RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Undervisningstiden i gymnasieskolan. En undersökning av gymnasieskolans viktigaste resurs

(1)

Undervisningstiden i gymnasieskolan

– En undersökning av gymnasieskolans viktigaste resurs

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

(2)

(3)

Undervisningstiden i gymnasieskolan

– En undersökning av gymnasieskolans viktigaste resurs

(4)

(5)

Innehåll

Sammanfattning och slutsatser ______________________________

6

Centrala resultat ______________________________________

6

Lärarnas Riksförbunds slutsatser ________________________

7

Undervisningstiden i gymnasieskolan ________________________

8

Resultatredovisning _______________________________________

12

Spridning i undervisningstid ___________________________

12

Undervisningstid i förhållande till kursmålen _____________

14

Elevernas behov styr inte undervisningstiden ____________

15

Resultaten skulle förbättras med fasta timplaner _________

16

Metod ____________________________________________________

18

Referenser _______________________________________________

19

Bilaga 1 – Enkät ___________________________________________

20

(6)

Sammanfattning och slutsatser

I denna undersökning har vi ställt frågor till 1 000 gymnasielärare om hur mycket undervisningstid som läggs ut i de gymnasiegemensamma ämnenas första 100-poängskurser. De har också fått bedöma om de anser att den utlagda undervisningstiden är tillräcklig i förhållande till kursmålen och i vilken utsträckning de anser att elevernas behov styr undervisningstidens fördelning.

Centrala resultat

Undersökningen visar bland annat:

• Att spridningen är stor i hur mycket undervisningstid eleverna ges i kurserna. Inte endast är det en stor spridning mellan kurserna, utan även inom samma kurser. En tredjedel av lärarna uppger att 80 eller färre timmar läggs ut i 100-poängskurserna och endast fem procent av lärarna uppger att mer än 100 timmar läggs ut. Sammantaget uppger 79 procent av lärarna att det läggs ut mindre än 100 undervisningstimmar i kurserna, jämfört med att endast fem procent uppger att det läggs ut mer än 100 timmar.

• Att elevernas undervisningsbehov i liten utsträckning styr fördel- ningen av undervisningstiden. En tredjedel av lärarna uppger att tidsfördelningen inte alls styrs av elevernas behov och en femtedel att det gör det i liten utsträckning. Var fjärde lärare uppger att de inte alls kan påverka fördelningen av undervisningstiden efter elevernas behov.

• Att en stor majoritet av lärarna anser att fasta timplaner skulle för- bättra måluppfyllelsen i gymnasieskolan. Tre av fyra lärare svarar att de tror att fasta timplaner för respektive kurs, där en gymnasiepoäng motsvaras av en undervisningstimme, skulle förbättra måluppfyllel- sen i gymnasieskolan.

(7)

7

Lärarnas Riksförbunds slutsatser

Höj ambitionerna i gymnasieskolan – reglera tiden!

Ett uttalat mål med avregleringen av gymnasieskolans undervisningstid var att utbildningen bättre skulle kunna anpassas efter varje elevs behov. Denna undersökning, tillsammans med de studier och gransk- ningar som tidigare har gjorts, visar att så inte har blivit fallet. Ytterst få skolor lägger ut mer undervisningstid för att kompensera elevernas behov och mycket tyder på att tiden fortsatt i stor utsträckning läggs ut schablonmässigt. Parat med den ökade andelen självstudier, där eleven själv ansvarar för sitt lärande, framkommer det som att många elever inte får den undervisning de enligt skollagen har rätt till.

Lärarnas Riksförbund föreslår därför en återgång till en reglering som innebär att en gymnasiepoäng motsvarar en garanterad undervisningstimme, och att en generell ambitionshöjning därav görs i hela gymnasieskolan då en 100-poängskurs motsvarar 100 undervisningstimmar och inte 86 som i dag.

Låt elevens undervisningsbehov stå i centrum!

Tendensen med kraftigt ökad andel självstudier i gymnasieskolan miss- gynnar eleverna, i synnerhet de som kommer från studieovana hem.

Detta har urgröpt likvärdigheten i den svenska gymnasieskolan, dels för att alla elever inte får den undervisning de har rätt till, dels för att vissa elever drabbas hårdare av detta än andra.

