 28

5.2 Objekt som innebär särskilda risker för räddningstjänsten ... 29

6 Grovanalys ... 31

6.1 Riskbegreppet... 31

6.2 Riskgrupper och scenarier och bedömning ... 31

6.3 Riskbedömning ... 31

6.4 Riskmatris ... 32

6.4.1 Bostäder ... 34

6.4.2 Skola ... 34

6.4.3 Samlingslokaler ... 35

6.4.4 Vårdanläggningar/särskilt boende ... 36

6.4.5 Kulturhistorisk byggnad ... 36

6.4.6 Hotell, vandrarhem och pensionat ... 36

6.4.7 Industrier och riskindustrier ... 37

6.4.8 Vägtrafik ... 37

6.4.9 Järnvägstrafik ... 38

6.4.10 Hav och hamn ... 39

6.4.11 Andra risker... 39

7 Slutsats ... 41

8 Bilagor ... 42

Bilaga 1 Folkmängd per ort ... 42

Bilaga 2 Insatstider och täckningsgrad ... 43

Bilaga 3 Företag som hanterar brandfarliga varor i Emmaboda och Torsås ... 44

Bilaga 4 Riskområden vid en gasolycka i Emmaboda kommun ... 45

Bilaga 5 Översvämningskartering Lyckebyån ... 46

Bilaga 6 Grovanalys ... 47

(5)

[4]

1 Inledning

Samhällen har i alla tider drabbats av olyckor, somliga av mindre karaktärer medan andra haft en djup inverkan på vårt samhälle idag. Sedan räddningstjänst/brandkår började regleras på allvar under 1900-talet har samhället, med syfte att skydda medborgarna, tagit ansvar för att förebygga och begränsa olyckor. Ansvaret regleras i nutid av Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778)¹. I denna framgår att kommunen ska ha ett handlingsprogram för räddningstjänst och den förebyggande verksamheten. I handlingsprogrammet ska det tydliggöras vilka mål som föreligger och de risker som finns vilka kan leda till räddningsinsats. Till följd av detta ska kommunen beskriva uppbyggnaden för den insatsoperativa samt den förebyggande verksamheten. Riskanalysen kan således ligga till grund för kommande handlingsprogram. I denna analyseras endast risker som kan föranleda räddningstjänst enligt lag om skydd mot olyckor.

1.1 Syfte och mål

Syfte och mål med analysen är att för räddningstjänsten identifiera risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats och att ge en samlad bild av kommunens risker, dels för

allmänheten men också för räddningstjänsten.

1.2 Avgränsningar

Riskanalysen studerar enkom risker som kan föranleda räddningsinsats enligt lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Kommunernas sårbarheter gällande extraordinära händelser behandlas separat i en risk- och sårbarhetsanalys och kommer inte att presenteras i detta dokument.

1.3 Metod

Statistik i kombination med erfarenheter från operativa och förebyggande verksamhet har använts som förutsättning för analysen. En grovanalys presenteras, i vilken risker värderas.

Resultaten av grovanalysen och statistiken vägs mot objekt med särskilda risker vilket presenteras i en avslutande bedömning.

1 SFS Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

(6)

[5]

2 Presentation av Emmaboda och Torsås kommuner

Emmaboda kommun har en yta på 718,49 km² och befolkningstätheten uppgår till 13,60 innevånare/km². Den 31 mars 2021 hade Emmaboda kommun 9 376 innevånare, en minskning med 38 personer från året innan².

De större tätorterna är Emmaboda, Vissefjärda, Johansfors, Långasjö, Eriksmåla och Boda glasbruk. Totalt bor 6 675 personer (71,2 %) av befolkningen, i tätorter, (se bilaga 1).

Torsås kommun har en yta av 605,23 ink vatten km² och befolkningstätheten uppgår till 15,17 innevånare/km². Den 31 mars 2021 hade Torsås kommun 7 108 innevånare, en ökning med 6 personer från året innan². De större tätorterna är Torsås, Bergkvara och Söderåkra. Totalt bor 4 222 personer (59,4 %) av befolkningen, i tätorter (se bilaga 1).

För Räddningstjänstförbundet innebär det en yta på 1 323 km² och en sammanlagd befolkning på 16 484 personer varav 10 897 (66,5 %) i tätorter (se bilaga 1). Under en tioårsperiod har Emmaboda kommuns befolkning ökat med 153 personer och Torsås kommun har ökat med 64 personer².

I kommunerna finns sex (6) naturreservat.

Emmaboda kommun: Ekensberg, Huvudhultakvarn och Lidahult.

Torsås kommun: Gullaboås, Strömby och Örarevet.

Företagandet präglas till stor del av tillverkningsindustriell verksamhet, samtidigt som det finns stor offentlig verksamhet med service, vård och utbildning. Största arbetsgivare förutom kommunerna är Xylem Water Solution i Emmaboda samt Yaskawa Nordic AB i Torsås.

Emmaboda Energi³ är ett fristående bolag inom koncernen Emmaboda kommun. De ansvarar för elnät, fibernät, fjärrvärme, dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering och

renhållning i Emmaboda kommun. Vattenverk och reningsverk finns i Emmaboda,

Vissefjärda, Långasjö, Boda och Eriksmåla/Åfors och levererar omkring 530 000 m³ vatten om året och tar emot ca 1,3 miljoner m³avloppsvatten. Ca 7 000 invånare är anslutna till kommunalt vatten.

I Torsås kommun⁴ är ca 4 700 invånare anslutna till de tre reningsverken och två vattenverken i Bergkvara, Bidalite och Gullabo. Årligen levereras totalt ca 300 000 m³ dricksvatten och ca 700 000 m³ avloppsvatten tas om hand. Anslutna är samhällena Torsås, Bergkvara, Söderåkra, Djursvik, Brömsebro, Bidalite och Gullabo.

Genom kommunerna går flera trafikintensiva vägar som E 22 Torsås kommun och riksväg 25, riksväg 28, väg 120 samt även järnvägen i Emmaboda kommun.

2 Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2020 och befolkningsförändringar 2020.” Statistiska centralbyrån, 2020

3 Emmaboda Energi www.emmabodaenergi.se

4 Torsås kommun www.torsas.se

(7)

[6]

2.1 Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås

Räddningstjänsten verkar under förbundsdirektionen som består av nio ledamöter och nio ersättare. Ordförandeskapet vandrar mellan kommunerna efter mandatperioderna.

Räddningstjänstens uppdrag styrs av lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Grundläggande är ett förebyggande arbete för att förhindra att olyckor uppkommer men vid en händelse ska ett snabbt och effektivt ingripande genomföras för att rädda liv, egendom och miljö.

Dimensionering av kommunernas räddningstjänst beslutas av direktionen efter genomförd riskanalys och dokumenteras i föreskrivet handlingsprogram. Verksamheten omfattas av utryckning, övning, planläggning, utbildning, brand och olycksutredning, tillsynsverksamhet enligt gällande lagstiftning samt tillståndshantering för brandfarliga och explosiva varor.

Räddningstjänsten ansvarar för att analysera sina egna insatser vid förekommande olyckor.

