LÄRARPROGRAMMET
Källkritik på internet med stöd av IKT undervisning på fritidshemmet
Författare: Adam Fröborg Handledare: Ann-Katrin Perselli Examinator: Peter Karlsudd Termin; VT17
Ämne: Utbildningsvetenskap Nivå: Grundnivå
Kurskod: 2GN01E
Linnéuniversitetet
Institutionen för utbildningsvetenskap
Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet
Titel: Källkritik på internet med IKT undervisning på fritidshemmet Författare: Adam Fröborg
Handledare: Ann-Katrin Perselli
Engelsk titel: Source criticism on the internet using Information and Communication Technology in after school programs
ABSTRAKT
Mitt utvecklingsinriktade arbete var att konkretisera källkritik på internet för tredjeklassare på fritidshemmet. Syftet med arbetet var att på fritidshemmet arbeta för att eleverna ska kunna göra kloka sökningar på internet och känna sig kompetenta vid en dator. Med enkäter som eleverna fyllt i innan och efter arbetet har deras syn på den personliga utvecklingen på området uppmätts. Aktionen var uppbyggt som små lektioner där eleverna fick använda internet för att svara på frågor och sedan samtalade vi kring trovärdigheten på svaren.. Resultatet på enkäterna visar en mindre ökning i elevernas tro i sin egen förmåga både generellt vid datorn men även på att hitta svar på frågor med hjälp internet. Arbetet har skapat nya tankar hur man kan använda datorer på fritidshemmet bland kollegor och även visat deltagande elever en ny typ av internetanvändning. Arbetet har varit lärorikt och har påverkat min syn på vad som är möjligt på fritidshemmet.
Nyckelord: Enkäter, Fritidshem, IKT, Internet, Källkritik
INNEHÅLL
1. INTRODUKTION ... 1
2. NULÄGESANALYS ... 3
2.1 Första enkäterna ... 4
3. BAKGRUND ... 6
3.1 Rapporter och annan litteratur ... 6
3.2 Tidigare forskning ... 7
3.3 Val av litteratur ... 9
4. Syfte ... 10
5. Metod ... 11
5.1 Etiska ställningstaganden ... 12
6. AUKTIONEN ... 13
6.1 Planera ... 13
6.2 Agera ... 13
6.2.1 Första tillfället ... 13
6.2.2 Andra tillfället ... 14
6.2.3 Tredje tillfället ... 14
6.2.4 Fjärde tillfället ... 14
6.3 Observera ... 15
6.4 Reflektera ... 15
6.4.1 Enkäterna ... 16
6.5 Möjligheter för IKT på fritidshemmet ... 17
7. Diskussion ... 19
7.1 Inflytelserikt ... 19
7.2 Ökad motivation ... 20
7.2.1 Grundkunskap ... 20
7.2.2 Hur jag hade gjort arbetet nu (om jag skulle göra arbetet idag) ... 21
8. REFERENSLISTA ... 22
9. Bilagor ... 24
9.1 Bilaga B Enkät ... 25
Enkät ... 25
Bilaga C ... 26
1
1. INTRODUKTION
Samhället har digitaliserats de senaste decennierna, vi möter och använder den digitala tekniken varje dag. Mobiltelefoner och datorer är tillgängliga för många i dagens samhälle, dessa har ett stort utbud av underhållning samt information. Jag som är född i början på 90-talet har upplevt utvecklingen av internet och digital tekniken på nära håll. Internet startade som ett verktyg för kommunikation men har växt till ett nätverk med väldigt stor bredd. Idag har många tillgång till internet och använder det av olika anledningar. Främst är internet fortfarande ett sätt att kommunicera med varandra. Mellan datorer skickar vi information som är arbetsrelaterat eller privat. Det är också vanligt att ta till sig information som kommuniceras antingen skriftligt eller i videoformat. Dessa digitala verktyg skapar stora möjligheter men eftersom så många har tillgång till internet är inte allt opartiskt och faktabaserat.
År 2004 hade 50% av nioåringar använt internet någon gång. 2015 är den siffran uppe på 98% varav 77% använder internet dagligen skriver Findahl och Davidsson (2015). Mitt arbete utfördes med elever i denna åldersgrupp eftersom att de är frekventa användare av internet. Jag anser att deras kompetens inte överensstämmer med mängden användning. De är duktiga på att starta spel men att tex hitta spelet på skolans dator kan de inte. Fritidshemmets undervisning ska utgå ifrån elevernas intressen och behov skriver Skolverket (2016). Internet är onekligen något de är intresserade av och spenderar mycket tid på, om det finns ett behov att lära sig om internetanvändning är svårt att säga. Med statistik från Findahl och Davidsson (2015) syns det att användningen av internet går ner i åldrarna och att användningen ökar.
Då borde kanske undervisning kring källkritik följa med ner även i dessa åldrar.
Enligt mina beräkningar har majoriteten av eleverna på min verksamhets förlagd utbildning-skola en egen mobil med tillgång till internet. Givetvis finns det många goda sidor av dessa tekniska framsteg vilket jag inte bortser ifrån. Internet är populärt på grund av utbudet till olika aktiviteter som tex spel, musik,
informationssökning och att titta på video. Detta kan användas för att utveckla ett intresse och finna information på ett sätt som eleverna kanske inte är vana vid i skolmiljön. Enligt Skolverket (2016) ska eleverna ges möjligheter att utforska och samtala kring sina intressen såsom teknik, samhälle samt utveckla sina kunskaper.
Fritidshemmet arbetar som ett komplement för skolan på ett mer situationsbaserat och intressedrivet sätt (Skolverket 2016).
Jag har valt att lägga fokus på källkritik i mitt utvecklingsarbete eftersom eleverna lägger mycket tid på nätet. Eleverna varken ifrågasätter eller ser inte till hela
sammanhanget när de finner information på internet. Fritidshemmet som jag utförde mitt arbete på har tillgång till 30 bärbara datorer på eftermiddagarna. Dessa används någon gång i veckan i form av en aktivitet som kallas ”datortid”. När eleverna har
”datortid” får de göra vad de vill vid datorerna. Oftast innebär det att spela spel eller titta och lyssna på Youtube vilket är en videotjänst där vem som helst kan ladda upp innehåll. Spelen sker ofta online med människor som befinner sig runt om i världen.
