03 Källkritik på nätet
Förenklat uttryckt kan man beskriva Inter- net som ett nätverk av datorer som kopp- lats samman och bildat ett internationellt nätverk med datorer som kommunicerar med varandra. Internet som nätverk be- traktat består av otaliga mindre nätverk.
Nätet har en decentraliserad teknisk in- frastruktur. Vi använder Internet för att skicka information från en dator till en annan och för att kommunicera med var- andra. Innehållet på Internet utgörs av en mängd olika informationsformat: text, ljud, bild, rörlig bild samt datorprogram och funktioner. Att värdera källor på In- ternet kan vara en omständlig process ef- tersom mängden informationskanaler är så enorm. Omvänt har du via din dator (el- ler mobila enhet) och nätuppkoppling ett mycket kraftfullt verktyg för informations- inhämtning bokstavligen i dina händer.
Skillnader mot traditionella medier
Böcker är tidsmässigt linjära, det vill säga
att det som står i en faktabok från 1910 kommer att stå där för alltid utan att änd- ras. Tryckta medier är statiska. Referenser i form av fysiska bevis är också konstanta, även om tolkningen och betydelsen av dem kan komma att ändras över tid. En positiv aspekt av traditionella medier och fysiska bevis är att de ger oss en möjlighet att följa en utveckling från då till nu. På In- ternet råder ett motsatt förhållande. Allt innehåll är potentiellt föränderligt, källor dyker upp, etableras och försvinner. Infor- mation ändras för att ersättas av nya fakta.
Källor på nätet, och informationen de för- medlar, är dynamiska. Den digitala föränd- ligheten tilltalar dig som är vetgirig efter- som du snabbt har tillgång till den senaste informationen när nya fakta presenteras eller befintliga sakförhållanden ändras.
Internets storlek
Nätet är stort. Riktigt stort. Du kanske tycker samlingarna i ett bibliotek är omfat- tande, men det är bara småpotatis jämfört med informationsmängden på Internet.
På grund av Internets decentraliserade tekniska uppbyggnad är det extremt svårt, för att inte säga omöjligt, att med exakthet beräkna hur mycket information nätver- kens nätverk innehåller. Världens största innehållsindex, Google, har inte uttalat
Tips!
Webbens tidsmaskin
Även om nätets innehåll är i ständig för- ändring finns det möjligheter för dig att gå tillbaka i tiden och kika på innehåll på webben som det var från 1996 och fram- åt. På sajten www.archive.org finns cirka 150 miljarder sidor sparade och sökbara.
Sajten är inte bara en guldgruva vid ef- terforskningar av källor på nätet, det är även en mycket intressant tillbakablick på webbens jämförelsevis korta historia.
sig sedan i juli 2008 om hur stor del av In- ternet som söktjänsten gjort sökbart. Då uppskattade Google att det fanns över en biljon (1 000 000 000 000 eller en miljon miljoner) länkar på nätet, en siffra som många analytiker anser kan ha fördubblats sedan dess. Enligt ett forskningsprojekt på universitetet i Tilburg i Nederländerna in- dexerade söktjänsterna Yahoo, Bing och Google sammantaget 7,2 miljarder webb- sidor den 28 februari 2012, en bråkdel av den informationsmängd som beräknas finnas på nätet. Med andra ord finns det gigantiska mängder med information och data tillgängligt via Internet som inte dy- ker upp via söktjänsterna. Det är även vik- tigt att notera att när det gäller indexering av innehåll på Internet så talar vi om det som benämns som den ”ytliga” webben, de medieformat som söktjänsternas teknik stöder. Till det kan du addera den så kall- lade ”djupa” webben, till exempel webb- databaser vilkas innehåll söktjänsterna inte kommer åt samt webbplatser som Facebook och kommunikationstjänster som Twitter vars innehåll medvetet dolts från indexering. Slutsatsen är att det finns många källor på nätet som besvarar de frågor du har men som det kan ta tid att hitta, i synnerhet om få webbsidor länkar till källorna.
Källor: Google, Verisign, Web Foundation, Tilburg University.
Överkurs!