Enligt Lärarnas Riksförbund skulle en återreglering av undervisningstiden i gymnasieskolan innebära en rejäl generell ambitionshöjning.

Därtill menar Lärarnas Riksförbund att elevernas undervisningsbehov i mycket större utsträckning måste styra den ytterligare tidstilldel- ningen. I och med att lärarna är de som varje dag ser, följer och stödjer elevernas kunskapsutveckling är det naturligt att lärarna i mycket större utsträckning än i dag bör påverka den ytterligare fördelningen och användandet av undervisningstiden.

(8)

Undervisningstiden i gymnasieskolan

Precis som för det svenska skolväsendet i övrigt har den svenska gymnasieskolan gått från att ha haft centralt reglerad undervisningstid i timplaner till att nästan helt överlåta fördelningen av undervisningstid på respektive huvudman och skola. Förändringen har huvudsakligen motiverats utifrån ett målstyrningsperspektiv, där man från statens sida tyckt att den centrala regleringen av undervisningstiden varit motsägel- sefull i skolans mål- och resultatstyrning.

Avskaffandet av timplanerna i gymnasieskolan skedde gradvis efter 1991 års gymnasiereform. Ett första betydande steg togs 1996 då den garanterade undervisningstiden per ämne avskaffades för att i stället ersättas med en garanterad undervisningstid per program och med

”riktmärken” för undervisningstid per ämne.¹ Detta följdes sedan upp 1998 med att kopplingen mellan en gymnasiepoäng och en undervisningstimme avskaffades samt att den garanterade undervisningstiden per program slopades till förmån för en generell garanterad undervisningstid för yrkesprogram respektive studieförberedande program.² Denna ordning kvarstår även efter den senaste gymnasiereformen.³

Enligt de uttalade syftena i propositionerna och för- arbetena till desamma har motivet för dessa förändring- ar inte varit att åstadkomma en generell minskning av undervisningstiden i gymnasieskolan. Snarare har syftet varit att öka flexibili- teten och möjligheterna att möta varje elevs individuella undervisningsbehov. De få studier och kartläggningar av utvecklingen av undervis-

1 Prop.1995/96:206

2 Prop.1997/98:169; Utbildningsutskottets betänkande 1998/99:UbU3

3 Skollagen 16 kap §17

(9)

ningstiden som gjorts efter förändringarna tyder dock på att så inte blivit fallet. Snarare tycks den generella undervisningstiden minskat något samt att elevernas behov i mycket liten utsträckning påverkar undervisningstidens fördelning. Det är inte sällan det förekommer medierappor- tering om elever med många håltimmar och för få lärarledda lektioner.⁴

Skolverkets granskning av den garanterade undervisningstiden 2002 visade att det i synnerhet tycktes finnas två strategier för hur undervisningstiden fördelades av de kommunala huvudmännen. Det första var en schablonmässig fördelning utifrån kursens poängtal, där poängtalet multiplicerades med kvoten mellan den garanterade undervisningstiden och programmets totala poängtal, vilket alltså gav faktorerna 0,872 (studieförberedande program) och 0,972 (yrkesförberedande program). Det andra sättet var en beräkning utifrån poängtalet med en faktor som varierade mellan kurserna.⁵

Senare undersökningar antyder att detta fortsatt skulle kunna vara en vanlig fördelningsstrategi i och med att antalet undervisningstimmar som läggs ut tycks uppgå till cirka 85-90 procent av kurspoängen.⁶

I Skolverkets granskning betonar verket att det saknas kontroll över undervisningstiden. Detta syns inte minst genom den schablonmässiga fördelningen som inte tar någon hänsyn till elevsammansättning och liknande, eller att de som har mest insikt i tidsfördelningen är schema- läggaren eller någon studierektor. Det syns också enligt granskningen genom att huvudmännen inte kan uppvisa en redovisning för hur eleverna har fått sin garanterade undervisningstid. Enligt Skolverket uppfyl- ler därmed inte huvudmännen sina skyldigheter enligt skollagen, inte heller kan elever utkräva den undervisning de har rätt till.⁷ Skolverket sammanfattar:

