Statistik. Alla vi stockholmare. om Stockholms län och region. inflyttare, återflyttare och infödda

Statistik om Stockholms län och region

ISSN 0282-6291

ISRN SLL/RTK/STAT -- 02/4--SE

SCB-Tryck, Örebro 2002.05

Alla vi

stockholmare

– inflyttare,

återflyttare och infödda

En statistisk studie av

migration till Stockholmsregionen 1990–1998

4 4 4 4 4

2002

1:2000 20 000 fler länsbor 1999.

Landstinget Fortsatt kraftig tilllväxt

2:2000 Förvärvsarbetande Landstinget befolkning 1998 efter näringsgren och kön

3:2000 Bostadsbyggandet och Landstinget bostadsbeståndet 1999 i länets kommuner

4:2000 Invandrare i Stockholms län Landstinget 1999-12-31

5:2000 Prognos 2000. Befolkningen i Landstinget Stockholms län och

kommunerna

6:2000 Högskolestatistik 98/99.

Landstinget Registreringar och övergångsfrekvenser

1:2001 Sysselsättningen i kommuner Landstinget i Stockholms län 1999 och

utvecklingen i länet under 1990-talet

2:2001 Folkmängden och dess föränd Landstinget ringar i Stockholms län och

kommunerna helåret 2000 samt förändringar 1:a kvartalet 2001

Statistik om Stockholms län är en gemensam serie för regionala myndigheter, där för närvarande Länsstyrelsen och Landstinget publicerar statistik om länet.

Även andra producenter av statistik om länet kan utnyttja rapportserien. Inom ramen för en gemensam publiceringsplan utarbetar respektive organ de skilda rapporterna.

Rapporterna distribueras utan kostnad till ca 1 400 abonnenter, i och utanför Stockholms län.

Rapporter i serien kan beställas från

RTK: 08-737 44 23 fax 08-737 25 66 e-post rtk@rtk.sll.se

Se även RTK:s hemsida för mer information och statistik: www.rtk.sll.se

3:2001 Personer med utländsk bakgrund Landstinget 2000. Stockholms län, dess kommuner

och sjukvårdsområden

4:2001 Bostadsbyggandet och bostads- Landstinget beståndet 2000 i länets kommuner

5:2001 Kompetens och konkurrens – en Landstinget statistisk studie av näringslivet i

Stockholmsregionen jämfört med andra regioner

6:2001 Befolkningsprognos 2001–2010 Landstinget

1:2002 Barn och familjer i Stockholms län år 2000 Landstinget – en statistisk studie av barnen och deras

levnadsförhållanden

2:2002 Befolkningen i Stockholms län år 2001.

Landstinget Fortsatt ökning – men i långsammare takt

3:2002 Regionala miljöräkenskaper 1993–1997 Landstinget för Stockholms län

Rapporten är framtagen av Nordregio på uppdrag av Regionplane- och trafikkontoret.

Förfrågningar: Lars Olof Persson Nordregio, 08-463 54 34 larsolof.persson@nordregio.se

Beställningar: Åsa Lager RTK, 08-737 44 23 asa.lager@rtk.sll.se

Statistikserie utgiven i samarbete mellan regionala myndigheter i Stockholms län

Alla vi

stockholmare

– inflyttare,

återflyttare och infödda

En statistisk studie av

migration till Stockholmsregionen

1990–1998

ISSN 0282-6291

ISRN SSL/RTK/STAT --02/X--SE

Producerad i samarbete med Statistiska centralbyrån Grafisk form Ateljén, SCB

SCB-Tryck, Örebro 2002.05

Innehåll Innehåll Innehåll Innehåll Innehåll

Förord ... 5

Sammanfattning ... 6

1. Introduktion... 8

2. Stockholmsflyttare i regionalt perspektiv ... 9

Nio år av tilltagande inflyttning till Stockholmsregionen ... 9

Var tredje inflyttare är en återvändare ... 9

Tre av fyra inflyttare till länet är i åldrarna 18–44 år ... 10

Antalet inflyttare med högskoleutbildning ökade kraftigt ... 10

Av nio års inflyttare bor två av tre kvar i Stockholmsregionen ... 11

Men bara hälften bor kvar i inflyttningskommunen ... 11

En sammansatt bild av inflyttarnas betydelse på medellång sikt ... 11

Genom inflyttarna 1990–98 nästan fördubblades antalet födda utanför Europa 13

3. Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer ... 14

Summerad inflyttning till Stockholms stad motsvarar en fjärdedel av befolkningen, men bara hälften så mycket i Värmdö ... 14

Återvändande utflyttare under 1990-talet är nästan en fjärdedel av inflyttarna i många kommuner ... 15

Var fjärde inflyttare till Salem är i skolåldern, bara en av tio i Stockholms stad ... 17

Andelen inflyttade med hög utbildning dubbelt så hög i ett antal norrkommuner som i flera sydkommuner ... 18

Låga inkomster dominerar för inflyttare till några sydkommuner, men också för långväga inflyttare till Stockholm-Solna ... 19

Kluster av inflyttare i inkomstgrupper ... 20

Till en kommun som Täby är det dubbelt så många som flyttar för att börja ett kvalificerat arbete som för att börja studera ... 21

Hälften av dem som först flyttade till Stockholm-Solna-Sundbyberg har flyttat ut från länet igen eller bosatt sig i annan kommun inom länet ... 22

Det finns sex typiska inflyttarpopulationer som fördelar sig på lika många kommungrupper i Stockholm ... 24

En sammansatt bild av inflyttarnas betydelse för ett urval kommuner på medellång sikt ... 25

Salem – nio års kvarboende inflyttare utgör åtta procent av hela befolkningen 1998 ... 25

Stockholms stad – kvarboende inflyttare tio procent ... 25

Lidingö – inflyttare ökar andelen födda i övriga Europa ... 26

Haninge – kvarboende inflyttare tio procent av befolkningen ... 26

Sigtuna – kvarboende inflyttare hela sexton procent ... 27

Innehåll 3

4. Inflyttningsmönstren bidrar till att öka segregationen inom Stockholms stad ... 28

Inflyttningen till City motsvarar en tredjedel av folkmängden där 1998,

till de sydligaste och västligaste församlingarna mindre än en femtedel ... 28 Andelen barn bland inflyttarna är större i Spånga,

Skärholmen och Kista än i andra stadsdelar ... 29 Inflyttarnas utbildning och inkomst återspeglar stadsdelarnas särprägel ... 29 Till flera innerstadsförsamlingar är det mer än dubbelt så många som

flyttar för att börja ett kvalificerat arbete som för att börja studera ... 30 I Skärholmen och Kista stannade mer än 50 procent kvar till 1998,

bara en tredjedel i City och Stenstaden ... 31 En sammansatt bild av inflyttarnas betydelse för ett urval församlingar

i Stockholms stad på medellång sikt ... 31 City-Brunkeberg – kvarboende inflyttare utgör tolv procent av befolkningen ... 31 Stenstaden – kvarboende inflyttare drygt nio procent ... 32 Skärholmen – kvarboende inflyttare ökade den redan höga andelen

med låg inkomst ... 32

APPENDIX 1: Kommunernas och församlingarnas

förmåga att behålla inflyttare ... 33 APPENDIX 2: Beskrivning av dataset och definitioner .... 37 APPENDIX 3: Kvarboende inflyttare 1990–08 respektive totalbefolkning 1998 i Stockholms läns kommuner.

