Väl godkänd, Godkänd, Underkänd

Perspektiv på socialt arbete, 30 hp

Social Science Perspectives on Social Work, 30 ECTS

SOC2

Program Socionomprogram

Program hp 210 hp

Utbildningsnivå Grund

Ladokkod, ämnesområde, hp SKGBXX

Kursens hp 30

Nivåklassificering G1F

Betygsskala Väl godkänd, Godkänd, Underkänd Kursansvarig institution Institutionen för socialvetenskap Beslutande organ Prefektbeslut

Datum för fastställande 2010-12-07 Reviderad kursplan 2013-10-22 Reviderad litteraturlista 2013-11-21 Kursplan gäller från Vårterminen 2014 Gällande utbildningsplan 2010-11-25

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till studier

För tillträde till kursen krävs att studenten är antagen vid socionomutbildningen, Institutionen för socialvetenskap, Ersta Sköndal högskola, samt har genomgått kurs SOC1.

Kursens plats i utbildningssystemet

Kursen läses år 1 vid socionomutbildningen, Institutionen för socialvetenskap.

Kursen ger grundläggande kunskaper om samhällsvetenskapliga teorier av relevans för socialt arbete. Den ger studenten möjlighet att diskutera social problematik kring barn, funktionshinder och missbruk i relation till aktuella teorier och förklaringsmodeller. Kursen belyser utifrån ett livsloppsperspektiv behov, livsvillkor och social problematik under barndom/ungdom, vuxenliv, åldrande och livets slutskede. I den verksamhetsförlagda utbildningen fokuseras brukarorganisationer och sociala problemområden ur ett brukarperspektiv.

Kursens lärandemål Kunskap och förståelse

Studenten skall efter avslutad kurs kunna

- visa grundläggande kunskaper om teorier och begrepp inom sociologi, socialpsykologi, psykologi och socialgerontologi,

- visa kunskaper om sociala problem,

- visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer,

- visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser,

- visa kunskaper om klass, kön, etnicitet, ålder, sexualitet och funktionshinder i förhållande till sociala problem.

- visa grundläggande kunskaper om och förståelse för innebörden av brukarperspektiv inom socialt arbete.

Färdighet och förmåga

Studenten skall efter avslutad kurs kunna

- använda teorier och tankemodeller i samhällsvetenskap av relevans för socialt arbete,

- kritiskt reflektera över sociala problem och interventioner med stöd i teorier och förklaringsmodeller från socialt arbete,

- använda ett livsloppsperspektiv på barn och familj utifrån aktuell samhällsvetenskaplig teoribildning, - förklara hur individer, familjer, grupper ömsesidigt påverkar varandra,

- visa normkorrekt språkhantering och använda relevant formalia vid muntliga och skriftliga presentationer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- skilja ut sina egna attityder i relation till olika aspekter av etnicitet, åldrande, klass och kön och visa förståelse för hur sådana attityder kan inverka på det sociala arbetet,

- visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt,

- visa förståelse för etiska problem särskilt med avseende på de mänskliga rättigheterna.

Kursens uppläggning

Kursens innehåll

Kursen innehåller kunskaper inom huvudområdet socialt arbete. De områden som behandlas i kursen är:

Samhällsvetenskapliga perspektiv på socialt arbete, 15 hp (SOC21) avser att förmedla grundläggande kunskaper om sociologisk, socialpsykologisk, psykologisk och socialgerontologisk teoribildning central för det sociala arbetet. I kursen förmedlas kunskaper om betydelsen av kategoribegrepp som kön, etnicitet, ålder, sexualitet,

funktionsförmåga och klass. Vidare studeras olika livsloppsteorier. Här behandlas:

- sociologiska, socialpsykologiska, psykologiska och socialgerontologiska teorier och begrepp med betydelse för det sociala arbetet och den egna professionella utvecklingen,

- livsloppsteorier,

- individers och gruppers sociala situation och levnadsvillkor ur ett livsloppsperspektiv,

- familje- nätverks- och systemteori,

- etnicitet, mångkulturalitet och mångreligiositet,

- kategoribegrepp som kön, etnicitet, ålder, funktionsförmåga och klass, - samspelet mellan individ och samhälle.

Förklaringsmodeller i socialt arbete, 7,5 hp (SOC22) förmedlar kunskap om aktuella förklaringsmodeller inom socialt arbete och inleds med en problematisering av begreppen utsatthet, sociala problem och socialt arbete. Därefter presenteras olika sociala problemområden samt olika interventionsmodeller med relevans för socialt arbete.