Räddningstjänstens beredskap

Station Styrka Anspänningstid

Torsås 4 AL/Brandmän 5 min

Emmaboda 4 AL/Brandmän 5 min

Vissefjärda 3 AL/Brandmän 5 min

Åfors 1 Brandman 5 min

Åfors värn 5-6 personer -

Långasjö Långasjö värn

1 Brandman 7-8 personer

5 min -

Ledning Nivå Anspänningstid

Torsås 1 Styrkeledare 5 min

Emmaboda 1 Styrkeledare 5 min Samverkan nio kommuner 4 Insatsledare 90 sek

Samverkan nio kommuner 2 RIL 90 sek

Samverkan nio kommuner TLC

1VB 2 LOP

Vakentjänst på plats i TLC

Samverkan nio kommuner 1 VRC 90 sek

Samverkan RSÖS IPF 90 sek

Tabell 1. Anspänningstider och normal bemanning enligt handlingsprogram för räddningstjänst.

Beredskapsstyrkorna tjänstgör normalt var fjärde vecka. I beredskap(förbundet) finns samtidigt 15 personer. Totalt finns ca 60-65 beredskapsbrandmän.

Tiden från att en olycka upptäcks till att räddningstjänsten är på plats och kan påbörja insatsen är avgörande för utgången av olyckan. En livräddning i en brinnande byggnad måste påbörjas inom 5-10 minuter eftersom brandförloppen i bostäder är oerhört snabba. All plast och

skumgummistoppning i möbler gör att en lägenhet kan gå från antändning till fullt utvecklad brand på mindre än fem minuter.

En person som skadas i en trafikolycka bör komma in på sjukhus inom en timme (den så kallade gyllene timmen) för att ha bäst chans att överleva. Den timmen kan innebära losstagning ur en kraftigt demolerad bil och lång transport till närmaste sjukhus

(8)

[7]

I bilaga 2 ses körtider från respektive brandstation inom kommunerna. Hänsyn har inte tagits till FIP (Första Insats Person) i egen bil, Styrkeledare(befäl) i egen bil, förstärkt

medmänniska, brandskyddskontrollanterna eller samverkan med våra grannkommuner. I verkligheten tenderar det alltså att gå snabbare ut till olycksplatsen än vad som är angivet i bilagan.

- Insatstid = Anspänningstid + körtid + angreppstid

- Anspänningstid = Tiden från larmet gått ut på stationen tills det första fordonet lämnar stationen.

- Körtid = Tiden från det att första fordonet har lämnat stationen tills man anlänt till olycksplatsen.

- Angreppstid = Tiden från det att första fordonet anlänt till olycksplatsen tills den första riktiga insatsen har påbörjats, t.ex. tills rökdykarna är inne i den brinnande bostaden och påbörjar livräddning eller släckning.

2.2 Samhällsplanering Torsås och Emmaboda

Torsås kommun har startat en långsiktig process för att utveckla fler bostadsområden och attraktivare miljöer. Till exempel planeras nu för flera nya bostadsområden, såväl i centralorten som i vattennära områden, och en utveckling av tätortsnära rekreation.

Nedan presenteras några områden i Torsås där utvecklingsprocesser pågår:

 Hamnområdet är vackert beläget vid hav och bad mitt i Bergkvara.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har ett uppdrag att ta fram en detaljplan för området.

Planens syfte är att skapa attraktiva boendemiljöer och besöksmiljöer längs med hamnen. Man vill återskapa silons rumsliga form och tillåta en hög exploatering i området vid silon. För att möta framtida havsvattenhöjningar behöver åtgärder vidtas för att skydda befintlig bebyggelse. Parallellt utreds möjligheten att ansöka om bidrag för de föroreningar som finns inom planområdet.

 Lugnet är ett havsnära område i den södra delen av Bergkvara. Området är idag planlagt för industri. Nu pågår arbetet med en ny detaljplan för bostäder och natur i området.

 Björkenäs och södra Skäppevik är beläget några kilometer söder om Bergkvara. Det havsnära området är till hälften bebyggt med fritidshus. Planläggning pågår för ytterligare bostäder samt för att utöka byggrätterna för befintlig bebyggelse.

 Kvarteret runt Konsum är den mest centrala platsen i Torsås samhälle men är i delar obebyggt och används som en lågt utnyttjad parkeringsyta.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har ett uppdrag att ta fram en detaljplan för området.

Förslaget kan innehålla både bostäder och olika typer av verksamheter.

 Dessutom pågår framtagandet av ett flertal mindre detaljplaner för enstaka fastigheter, t ex Filadelfia, gamla turistbyrån, Lunnagatan m fl.

 Trafikverkets arbete med en vägplan för en ny E22 som passerar utanför Bergkvara pågår. Kommunen lämnar synpunkter under arbetets gång.

 Förskolan på Mjölner i Torsås ska renoveras till en ändamålsenlig lokal för

förskoleverksamheten. Ett mottagningskök kommer också att byggas i lokalerna. Just nu pågår förstudien (augusti 2021.) Mjölner kommer så småningom att bli den enda

(9)

[8]

kommunala förskolan i Torsås centralort i samband med att Kunskapsförskolan planerar att etablera sig på Torshammar 2022-23.

 Försäljning av kommunal mark för flerfamiljehus i Norra Torshammar och vid Kyrkogatan i Bergkvara.

 Etablering av Kunskapsförskolan i Norra Torshammar.

 Nyproduktion av 15 marklägenheter på Torshammarområdet.

 Muddringsarbetet i Bergkvara hamn fortsätter, och ett färdigställande beräknas under 2021.

 Ett stort projekt pågår i Hallagärde med sluttäckning av avfallsdeponi.

I Emmaboda kommun är bostadsbyggnationen på en relativt låg nivå men har tenderat att öka de senaste åren. Byggnation av nya bostadshus på landsbygden liksom nya hyresrätter i Emmaboda pågår samt att en ny brandstation inklusive ambulansen är på gång.

Nybyggnation under planering är för närvarande:

 Påbörjad detaljplanering av Emmaboda järnvägsområde för främst nya bostäder men också möjlighet för verksamheter som affär, café/restaurang, skola etc., kortad tunnel under järnvägen m.m.

 Utveckling av Sträva - friluftsområdet norr om Emmaboda samhälle.

 Exploatering av Fyrklövern vid Er-sjön är uppstartad.

 Ny detaljplan för Skutaryds industriområde.

 Nytt blåljushus i Emmaboda är planerat att stå färdigt till 2023.

 Nybyggnationer av villor sker nu på äldre detaljplan som länge ”vilat” i Rasslebygdsområdet

2.3 Kulturmiljöer

I våra kommuner finns närhet till naturen men också skyddsvärda kulturmiljöer. Det ligger givetvis i kommunernas intresse att bevara dessa kulturmiljöer, stora värden kan snabbt gå förlorade i en brand, så brandskyddet och möjligheten till en god operativ räddningsinsats blir således en viktig faktor. Exempel på skyddsvärda kulturmiljöer som är byggnadsminnen är Kyrkeby Brännvinsbränneri, Bruatorps väderkvarn och Olssonska gården.