Lärarpersonalens och elevernas tid framstår som en av de allra viktigaste resur- serna för lärandet. De granskade kommunerna och skolorna saknar dock, med få undantag, uttalade strategier för undervisningstidens fördelning, exempelvis i de grundläggande lokala styrdokumenten skolplan respektive arbetsplan.⁸

9

4 Skolverket fick sådana indikationer tidigt efter avregleringen. Se Skolverket (1997) ”Oroande signaler om elevers undervisningstid”

(pressmeddelande 1997-11-24). Se tex Vestmanlands Läns Tidning (VLT) (2012) ”Hon har tio håltimmar i veckan” (publ. 2012-12-17).

5 Skolverket (2002)

6 Se till exempel Lärarnas Riksförbund och SECO (2012)

7 Skolverket (2002)

8 Skolverket (2002) s.3

(10)

En undersökning gjord av Göteborgsregionen (GR) visar att de flesta av Gymnasieförbundets gymnasieskolor ger eleverna den garanterade undervisningstiden, men att avvikelser finns. De flesta avvikelserna gäller ett fåtal timmar, men det finns också utbildningar som ”avviker relativt många timmar”. Undersökningen visade att det bland yrkes- programmen varierade från 319 timmar över den garanterade undervisningstiden till 367 timmar under⁹, det vill säga cirka 15 procent mer eller mindre av den dåvarande garanterade undervisningstiden.

Ytterligare en utveckling som har skett parallellt med förändringarna i regleringen av undervisningstiden är det ökade inslaget av självstudier i gymnasieskolan. Enligt Skolinspektionens granskning av självstudier i gymnasieskolan, och den forskningsöversikt inspektionen gjorde i samband med granskningen, konstateras att den individualisering i undervisningen som har drivits fram på senare år främst skett i form av

”ansvarsindividualisering”, det vill säga där eleven själv får ta ansvaret för sin inlärning genom självstudier. Detta har visat sig ha negativa ef- fekter på elevernas lärande och Skolverket ser det som en viktig delför- klaring till de försämrade kunskapsresultaten i svensk skola.¹⁰

Detta bekräftas i en undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges elevkårer (dåvarande SECO) i vilken till exempel 20 procent av de svarande eleverna på yrkesprogramen uppger att de inte fått tillräckligt mycket lärarledd undervisning i samhällskunskap för att nå målen. Hälften av de svarande tror också att deras måluppfyllelse skulle ha förbättrats om de hade fått mer lärarledd undervisning.¹¹

Skolinspektionen bekräftar för övrigt i stor utsträckning den bild av huvudmän som har dålig kontroll och uppföljning av undervisningstiden som framkom i Skolverkets tidigare granskning.¹²

Mot denna bakgrund ska syftet med denna undersökning förstås. Syf- tet är dels att undersöka hur stor spridningen är i den undervisningstid som läggs ut i de gymnasiegemensamma ämnenas första 100-po- ängskurser, dels att undersöka i vilken utsträckning lärarna anser att

9 Göteborgsregionen (2009)

10 Skolverket (1999; 2008; 2009); Skolinspektionen (2011)

11 Lärarnas Riksförbund och SECO (2012)

12 Skolinspektionen (2011)

(11)

11

den utlagda undervisningstiden är tillräcklig och i vilken mån den fördelas efter elevernas undervisningsbehov.

(12)

Resultatredovisning

Nedan redovisas undersökningens resultat. Enkäten återfinns i sin helhet i bilaga 1. Det är viktigt att notera dels att antalet svarande lärare är lågt för vissa ämnen vilket begränsar generaliserbarheten för dessa ämnen, dels att antalet svarande per fråga kan variera, till exempel beroende på vilket eller vilka ämnen som berörs. Antal svarande redovisas för de diagram och tabeller där det är påkallat.

