PLANERINGSINRIKTNING
• Bostadsprojekt med tät exploatering i väl kollektivtrafikförsörjda lägen priori- teras.
• Planeringsberedskap ska finnas för kommande behov av skolor, förskolor, äldrebostäder, särskilt boende, vårdin- rättningar och dylikt.
Femtusen nya bostäder till år 2030
Den nya översiktsplanen syftar bland annat till att göra det möjligt att bygga fler bostäder i kommunen.
Ambitionen är att planera för en tänkbar befolknings- utveckling till 35 000 invånare år 2030. Det är jäm- fört med dagens befolkning en ökning på nära 13 000 personer och motsvarar ungefär 5000 nya bostäder.
Denna ambition kan jämföras med de resonemang som förs i förslaget till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen – RUFS 2010. Där diskuteras den långsiktiga efterfrågan på lägenheter i regionen i relation till befolkningen och ekonomins utveckling.
RUFS har landat i alternativen ”Hög” respektive
”Låg”, som bildar ett sannolikt spann, inom vilket utvecklingen troligtvis hamnar. I RUFS rekommen- deras att stockholmskommunerna planerar för att
Därutöver tillkommer även ombyggnader inom be- fintligt bostadsbestånd men inom ramen för över- siktsplanen kan detta enkom konstateras och i övrigt hänvisas till gällande detaljplaner och till bygglov- prövning.
Förtätning av befintliga tätorter
Både Kungsängens tätort och Bro tätort har goda för- utsättningar att inrymma betydligt fler lägenheter i nuvarande tätorter. De bägge tätorterna kan växa sig mer jämnstarka utan att förlora sin egen särprägel.
Förtätning och kompletteringsbebyggelse kan ske både på befintlig kvartersmark och på andra obe- byggda ytor inom de nuvarande tätorterna. Områden närmast pendeltågstationerna och i anslutning till föreslagen kommunlinje inom tätortsavgräns- ningarna är särskilt intressanta i detta avseende.
I takt med att markanvändningen intensifieras blir betydelsen av närrekreationsområden, parker och gröna kopplingar allt större. Det är viktigt att välja ut och slå vakt om en grönstruktur som blir samman- hängande och bestående.
Utvidgning av befintliga tätorter
En utvidgning av de befintliga tätorterna Bro och Kungsängen är av intresse – inte minst i Bro där stora områden i nära anslutning till pendeltågsstationen är obebyggda. Det är därtill värdefullt att skapa befolk- ningsunderlag för en kommunlinje (buss eller spår) som matar till pendeltågstationerna i Kungsängen respektive Bro. Det är möjligt att låta tätorterna när- ma sig varandra utan att de för den delen behöver växa in i varandra. Grönområdet kring Lillsjön och Örnässjön bildar långsiktigt en tydlig gräns.
KAP 3
BOENDE
möjliggöra bostadstillskott enligt alternativ ”Låg”och har beredskap för alternativ ”Hög” till år 2030.
För Upplands-Bro kommun motsvarar alternativ
”Låg” 1000 nya lägenheter under perioden år 2010 - 2030 medan alternativ ”Hög” under samma period motsvarar 3000 nya lägenheter. Den planberedskap som översiktsplanen möjliggör täcker alltså mer än väl de regionala förväntningarna.
I Upplands-Bro kommun ska man kunna välja att bosätta sig både i tätorterna och på landsbygden.
Kommunen vill framhålla fördelarna med att utbygg- naden av nya bostäder främst sker genom förtätning av befintliga tätorter och genom tätortsutvidgning.
Förtätning i befintliga tätorter skonar mer av det kul- turlandskap som omger befintliga tätorter och som både innehåller naturvärden och viktiga areella nä- ringar.
I ett längre perspektiv krävs strukturer för ett mer hållbart samhälle utan bilberoende. Den strukturella omvandlingen kan på bästa sätt mötas genom att man bygger mycket och relativt tätt i kollektivtrafikför- sörjda lägen. En tätare och mer sammanhållen be- byggelsestruktur ger också goda förutsättningar för att effektivt samordna den tekniska försörjningen samtidigt som underlag skapas för god närservice och ett rikt stadsliv.