(10)

[9]

3 Befolkningsstruktur

Nedan presenteras kort befolkningsstrukturen i kommunerna avseende åldersfördelning, utbildningsnivå och disponibel inkomst⁵. Jämförelsen sker förutom mellan kommunerna även gentemot Kalmar län och nationellt (riket). Syftet med avsnittet är att klargöra om det finns risk för särskild utsatthet avseende olyckor, vilket studier har visat⁶.

Figur 1 Åldersfördelning 2020

Här ser vi att åldersstrukturen skiljer sig gentemot riket där Emmaboda och Torsås ligger klart över medelvärdet i ålderskategorin 65 år och äldre. Andelen människor i åldern 18-64 år är något lägre jämfört med både Kalmar Län och Riket medan 0-17 år är marginell skillnad.

5Statistiska centralbyråns hemsida, www.scb.se

6Samband mellan vissa livsvillkor och psykisk ohälsa (lågt välbefinnande, depressivitet och låg funktionsnivå), Epidemiologiska enheten, Stockholms läns landsting, Stockholm 2004.

(11)

[10]

Figur 2 Utbildningsnivå 2020

När det gäller utbildningsnivå så avviker medlemskommunerna både i jämförelse med länet och med riket. I kommunerna är personer med en högre utbildning relativt låg, andelen som fortbildar sig via högskola eller universitet ligger klart under snittet i jämförelse med

framförallt riket. När det gäller gymnasieutbildning är förhållandena det motsatta dvs. att fler personer i medlemskommunerna fortbildat sig än riket och likvärdigt med länet.

Figur 3 medelinkomst Tkr 2019

Invånarna i kommunerna har en relativt låg disponibel inkomst. Kommunernas invånare ligger lägre än både länet och riket avseende medelinkomst.

(12)

[11]

Figur 4 Grad av sysselsättning i förvärvsarbete

Sysselsättningen ligger lite högre totalt i Torsås än Emmaboda. Båda kommunerna ligger under både länet och riket när det gäller andel kvinnor som är sysselsatta.

3.1 Riskmedvetenhet

Räddningstjänsten och kommunerna har ett stort ansvar att informera invånarna om de risker och olyckor som kan inträffa. I dagens komplexa och mångfacetterade samhälle har det blivit svårare för den enskilde att identifiera risker, exempelvis farlig verksamhet, vilket medför en större utsatthet. Den enskilde har även blivit sämre gällande riskmedvetenhet och förlitar sig idag på att samhället ska omhänderta de problem som eventuellt kan uppstå.

Räddningstjänsten har en viktig funktion i att utbilda, informera, råda och varna allmänheten för att minimera sannolikheten för olyckors uppkomst men även dess konsekvenser.

3.2 Diskussion

Medlemskommunernas befolkning är något lägre akademiskt utbildade i jämförelse med riket i övrigt. Det kan vara ett resultat av bra industriklimat och bra förutsättningar för bl.a.

skogsbruk och jordbruk i kommunerna som erbjuder många jobb utan högre utbildning.

Den disponibla inkomsten hos befolkningen i kommunerna är lägre än länet och lägre i jämförelse med riket i övrigt. Det har sannolikt att göra med att de arbetstillfällen som erbjuds inte kategoriseras som högavlönade arbetstillfällen.

(13)

[12]

Stockholms läns landsting genomförde en studie 2004⁶ där det framkommer att det finns samband mellan vissa livsvillkor, exempelvis inkomst, utbildningsnivå och arbetslöshet, och ökad risk för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är i sin tur kopplat till högre risk för att råka ut för en olycka. Länsförsäkringar genomförde en studie⁷där det framkom att risken för trafikolycka är högre vid psykisk ohälsa.

Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning (CAN) genomför på uppdrag av nio av Kalmar läns kommuner drogvaneundersökning⁸ bland invånarna i desamma. Emmaboda och Torsås kommuner ingår i undersökningen. Alkohol, narkotika, doping och rökvanor undersöks i åk 9 i grundskolan och åk 2 på gymnasiet samt för vuxna personer i kommunen.

Tre kommuner visar över 60 procent i andel alkoholkonsumenter i åk 9 och åk 2 på

gymnasiet. Emmaboda och Torsås är två av dessa kommuner, där Torsås ligger allra högst.

Bland den vuxna befolkningen i Emmaboda och Torsås så har antalet riskkonsumenter av alkohol ökat sedan senaste mätningen, också här mest i Torsås. Emmaboda uppvisar en betydande ökning för män (dock ej statistisk säkerställd) medan det har skett en minskning bland kvinnorna. Torsås visar ökning för båda könen.

Alkoholkonsumtionen i Emmaboda och Torsås med dess följdeffekter avseende upplevd trygghet är i 2020 års trygghetsmätningar ett område som sticker ut något avseende hur det på ett negativt sätt påverkar den upplevda tryggheten i kommunen. Följdeffekter av alkohol- och/eller narkotikakonsumtionen kan vara ökade risker hot och våld i hemmet, ökad risk för psykisk ohälsa, ökad risk för inbrott i bostad och förråd vilket skapar en ökad känsla av otrygghet blad invånarna i kommunen. Således stödjer trygghetsmätningarna det som CAN rapporten mer djupgående beskriver.

Resultaten skiljer sig åt mellan kommunerna som ingår i undersökningen. CAN säger i rapporten att socioekonomiska skillnader, omfattningen av det ANDTS-förebyggande arbetet och normer kring alkohol och tobak är troliga bidragande orsaker till skillnaderna i resultat mellan kommunerna.

Skador och sjuklighet kopplat till alkohol och tobak visar ansatser till att vara högre i kommuner där många har låg utbildning. Likaså att det i kommuner där unga och vuxna oftare dricker sig berusade, troligtvis finns en mer liberal syn på berusning, framförallt hos vuxna. I kommuner där det preventiva arbetet inte är så utbyggt verkar det allmänt sett vara en sämre ANTDS-situation för främst unga.

6Samband mellan vissa livsvillkor och psykisk ohälsa (lågt välbefinnande, depressivitet och låg funktionsnivå), Epidemiologiska enheten, Stockholms läns landsting, Stockholm 2004.

7Finns det samband mellan psykosociala faktorer och trafikolyckor? Andersson, Anna-Lena, Bunketorp, Olle. Uddevalla sjukhus och Göteborgs universitet, 2013

8Leifman, H Konsumtion och skador av alkohol, narkotika och tobak i kommuner i Kalmar län: 2020, CAN rapport 155).

(14)

[13]

4 Insatsstatistik

I detta avsnitt presenteras statistik kring de olyckor som har föranlett räddningsinsats samt samverkan med andra blåljusmyndigheter. Räddningstjänstens larmkaraktär kan i hög grad skifta men i denna riskanalys görs en avgränsning, där fokus kommer att ligga på brand i byggnad, brand utomhus, trafikolycka, olycka med farliga ämnen, naturolycka, drunkning samt nödställd person i andra hand. Således är belastningen på insatspersonalen, i verkliga fallet, större än vad som kommer att speglas i kapitlet då en stor andel av larmen är av annan karaktär (se figur 5). I kapitlet redovisas även när och var olyckor inträffar. Slutligen jämförs insatsstatistiken med tre kommuner (Hultsfred, Hedemora och Tingsryd) enligt SKR och SCB krav samt Regionen (som är våra sju samverkanskommuner) och nationellt i Sverige. De tre jämförelsekommunerna ska ingå i samma kommungruppsindelning, lika befolkning och areal.

