Dnr 2011/580 KS.401-8 Kommunstyrelsen Diariekod: 401
Antagande av åtaganden enligt åtgärdsplan 2012/2013 - i enlighet med Sollentuna klimatstrategi
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta följande:
1. Anta åtagandena 1 A , 2 A och 2 B i åtgärdsplan 2012/2013 enligt bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2013-01-04.
2. De kommunalägda bolagen ska omfattas av åtagande 2 A i den omfattning som anges i förslag till åtgärdsplan 2012/2013 enligt bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2013-01-04.
3. Ansvaret för att uppfylla åtagandena 1 A , 2 A och 2 B fördelas så som framgår av förslag till åtgärdsplan 2012/2013 enligt bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2013-01-04.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige antog 2010-10-20 § 87 klimatstrategi för Sollentuna kommun. Strategin förutsätter att en åtgärdsplan tas fram som årligen följs upp och revideras. Kommunstyrelsen beslutade 2011-02-23 att tillsätta en miljö- och klimatberedning som bland annat gavs uppgiften att föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott åtgärder inom ramen för klimatstrategins åtgärdsplan. Kommunfullmäktige antog 2011-05-18 § 65 de åtgärdsmål som upptogs i åtgärdsplan 2011/2012.
Med vägledning av den intervjuundersökning - klimatbarometer - som genomfördes under våren 2012 om kommuninvånarnas inställning i klimatfrågor har tre nya målområden identifierats, som i linje med kommunens målstyrningsmodell benämns åtaganden.
1 A . Tillgängliggöra kunskap och information om olika konsumtionsvals klimatpåverkan.
2 A. Minska klimatpåverkan från avfallshanteringen.
2 B. Minska klimatpåverkan från trafiken inom kommunen.
Av konkretiseringen av åtagandena i förslaget till åtgärdsplan 2012/2013 framgår att 2 A och 2 B innehåller klimatrelaterade mål för kommunens avfallsplan och kommande trafikplan. Åtagande 1 A fordrar ett samspel med andra aktörer för att kunna bli framgångsrikt.
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
De åtgärdsmål som antogs 2011 har inarbetats i förslaget till åtgärdsplan för 2012/2013 utan ändringar. En del av åtgärdsmålen har även inarbetats i kommunens generella målstyrningsmodell. A v planen framgår att
huvuddelen av de åtgärdsmål som skulle uppnås 2012 har nåtts eller är nära att nås. Till dessa hör markanvisningspolicy, regler för miljökrav vid upphandling och regler för anställdas och förtroendevaldas resor. Det mål som avviker mest är att de fordon som införskaffats till största delen inte uppfyller de krav som ställts i åtgärdsplanen. Inventeringen av kommunens klimatpåverkan som ingår i det antagna åtgärdsmål C har gjorts
schablonmässigt och fordrar fördjupade insatser.
I samband med arbetet med att ta fram mål för energieffektivisering i enlighet med det energieffektiviseringsstöd som kommunen fått beviljat av Statens Energimyndighet har underlaget för utsläppen av växthusgaser från kommunens egna transporter och fastigheters drift förbättrats. De nya siffrorna motiverar att de konkretiserade målen för 2014 i åtgärdsplanen ses över framöver. Detta bör ske med ett beaktande av den schablonmässiga uppskattningen av kommunens egna verksamheters totala klimatpåverkan om cirka 30 000 ton CC^e (växthusgaser) som redovisas i förslaget till åtgärdsplan 2012/2013.
De resurser som fordras för att genomföra åtagandena 2 A och 2 B bör rymmas i de medel som anslås för avfallsplanen och trafikplanen oberoende av åtgärdsplan 2012/2013. Kostnaderna för åtagande 1 A påverkas av vilka samarbetspartners kommunen kan finna. De åtgärdsmål som beslutades 2011 förutsetts ha legat till grund för kommunens och bolagens beslutade
Kommunledningskontorets synpunkter
Med hänsyn till att åtagandena i förslaget till åtgärdsplan 2012/2013
grundas på den antagna klimatstrategin för kommunen, bygger vidare på de åtgärdsmål som antogs 2011 och har stöd i synpunkter som uttryckts av kommuninvånarna i den intervjuundersökning - klimatbarometern - som genomfördes våren 2012 föreslår kommunledningskontoret att
kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta de tre nya åtagandena 1 A , 2 A och 2 B .
budgetar.
Exploateringschef
Bilaga: Förslag till åtgärdsplan för 2012/2013 - i enlighet med Sollentuna klimatstrategi, daterad 2012-11-20.