Nya bostäder kan tillkomma genom:
Förtätning av befintliga tätorter
Utvidgning av befintliga tätorter
Omvandling av fritidshusområden
Avstyckningar på landsbygden
Ny samlad bebyggelse på landsbygden
Ekerö kommun
Järfälla kommun
Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun
BRO
KUNGS- ÄNGEN HÅBO-
TIBBLE
Mälaren Enköpings
kommun Håbo kommun
±
Tätortsavgränsning enligt ÖP 2000 Förslag till ny tätortsavgränsning Stationsnära läge som är särskilt intressant för förtätning
Omvandlings-/förtätningsområde som avses förses med kommunalt VA
Nytt verksamhetsområde
Nytt område för bostadsbebyggelse
Prioriterat område för kommunalt VA
Område som som på längre sikt kan förses med kommunalt VA
Karta boende
I vad mån det är möjligt är det även önskvärt att låta tätorterna få bättre kontakt med Mälaren och dess stora värden. Samtidigt är det viktigt att uppmärk- samma kommunens resurser i form av jord- och skogsbruksmark med tillhörande natur- och kul- turvärden som kommer i konflikt med de växande tätorterna. Slutsatsen blir att i första hand satsa på att bygga tätorterna inåt och att hushålla med de nya markområden som tätorterna får ta i anspråk.
Läs vidare i kapitlen om Bro och Kungsängen.
Bosättning på landsbygden
Kommunen värnar om en levande landsbygd och vill skapa förutsättningar för de individer som vill välja att bosätta sig utanför tätorterna. Avvägningar mot andra intressen har dock resulterat i att ingen ny sam- lad bebyggelse föreslås. Bebyggelse på landsbygden kan däremot tillkomma på privat initiativ med hög miljöprofil som förutsättning. Översiktsplanen anger till stöd allmänna riktlinjer för enstaka avstyckning- ar. Därtill kommer särskilda riktlinjer för bebyggel- sen kring Kungsängens övnings- och skjutfält.
För en utförligare redovisning hänvisas till kapitlet om landsbygden.
Omvandling av fritidshusområden
Inom kommunen finns ett stort antal områden som från början planerats för fritidsboende, kolonistu- gor eller liknande. I många av dessa områden på- går en omvandling från fritids boende till perma- nentboende. Någon återgång till ensartade fritids- bebyggelseområden är inte trolig och i många fall inte längre möjlig.
Omvandling till regelrätta bostadsområden föreslås huvudsakligen i tätortsnära lägen och/eller där VA- problematiken behöver lösas. De områden som är av kommunen prioriterade omvandlingsområden är Smidö, Ådö Skog och Ålsta-Aspvik(se karta).
Inventeringar som gjorts av enskilda avloppsan- läggningar i kommunen visar på ett antal bristfälliga avloppsanläggningar med höga utsläpp av närings- ämnen och föroreningar. Behov av åtgärder finns, antingen för de enskilda anläggningarna eller genom gemensamma anläggningar eller kommunalt vat- ten och avlopp. Av kommunen är området norr om Lejondalssjön där bland annat Lövsta, Näshagen, Långvreten och Stentorp ligger, särskilt prioriterat att förse med kommunalt VA. På sikt bör även om- råden norr om dessa kunna prioriteras. Bebyggelsen inom detta område föreslås dock inte planläggas då området är utsatt för skjutbuller och vissa delar även flygbuller och därmed är mindre lämpligt för perma- nentbebyggelse.
- Vattenrelaterade frågor behandlas i kapitlet ”Teknisk försörjning” och i kapitlet ”Vattenplanering”.
Tätortsavgränsning
Detaljplanekrav gäller för de områden som i enlig- het med kartans redovisning av ”tätortsavgränsning”
definieras som tätort. Det innebär att all nybyggnad inom tätortsavgränsningen ska ske i överensstäm- melse med gällande planer eller föregås av detalj- planeprövning. Lokalisering av bostadsbebyggelse, arbetsplatser och andra anläggningar ska ske i en- lighet med de allmänna intressen som finns redo- visade i Plan- och bygglagen och i linje med de
”Planeringsinriktningar” som anges i översiktpla- nen.