Fördelning 1998 på ålder, inkomst, utbildning,

förvärvsarbete och födelseland... 40

4 Innehåll

Förord

Ett led i utvecklingen av presentationerna av den mycket efterfrågade befolknings- statistiken och av befolkningsprognoserna har varit att närmare belysa de olika kom- ponenter som ingår i befolkningsutvecklingen och prognoserna. Den svåraste har varit flyttströmmarna som under nittiotalet ökade mycket kraftigt, vilket fick till följd att folkmängdsökningen systematiskt underskattades.

Ett växande antal individer pendlar dessutom mellan Stockholms län och andra städer och orter utanför den administrativa indelningen länet d.v.s. bor i ett län och arbetar i ett annat. RTK har därför börjat utvidga det geografiska område som man belyser med statistik för att kunna studera Stockholmsregionens förstoring. I Gula serien kommer därför i fortsättningen denna aspekt att belysas närmare, framför allt boende, arbetsplatser, pendling och flyttningar.

RTK har tidigare publicerat ett antal pm och rapporter om flyttarna, och med hjälp av de nya statistikregister som numera finns vid SCB kan man ytterligare förfina och utveckla presentationerna. Tidigare ganska enkla redovisningar av antal, kön och ålder kan kompletteras med ett antal karaktäristika hos flyttarna, t.ex. inkomst, utbild- ning och sysselsättning, vilket möjliggör betydligt mer informativa analyser.

I denna studie av var i Stockholmsregionen inflyttarna bosätter sig, och av deras karriärer till utbildning och förvärvsarbete, utnyttjas data för vart och ett av åren 1990–98. Analyserna bygger på en uppföljning av samtliga inflyttare under perioden, såväl de som bodde kvar år 1998 i den kommun - eller församling i Stockholms stad - som de först flyttade till, som de som flyttat vidare till en annan del av Stockholms- regionen och de som flyttat ut från regionen igen.

Avsikten är att statistiken över stockholmsflyttarna skall uppdateras årligen, för att ge möjlighet att följa hur attraktiva olika kommuner och kommundelar är för olika grupper av inflyttare, dels för att först bosätta sig i, dels för att långsiktigt stanna kvar i.

Analyserna bygger vidare på en serie migrationsstudier som tidigare utförts på uppdrag av RTK:

Axelsson, S., Kullenberg, J., Persson, L.O. & Stenlöf, Y., Flyttningar som förnyar Stockholmsregionen. RTK Promemoria Nr 16 1997

Axelsson, S., Nygren, O. & Persson, L.O., Migration och förnyelse av Stockholms- regionen. RTK Rapport 4 1998

Persson, L.O., Migration över Östersjön till Stockholmsregionen. Framtidsbilder.

RTK Rapport 5 1998

Nygren, O. & Persson, L.O., Stockholmarnas flyttningar till och från högskolestudier.

RTK Promemoria Nr 16 1998

Arbetet har utförts av Lars Olof Persson, Nordregio, på uppdrag av Regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns landsting. De statistiska bearbetningarna har gjorts av Karin Bradley och Erik Gløersen, båda vid Nordregio.

Projektledare vid RTK har varit Ulla Moberg.

Börje Wreden T.f. förvaltningschef

Förord 5

6 Sammanfattning

Sammanfattning

Under 1990-talet flyttade sammanlagt nästan en halv miljon människor till

Stockholmsregionen. Inflyttningen ökade successivt till mot slutet av perioden. Ande- len av inflyttarna som var födda i Sverige ökade samtidigt till omkring 70 procent. Det är en stor spridning mellan regionens kommuner av sammanlagda antalet inflyttare.

Inflyttarna till Solna, Sigtuna, Stockholm och Sundbyberg under nio år motsvarar nära 25 procent av folkmängden det sista året, vilket är dubbelt så stor andel som i Värmdö, Vallentuna och Österåker.

Alla ”generationer” återvändare till Stockholms län utgör omkring en tredjedel av inflyttarna varje år. I kommuner som Värmdö, Vaxholm och Ekerö är andelen infödda svenskar bland inflyttarna som högst, medan andelen utrikes födda inflyttare är särskilt hög i Salem och Botkyrka samt i viss mån Huddinge.

I de centrala kommunerna i Stockholmsregionen är praktiskt taget alla inflyttarna yngre än 45 år. Var fjärde inflyttare till t ex Salem är i skolåldern, mot bara en av tio i Stockholms stad. Andelen pensionärer bland inflyttarna är mycket låg i alla kommu- ner, högst i Norrtälje med ca sju procent.

Det årliga antalet inflyttare med gymnasium som uppgiven högsta utbildning ökade inte särskilt mycket under perioden. Däremot mer än fördubblades det årliga antalet inflyttare med högskoleutbildning under 1990-talet. Solna, Danderyd, Stock- holm m fl kommuner attraherar inflyttare med högskoleutbildning i mycket högre grad än många andra kommuner. Bland inflyttarna som först bosätter sig i Haninge, Upplands-Bro, Salem och Botkyrka var det bara en av sju som hade utbildning över gymnasiet. Omkring hälften av alla de som ursprungligen flyttade in till Botkyrka, Huddinge och Haninge och som bodde kvar i länet 1998 hade detta år låga inkomster.

Av de ursprungliga inflyttarna till kommuner som Täby, Ekerö och Vaxholm var motsvarande andel under 40 procent.

De vuxna inflyttarna till Stockholms län kan klassificeras i två kategorier. Den första är de som i första hand söker utbildning och/eller mindre kvalificerat arbete.

Den andra kategorin är de som söker eller tillträder ett mera kvalificerat arbete i Stockholmsregionen. Kommunerna attraherar i varierande grad inflyttare inom dessa två karriärer. I Täby, Vaxholm och Danderyd är inflyttare till kvalificerat arbete mer än dubbelt så många som de som skall studera eller söka mindre kvalificerat arbete. I Upplands-Bro, Haninge, Södertälje och Botkyrka dominerar i stället de som söker utbildning eller mindre kvalificerat arbete.

Av det sammanlagda antalet inflyttare under 1990-talet var det ungefär 2/3 som bodde kvar i Stockholmsregionen efter som mest nio år. De kvarboende från 1990–

talets inflyttningsvåg utgjorde vid millennieskiftet omkring en sjundedel av

Stockholmsregionens sammanlagda befolkning. I de flesta kommunerna i Stockholms län har ungefär 25 procent av nyinflyttarna under perioden 1990-98 flyttat ut från länet igen någon gång under perioden

Av dem som flyttade in under de första fyra-fem åren av 1990-talet och som bor kvar i Stockholmregionen bodde bara i genomsnitt hälften kvar i samma kommun vid slutet av decenniet. De stora kommunerna med hög inflyttning – Solna, Stockholm och Sundbyberg – förlorar förhållandevis många av inflyttarna när dessa byter bostad inom länet efter några år. Samma gäller för Salem: hälften av de som flyttade till dessa kommuner – och som bor kvar i Stockholms län – har flyttat vidare till en annan kommun inom mindre än tio år.