Jämförelsen sker avseende de typolyckor som beskrevs ovan.

Statistiken är hämtad från MSB:s statistikdatabas IDA⁹ och räddningstjänstens insatsregister Deadalos¹⁰ och tidsperioden som statistiken speglar är 1998-2020 alternativt 2018-2020 om inte annat anges. Mindre skillnader mellan de båda statistikregisterna, avseende exempelvis antal insatser, kan bero på insatser i annan kommun som registrerats i förbundets

insatsregister.

196 12 53

189 3 126

182

1471 79

21 67 54 41 22 153

848 684

702

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600

ÖVRIGT UPPDRAG HJÄLP TILL POLIS HJÄLP TILL AMBULANS AKUT SJUKVÅRDSLARM RAS/SKRED ANNAN OLYCKA/TILLBUD ANNAN HÄNDELSE UTAN RISK FÖR SKADA AUTOMATLARM UTAN BRANDTILLBUD ANNAN VATTENSKDA ÖVERSVÄMNING AV VATTENDRAG NÖDSTÄLLT DJUR NÖDSTÄLLD PERSON STORMSKADA DRUNKNING/-TILLBUD UTSLÄPP AV FARLIGT ÄMNE TRAFIKOLYCKA BRAND EJ I BYGGNAD BRAND I BYGGNAD

Insatser 1998-2020 (4 903 stycken)

Figur 5 Insatser 1998-2020 i Emmaboda och Torsås

9 MSB statistikdatabas, http://ida.msb.se

10Räddningstjänstens insatsregister Deadalos

(15)

[14]

4.1 Brand i byggnad

Figuren nedan visar ett genomsnitt för antal insatser per tusen invånare och år över perioden 1998–2020 för olyckstypen brand i byggnad. För att kunna visualisera om det har inträffat något märkbart skifte under perioden så jämförs genomsnittet även med ett medelvärde för perioden 2018–2020. Notera däremot att det skedde omfattande förändringar i utformningen av räddningstjänstens rapporteringssystem 2016–2018, vilket också påverkar statistiken.

Figur 6 Genomsnittligt antal insatser för brand i byggnad per år och tusen invånare 1998–2020. Jämfört med genomsnittligt antal för referenskommuner, regionen och nationen. Statistik från IDA (MSB, 2021).

Torsås: 11 insatser i snitt per år Emmaboda: 20 insatser i snitt per år

Förbundet: 31 insatser i snitt per år 1998–2020

 (31/122)*100=25 % av alla insatser som resulterade i olycka och tillbud.

 Ökning i antalet räddningsinsatser per tusen invånare under 2018–2020

 Jämförbart med referenskommunerna men betydligt högre än regionen och nationen 1998-2020.

 Högre än referenskommunerna 2018-2020 och betydligt högre än regionen och nationen.

Brand i byggnad 2018-2020 fördelar sig en del när det gäller anledning till brand.

Kommunerna har en del tillverkningsindustri som sågverk och pumptillverkning där det varje år händer skarpa händelser. Utöver det finns det eldstadsrelaterade bränder, glömd mat på spisen, levande ljus men även en del anlagda bränder.

(16)

[15]

4.2 Brand utomhus

Figuren nedan visar ett genomsnitt för antal insatser per tusen invånare och år över perioden 1998–2020 för olyckstypen brand utomhus. För att kunna visualisera om det har inträffat något märkbart skifte under perioden så jämförs genomsnittet även med ett medelvärde för perioden 2018–2020.

Figur 7: Genomsnittligt antal insatser för brand utomhus per år och tusen invånare 1998–2020. Jämfört med genomsnittligt antal för referenskommuner, regionen och nationen. Statistik från IDA (MSB, 2021).

 Markant ökning i antalet räddningsinsatser per tusen invånare under 2018–2020

 Ökning under 2018–2020 inom regionen

 Betydligt högre än genomsnittet för samtliga under 2018-2020, och något högre än snittet 1998-2020 jämfört mot regionen och nationen.

Brand utomhus 2018-2020 är en del lövhögsbränningar/rishögar när det råder eldningsförbud.

Givetvis är merparten vegetationsbränder som kan orsakas av åska/blixt men även den mänskliga faktorn. Till detta är det inte ovanligt med bilbränder och kabelbränder, där man bränner av plasthöljet för att frilägga koppartrådarna.

(17)

[16]

4.3 Trafikolycka

Figuren nedan visar ett genomsnitt för antal insatser per tusen invånare och år över perioden 1998–2020 för olyckstypen trafikolycka. För att kunna visualisera om det har inträffat något märkbart skifte under perioden så jämförs genomsnittet även med ett medelvärde för perioden 2018–2020.

Figur 8: Genomsnittligt antal insatser för trafikolycka per år och tusen invånare 1998–2020. Jämfört med genomsnittligt antal för referenskommuner, regionen och nationen. Statistik från IDA (MSB, 2021).

 Markant ökning i antalet räddningsinsatser per tusen invånare under 2018–2020 för samtliga, minst ökning för nationen

 Jämförbart med referenskommunerna, men högre än snittet för regionen och nationen under 1998–2020.

Tittar vi på händelserna så är den största delen singelolyckor med personbilar. En hel del viltolyckor med tanke på ett rikt djurliv och stor del av den geografiska ytan är skogsareal. I Emmaboda med järnvägen var det endast en olycka 2018-2020, sex-sju händelser med tung trafik, en buss, en moped och två cyklister.

(18)

[17]

4.4 Olycka med farliga ämnen

Figuren nedan visar ett genomsnitt för antal insatser per tusen invånare och år över perioden 1998–2020 för olyckstypen olycka med farliga ämnen. För att kunna visualisera om det har inträffat något märkbart skifte under perioden så jämförs genomsnittet även med ett

medelvärde för perioden 2018–2020.

Figur 9: Genomsnittligt antal insatser för olycka med farliga ämnen år och tusen invånare 1998–2020. Jämfört med genomsnittligt antal för referenskommuner, regionen och nationen. Statistik från IDA (MSB, 2021).

 Även stor ökning under 2018–2020 inom referenskommunerna, regionen och delvis nationen.

 Betydligt högre än genomsnittet för referenskommuner, regionen och nationen 2018- 2020, men jämförbart med referenskommunerna och regionen 1998-2020 och högre än nationella snittet.

Oftast är detta inga stora utsläpp som föranleder någon stor miljöpåverkan. Vid trafikolyckor saneras oftast vägbanan från rester av drivmedel, spolarvätska etc. På senare tid förekommer många tankborrningar vilket innebär spill som kan gå ner i dagvattnet. Ibland går någon hydraulslang av till arbetsfordon vilket innebär oftast att räddningstjänsten får åtgärda detta.