Inom tätortsområdet avser kommunen att reservera mark för skolor, förskolor, äldreomsorg och liknande serviceinrättningar samt att via den fysiska plane- ringen ge förutsättningar för god kollektivtrafikför- sörjning och trygga gång- och cykelvägar.
Konsekvenser
Planen bedöms ge positiva miljökonsekven- ser avseende boende, framförallt eftersom kollektivtrafiknära lägen planeras att utnytt- jas för ny bostadsbebyggelse och anslutning till fjärrvärmenätet är möjlig. En viss risk finns avseende bullerstörning från trafik, in- dustri, militär verksamhet och täktverksam- het om inte skyddsåtgärder vidtas. Några utbyggnadsområden kan komma i konflikt med djurhållning om inte åtgärder vidtas i samband med detaljplanering.
Förtätning av tätorterna kan i viss mån ta tätortsnära grönområden i anspråk vilket minskar möjligheten till tätortsnära rekrea- tion. Ingen bebyggelse tillkommer inom områden där miljökvalitetsnormer för ut- omhusluft överskrids.
Förtätningar och viss ny bebyggelse utanför tätortsavgränsningarna riskerar att ta mark med natur- och kulturvärden i anspråk samt påverka landskapsbilden negativt. Ny be- byggelse på högvärdig jordbruksmark bör undvikas så långt det är möjligt.
PLANERINGSINRIKTNING
Skapa förutsättningar för en kommunlinje (först buss, i framtiden kanske spår) längs stråket från södra Bro till norra Kungsäng- en, med hög standard vad gäller turtäthet och hållplatsutformning.
Bygg ut gång- och cykelvägnätet, inte bara för friluftslivet utan för pendling från bo- stadsområden till stationerna, liksom de re- gionala cykelstråken till grannkommunerna.
Komplettera Bro station med en ny in/
utgång och skapa fler infartsparkeringar i både Bro och Kungsängen.
Innan pendeltågtrafiken kan få högre turtät- het kan direktbussar till viktiga målpunkter i norrortskommunerna komplettera.
Verka för att Vägverket genomför de två trafikplatserna Kockbacka och Kungsängen på E18.
Morgondagens resande
Genom att bygga stadsmässigt kring stationerna, förtäta de centrala delarna inom gångavstånd från stationerna i både Bro och Kungsängen kan kollek- tivresandet öka.
En hållbar stadsutveckling kräver att samhället utfor- mas för ett minskat bilberoende och möjligheter för människor att röra sig mellan bostäder, arbetsplatser, skolor och fritidsaktiviteter utan att vara tvungna att köra bil. Kommunen ska verka för utbyggd spår- kapacitet som möjliggör högre turtäthet på pendel- tågen. Infartsparkeringar och cykelparkeringar ska byggas ut vid stationerna utan att mark som är avsatt för bostadsbebyggelse tas i anspråk. Gång- och cy- kelstråken ska kompletteras för att skapa gena och bekväma pendlingsstråk till stationerna. Väl utbygg- da regionala cykelstråk gör det möjligt för dem som vill, att cykelpendla längre sträckor mellan bostad och arbete.
Järnvägen
Genom att dubbelspåret har blivit klart genom hela kommunen, har pendeltågstrafiken sedan hösten 2001 förlängts till Bro och Bålsta med halvtimmestrafik och Kungsängen har fått 15-minuterstrafik. Fjärr- och regionaltåg stannar inte längre i Kungsängen.
Närmaste stopp för dessa är Bålsta västerut, medan alternativet Barkarby fortfarande utreds. Fjärrtågen stannar också i Sundbyberg, där omstigning är möj- lig både till pendeltåg och till tunnelbana.
Den bristande spårkapaciteten på Mälarbanan och de problem det för med sig är väl kända. Trängseln är stor på såväl pendeltågen till Kungsängen/Bålsta som på tågen mot Enköping och Västerås. Systemet
KAP 4
KOMMUNIKATIONER
Verka för en utbyggd kollektivtrafik.