En statistisk klusteranalys sammanför församlingarna i Stockholms stad i åtta grupper efter vilka inflyttarkategorier som är utmärkande. I förhållande till folkmäng- den är inflyttningen störst till Engelbrekt församling. Sammanlagt motsvarade inflyt- tarna under perioden 1990–98 hälften av den församlingens invånarantal 1998. Inflytt- ningen till de sydligaste och västligaste församlingarna motsvarar mindre än en femtedel av folkmängden 1998. Svenskfödda utgör mer än 75 procent av inflyttarna till Västerled och innerstadsförsamlingarna, men mindre än 40 procent i Kista och

Spånga. Födda utanför Europa motsvarade omkring hälften av samtliga inflyttare till Skärholmen, Kista och Spånga.

Inflyttarnas utbildningsprofil liksom inkomstfördelning återspeglar delvis de boendes sammansättning i de olika stadsdelarna. Inflyttarna till Kista och Skärholmen har sålunda en tydligt lägre utbildningsnivå och en större andel låginkomsttagare än inflyttare till framför allt City-Brunkeberg och Västerled. Till flera innerstads- församlingar är det mer än dubbelt så många som flyttar för att börja ett kvalificerat arbete som för att börja studera. Stadsdelarna skilde sig kraftigt åt i andelen nyinflyt- tade som bodde kvar i samma församling som de först bosatt sig i. I Spånga, Skärhol- men och Kista stannade mer än hälften av alla inflyttare kvar till 1998, medan detta gällde bara drygt en tredjedel i innerstadsförsamlingarna.

På längre sikt är det föryngringen av Stockholmsregionens arbetskraft, tillskottet av nyutexaminerade med modern högskoleutbildning från andra orter samt den ökade kulturella mångfalden i form av invånare med utländsk härkomst som är de mest betydelsefulla positiva effekterna för Stockholmsregionen. Genom inflyttarna 1990-98 nästan fördubblades antalet födda utanför Europa.

För enskilda kommuner har inflyttarna delvis olika betydelse, beroende på en kombination av antalet årliga inflyttare i förhållande till totalbefolkningen, andelen av inflyttarna som bor kvar under en längre tid och deras socioekonomiska sammansätt- ning. Sammanlagt utgör inflyttare till t ex Salems kommun 1990–98 som bodde kvar till 1998 omkring 8 procent av kommunens dåvarande befolkning. Sammanfattnings- vis bidrog dessa inflyttare starkt till att öka andelarna av kommunens befolkning med lägre inkomster och som är födda utanför Europa. Samtidigt bidrog de till att detta år (1998) reducera andelen i kommunen av medelinkomsttagare, invånare med förvärvs- arbete samt andelen av totalbefolkningen med högre utbildning än gymnasieskola.

Ett annat exempel: Sammanlagt utgör de inflyttare till Sigtuna kommun 1990-98 som bodde kvar till 1998 inte mindre än 16 procent av kommunens dåvarande befolk- ning. Liksom i Salem bidrog dessa inflyttare till att öka andelarna av kommunens befolkning med lägre inkomster. Samtidigt bidrog de till att år 1998 reducera andelen av födda i Sverige och andelen i kommunen som har förvärvsarbete.

På medellång sikt har inflyttningen under 1990-talet bidragit till att öka segregatio- nen mellan kommunerna i fråga om befolkningens fördelning efter födelseland. Detta gäller i än högre grad på församlingsnivå inom Stockholms stad. Av statistiken kan man också se att inflyttarna i de flesta fall har bidragit till att förstärka respektive kommuns och Stockholmsförsamlings socioekonomiska särprägel.

Sammanfattning 7

1 Introduktion

Som underlag för befolkningsprognoser för olika delar av Stockholmsregionen an- vänds detaljerad statistik bl a om de historiska flyttningsmönstren, såväl de långväga flyttningarna över länsgränsen som mellan kommuner och församlingar i regionen.

Statistiken innehåller information från flera register över totalbefolkningen, som gäller bl a varje individs årliga sysselsättning, inkomster, utbildning, födelseplats och flyttningshistorik. Denna statistik kan med fördel återanvändas för att på ett

flerdimensionellt sätt beskriva inte bara flyttarnas fysiska egenskaper som ålder, kön och bostadsort – och som utnyttjas för att skatta de beräkningsmodeller som ligger bakom befolkningsprognoserna – utan också deras socioekonomiska egenskaper.

Därmed kan vi också bedöma den sociala och ekonomiska betydelsen av långväga flyttningar för olika kommuner och församlingar i länet.

Både i prognosarbetet och analysen av flyttningarnas betydelse är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv. Varje individs flyttningshistoria kan beskrivas som en karriär, som ytterst handlar om att utnyttja, söka och skapa livschanser. Varje flyttning är dock bara ett steg av många olika i denna karriär. Och för individen är det inte alltid ett särskilt viktigt steg. Det går därför inte att uttala sig om ”motivet” för en individs flyttning till en viss kommun eller församling utifrån registerdata. Däremot kan man med registerdata analysera om och varför vissa kommuner och församlingar attraherar inflyttare med vissa egenskaper mera än andra. När det sedan gäller att undersöka betydelsen för Stockholmsregionen som helhet, för inflyttningskommunen eller stadsdelen av inflyttarnas socioekonomiska karriärer på längre sikt än ett enda år är det nödvändigt att följa upp individernas fortsatta steg. Den longitudinella statisti- ken, dvs som följer upp varje individ varje år, inte bara när det gäller bostadsort, utan också förvärvsarbete, inkomst och högsta utbildning, ger möjligheter att bedöma betydelsen på längre sikt både för den första inflyttningskommunen och för de andra delarna av Stockholmsregionen.

I denna studie av var i Stockholmsregionen inflyttarna bosätter sig och av deras socioekonomiska sammansättning, utnyttjas data för vart och ett av åren 1990–98.

Beskrivning av dataset och definitioner finns i Appendix 2. Huvuddelen av analysen bygger på en uppföljning av samtliga inflyttare under åren 1990–98 som bor kvar år 1998 i den kommun – eller församling i Stockholms stad – som de först flyttade till. I ett inledande avsnitt analyseras inflyttningen på regional nivå, dvs för hela Stockholms län. I det därpå följande avsnittet redovisas inflyttningens sammansättning och bety- delse för var och en av länets kommuner. Där redovisas också resultatet av statistisk analys som syftar till att sortera kommuner i grupper som sinsemellan liknar varandra när det gäller inflyttningens effekter på bl.a. befolkningens utbildningsnivå. I det sista avsnittet analyseras och jämförs omfattningen, sammansättningen och betydelsen på medellång sikt av inflyttningar till församlingar i Stockholms stad. Där visas också resul- tatet av en statistisk analys som sorterar i församlingarna i grupper som är homogena med hänsyn till inflyttarnas många olika egenskaper.