Antalet svenska webbplatser
När det gäller omfattningen av Internet i Sverige så är även det en fråga som är vansklig att besvara. Webbsidor och annat innehåll kan ha svenskt upphovsmanna- skap, men finnas på webbtjänster fysiskt belägna utomlands och sajter som admi- nistreras i Sverige kan ha text på andra språk än svenska. Det finns i skrivande stund ingen kvalificerad uppfattning om hur stor den svenskspråkiga delen av innehållet på nätet är. I februari 2012 fanns det cirka 1,2 miljoner registrerade domännamn under den svenska toppdo- mänen .se, vilket kan ge en viss fingervis- ning om att det rör sig om flera hundra miljoner sidor.
Källa: Stiftelsen för Internetinfrastruktur, .SE
Nackdelar med källkritik på nätet
Svårigheterna med kritisk värdering av källor på Internet ligger på många plan.
Vi har redan berört den ofantliga mäng- den information som finns tillgänglig på nätet. Andra exempel på problem att ta i beaktande är:
→Hypermedia. En webbplats kan bestå av många olika medieformat samtidigt och referera till många olika källor vil- ket gör det till en utmaning att enkelt bedöma dess trovärdighet.
→Förvanskning. Digitalt innehåll kan lätt ändras utan att bearbetningen går att upptäcka. Sedan kan medieformat på nätet kopieras och spridas hur många gånger som helst utan att kopiorna skil- jer sig från originalet. Vidare kan mate- rial från traditionella medier överföras till ett digitalt innehåll för att sedan manipuleras.
→Föränderlighet. Även stora etablerade sajter med användbar information kan försvinna från nätet över en natt. Dess- utom kan publicerat material när som helst ändras och i och med det öka eller minska i trovärdighet.
→Anonymitet. Att alla som använder In- ternet kan utge sig för att vara någon annan än de själva verket är försvårar
för källkritikern. Det gäller givetvis även nättjänster eller webbplatser som kan vara helt anonymiserade vid en för- sta anblick. Uppgifter och påståendens ursprung blir svåra att härleda.
→Självpublicering. I och med att vem som helst kan publicera vilken information som helst utan att den förhandsgran- skas skapas många ”oskyldiga” källor vars information och budskap inte är förankrade i verkligheten eller helt en- kelt bygger på missförstånd och dåligt underbyggda fakta.
→Okunskap. När det gäller de nya medie- kanalerna saknas ofta kunskaper om hur innehållet skapas och därför kan det vara problematiskt att bedöma om informationen från en källa är trovär- dig eller inte. Det är dessutom proble- matiskt om föränderliga källor på nä- tet värderas på samma sätt. Ett fysiskt bevis är naturligtvis mer trovärdigt än en länk till information om ett fysiskt bevis.
Fördelar med källkritik på nätet
Det är lätt att bli överväldigad när det gäl- ler svårigheterna med källkritik på Inter- net. Men sanningen är att möjligheterna för positiva resultat med nätbaserad käll- granskning är mycket stora.
→Resurser. Internet innehåller ofantliga mängder med informationsmässigt brus men samtidigt är det den största ansam- lingen av information som mänsklighe- ten hittills producerat.
→Effektivitet. Med en uppkopplad dator eller handhållen enhet kan du mycket snabbt ta del av stora mängder infor-
mation från många olika källor. Det gör qtt källgranskning via nätet ofta är mer tidsmässigt effektivt än att leta efter in- formation i den fysiska världen.
→Interaktivitet. På nätet kan du fråga ex- perter och sakkunniga i ämnen du själv inte behärskar. I förekommande fall kan du även kommunicera med människor
Det är lätt att bli överväldigad
när det gäller svårigheterna
med källkritik på Internet. Men
sanningen är att möjligheterna för
positiva resultat med nätbaserad
källgranskning är mycket stora.
Överkurs!
Fejkade naturfoton
Den prisbelönade naturfotografen Terje Hellesø avslöjades ha be- arbetat bilder på ett sådant sätt att de kunde bedömas som falska.
Det var en bloggande jaktvårdskonsulent som först uppmärksam- made fusket varefter medlemmar på diskussionsforumet Flash- back kunde bevisa tekniskt att bilderna var manipulerade. Hellesø erkände sedan på webbplatsen Fotosidan efter ett så kallat medie- drev. Flashback fick i november 2011 kollektivt ta emot Sveriges Ra- dios nyinstiftade journalistpris, Årets Medieorm, för avslöjandet.
Källor: Fotosidan, Sveriges Radio