Spridning i undervisningstid

Ett syfte med undersökningen har varit att undersöka hur stor spridningen i utlagd undervisningstid är i den svenska gymnasieskolan, dels mellan skolor och dels i förhållande till antalet gymnasiepoäng. Att det råder en skillnad mellan antalet gymnasiepoäng och undervisningstimmar är inte konstigt sett ur syftet med dagens reglering. Diskrepansen mellan faktisk undervisningstid och antalet gymnasiepoäng var själva syftet med slopan- det av ämnesindelade timplaner i gymnasieskolan. Om spridningen är stor kan det dock antyda att elever i olika delar av landet och i olika skolor får diametralt skilda förutsättningar att nå kursernas kunskapsmål, i synnerhet om lärarna också bedömer att tiden inte är tillräcklig för att nå målen för respektive kurs.

Spridningen för samtliga undersökta kurser redovisas i följande diagram:

Diagram 1:

Spridning i utlagd undervisningstid för samtliga undersökta kurser (n=763). His- togrammets respek- tive fack (x-axeln)

ska utläsas som intervall, dvs att 22

% av lärarna uppger att mellan 91 och 100 undervisningstimmar läggs ut för kursen.

(13)

13

Medelvärdet för de undersökta 100-poängskurserna är 86 undervisningstimmar. Det vanligaste värdet – typvärdet – är 90 undervisningstimmar och standardavvikelsen är 13,5 timmar. Dessa resultat ligger väl i linje med resultaten från Lärarnas Riksförbunds och Sveriges elevkå- rers tidigare undersökning av undervisningstiden i gymnasieskolan.¹³

Som diagrammet visar uppger en tredjedel av lärarna att det läggs ut som mest upp till 80 undervisningstimmar per 100-poängskurs. Endast fem procent av lärarna uppger att det läggs ut mer än 100 undervisningstimmar per kurs. Detta är ett betydelsefullt resultat utifrån vad som angavs i den proposition (prop.1995/96:206) vari den garanterade undervisningstiden per ämne slopades. Syftet med reformen var inte att det skulle innebära en besparing, utan att mer tid skulle läggas ut i de ämnen och kurser där eleverna hade stora undervisningsbehov och eventuellt mindre i andra. Dessa resultat antyder att det i någon mån snarare ges mindre undervisningstid i gymnasieskolan nu än tidigare.

I följande diagram sammanfattas hur stor andel av lärarna som sammantaget uppger att mer, oförändrat respektive mindre undervisningstid läggs ut än de 100 kurspoängen i de inledande gymnasiegemensamma kurserna:

Diagram 2:

Andel lärare som uppger att mer, oförändrat eller mindre undervis- ningstid läggs ut än de 100 kurspo- ängen. (n=763)

13 Lärarnas Riksförbund och SECO (2012)

(14)

0%

43%

54%

2%

Får eleverna e* rimligt antal undervisnings2mmar i förhållande 2ll kursmålen?

Nej, för många 4mmar Ja, 4llräckligt många 4mmar Nej, för få 4mmar

Vet ej Tabell 1:

Genomsnittlig un- dervisningstid och standardavvikelser per kurs enligt undersökningens respondenter.

Nedbrutet på ämnesnivå framkommer ytterligare skillnader. För det första tycks mer undervisningstid läggas ut i kurserna med nationella prov, det vill säga svenska 1, engelska 5 och matematik 1 a-c. Skillnaden i genomsnittlig undervisningstid i till exempel svenska 1 och historia 1b är statistiskt signifikant på minst 95-procentsnivån och skillnaden mellan matematik 1 b och samhällskunskap 1b är statistiskt signifikant på 100-procentsnivån, trots att kurserna ska innebära samma studie- omfattning enligt regeringens intentioner.¹⁴ Skillnaderna i medelvärde och standardavvikelser redovisas per kurs i följande tabell:

Genomsnittlig undervisningstid och standardavvikelse per kurs (timmar) Totalt Sv1 SaS1 Eng5 Ma1a Ma1b Ma1c Sk1b Hi1b Idh1 Nk1b Medel-

värde 86 88 82 87 91 90 88 82 84 78 84 Standard-

avvikelse 13,5 12,0 18,8 11,8 16,4 16,6 12,9 12,1 13,3 23,8 11,7

Undervisningstid i förhållande till kursmålen

Lärarna har också fått uppge om de anser att den tilldelade undervisningstiden är tillräcklig i förhållande till kursmålen. Nästan sex av tio lärare (58 procent) anser att eleverna har fått för få undervisningstimmar i förhållande till kursmålen och fyra av tio (40 procent) att de fått tillräckligt:

Diagram 3:

Andel lärare som anser att eleverna får ett rimligt antal undervisningstim- mar i förhållande till

kursmålen.