I dessa spel kan användarna skriva fritt vilket innebär att alla som spelar samma spel
2
får se texten. Detta betyder att man oavsiktligen möts av åsikter, tankar och uttryck i olika former. Under min förra vfu-period var det tydligt att eleverna ville finna det de sökte på internet väldigt fort annars blev de frustrerade. De sidor eleverna brukar använda ger snabb tillfredsställelse av underhållning vilket skapar en kontrast mot något som tar längre tid vid datorn. Korrekt information kan ta tid att hitta men även det kan vara tillfredsställande.
Tanken till mitt utvecklingsarbete uppstod i ett samtal med min handledare. Vi uppfattade att elevernas kunskaper om elektronik var ytliga med tanke på mängden tid de spenderar med den. Sättet de använder internet och den digitala tekniken ser ofta likadan ut och har bildat ett enformigt mönster hos många elever. Bredare kunskap skulle vara till hjälp i deras vardagliga användning av digital teknik och göra dem mer självgående. Detta är ett informations- och kommunikationsteknik (IKT) inriktat arbete som jag genomförde med eleverna för att öka deras kunskaper kring internetanvändning och generell datorkunskap. IKT är ganska brett men mitt utvecklingsinriktade arbete är fokuserat på källkritik på nätet och att kunna hantera program som tex Word. Jag är utbildad inom programmering, elektronik och är även utbildad nätverkstekniker. Eftersom jag har spenderat mycket tid på internet under mina utbildningar och även i vardagen vilket innebär att jag ofta måste kontrollera trovärdighet på hemsidan. Därför är jag intresserad och lämpad att utföra detta utvecklingsarbete.
Jag har valt följande mål från läroplanen som stöd i mitt utvecklingsarbete:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
● kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,
● kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Undervisningen i fritidshemmet ska behandla följande central innehåll.
● Digitala verktyg och medier för kommunikation.
● Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
(Skolverket 2016, s. 13,25-26) Jag vill koppla mitt arbete till dessa mål främst för att berätta för föräldrar men även lärare om mitt arbete. Det blir ofta bättre mottaget och man uppfattas som mer seriös.
3
2. NULÄGESANALYS
Jag fick en god uppfattning av elevernas vanor och kunskaper under min förra vfu.
Fritidshemmet har ”datortid” som aktivitet någon gång i månaden då eleverna får spela och surfa på internet under 30 minuter utan några riktlinjer. Eleverna får verktygen men har inte kunskapen att kontrollera dessa och göra något kreativt eller utvecklande. De faller in i ett mönster där de spelar samma spel som alla andra för att de ska kunna få hjälp av andra kamrater som besitter mer erfarenhet av spelet.
Eleverna vill spela så mycket de hinner och lär sig sällan hur man startar spelen själva, de söker hjälp hos lärare eller av vänner. På min tidigare vfu höll jag en lektion där de fick arbeta i par och söka svar på frågor som jag gav dem. Denna lektion visade att eleverna inte var vana vid att söka information på internet. När eleverna inte fann svaret direkt eller om det var texter som man var tvungen att läsa igenom, då tappade de intresset. Det blev tydligt eftersom de ofta räckte upp handen och ville ha hjälp även om de kunde själva. De upplevde att sökandet tog för lång tid.
Parindelning fortsatte jag med för att de skulle kunna kompletterade varandra eftersom då lär sig av varandra. Användandet av datorer tillsammans fyller många sociala funktioner skriver Aronsson (2011). Frågorna försökte jag grunda inom elevernas intresseområden. Det kan t.ex. vara frågor som jag hade hört dem säga under veckan eller påståenden av elever som kanske inte var sanna. Under min tidigare VFU hade jag frågor om pokemon som eleverna fick söka information om som just då var väldigt populärt. Frågorna som eleverna arbetar med måste vara relevanta för att motivera dem men fokus ska vara att hitta svaren och hur de ska göra det.
Fritidshemmet har tillgång till 30 bärbara datorer på eftermiddagarna, vilket skulle kunna ge stora möjligheter till IKT-inriktade aktiviteter. För att kunna utnyttja detta på bästa sätt behövs utrymmen för eleverna att använda dessa och inte störas av andra. På eftermiddagarna har fritidshemmet tillgång till flera klassrum där dessa aktiviteter kan hållas på ett effektivt sätt. Internet har många positiva sidor men vid försök att hitta en hemsida är det lätt att komma fel vilket kan leda till att eleverna ser stötande innehåll eller opassande information. De flesta elever kan googla dock krävs det grundkunskaper för att filtrera de träffar de får. Min tanke var att eftersom eleverna använder internet så mycket vill jag försöka hjälpa dem med grundläggande kunskaper om källkritik på internet genom att implementera det på ett
förhoppningsvis underhållande sätt. Jag menar att detta är viktigt eftersom nästan samtliga elever från klass tre och uppåt har en egen mobiltelefon, dvs. en liten dator med internet, sociala medier, spel m.m. Vid slutet av arbetet fick eleverna ett
datorkort som ett bevis på att de har deltagit och utfört mina uppgifter.
4
2.1 Första enkäterna
Innan jag startade mitt utvecklingsarbete bad jag de deltagande eleverna att svara på min enkät. Frågorna var utformade så att jag fick förkunskaper kring elevernas erfarenheter kring ämnet, källkritik och andra frågor var för att jämföra elevernas utveckling från deras uppfattning. Jag har valt att inte dela upp diagrammen efter kön eftersom det inte var några större skillnader i svarsresultaten. Enkäten är kvantitativ för att lätt kunna se skillnader samt skapa diagram för att förtydliga.
Svarsalternativen är främst skapade ifrån rangordningsskalor där man kryssar utifrån sina kunskaper eller vanor. Jag visar de diagram som förändrats mest under arbetet men också de som hjälpte till i mitt planeringsarbete.
Hur ofta använder du internet? Diagram 1.
Hur bra är du på att hitta svar på frågor med hjälp av internet? Diagram 2.