(19)

[18]

4.5 Naturolycka

Figuren nedan visar ett genomsnitt för antal insatser per tusen invånare och år över perioden 1998–2020 för olyckstypen naturolycka. För att kunna visualisera om det har inträffat något märkbart skifte under perioden så jämförs genomsnittet även med ett medelvärde för perioden 2018–2020

Figur 10: Genomsnittligt antal insatser för naturolycka per år och tusen invånare 1998–2020. Jämfört med genomsnittligt antal för referenskommuner, regionen och nationen. Statistik från IDA (MSB, 2021).

 Ökning i antalet räddningsinsatser per tusen invånare under 2018–2020

 Stor minskning under 2018–2020 inom referenskommunerna. Oförändrat för regionen och något lägre för nationen.

 Betydligt högre än genomsnittet för referenskommunerna 2018–2020. Jämförbart med regionen och högre än nationella snittet 2018-2020. Samma som regionen 1998-2020 och högre än nationella snittet samt betydligt lägre än snittet för referenskommunerna över perioden.

Vanligt förekommande när det gäller naturolycka i kommunerna är stormskador vilket oftast innebär nedfallna träd alternativt kraftigt regnoväder som översvämmar källare i

bostadshus/flerbostadshus. Vissa år påverkas även kommunernas åar och vattendrag av översvämning med Lyckebyån och Torsåsån som prioriterade områden.

(20)

[19]

4.6 Drunkning

Figuren nedan visar ett genomsnitt för antal insatser per tusen invånare och år över perioden 1998–2020 för olyckstypen drunkning. För att kunna visualisera om det har inträffat något märkbart skifte under perioden så jämförs genomsnittet även med ett medelvärde för perioden 2018–2020.

Figur 11: Genomsnittligt antal insatser för drunkning eller drunkningstillbud per år och tusen invånare 1998–2020. Jämfört med genomsnittligt antal för referenskommuner, regionen och nationen. Statistik från IDA (MSB, 2021).

Torsås: 0,5 insatser i snitt per år Emmaboda: 0,5 insatser i snitt per år Förbundet: 1 insats i snitt per år 1998–2020

 (1/122)*100=0,8 % av alla insatser som resulterade i olycka och tillbud.

 Markant ökning under 2018–2020 för referenskommunerna. Stor ökning även inom regionen och nationen.

 Lägre än genomsnittet för referenskommunerna 2018–2020. Samma som regionen och högre än nationella snittet 2018-2020. Jämförbart med referenskommunerna och regionen 1998-2020 och något högre än nationella snittet över perioden.

De senaste insatserna mellan 2018-2020 beror på att föräldrar inte hittar sitt barn nära vattnet och att en del människor ringer för att kamraten/vännen inte mår bra och vill förebygga en händelse.

(21)

[20]

4.7 Nödställd person i andra fall

Figuren nedan visar ett genomsnitt för antal insatser per tusen invånare och år över perioden 2005–2020 för olyckstypen nödställd person i andra fall. För att kunna visualisera om det har inträffat något märkbart skifte under perioden så jämförs genomsnittet även med ett

medelvärde för perioden 2018–2020.

Figur 12: Genomsnittligt antal insatser för nödställd person i andra fall per år och tusen invånare 1998–2020. Jämfört med genomsnittligt antal för referenskommuner, regionen och nationen. Statistik från IDA (MSB, 2021).

 Markant ökning under 2018–2020 för regionen och nationen. Liten ökning för referenskommunerna.

 Betydligt högre än genomsnittet för referenskommunerna 2018–2020. Jämförbart med regionen och högre än nationella snittet 2018-2020. Jämförbart med nationella snittet 1998-2020 och lägre än snittet för referenskommunerna och regionen.

I denna kategori av larm är det suicidhändelser, fastklämda personer eller andra situationer där personer är i nöd.

(22)

[21]

4.8 Räddningstjänstens tidsmässiga fördelning

De insatser som räddningstjänsten åker på sker inte med jämnhet under dygnet. Olyckor är vanligare under dagtid och minskar successivt på kvällarna för att, överlag, vara som lägst mellan 00:00-06:00. Tabellen nedan redovisar antalet insatser mellan 2018-2020 fördelade på dygnets timmar.

Tabell 2: Antal insatser fördelade på dygnets timmar

År 2020 påverkade pandemin även utryckningsantalet vilket gör att detta år minskade utryckningarna betydligt mot andra år.

(23)

[22]

4.9 Räddningsinsatserna geografiska fördelning

Räddningsinsatser kan inträffa var som helst i en kommun. I områden med många människor är olycksfrekvensen givetvis högre än i områden som är glesbefolkade. I detta avsnitt

redovisas olycksplatserna avseende brand i byggnad för år 2019-2020 och trafikolyckor för 2018-2020. Trafikolyckorna redovisas även i intervallet 2001-2020 (omkomna)för att få en helhetsbild av vart olyckorna inträffar mest frekvent. Automatlarmsobjekt är inte intressanta i detta avseende eftersom det är givet att automatlarm sker på verksamheter med denna typ av installation.

Karta 1, Trafikolyckor i Emmaboda och Torsås kommun mellan 2018-2020

På den samlade bilden gällande trafikolyckor 2018-2020 ser vi att frekvensen på olyckor domineras av våra huvudleder samt centralorten i respektive kommun. Riksväg 25, väg 28 samt 120 i Emmaboda. I Torsås kommun finns givetvis E 22 med, men stor frekvens av olyckorna är kommunikationslederna runt centralorten mot både Söderåkra och Bergkvara.

(24)

[23]

Karta 2, Brand i byggnad under 2019-2020 i Emmaboda kommun Blått för 2019, rött för 2020

För Emmabodas del ligger mycket av bränderna centrerade till tätorten och dess närhet. Viss del ligger i Långasjö där Södra Timber bedriver sågverk.

När det gäller brand i byggnad var ca 60 % av larmen till boende och ca 20 % till industri och trävaror. Allmänna verksamheter var ca 10 %. Av dessa gick merparten inte att bedöma hur dessa bränder startat, några bränder kunde konstateras startat avsiktligt medans en del startats av misstag. Endast en startade av naturföreteelse.

(25)

[24]

Karta 3, Brand i byggnad under 2019-2020 i Torsås kommun Blått för 2019, grönt för 2020

För Torsås kommun ligger merparten av bränderna runt tätorterna Torsås och Bergkvara. Det är relativt givet att bränder inträffar mer frekvent inom tätortorterna, där flest byggnader finns.

När det gäller brand i byggnad var ca 66 % av larmen till boende och endast 5 % till industri och trävaror. Allmänna verksamheter var ca 5 %. Av dessa gick merparten inte att bedöma hur dessa bränder startat, några bränder kunde konstateras startat avsiktligt medans en del startats av misstag. Två bränder startade av naturföreteelse.

(26)

[25]

4.10 Omkomna

Antalet omkomna i bränder, drunkningar och trafikolyckor¹¹för åren 2001-2020. Antalet baseras på statistik från MSB samt Transportstyrelsen.