Dessa analyseras med hjälp av aktuella förklaringsmodeller i socialt arbete och i relation till de samhällsvetenskapliga teorier som man studerat i delkurs 1. Här behandlas:

- olika sociala problemområden, bakomliggande orsaker och förekomst, - utsatthet, brukarperspektiv och brukarinflytande

- aktuella förklaringsmodeller och teorier kring förändring i socialt arbete, - barn, familje- och anhörigperspektiv,

- intersektionalitet och socialt arbete.

Verksamhetsförlagd utbildning II, 5,5 hp (SOC23) ger inblick i det sociala arbetets praktik med fokus på sociala problem och utsatthet ur ett brukarperspektiv. I delkursen ingår fältstudier inom en brukarorganisation/

självhjälpsorganisation, samt färdighetstränande samtal med barn, vuxna och äldre. Uppgifterna görs med samhällsvetenskapliga teoretiska återkopplingar. Här behandlas:

- olika sociala problemområden, bakomliggande orsaker och förekomst, - utsatthet,

- etik, - bemötande, - brukarperspektiv, - fältstudiebesök

- samtal med barn, vuxna och äldre.

Personlig professionell utveckling II, 2 hp (SOC24) består av fyra gruppsamtal. Här behandlas:

- professionellt bemötande och förhållningssätt,

- den egna personliga professionella utvecklingen i relation till den kommande yrkesrollen.

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturstudier, fältstudier och övningar. Undervisningen sker såväl enskilt som i grupp.

Kursen har nätbaserat stöd. Se vidare kursens studieguide.

Examination och betygssättning

Examinationer utgår från kursens lärandemål. Betyg sätts i enlighet med Högskoleförordningen (1993:100).

Betygsskalan består av betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Varje delkurs betygssätts för sig och därefter vägs dessa betyg samman till ett för hela kursen. Kursbetyget utgör ett vägt medeltal av betygen på de delkurser som ingår. Vid sammanvägningen tas hänsyn till att

verksamhetsförlagd utbildning och personlig professionell utveckling endast bedöms med betygen Godkänd (G) och Underkänd (U).

Kursbevis

Student som har godkänt i kurs får på begäran kursbevis (SFS 2006: 1053).

Kurslitteratur

Litteraturlista SOC2 Vårterminen 2014

Kurslitteratur fastställd genom prefektbeslut 2013-11-21

.

Ander, B. (2005). Möten i mellanrummet – socialt förebyggande arbete med ungdomar. Stockholm: Gothia.

Andersson, L. (red) (2013). Socialgerontologi. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur

Askheim, O, P. & Starrin, B. (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups förlag.

Asplund, J. (1987). Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen.

Blennberger, E. (2005). Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Bäck-Wiklund, M. & Johansson, T. (Red.). (2003). Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och Kultur.

Börjeson, B. (2010). Förstå socialt arbete. Malmö: Liber.

Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

Gjaerum, B., Groholt, B. & Sommerschild, H. (Red.).(1999). Att bemästra. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsovård.

Goffman, E. (2009). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Norstedts.

Hindberg, B. (2006). Sårbara barn – att vara liten, misshandlad och försummad. Stockholm: Gothia.

Hwang, P., Lundberg, I. & Smedler, A-C.(red.). (2012). Grunderna i vår tids psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.

Jeppsson Grassman, E. (Red.). (2008). Att åldras med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, T. & Lalander, P. (2010). Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber.

Järvinen, M. (2002). Hjälpens universum - ett maktperspektiv på mötet klient och system. I: Meeuwisse, A, Sunesson, S. & Swärd, H. (Red.). Socialt arbete: En grundbok. Stockholm: Natur och kultur.

Jönson, H. (red) (2009) Åldrande, åldersordning, ålderism. Linköping University Interdisciplinary Studies no 2009:10.

Linköping: Linköpings universitet

.

Karlsson, K. (2012). Anknytning – om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. Stockholm: Gothia.

Karlsson, M. & Börjeson, M. (2011). Brukarmakt i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Lenneér Axelson, B. (2005). Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.

Magnusson, E. (2003). Genusforskning inom psykologin. Bidrag till psykologisk teori och praktik. Stockholm:

Högskoleverket.

Mattsson, T. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups förlag.

Meeuwisse, A & Swärd, H. (2002). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur.

