Företagsamheten 2016
Stockholms län
AB, Bromma, 2016
Samer al Moubayed, Furhat Robotics
Vinnare i tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2015
Foto: Dan Sjunnesson.
Innehåll
Inledning . . . .2
Så genomförs undersökningen . . . . 2
Vem är företagsam? . . . . 3
1 . Sammanfattning . . . .4
Rekordnotering för företagsamheten . . . . 4
Högst företagsamhet i Danderyd . . . . 4
Sjunkande nyföretagsamhet i länet . . . . 4
Stigande företagsamhet inom välfärdssektorn . . . . 4
2 . Fortsatt stigande företagsamhet . . . .5
Stark företagsamhet i Stockholms län . . . . 5
Stockholms läns kvinnor är mest företagsamma i Sverige . . . . 6
Oförändrad företagsamhet bland de yngre . . . . 7
Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet . . . . 7
Danderyd – Sverigemästare i företagsamhet . . . . 8
Han har revolutionerat synen på robotar . . . .9
3 . Nyföretagsamheten sjunker för fjärde året i rad . . . . 10
Hög men sjunkande nyföretagsamhet i Stockholms län . . . .11
Minskat försprång i nyföretagsamhet för länets kvinnor . . . .11
Fortsatt sjunkande nyföretagsamhet bland de unga . . . .12
Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner . . . .12
Stigande nyföretagsamhet i de flesta kommuner . . . .13
4 . Företagsamheten inom välfärdssektorn . . . . 15
Fler företagsamma inom välfärdssektorn . . . .15
En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn . . . .16
Flest företagsamma inom välfärdssektorn i Danderyd och Vaxholm . . . .16
Stor regional spridning för företagsamma kvinnor i välfärdssektorn . . . .17
5 . Appendix . . . . 19
Tillväxt . . . .19
Avslut . . . .21
6 . Källhänvisningar . . . . 22
Inledning
Företagande och entreprenörskap spelar en nyckelroll i ett väl fungerande välfärds
samhälle. Det är i företagen som merparten av alla nya jobb skapas och det är också där som många nya innovationer utvecklas och kommersialiseras, vilket genererar ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard. Företagens positiva bidrag till sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten ger skatteintäkter, som i sin tur finan
sierar den gemensamma välfärden.
Bakom alla företag finns det företagsamma människor som har vågat satsa och för
verkligat sina idéer. De företagsamma människorna är Sveriges jobbskapare. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga sina idéer och utveckla företagandet i Sverige.
Med den utgångspunkten genomför Svenskt Näringsliv sedan 2009 en årlig mätning av den svenska företagsamheten.
Så genomförs undersökningen
Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer – det vill säga de som på något sätt har ett juridiskt ansvar för ett företag – ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB vid års
skiftet av det aktuella året och sammanställs därefter av Wallen Economics på upp
drag av Svenskt Näringsliv.
Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätning av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om hen står som ägare till fler än ett företag. Det gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande så är det ombild
ningarna som är problematiska. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan det noteras som ett nytt företag även om det är samma person som driver företaget – trots att det i det här fallet inte tillkommit någon ny företagare. Det finns andra metoder – som att använda sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. De undersökningarna har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande.
Den här undersökningen mäter företagsamma människor – inte registrerade företag.
Då vi utgår från personnummer kan vi försäkra oss om att det inte sker några dubbel
räkningar, samtidigt som statistiken håller en hög aktualitet. Därför kan vi mäta om vi har fått fler företagsamma människor under 2015, både i absoluta tal och som andel av befolkningen i arbetsför ålder (16–74 år). Vi kan även se om kvinnors och ungas (16–34 år) företagsamhet har förändrats. I årets undersökning har vi även special
studerat företagsamheten inom välfärdssektorn.
Vem är företagsam?
I den här undersökningen räknas en person som uppfyller något av följande kriterier som företagsam:
• personen har en Fskattsedel
• personen är delägare i ett aktivt handelsbolag
• personen är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag
Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i den här mätningen.1 Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av den anledningen finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning, vilket innebär att den kan användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kom
muner och län över tid.
Utifrån inhämtad data kan vi även följa nyföretagsamheten, det vill säga hur många nya personer som har blivit företagsamma. De data som har använts till den här rap
porten inhämtades under januari 2016 och avser företagsamheten för år 2015. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. På www.foretagsklimat.se kan du även se hur företagsamheten och nyföretag
samheten har utvecklats i samtliga kommuner sedan 2002. Nyföretagsamhet är också en av de statistiska faktorer som ligger till grund för Svenskt Näringslivs årliga ran
king av företagsklimatet i Sveriges kommuner.
1 Se Svenskt Näringsliv (2016) för en utförlig metodbeskrivning.
1 . Sammanfattning
Rekordnotering för företagsamheten
Företagsamheten i Stockholms län stiger för tredje året i rad och uppgår nu till 15,1 procent, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades 2002. Enbart på Gotland är företagsamheten högre.
Även bland länets kvinnor ökar företagsamheten, för att nu ligga på den högsta nivån någonsin. Företagsamheten bland den yngre delen av befolkningen är dock oför
ändrad jämfört med fjolårets mätning. Bland såväl kvinnor som de unga finner vi Sveriges mest företagsamma befolkning i Stockholms län.
Högst företagsamhet i Danderyd
Företagsamheten är högre jämfört med fjolårets mätning i 23 av länets 26 kommuner.
Länets och Sveriges mest företagsamma befolkning återfinns liksom i fjol i Danderyd.
Lägst företagsamhet i länet finner vi i Södertälje, där andelen företagsamma är oför
ändrad jämfört med fjolårets mätning.
Sjunkande nyföretagsamhet i länet
Trots en stigande företagsamhet, minskar nyföretagsamheten i länet för fjärde året i rad. Det är framför allt i Stockholms stad, som är länets folkrikaste kommun, som nyföretagsamheten sjunker. Nyföretagsamheten minskar även bland såväl kvinnor som de unga.