Figur 13 Antal omkomna till följd av brand, drunkning eller trafikolycka i Emmaboda-Torsås

Statistiken ovan ger att i snitt omkommer 2,45 personer/1 000 invånare till följd av de tre olyckstyperna. Merparten ca 65- 70% dör i trafikolyckor och ca 25-30 % i bränder.

Drunkning är en sällanhändelse i kommunerna men sker då och då.

11Statistik från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), Transportstyrelsen, 2021

(27)

[26]

Karta 4, dödsolyckor mellan 2018-2020 i Emmaboda och Torsås

Karta 5, dödsolyckor mellan 1998-2020 i Emmaboda och Torsås

Emmaboda-Torsås ligger konstant högt när det gäller trafikolyckor. Troligtvis beror det på att Torsås kommun passeras av Europaväg 22 (ca 3 800-4 900 fordon/dygn) som är den

viktigaste transportleden i nord – sydlig riktning. Emmaboda kommun passeras av riksväg 25 (ca 2 700-3 100 fordon/dygn), väg 120 (ca 1000-2 900 fordon/dygn) i öst – västlig riktning och riksväg 28 (ca 1000-2 800 fordon/dygn) i nord – sydlig riktning. Det är relativt

trafikerade vägar som går igenom kommunerna.

(28)

[27]

4.11 Diskussion

Av de tre olyckstyperna som berörts är trafikolyckorna flest följt av bränder i byggnad.

Trafikolyckorna ligger ganska konstant högt trots att Trafikverket har monterat mitträcke på bl.a. väg 25 i Emmaboda och södra och norra delarna av Torsås kommun på E 22.

Förmodligen är det så att Trafikverkets nollvisionsarbete med att sätta upp vajerväg har inneburit minskat antal dödsolyckor men ökat antalet lindrigare trafikolyckor.

Räddningstjänsten för ständigt en bra dialog med Trafikverket, Jägarförbundet m.m. på hur vi ska kunna förbättra säkerheten och minska olyckorna.

Trafikolyckorna är, föga överraskande, främst lokaliserade till Riksväg 25, väg 28 samt 120 i Emmaboda. För Torsås del gäller självklart E 22, men ett stort antal av olyckorna sker på kommunikationslederna runt centralorten mot både Söderåkra och Bergkvara.

En trafikolycka på landsbygden, dit framkörningstiden är längre, hinner få större

konsekvenser för liv, än en olycka i närheten av en brandstation. Det är även viktigt att nå fram till en olycka i tid, inom sjukvården används begreppet gyllene timmen, inom vilken behandling på sjukhus av en skadad person ska påbörjas för att stoppa skadeförloppet. Flest trafikolyckor (över 50 %), sker mellan kl. 12-18 då många pendlar mellan sina jobb och hem.

Minst olyckor (ca 5 %) sker på kvällen mellan 18-00.

Bränder i byggnad inträffar främst i tätorterna där det finns mest bebyggelse. Brandförloppet i, till exempel, bostadshus utvecklas snabbare idag än vad det gjorde för ett antal år sedan – mer lättantändliga material finns i vårt hem idag som gör att tiden till en fullt utvecklad brand har minskat. För att rädda liv och egendom blir därmed en snabb insats avgörande, och givetvis är insatstiderna inom tätorterna kortare än ute på landsbygden. Den vanligaste orsaken till brand i byggnad är soteld med olika konsekvenser från rensning till nedbrunna hus.

Räddningstjänsten bedriver kontinuerligt utbildning i skolor, verksamheter, föreningar och företag för att höja kunskapen och minska brand i byggnad. Vi inventerar också de äldres säkerhet tillsammans med Socialtjänsten för att kunna förbättra förståelsen för våra äldre medborgares situation och deras problem.

Bränder ej i byggnad kan i många fall vara anlagda, exempelvis börjar containrar eller papperskorgar sällan brinna av sig själva! En del markägare eldar sina marker på vårarna när det är torrt vilken ibland innebär att det blir lite för övermäktigt och går ifrån markägaren, det blir till då en räddningshändelse. På landsbygden kan oväder vara en orsak till brand, åska som slår ner i eller i närheten av byggnader kan få allvarliga konsekvenser och då

räddningstjänsten ofta har längre insatstid till landsbygden kan brandförloppet utvecklas negativt och få bra insatsmöjligheter finns för att rädda liv eller egendom. Inom denna kategori ingår givetvis skogsbränder, vilket emellanåt tänjer på räddningstjänstens förmåga, då det ofta är resurs- och tidskrävande. Större skogsbränder sker med jämna mellanrum men även de mindre kan utvecklas till att bli tids- och resurskrävande på grund av exempelvis oländig terräng eller långvarig eftersläckning.

(29)

[28]

5 Objekt med särskilda risker

I detta avsnitt presenteras objekt som innebär särskilda risker för sin omgivning, vilket innebär anläggningar vars konsekvenser, vid en olycka, sträcker sig utanför anläggningens område och påverkar omgivningen. Det kan således handla om risker avseende brand, utsläpp av farliga ämnen (kemikalier exempelvis) eller dylikt som kan påverka tredje man.

Räddningstjänsten har en viktig uppgift att förebygga och hantera uppkomna olyckor, detta kan många gånger innebära svåra, komplicerade och riskfyllda insatser. Därför kommer objekt som innebär en ökad risk eller komplexitet för räddningstjänsten vid insats, också att presenteras.

5.1 Objekt som innebär särskilda risker för omgivningen

De objekt eller verksamheter som räddningstjänsten bedömt som farliga för omgivningen, vilket varit utgångspunkt i resonemanget, presenteras i tabell 3. Det första underlag som användes var de verksamheter som går under benämningen farliga verksamheter och Sevesoanläggningar. I Lag om skydd mot olyckor definieras farlig verksamhet, 2 kap 4 §, enligt följande:

”4 § Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador.

Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket.

Första och andra styckena gäller även flygplatser som har meddelats drifttillstånd enligt 6 kap. 8 § första stycket luftfartslagen (2010:500). Lag (2010:519).”

En Sevesoanläggning styrs av Lag och förordning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och berör verksamheter som lagrar vissa mängder särskilt farliga kemikalier.

(30)

[29]

Anläggning Verksamhet Risker Övrigt

Glasma AB Emmaboda

Glaspellets Brand, giftiga och frätande ämnen

Klassad som 2:4 samt

Sevesoanläggning Lastbil- och

järnvägstrafik

Transport Brand, utsläpp,

urspårning Bergkvara hamn Hamnverksamhet Brand, utsläpp

Tabell 3. Objekt med särskilda risker för omgivningen

Även om en del av ovanstående verksamheter inte innehar farliga ämnen i större omfattning är det ett faktum att ”vanliga” brandgaser inte på något sätt är ofarliga. Brandgaserna

innehåller många giftiga ämnen och kan påverka omgivningen på ett liknande sätt som farliga ämnen.

5.2 Objekt som innebär särskilda risker för räddningstjänsten

Nedan presenteras objekt som innebär särskilda risker för räddningstjänstens insatspersonal.