8 1 Introduktion

2 Stockholmsflyttare i regionalt perspektiv 9

Under 1990-talets första nio år flyttade sammanlagt nästan 400 000 personer till Stockholmsregionen. Inflyttningen ökade successivt från mellan 33 000 och 36 000 personer per år under den första delen av decenniet, upp till mer än 50 000 mot slutet av perioden. I början av perioden var ungefär 60 procent av inflyttarna födda i Sverige, senare ökade denna andel till omkring 70 procent. Det innebär att det årliga antalet inflyttare födda utomlands var tämligen konstant från år till år – med en variation mellan 10 000 och 15 000 per år. Mot slutet av perioden utgör återvändare till Stockholmsregionen omkring en tredjedel av alla inflyttare födda i Sverige. Gruppen inflyttare, födda i Sverige men utanför närområdet kring Mälardalen ökade kraftigt under senare delen av 1990-talet (Figur 1).

Figur 1. Årligt antal inflyttare till Stockholms län 1990–98 efter födelseland resp.

landsdel inom Sverige. Inflyttare från Sverige fördelade på återvändare och nya inflyttare till Stockholm

Var tredje inflyttare är en återvändare

Som ”återvändare” betecknas i Figur 1 endast de som flyttat ut från Stockholms län något av åren 1990–98 och återinflyttat in till länet någon gång under samma period.

Det är intressant att notera att dessa sammanlagt utgör av storleksordningen 25 procent av inflyttarna det sista året. Observera också att det är ett mellan åren i stort sett konstant antal inflyttare som är födda i ”Stockholms län” och som med andra ord är återvändare från tidigare decenniers utflyttning. Tillsammans med tidigare nämnda nya åter-vändare utgjorde dessa ca 18 000 personer. Som en tumregel kan man därmed räkna med att alla ”generationer” återvändare till Stockholms län utgör omkring en tredjedel av inflyttarna varje år.

2 Stockholmsflyttare i regionalt perspektiv

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

Återvändare, född i Stockholms län Återvändare, ej född i Stockholms län Stockholms län

Sverige, närområde Sverige, fjärrområde Övriga Europa Övriga världen Antal

10 2 Stockholmsflyttare i regionalt perspektiv

Det var inflyttare i studentåldrarna 18–24 år samt framför allt gruppen i tidiga för- värvsarbetande åldrar 25–44 år som ökade i antal. Tillsammans utgjorde dessa två åldersgrupper knappt 70 procent av inflyttarna till Stockholmsregionen i början av 1990-talet, närmare 75 procent i slutet av decenniet. Sammanlagt flyttade det in ca 330 000 personer i åldrarna lägre än 44 år under den studerade perioden. Detta bety- dande årliga och under perioden tilltagande tillskott av yngre människor innebär en viktig komponent av förnyelsen och tillväxten av Stockholmsregionens arbetsmark- nad. I mitten av perioden skedde en tillfällig ökning av inflyttningen av framför allt barnfamiljer som var flyktingar från forna Jugoslavien (Figur 2).

Figur 2. Årligt antal inflyttare till Stockholms län 1990-98 efter åldersklass.

Antalet inflyttare med högskoleutbildning ökade kraftigt

Det årliga antalet inflyttare med gymnasium som uppgiven högsta utbildning ökade inte särskilt mycket under perioden – från ca 30 000 per år till ca 35 000. Däremot ökade antalet inflyttare med högskoleutbildning kraftigt – från i genomsnitt ca 7 000 per år i början, till mer än det dubbla i slutet av perioden. En del av denna inflyttning består av återvändande stockholmsungdomar som skaffat examen från andra univer- sitet och högskolor i landet (Figur 3).

Figur 3. Årligt antal inflyttare till Stockholms län 1990-98 efter högsta utbildning år 1998.

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

0– 17 år

18– 24 år 25– 44 år

45– 64 år

> = 65 år

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

Utbildning < grundskola eller upp- gift saknas

Grundskola

Gymnasie Eftergymn. < 3 år Eftergymn. > = 3 år Antal

Antal

2 Stockholmsflyttare i regionalt perspektiv 11

Av de sammanlagt ca 380 000 inflyttarna var det ungefär 2/3 som bodde kvar i Stock- holmsregionen efter som mest nio år. De kvarboende från 1990-talets inflyttningsvåg utgjorde då – dvs. 1998 – omkring en sjundedel av Stockholmsregionens sammanlagda befolkning. En tumregel säger att under denna period med stark tillväxt i antalet in- flyttare var det ca 60 procent av dem som flyttade in 7–9 år tidigare som bodde kvar i Stockholms län, att jämföra med ca 75 procent av inflyttarna för bara 3–5 år sedan.

Ungefär 5 procent av inflyttarna till länet flyttade ut igen redan efter ett år (Figur 4).

Men bara hälften bor kvar i inflyttningskommunen

Av dem som flyttade in under de första fyra-fem åren av 1990-talet och som bor kvar i Stockholmregionen bodde bara i genomsnitt hälften kvar i samma kommun år 1998.

Som vi sedan skall visa varierade denna andel mycket mellan kommuner. Av storleks- ordningen 10–20 procent av dem som flyttade in till någon kommun i Stockholms län hade redan inom ett par år flyttat till en bostad i en annan kommun i länet.

Figur 4. Inflyttare under olika år 1990-98 fördelade på tre grupper: de som bor kvar i den ursprungliga inflyttningskommunen, som flyttat till annan kommun i Stockholms län samt som flyttat ut från länet igen

En sammansatt bild av inflyttarnas betydelse på medellång sikt

Registreringen av de under perioden 1990–98 kvarboende inflyttarnas karaktäristika i form av ålder, utbildning, förvärvsarbete och inkomst etc. kan ses som en analys på medellång sikt av inflyttningens betydelse för Stockholmsregionen. De undersökta inflyttarna har i genomsnitt bott i regionen 4–5 år. På lång sikt är det inte någon tvekan om att det är föryngringen av Stockholmsregionens arbetskraft, tillskottet av nyutexa- minerade med modern högskoleutbildning från andra orter samt den ökade kulturella mångfalden i form av invånare med utländsk härkomst som är de mest betydelsefulla positiva effekterna för Stockholmsregionen.