Dnr 2011/580 KS.401-5 Diariekod: Diariekod: 401
Åtgärdsplan 2012/2013 - i enlighet med Sollentuna klimatstrategi
- i enlighet med Sollentuna klimatstrategi antagen 2010 Sammanfattning
Klimatstrategin för kommunen förutsätter att en åtgärdsplan tas fram som årligen följs upp och revideras.
2011 antog kommunfullmäktige fem åtgärdsmål formulerade i åtgärdsplan 2011/2012 som rör kommunens bolag och egna verksamheter. Föreliggande åtgärdsplan 2012/2013 kompletterar den tidigare med tre nya
åtgärdsområden som är inriktade på att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att fatta klimatsmarta val.
Tillgängliggöra kunskap och information om olika konsumtionsvals klimatpåverkan (1 A.)
Minska klimatpåverkan från avfallshanteringen (2 A.) Minska klimatpåverkan från trafiken inom kommunen (2 B.) Som ett led i arbetet med att identifiera ovanstående åtgärdsområden intervjuades våren 2012 300 kommuninvånare av SKOP Research A B på kommunens uppdrag. Undersökningen - klimatbarometern - visar att konsumtion/information, avfallshantering och trafik är viktiga områden för att minska klimatpåverkan.
Bakgrund
Uppdrag
De åtgärdsmål som kommunfullmäktige antog 2011 omfattade följande fem områden.
- Minska klimatpåverkan från kommunens och Sollentunahems fastigheter.
Minska klimatpåverkan från kommunens och de kommunala bolagens transporter.
Upphandling som medel för att kartlägga och minska klimatpåverkan.
Villkor vid markanvisning som bidrar till att minska klimatpåverkan.
- Minska mängden koldioxid i luften genom att öka natur- och parkmarkens förmåga att långsiktigt binda kol.
Att åtgärderna fokuserade på kommunens egna verksamheter och bolag motiverdes av att först när det sker är det möjligt att med trovärdighet inleda
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
arbetet med att informera och skapa förutsättningar för kommuninvånarna att fatta klimatsmarta val.
Klimatstrategin, som antogs av kommunfullmäktige 2010-10-20, innehåller följande fyra punkter.
Nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras och minska till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen inle överstiger 2 grader Celsius. Detta kräver kraftfulla åtgärder.
Strategin för kommunens klimatarbete är:
1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan.
2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val.
3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter.
Strategin inbegriper även:
4. Anpassning till den klimatförändring som sker.
Mot denna bakgrund fick miljö- och klimatberedningen i början av 2012 kommunstyrelsens stöd att utveckla dialogen med kommuninvånarna.
Klimatbarometer
Med stöd av SKOP Research gjordes våren 2012 en intervjuundersökning - klimatbarometer - kring kommuninvånarnas inställning till klimatfrågor, vilka åtgärder de är beredda att vidta och vad de förväntar sig av
kommunen. A v undersökningen framkom att 98 procent av de 300 sollentunabor som svarat anser att klimatfrågan är viktig.
På frågan vad de själva i första hand känner sig beredda att förändra för att minska sin klimatpåverkan dominerar följande svar:
• åka mindre bil, åka mer cykel och kollektivt
• källsortera och återvinna
• konsumera ekologiska och närodlade livsmedel
• effektivare energianvändning
På frågan vad kommunen kan göra för att förenkla för sollentunaborna att leva mer klimatsmart var de tre vanligaste återkommande svaren
• bättre utvecklad och tillgängligare avfallshantering, sopsortering och återvinning
• förbättrad kollektivtrafik och bättre cykelmöjligheter
• mer och bättre information/kunskap
Av klimatbarometer framgår också att sollentunaborna upplever att hindren för att leva klimatsmart bland annat handlar om kostnader och invanda beteenden.
Fokusområdet miljö- och klimat
I samband med budgetdirektivet för 2012 fastställdes fem politiska fokusområden varav ett är miljö och klimat. I budgeten för 2013 antog kommunfullmäktige ett kommunövergripande mål för fokusområdet.
Mål 9
Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser
Till målet har sju mått fogats varav fem är direkt eller indirekt kopplade till åtgärdsmålen för fastigheter och transporter i åtgärdsplanen för 2011/2012.
De resterande två måtten avser tillgången till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar.
Målstyrning
Till de fem politiska fokusområdena har kommunövergripande mål och mått formulerats. Till detta kommer åtaganden som ska beskriva hur varje nämnd avser att bidra till de kommunövergripande målen och lyfta fram
prioriterade insatser. Här finns en koppling till det kvalitetssystem som behandlas nedan.
Kvalitetssystem
Parallellt med målstyrningen utvecklas ett kvalitetssystem som byggs upp kring nyckeltal som besvarar frågor om kvalitetsnivå, kostnader och effektivitet.