14 Prop.1997/98:169

(15)

5%

15%

35%

40%

5%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

Ja, i stor

utsträckning Ja, i 7llräcklig

utsträckning Nej, inte i 7llräcklig utsträckning

Nej, inte alls Vet ej/ingen uppfa@ning

Andel (%)

Har du som lärare möjlighet a8 påverka =lldelningen av undervisnings=d e>er elevernas behov?

15

Det finns vissa tendenser till skillnader mellan olika ämnen, men underlaget är för litet för långtgående generaliseringar. De tendenser som syns är dock att lärarna i engelska 5 och matematik 1a1 är de som i störst utsträckning anser att antalet undervisningstimmar är tillräck- liga i förhållande till kursmålen. Till exempel svarar 59 respektive 61 procent av lärarna i engelska 5 och matematik 1a1 att tiden är tillräck- lig, jämfört med 30 respektive 21 procent av lärarna i samhällskunskap 1b och historia 1b.

Elevernas behov styr inte undervisningstiden

Det främsta skälet till att överge timplanerna med garanterad undervisningstid per ämne i gymnasieskolan var att öka skolors möjligheter till flexibel tidsanvändning för att därigenom bättre kunna möta elevernas undervisningsbehov. Denna undersökning kan inte besvara frågan om dagens tidsanvändning möter elevernas undervisningsbehov bättre eller sämre än den tidigare tidsfördelningen. Däremot kan undersök- ningen ge en bild av i vilken grad lärarna uppfattar att tidsfördelning- en utgår från elevernas behov eller inte.

Undersökningen visar för det första att lärarna anser att de har mycket begränsade möjligheter att påverka fördelningen av undervisningstid utifrån elevernas behov. Tre av fyra lärare uppger att de antingen inte kan påverka fördelningen i tillräcklig utsträckning eller inte alls:

Diagram 4:

Andel lärare som anser att de kan respektive inte kan påverka tilldelningen av undervisningstid utifrån elevernas behov.

(16)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Rektors

önskemål Huvudmannens

önskemål Lärarnas

önskemål Elevernas behov

Andel (%)

Vad påverkar i störst utsträckning 9lldelningen av undervisnings9d för en kurs på din skola?

I stor utsträckning (5) (4)

I någon utsträckning (3) (2)

Inte alls (1)

Vet ej/kan ej bedöma

Undersökningen visar i stället att lärarna anser att det är rektors och huvudmannens önskemål som i stor utsträckning styr fördelningen av undervisningstiden och av resultaten att döma anser lärarna också i stor utsträckning att denna fördelning inte görs efter elevernas undervisningsbehov:

Nästan var tredje lärare svarar att elevernas behov inte alls styr för- delningen av undervisningstid och en femtedel svarar att det gör det i liten utsträckning. Dessa resultat stämmer väl överens med de som framkom av Lärarnas Riksförbunds och Sveriges elevkårers tidigare undersökning i vilken eleverna också i stor utsträckning svarade att de ansåg att deras resultat skulle förbättras om de hade fått mer lärarledd undervisning.¹⁵

Resultaten skulle förbättras med fasta timplaner

Lärarna har avslutningsvis ombetts bedöma hur måluppfyllelsen i gymnasieskolan skulle påverkas av fasta timplaner för respektive kurs där en gymnasiepoäng motsvaras av en undervisningstimme. Nästan tre av

Diagram 5:

Vad som påver- kar fördelningen

av undervis- ningstid i störst

utsträckning.

15 Lärarnas Riksförbund och SECO (2012).

(17)

17

fyra lärare svarar att de tror att måluppfyllelsen skulle förbättras, en av tio att den skulle vara oförändrad och endast två procent att den skulle försämras:

72%

12%

2%

15%

0%

20%

40%

60%

80%

Förbä0ras Oförändrat Försämras Vet ej

Hur skulle måluppfyllelsen påverkas av en fast 2mplan där en undervisnings2mme motsvaras av e8 gymnasiepoäng?