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000

Inflyttare som bodde kvar i kommunen dit de först flyttade Inflyttare som bodde kvar i länet men ej i samma kommun Inflyttare som ej bor kvar i länet

Antal

87113

84 298

67 501

76 792

57 420

46 226

25 706 13 673

104 954

99 395

75 315

88 052

62 007 47 746

24 009 11 810

35 944

35 416

189 124 140 002

108 909 85 845

66 010 47 061

33 669 22 348

10 118

12 2 Stockholmsflyttare i regionalt perspektiv

Sammanfattningsvis visar figur 5 och tabell 1 att de inflyttare som stannade kvar i Stockholmsregionen fram till 1998 bidrog till att öka andelarna av regionens befolk- ning som detta år bestod av:

• befolkning i studentåldern (20–25 år)

• i förvärvsarbetande åldrar (26–64 år)

• med lägre inkomster

• samt utrikes födda, både i och utanför Europa.

Samtidigt bidrog de till att detta år (1998) reducera andelen i Stockholmsregionen av:

• barn och skolungdom (0–19 år)

• äldre än 64 år

• medelinkomsttagare

• personer med förvärvsarbete

• samt andelen av totalbefolkningen med högre utbildning än gymnasieskola.

Andelen höginkomsttagare bland inflyttarna motsvarade samtidigt länets genomsnitt 1998.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

0- 19 år

20-25 år

26-64 år

>= 65 år

Ink < 160 000 kr

Ink 160 000- 279 000 Ink >= 280 000

Född i Sv erige Född i öv r Europa Född utanf ör Eur opa

Förv .ar b Utbildning > gy mnas iet

Pr oc ent av inf ly ttar e 90- 98 s om 1998 bodde kv ar i länet i kategor in:

Pr oc ent av bef olkningen 1998 i kategor in:

Figur 5. Kvarboende inflyttares respektive totalbefolkningens i Stockholms län fördelning 1998 på ålder, inkomst, utbildning, förvärvsarbete och födelseland

Procent av inflyttare Procent av befolkningen 1998 1990– 98 som 1998 bodde i kategorin:

kvar i länet i kategorin:

0– 19 år 17 24

20– 25 år 15 8

26– 64 år 64 54

>= 65 år 4 15

Ink < 160 000 kr 46 36

Ink 160 000– 279 000 24 29

Ink >= 280 000 12 13

Född i Sverige 60 83

Född i övr Europa 15 8

Född utanför Europa 25 9

Förv.arb 42 78

Utbildning > gymnasiet 29 71

Tabell 1. Kvarboende inflyttares respektive totalbefolkningens i Stockholms län fördelning 1998 på ålder, inkomst, utbildning, förvärvsarbete och födelseland

2 Stockholmsflyttare i regionalt perspektiv 13

utanför Europa

De kvarboende inflyttarna utgjorde särskilt stora andelar av den folkbokförda befolk- ningen inom följande sociala kategorier: åldersgruppen 20–25 år (33 %), lägre inkomst- klasser (21 % under 160 000 kr), födda i Europa utanför Sverige (30 %) och födda utanför Europa (hela 44 %) (Figur 6).

Figur 6. Kvarboende nyinflyttade 1990–98 som andel av olika kategorier av Stockholms läns befolkning 1998.

Antal

0–19 år

20–25 år

26–64 år

> = 65 år

Ink. <

160 000 kr

Ink.

160 000 – 279 000

Ink. > = 280 000

Född i Sverige

Född i övr.

Europa Född utanför Europa

Frv.

arb Utb. >

gymn 0

200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000 1 600 000

12%

33%

19%

5%

21%

14%

15%

12%

30% 44%

9%

7%

Bosatta i länet innan 1990 eller födda där 1990–1998

Inflyttade 1990–1998

14 3 Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer

3 Kommunerna

attraherar inflyttare i olika karriärer

Summerad inflyttning till Stockholms stad motsvarar en fjärdedel av befolkningen, men bara hälften så mycket i Värmdö

Det är en stor spridning mellan regionens kommuner vad gäller sammanlagda antalet nya inflyttare 1990–98 i relation till kommunens storlek i invånarantal. Solna, Sigtuna, Stockholm och Sundbyberg ligger samtliga nära 25 procent. Man kan påstå att dessa kommuner attraherar – dvs erbjuder lämpliga bostäder och boendemiljöer för – nya inflyttare i nästan dubbelt så hög grad som kommuner som Värmdö, Vallentuna och Österåker (ca 12 %). Vi talar här om de kommuner som inflyttarna bosatte sig i ome- delbart vid ankomsten till länet (Figur 7).

Figur 7. Sammanlagt antal inflyttare till kommuner i Stockholms län 1990–98 i procent av kommunens befolkning 1998. Inflyttare fördelade efter födelseland

Procent Värmdö

Vallentuna Österåker Ekerö Tyresö Norrtälje Täby Nynäshamn Vaxholm Haninge Järfälla Nacka Sollentuna Huddinge Lidingö Salem Upplands-Väsby Danderyd Södertälje Upplands-Bro Botkyrka Sundbyberg Stockholm Sigtuna Solna

0 5 10 15 20 25 30

Sverige

Övriga Europa

Övriga världen

3 Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer 15

av inflyttarna i många kommuner

I de allra flesta Stockholmskommuner utgör återvändande inflyttare från landsorten drygt 20 procent av alla inflyttare under perioden. Det gäller personer som flyttat ut från länet någon gång under perioden 1990–98. Solna attraherar förhållandevis få återflyttade (15 %). Österåker, Vallentuna och Tyresö har en relativt större attraktions- kraft för återvändande stockholmare. Återvändare från 1990-talets utflyttning utgör där en fjärdedel av alla inflyttare. Om man summerar återvändare från det senaste decenniets utflyttning med övriga inflyttare som är födda i Stockholm så finner man att dessa utgör mer än en tredjedel av alla inflyttare till kommuner som Tyresö, Vallentuna, Norrtälje och Värmdö.

I 16 av de 25 kommunerna är omkring två tredjedelar av alla inflyttare födda i Sverige. I kommuner som Värmdö, Vaxholm och Ekerö är andelen infödda svenskar mycket högre – 75–80 procent, medan andelen utrikes födda inflyttare är särskilt hög i Salem och Botkyrka samt i viss mån Huddinge. Botkyrka och Salem erbjuder bostäder och miljöer som till stor del attraherar nyinflyttare som är födda utomlands – där utgör svenskfödda mindre än 50 procent av inflyttare 1990–98

(Figur 8).