Beroende på hur nyckeltalen utvecklas kan det motivera att de lyfts in i styrmodellen. Det innebär att de mätbara åtgärdsmålen som beslutats i anslutning till åtgärdsplan 2011/2012 kan tolkas som nyckeltal i den utsträckning som de inte återfinns som mått till det kommunövergripande målet för fokusområdet miljö- och klimat.
Energieffektiviseringsstrategi
Kommunstyrelsens arbetsutskott lät i mars 2012 rapportera in mål och åtgärder sammanställda i en energieffektiviseringsstrategi för kommunen till Statens Energimyndighet, i enlighet med förutsättningarna för del
energieffektiviseringsstöd kommunen beviljats. Målen och åtgärderna kompletterar den beslutade åtgärdsplanen 2011/2012 till klimatstrategin.
Klimat- och energistrategi för Stockholms län
Förslag till en klimat- och energi strategi för Stockholms län utarbetas för närvarande av Länsstyrelsen. Beroende på hur strategin utformas är det en
styrka om kommunerna i länet väljer att ansluta sig till den. Strategin bör därför beaktas vid utformningen av kommunens egna styrdokument. Det innebär att ambitionsnivån i kommunens energi- och klimatarbete bör vara förenlig med målen i länets strategi.
Samordning med kommunens energi- och klimatrådgivning
Energi- och klimatrådgivningen informerar primärt om energieffektivisering och vilka alternativ som finns. Målgrupper är privatpersoner, företag och organisationer. Informationen tar även upp energianvändningens
klimatpåverkan. På kommunens webb-plats finns bland annat länkar till verktyg för enskilda att schablonmässigt beräkna sin miljö- och
klimatpåverkan. Energi- och klimatrådgivning handlar inte enbart om att svara på frågor om energieffektivisering, utan även om utåtriktade uppsökande insatser.
Former för klimatarbetet
Kommunstyrelsen beslutade 2011-02-23 att tillsätta en miljö- och
klimatberedning med bland annat uppgiften att föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott åtgärder inom ramen för klimatstrategins åtgärdsplan.
När åtgärdsplanen för 2011/2012 togs fram hade inte den nya
målstyrningsmodellen tagit form och beslutats. Med modellen som grund bör åtgärdsplanen för 2012/2013 fogas in i den målstyrningsprocess och det kvalitetssystem som nu gäller. Det innebär alt handlingsplanen behandlar åtaganden med handlingsplaner, vilka i den förra åtgärdsplanen benämndes åtgärder.
I det följande formuleras således såväl förslag till nya mått, som åtaganden och handlingsplaner.
Avstämningar ska ske inom ramen för de rutiner som utvecklats för kommunens målstyrning och kvalitetssystem.
Nya åtgärder/åtaganden
1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan
1 A . Tillgängliggöra kunskap och information om olika konsumtionsvals klimatpåverkan
Dagens situation
Arbetet med klimatstrategin och åtgärdsplanerna har uppenbarat stora brister i kunskapen om vilken klimatpåverkan olika handlingsalternativ har.
Under 2012 har miljö- och klimatberedningen givit en utåtriktad
information om kommunens klimatarbete i samband med "mässor" hållna i kommunen.
Svaren på klimatbarometern visar alt många sollentunabor efterlyser mer information for att kunna agera mer klimatsmart. Störst förtroende har de för information från statliga myndigheter. Förtroendet är även stort för Naturskyddsföreningen. 58 % ger på en femgradig skala kommunen 4 eller 5, där 5 innebär att förtroendet för information från kommunen är mycket stort.
Men utöver information har det av svaren på klimatbarometern framgått att vanor har stor betydelse för vilka val sollentunaborna gör. Frågan är om insikten om vanornas betydelse bör påverka hur och var information ges?
Kan det exempelvis vara så att om det vid faktiska inköpstillfallen finns omedelbar och enkel tillgång till information om olika konsumtionsvals klimatpåverkan, så får det en påverkan på vanor och beteenden? En del av svaren på klimatbarometern pekar dessutom på att olika grupper föredrar olika informationskanaler. Enpersonershushåll föredrar oftast dagspress, radio och T V . Hushåll med 4 personer eller fler föredrar däremot i högre grad information via internet. Hushåll med 4 personer eller fler särskiljer sig genom att de i högre grad än övriga hushållstyper vill veta mer om
klimatfrågan.
FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) har tagit fram underlag för
schablonmässiga bedömningar av olika konsumtionsvarors klimatpåverkan.
Dessa kan ligga till grund för exempelvis appar som hjälper konsumenten att få en bild av sitt konsumtionsvals effekter.