Alla objekt som medför särskilda risker för personalen listas ej utan ”typobjekt”, som har sådana risker att de kan representera övriga anläggningar, redovisas. De kriterier som legat till grund är:



- Långa inträngningsvägar (> 25 meter)

- Insatser i stora, höga och djupa byggnader eller anläggningar - Risk föreligger för att rök- eller kemdykares reträttvägar blockeras - Svårigheter att orientera sig finns

- Verksamheter med ämnen eller varor som utgör risker för insatspersonalen

Nr Anläggning Risker

1 Stora industrier Långa inträngningsvägar

2 Undermarksanläggning Långa inträngningsvägar, hög brandbelastning 3 Hamnverksamhet/fartyg Långa inträngningsvägar, Farligt gods

4 Avfallsanläggningar Farliga ämnen, oklart vilka och vilken omfattning

Tabell 4. Objekt som innebär särskilda risker för räddningstjänsten

Räddningstjänsten arbetar med insatsplaner främst på objekt som är klassade som farlig verksamhet eller Sevesoanläggning. Insatsplanerna utgör dokumentation som ska underlätta insatser och skapa utrymme för ett säkert angreppssätt. Insatsplaner för alla objekt som utgör en risk för insatspersonalen finns framtaget.

(31)

[30]

5.3 Diskussion

I kommunerna återfinns många objekt med inbyggda risker. De som är klassade enligt LSO 2:4 eller som Sevesoanläggningar är riskindustrier som, vid en brand eller utsläpp, kan medföra allvarliga konsekvenser för omgivningen. Dessa typer av industrier har ofta ett övergripande säkerhetstänk där flera barriärer måste brytas för att olyckan ska drabba omgivningen. Placeringen av riskindustrierna är långt ifrån optimal i kommunerna. En Sevesoanläggning återfinns i de centrala delarna av Emmaboda vilket ställer stora krav på samhällsplaneringen men också på räddningstjänsten, som ska begränsa och stoppa händelseförloppet. Det kommer även att krävas stora resurser och medel från exempelvis polis och region vid allvarliga incidenter. På grund av placeringen behöver många människor utrymmas eller inrymmas, vid en brand eller utsläpp.

De objektstyperna som är representerade för att belysa verksamheter som innebär risker för insatspersonalen, medför även resursproblem. Vid komplicerade och riskfyllda insatser krävs ofta mer än en insatsstyrka, detta för att bygga upp en skadeplatsorganisation som kan skapa en trygg insatsmiljö men också för att snabbt kunna undsätta egen personal vid

olyckshändelser. Vid större incidenter på dessa verksamheter kommer samtliga

räddningstjänstens styrkor vara insatta, för att bromsa och förhindra vidare olycksförlopp, i räddningsinsatsen och hjälp från andra kommuner kommer med stor sannolikhet bli en nödvändighet. Således är personal- och resursmässig uthållighet en förutsättning för att klara komplexa olyckor vilka brukar ha ett långt olycksförlopp.

För att räddningstjänstens insatser ska bli säkrare för den egna personalen, på alla de objekt som utgör en särskild risk, bör arbetet med insatsplaner utvecklas och resurser för detta frigöras. I kombination med att insatsförberedande material produceras, måste

räddningstjänsten vara en självklar aktör i samhällsplaneringen för att minimera framtida risker, i samverkan med övriga förvaltningar och myndigheter.

(32)

[31]

6 Grovanalys

Grovanalysen har utförts av personal på räddningstjänsten och syftar till att redogöra för de risker som finns i kommunen. Grovanalys innebär, i detta fall, att ett kvalitativt resonemang har förts för att komma fram till sannolikheter och konsekvenser för olika typer av scenarier, vilka presenteras i kommande kapitel.

6.1 Riskbegreppet

Riskbegreppet används ofta och har blivit ett populärt uttryck. Det kan således inneha många betydelser och variationer. I denna analys kommer begreppet risk att beskrivas som en

funktion av sannolikheten att en händelse ska inträffa och konsekvensen av att denna händelse inträffar. En hög sannolikhet innebär att det är mer troligt att en händelse ska inträffa, likaså innebär en hög konsekvens att följderna av olyckan blir större och mer omfattande än om konsekvensen är låg.

6.2 Riskgrupper och scenarier och bedömning

Grovanalysen som genomförts av räddningstjänsten ger en bild av de risker som finns i kommunerna och som kan föranleda räddningsinsats. Riskerna blir en funktion av sannolikheten och konsekvensen, vilket beskrivits tidigare. Därför har sannolikheter och konsekvenser, via diskussion i en analysgrupp, tagits fram för olyckstyper och riskobjekt, dessa presenteras nedan.

Scenarier har således studerats och därefter lagts in i riskgrupper enligt nedanstående:

- Bostad - Skola

- Samlingslokal

- Vårdanläggning/särskilt boende - Kulturhistorisk byggnad

- Hotell, vandrarhem och pensionat - Industrier och riskindustrier - Vägtrafik

- Järnvägstrafik - Hav och hamn

6.3 Riskbedömning

Riskerna för scenarierna och riskgrupperna har värderats enligt sannolikhet och konsekvens (notera att för konsekvens har hänsyn tagits till människors liv och hälsa, egendom samt miljö).

(33)

[32]

6.4 Riskmatris

Resultatet av riskbedömningen via grovanalysen presenteras i riskmatriser, för fullständigt underlag se bilaga 6. I riskmatriserna illustreras konsekvensen avseende liv, miljö och egendom i förhållande till sannolikheten i nedanstående matriser.

Konsekvenser för människoliv

Sannolikhet

> 1 gång per år

5

1 gång per 1-10 år

4 1, 8

Finns endast

i krig

3 2, 6 5 3, 4

omedelbart ^Åtgärdas

2 10 7

^Åtgärdas

< 1 gång per 1000 år

1 9

eventuellt ^Åtgärdas

1 2 3 4 5

^Konsekvens

Konsekvens

Övergående lindriga obehag

Enstaka skadade, varaktiga obehag

Enstaka svårt skadade, svåra obehag

Enstaka döda och flera svårt skadade

Flera döda och tiotals svårt skadade

(34)

[33]

Konsekvenser för egendom

Sannolikhet

> 1 gång per år

5 4 8 1

Finns endast

i krig

3 4 6 3, 5 2

omedelbart ^Åtgärdas

2 7, 10

^Åtgärdas

1 9

1 2 3 4 5

^Konsekvens

Konsekvens <0,1 milj kr 0,1-1 milj kr

1-5 milj kr 5-20 milj kr >20 milj kr

Konsekvenser för miljö

Sannolikhet

> 1 gång per år

5

4 1, 8

Finns endast

i krig

3 4 2, 3, 5, 6

Åtgärdas omedelbart

2 7 10

^Åtgärdas

1

9 1 2 3 4 5

^Konsekvens

Konsekvens

Ingen sanering, liten utbredning.

Enkel sanering, liten utbredning.

Enkel sanering, stor utbredning.

Svår sanering, liten utbredning

Svår sanering, stor utbredning

(35)

[34]

6.4.1 Bostäder

Brand i bostad är en av de vanligaste olyckstyperna med hög sannolikhet och orsakar ett dödsfall vartannat år. Orsakerna är ofta kopplade till rökning och olika typer av missbruk.