(18)

Metod

Ett slumpmässigt obundet urval av 3 000 gymnasielärare gjordes ur Lä- rarnas Riksförbunds medlemsregister. Efter ett bortfall om 346 respondenter på grund av felaktiga e-postadresser och liknande har 1 044 personer besvarat enkäten. Detta ger en svarsfrekvens på 39 procent bland de nådda respondenterna. Enkäten inleddes med kontrollfrågor för att säkerställa att alla respondenter arbetar i gymnasieskolan. Urva- let och bortfallet redovisas i följande tabell:

Bruttourval, bortfall och andel svarande

(N) Efter bortfall Slutförda Passerat kontrollfrågor Antal 3 000 2 654 1 044 982

Andel 100 % 88,5 % 39,3 % 37,0 %

Datainsamlingen skedde under perioden 12/3 – 25/3 2013.

(19)

Referenser

Göteborgsregionen. (2009). Garanterad undervisningstid i Göteborgsregionen – GR. [http://www.grkom.se] (2013-03-12).

Lärarnas Riksförbund och SECO*. (2012). Rätten till kunskap – en fråga om tid. Stockholm: Lärarnas Riksförbund.

Prop. 1995/96:206. Vissa skolfrågor mm.

Prop. 1997/98:169. Gymnasieskola i utveckling – kvalitet och likvärdighet.

Utbildningsutskottets betänkande 1998/99:UbU3. Gymnasieskolan.

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöver- sikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2008). Vad händer i NO-undervisningen? En kunskapsöversikt om undervisningen i naturorienterande ämnen i svensk grundskola 1992–2008.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2002). Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan. Stock- holm: Skolverket.

Skolverket. (1999). Samband mellan resurser och resultat. En studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9. Rapport nr 170. Stockholm: Skolverket.

Skolinspektionen. (2011). ”Självstudier”. Kvalitetsgranskning. Stockholm:

Skolinspektionen.

*SECO heter numer Sveriges elevkårer

19

(20)

Bilaga 1 – Enkät

Arbetar du som gymnasielärare?

(1) ❑ Ja (2) ❑ Nej

Undervisar du i huvudsak vid ett yrkesprogram, högskoleförberedande program eller introduktionsprogram?

(1) ❑ Yrkesprogram

(2) ❑ Högskoleförberedande program (3) ❑ Introduktionsprogram

Undervisar du i någon eller några av följande gymnasiegemensamma kurser innevarande läsår?

(1) ❑ Svenska 1

(9) ❑ Svenska som andraspråk 1 (2) ❑ Engelska 5

(7) ❑ Matematik 1a (3) ❑ Matematik 1b (8) ❑ Matematik 1c (4) ❑ Samhällskunskap 1b (5) ❑ Historia 1b

(6) ❑ Idrott och Hälsa 1 (10) ❑ Naturkunskap 1b

(11) ❑ Nej, ingen av ovanstående kurser

Hur många undervisningstimmar får eleverna i 100-poängskursen Svenska 1 under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar (klocktimmar), ej minuter eller decimaltal.

___

Hur många undervisningstimmar får eleverna i 100-poängskursen Svenska som andraspråk 1 under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar (klocktimmar), ej minuter eller decimaltal.

___

(21)

Hur många undervisningstimmar får eleverna i 100-poängskursen Engelska 5 under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar (klocktimmar), ej minuter eller decimaltal.

___

Hur många undervisningstimmar får eleverna i 100-poängskursen Ma- tematik 1a under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar (klocktimmar), ej minuter eller decimaltal.

___

Hur många undervisningstimmar får eleverna i 100-poängskursen Ma- tematik 1b under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar (klocktimmar), ej minuter eller decimaltal.

___

Hur många undervisningstimmar får eleverna i 100-poängskursen Ma- tematik 1c under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar (klocktimmar), ej minuter eller decimaltal.

___

Hur många undervisningstimmar får eleverna i 100-poängskursen Samhällskunskap 1b under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar (klocktimmar), ej minuter eller decimaltal.