Men vilken roll kan eller bör kommunen spela? Med hänsyn till att kommuninvånarna hyser störst förtroende för statliga myndigheter och Naturskyddsföreningen bör ett samarbete med dessa skapa större förutsättningar för framgång. En dialog med andra aktörer, såväl
organisationer som handlare kring vanans betydelse och hur lättillgänglig information kan påverka beteenden har sannolik i sig en möjlighet att avsätta effekter. Att ta fram ett mått som speglar hur lättillgänglig information om konsumtionsvals klimatpåverkan är kan tjäna det dubbla syftet att dels kunna följa hur tillgänglig information är dels reda ut hur informationen bör tillgängliggöras.
Kommunens energi- och klimatrådgivning arbetar utåtriktat med
information. En del av rådgivningen riktar sig till enskilda fastighetsägare. I kommunen finns fortfarande enskilda villor som använder olja för
uppvärmning. För att minska denna fossilbränsleanvändning kan en riktad informations-/rådgivningsinsats vara motiverad. Den bör ske inom ramen för energi- och klimatrådgivningen. Vikten av att arbete med dessa frågor framgår även av de så kallade 20-20-20-målen som Europeiska rådet beslutade om 2007, som bland annat anger att energieffektiviseringen ska öka med 20 % senast 2020.
Vilken potential finns för att minska klimatpåverkan?
Att konsumtionsvalen har mycket stor betydelse för klimatpåverkan är odiskutabelt. Erfarenheterna från den studie som FOI gjort på kommunens uppdrag av påverkan från den kommunala organisationens konsumtion understryker detta. Studien bygger på schablonmässiga bedömningar av olika varugruppers klimatpåverkan. Tyvärr är kunskapen om enskilda produkters klimatpåverkan mycket bristfällig. Detta gör att det kan vara svårt att vid olika konsumtionsval få tillgång till relevant information. Men att kunskapen är bristfällig, gör snarare potentialen för att minska
klimatpåverkan med relevant information större, än motsatsen.
Åtagande för att
Tillgängliggöra kunskap och information om olika konsumtionsvals klimatpåverkan Handlingsplan
Inleda ett samarbete med andra aktörer som syftar till att under 2013 ta fram mått som vid inköpstillfället visar olika konsumtionsvals klimatpåverkan.
Genomföra riktade rådgivnings- och informationsinsatser under 2013 för att minska antalet oljeuppvärmda fastigheter.
Mått
Ett relevant mått behöver utvecklas.
Ansvar
Kommunstyrelsen bör ha ansvar för åtgärden att ta fram ett relevant mått i samarbete med andra aktörer.
Rådgivnings- och informationsinsatser för att minska antalet oljeuppvärmda fastigheter bör i första hand ske inom ramen för kommunens energi- och klimatrådgivning.
Kostnader
Kostnaderna är svåra att bedöma. De är beroende av vilka samarbetsparter kommunen kan finna.
2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val
2 A. Minska klimatpåverkan från avfallshanteringen Dagens situation
Avfallsmängderna ökar trots att ambitionen i kommunens avfallsplan är att de ska minska. Detta är en trend som kommunen har gemensamt med utvecklingen bland de övriga nio kommuner i norra Stockholms län som äger det regionala avfallsbolaget SÖRAB. Inom Sollentuna har ändå
mängden hushållsavfall minskat, uttryckt i kg säck- och kärlavfall/invånare, från 206 kg 2009 till 203 kg 2011. Matavfallsdelen har minskat från 27 kg 2009 lill 24 kg 2011. Denna minskning matavfallsdelen har samband med att insamlingssystemet förändrades 2010.
Ansvaret för insamlingssystemet är delvis otydligt och förslag har tagits fram (SOU2012:56) om förändringar av systemet. Förändringen kan innebära att kommunens ansvar ökar. Utöver målsättningen att minska avfallsmängderna är det viktigt att insamlingssystemet sätter människan i centrum, det vill säga beaktar såväl hushållens behov som
arbetsmiljöfrågorna vid insamlingen. Arbetet med dessa frågor bör i huvudsak hanteras inom ramen för kommunens
avfallsplan/renhållningsordning med tillhörande handlingsplan.
Att detta är viktiga frågor för sollentunaborna framgår mycket tydligt av svaren på klimatbarometern.
Vilken potential finns för att minska klimatpåverkan?
Avgörande för en minskning av avfallsmängdernas storlek är invånarnas konsumtionsval och - beteende. I det sammanhanget har skapandet av positiva vanor, relevant tillgänglig information och ett brukarvänligt insamlingssystem stor betydelse.
Åtagande för att
Minska klimatpåverkan från avfallshanteringen Handlingsplan
Uppdatering under 2013 av kommunens renhållningsordning, samt upprätta handlingsplan med delmål 2012-2016.
Mått
Antal kg hushållsavfall, i form av säck- och kärlavfall, per invånare och år.