Låt det lokala vägnätet hänga ihop så det finns alternativa vägar, inte bara åter- vändsgator, för att fördela genomfartstra- fiken.
Trafiksäkerheten för oskyddade trafikan- ter ska ökas samtidigt som god framkom- lighet eftersträvas.
Upplands Väsby kommun
Sigtuna kommun
BRO
KUNGS- ÄNGEN HÅBO-
TIBBLE
±
Ny vägförbindelse, beslutad Ny vägförbindelse, förslag Reservat att möjliggöra fyrspår Regionalt cykelstråk
Industrispår, förslag
! ! ! ! ! ! ! !Kommunlinje, principiell dragning
Karta kommunikationer
är störningskänsligt. Även enkelspåret mellan Västerhaninge och Nynäshamn ställer till problem när trafikstörningar fortplantar sig till andra delar av pendeltågssystemet.
Det krävs en snabb utbyggnad av Mälarbanan, sträckan Tomteboda–Kallhäll, som är nöd vändig för att kunna utöka tågtrafiken. Höjd kapacitet på järn- vägen har stor betydelse för Upplands-Bro så att kommunen kan få ökad turtäthet och mindre stör- ningar och trängsel i pendeltågstrafiken. Fler spår ger också möjlighet till bättre pend lingsmöjligheter mot Enköping och Västerås.
För att trygga möjligheten att i framtiden bygga fler spår från Kallhäll och västerut genom Upplands-Bro bör mark reserveras längs nuvarande dubbelspår.
Redan idag finns ett behov av en utbyggnad av Bro station, med en ny uppgång till den nordvästra änden av perrongen. Detta skulle minska avståndet till ar- betsplatserna och tillkommande bostäder i de västra och södra delarna av Bro, och därmed göra kollek- tivtrafiken mer lättillgänglig. Det bör också minska trängseln som redan idag är stor i nuvarande stations- byggnad.
I översiktsplanen bör mark även reserveras för ett framtida industrispår till Högbytorp så att tunga godstransporter kan ske med tåg istället för långtra- dare.
Kollektivtrafik
Direktbussar för arbetsresor går i rusningstid på morgonen från Bro, via Kungsängen, till Kista och i andra riktningen sen eftermiddag/kväll. I väntan på högre turtäthet på pendeltågen bör kommunen driva frågan att få fler direktbussar till större målpunkter i norra Stockholmsregionen för att komplettera denna trafik. Ca 7000 personer pendlar idag ut från kom- munen varje dag och åtgärder krävs för att öka ande- len kollektiva resor.
För det lokala vägnätet är trafiksäkerhetsåtgärder och framkomlighet högst prioriterade samt att buss- trafiken kan förbättras inom kommunen. Driv kravet på en kommunlinje (först buss, i framtiden kanske spår) längs stråket från södra Bro till norra Kungs- ängen, med anslutning till båda pendeltågstatio- nerna. Linjen ska ha en så hög standard vad gäller såväl fordonen och turtätheten som tillgänglighet och hållplatsutformning att den kan konkurrera med privatbilismen.
På sikt kan behov uppstå av en uppställningsplats för bussar, i första hand bör det område som används för uppställning av pendeltågen undersökas.
I framtiden kanske pendling in mot Stockholm med snabba båtar (sjöbussar) kan bli ett alternativ, even- tuellt i samarbete med Ekerö.
Vägar
Kommunen ska gentemot Vägverket verka för en ny trafikplats vid Kockbacka och komplettering/
ombyggnad av befintlig trafikplats vid Kungsängen.
Trafikplatsen vid Kockbacka är avgörande för ut- vecklingen av Bro samhälle. Den behövs för till- komsten av nya bostadsområden, men också för den nuvarande trafiken som får ledas i omvägar för att komma ut på E18, med förhöjda olycksrisker i tätor- ten och sämre miljö som följd. Den är mycket viktig för en stor del av den tunga trafik som idag går på Enköpingsvägen och Granhammarsvägen istället för
väg till kyrkan, Brogård, Fiskartorp, m fl målpunkter.