Eftersom det vid nästan hälften av dödsbränderna saknas fungerande brandvarnare är ett bra sätt att minska risken att se till att brandvarnare finns och fungerar. Räddningstjänsten har inte resurser att göra tillsyn av brandskyddet i varje enskilt hem och det gör att kontrollen av brandskyddsutrustningen inte fungerar. Däremot ställer våra brandskyddskontrollanter en del frågor relaterade till brand till de personer som är hemma vid kontrollen av eldstaden om hur deras brandskydd är samt hur de kan hantera en eventuell uppkommen situation. Detta material kommer Räddningstjänsten övertid sammanställa och därefter kunna göra effektiva riktade insatser för att minska bränderna.

För att göra hemmen säkrare krävs också att innevånare och gäster informeras om hur man brand skyddar hemmet med brandvarnare och handbrandsläckare, både från den lokala räddningstjänsten och på myndighetsnivå.

6.4.2 Skola

Brand i skola har under det senaste året varit en förekommande incident, tyvärr är de flesta bränder i skolor anlagda. Konsekvenserna gällande egendom står ut, då det under de senaste åren i Sverige varit flera allvarliga skolbränder. Skolor är i övrigt ofta utrustade med

automatiskt brandlarm och utrymningslarm vilket medför att goda möjligheter för utrymning finns. Det finns 15 skolor och 27 förskolor inklusive två gymnasier i Torsås och ett i

Emmaboda. Här vistas många personer samtidigt och beroende på ålder på eleverna varierar hjälpbehovet vid utrymning. Kunskaper om brandskydd i övrigt varierar och här behövs kunnande om hur man förebygger brand och framförallt anlagd brand eftersom det är ett växande problem på just skolor. Cirka 1 400 bränder anläggs i byggnader varje år i Sverige varav 450-500 i någon av landets ca 16 tusen förskolor¹², fem tusen grundskolor och 1300 gymnasier. Bränder i skolor och uppskattas kosta samhället minst 0,7-1 miljard kronor varje år. I Emmaboda-Torsås kommuner har hittills endast ett fåtal bränder som förorsakat

räddningsinsats anlagts med uppsåt. Detta innebär inte att varje brand är en stor skada, utan det kan vara en brand i en papperskorg.

12 Barn, elever och personal Riksnivå, Skolverket 2016

(36)

[35]

6.4.3 Samlingslokaler

En olycka i idrottsanläggning med ett högt personantal kan få allvarliga konsekvenser, främst gällande liv, men räddningstjänsten har bedömt att denna händelse har relativt låg sannolikhet trots tillbudet i Torsås sporthall 2015. Restauranger innehar ofta brandfarliga varor och riskerna inblandade med matlagning gör att sannolikheten bedöms som relativt hög. Ca 25 samlingslokaler i form av kyrkor, bygdegårdar, nöjeslokaler och i skolor finns utspridda i hela förbundets område (se tabell 5 nedan). I varje byggnad kan mellan 50 och 1 250 personer vistas samtidigt beroende på typ av lokal. Vid sammankomster i dessa måste fastighetsägaren, innehavaren och en eventuell arrangör veta hur byggnadens brandskydd fungerar och hur man skall bete sig vid brand.

Tabell 5 Samlingslokaler i Emmaboda och Torsås kommuner

Objektsnamn Typ av lokal Max tillåtet personantal

Emmaboda kommun

Nöjeshuset Bowlinghall/restaurang 425 plus flera mindre lokaler

Folkets Hus Biograf/samlingslokal 375

Amigo Restaurang/danslokal 600+125+125 = 850

Algutsboda kyrka Kyrka 450 (+50 på läktare, ej i drift)

Alsbohallen Idrottshall 250

Emmaboda kyrka Kyrka 200

Långasjö Bygdegård Samlingslokal 220

Ordenshuset Vissefjärda Biograf 250

Rävkullens Bygdegård Samlingslokal 160

Vissefjärda Församlingshem Samlingslokal 200

Vissefjärda kyrka Folkets Hus Lindås Folkets Hus Åfors Emmaboda Sporthall Långasjö Kyrka Bromboda Bygdegård

Kyrka

Samlingslokal Samlingslokal Idrottshall Kyrka

Samlingslokal

450 330 149 450

325 (+50 på läktaren) 149

Torsås kommun

Bergkvara kyrka Kyrka 325

Centrumbiografen i Torsås Biograf 202

Gullabo kyrka Kyrka 180

Mjölnerskolans aula Samlingslokal 400

Söderåkra kyrka Kyrka 525

Torsås bygdegård Samlingslokal 310

Torsås kyrka Torsås Sporthall

Kyrka Idrottshall

310 1 250

(37)

[36]

6.4.4 Vårdanläggningar/särskilt boende

Vårdanläggningar medför höga risker för liv och egendom. Någon större skillnad mellan sjukhus och äldreboende görs inte avseende sannolikheten. Problematik som kan uppstå på dessa typer av anläggningar är utrymningen, då personer med rörelsehinder eller liknande kan ha svårt att förflytta sig.

Ett flertal särskilda boenden för äldre och handikappade samt ett par seniorboenden finns i kommunerna, där personer behöver hjälp att evakuera byggnaden vid en olycka. Särskild vikt läggs vid tillsynen av dessa då räddningstjänsten inte har resurser att hjälpa alla boende samt att de flesta har minst 20 minuters insatstid. Personalen som arbetar på särskilda boenden måste ta stort ansvar för säkerheten på platsen då dessa alltid är först på plats och kan hjälpa de boende med utrymningen. Med en god organisation och bra kunskaper om brand kan tryggheten för de boende vara tillfredställande.

I förbundets område har en brand med dödlig utgång inträffat i Emmaboda på ett särskilt boende under april 2013. I hela landet förekommer 400 bränder varje år på särskilt boende, fem personer omkommer och 40-70 personer skadas. 4,5 % av alla dödsbränder inträffar i åldringsvården och 6,5 % inom någon form av vårdanläggningar.

6.4.5 Kulturhistorisk byggnad

I kommunerna finns det idag 21 kyrkor, moské, församlingshem¹³. De senaste åren har det brunnit ungefär 25-30 religiösa byggnader om året i Sverige. Katarina kyrka 1990 och Ryssby kyrka i Rockneby 2001 är några exempel. Byggnaderna representerar oersättliga värden och bör därför skyddas i möjligaste mån utan att göra för stora ingrepp i konstruktionen. Bränder i dessa byggnader är ofta anlagda, men orsakas också av elfel. I kyrkor används levande ljus i stora mängder vilket utgör en stor brandrisk.

6.4.6 Hotell, vandrarhem och pensionat

Ca 10-11 Hotell/Vandrarhem/Bed & Breakfast finns i kommunerna där personer sover och har mindre god lokalkännedom, och därmed har höga krav på brandskyddet. Också här måste personalen ha goda kunskaper om brandsäkerhet för att kunna garantera gästernas säkerhet.

13 Räddningstjänstens insatsregister Deadalos