Figur 8. Sammanlagt antal inflyttare till kommuner i Stockholms län 1990–98 fördelade efter landsdel i Sverige, återvändare och födelseland

Botkyrka Huddinge Upplands-Väsby Järfälla Haninge Sollentuna Nacka Stockholm Solna Upplands-Bro Sigtuna Sundbyberg Tyresö Södertälje Nynäshamn Vallentuna Täby Salem Österåker Ekerö Danderyd Lidingö Vaxholm Värmdö Norrtälje

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Återvändare, född i Stockholms län

Återvändare, ej född i Stockholms län

Stockholms län

Sverige, närområde

Sverige, fjärrområde

Övriga Europa

Övriga världen

Procent

16 3 Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer

I Figur 9 redovisas resultatet av en klassificering av kommunerna i länet i homogena grupper med avseende på inflyttarnas respektive befolkningens fördelning på födelse- land, dvs antingen inom Europa eller utanför Europa. Detta framgår av Figur 9, där inflyttare är samtliga som något av åren 1990-98 flyttade in till kommunen, och total- befolkningen avser 1998 års population. I en handfull kommuner är andelen födda utanför Europa högre än genomsnittet för länet både bland inflyttarna och bland befolkningen i kommunen. I ett 15-tal kommuner är andelen födda utanför Europa i stället lägre än genomsnittet för länet både bland inflyttarna och bland befolkningen i kommunen. Kontrasterna mellan dessa två kommungrupper ökar således genom inflyttningen. I de övriga sex kommunerna minskar kontrasterna genom inflyttningen

Figur 9. Spridning och koncentration av födda utanför Europa bland inflyttare och totalbefolkning

25 km

Andelen födda utanför Europa över länsgenomsnittet både bland totalbefolkningen och inflyttarna

Andelen födda utanför Europa över länsgenomsnittet bland totalbefolkningen, under bland inflyttarna

Andelen födda utanför Europa under länsgenomsnittet bland totalbefolkningen, över bland inflyttarna Andelen födda utanför Europa under länsgenomsnittet både bland totalbefolkningen och inflyttarna

Ökade kontraster

Reducerade kontraster

Österåker

Värmdö Vaxholm Vallentuna Upplands-Väsby Upplands-Bro

Täby

Tyresö

Södertälje Sundbyberg

Stockholm Solna Sollentuna

Sigtuna

Salem

Nynäshamn

Norrtälje

Nacka Lidingö Järfälla

Huddinge

Haninge Ekerö

Danderyd

Botkyrka

Österåker

Värmdö Vaxholm Vallentuna Upplands-Väsby Upplands-Bro

Täby

Tyresö

Södertälje Sundbyberg

Stockholm Solna Sollentuna

Sigtuna

Salem

Nynäshamn

Norrtälje

Nacka Lidingö Järfälla

Huddinge

Haninge Ekerö

Danderyd

Botkyrka

3 Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer 17

i Stockholms stad

I de centrala kommunerna i Stockholmsregionen är mer än 90 procent av inflyttarna yngre än 45 år. De tre kommunerna Stockholm, Solna och Sundbyberg utmärker sig tydligt från alla andra kommuner i Stockholms län som första och främsta

inflyttningsmål för personer i åldrarna 18–44 år. Effekten av detta på föryngringen av arbetskraften bosatt i dessa kommuner förstärks naturligtvis av den höga inflyttnings- frekvensen. Som vi senare skall visa motverkas denna effekt på sikt något av att förhållandevis hög andel av de nyinflyttade flyttar därifrån till andra kommuner efter några år.

De näraliggande kommunerna Nacka och Lidingö har också en förhållandevis stark attraktion på just dessa åldersgrupper. Endast i Värmdö och Norrtälje är andelen äldre bland inflyttarna påtagligt högre än i de övriga kommunerna – där är omkring en femtedel av de långväga inflyttarna äldre än 44 år. Andelen pensionärer bland inflyttarna är emellertid mycket låg i alla kommuner, högst i Norrtälje med ca sju procent (Figur 10).

Figur 10. Sammanlagt antal inflyttare till kommuner i Stockholms län 1990–98 fördelade på ålder vid inflyttningsåret

Norrtälje Värmdö Täby Nynäshamn Österåker Haninge Upplands-Bro Ekerö Vaxholm Sigtuna Danderyd Vallentuna Södertälje Nacka Lidingö Tyresö Salem Botkyrka Upplands-Väsby Järfälla Huddinge Sollentuna Stockholm Solna Sundbyberg

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

0–17 år 18–24 år 25–44 år 45–64 år > = 65 år Procent

18 3 Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer

Andelen inflyttade med hög utbildning dubbelt så hög i ett antal norrkommuner som i flera sydkommuner

Solna, Danderyd, Stockholm m fl kommuner i norra Stockholmsregionen attraherar inflyttare med högskoleutbildning i mycket högre grad än många andra kommuner.

Bland inflyttarna som först bosätter sig i Haninge, Upplands-Bro, Salem och Botkyrka var det bara en av sju som hade utbildning över gymnasiet. I de två sistnämnda kommunerna hade ungefär hälften av de nya inflyttarna endast grundskola eller motsvarande. Många av dessa är födda i länder utanför Europa (Figur 11).

Figur 11. Sammanlagt antal inflyttare till kommuner i Stockholms län 1990–98 fördelade efter högsta utbildning 1998

Botkyrka Upplands-Bro Salem Haninge Norrtälje Södertälje Sigtuna Tyresö Nynäshamn Huddinge Upplands-Väsby Österåker Vallentuna Järfälla Värmdö Ekerö Nacka Sollentuna Vaxholm Täby Lidingö Sundbyberg Danderyd Stockholm Solna

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Utb. < grundskola eller uppgift saknas

Grundskola

Gymnasie

Eftergymn. < 3 år

Eftergymn. > = 3 år

Procent

3 Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer 19

men också för långväga inflyttare till Stockholm – Solna

Omkring hälften av alla de som ursprungligen flyttade in till Botkyrka, Huddinge och Haninge och som bodde kvar i länet 1998 hade detta år inkomster under 160 000 kronor. Av de ursprungliga inflyttarna till kommuner som Täby, Ekerö och Vaxholm var motsvarande andel under 40 procent (Figur 12).

Figur 12. Sammanlagt antal inflyttare (kvarboende i länet 1998) till kommuner i Stockholms län 1990-98 fördelade efter inkomstklass 1998

Vaxholm Ekerö Täby Österåker Danderyd Sollentuna Värmdö Lidingö Nynäshamn Sigtuna Vallentuna Upplands-Väsby Tyresö Sundbyberg Upplands-Bro Salem Järfälla Nacka Norrtälje Södertälje Stockholm Solna Haninge Huddinge Botkyrka

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Ink. < 160 000 kr

Ink. 160 000– 279 000

Ink. > = 280 000

Ingen inkomst (< 18 år)

Procent

20 3 Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer

I Figur 13 redovisas resultatet av en statistisk klusteranalys som klassificerar kommu- nerna i länet i homogena grupper med avseende på inflyttarnas fördelning på

inkomstklasser 1998. Analysen visar exempelvis att inflyttarna till Haninge och Huddinge kommuner båda har en ”unik” inkomstfördelning som mera liknar varan- dra än t ex i grannkommunen Tyresö. Inflyttarna till Tyresö har i stället en inkomstför- delning som i första hand liknar Järfälla, men också i stor utsträckning alla de tretton kommuner som ingår i det största klustret. Man kan tolka resultatet från denna analys som att kommunerna inom ett och samma kluster sinsemellan konkurrerar med varandra som bostadsmarknad för inflyttare med en bestämd inkomstfördelning.