Den nya vägen innebär även en bättre försörjning för föreslagna utbyggnadsområden (Husbytorp-Tegel- hagen och Kvista). En tydligare inriktning mot Bro trafikplats på E18 gör också att trafikanterna inte väl- jer att köra via Enköpingsvägen. Denna väg avses bli kollektivtrafikstråk och skapar en viktig kontakt mel- lan Bro samhälle och Mälaren.
I större utsträckning än i dag föreslås silning av tra- fiken inom tätorterna, dvs. att trafiken tillåts fördelas över ett större antal gator. Enköpingsvägen bör på sikt kunna bli mer av en stadsgata inom tätorterna än en traditionell landsväg.
Gång- och cykelvägar
En ny regional gång- och cykelväg mellan Bro och Bålsta, utmed väg 840, behöver byggas för att möjlig- göra trafiksäkra och miljövänliga cykelresor mellan dessa tätorter. Denna sträcka saknas idag i det regio- nala gång- och cykelnätet genom kommunen. Bitvis saknas det även sträckor längs med Enköpingsvägen genom tätorterna Bro och Kungsängen.
I båda tätorterna krävs trafiksäkra och gena gång- och cykelstråk från de olika stadsdelarna till pendeltåg- stationen. Längs Granhammarsvägen förbi Brunna trafikplats krävs en trafiksäker gång- och cykelväg som komplement till gång- och cykelstråket i Gröna Dalen. Utmed Enköpingsvägen i Bro saknas genom- gående gc-väg. Från Bro centrum söderut bl. a. via stationen och Ginnlögs bro mot idrottsplatsen och stråken ner mot Brogård och de nya utbyggnadsom- rådena behöver gång- och cykelvägar förbättras och nyanläggas.
på E18 som är mer trafiktålig. Arbete med vägutred- ning pågår inom Vägverket.
Kommunen bedömer att en fullständig tra fikplats vid Kungsängen är viktig för utvecklingen av Kungsängen som helhet och för utbyggnaden av Rankhusområdet, som på sikt kan rymma upp till 3 000 nya bostäder och även ett mindre verksam- hetsområde. Rankhus planeras också för en lokal väganslutning med möjlighet till busstrafik fram till Granhammarsvägen i Brunna.
Reservat ska finnas för en utbyggnad av vägarna 912 och 269 mot Sigtuna/Arlanda.
Ombyggnad och ny sträckning för E18, sträckan Hjulsta–Kista, är mycket angelägen. Behovet av åt- gärder på denna sträcka är väl kända och utredda. För Upplands-Bro är såväl detta projekt liksom åtgärder på Rotebroleden av stor vikt för att få tillgång till fungerande infarter till Stockholm. Den senare är också den primära förbindelsen till Arlanda för Upp- lands-Bro.
Det behövs trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Granhammarsvägen, både i Brunna och i korsningen med E18 vid Brunna trafikplats. En ombyggnad av Granhammarsvägen kan även komma att påverka ramperna till och från E18.
För utbyggnaden av nya områden söder om Bro krävs en ny vägsträckning från Jurstaområdena till Rättar- boda, denna är detaljplanelagd och ska vara utbyggd under 2009. Förbindelsen avlastar det känsliga områ- det kring Bro kyrka där vägen idag har låg standard.
Nuvarande väg kan på detta avsnitt omvandlas till
Trafiksäkerhet och tillgänglighet
Riksdagen har beslutat om en nollvision för trafiken.
Upplands-Bro ska erbjuda medborgarna en säker tra- fikmiljö att färdas och vistas i. De tunga transporter- na ska ledas utanför tätorterna. En ny trafikplats vid Kockbacka är en förutsättning för att leda om tung trafik bl.a. från COOP-lagret. Genomfartstrafik med tunga transporter på Enköpingsvägen genom Bro ska ledas via Ginnlögs väg.