Rökenes, O. & Hanssen, P. (2007) Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbete med människor. Malmö:

Gleerups förlag.

Shakespeare, T. (2006). Disability rights and wrongs. London: Routledge.

Skau, G. M. (2007). Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. Stockholm: Liber.

Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.

Wennerberg, T. (2013). Själv och tillsammans: om anknytning och identitet i relationer. (1. utg.) Stockholm: Natur &

Kultur.

Werner, E. (1995). Mot alla odds. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsovård.

Øvreeide, H. (2001). Samtal med barn: metodiska samtal med barn i svåra livssituationer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapliga artiklar och stencilmaterial tillkommer. Kurslitteraturen omfattar mellan 3500 och 4000 sidor.

KURSLITTERATUR SOC2 VT 2014

Delkurs 21 Samhällsvetenskapliga perspektiv på socialt arbete 15hp

Andersson, L. (red) (2013). Socialgerontologi. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kap 1, 2, 3, 14 totalt 90 s) Asplund, J. (1987). Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen. (268 s)

Börjeson, B. (2010). Förstå socialt arbete. Malmö: Liber. (kap 17, 18, 19, 20, 21 totalt ca 65 s)

Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur. (kap 1, 5, 4, 6, 7, 9, 10, 12, 13, 14, 17, 18, totalt ca 350 s) Hwang, P., Lundberg, I. & Smedler, A-C.(red.). (2012). Grunderna i vår tids psykologi. Stockholm: Natur och

Kultur. (Valda delar)

Jeppsson Grassman, E. (red.). (2008). Att åldras med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. (kap 1, 3 och 4, totalt ca 80 s)

Johansson, T. & Lalander, P. (2010). Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber. (155 s)

Jönson, H. (red) (2009) Åldrande, åldersordning, ålderism. Linköping University Interdisciplinary Studies no 2009:10.

Linköping: Linköpings universitet. (kap 1, 2, 13, 14, totalt 55 sid) (nedladdningsbar: http://liu.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:354703)

Karlsson, K. (2012). Anknytning – om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. Stockholm: Gothia. (141 s) Magnusson, E. (2003). Genusforskning inom psykologin. Bidrag till psykologisk teori och praktik. Stockholm:

Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. (nedladdningsbar från högskoleverkets hemsida). (54 s)

Mattsson, T. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups. (kap 1-11, totalt ca 150 sid)

Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. (nedladdningsbar:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-11) (ca 300 s)

Wennerberg, T. (2013). Själv och tillsammans: om anknytning och identitet i relationer. (1. utg.) Stockholm: Natur &

Kultur.

Werner, E. (1995). Mot alla odds. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsovård. (16 s)

På delkursen tillkommer vetenskapliga artiklar, samt skönlitteratur.

Delkurs 22 Förklaringsmodeller i socialt arbete 7,5 hp

Ander, B. (2005). Möten i mellanrummet – socialt förebyggande arbete med ungdomar. Stockholm: Gothia.

Askheim, O. P. & Starrin, B. (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups.

Blennberger, E. (2005). Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur Börjeson, B. (2010). Förstå socialt arbete. Malmö: Liber (Valda delar).

Bäck-Wiklund, M. & Johansson, T. (red). (2003). Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och Kultur.

Gjaerum, B., Groholt, B. & Sommerschild, H. (Red.).(1999). Att bemästra. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsovård.

Goffman, E. (2009). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Norstedts.

Hindberg, B. (2006). Sårbara barn – att vara liten, misshandlad och försummad. Stockholm: Gothia.

Järvinen, M. (2002). Hjälpens universum - ett maktperspektiv på mötet klient och system. I: Meeuwisse, A, Sunesson, S & Swärd, H (red.) Socialt arbete: En grundbok. Stockholm: Natur och kultur

Karlsson, M. & Börjeson, M. (2011). Brukarmakt i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2002). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur

Shakespeare, T. (2007). Disability rights and wrongs. London: Routledge.

Delkurs 23 Verksamhetsförlagd utbildning (5,5 hp)

Øvreeide, H. (2001). Samtal med barn: metodiska samtal med barn i svåra livssituationer. Lund: Studentlitteratur.

Rökenes, O. & Hanssen, P. (2007) Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbete med människor. Malmö:

Gleerups förlag.

Delkurs 24 Personlig professionell utveckling (2 hp)

Skau, G M (2007). Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. Stockholm: Liber.