Figur 13. Kluster av kommuner med homogen inkomstfördelning bland inflyttare

25 km

Österåker

Värmdö Vaxholm

Vallentuna

Upplands-Väsby Upplands-Bro

Täby

Tyresö

Södertälje

Sundbyberg Stockholm Solna Sollentuna

Sigtuna

Salem

Nynäshamn

Norrtälje

Nacka Lidingö Järfälla

Huddinge

Haninge Ekerö

Danderyd

Botkyrka

Österåker

Värmdö Vaxholm

Vallentuna

Upplands-Väsby Upplands-Bro

Täby

Tyresö

Södertälje

Sundbyberg Stockholm Solna Sollentuna

Sigtuna

Salem

Nynäshamn

Norrtälje

Nacka Lidingö Järfälla

Huddinge

Haninge Ekerö

Danderyd

Botkyrka

3 Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer 21

Varje individs flyttningshistoria kan beskrivas som en karriär, som handlar om att utnyttja, söka och skapa livschanser. Varje flyttning är ett steg i denna karriär. Motivet för en bestämd flyttning kan inte direkt utläsas från registerdata. Utifrån sådana data kan de vuxna inflyttarna till Stockholms län grovt klassificeras i två kategorier: (1) de som flyttar till länet vid unga år och/eller som saknar längre utbildning (2) de som har skaffat sig en längre utbildning och/eller är litet äldre. Den första kategorin antas i första hand söka utbildning och/eller mindre kvalificerat arbete. Den andra kategorin kan antas i första hand söka ett mera kvalificerat arbete i Stockholmsregionen. För hela länet gäller att kategori 2, ”söker kvalificerat arbete”, är 35 procent större än kategori 1, ”söker utbildning”.

I tabell 2 visas att kommunerna i varierande grad attraherar inflyttare inom dessa två karriärer. I Täby, Vaxholm och Danderyd är inflyttare till kvalificerat arbete mer än dubbelt så många som de som skall studera eller söka mindre kvalificerat arbete. I Upplands-Bro, Haninge, Södertälje och Botkyrka dominerar karriären ”söker utbild- ning eller mindre kvalificerat arbete”. Intressant är också att konstatera att kategorin

”söker kvalificerat arbete” dominerar över kategorin ”till studier” framför allt bland återvändare som inte är födda i Stockholms län och bland inflyttare födda i något annat land i Europa. Kategorin inflyttare ”till studier” dominerar framför allt bland återflyttare födda i Stockholms län och inflyttare från närområdet kring Mälardalen.

Tabell 2. Vilken av två huvudkategorier inflyttare – de som söker arbete resp.

som söker utbildning – dominerar i olika kommuner i Stockholms län?

Summerade inflyttare 1990–98 fördelade på födelseland/län. Antalet inflyttare som

”söker arbete i Stockholm” (Definition: Med utbildning över gymnasium och/eller

> 25 år) i relation till dem som ”söker utbildning” (Definition: Utan utbildning över gymnasium och/eller i åldern 18–24 år).

Kommun Totalt

Täby 4,3 2,2 2,1 1,8 5,7 1,8 2,7 2,5

Vaxholm 2,5 2,5 2,2 1,4 5,3 1,3 5,0 2,3

Danderyd 3,4 2,3 1,5 1,7 6,6 2,3 1,8 2,1

Sollentuna 3,0 1,6 1,7 1,4 3,0 1,4 1,8 1,8

Ekerö 2,3 1,6 1,5 1,0 3,6 1,5 2,3 1,6

Stockholm 2,5 1,4 1,5 1,3 3,1 1,9 1,6 1,6

Lidingö 1,9 2,1 1,1 1,2 4,6 2,2 2,5 1,6

Salem 1,9 1,4 1,9 1,6 3,2 0,7 2,6 1,6

Solna 3,0 1,2 1,3 1,3 3,4 1,7 1,7 1,6

Nacka 2,0 1,4 1,3 1,3 3,9 1,3 1,5 1,5

Österåker 1,4 1,5 1,6 1,3 2,4 1,0 2,2 1,5

Värmdö 1,7 1,8 1,4 1,1 2,6 1,4 1,0 1,5

Vallentuna 2,1 1,6 1,4 0,9 2,9 0,8 1,8 1,4

Sundbyberg 1,5 0,9 1,4 1,3 3,0 1,4 1,2 1,4

Nynäshamn 2,7 1,8 1,6 0,7 1,2 0,7 1,6 1,3

Norrtälje 1,3 1,7 1,4 0,8 1,5 0,7 1,5 1,2

Järfälla 2,6 0,7 1,0 0,9 2,0 0,8 1,9 1,2

Upplands-Väsby 2,3 0,7 0,9 0,7 2,0 0,9 2,1 1,2

Huddinge 1,8 0,8 0,9 0,8 1,8 0,8 1,8 1,1

Tyresö 3,1 0,9 1,1 0,9 1,8 0,7 1,0 1,1

Sigtuna 1,9 0,8 1,1 0,6 1,6 0,5 1,4 1,0

Botkyrka 1,4 0,8 0,7 0,7 1,2 0,6 1,0 0,9

Södertälje 1,1 0,6 1,3 0,6 1,2 0,6 0,9 0,9

Haninge 1,7 0,8 0,7 0,6 1,6 0,5 1,4 0,9

Upplands-Bro 1,0 0,4 1,0 0,5 1,0 0,4 1,9 0,8

Europa Stockholms l än Sverige, fj

ärr Sverige, n

äromr åde

Återv

ändare, ej f

ödd i Sthlm l än

Återv ändare, f

ödd i Sthlm l än

Övriga

22 3 Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer

Hälften av dem som först flyttade till Stockholm-Solna-Sundbyberg har flyttat ut från länet igen eller bosatt sig i annan kommun inom länet I de flesta kommunerna i Stockholms län har ungefär 25 procent av nyinflyttarna under perioden 1990–98 flyttat ut från länet igen någon gång under perioden. Ett par kommuner avviker så till vida att en större andel flyttat ut – det gäller Norrtälje, Södertälje och Upplands-Bro. Det är antagligen läget nära intilliggande län som gör att bostadsbyten mellan kommuner där i högre grad sker över en länsgräns.

De stora kommunerna med hög inflyttning – Solna, Stockholm och Sundbyberg – förlorar förhållandevis många av inflyttarna när dessa byter bostad inom länet efter några år. Samma gäller för Salem: nära hälften av de inflyttare till dessa kommuner - och som bor kvar i Stockholms län – har flyttat till en annan kommun inom 8–9 år.

Man kan tolka detta som en indikation på bostadsmarknadens geografi i länet.

Kommunerna Sigtuna, Södertälje och Norrtälje är exempel på motsatsen (Figur 14). Där stannar en mycket hög andel av de inflyttare som stannat i länet kvar under lång tid. Man kan dock inte ta enbart detta som tecken på att bostadsmarknaden i dessa kommuner skulle fungera särskilt väl för att hålla inflyttare kvar under lång tid - för alla dessa tre kommuner kan man nämligen anta att grannkommuner på andra sidan länsgränsen erbjuder alternativ bostadsmarknad. Den relativt höga åter- utflyttningen från länet från just dessa tre kommuner kan delvis återspegla sådan kortväga flyttning till Uppsala respektive Södermanlands län.