Diagram 1 Diagram 2
Som diagram 1 visar använder de flesta eleverna internet flera gånger i veckan eller varje dag endast en elev svarade varje månad. Jag tolkade detta som att det fanns elever som hade mycket erfarenhet och vissa med lite mindre vilket skulle göra det enklare att eleverna lär av varandra. Att använda internet varje dag är inte samma sak som att kunna mycket om digital teknik men det ökar chansen. Det blev ganska naturligt i arbetet att eleverna hjälpte varandra, då var det tydligt vilka som besatt kunskaper sedan tidigare.
Diagram 2 visar elevernas tro på sin förmåga att hitta svar på frågor med internet som verktyg. Bara tre av femton elever svarade att de var ganska bra eller inte bra.
Dessa siffror är väldigt lika de som Statens medieråd tagit fram med enkäter. Statens medieråd (2015) skriver att 24% mellan nio och tolv år anser sig vara väldigt bra på att hitta information på nätet. Av mina elever är det 33,3 procent som svarar att de är väldigt bra att hitta svar på internet. Jag valde att lägga nivån ganska lågt första
5
lektionen ändå eftersom jag visste att endast några få i gruppen som tidigare använt en sökmotor medvetet.
Kan du avgöra om en hemsida går att lita på eller inte? Diagram 3.
Vad brukar du använda internet till? Diagram 4.
Diagram 3. Diagram 4.
Statens medieråd (2015) tar upp att 33% mellan nio och tolv svarade att de var väldigt bra eller bra på att avgöra om information var sann eller falsk på internet i deras enkäter. Exakt 40% i mina enkäter svarar att de kan avgöra att en hemsida går att lita på eller inte. Detta ger mig en känsla att mina siffrorna är valida. Jag var glad att så många elever svarade nej för att kunna ge tips kring hur de kan känna sig säkrare.
Diagram 4 ville jag visa för att ge som kontext, de är ganska statiska i sin användning av internet. De går direkt till en sida där de kan underhålla sig länge och byter sällan emellan. Detta var ungefär de siffrorna jag förväntade mig. Om de redan sökte information på internet hade arbetet sett väldigt annorlunda ut. Men detta visade tydligt att jag behövde börja med grunderna.
6
3. BAKGRUND
Internet har aldrig varit så tillgängligt som det är nu och användandet bara ökar i alla åldrar. Jag ville utforska möjligheterna till undervisning som internet faktiskt kan erbjuda. Möjligheterna till att använda internet som ett verktyg att informationssöka kan användas i flera ämnen.
Internet tar idag stor plats i samhället och vi måste kunna navigera oss på tjänsten för att söka jobb, betala räkningar och att kommunicera i samhället. ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.” (Skolverket 2016, 9).
3.1 Rapporter och annan litteratur
Hylén (2014) skriver att generell datoranvändning kan ha positiv effekt på elevernas matematiska kunskaper. Studier där elever som använder datorer varje dag påvisar att deras resultat i matematik är bättre än elever som inte använder datorer (Hylén 2014). Säljö (2015) tar upp hur digitaliseringen i samhället har påverkat människors sätt att arbeta, konsumera, leva och hur vi tar till oss nyheter. Även underhållning för ungdomar ser annorlunda ut och leksaker blir ofta digitala istället för traditionellt fysiska t.ex leksaker, brädspel (Säljö 2015). Informationstekniken har inte utvecklats med skolväsendet med fokus på att främja lärande hos elever eller skolans utveckling fortsätter Säljö (2015). Säljö (2015) skriver att barn och ungdomar lär sig mycket om hantering av teknik i hemmet och av kamrater. Denna kunskapsspridning är intensiv och effektiv, och borde inte underskattas (Säljö 2015).
Statens medieråd har sedan 2005 genomfört sex nationella enkätundersökningar som kartlägger barns medievanor. Ungefär 800 barn mellan 9-12 svarade på enkäten 2015 vilket är i åldersgruppen jag har arbetat med. Det finns gemensamma beröringspunkter i medierådets och min enkätundersökning, av den anledningen anser jag att den är intressant att nämna i mitt arbete.
7 Statens medieråd (2015 s.73)
Jag har inte använt samma formuleringar eller mängd alternativ. Det finns skillnader i frågeformuleringar och antalet svars-alternativ med tydligt är att eleverna har en stark tilltro till sin egen förmåga. Detta överensstämmer med mina enkäter. På frågan om man kan avgöra om information är sann eller falsk svarade 40% av mina elever ja innan arbetet. Statens medieråds enkäter visar att 33 svarar liknande, alltså mycket bra eller ganska bra. Dessa svar visar ändå likheter trots att min grupp var väldigt liten.
3.2 Tidigare forskning
I detta avsnittet tar jag upp tidigare presenterad forskning som ligger nära mitt arbete och behandlar IKT och källkritik i fritidshemmet samt skolan.
Blomgren (2016) har skrivit en avhandling om hur elever kan motiveras i en digital lärmiljö. Blomgren (2016) har samlat in data genom intervjuer och frågeformulär bland 15-16 åriga elever på skolor där de har varsin dator. Blomgren (2016) nämner i sin studie på elever i klass nio att 94% upplever användandet av datorer till
skolarbete ganska bra eller bättre. Eleverna kände att datorn var mer av ett redskap i arbetet samt underlättade skrivandet till skillnad från papper och penna skriver Blomgren (2016).
Samuelsson (2014) har kartlagt och tolkat användningen av IKT bland barn samt unga vuxna i sin avhandling Digital (o)jämlikhet. Intervju- och enkätstudie har gjorts på gymnasie- och grundskoleelever för att se tillgång samt användning av IKT i skolan, hemmet skriver Samuelsson (2014). Studierna visar att majoritet bland elever i sjunde klass som ansåg att sina IKT kunskaper kom ifrån lärare (Samuelsson 2014). Detta visar att lärare och pedagoger påverkar eleverna mycket när det gäller IKT. Även att datorer och mobiltelefoner är vanliga i svenska hushåll så har eller använder inte alla den tekniken hemma.
Perselli och Gustafsson (2006) skriver att samtidigt som elektroniska hjälpmedel och datorer förenklar kunskapsbildning så krävs det successivt mer av användaren på grund av uppdateringar. Information bearbetas olika av alla utifrån personliga preferenser och kan därför tolkas annorlunda (Perselli & Gustafsson 2006). Intuition används som ett kreativt verktyg för att söka information lösa problem skriver Perselli och Gustafsson (2006).