Antal kg matavfall per invånare och år.
Antalet oljeuppvärmda fastigheter.
Ansvar
Kommunstyrelsen och SEAB.
Kostnader
Avgiftsfinansierat genom antagen renhållningstaxa.
2 B. Minska klimatpåverkan från trafiken inom kommunen Dagens situation
I kommunens årliga miljöredovisning följs utsläppen av CO2 från
vägtrafiken. Enligt miljöredovisningen, som är begränsad till utläppen inom kommunens gränser och inte tar hänsyn till ett konsumtionsperspektiv, står vägtrafikutsläppen 2011 för 95 % av de totala utsläppen. A v detta är det uppenbart att trafikens klimatpåverkan är av stor betydelse.
Klimatbarometern visar dessutom att sollentunaborna ser trafiken som ett
viktigt område för att minska påverkan. Bland annat efterfrågas en än bättre kollektivtrafik.
Vilken potential finns för att minska klimatpåverkan?
Det är i många stycken svårt att lokalt påverka klimatpåverkan från trafiken.
Kommunen besitter dock vissa medel för att påverka trafiken i ett
långsiktigt perspektiv. Till dessa medel hör kommunens översiktsplanering, men också arbetet med en strategisk trafikplan, om den anammar
framkomlighet, parkeringsavgifter och parkeringsnormer som medel. En prioritering av gående och cyklande i befintliga gaturum kan få en betydelsefull effekt.
En framgångsrik strategi för att minska klimatpåverkan bör ta till utgångspunkt att det är tillgänglighet, det vill säga restider, som är den centrala uppgiften för trafiksystemet och inte framkomlighet. Med denna utgångspunkt kan såväl den fysiska planeringen som trafikplaneringen undvika suboptimeringar.
Åtagande för att
Minska klimatpåverkan från trafiken inom kommunen Handlingsplan
Kommande trafikplan bör ta ett strategiskt helhetsperspektiv där
tillgänglighet snarare än framkomlighet står i fokus. Trafikplanen behöver inkludera parkering, parkeringsavgifter och framkomlighet som medel för att uppnå ett energieffektivare trafiksystem med minskad klimatpåverkan.
Mått
Trafikens energianvändning inom kommunen bör uttryckas i M W h , med en klimatpåverkan uttryckt i CC^e. För att mäta tillgängligheten bör hur många arbetsplatserna är med olika fardslag inom 45 minuters restid från hemmet användas som mått. Måtten speglar intentionerna med åtagandet och
handlingsplanen, men kan vara svåra att få fram värden på. Är svårigheterna stora bör alternativa mått definieras.
Kommunövergripande mått
9.6 Tillgång till gång- och cykelvägar
Andel som anser att tillgången till gång- och cykelvägar är god.
9.7 Tillgång till kollektivtrafik
SCB-undersökning. Andel som anser att möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor (lokala och regional resor) är god.
Ansvar
Kommunstyrelsen har ett ansvar för att trafikplanen tas fram. Den behöver samordnas med Trafik- och fastighetsnämndens löpande arbete med trafikfrågor.
Kostnader
För att utarbeta trafikplanen har medel redan avsatts under 2012.
Åtgärder enligt åtgärdsplan 2011/2012
3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter
3 A. Minska klimatpåverkan från kommunens och Sollentunahems fastigheter Åtgärdsmål för att
A. Minska klimatpåverkan från kommunens och Sollentunahems fastigheter 2014 ska utsläppen av växthusgaser uttryckt i C02e utgöra högst 98 ton från driften av kommunens fastigheter och högst 370 ton från driften av
Sollentunahems fastigheter per år.
S E A B ska reducera utsläppen av växthusgaser från fjärrvärmen uttryckt i C 02e med minst 10 % mellan 2010 och 2014.
För varje nyproducerad bostad och lokal ska klimatpåverkan från de byggnadsmaterial som används uppskattas och redovisas. Vid kommande upphandlingar skall klimatpåverkan från byggnadsmaterialen uttryckt per kvadratmeter B T A minska med 10 % per år med utgångspunkt från 2011.
Kommunövergripande mått
9.1 Fastigheternas energianvändning
1 a Total energianvändning i kommunens fastigheter uttryckt i MWh/år.
Ib Total elanvändning i kommunens fastigheter uttryckt i MWh/år
l c Total fjärrvärmeanvändning i kommunens fastigheter uttryckt i MWh/år 9.2 Fastigheternas växthusgasutsläpp
Totalt utsläpp av växthusgaser från kommunens fastigheters energianvändning uttryckt i ton C02e/år.
9.3 Byggnadsmaterialens växthusgasutsläpp
Beräknade utsläpp av växthusgaser i ett livscykelperspektiv från de byggnadsmaterial som används i nyproducerade kommunala byggnader uttryckt som kg CC^e per kvadratmeter bruttoarea när de tas i bruk.
Ansvar
För kommunens fastigheter har Trafik- och fastighetsnämnden ansvaret för atl målen uppnås.
För Sollentunahems fastigheter har Sollentunahem motsvarande ansvar.
SEAB har ansvar för att reducera utsläppen av växthusgaser från den fjärrvärme som levereras.
Kostnader
Med hänsyn till att Trafik och fastighetsnämnden redan arbetar med
energieffektivisering och att Sollentunahem liksom Sollentuna Energi redan har satt egna mål för energibesparingar bör ambitionen att minska
klimatpåverkan inte fordra större medel än insatserna för planerade energieffektiviseringsåtgärder. Avgörande är istället att klimatpåverkan finns med som en given aspekt atl ta hänsyn till vid alla avgörande beslut.
Extra kostnader kan däremot uppstå när förenklade livscykelbedömningar utförs för att bedöma klimatpåverkan från de byggnadsmaterial som används. Dessa kostnader bedöms vara måttliga.
Avstämning
Under 2012 har en energieffektiviseringsstrategi tagits fram som innehåller konkreta åtgärder. Många av åtgärderna ligger inom Trafik- och
fastighetsnämndens ansvarsområde. Till åtgärderna hör att förbättra systemen för uppföljningen av energianvändningen i kommunens fastigheter.
Arbetet med strategin gav en fördjupad kunskap om kommunens och
bolagens energianvändning 2010. De värden som kom fram skiljer sig något från de som redovisades i åtgärdsplanen för 2011/2012. Det innebär att åtgärdsmålen ska relateras till de nya värdena.
Någon förenklad livscykelbedömning för att bedöma klimatpåverkan från byggnadsmaterial har inte skett under 2011 eller 2012. Orsaken är att trafik- och fastighetsnämnden inte haft något byggprojekt i ett sådant skede att en livscykelbedömning varit läglig att göra. Det innebär att det ännu inte finns något utgångvärde för åtgärdsmålet på detta område.
S E A B har inte full rådighet över möjligheten att uppfylla sin del av
åtgärdsmålet. Bolagets bedömning är att den eftersträvade minskningen av utsläppen av växthusgaser från produktionen av fjärrvärme kan nås i samband med att den nya produktionsanläggningen Brista 2 tas i drift.
Bedömningen förutsätter att det avfall som Brista 2 kommer att eldas med är jämförbart med förnyelsebara bränslen. S E A B bejakar dessutom anslutning
av förnyelsebar småskalig enskild energiproduktion, så som solfångare.
3 B. Minska klimatpåverkan från kommunens och de kommunala bolagens transporter
Åtgärdsmål för att
B. Minska klimatpåverkan från kommunens och de kommunala bolagens transporter
Utsläppen av växthusgaser från kommunens och SEAB:s fordon skall 2014 vara minst 20 % lägre än 2010. Alla fordon som kommunen inhandlar från och med hösten 2011 skall vara miljöbilar i form av el-, elhybrid- eller biogasfordon.
En rese- och mötespolicy skall vara framtagen för beslut första halvåret 2012.
Kommunens konferensavdelning skall ha tillgång till bokningsbar utrustning for webb- och videomöten under 2012.
Kommunövergripande mått
9.4 Vägtransporternas energianvändning
Total energianvändning för kommunens vägtransporter uttryckt i MWh/år.
9.5 Vägtransporternas växthusgasutsläpp
Totalt utsläpp av växthusgaser från kommunens vägtransporter uttryckt i ton C02e/år.
Ansvar
Transportcentralen på S E A B , genom vilken all upphandling av kommunens fordon skall ske, skall tillse att målen om typ av fordon som inhandlas efterlevs. Transportcentralen ska vid service av fordonen registrera körsträckorna och sammanställa dem årsvis.
Kommunstyrelsen ansvarar för att sammanställa hur mycket bränsle som inhandlas. A v sammanställningen skall framgå hur mycket som utgörs av el, etanol eller biogas.
Kommunstyrelsen ansvarar för att ta fram en rese - och mötespolicy samt att konferensavdelningen utrustas med webb- och videokonferensutrustning.
Kostnader
Om kommunens fordon byts ut mot el- eller elhybridfordon skulle det kosta minst 10 miljoner kronor. Eftersom det handlar om investeringar är det kostnader som fördelas över avskrivningstiden. Dessa kostnader behöver de nämnder som beställer nya fordon ha klart för sig och ta höjd för i sina budgetar. Med hänsyn till att budgeten för 2012 tas fram innan denna åtgärdsplan kommer upp för beslut kan kravet på att el- eller elhybridfordon ställs innebära att nya fordonsinköp kommer att senareläggas.
Kostnaderna för att ta fram en rese- och mötespolicy och atl utrusta konferensavdelningen med webb- och videoutrustning bedöms vara begränsade.
Avstämning
Den energieffektiviseringsstrategi som har tagits fram under 2012 har gett nya data om energianvändningen för kommunens transporter som bör ersätta de värden som användes i åtgärdsplan 2011/2012.
Under 2011 och 2012 har S E A B genom Transportcentralen handlat in 31 nya fordon till kommunens förvaltningar. A v dessa är 12 lätta lastbilar eller bilar för fler än 4 passagerare, som inte uppfyller kriterierna för miljöbilar, framförallt på grund av att kriterierna är dåligt anpassade för dessa typer av fordon. Däremot klarar samtliga övriga 19 personbilar kraven för miljöbilar.
Men det beslutade åtgärdsmålet kräver att bilarna dessutom är el-, elhybrid- eller biogas fordon. A v de inköpta personbilarna är endast en ett
elhybridfordon. Detta är otillfredsställande. Men förutsättningarna för att de fordon som köps in följande år uppfyller åtgärdsmålets krav är ändå goda.
Under 2012 har förslag till regler för anställdas och förtroendevaldas resor i Sollentuna kommun tagits fram och remitterats. Förslaget har tagits fram i linje med åtgärdsplanen och som en av de åtgärder som anges i
energieffektiviseringsstrategin. I arbete har även de kommunala bolagen deltagit. Avsikten är att de tar beslut om reseregler som överensstämmer med kommunens. Under arbetets gång har även frågor kring egenskaperna på de fordon som kommunen använder kommit upp. De behöver dock behandlas i en annan ordning än i reglerna för resor.
Under året har kommunens IT-avdelning engagerats i arbetet med att ta fram webb- och videoutrustning. IT-avdelningen har med konsultstöd även låtit göra en uppskattning av energibesparingspotentialen i kommunens datoranvändning. Den pekar på en besparingspotential om cirka 800 M W h per år, vilket motsvarar 170 ton CO2 om växthusgasutsläppen skulle följa nordisk elmix. Den el som S E A B levererar idag är producerad med vattenkraft.
3 C. Upphandling som medel för att kartlägga och minska klimatpåverkan Åtgärdsmål för att
C. Upphandling som medel för att kartlägga och minska klimatpåverkan En kartläggning av klimatpåverkan från de produkter och tjänster som upphandlas skall ske som vid utgången av 2011 bör omfatta minst 10 % av den upphandlade volymen. V i d utgången av 2012 bör karteringen omfatta minst 25 %.
Riktlinjerna med miljökrav skall uppdateras för att kunna beslutas av kommunstyrelsen under första halvåret 2012.
Ansvar
Kommunstyrelsen ansvarar för att åtgärderna genomförs.
Kostnader
Hur mycket resurser som fordras för att uppnå åtgärdsmålen är beroende av hur goda kunskaper leverantörerna har om sina produkters och tjänsters klimatpåverkan. Insatsen för att uppnå åtgärdsmålen bedöms ändå vara måttlig.
Avstämning
Det har visat sig vara mycket svårt att få fram data om klimatpåverkan från de produkter och tjänster som kommunen upphandlar. En dialog
kommunens leverantör av kontorsmateriel pekar på att leverantörerna saknar kunskap om många av sina produkters klimatpåverkan. Leverantören för kontorsmateriel lyckades fa fram data om klimatpåverkan från
huvuddelen av de papper de levererade till kommunen 2010. Men inte från någon av de övriga produkter som ingår i kommunens ramavtal med
leverantören. Kopieringspapprens klimatpåverkan uppskattades till drygt 15 ton C 02e för kommunens konsumtion 2010. Denna siffra är intressant att jämföra med besparingspotentialen för kommunens datorer som uppgår till
cirka 170 ton CO2 per år.
Det är inte lämpligt att ställa krav på en redovisning av klimatpåverkan från produkter om leverantörerna ofta saknar sådana data. En alternativ väg att få en uppskattning av klimatpåverkan är att dra nytta av nationell statistik för olika varugrupper. FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) har på så sätt i samarbete med och på uppdrag av kommunen tagit fram en schablonmässig bild av kommunens totala klimatpåverkan 2010. Det ungefarliga resultatet är 30 000 ton CO2C Resultatet visar att klimatpåverkan är betydligt större än den som fångas i arbetet med fastigheter och transporter. För att få en
djupare bild av klimatpåverkan bör pilotstudier göras inom olika delar av kommunens verksamheter. Ett sådant arbete kan även tjäna till att bredda och stödja engagemanget för en minskad klimatpåverkan. Under 2013 bör en sådan fördjupning i form av pilotstudier komma till stånd.
Under 2012 har förslag till regler för miljökrav vid upphandling och inköp i Sollentuna tagits fram som remitterats till de kommunala nämnderna.
Reglerna, som har tagits fram i nära samarbete med de kommunala bolagen, lutar sig i hög grad på miljöstyrningsrådets rekommendationer och
kravnivåer. Kraven har stort fokus på miljö och energianvändning men mindre på klimatpåverkan. Orsaken går att söka i att det för få produkter finns uppgifter om klimatpåverkan.
3 D. Villkor vid markanvisning som bidrar till att minska klimatpåverkan
Åtgärdsmål för att
D. Villkor vid markanvisning som bidrar till att minska klimatpåverkan
En kommunal markanvisningspolicy skall tas fram som bland annat syftar till att minska klimatpåverkan för att kunna antas av kommunfullmäktige under 2012.
Ansvar
Kommunstyrelsen har ansvaret att ta fram en markanvisningspolicy.
Kostnader
Kostnaden för att i samband med att en markanvisningspolicy tas fram och utarbeta krav som rör miljö- och klimatpåverkan är begränsade.
Att ställa krav som rör miljö- och klimatpåverkan vid en markanvisning eller marköverlåtelse kan dock påverka hur stor ersättningen för marken blir. Men åtgärder som leder till en låg miljö- och klimatpåverkan handlar mer om att göra kloka val än att göra mer kostsamma val.
Avstämning
Under 2012 har en markanvisningspolicy tagits fram som anger att miljö- och klimatpåverkan alltid ska vägas in. Miljö- och klimatpåverkan ska betraktas ur ett livscykelperspektiv.
Vilka konkreta krav som ska ställas slås inte fast i policyn. Detta behöver preciseras i annan form.
3 E. Minska mängden koldioxid i luften genom att öka natur- och parkmarkens förmåga att långsiktigt binda kol
Åtgärdsmål för att
E. Minska mängden koldioxid i luften genom att öka natur- och parkmarkens förmåga att långsiktigt binda kol
Skötseln av natur- och parkområdena skall bedrivas så att nettoinlagringen av kol ökar. För varje träd som tas ner vid nyexploatering eller
infrastrukturåtgärder skall minst ett nytt planteras eller kompenseras med annan vegetation.
Ansvar
Trafik- och fastighetsnämnden svarar för att skötseln av natur- och
parkområden sker på ett sätt som innebär att målet om kolinlagring uppfylls.
Kommunstyrelsen ansvarar för att säkerställa att de träd som tas ner vid nyexploatering eller infrastrukturåtgärder ersätts. I de fall detta fordrar åtgärder inom etablerad natur eller parkmark krävs ett samarbete med trafik- och fastighetsnämnden.
S E A B skall för varje träd som tas ner vid ledningsarbeten säkerställa att de kompenseras.
Kostnader
För att uppfylla målen fordras en förutseende planering men måttliga resurser. Kostnaderna bör vara låga och rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.
Avstämning
Färdiga rutiner för uppföljningen av natur- och parkmarkens kolinlagring har inte etablerats. Inom skötseln av natur- och parkmarken är
kolinlagringen en levande fråga. Systematiken för uppföljningen är under uppbyggnad.
Storleken på kommunens klimatpåverkan
Följande tabell beskriver hur stora de uppskattade och kända utsläppen av CCVCC^e är för kommunens verksamhet. För de kommunala bolagen redovisas kända utsläpp från fastigheternas drift och bolagens egna transporter. Värdena är hämtade från åtgärdsplan 2011/2012 men uppdaterade och korrigerade med de data som
energieffektiviseringsstrategin gett.
A v siffrorna framgår att kommunens inköp av varor och tjänster har en mycket stor påverkan. Uppskattningen enligt FOI:s undersökning är 30 000 ton CO2C I tabellen nedan anges en nettosiffra som räknar av de kända utsläppen från kommunens verksamheter exklusive de kommunala bolagen.
Ton C02(e) 2010 Kommunens fastigheter
Sollentunahems fastigheter SEABS fastigheter
150 bostäder byggmaterial 1 500 - 3 000 486 2 717 7
Kommunens fordon Sollentunahems fordon SEAB:s fordon
Kommunens flyg och tågresor Kommunens kopieringspapper Kommunens datorer
16 mer än 300 284 47 185 48
Övriga varor (inkl mat) och tjänster 28 876
Summa c a 35 000
Netto inlagring inom natur-
och parkmark 12 950
Ovanstående sammanställning behöver kompletteras med en uppdaterad målbild för 2014.