___

Hur många undervisningstimmar får eleverna i 100-poängskursen Historia 1b under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar (klocktimmar), ej minuter eller decimaltal.

___

Hur många undervisningstimmar får eleverna i 100-poängskursen Idrott och Hälsa 1 under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar (klocktimmar), ej minuter eller decimaltal.

___

21

(22)

Hur många undervisningstimmar får eleverna i 100-poängskursen Naturkunskap 1b under innevarande läsår? Obs, svara endast i hela timmar (klocktimmar), ej minuter eller decimaltal.

___

Anser du att eleverna under innevarande läsår får ett rimligt antal undervisningstimmar i Svenska 1 i förhållande till kursmålen?

(4) ❑ Nej, för många timmar (1) ❑ Ja, tillräckligt många timmar (2) ❑ Nej, för få timmar

(3) ❑ Vet ej

Anser du att eleverna under innevarande läsår får ett rimligt antal undervisningstimmar i Svenska som andraspråk 1 i förhållande till kursmålen?

(3) ❑ Vet ej

Anser du att eleverna under innevarande läsår får ett rimligt antal undervisningstimmar i Engelska 5 i förhållande till kursmålen?

(3) ❑ Vet ej

Anser du att eleverna under innevarande läsår får ett rimligt antal undervisningstimmar i Matematik 1a i förhållande till kursmålen?

(3) ❑ Vet ej

(23)

Anser du att eleverna under innevarande läsår får ett rimligt antal undervisningstimmar i Matematik 1b i förhållande till kursmålen?

(3) ❑ Vet ej

Anser du att eleverna under innevarande läsår får ett rimligt antal undervisningstimmar i Matematik 1c i förhållande till kursmålen?

(3) ❑ Vet ej

Anser du att eleverna under innevarande läsår får ett rimligt antal undervisningstimmar i Samhällskunskap 1b i förhållande till kursmålen?

(3) ❑ Vet ej

Anser du att eleverna under innevarande läsår får ett rimligt antal undervisningstimmar i Historia 1b i förhållande till kursmålen?

(3) ❑ Vet ej

Anser du att eleverna under innevarande läsår får ett rimligt antal undervisningstimmar i Idrott och Hälsa 1 i förhållande till kursmålen?

(3) ❑ Vet ej

22

(24)

Anser du att eleverna under innevarande läsår får ett rimligt antal undervisningstimmar i Naturkunskap 1b i förhållande till kursmålen?

(3) ❑ Vet ej

Har du som lärare möjlighet att påverka tilldelningen av undervisningstid om du anser att det finns ett sådant behov bland eleverna?

(1) ❑ Ja, i stor utsträckning (2) ❑ Ja, i tillräcklig utsträckning (3) ❑ Nej, inte i tillräcklig utsträckning (4) ❑ Nej, inte alls

(5) ❑ Vet ej/ingen uppfattning

Vem/vilka är det som i störst utsträckning påverkar tilldelningen av undervisningstid för en kurs på din skola?

I stor I någon Inte Vet ej/

utsträck- utsträck- alls kan ej ning (5) (4) ning (3) (2) (1) bedöma Rektors

önskemål (1) ❑ (2) ❑ (3) ❑ (4) ❑ (5) ❑ (6) ❑ Huvudmannens

önskemål (1) ❑ (2) ❑ (3) ❑ (4) ❑ (5) ❑ (6) ❑ Lärarnas

önskemål (1) ❑ (2) ❑ (3) ❑ (4) ❑ (5) ❑ (6) ❑ Elevernas

behov (1) ❑ (2) ❑ (3) ❑ (4) ❑ (5) ❑ (6) ❑

Annat:

____________________

(25)

Hur tror du att måluppfyllelsen skulle förändras av en fast timplan för varje kurs i gymnasieskolan, där en undervisningstimme motsvaras av ett gymnasiepoäng?

(1) ❑ Förbättras (2) ❑ Oförändrat (3) ❑ Försämras (4) ❑ Vet ej

25

(26)

(27)

(28)

2013-10

Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlem- mar är vi ett av de största förbunden inom Saco.