Limberg och Folkesson (2006) har utfört intervjuer med biblotekarier och lärare för att tolka deras syn på undervisning i informationssökning. Elever förväntas kunna orientera sig inom ett nytt kunskapsområde med användandet av olika
informationskällor skriver Limberg och Folkesson (2006). Hur eleverna använder informationen är ofta i fokus, deras förmåga att bedöma relevans och trovärdigheten är viktig. Limberg och Folkesson (2006) skriver att elevernas källkritiska förmåga
8
ofta är bristande på grund av att undervisningen är för begränsad för att hjälpa informationskompetensen hos elever att utvecklas.
Kuhlthau (2004) beskriver informationssökningsprocessen från start till slut med en modell.
Bilden visar Kuhltahaus modell för människors informationssökningsprocess (Kuhlthau, 2004, s.82).
Kuhlthau (2004) skriver att det krävs en uppgift där informationssökning måste användas och helst drar nytta av elevernas egna motivation för att finna svaret och starta inlärningen, vilket är den första delen av modellen. I modellen visas de känslor som informationssökningsprocessen kan frambringa och de kunskaper man besitter genom arbetet. Information samlas ihop och ämnet klarnar mer och mer, när man bildar en tydlig uppfattning stärks självförtroendet och driften till arbetet (Kuhltau 2004). Tillvägagångssättet och intresset till arbetet kan förändras med dessa nya kunskaper och insikter fortsätter Kuhltau (2004). Collection fasen kommer då sökandet avslutas på grund av mängden räcker för en redovisning eller att det inte finns mer information (a.a.). Efter arbetet kan intresset öka med den nya kunskapen och viljan att finna mer information driver eleven (Kulthau 2004). Kulthau (2004) tar upp att intresset också kan tappas och de då vill arbeta med något helt annat.
9
3.3 Val av litteratur
Jag har sökt efter litteratur och forskning som tar upp källkritik i skolan eller generell datoranvändning. Det var inte lätt att finna relevant information som tog upp källkritik med elever i denna åldern. Jag som själv har spenderat mycket tid vid datorn anser att källkritik är viktigt, eftersom vi strävar mot ett digitalt samhälle men också för att det är mitt intresse. Jag har givetvis valt litteratur som passar in med mitt arbete, upplägg och min egen positiva inställning för digital teknik. Det är svårt att inte påverkas av sina åsikter när det kommer till att välja litteratur. Jag menar inte att mitt sätt att arbeta är det bästa eller att det krävs i denna åldern. Det är många elever som kommer behöva stöd för att lära sig dessa kunskaper och det kommer även vara en tillgång i andra delar av samhället.
10
4. Syfte
Med detta arbetet vill jag att fritidshemmet ska kunna arbeta med datorerna på ett kreativt sätt i framtiden genom att använda intresset som finns hos andra
pedagogerna/lärarna. Arbetet kan vara en start på andra projekt med datorer inom fritidshemmet.
Syftet med utvecklingsarbetet är att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper inom informationssökning och källkritik.
Mål:
● Att inom fritidshemmets verksamhet arbeta för att eleverna känner sig säkrare vid datorn och kunna göra medvetna, kloka sökningar på internet.
11
5. Metod
I detta arbeta har jag utgått ifrån Mcniffs teoretiska aktionsspriral. Själva processen beskrivs som en spiral med fyra huvuddelar frågor (Wennergren 2012).
Figur 1. Bilden visar McNiffs aktionsspiral (Rönnerman, 2012, s.77)
McNiffs aktionsspiral symboliserar det sättet som jag har arbetat med projektet.
Spiralen blir större vilket jag tolkar som att kompetensen och kvaliteten ökar efter varje varv i spiralen.Under arbetets gång kommer nya insikter och frågor upp ifrån sig själv, lärare och elever som utvecklar upplägget av arbetet.
Mcniff (2002) skriver att aktionsforskning startar med ett problem eller något man uppfattar kan bli bättre. Sedan föreställer man sig olika tillvägagångssätt. Det som man känner sig mest säker på planerar man spiralen kring. Planeringen är viktig för att vid senare tillfälle snabbt kunna se vad som inte fungerade eller vad man kanske borde beröra mer vid nästa lektion. Aktionen utformas, sedan utförs den i agerande stadiet av spiralen skriver McNiff (2002). Observation sker under själva utförandet av aktionen och det viktigt att vara uppmärksam och dokumentera skriver Mcniff (2002). Innan spiralen börjar om så är reflektion bra för att uppmärksamma saker som har funkat och om något behöver förändras, här kan feedback från kollegor vara relevant. Mcniff (2002) skriver att reflektion leder ofta till man utvärderar sitt arbete och skapar en modifierad version av aktionsarbetet.
Arbetet hölls av mig i samråd med min handledare, där jag stod för upplägg och utförande.
Jag utförde utvecklingsarbetet under fyra av de fem veckorna jag hade VFU. På fritidshemmet passade det bra två gånger i veckan för att jag ska få med så många som möjligt och undvika krockar med andra aktiviteter. Jag genomförde aktionen med två grupper, varje grupp hade ett tillfälle i veckan förutom under
påsklovsveckan. Varje tillfälle var ungefär 45 minuter långt för att inte störa andra aktiviteter och inte kännas för utdragen. Jag valde ganska korta lektioner för att det
12
inte skulle kännas som en förlängning av skolan utan mer som en lek. Eleverna har en naturlig nyfikenhet på internet och digital teknik som jag vill försöka dra nytta av utan att kväva deras nyfikenhet.
5.1 Etiska ställningstaganden
Tidigt i arbetet bestämde jag mig för att inte använda bilder eller filmer som en form av dokumentation främst för att aktiviteterna är enkla att förklara utan att eleverna är med på bild. En annan anledning var att visa hänsyn till de elever som kanske vill vara med men inte vill vara med på bild eller har skyddad identitet. Jag valde att göra det enkelt för att eleverna skulle kunna fokusera på det jag önskade och inte en kamera.
Innan arbetet skickade jag ut ett missiv(se bilaga A) till vårdnadshavare och elever med information kring mitt utvecklingsprojekt. Deras roll i arbetet och kontaktuppgifter för eventuella frågor. Hermerén (2011) skriver att forskare måste upplysa deltagarna kring villkoren de har och även uppgifter om projektets syfte. I detta tillfälle var deltagarna under 15 år och därför kunde vårdnadshavare med denna lappen också bestämma om deras barn skulle delta eller inte. Enligt samtyckeskravet ska deltagaren bestämma över sin medverkan och om de är under 15 bör samtycke inhämtas från vårdnadshavare skriver Hermerén (2011).Vid flera tillfällen var det deltagare som inte ville vara med på grund av att de hellre ville leka lekar ute. Det hände också att någon ville avstå att delta i ett lektionstillfälle eftersom inte deras kompis var närvarande vid det aktuella tillfället. Detta var givetvis helt okej och löste sig oftast att ville man inte vara med på tisdagen ville de vara med när torsdagen kom. Deltagarna bestämmer vilka villkor de vill delta i undersökningen och kan avbryta medverkan utan att detta påverkar dem (Hermerén 2011). Jag hade tur att eleverna var intresserade och att de valde att delta i hög grad.
13
6. AUKTIONEN
6.1 Planera
Jag började planera mitt utvecklingsinriktade arbete redan tidigt under en tidigare praktik. Då höll jag en lektion med fokus på vana och grundkunskaper på datorn.
Detta utvecklades senare till att även innehålla källkritik. Jag funderade på olika sätt som jag kunde bygga upp lektionerna på. Skolverket har färdiga lektioner, de var dock långa och skulle göra det svårt att få lektionerna att kännas mer som en lek. Jag planerade istället lektionerna som små tipsrundor där jag försökte få relevanta frågor som de var intresserade av och samtidigt utmanas källkritiskt. Själva uppbyggnaden av lektionerna skapade jag hemma där jag i forskade kring vilka sidor och sökningar som var lämpliga. Jag valde ett ämne och jobbade från det samt försökte få in lärorika delmoment som t.ex. översätta engelsk text.
6.2 Agera
I detta stadiet inräknas själva lektionstillfällena där jag gav uppgifter och fanns som ett stöd till eleverna. När jag anlände till praktikplatsen fick jag reda på att ingen av eleverna eller vårdnadshavare hade sagt nej till mitt projekt. Andra dagen på
praktiken skulle projektet startas. Denna dagen var det fint väder vilket gjorde att de flesta ville leka ute. Men efter denna dagen upplevde jag inte några problem med närvaro, de som var med första veckan var med så mycket de kunde under resterande tid som projektet varade. . Jag ville att de skulle känna sig fria i sitt sökande så jag försökte vara kortfattad och hjälpte istället till när de körde fast. Om det ställdes en fråga som jag visste att deras bordskompis kunde så bad jag dem hjälpa varandra. När samtliga hade svaren på frågorna började vi gå igenom svaren tillsammans. I detta skedet tog jag tillvara på att t.ex. prata om vilka sidor vi använt och varför vi kan lita på dem eller inte. Vi diskuterade även varför vi fått olika svar när det inträffade
6.2.1 Första tillfället
Vid första tillfällen handlade min lektion om Eurovision song contest.
Melodifestivalen hade precis avslutats och intresset fortfarande var högt. Det var få och ganska enkla frågor för att inte det skulle bli jobbigt och skrämma iväg någon från mina framtida lektioner. Jag valde att under den första lektionen gå igenom varför det är en bra kompetens att kunna vara källkritisk på nätet och tips om vad man ska tänka på. Eleverna fick även skolverkets checklista(Bilaga C) för källkritik som ger bra riktlinjer för hur man är källkritisk. De första två lektionerna gjorde det tydligt att de flesta eleverna var vana vid att sitta vid datorn. Att öppna program som internet och att ta sig vidare till en sökmotor var de inte vana vid. Detta är givetvis inte konstigt då eleverna är nio år, men de kan komma till en sida med spel och
14
snabbt logga in på ett eget konto samtidigt som allt står på engelska så blir man förvånad.
6.2.2 Andra tillfället
Andra lektionen handlade om att översätta med hjälp av Google translate som är ett verktyg för att översätta mellan många olika språk. Man möter ofta engelskan på internet och eftersom att jag har sett hur de använder internet ville jag väva in i det lektionen. De fick testa att översätta porcupine som betyder piggsvin vilket gick bra när de förstått systemet. Jag lade in frågan var piggsvinet lever för att jag ville att de skulle få olika svar vilket inträffade. Att flera får olika svar på en fråga är oftast ett dåligt tecken. Jag frågade varför det kunde vara så och vi kom fram till att det fanns olika sorters piggsvin i olika delar av världen. Eleverna var fortfarande ganska osäkra när de har sökt på google och istället för att gå in på en hemsida och läsa lite så frågar dem. Jag brukar oftast svara att vi testar det eleven tror och så läser vi lite tillsammans. Detta brukar resultera i att vi finner svaret eller kommer närmare svaret.
6.2.3 Tredje tillfället
Efter lektionerna får de ungefär 15 minuter där de fritt får använda datorerna, jag uppfattade att ett spel om Titanic var väldigt populärt. Därför valde jag att tredje lektionen skulle handla om Titanic vilket var väldigt uppskattat. De fick ta reda på när och varför fartyget sjönk. Sedan fick de även hitta minst en resenär på fartyget som var svensk. De flesta kom in på de tre hemsidor som jag ville1, där en var mindre trovärdig. Jag avslutade lektionen med att visa hemsidorna med hjälp av en projektor och hur vi kan bestämma deras trovärdighet. Jag visade även hur man öppnar och byter mellan program så de kunde skriva svaren i word och sen byta till internet igen vilket hade varit ett problem för många.
6.2.4 Fjärde tillfället
Jag hade nyligen varit i Portugal och spelat beachvolleyboll. Därför valde jag att sista lektionen skulle handla om det. Eleverna skulle ta reda på Portugals huvudstad sedan hur många spelare man är i beachvolleyboll. Sista frågan var vilket företag som erbjuder beachvolleybolls träningsläger i Portugal? Detta var de svåraste frågorna hittills i utvecklingsarbetet eftersom det krävdes unika sökningar än tidigare och mer läsande. Samtliga elever behövde en knuff i rätt riktning på sista frågan när det gällde att formulera sin sökning. Majoriteten klarade av de andra frågorna helt själva trots att det krävdes mer läsning än de var vana vid. Slutligen fick deltagarna ett körkort(bilaga D) vilket visade att de hade deltagit och i IKT inriktade lektioner med fokus på källkritik. Detta blev ett tydligt avslut på projektet och eleverna blev glada över körkortet. De elever som är med på minst tre av mina lektioner ska får ett
”körkort” vilket visar att de klarar av att navigera sig på datorn och på internet. Detta förenklar för eleverna när de självständigt vill arbeta eller söka information men också framtida projekt.
1https://sv.wikipedia.org/wiki/RMS_Titanic,https://www.sjohistoriska.se/, http://www.titanicnorden.com/
15
6.3 Observera
Mina observationer skedde under själva lektionerna vilket. Jag skrev ner viktiga detaljer i min loggbok. Jag fick även feedback från min handledare som satt med under lektionerna. Det var också lätt att se på eleverna efter lektionen om de tyckte det var intressant eller inte. Detta gav mig insikter om jag behövde förändra
arbetssättet till nästa tillfälle.
Jag valde att skriva loggbok under hela mitt arbete för att minnas lektionerna bättre och elevernas handlingar. Där skrev jag ner tankar och relevanta händelser från utvecklingsarbetet. Jag var hela tiden närvarande, men givetvis uppfattar jag inte allt.
Min handledare var med som åskådare vilket gav mig en helhetsbild. Alternativet hade varit att spela in alla datorskärmarna men detta skulle ha skapat mycket material och extra arbete. Att filma, ta kort skulle inte addera något till lärandet heller utan skulle haft omvänd effekt. Olin (2011) skriver att man väljer den form av dokumentering som passar ändamålet och aktiviteten.
Dokumentationen innehåller mina personliga observationer om hur lektionerna utspelat sig tex om hur upplägget av lektionen fungerade, samarbetade mellan elever och hur eleverna arbetat. Dokumentationen gjorde att jag fick en tydligare bild i huvudet av lektionerna samt vad som skulle kunna förbättras. Rönnerman (2012) skriver att det är en viktig del i aktionsforskning att analysera sina observationer efter mönster, abnormaliteter för att bygga en tydlig bild.
Jag delade ut en enkät vid starten av arbetet för få bygga en uppfattning av elevernas kunskaper och erfarenheter. Med mitt syfte i åtanke anser jag att mina enkäter var uppbyggda på ett bra sätt för att mäta den information jag eftersökte. Jag fick veta deras internetvanor, hur säkra de är vid datorer och om de kunde använda sig av källkritik på nätet. Lektionerna var skräddarsydda av mig för att vara tilltalande och ändå föra dem närmare syftet. Givetvis ville jag att mina lektioner skulle visa
positiva effekter i enkäterna. Eleverna fyllde i enkäterna i lugn och ro. Endast om det uppstod oklarheter eller funderingar angående frågorna så hjälpte vi till att förklara dem.Enkäterna var också en form av dokumentation där eventuella förändringar i elevernas självuppfattning till källkritik och datoranvändning blir tydligt.
6.4 Reflektera
Som sagts tidigare fick jag notiser från min handledare och vi reflekterade ofta tillsammans kring vad som kunde bli bättre t.ex. att använda projektorn mer. Tack vare detta utvecklades mina genomgångar ifrån att vara på tavlan till att använda
16
projektor vilket gjorde det tydligare för eleverna och mer kopplat till tekniken.
Generellt skedde största delen av arbetet just i det reflekterande stadiet då jag ofta tänkte vad eleverna skulle få för utmaningar nästa gång och vilka sorts webb-sidor jag skulle leda dem till för att utmana dem på en lagom nivå. Mina kollegors hjälp gjorde det lättare att förstå hur jag som lärare framstår för eleverna. Detta har varit lärorikt för mig eftersom den utvärdering är svår att göra själv.
Detta projekt kan man utvärdera utifrån delar av Skolverket (2016) som tar upp fritidshemmets undervisning. Skolverket (2016) skriver att fritidshemmet ska behandla digitala verktyg samt medier som olika former av kommunikation.
Undervisningen ska utveckla elevernas intresse kring teknik och ges möjligheter att ställa frågor, utforska (Skolverket 2016). Skolverket (2016) skriver att ansvarsfull och säker kommunikation i digitala sammanhang ska undervisas kring. Jag anser att det går att använda denna aktivitet till att utvärdera elevernas kunskap i dessa innehåll som skolverket tar upp. Eleverna får med vägledning lära sig hur man kommunicerar och arbetar med digitala verktyg. Skolverket (2010) skriver att ett systematiskt kvalitetsarbete visar vad som behöver förändras och vilka åtgärder som behöver tas för att det ska ske. Jag tror att mitt arbete kanske skulle kunna utvecklas till ett kvalitetsarbete.
Utvecklingsarbetet utfördes under fyra av de fem veckor jag var verksam på fritidshemmet. Och successivt blev uppgifterna lite svårare för varje gång, delvis att hitta svaren men också att avgöra om hemsidorna går att lita på eller inte.
Jag anser att upplägget av lektioner kunde förbättras främst genom att använda projektorn mer för att visa hur webbläsare och sökmotorer fungerar mer konkret.
Eftersom väldigt få faktiskt visste var en sökmotor var. Oftast skrev de in youtube eller liknande direkt i platsfältet i webbläsaren. Då kom deras önskade hemsida upp som ett alternativ och de behöver inte söka. Därför var mitt fokus på att lära ut grunderna på internet, men även hur man använder word och växlar mellan dessa program. Källkritik var definitivt i fokus vid varje lektion men man inte eleverna komma till en sökmotor själv är förespråkandet om källkritik meningslöst. Oftast tog jag upp de hemsidor vi funnit svaren på och vi pratade tillsammans om varför vissa är mer trovärdiga än andra. Eleverna blev mer delaktiga och fick själva tänka vilket gjorde det roligare och mer lärorikt.
Jag samtalade med eleverna kontinuerligt under de fem veckorna och nästan samtliga tyckte att det var kul. De svarade ofta att det var kul att lära sig mer om Titanic eller något av de andra ämnena. Detta var egentligen inte det viktiga utan källkritiken som blev en bonus.
6.4.1 Enkäterna
I detta avsnitt tänker jag visa resultat i form av diagram från enkäterna som är
relevanta och där det skett förändringar. Det är inte några större förändringar i svaren vilket kanske inte är konstigt då det endast var fyra lektioner på 45 minuter vilket
17 inte är speciellt mycket i dessa sammanhang.
Hur bra är du på att hitta svar på frågor med hjälp av internet?
Första enkäterna Andra enkäterna
Diagram 5.
Kan du avgöra om en hemsida går att lita på eller inte?
Första enkäterna Andra enkäterna Diagram 6.
6.5 Möjligheter för IKT på fritidshemmet
Intresset för mina lektioner var väldigt stort till en början. Främst var det pojkar som blev uppspelta av att lektionerna skulle avslutas med en kvart av fri tid vid datorn.
18
Men efter en skoldag var det inte alla som ville sätta sig vid en dator utan ville leka.
Detta är helt förståeligt. Antalet deltagare blev färre av flera anledningar men mer hanterbart för mig. Det blev också mer givande för eleverna eftersom jag fanns att fråga mer frekvent. Eftersom flera av eleverna till en början var väldigt otåliga så var detta bra.
Majoriteten av de deltagande eleverna såg till att de deltog vid varje lektion och var väldigt intresserade. Hos vissa elever avtog intresset lite men när väl lektionerna började var de väldigt aktiva och tyckte det var kul. Ofta tvekade de om deras bästa vän inte var med utan lekte ute vilket gjorde dem rädda att missa något upplevde jag det som. Det blev också tydligt att de eleverna som vanligtvis inte umgicks började hjälpa varandra med att tex logga in, och ofta spelade de tillsammans efter frågorna.
Detta gjorde att de efter lektionen lekte i grupper som de vanligtvis inte brukar och detta skedde även att grupperna så olika ut varje vecka.
Det fanns givetvis elever som stundvis tyckte att det blev jobbigt oftast när hen inte hittade svaren och ville att det skulle gå fortare. Nedan skriver jag ut en konversation från en av lektionerna i min loggbok.
Jag: Hur går det?
Elev: Det funkar inte.
Jag: Har du testat att googla då?
Elev: Jag tycker inte om google, ingenting funkar.
Jag: Men vi kan testa tillsammans, du säger vad jag ska skriva så hittar vi det tillsammans.
Elev: Okej.
Situationen slutade med att vi gjorde sökningen tillsammans och sedan blev eleven väldigt energisk när han såg vad sökningen har gett och började direkt läsa, jag backade sakta undan. Det var vanligt att eleverna blev lite frustrerade vilket inte är konstigt, det är inte lätt att veta hur man ska formulera sig på google eller var man ska leta. Detta är ändå det området eleverna utvecklades mest på tillslut. De läste istället för att fråga och de testade att söka på ett annat sätt om de inte hittade svaret.
De blev också väldigt duktiga på att inte ge svaren till varandra utan gav istället tips på hur de sökte för att få fram svaret.
19
7. Diskussion
I denna delen tar jag upp vad som går att lära sig av mitt utvecklingsarbete. Även de delar som jag anser kan förbättras.
7.1 Inflytelserikt
Trots att eleverna endast fick vara med på fyra lektioner visar enkäterna ändå en liten ökning i elevernas tro på sin egen förmåga. Givetvis säger inte det att de faktiskt kan avgöra om en hemsida går att lita på eller inte. Det säger dock att lektionerna har haft någon form av inflytande och att de känner att de utvecklas. Samuelsson (2014) skriver att majoriteten av sjundeklassare anser att en stor del av deras datorkunskaper kommer ifrån lärare. Det märks att många elever redan kan mycket och inte behöver min hjälp. Detta kan bero på att de har kommit längre i kuhlthaus modell för informationssökning. De är bättre på att söka och kommer därför snabbare till
”clarity” fasen. Kulthau (2004) förklarar att man då har kommit fram till nya insikter vilket ökar intresset och driver sökandet framåt. Dock finns det elever som faktiskt inte har tillgång att sitta vid en dator hemma. För en av deltagarna var detta några av hens första interaktioner med en dator. Dessa elever befinner sig längre i ”initiation”
fasen. Vilket innebär att man är osäker kring ämnet men även hur de ska finna informationen (Kulthau 2004)Datorn används idag mycket i skolan och har man förkunskaper kan övergången kanske bli smidigare. Nästa termin ska eleverna jag arbetade med skriva sina läxor på datorer. Då har de deltagande eleverna redan testat word, internet och har därmed ett litet försprång jämfört med klasskamrater som ej deltog i mitt arbete. Vår påverkan som lärare gör bevisligen skillnad vilket kan förenkla skolarbete i framtiden.
20
7.2 Ökad motivation
Jag försökte att aktiviteterna inte skulle kännas som en förlängning av skolan. Det fanns dock tillfällen där jag upplevde att eleverna kände det som skolarbete och att det var jobbigt. Men de blev duktigare och då blev det färre av de jobbiga tillfällena.
Troligen var det oftast deras självförtroende som gjorde att de tvivlade på att de verkligen skulle klara uppgiften. Detta gjorde dem frustrerade och då förlorade de motivationen. Generellt har motivationen varit hög och jag märker skillnad ifrån första lektionen till sista då de vill göra det mer på egen hand. Blomgren (2016) skriver att digitala verktyg bidrar till att arbete upplevs roligare av eleven och ökad motivation. Det var mest tydligt på de elever som vanligtvis är högljudda som istället lade tankekraft på att hitta svaren. Detta kan beror säkerligen på flera variabler. Det var små grupper vilket gjorde att jag alltid var i närheten.
7.2.1 Grundkunskap
För att prata och förstå källkritik måste man besitta vissa grundkunskaper vilket jag inte hade med i mina beräkningar. Jag trodde att jag skulle kunna prata om
människors intentioner på nätet och hur man källkritiskt kollar en hemsida. Det var en överskattning av deras förmåga ifrån min sida. I efterhand är det ganska logiskt att en nioåring inte vet vad en webbläsare är eller hur en sökmotor fungerar. Jag var tvungen att gå igenom internets grunder för att kunna prata om källkritik på ett givande sätt. De var extremt duktiga på tex youtube där de visste exakt hur man navigerade sig. Internet och Microsoft word som vi använde på lektionerna har idag många funktioner inbyggda. Programmen kan göra mycket mer idag än för tio år sedan på grund av uppdateringar. Detta är givetvis positivt men det visade sig vara överväldigande ibland med väldigt mycket knappar och alternativ. Perselli och Gustafsson (2006) skriver att uppdateringar av den digitala tekniken kräver mer kunskaper hos användaren. För utbildningssyftet hade det räckt med grundläggande delarna av programmen för att förenkla inlärningen av grundkunskaperna. Limberg och Folkesson (2006) skriver att eleverna måste skapa en bred repertoar och utifrån uppgift välja tillvägagångssätt som är mest lämpligt. Detta sker inte under fyra lektioner, det tar mycket träning.
21
7.2.2 Hur jag hade gjort arbetet nu (om jag skulle göra arbetet idag)
Det finns många saker som jag hade förändrat för att arbetet skulle vara mer lärorikt och ändå roligt. När jag märkte att flera elever frågade samma sak borde jag visat samtliga med hjälp av projektorn. Detta hade förtydligat många delar där eleverna enkelt kan följa med på sina egna skärmar. Det hade sparat tid i många lägen vilket kanske hade minskat elevernas frustration.
I slutet av varje lektion fick de göra vad de ville på datorerna. Detta var tänkt som en morot och även göra lektionen mer till en lek. Vissa blev uppspelta kring detta vilket kunde ta bort fokus från uppgiften. Man lär sig mycket om digitala funktioner när man sitter själv och testar själv vid datorn. Jag skulle kanske haft en morot som fanns efter alla lektionerna var gjorda istället, det är svårt att säga. Lektionerna borde varit ännu mer inriktade på elevernas intressen. Som Kulthau (2004) skriver att man helst ska använda elevernas motivation vilket startar inlärningen. Jag kunde skapar olika lektioner där eleverna fick välja mellan beroende på vad man själv är intresserad av.
Storleken på mina två grupper har enligt mig varit bra eftersom jag lätt kunde tala med låg röst så att alla hörde. Samtliga fick hjälp snabbt när det behövdes vilket jag märkte att de behövde speciellt i början av arbetet. De små grupperna innebar att alla kunde prata med varandra utan att skrika, givetvis hände det ändå. Men det blev mer kontrollerbart till skillnad om grupperna hade varit 10-15. Eftersom varje elev satt med varsin dator som de inte är helt vana vid var det bra med hög lärartäthet. Att varje elev fick testa på sin egen dator anser jag också vara positivt för att få mer erfarenhet kring den digitala tekniken vilket var hela meningen med arbetet.
22
8. REFERENSLISTA
Aronsson, Karin. 2011. Datorspel och informellt lärande. I Pihlgren, Ann S. (red.).
Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Blomgren, Jan (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2016. Tillgänglig på Internet:
http://hdl.handle.net/2077/47615
Findahl, Olle & Davidsson, Pamela (2015). Svenskarna och internet : 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor. .SE, Stiftelsen för
internetinfrastruktur
Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed Hylén, Jan. (2014). Digitalisering i skolan– en kunskapsöversikt. Tillgänglig på internet: http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2013/04/Ifous-Digitalisering-i- skolan-2013_11.pdf
Kuhlthau, Carol Collier (2004). Seeking meaning: a process approach to library and information services. 2. ed. Westport, Conn.: Libraries Unlimited
Limberg, Louise & Folkesson, Lena (2006). Undervisning i informationssökning [Elektronisk resurs] : slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Valfrid Tillgänglig på Internet:
http://bada.hb.se/handle/2320/2400
McNiff, Jean. (2002). Action Research: Principles and Practice [Elektronisk resurs].
Routledge
Olin, Anette. Att leda skolans utvecklingsarbete. I Rönnerman, Karin (red.) (2012).
Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. 2., [rev.]
uppl. Lund: Studentlitteratur
23
Perselli, Ann-Katrin & Gustafsson Åman, Kajsa (2006). Universitetslärares syn på studenters inforamtionskompetens vid Linköpings universitet. Linköping: Linköpings universitet, CUL, Tillgänglig på Internet: http://liu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:257872/FULLTEXT01.pdf
Rönnerman, Karin (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Samuelsson, Ulli (2014). Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. Jönköping: School of Education and Communication. Tillgänglig på Internet: http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:681386/FULLTEXT01.pdf
Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016. 3., kompletterade uppl. (2016). Stockholm: Skolverket
Skolverket (2010). Utveckling pågår: om kvalitetsarbete i fritidshem. (2010).
Stockholm: Fritzes. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2389
Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (red.) (2015). Utm@ningar och e-frestelser: it och skolans lärkultur. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ungar & medier [Elektronisk resurs] : fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. (2015). Stockholm: Medierådet Tillgänglig på Internet:
http://www.statensmedierad.se
Wennergren, Ann-Christine. På spaning efter en kritisk vän. I Rönnerman, Karin (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
24
9. Bilagor
Bilaga A
25 9.1 Bilaga B Enkät
Enkät
Är du pojke eller flicka?
Pojke Flicka
Hur ofta använder du internet?
Varje dag några gånger i veckan Varje vecka Varje månad Aldrig
Vad brukar du använda internet till?
Spel Youtube Söka information Sociala medier Annat
Känner du dig säker på vad du gör vid datorn?
nej ganska säker säker Ja väldigt
Hur bra är du på att hitta svar på frågor med hjälp av internet?
Inte bra okej Bra Väldigt bra
Kan du avgöra om en hemsida går att lita på eller inte?
Ja Nej Vet ej
Tycker du att internet är bra för att få reda på information?
Ja Nej kanske
26
Bilaga C
27 Bilaga D