Trafiksäkerheten i Upplands-Bro kommun är god jämfört med länets medelnivå. Inom kommunen sker flertalet av de allvarligaste olyckorna på det statliga vägnätet med en tydlig koppling till alltför höga has- tigheter. Olycksdrabbade avsnitt är, förutom E18, bl.a. väg 269, dess korsning med väg 912 och 263 samt väg 911/912 vid Håbo-Tibble.
Upplands-Bro kommun har under 2004 tagit fram en trafiknätsanalys och ett förslag till åtgärdspro- gram för tätorterna där kommunen är väghållare.
Åtgärdsprogramet har senare kompletterats till ett Program för trafiksäkerhetsåtgärder som årligen prioriteras. Flera cirkulationsplatser har på senare tid byggts i det kommunala vägnätet.
I tätorterna har tidigare trafikplanering och gatuut- byggnad i stora delar skett enligt SCAFT-principen, dvs. bl. a. separering och strukturering av de olika trafikanterna samt planskilda korsningar för gång- och cykeltrafiken. Idag planeras de flesta nya om- råden efter principen att biltrafiken sker på gåendes villkor, och därmed kan olika trafikslag blandas så som sker i traditionella småstäder.
Kommunen ska verka för att kunna erbjuda med- borgarna ett trafiksystem som upplevs tryggt både på dagen och på natten. Utformning av gångtunnlar, belysning och vegetationen kring gångstråken har här stor betydelse. Rörelsehindrades möjligheter att förflytta sig självständigt i tätorterna och dess om- givningar ska även särskilt beaktas.
Läs mer
Mer information och mål som rör kommunikationer hittar du i:
Inventering av brister och behov av åtgärder i transport- infrastrukturen 2010-2019. Kommunstyrelsens yttrande 2008-02-06
Trafikplats Kockbacka vägutredning. Vägverket 2007-10- 01Rankhus. Detaljplaneprogram samråd 2005
Bro stationsområde. Detaljplaneprogram upprättat april 2008
Utvecklingsprogram för Brunna. Godkänt i kommunfull- mäktige 2008-02-21
Program 2006 trafiksäkerhetsåtgärder. Samhällsbygg- nadsnämnden
Trafikplats Kungsängen. Förstudie Vägverket 2005-2006
Konsekvenser
Utnyttjandet av de goda lägena för kollektivtrafik samt förslaget om en kommunlinje bidrar till en minskad energianvändning avseende transporter.
Dock är boende i stora delar av kommunen fortfarande beroende av bil. Utbyggnad av en kommunlinje mellan tätorterna för matningstrafik till pendeltågsstationerna och för bättre kommunikationer till områden som idag ligger långt från kollektivtrafik medför positiva konsekvenser avseende energianvändning och resursförbrukning.
Översiktsplanen lägger fram flera åtgärder för att minska biltrafiken inom kommunen och för att minska arbetspendling med bil från Upplands- Bro till regionen. Det handlar om förbättrad kollektivtrafik med fler direktbussar (eller tätare avgångar med pendeltåg när kapaciteten tillåter) till Stockholm, kommunlinje mellan tätorterna inklusive utbyggnadsområdena, fler och bättre gång- och cykelbanor. Översiktsplanen anger också spårreservat för en framtida utbyggnad av järnvägen utmed Mälarbanan vilket möjliggör kapacitetshöjning för fjärr- och pendeltåg.
Sammantaget medför dessa åtgärder positiva konsekvenser för miljön genom att förbrukningen av ändliga resurser och utsläppen av växthusgaser minskar.
En utbyggnad enligt planen utan att dessa åtgärder vidtas medför å andra sidan en ökning av biltrafiken vilket ger negativa konsekvenser för miljön. En successiv utbyggnad från tätorterna och i områden nära pendeltågstationerna i ett första skede, gynnar möjligheten att gå och cykla samt ger underlag för utbyggnad av kollektivtrafiken. I motsats kan en spridd bebyggelse på landsbygden ge negativa konsekvenser genom att de förutsätter transporter med bil. Omläggning av godstrafik från vägar till järnväg genom att ett industrispår dras fram till Högbytorp ger positiva konsekvenser för miljön.