Nyföretagsamheten är fortfarande högre än i samtliga andra svenska län – och de fem kommuner med högst nyföretagsamhet i Sverige är samtliga belägna i Stockholms län, med Danderyd i topp.
Stigande företagsamhet inom välfärdssektorn
Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med cirka 28 procent under de senaste fem åren och uppgår nu till 5,4 personer per 1 000 invånare, vilket är en högre andel än i något annat län. En fortsatt positiv utveckling av företagsamheten i sektorn kan inte minst bidra till en förbättrad företagsamhet bland kvinnor, då sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn är kvinnor.
Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn stigit i alla länets kommuner, förutom i Ekerö och Botkyrka. Högst företagsamhet inom väl
färdssektorn finner vi i Danderyd och den lägsta noteringen återfinns i Botkyrka.
2 . Fortsatt stigande företagsamhet
Företagsamheten i Stockholms län stiger för tredje året i rad och uppgår nu till 15,1 procent företagsamma människor i arbetsför ålder (1674 år). Jämfört med fjolårets mätning innebär det en ökning med nästan 0,2 procentenheter.2 Sedan 2005 har före
tagsamheten ökat med 1,3 procentenheter i länet.
Även bland kvinnor ökade företagsamheten under fjolåret och är nu högre än någonsin tidigare. Företagsamheten bland den yngre delen av befolkningen (1634 år) är oför
ändrad jämfört med fjolårets mätning, vilket vi kan se i diagram 1.
Diagram 1 . Utveckling av andelen företagsamma människor av befolkningen, år 2005-2015 .
13,8 %
15,1 %
8,6 % 10,4 %
7,6 % 7,6 %
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 % 14 % 16 %
År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015
Totalt Kvinnor Unga
Stark företagsamhet i Stockholms län
Antalet företagsamma människor uppgår till knappt 880 000 i Sverige, vilket är en ökning med drygt 15 000 personer jämfört med 2014. Sammantaget innebär det att 12,3 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam.
I Stockholms län ökade antalet företagsamma människor med drygt 5 000 personer under 2015 och uppgår nu till cirka 248 000 personer, vilket motsvarar 15,1 procent av befolkningen. Endast på Gotland är företagsamheten högre än i Stockholms län, vilket visas i diagram 2.
2 Företagsamheten uppgick till 15,0 procent 2014, men av avrundningsskäl uppgår ökningen till 0,2 procentenheter.
Diagram 2 . Andel företagsamma människor av befolkningen (16-74 år) per län, år 2015 .
15,1 %
12,3 %
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 % 14 % 16 % 18 %
Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Sverige Kronoberg Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Norrbotten Värmland Södermanland Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland
Stockholms läns kvinnor är mest företagsamma i Sverige
Företagsamheten bland kvinnor är fortfarande låg i jämförelse med företagsamheten bland män. Det innebär att det finns en stor potential för den totala företagsamheten att öka om företagsamheten bland kvinnor växer ytterligare. Statistik från Eurostat visar att kvinnor i Sverige är mindre benägna att driva företag än kvinnor i de flesta andra EUländer.3 En tänkbar förklaring kan vara att kvinnor i Sverige i stor utsträck
ning arbetar inom branscher som traditionellt har administrerats och styrts av den offentliga sektorn.4
Antalet företagsamma kvinnor uppgår till nästan 269 000 personer i Sverige som helhet, vilket motsvarar 7,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder.
I Stockholms län uppgår motsvarande andel till 10,4 procent, vilket är högre än i samtliga andra län (se diagram 3). Jämfört med fjolårets mätning innebär det en ökning från 10,3 procent. Under de senaste tio åren har företagsamheten bland kvinnorna i länet ökat med 1,8 procentenheter.
Diagram 3 . Kvinnors företagsamhet som andel av befolkningen (16-74 år) per län, år 2015 .
10,4 %
7,6 %
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 %
Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Sverige Uppsala Västra Götaland Dalarna Kronoberg Södermanland Kalmar Värmland Norrbotten Västernorrland Västerbotten Jönköping Gävleborg Östergötland Örebro Blekinge Västmanland
3 Enligt Eurostat uppgick företagarandelen till 3,8 procent bland kvinnor i Sverige (i åldern 1574 år) 2014. Det kan jäm
föras med ett EUgenomsnitt på 5,4 procent. Se Eurostat (2015).
4 2014 arbetade 50,2 procent av sysselsatta kvinnor i Sverige (i åldern 1574 år) inom offentlig förvaltning, försvar, socialförsäkring, utbildning, vård och omsorg, samt sociala tjänster. Motsvarande andel för EU uppgick samma år till 37,3 procent. Inte i något annat EUland var andelen lika hög eller högre än i Sverige. Se Eurostat (2015).
Oförändrad företagsamhet bland de yngre
De flesta svenskar som startar företag gör det först efter ett antal år på arbetsmark
naden. Om vi dessutom tar hänsyn till att en betydande andel av den yngre befolk
ningen studerar på heltid, kan vi förvänta oss att företagsamheten bland de unga är relativt låg. I Sverige som helhet är för närvarande 5,6 procent av befolkningen i åldersgruppen 1634 år företagsamma. Denna andel har varit oförändrad under de senaste fyra åren.
I Stockholms län är 7,6 procent av den yngre befolkningen företagsamma, vilket är klart högre än i något annat län (se diagram 4). Denna andel är oförändrad jämfört med 2014 och har legat stabilt på mer eller mindre samma nivå under det senaste decenniet (se diagram 1).
Diagram 4 . Yngres företagsamhet som andel av befolkningen (16-34 år) per län, år 2015 .
7,6 %
5,6 %
0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 % 9 %
Stockholm Jämtland Gotland Sverige Halland Västra Götaland Skåne Uppsala Kronoberg Dalarna Jönköping Norrbotten Västerbotten Kalmar Blekinge Västernorrland Örebro Värmland Östergötland Södermanland Gävleborg Västmanland
Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet Företagsamheten skiljer sig markant mellan Sveriges kommuner, vilket kan förklaras av såväl den lokala företagsstrukturen som det lokala företagsklimatet. I kommuner med en hög andel företagsamma invånare tenderar näringslivet att karakteriseras av en diversifierad företagsstruktur. En stor andel av de sysselsatta arbetar där inom små och medelstora företag.
I kommuner med en låg andel företagsamma invånare domineras ofta den lokala arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsgivare. Det kan handla om bruks och industri orter, där en eller ett par stora industriföretag sysselsätter en stor andel av den arbetsföra befolkningen och där företagarkulturen historiskt sett har varit svag.
Det kan också handla om kommuner där en relativt stor andel av befolkningen är anställd inom den offentliga sektorn. Många människor som är anställda inom stor
företag och offentlig sektor stannar kvar på samma arbetsplats under en längre tid.
Företagande kan då ses som ett riskfyllt och mindre tryggt alternativ.
Kommuners företagsstruktur förändras i regel långsamt, vilket innebär att vi inte kan förvänta oss några tvära kast avseende andelen företagsamma människor mellan två på varandra följande år. Däremot kan förbättringar av det lokala företagsklimatet underlätta möjligheterna att starta, driva, utveckla och expandera företag, vilket i sin tur tenderar att påverka andelen företagsamma människor i en kommun positivt.5
5 Det kan bland annat handla om konkurrensutsättning av kommunal verksamhet eller slopande av andra etablerings
hinder. Det kan också handla om lägre nivåer på skatter och avgifter i kommunen, samt förkortade handläggningstider för olika ärenden, exempelvis vid ansökan om bygglov.
Danderyd – Sverigemästare i företagsamhet
Företagsamheten ökar för närvarande i 23 av länets 26 kommuner. Liksom i fjol finner vi Sveriges mest företagsamma befolkning i Danderyds kommun, där 27,6 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsamma (se tabell 1).
De tre kommuner med högst andel företagsamma människor i länet – Danderyd, Lidingö och Vaxholm – toppar även listan över de kommuner med högst andel före
tagsamma kvinnor. Företagsstrukturen i dessa kommuner karakteriseras av ett diversi
fierat näringsliv med en hög andel små och medelstora företag.
Länets svagaste företagsamhet finner vi i Södertälje, där nästan en fjärdedel av jobben på den lokala arbetsmarknaden finns inom Scaniakoncernen.6 Då ett företag domi
nerar den lokala arbetsmarknaden tenderar företagsamheten att vara låg, vilket beskrevs ovan. Bland den yngre delen av befolkningen finner vi den högsta företag
samheten i Stockholms stad, vilket även var fallet i fjolårets mätning.
Tabell 1 . Företagsamhet i andel av befolkningen (16-74 år), 2015 .
Kommun Företagsamma
(antal) Företagsamma
(procent) Företagsamma
kvinnor (procent) Företagsamma unga (procent)
Danderyd 6 059 27,6 % 19,8 % 7,5 %
Lidingö 7 554 23,7 % 16,9 % 7,9 %
Vaxholm 1 830 22,7 % 16,8 % 6,5 %
Ekerö 3 862 20,6 % 14,1 % 6,9 %
Värmdö 5 926 20,1 % 13,6 % 7,4 %
Nacka 13 423 19,3 % 13,5 % 7,4 %
Täby 8 796 18,6 % 12,6 % 6,6 %
Österåker 5 284 17,6 % 11,7 % 6,8 %
Norrtälje 6 963 16,3 % 10,4 % 6,6 %
Stockholm 112 928 16,1 % 11,7 % 9,2 %
Vallentuna 3 611 15,8 % 10,8 % 6,5 %
Sollentuna 7 372 14,8 % 9,9 % 5,6 %
Tyresö 4 764 14,6 % 9,0 % 5,5 %
Nykvarn 987 13,7 % 7,6 % 5,9 %
Nynäshamn 2 573 12,8 % 8,4 % 5,7 %
Solna 7 481 12,7 % 8,7 % 8,1 %
Huddinge 9 511 12,5 % 7,6 % 5,5 %
Salem 1 339 11,8 % 7,1 % 4,7 %
Sigtuna 3 791 11,7 % 7,7 % 5,4 %
Sundbyberg 4 041 11,5 % 7,7 % 6,9 %
Haninge 6 798 11,0 % 7,1 % 5,7 %
Upplands-Bro 2 045 11,0 % 7,3 % 4,9 %
Upplands Väsby 3 382 10,8 % 7,1 % 5,5 %
Järfälla 5 334 10,3 % 6,4 % 5,1 %
Botkyrka 6 454 9,9 % 5,7 % 5,6 %
Södertälje 6 385 9,4 % 5,4 % 4,9 %
6 Se www.foretagsklimat.se/sodertalje/statistik.
Han har revolutionerat synen på robotar
Furhat Robotics har bara funnits sedan 2014, men har ändå kammat hem stora kontrakt med Disney, Honda och Intel och revolutionerat synen på robotar världen över . Mannen bakom företaget och världens mest sociala robot, Furhat, heter Samer Al Moubayed .
Samer Al Moubayed startade företaget Furhat Robotics 2014 tillsammans med Jonas Beskow, Gabriel Skantze och Preben Wik . Tanken var aldrig att Furhat skulle resultera i ett företag när de tre vännerna forskade på KTH .
– Det började som ett forskningsprojekt . Vi visste inte till en början om folk var redo för sociala robotar, men när vi fick så enormt mycket uppmärksamhet och förfrågningar, så insåg vi att det gick att satsa på, berättar Samer Al Moubayed .
För att klara steget från forskare till företagsledare, krävs det en stor dos av passion . Samer menar att starta ett företag är som att få barn . I början måste man skydda det, ta hand om det och skapa något steg för steg . Sedan kommer belöningen .
– Det är en stor risk, men man gör ju sitt bästa . Belöningen kommer när företaget ger tillbaka, som ett leende barn . Det är en stor glädje och häftig känsla att skapa något som inte fanns innan . Det är den största drivkraften och det får en att vilja fortsätta kämpa på, säger Samer
Samer menar också att den svenska inställningen till entreprenörer gör det lättare att våga satsa . – Sverige är väldigt redo för att stötta företag och nya idéer . Det startas fantastiska företag här, tack vare möjligheter att få hjälp och rådgivning längs vägen . Det finns en stor passion som gör att företagandet just nu frodas i Sverige och det är härligt att få vara med om det, säger Samer . Utvecklingen av Furhat är revolutionerande och för det vann Samer priset som Stockholms läns mest företagsamma människa 2015 . Men det har inte varit helt lätt för Furhat Robotics och Samer Al Moubayed .
– Vi har inte haft något liknande företag att snegla på eftersom ingen annan har gjort det vi gör . Det skapar en stor osäkerhet, eftersom vi inte heller vet om marknaden är redo för en robot som kan tala, känna av ansiktsuttryck och känslor . Vår produkt är så experimentell och det finns ingen föregångare, så ändrade planer hör till vardagen, säger Samer .
Trots osäkerheten måste det finnas de som vågar ta steget ut i det okända, som har visioner som ingen annan haft tidigare, menar han .
– Utan Steve Jobs hade vi inte haft smarta telefoner eller läsplattor, han skapade en produkt som ingen visste vad det var . På det sättet är Furhat liknande, vi måste öppna folks sinnen och känna av om man är redo för en robot som förstår känslor, avslutar Samer .
Louise Wachtmeister
Juryns motivering:
”Orädd och smart entrepre
nör som har tagit robot
tekniken till marknaden.
Genom att utveckla och sälja världens mest sociala robot har hans företag Furhat Robotics bidragit till att sätta Stockholm på kartan som en av världens mest innovativa städer.”
Foto: Dan Sjunnesson
3 . Nyföretagsamheten sjunker för fjärde året i rad
Företagsstrukturens dynamik och arbetsmarknadens funktionssätt kan påverkas av hur benägen befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område är att starta företag. Ett intressant mått i det sammanhanget är nyföretagsamheten, det vill säga andelen per
soner som har blivit företagsamma under det senaste året. I vår mätning skiljer vi på genuint nyföretagsamma personer och inflyttare till kommunen.
• Genuint nyföretagsamma personer är sådana som någon gång under året blev ansvariga för någon typ av företag (men som inte var det innan).
• Inflyttare till kommunen är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och Sverigenivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma.7
För fjärde året i rad sjunker nyföretagsamheten i Stockholms län, vilket vi kan se i diagram 5. Den långsiktigt positiva trend som kan ses för företagsamheten är med andra ord inte synlig när det gäller nyföretagsamheten. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 14,7 per 1 000 invånare i arbetsför ålder (1674 år).
Även bland kvinnor sjunker nyföretagsamheten i Stockholms län. Antalet nyföre
tagsamma kvinnor per 1 000 invånare uppgår för närvarande till 11,6, vilket är den lägsta noteringen sedan 2006.
Nyföretagsamheten bland den yngre delen av befolkningen (1634 år) har historiskt varit högre än för såväl den totala befolkningen som kvinnorna, men även här är trenden negativ. Årets notering på 16,4 per 1 000 invånare är den svagaste nyföretag
samheten bland de yngre på över tio år.
Diagram 5 . Utveckling av antalet nyföretagsamma personer per 1 000 invånare, år 2005-2015 .
15,3 10,9 14,7
11,6
18,1 16,4
0 5 10 15 20 25
År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015
Totalt Kvinnor Unga
7 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län tenderar länets nyföretagsamhet att överskattas om dessa personer inkluderas.
Hög men sjunkande nyföretagsamhet i Stockholms län
För Sverige som helhet har nästan 79 000 personer blivit ansvariga för någon typ av företag under det senaste året, vilket är en ökning med två procent jämfört med fjol
årets mätning. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 11,0 per 1 000 invånare, vilket är en ökning jämfört med fjolårets notering, som uppgick till 10,8 personer per 1 000 invånare.
Stockholms län har landets högsta nyföretagsamhet med 14,7 nyföretagsamma per 1 000 invånare, vilket framgår av diagram 6. De senaste årens utveckling har emel
lertid varit sämre för Stockholms län jämfört med landet i stort, då länets nyföretag
samhet nu har minskat fyra år i rad. Man får gå tillbaka till 2004 för att finna en lika låg notering som 2015.
Diagram 6 . Antal nyföretagsamma personer per 1 000 invånare (16-74 år), år 2015 .
14,7
11,0
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0
Stockholm Jämtland Gotland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västerbotten Kronoberg Södermanland Västernorrland Västmanland Dalarna Norrbotten Örebro Värmland Jönköping Östergötland Kalmar Gävleborg Blekinge
Minskat försprång i nyföretagsamhet för länets kvinnor
Nyföretagsamheten har, liksom företagsamheten, historiskt varit signifikant lägre bland kvinnor jämfört med bland män. Även under det senaste året har färre kvinnor än män blivit ansvariga för någon typ av företag. För Sverige som helhet valde knappt 30 000 kvinnor att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är mar
ginellt högre än året dessförinnan. Som andel av befolkningen i arbetsför ålder mot
svarar det 8,3 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare, vilket är en oförändrad andel jämfört med året innan.
Stockholms län har liksom i fjol Sveriges högsta nyföretagsamhet bland kvinnor, med 11,6 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare (se diagram 7). Nyföretagsamheten bland länets kvinnor har emellertid minskat fyra år i rad, vilket har resulterat i att försprånget gentemot övriga län har krympt.
Diagram 7 . Kvinnors nyföretagsamhet per 1 000 invånare (16-74 år), år 2015 .
11,6
8,3
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0
Stockholm Gotland Jämtland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västernorrland Södermanland Örebro Kronoberg Värmland Dalarna Västerbotten Västmanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Kalmar Jönköping Blekinge
Fortsatt sjunkande nyföretagsamhet bland de unga
I Sverige som helhet valde drygt 29 000 unga personer (1634 år) att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är något färre jämfört med året dessförinnan.
Det motsvarar 12,4 nyföretagsamma unga per 1 000 invånare.
Stockholms län uppvisar Sveriges högsta nyföretagsamhet bland den yngre delen av befolkningen, med en notering på 16,4 nyföretagsamma per 1 000 invånare, vilket vi kan se i diagram 8. Avståndet till övriga län har dock minskat sedan fjolårets mätning och sammantaget har nyföretagsamheten nu sjunkit fyra år i följd.
Diagram 8 . De yngres nyföretagsamhet per 1 000 invånare (16-34 år), år 2015 .
16,4
12,4
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0
Stockholm Jämtland Gotland Sverige Västra Götaland Skåne Halland Uppsala Dalarna Västerbotten Kronoberg Jönköping Värmland Södermanland Västmanland Västernorrland Örebro Norrbotten Kalmar Östergötland Blekinge Gävleborg
Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner
Då vi studerar nyföretagsamheten i landets kommuner delar vi in de nyföretagsamma personerna i två grupper; dels de genuint nyföretagsamma och dels inflyttare till kom
munen som är ansvariga för ett företag. Det innebär att nyföretagsamheten konsekvent ligger högre på kommunal nivå jämfört med länsnivå och Sverigenivå, där enbart de genuint nyföretagsamma inkluderas i måttet.
En jämförelse av företagsamheten och nyföretagsamheten i Sveriges kommuner visar på en relativt stark samvariation, vilket visas i diagram 9. En tänkbar förklaring är att företagsstrukturen i en kommun påverkar förutsättningarna för såväl nyföretagsamhet som företagsamhet. En annan tänkbar förklaring kan vara att ett företagsklimat som främjar tillkomsten av nya företag även gynnar många existerande företag.
Diagram 9 . Företagsamhet och nyföretagsamhet i Sveriges kommuner, 2015
R2 = 0,524
0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 %
0 5 10 15 20 25 30 35
Företagsamma människor (andel av arbetsför befolkning)
Nyföretagsamma människor (per 1 000 invånare)
Stigande nyföretagsamhet i de flesta kommuner
Nyföretagsamheten ökar i 18 av länets 26 kommuner, vilket kan vara förvånande med tanke på att nyföretagsamheten sjunker för länet i stort. Förklaringen till det är att nyföretagsamheten minskar i Stockholms stad, vilket är länets folkrikaste kommun.
Den snabbast växande nyföretagsamheten finner vi för närvarande i Lidingös kommun.
Sveriges mest företagsamma kommun, Danderyd, har också högst andel nyföretag
samma människor. Sammantaget uppgår nyföretagsamheten till 31,6 personer per 1 000 invånare i Danderyd (se tabell 2).
Bland kommuner med en hög total nyföretagsamhet tenderar också inflyttningen av nyföretagsamma personer vara hög. Den genuina nyföretagsamheten uppgår exem
pelvis till 21,4 per 1 000 invånare i Danderyd, vilket innebär att nästan en tredjedel av den totala nyföretagsamheten utgörs av personer som under året har flyttat in från andra kommuner. Bland kommuner med en låg total nyföretagsamhet, som exem
pelvis Södertälje, tenderar inflyttningen av nyföretagsamma personer att vara låg.
Även bland kvinnor finner vi den högsta nyföretagsamheten i Danderyd. Bland den yngre delen av befolkningen är nyföretagsamheten högst i Solna.
Tabell 2 . Antal nyföretagsamma människor per 1 000 invånare, år 2015 .
Kommun Genuint nya
(antal) Genuint nya
(per 1 000 inv) Inflyttade
(antal) Totalt nya
(antal) Totalt nya
(per 1 000 inv) Kvinnor Unga
Danderyd 470 21,4 223 693 31,6 24,5 32,6
Lidingö 630 19,7 353 983 30,8 23,8 30,5
Vaxholm 141 17,5 80 221 27,5 22,3 25,5
Nacka 1 171 16,9 720 1 891 27,2 21,5 29,9
Solna 914 15,5 661 1 575 26,7 18,6 33,1
Värmdö 458 15,6 299 757 25,7 20,5 27,4
Sundbyberg 507 14,5 383 890 25,4 17,5 30,2
Täby 743 15,7 377 1 120 23,7 18,4 26,5
Österåker 450 15,0 230 680 22,6 16,6 24,2
Stockholm 11 390 16,3 3 716 15 106 21,6 16,8 25,4
Ekerö 256 13,7 145 401 21,4 17,1 25,6
Sollentuna 734 14,8 305 1 039 20,9 15,6 23,2
Tyresö 459 14,0 215 674 20,6 15,9 21,6
Huddinge 955 12,6 480 1 435 18,9 12,6 21,3
Vallentuna 286 12,5 140 426 18,6 15,3 19,8
Nynäshamn 217 10,8 143 360 17,9 13,4 19,3
Nykvarn 75 10,4 53 128 17,8 8,5 23,5
Sigtuna 405 12,5 172 577 17,8 13,1 20,7
Norrtälje 513 12,0 237 750 17,5 13,1 18,4
Haninge 724 11,8 335 1 059 17,2 12,7 21,2
Upplands Väsby 340 10,9 188 528 16,9 12,9 19,9
Salem 129 11,3 55 184 16,2 10,4 16,9
Upplands-Bro 200 10,7 101 301 16,1 12,3 18,3
Järfälla 568 10,9 258 826 15,9 10,7 19,6
Botkyrka 784 12,0 247 1 031 15,7 10,3 18,7
Södertälje 711 10,4 189 900 13,2 8,9 15,5
4 . Företagsamheten inom välfärdssektorn
En förklaring till företagsamhetens långsiktigt stigande trend är att allt fler männ
iskor under senare år har startat företag inom branscher som tidigare inte har varit öppna för konkurrens. En sådan bransch är välfärdssektorn.
Välfärdssektorn omfattar en rad skattefinansierade tjänster inom vård, skola och omsorg.8 Oavsett vem som utför dessa tjänster ansvarar stat, landsting och kommun för att de tillhandahålls åt invånarna. Fram till för ett par decennier sedan var det främst landstingen och kommunerna som utförde välfärdstjänsterna, men sedan 1990talet har det blivit vanligare att kommuner och landsting upphandlar tjänster från privata företag, eller att de låter invånarna välja vilka som ska utföra dem.9 I det här avsnittet presenteras en analys av företagsamheten inom välfärdssektorn, där vi jämför omfattningen av antalet företagsamma människor inom sektorn i Sveriges län samt i Stockholms läns kommuner. Då en majoritet av de företagsamma inom sektorn är kvinnor jämförs även omfattningen av företagsamma kvinnor i välfärds
sektorn i Sveriges län och kommuner. Dessutom undersöker vi hur företagsamheten inom sektorn har utvecklats under de senaste fem åren, från 2010 till 2015.
Fler företagsamma inom välfärdssektorn
Sedan 2010 har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat från drygt 21 700 personer till runt 27 100 personer för Sverige i stort, vilket innebär en ökning med cirka 25 procent. Det motsvarar en ökning från 3,1 till 3,8 företagsamma personer per 1 000 invånare (1674 år).
Diagram 10 . Företagsamma människor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16-74 år), år 2015 .
5,4
3,8
0 1 2 3 4 5 6
Stockholm Jämtland Uppsala Skåne Halland Gotland Sverige Dalarna Västra Götaland Kronoberg Västmanland Örebro Östergötland Södermanland Värmland Västernorrland Gävleborg Västerbotten Norrbotten Kalmar Blekinge Jönköping
8 Analysen i avsnittet utgår från SCB:s och Ekonomifaktas definition av välfärdssektorn. Se Ekonomifakta (2014).
9 Oavsett om en välfärdstjänst utförs i privat eller offentlig regi så är den fortfarande offentligt finansierad. Kommun, landsting eller stat har dessutom ansvar för uppföljning och kontroll av hur tjänsterna utförs.
I Stockholms län har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat med drygt 1 900 personer, eller cirka 28 procent, under samma period. Det motsvarar en ökning från 4,6 till 5,4 företagsamma personer per 1 000 invånare. Stockholms län har därmed Sveriges högsta andel företagsamma personer inom välfärdssektorn (se dia
gram 10), vilket även var fallet 2010.
En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn
Ungefär sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn är kvinnor, vilket innebär att utökade möjligheter för människor att starta och driva företag inom den här sektorn kan vara ett viktigt steg för en ökad företagsamhet bland kvinnor generellt.
Sedan 2010 har antalet företagsamma kvinnor inom sektorn ökat med cirka 29 procent i Stockholms län, vilket motsvarar en ökning från 5,5 till 6,6 företagsamma kvinnor per 1 000 invånare. Även bland kvinnor svarar Stockholms län för den högsta företagsam
heten inom välfärdssektorn, vilket framgår av diagram 11.
Diagram 11 . Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16-74 år), år 2015 .
6,6
4,5
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Stockholm Jämtland Gotland Skåne Uppsala Halland Sverige Dalarna Västra Götaland Västmanland Södermanland Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Gävleborg Norrbotten Kalmar Västernorrland Blekinge Västerbotten Jönköping
Flest företagsamma inom välfärdssektorn i Danderyd och Vaxholm Företagsamheten inom välfärdssektorn har ökat i samtliga kommuner i Stockholms län sedan 2010, med undantag för Botkyrka och Ekerö. I såväl Botkyrka som Ekerö har företagsamheten inom sektorn varit oförändrad under de senaste fem åren. Den snabbaste ökningen i relation till befolkningen finner vi i Vaxholm, där företagsam
heten inom välfärdssektorn har stigit från 8,3 till 10,2 företagsamma personer per 1 000 invånare, vilket vi kan se i tabell 3.
Vaxholm har för övrigt Sveriges näst högsta företagsamhet inom välfärdssektorn.
Den högsta företagsamheten inom sektorn finner vi i Danderyd, med 10,3 företag
samma människor per 1 000 invånare. Botkyrka har Stockholms läns lägsta andel företagsamma människor inom sektorn, med en notering på 2,4 personer per 1 000 invånare.
Tabell 3 . Företagsamma människor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16-74 år), år 2010 och 2015 .
Kommun Totalt, 2015
(antal) Totalt, 2015
(per 1 000 inv) Totalt, 2010
(antal) Totalt, 2010
(per 1 000 inv) Förändring 2010-2015 (per 1 000 inv)
Danderyd 226 10,3 194 9,2 1,1
Vaxholm 82 10,2 65 8,3 1,9
Lidingö 264 8,3 237 7,8 0,4
Nacka 533 7,7 420 6,5 1,2
Vallentuna 164 7,2 127 5,9 1,3
Täby 322 6,8 269 6,0 0,8
Ekerö 122 6,5 118 6,5 0,0
Solna 354 6,0 252 4,8 1,2
Stockholm 4 087 5,8 3 137 4,9 1,0
Sollentuna 285 5,7 225 4,9 0,8
Tyresö 182 5,6 126 4,1 1,5
Värmdö 163 5,5 134 4,9 0,7
Österåker 165 5,5 133 4,6 0,9
Sundbyberg 177 5,0 106 3,6 1,5
Salem 57 5,0 43 3,9 1,1
Upplands Väsby 155 5,0 112 3,8 1,1
Nynäshamn 97 4,8 77 4,0 0,8
Norrtälje 193 4,5 156 3,8 0,8
Huddinge 330 4,4 259 3,6 0,7
Sigtuna 126 3,9 91 3,1 0,8
Upplands-Bro 72 3,9 53 3,0 0,8
Nykvarn 26 3,6 20 3,0 0,6
Järfälla 180 3,5 154 3,2 0,3
Haninge 211 3,4 158 2,7 0,7
Södertälje 224 3,3 195 3,1 0,2
Botkyrka 155 2,4 143 2,3 0,0
Stor regional spridning för företagsamma kvinnor i välfärdssektorn Även bland kvinnor finner vi Sveriges högsta företagsamhet inom välfärdssektorn i Danderyd och Vaxholm, med 13,3 respektive 12,1 företagsamma kvinnor per 1 000 invånare inom sektorn. Botkyrka har Stockholms läns lägsta andel företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn.
Bland Stockholms läns 26 kommuner har andelen företagsamma kvinnor i välfärds
sektorn ökat i alla kommuner förutom Nykvarn under de senaste fem åren (se tabell 4).
I Nykvarn minskade andelen från 3,6 till 3,4 företagsamma kvinnor per 1 000 invå
nare. Den snabbaste ökningen av andelen företagsamma kvinnor i välfärdssektorn finner vi i Upplands Väsby, där noteringen har stigit från 4,7 till 6,9 företagsamma kvinnor per 1 000 invånare.
Tabell 4 . Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16-74 år), år 2010 och 2015 .
Kommun Kvinnor, 2015
(antal) Kvinnor, 2015
(per 1 000 inv) Kvinnor, 2010
(antal) Kvinnor, 2010
(per 1 000 inv) Förändring 2010-2015 (per 1 000 inv)
Danderyd 148 13,3 125 11,6 1,7
Vaxholm 49 12,1 39 9,9 2,2
Lidingö 176 10,8 152 9,7 1,0
Vallentuna 121 10,6 90 8,4 2,2
Täby 228 9,6 181 7,9 1,6
Nacka 318 9,1 252 7,7 1,3
Ekerö 80 8,5 74 8,2 0,4
Österåker 114 7,7 86 6,0 1,6
Solna 203 7,0 151 5,8 1,2
Sollentuna 173 7,0 128 5,6 1,4
Upplands Väsby 108 6,9 69 4,7 2,3
Värmdö 100 6,9 88 6,5 0,4
Stockholm 2 390 6,8 1 816 5,6 1,2
Nynäshamn 67 6,8 51 5,4 1,4
Tyresö 104 6,4 69 4,5 1,9
Norrtälje 128 6,1 108 5,3 0,8
Sundbyberg 98 5,7 56 3,8 1,8
Salem 31 5,4 25 4,5 0,9
Upplands-Bro 46 5,0 38 4,4 0,6
Huddinge 186 5,0 149 4,2 0,7
Haninge 135 4,5 96 3,4 1,1
Sigtuna 70 4,4 51 3,5 0,9
Järfälla 99 3,8 85 3,5 0,3
Södertälje 123 3,7 100 3,2 0,5
Nykvarn 12 3,4 12 3,6 -0,2
Botkyrka 89 2,8 81 2,7 0,1
5 . Appendix
Vi visade i huvudrapporten hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i relation till befolkningstillväxten under det senaste året. I detta appendix redovisar vi ett antal diagram och tabeller som illustrerar hur företagsamheten har utvecklats i absoluta tal.
Dessa förändringar kan gå åt olika håll. Även om antalet företagsamma människor ökar (vilket de gör i samtliga län i årets mätning) kan företagsamheten som andel av befolkningen ändå minska eller vara oförändrad. Detta inträffar då befolkningen ökar i snabbare eller i samma takt som företagsamheten gör.
Appendixet innehåller även statistik över de personer som har bestämt sig för att avsluta sitt företagsengagemang under det senaste året. I likhet med nyföretagsam
heten finns det två sorters avslutare på kommunnivå; dels de som inte längre klassifi
ceras som företagsamma enligt våra kriterier, dels de som flyttat från en kommun till en annan och således fortsätter sin företagsamhet i en annan kommun. På Sverige och länsnivå redovisas enbart den första gruppen avslutare. Det gör att kommun siffrorna inte är jämförbara med Sverige och länssiffrorna, på motsvarande sätt som var fallet avseende nyföretagsamheten.
Tillväxt
Diagram 12 . Tillväxt av antal företagsamma personer (16-74 år) per län, år 2015 .
2,2 %
1,7 %
0,0 % 0,5 % 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2,5 %
Stockholm Jämtland Västerbotten Blekinge Södermanland Norrbotten Örebro Östergötland Sverige Halland Gotland Västra Götaland Västmanland Skåne Uppsala Värmland Dalarna Västernorrland Jönköping Kalmar Kronoberg Gävleborg
Diagram 13 . Tillväxt av antal företagsamma kvinnor (16-74 år) per län, år 2015 .
2,8 %
2,4 %
0,0 % 0,5 % 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2,5 % 3,0 % 3,5 %
Gotland Örebro Östergötland Stockholm Södermanland Halland Norrbotten Västerbotten Sverige Blekinge Dalarna Värmland stra Götaland Jämtland Uppsala Västernorrland Skåne Jönköping Kalmar Västmanland Gävleborg Kronoberg
Diagram 14 . Tillväxt av antal yngre företagsamma personer (16-34 år) per län, år 2015 .
0,6 % 0,1 %
–2,0 % –1,0 % 0,0 % 1,0 % 2,0 % 3,0 % 4,0 % 5,0 % 6,0 % 7,0 % 8,0 %
Jämtland Västerbotten Dalarna Södermanland Örebro Jönköping Värmland Östergötland Gävleborg Halland Kalmar Gotland Blekinge Västra Götaland Sverige Västmanland Stockholm Uppsala Skåne Norrbotten Västernorrland Kronoberg
Tabell 5 . Tillväxt av antal företagsamma människor, år 2015 .
Kommun Företagsamma
2015 (antal) Företagsamma
2014 (antal) Tillväxt
(procent) Tillväxt kvinnor
(procent) Tillväxt unga (procent)
Sundbyberg 4 041 3 791 6,6 % 7,4 % 5,4 %
Nykvarn 987 947 4,2 % -1,5 % 22,3 %
Solna 7 481 7 206 3,8 % 2,9 % 4,6 %
Lidingö 7 554 7 279 3,8 % 4,7 % 4,2 %
Tyresö 4 764 4 602 3,5 % 4,6 % 1,3 %
Nacka 13 423 12 978 3,4 % 5,0 % 2,0 %
Österåker 5 284 5 119 3,2 % 3,9 % 2,9 %
Värmdö 5 926 5 749 3,1 % 6,1 % -0,2 %
Sollentuna 7 372 7 168 2,8 % 2,9 % 4,6 %
Norrtälje 6 963 6 777 2,7 % 3,5 % 2,0 %
Vaxholm 1 830 1 784 2,6 % 3,4 % -3,8 %
Sigtuna 3 791 3 698 2,5 % 3,9 % 4,0 %
Stockholm 112 928 110 642 2,1 % 2,5 % -1,1 %
Upplands Väsby 3 382 3 316 2,0 % 2,9 % 0,7 %
Salem 1 339 1 313 2,0 % 1,0 % -2,4 %
Haninge 6 798 6 681 1,8 % 2,8 % 3,4 %
Huddinge 9 511 9 354 1,7 % 2,2 % -2,1 %
Täby 8 796 8 653 1,7 % 2,1 % 1,4 %
Upplands-Bro 2 045 2 012 1,6 % 4,0 % -2,3 %
Nynäshamn 2 573 2 535 1,5 % 1,8 % -3,5 %
Danderyd 6 059 5 976 1,4 % 1,4 % 6,3 %
Järfälla 5 334 5 265 1,3 % 1,4 % 2,0 %
Botkyrka 6 454 6 388 1,0 % 1,2 % -1,5 %
Vallentuna 3 611 3 586 0,7 % 2,2 % 3,4 %
Ekerö 3 862 3 839 0,6 % 1,4 % 0,0 %
Södertälje 6 385 6 383 0,0 % -0,7 % -1,7 %
Avslut
Tabell 6 . Antal avslutare per 1 000 invånare, år 2015 .
Kommun
Genuina avslutare (antal)
Genuina avslutare
(per 1 000 inv) Utflyttade
(antal) Utflyttade
(per 1 000 inv) Totalt avslut
(antal) Totalt avslut
(per 1 000 inv) Kvinnor Unga
Danderyd 382 17,4 228 10,4 610 27,8 21,8 20,5
Lidingö 457 14,3 251 7,9 708 22,2 16,3 17,2
Solna 674 11,4 626 10,6 1 300 22,1 16,1 22,3
Vaxholm 103 12,8 72 8,9 175 21,7 16,8 18,2
Nacka 870 12,5 576 8,3 1 446 20,8 15,1 19,0
Täby 625 13,2 352 7,4 977 20,6 15,8 15,8
Ekerö 231 12,3 147 7,9 378 20,2 15,1 15,7
Värmdö 386 13,1 194 6,6 580 19,7 12,7 14,9
Stockholm 8 585 12,3 4 235 6,0 12 820 18,3 14,0 17,3
Sundbyberg 353 10,1 287 8,2 640 18,2 12,2 19,6
Vallentuna 258 11,3 143 6,3 401 17,5 12,9 11,1
Österåker 353 11,7 162 5,4 515 17,1 12,1 13,4
Huddinge 773 10,2 505 6,7 1 278 16,9 11,0 16,0
Sollentuna 523 10,5 312 6,3 835 16,8 12,8 14,0
Nynäshamn 215 10,7 107 5,3 322 16,0 11,9 14,1
Tyresö 336 10,3 176 5,4 512 15,7 11,9 13,8
Haninge 590 9,6 352 5,7 942 15,3 10,8 13,1
Sigtuna 327 10,1 157 4,8 484 14,9 10,2 13,2
Upplands Väsby 308 9,9 154 4,9 462 14,8 10,9 14,7
Botkyrka 662 10,1 303 4,6 965 14,7 9,6 14,5
Järfälla 494 9,5 263 5,1 757 14,6 9,8 13,0
Upplands-Bro 158 8,5 110 5,9 268 14,4 9,5 12,2
Salem 95 8,4 63 5,5 158 13,9 9,7 13,2
Norrtälje 418 9,8 146 3,4 564 13,2 9,6 11,4
Södertälje 621 9,1 277 4,1 898 13,2 9,2 12,6
Nykvarn 60 8,4 28 3,9 88 12,3 9,7 5,6
6 . Källhänvisningar
Ekonomifakta (2014). ”Bransch och sektorsindelning”.
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Valfardeniprivatregi/sysselsattainom
valfardssektorn/Branschochsektorsindelning (20160127).
Eurostat (2015). ”European Labour Force Survey 2014”.
http://ec.europa.eu/eurostat/web/lfs/data/database (20160127).
Svenskt Näringsliv (2016). ”Företagsamheten – Metodbeskrivning”.
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/metodbeskrivning_529712.html/
BINARY/Metodbeskrivning (20160127).
SCB (2015). ”Folkmängden den 1 november efter region, ålder och kön. År 20022015”.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/
FolkmangdNov/?rxid=a045052b3d62486a92a84b201a585171 (20160127).
Företagsamheten 2016
Stockholms län
AB, Bromma, 2016
Samer al Moubayed, Furhat Robotics
Vinnare i tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2015
Foto: Dan Sjunnesson.