Figur 14. Summerat antal inflyttare till kommuner i Stockholms län 1990–98 fördelade på tre grupper

Stockholm Salem Solna Sundbyberg Danderyd Lidingö Upplands-Bro Huddinge Upplands-Väsby Tyresö Sollentuna Ekerö Täby Nynäshamn Nacka Botkyrka Haninge Värmdö Södertälje Vallentuna Järfälla Norrtälje Österåker Sigtuna Vaxholm

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Inflyttare som 1998 bodde kvar i kommunen dit de först flyttade

Inflyttare som bodde kvar i länet men ej i samma kommun

Inflyttare som 1998 ej bodde kvar i länet

Procent

3 Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer 23

I Figur 15 visas de absoluta talen vad gäller flödena av inflyttare till respektive kom- mun, återutflyttare från länet och vidareflyttare inom Stockholms län. Stockholms stad ingår ej i diagrammet, men står naturligtvis ensam för mycket stora absoluta flöden:

sammanlagt 182 253 inflyttare, därav 40 992 återutflyttare från länet, 66 417 vidare- flyttare till andra delar av länet samt 74 844 stannare fram till 1998.

Figur 15. Summerat antal inflyttare till kommuner i Stockholms län 1990–98 fördelade på tre grupper. Exkl. Stockholms stad

I Appendix 1 (Figur A 1.1 och A 1.3) redovisas i kartform andelen kvarboende in- flyttare (totalt respektive med högskoleutbildning) i de olika kommunerna.

Vaxholm Salem Ekerö Vallentuna Värmdö Nynäshamn Österåker Upplands-Bro Tyresö Danderyd Norrtälje Lidingö Upplands-Väsby Sundbyberg Täby Sigtuna Järfälla Sollentuna Haninge Nacka Huddinge Solna Botkyrka Södertälje

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000

Inflyttare som 1998 bodde kvar i kommunen dit de först flyttade

Inflyttare som bodde kvar i länet men ej i samma kommun

Inflyttare som 1998 ej bodde kvar i länet

Antal

24 3 Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer

Det finns sex typiska inflyttarpopulationer som fördelar sig på lika många kommungrupper i Stockholm

En statistisk klusteranalys av hela inflyttarpopulationen till Stockholms läns kommu- ner pekar på att det finns sex typer av inlyttningspopulationer som initialt söker sig till lika många grupper av kommuner. Klusteranalysen innebär att varje grupp inflyttare har en likartad ålderssammansättning vid inflyttningen, liknande fördelning på födelseland, likadan inkomstfördelning och utbildningsnivå 1998. Man kan uttrycka resultatet av denna analys som att varje kluster av kommuner har sin egen attraktions- kraft på bestämda grupper av inflyttare. Man kan också säga att de konkurrerar med att erbjuda en bostadsmarknad som passar samma socioekonomiska grupper av inflyttare.

Utifrån Figur 16 kan man exempelvis läsa att en stor grupp kommuner bl a Sollentuna, Nacka, Järfälla attraherar i stort sett samma grupper av inflyttare. Å andra sidan bildar Botkyrka och Norrtälje var för sig ett eget kluster, vilket innebär att de inte har tydliga konkurrenter om just deras kombinationer av inflyttargrupper. I det följande avsnittet ger vi exempel på de socioekonomiska profiler som utmärker kommuner inom vissa av dessa kluster.

Figur 16. Stockholmsregionens kommuner fördelade efter sex grupper av inflyttare med en likartad ålderssammansättning vid inflyttningen, liknade fördelning på födelseland samt inkomstfördelning och utbildningsnivå 1998

25 km

Österåker

Värmdö Vaxholm

Vallentuna

Upplands-Väsby Upplands-Bro

Täby

Tyresö

Södertälje

Sundbyberg Stockholm Solna Sollentuna

Sigtuna

Salem

Nynäshamn

Norrtälje

Nacka Lidingö Järfälla

Huddinge

Haninge Ekerö

Danderyd

Botkyrka

Österåker

Värmdö Vaxholm

Vallentuna

Upplands-Väsby Upplands-Bro

Täby

Tyresö

Södertälje

Sundbyberg Stockholm Solna Sollentuna

Sigtuna

Salem

Nynäshamn

Norrtälje

Nacka Lidingö Järfälla

Huddinge

Haninge Ekerö

Danderyd

Botkyrka

3 Kommunerna attraherar inflyttare i olika karriärer 25

Underlaget för analyserna finns i Appendix 3, där även övriga kommuner redovisas i tabellform.

Salem – nio års kvarboende inflyttare utgör åtta procent av hela befolkningen 1998

Sammanlagt utgör de inflyttare till Salems kommun 1990–98 som bodde kvar till 1998 omkring 8 procent av kommunens dåvarande befolkning. Sammanfattningsvis bidrog dessa inflyttare till att öka andelarna av regionens befolkning

• med lägre inkomster

• samt födda utanför Europa.

Samtidigt bidrog de till att detta år (1998) reducera andelen av

• medelinkomsttagare

• invånare med förvärvsarbete

• samt andelen av totalbefolkningen med högre utbildning än gymnasieskola.

0%

50%

100%

0-19 år

20-25 år

26-64 år

>= 65 år

Ink < 160 000 kr

Ink 160 000-279 000 Ink >= 280 000

Född i Sv erige Född i öv r Europa Född utanf ör Europa

Förv .arb Utbildning > gy mnas iet

Proc ent av inf ly ttare 90-98 s om s tannade kv ar i kategorin:

Proc ent av bef olkningen 1998 i kategorin:

Figur 17. Kvarboende inflyttares respektive totalbefolkningens i Salems kommun fördelning 1998 på ålder, inkomst, utbildning, förvärvsarbete och födelseland

Stockholms stad – kvarboende inflyttare tio procent

Sammanlagt utgör de inflyttare till Stockholms stad 1990–98 som bodde kvar till 1998 omkring tio procent av kommunens dåvarande befolkning. Sammanfattningsvis bidrog dessa inflyttare till att öka andelarna av regionens befolkning med lägre inkom- ster samt födda utanför Europa. Samtidigt bidrog de till att detta år (1998) något minska andelen av medelinkomsttagare och i hög grad minska andelen med förvärvsarbete samt andelen av totalbefolkningen med högre utbildning än gymnasieskola.

Figur 18. Kvarboende inflyttares respektive totalbefolkningens i Stockholms stad fördelning 1998 på ålder, inkomst, utbildning, förvärvsarbete och födelseland

0%

50%

100%

0-19 år

20-25 år

26-64 år

>= 65 år

Ink < 160 000 kr

Ink 160 000-279 000 Ink >= 280 000

Född i Sv erige Född i öv r Europa Född utanf ör Europa

Förv .arb Utbildning > gy mnas iet

Proc ent av inf ly ttare 90-98 s om s tannade kv ar i kategorin:

Proc ent av bef olkningen 1998 i kategorin: