Upplevelser av att vara ensam i sjukdom

(1)

C - U P P S A T S

Upplevelser av att vara ensam i sjukdom

Sara Hammarström, Åsa Henriksson

Luleå tekniska universitet C-uppsats

Omvårdnad

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad

2005:137 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--05/137--SE

(2)

Avdelningen för omvårdnad

Experiences of being alone in illness – a literature study

Upplevelser av att vara ensam i sjukdom – en litteraturstudie

Sara Hammarström Åsa Henriksson

Examensarbete Omvårdnad C Vårterminen 2005, Termin 6 Sjuksköterskeprogrammet 120 p.

Handledare: Birgitta Lindberg

(3)

Upplevelser av att vara ensam i sjukdom - en litteraturstudie

Sara Hammarström Åsa Henriksson

Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet

Abstrakt

Att leva med sjukdom gör att personer upplever ensamhet i sin situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människans upplevelser av ensamhet i sjukdom.

Trettien vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre

kategorier: att känna sig fångad i sitt eget hem; att gömma sig för andra människor; att känna sig övergiven. Studien visade att personer som drabbades av sjukdom upplevde ensamhet på olika sätt. Vissa upplevde sig isolerade i sitt hem vilket ledde till känslor av ensamhet och då de inte hade förmågan att ta sig ur sin bostad. Andra upplevde ensamhet då de kände sig tvingade att gömma sig. Att skyla sig blev därför en viktig del av vardagen och därmed begränsades det sociala livet. De kände sig övergivna när de lämnades ensamma. För att sjuksköterskan ska kunna stödja och lindra personens känslor av ensamhet bör hon ha en förmåga att lyssna, se och vara tillgänglig för denna person.

Nyckelord: ensamhet i sjukdom, övergivenhet, kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie.

(4)

Människor har en egen uppfattning av hur sjukdom upplevs och denna uppfattning utgörs inte bara av erfarenheter, utan också av känslorna som sätts i samband med sjukdom. Att drabbas av sjukdom involverar inte bara fysiken, utan påverkar även hela livsvärlden (Söderberg, Lundman & Nordberg, 1999). Att planera sitt liv i stort och smått är något som görs när personer är friska. Efter sjukdomsdebut kan de inte fortsätta göra dessa långsiktiga planer. I stället får personer lära sig att ta dagen som den kommer, då kraften inte alltid finns (Neville, 2003). När personer blir sjuka sker en drastisk förändring, upplevelsen av att livet förändras utan att det är påverkbart av sig själv, ses som en katastrof. Det leder till det som tidigare har tagits för givet inte längre är tillräkneligt. Kroppen som tidigare varit ett verktyg i vardagen har nu blivit ett hinder. För personer som drabbats av sjukdom blir det en uppdelning av tillvaron. Denna uppdelning inbegriper dels tiden före sjukdomsdebuten men även det liv som kommer efter. Att fortsätta leva med sjukdomen blir därför en stor omställning. Hur personer uppfattade sig själv tidigare mot hur det blivit på grund av sjukdomen, kan bidra till känslor av självförakt (Söderberg & Lundman, 2001). Enligt Smith och Friedemann (1999) upplever personer som lever med sjukdom sig ensamma beroende på att ingen förstår vad de går igenom. De kan ha svårigheter att sätta ord på de känslor som de upplever. Att hålla skenet uppe inför de närstående beskrivs som viktigt. Isoleringen blir ett faktum för den sjuke. Att uppleva hur livet rinner ifrån gör att personen drar sig undan, dels för att söka svaret på varför, men även för att finna egna copingstrategier i kampen för livet.

Neville (2003) påvisar att osäkerhetskänslor ofta följer vid sjukdomsdebut. Att inte veta något om framtiden är svårt att hantera, det ger ovisshet som bidrar till ökat lidande. Neville

beskriver vikten av familjen som mildrar dessa känslor av isolering och ensamhet även om de kan upplevs överväldigande och svårhanterad. Detta kan göra att närstående drar sig undan.

Även Söderberg och Lundman (2002) menar att leva utan kontroll och i ovisshet om

framtiden är något som personer som är sjuka måste lära sig att hantera. Det är av största vikt att de når acceptans för livet och lär sig att behärska den nuvarande situationen, trots sjukdom.

Söderberg, Lundman och Nordberg (1999) påvisar att leva med sjukdom innebär att livet förändras och att även det sociala samspelet upplevs bli omkullkastat. Att vänner förloras leder till att endast familjen finns kvar. Även känslan av utsatthet är vanligt förekommande för dessa personer (Fleury, Keller & Murdaugh, 2000; Hafsteinsdóttir & Grypdnock 1996).

Enligt Öhman, Söderberg och Lundman (2003) känner sig personer som lever med sjukdom

(5)

sårbara, isolerade och i behov av hjälp från utomstående. Dessa känslor är ytterst tärande.

Även för omgivningen blir det en tung börda, beroende på personens växande hjälpbehov.

Asbring (2001) framhäver att många personer som lever med sjukdom har till en början en önskan av att visa omgivningen att allt är som tidigare, vilket leder till att de drar sig undan sociala sammanhang och som på sikt kommer att föranleda isolering. Att på grund av sin sjukdom tvingas sluta sitt arbete kan för många människor upplevas som en katastrof. Det leder till känslor av att inte vara behövd. Sjukdomar påverkar även närståendes liv på ett negativt sätt. Partnern får ett ökat ansvar och en större arbetsbelastning. Enligt Öhman och Söderberg (2004,) kan närstående uppleva att deras liv begränsas då de har svårigheter att finna utrymme för de egna aktiviteterna. Författarna menar vidare att närstående finner det svårt att ta sig tid då de upplever stark oro för personen som lever med sjukdom. Att uppleva ensamhet är för de närstående vanligt förekommande vilket leder till alienation från

omgivningen.

Lindsey (1996) påvisar hur personer som blivit sjuka upplever förändringar i sin personlighet.

De känner hur självmedvetenheten ökar och går på ett djupare plan. Det leder till en

förändring i relationen till de närstående. När personer drabbas av sjukdom söker de sig till andra med erfarenheter av liknande situationer. Det ger trygghet att den andre tillfullo förstår vad personen går igenom, men även insikt att denne inte är ensam om sina känslor. För att förstå vikten av hälsa måste personer först möta ohälsa, vilket ger förståelse och insikt i hälsans betydelse och dennes existens.

Upplevelsen av att vara ensam i sin situation, är ofta förekommande hos personer som lever med sjukdom. Trots att det finns närstående så upplever de ett utanförskap. Rädsla inför framtid och sorgsenhet över att kroppen inte fungerar som tidigare och hur orken och energin sinar är några av många påfrestningar i att leva med sjukdom (Öhman et al., 2003). Även Shin (1999, s. 93) menar att trots närståendes närvaro kan ensamheten upplevas som total. Att känna sig utanför är vanligt och det innefattar även en alienation ifrån familjen. Öhman och Söderberg (2004) beskriver vikten av samtal och umgänge. Det är viktigt för alla personer att möta andra, genom mötet får vi bekräftelse på vem vi är. I vår profession som sjuksköterska kommer vi att möta dessa personer, som upplever sig ensamma i sin sjukdom. Det är av största vikt att vi inom vården kan se och förstå denna känsla för att kunna ge stöd och hjälp

(6)

till dessa personer. Därför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva personers upplevelser av ensamhet i sjukdom.

Metod

Litteratursökning

Sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i databaser Academic Search (AS), CINAHL, MEDLINE, Eira och Eric. Sökningen begränsades till åren 1994-2004. Sökorden som

användes var loneliness, chronic illness, experience, disease, isolation, feeling och qualitative.

Dessa ord kombinerade vi i olika konstellationer, för att finna artiklarna som motsvarade studiens syfte. En litteraturgenomgång av 117 artiklar har utförts varav 31 stycken motsvarade syftet och ingick därför i analysen (Tabell 1).

Analys

Kvalitativ innehållsanalys används för att analysera kvalitativ data. Den tar sin form ur människors berättelser antingen genom dialoger, intervjuer eller dagböcker. Kvalitativ innehållsanalys är en forskningsmetod som ger forskaren ett redskap för att kunna beskriva specifika fenomen. Den är uppbyggd på ord och fraser och för att kunna beskriva dessa måste forskaren se till sammanhanget så att inte information går förlorad ur originaldata. Målet med analysen är att få förståelse för fenomenet (Downe-Wamboldt, 1992; Polit & Hungler, 1999, s. 209, 573).

Analysmetoden som användes i denna litteraturstudie var kvalitativ manifest innehållsanalys inspirerad av Burnards (1991) 14 steg där vi valt att följa ett antal av dem. Den manifesta ansatsen tar fasta på det synliga och uppenbara i kommunikationen (Downe-Wamboldt, 1992;

Polit & Hungler, 1999, s. 574, 705). Enligt Burnards (1991) steg två och tre lästes artiklar som svarade mot syftet igenom och textenheter som motsvarade syftet markerades med

färgpennor. Textenheterna skrevs ut och lästes igenom en gång till. Därefter kondenserades textenheterna till mindre enheter med ett sammanfattande innehåll utan att information gick förlorad. Vidare kodades textenheterna med siffror för att finna likheter i innehållet. Detta benämner Burnard (1991) öppen kodning. I steg fyra sammanfördes kategorier de

kondenserande texterna med liknande innehåll under gemensam rubriker, så kallad kategorier.

Därefter jämfördes kategorierna med varandra och sammanfördes för att reducera antalet till bredare kategorier. Detta arbete pågick tills alla kategorier var varandra uteslutande, vilket resulterade i ett begränsat antal kategorier, som motsvarade helheten. Genom hela processen

(7)

återgick vi regelbundet till originaldata för att kontrollera att inga tolkningar utförts. Slutligen jämfördes kategorinamnen med grundtexten för att verifiera att det svarade mot

originalmaterialet.

Tabell 1 Översikt över artiklar ingående i analysen (n=31 ) Författare, År Typ av studie Deltagare Analysmetod/data-

insamlingsmetod

Huvudfynd Anderson (1991)

Blake (1995)

Brauer (2001)

Carling Elofsson och Öhlén (2004)

Coyer (1996)

Ebbenskog och Ekman (2001)

Kvalitativ

Kvalitativ &

kvantitativ

Kvalitativ

30 kvinnor som lever med kronisk sjukdom

8 män

66 personer som lever med RA

6 personer. 2 kvinnor och 4 män 77-88 år.

3 kvinnor med underlivscancer,

15 personer 74- 89 år,

Fenomenologisk Etnografiska bandade djupintervjuer

Innehållsanalys Intervjuer med öppna frågor

Innehållsanalys Frågeformulär

Fenomenologisk- hermeneutisk metod

Bandad dialog.

Empirisk med feministisk metodik.

Bandade djupintervjuer.

Fenomenologisk- hermeneutik, inspirerad av Ricoeur. Bandade intervjuer.

De immigrerande kvinnorna upplevde att leva med kronisk sjukdom försvårades när de flyttade från en trygg hemmiljö till ett nytt land, där de mötte

utanförskap, socialisering och alienation i en främmande kultur.

De grundläggande faktorer till social isolering är förhållanden – äktenskap, karriär, tid, beroende av andra, ekonomi, tillgänglighet, arbete men även social interaktion.

Det framkom att den personliga miljön integrerar i människornas liv oavsett om de har diagnos RA eller inte. Fem olika mönster av perception och beteende, ett av dessa var självorienterad där känslor av alienation och social isolation var framträdande Det framkom att personerna hade svåra problem i dagliga livet och upplevde att svårigheter då de drabbats av en kronisk sjukdom.

Känslor av ensamhet var vanliga.

Erfarenheterna från deltagarna visade på trauman, fysiska och psykologiska som var beroende av diagnosen. Att leva med cancer kan skapa känslor av isolering och alienation

Upplevelser av att leva med venösa bensår ger känslor av att vara fångad i sin kropp, med längtan av att finna kroppslig frihet.

(8)

Tabell 1 (forts.) Översikt av analyserade artiklar ingående i resultatet (n=31)

Författare, År Typ av studie Deltagare Analysmetod/data- insamlingsmetod

Huvudfynd Erdner et al. (2002)

Green et al. (2002)

Halldorsdottir och Hamrin (1996)

Hodges et al.

(2001)

Horne och Payne (2004)

Kvalitativ

4 personer med långvarig mental sjukdom

27 personer

9 personer med en cancer diagnos

65 deltagare

20 patienter 60-83

Innehållsanalys.

Intervjuer med öppna frågor.

Grounded theory Semistrukturerad intervju. Bandad.

Fenomenologisk Bandade djupintervjuer, tematisk analysmetod.

Hermeneutisk fenomenologisk metod. Bandade intervjuer

Grounded theory Semistrukturerade intervjuer

Tre teman framkom, känna ensamhet men ha oförmåga att skapa vänskapsrelationer, vetskap av man ska göra men har brist på att ta initiativ

Social kontakt

rapporterades vara både skyddande och skadande för den mentala hälsan.

Det var vanligt att nära relationer både var stödjande och skadlig.

Ensamhet rapporterades som ett problem och all social kontakt var bättre än ingen kontakt alls.

Leva med cancer innebär en omkullkastning av livet. Det framkom i resultatet fem teman:

osäkerhet, sårbarhet, isolation, obehag och omvärdering.

Fynden visade att personer som lever med kronisk sjukdom upplever sig ensamma och isolerade.

Patienterna rapporterade svårigheter med att gå, problem med att klara dagliga aktiviteter. Vara hänvisad till familj, vänner och grannar skapade känslor av att vara en börda, ensamhet och isolation.

(9)

Huvudfynd Hyde et al. (1999)

Jonsdottir (1998)

Klopstad Wahl et al. (2002)

Landmark och Wahl (2002)

Kvalitativ

12 kvinnor med kroniska bensår

10 personer, 6 män och 4 kvinnor.

Medelålder på 61år.

Med diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom

10 män och 12 kvinnor som levt med psoriasis mer än 3 år.

10 kvinnor som lever med bröstcancer

Intervjuer med 7- stegs analys enligt Dinkelmann, Allen

& Tanner

Hermeneutisk Fenomenologisk.

Djupintervjuer

Grounded theory Bandade intervjuer

Grounded theory Intervju med öppna frågor

Analysen avslöjade två stora teman: förbättring och bibehållen kontroll över sårbara ben, och konsekvenser i livsstilen pga. kroniska bensår och försämrad rörlighet. Ett subtema som framkom var ensamhet och isolering.

Resultatet visade att livsmönstret hos deltagarnas dominerades av isolering och att vara instängd. Det

karakteristiska i mönstret var att underkasta sig situationen. Deltagarna hade svårigheter att uttrycka sig och att relatera till andra.

Kroppsligt lidande var kärnan i studien. Som inkluderar följande kategorier, den synliga kroppen, social sårbarhet och att stanna på rätt köl.

Att vara socialt sårbar innebar för personen att vara ensam för de vågade inte visa sig ute bland andra människor och de kände sig utanför och isolerade

Viljan att leva var ett centralt tema.

Upplevelser av emotionella reaktioner, kroppslig förändring, kvinnlig identitet, meningsfulla aktiviteter och deras sociala nätverk.

(10)

Huvudfynd

Lichtenstein et al.

(2002)

Lilley et al. (2003).

Little et al. (1998)

Michael (1996)

Kvalitativ &

kvantitativ

Kvalitativ

21personer, HIV- positiva

20 personer med diagnosen stroke.

10 patienter 5 kvinnor, 5 män medel ålder på 60 år. Diagnostiseras colon cancer.

17 patienter med kroniska

sjukdomar, 21-75 års ålder, 3 män och 14 kvinnor.

Innehållsanalys.

Semistrukturerade frågor & intervju med öppna frågor bandad.

Grounded theory.

Semistrukturerade intervjuer bandade,

Grounded theory, intervjuer som bandades

Colaizzi’s metod, fenomenologisk, Bandade och transkripterade.

Social isolation var ofta resultatet av stigmatisering pga felaktiga

associationer med sex, hot mot moralen i heterosexuella samhällen Patienterna som inte fick ta emot kommun service beskrev känslor av isolation och att blivit svikna. De hade också problem med att få

information.

Ur narrativa berättelser framkom tre teman. En var kommunikativ alienation där det framkom att patienterna kände sig alienerad från familjen på grund av oförmåga att kommunicera Det framkom fyra teman,

konfronterande förluster, växlande känslostämningar, försök till förändringar och sökande efter kontroll i en ny livsriktning. Vid minskad rörlighet upplevdes isolering och en del upplevde känslomässig isolering.

(11)

Författare, År Typ av studie

Deltagare Analysmetod/data- insamlingsmetod

Huvudfynd Murray et al. (2002)

Nyström et al.

(2002)

Olsson et al. (2002)

Paulson et al.

(2002)

Randers och Mattiasson (2000)

Kvalitativ

20 patienter med kroniska sjukdomar,

7 personer 2 kvinnor, 5 män,

10 personer, 4 kvinnor och 6 män med diagnosen cancer i buken

14 deltagare

12 personer, 9 kvinnor och 3 män, 70-91 år.

Kvalitativt dataprogram QSR NVivo och teknik för berättandeanalys.

Bandade djupintervjuer.

Interpretive/tolkande metodintervjuer,

Hermeneutisk metod bandade intervjuer

Fenomenologisk hermeneutisk metod.

Intervju.

Innehållsanalys.

Intervjuer

Patienterna med lungcancer oroade sig för att möta döden, tilltagande förluster och social isolation.

Patienterna med hjärtsjukdom hade begränsad till vård.

Personen med svår mental sjukdom upplevde en existentiell ensamhet beroende på svårigheter i att förändra sitt beteende i relationer.

För patienter med cancer är känslan att livet tagit slut i och med diagnos. Dessa upplevde känslor som rädsla, oro och hade tankar om döden. Återhämtnings fasen karakteriserades av känslor som ensamhet, övergivenhet, besvikelse men även känslor av stöd.

Studien beskriver mäns upplevda erfarenheter med att leva med kronisk sjukdom och hur det integrerar smärta och hur situationen slutligen påverkar relationerna till andra.

Att personer som upplever att de får respekt från andra ger dem möjlighet att minska känslor av ensamhet och isolation.

(12)

Huvudfynd

Ring och Danielson (1997)

Rose (1994)

Strandmark (2004)

Travers och Paoletti (1999)

Kvalitativ

kvalitativ

Kvalitativ

10 personer, 5 kvinnor och 5 män.

63-83

2

2 kvinnor och män som upplevt kronisk smärta utan malign orsak.

25 personer 11 kvinnor, 14 män 25-77 år

32 personer med HIV positiva

Fenomenologisk metod.

Bandade intervjuer

Innehållsanalys.

Semi-strukturerade intervjuer bandade.

Filosofisk fenomenologi.

Djup intervjuer.

Innehållsanalys.

Semistrukturerade intervjuer som bandades,

Huvudfynden visar att personer var i behov av hjälp för att lyckas reducera problem, fysiska så väl som psykiska.

Även hjälp från andra personer beskrevs som nödvändigt för att lyckas bryta den sociala isolationen.

Smärtan påverkade familjen och det sociala livet.

personerna upplevde rädsla för att bli beroende av andra. De hade svårigheter att planera sitt liv och hade känslor av isolering.

Grunden i sjukdom är kraftlöshet, som är beroende av känslor av att vara värdelös och känslan av att vara fången i sin livssituation och emotionellt lidande.

Deltagarna rapporterade emotionell oro från stigma, social rädsla och

missinformation om HIV. 11 nyckel teman framkom, b la. Att man för skylla sig själv, skam, dömda av familjen, social isolation och ensamhet.

(13)

Huvudfynd Thomas (2000)

Ware (1999)

Åsbring och Närvänen (2002)

Kvalitativ

91 personer, 27-79 år med kronisk smärta

66 personer, 53 kvinnor 13 män, som lever med CFS

25 kvinnor i åldern 35-65 år. Som lever med FM eller CFS

Fenomenologisk.

Blandade djupintervjuer .

Empirisk.

Semistrukturerade intervjuer

Grounded theory Intervjuer

Personerna beskrev att smärtan skapade distans till andra människor och separation till familjemedlemmar.

Temat i intervjuerna var isolering.

Det empiriska materialet har utarbetats för att förklara den sociala processen av att leva med CFS. Av olika anledningar blir personer som lever med CFS socialt isolerade.

Stigmatisering för personer med fibromyalgi och ensamhetskänslor.

Beskrivs på det sätt personerna handskas med känslorna samt i vilka

omständigheter de lever i. det betonas även att personen egna mål i livet är av stor betydelse för att lyckas bryta ensamheten de lever i.

(14)

Resultat

Analysen resulterade i tre kategorier som redovisas i tabell 1. Kategorierna beskrivs därefter i löpande text samt illustreras med citat ur artiklarna.

Tabell 2. Översikt över kategorier ( n=3) Kategorier

Att känna sig fångad i sitt eget hem Att gömma sig för andra människor Att känna sig övergiven

Att känna sig fångad i sitt eget hem

Flera studier (Hodges, Keeley & Grier, 2001; Hyde, Ward, Horsfall & Winder, 1999;

Jonsdottir, 1998; Klopstad Wahl, Gjengedal & Hanestad, 2002; Michael, 1996; Murray, Boyd, Kendall, Worth, Benton & Claussen, 2002) visade att personer som upplevde sig totalt isolerade i sina egna hem. Då de på grund av sjukdom inte kunde gå ut, vilket gav känslor av att vara fast i fångenskap.

I can’t get out at all. I’m housebound and it’s boring, you know. (Hyde et al., 1999, s. 195)

I två studier (Hyde et al., 1999; Randers & Mattiasson, 2000) framkom att vårdpersonal kunde vara den enda mänskliga kontakt personen hade. Det gav dem förbindelse till världen utanför.

I flera studier (Halldorsdottir & Hamrin, 1996; Michael, 1996; Nyström, Dahlberg &

Segesten, 2002; Olsson, Bergbom & Bosaeus, 2002; Randers & Mattiasson, 2000) beskrevs att personer som inte blivit sedda av personal i vården inte kunde dela eller tala om sin sjukdom. Rädsla för att fastna i tankar ledde till oro och känslor av att bli isolerad. I många studier (Anderson, 1991; Carling Elofsson & Öhlén, 2004; Erdner, Nyström, Severinsson &

Lützén, 2002; Green, Hayes, Dickinson & Whittaker, 2002; Landmark & Wahl, 2002;

Randers & Mattiasson, 2000; Ring & Danielson, 1997) beskrevs känslor av ensamhet vilket berodde på att deltagare inte hade någon att tala med eller att familjen inte kom på besök.

Nätverket var av stor betydelse för personer med dessa känslor. I flera studier (Green et al., 2002; Nyström et al., 2002; Olsson et al., 2002; Ware, 1999) beskrevs hur personer med sjukdom kände att de inte hade styrkan till att själva ta kontakt med andra. Då de inte kunde göra planer inför framtiden, då de inte visste hur måendet kommer att bli, ens nästa dag. I fyra

(15)

studier (Halldorsdottir & Hamrin, 1996; Jonsdottir, 1998; Paulson, Danielson & Söderberg, 2002; Thomas, 2000) framkom att personer ibland valde ensamheten då de hade smärta vilket gjorde att de hade möjlighet att hantera och distansera smärtan. Fick inte personer vara ensam i denna situation ledde det till att de drog sig undan från andra, även från de närstående. Trots att personer trivdes i andras närvaro så valde de ensamheten.

Pain separates you. It’s really hard to be involved with people when you’re in pain. I feel like I’m on this little island all by my self. My life is pulled in to where I have very little contact with anybody. I am absolutely alone.

(Thomas, 2000, s. 692)

Att gömma sig för andra människor

Två studier (Klopstad Wahl et al., 2002; Lichtenstein, Laska & Clair, 2002) beskrev hur personer som lever med sjukdom som är synlig för omgivningen känner vilja att gömma eller att skyla sig. I tre studier (Ebbeskog & Ekman, 2001; Hodges et al., 2001; Thomas, 2000) framkom att personer kände att de måste visa sin bästa sida för omgivningen. Därför lades tid ner på utseendet samt beteendet, allt för att inte visa sig deprimerad. I en annan studie

(Klopstad Wahl et al., 2002) framkom att personer upplevde sig som frånstötande på grund av symtomen och därför trodde att andra tyckte som dem. Enligt två studier (Lilley, Lincoln &

Francis, 2003; Strandmark, 2004) var det av stor vikt att personer som kände ensamhet fick möjlighet till gemenskap. Att få bekräftelse upplevs som en trygghet. I flera studier (Carling Elofsson & Öhlén, 2004; Colyer, 1996; Erdner et al., 2002; Green et al., 2002; Little et al., 1998; Nyström et al., 2002; Strandmark, 2004; Ware, 1999) framkom att även personer som hade ett socialtnätverk och dagliga rutiner kunde uppleva sig spendera för mycket tid ensam. I två studier (Travers & Paoletti, 1999; Åsbring & Närvänen, 2002) beskrevs sjukdomen göra att personer sökte sig till andra i liknande situationer och fann denne inte dem resulterade det i att personer helt drog sig undan och ensamheten blev ett faktum.

I even hide the rash from husband. Especially when I have lots of lesions. (Klopstad Wahl et al., 2002, s. 255)

Sometimes it is difficult to travel by bus as people staring in such a way it makes you both afraid and …. Sometimes it is so hard that you don’t have the strength to camouflage yourself with makeup or you haven’t the motivation to face yourself. (Strandmark, 2004, s. 10)

(16)

Att känna sig övergiven

I tre studier (Hodges et al., 2001; Horne & Payne, 2004; Lilley et al., 2003; Olsson et al., 2002; Ring & Danielson, 1997; Randers & Mattiasson, 2000; Travers & Paoletti, 1999) framkom hur personer som levde med sjukdom upplevde övergivenhet och att vara den ende på en öde ö då inte emotionellt stöd fanns tillgängligt. En studie (Blake, 1995; Carling

Elofsson & Öhlén, 2004; Strandmark, 2004; Ware, 1999) påvisade ensamheten som bidrog till meningslöshet och glädjelöshet inför livet, det gav känslor av att tiden passerade men själva stod de still. Fyra studier (Jonsdottir, 1998; Michael, 1996; Thomas, 2000; Ware, 1999) påvisade att svårigheter med kommunikation gjorde att personer höll sig undan. I tre studier (Brauer, 2001; Erdner et al., 2002; Green et al., 2002; Klopstad Wahl et al., 2002) framkom att personer som önskade gemenskap men inte själva klarade av att söka kontakt, kände frustration och upplevdes aggressiva. Oro och depression var förödande för den mentala hälsan hos personer där ensamheten växte sig större och fler negativa tankar bildades.

This is reflected in their aggressive behaviour and feelings of alienation. On the other hand, their aggressive and negative feelings might make these people unpleasant to be around further contributing to their social isolation. (Brauer, 2001,s.

422)

Flera studier (Erdner, et al., 2002; Lichtenstein et al., 2002; Little, Jordens, Montgomery &

Philipson, 1998; Olsson et al., 2002; Ware, 1999) visade att ensamheten kan uppkomma då närstående undviker personer som lever med sjukdom, även avstånd till närstående har

betydelse för dessa känslor. Fyra studier (Jonsdottir, 1998; Hodges, et al., 2001; Olsson, et al., 2002; Rose, 1994) beskrev upplevelsen av att inte bli trodd gav känslor av att vara övergiven.

I flera studier (Halldorsdottir & Hamrin, 1996; Horne & Payne, 2004; Klopstad Wahl et al., 2002; Lichtenstein et al., 2002; Lilley et al., 2003; Michael, 1996; Randers & Mattiasson, 2000) framkom hur personer valde att skydda sina närstående genom att inte tala om sin situation vilket ökade känslan av ensamhet. Tillskillnad från andra där samtalen enbart rörde sjukdomen då sjukdomen upplevdes fylla hela personens liv.

You can’t talk about work. You can’t talk about this or that. I don’t know what to talk to people about! I’ve been sick so long, this is my life! (Ware, 1999, s. 317)

(17)

I flera studier (Klopstad Wahl et al., 2002; Horne & Payne, 2004; Olsson et al., 2002; Paulson et al., 2002; Ware, 1999; Åsbring & Närvänen, 2002) beskrevs oro av att bli en börda för omgivningen och att det skulle leda till övergivenhet. En studie (Ware, 1999) visade att personer med sjukdom kunde uppleva otålighet då andra inte klarade av att hjälpa dem. Brist (Little et al., 1998; Thomas, 2000) på social kontakt var vanlig då behoven i livet förändrades.

I några studier (Halldorsdottir & Hamrin, 1996; Klopstad Wahl et al., 2002; Jonsdottir, 1998;

Lichtenstein et al., 2002,) framkom att personer kände hur anhöriga och vänner drog sig tillbaka. Det kunde bero på att personer själva drev dem till negativa tankar och därför valde närstående att dra sig undan, därför kunde isolationen vara självframkallad.

As soon as they [former friends] found out I was infected, a lot of them just run away. People have treated me different since they found out my illness. They don’t hug, they don’t speak. People that I know are like that. They just quit speaking to me, so they weren’t my friends, no way.

(Lichtenstein, et al., 2002, s. 31)

Diskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av ensamhet i sjukdom.

Studiens analys resulterade i tre kategorier, att känna sig fångad i sitt eget hem, att gömma sig för andra människor och att känna sig övergiven. Personer som har drabbats av sjukdom upplevde ensamhet på olika sätt, vissa upplevde sig isolerade i sitt hem vilket ledde till känslor av ensamhet och isolation då de inte hade förmågan att ta sig ur sin bostad. Andra personer upplevde ensamhet då de kände sig tvingade att gömma sig, ofta då symtomen var synlig för andra. Att skyla sig blev därför en viktig del av vardagen och därmed begränsades det sociala livet. De kände sig övergivna när de lämnades ensamma. Att drabbas av sjukdom gjorde personerna oroliga och i stort behov av stöd.

I litteraturstudien framkom att personer som led av sjukdom som hindrade dem från att ta sig ut ur sitt hem kände sig fängslade. Den miljö som skall vara en trygg plats blev därför ett fängelse. Enligt Kelly (1999) kan detta mönster finnas även hos personer med smittsamma sjukdomar. De känner oro för att smitta andra och det gör att de väljer ensamheten i stället.

Paulson, Norberg och Söderberg (2003) påvisar svårigheter av att planera sitt liv då personer inte från ena stunden till nästa kan förutspå hur de skulle må. Livet kan inte levas på ett spontant sätt längre, utan personer får ta dagen som den kommer.

(18)

Som omvårdnads intervention kan sjuksköterskan inom primärvården sammankalla personer som lever i liknande upplevelser av ensamhet för att mötas, vilket ger samhörighet. Att samtala med någon som förstår vad personer går igenom ger bekräftelse för denne (Stewart, Hart & Mann, 1995). Enligt Öhman och Söderberg (2004, b) är det viktigt att sjuksköterskan inte löser problemet för dem, utan finns till hands när stödet behövs. Att samtala och få dela med sig av tankar ger en acceptans för den egna situationen. Vidare beskriver författarna hur sjuksköterskor tar en större och mer aktiv del i vården av personer med ensamhets känslor.

Enligt Kralik (2002) är det för sjuksköterskan en utmaning att klara av att ge bekräftelse till personer då det är av stor vikt för dem som upplever sig ensamma. Detta sker genom att aktivt lyssna och delta i samtal med personerna. Sjuksköterskor är i en position där de kan hjälpa personer att komma ur sin känsla av ensamhet. Det första steget för att bekräfta någon är att skapa en relation till personer. Att lyssna till deras berättelse och varsamt bekräfta deras svårigheter ger en möjlighet att närma sig problemet, då kan en planering påbörjas för att slutligen finna en lösning på ensamheten.

I litteraturstudien framkom att gömma sig från andra människor var förekommande för personer som levde med sjukdom och där symtomen blev synlig för andra. Dessa personer kände att de inte var bekväma med sitt utseende och valde därför att skyla sig. Att personer upplevde sitt anlete vidrigt gav dem ett obehag av att visa sig. Enligt Joachim och Acorn (2000) försöker personer med stigma dölja sitt yttre för andra. Lyckas de inte att skyla sig skapar det stress. Tankar om att personer i ens närhet berörs lika illa som en själv gör att de väljer att gömma sig från dem. Dessa personer upplever även hur omgivningen stirrar på dem och det genererar i ytterligare rädsla och känslor av obehag. De känner det viktigt att planera sina handlingar, det kan röra sig om var i lokalen denne skulle sitta, så att ingen annan

behöver beröras negativt av ens närhet, vilket leder till känslor av isolering. Goffman (1972, s.

22-23) beskriver stigmatisering och hur personer känner sig annorlunda i jämförelse till andra.

Känslor av att inte veta vad andra personer egentligen tänker om dem, ger tankar av att vara underlägsen. Denna osäkerhet kan komma ur att personer inte har tillräckligt med sociala kontakter och de få som finns är inte tillräckliga för att bidra till att stärka personers

självkänsla. Det är enligt författaren personers innersta jag som inte kan gömma känslan av underlägsenhet som därför blir synligt för både dem själv och i förlängningen även för omgivningen. Enligt Goffman (s. 122-123) är personer som upplever att de ser ut på ett speciellt sätt rädda för att andra ska fjärma sig ifrån dem.

(19)

Litteraturstudien visade också att uppleva sig annorlunda i förhållande till andra personer och känna en vilja av att gömma sig krävde mycket energi för personen. Det var en plågsam känsla att känna sig utanför och det gav starka känslor av ensamhet. Enligt Goffman (1972, s.123) så är det ett samspel mellan människor som ger känslor av obehag för båda parter, som leder till att avståndet från varandra ökar. Genom samtal skapas ett tillstånd av samhörighet.

Det sker genom att personer som upplever sig annorlunda påbörjar samtalet om sin situation.

Det kan leda till att personer själva tar upp sitt utseende till diskussion. Detta görs för att lätta på den sociala spänningen som annars kan bildas. Genom att sätta ord på tankar ger det en inblick för den utomstående för att förstå och att även känna sig bekväm med att tala om den andres verklighet.

Öhman och Söderberg (2004) påvisar att lida sker endast genom att vara helt ensam, vilket gör att dessa personer måste ges möjlighet att delta i samspel med andra. Så den

omvårdnadsintervention vi valde var att hjälpa personer finna en meningsfull tillvaro som ger möjligheter att möta andra. Att få möjlighet att dela erfarenheter och tankar kan ske med hjälp av olika personer. Det kan vara närstående, vänner eller sjuksköterskor som deltar i samtalet.

Att få delge andra sina funderingar gör att personer får bekräftelse på sina tankar, vilket leder till att personer slutligen når acceptans i sin situation. Enligt Morse, Bottorff och Hutchinson (1994) är denna acceptans för det liv personer lever av oerhörd vikt. Nås inte detta

godkännande kommer personer att fortsätta att känna självförakt. Att ta kontroll över sin situation är nödvändigt för att inte känna sig beroende av andras åsikter eller fördomar.

Sjuksköterskan bör i detta skede känna igen beteendet av att gömma sig för andra, det för att i fortsättningen kunna hjälpa personer att finna styrkan till att igen klara av att visa sig. Därför är det även viktigt att få hjälp att nå acceptans för den man blivit. Enligt Gullickson (1993) är det viktigt att finna alternativ eller att återvinna de förmågor som gått förlorade för att

personer ska kunna se fram emot framtiden på ett positivt sätt. Görs inte det kommer de att fortsätta gömma sig och framtiden kommer att kännas ohanterlig. Att se till de möjligheter som faktiskt finns istället för att fokusera på förlusterna är tvunget.

I litteraturstudien framkom att känslor av övergivenhet kunde framträda då personer som levde med sjukdom kände sig ensamma. Enligt Stewart et al. (1995) är dessa känslor så genomgripande för personer att de därför inte söker stöd. Detta då stressen över att inte bli

(20)

trodd blir så djupt förankrad hos dem så att det skapar känslor av övergivenhet och osäkerhet.

Enligt Paulson et al. (2003) finns det förståelse hos de närstående men under vissa stunder kan denna förståelse gå förlorad. För närstående kan en misstanke om att personer ibland utgör sjukdomsvinst förekomma. Vid dessa tillfällen är det viktigt att de anhöriga får distans till personen som lever med sjukdom. Många upplever att arbetet ger dem en fristad och tid för återhämtning. Resultatet visade också att personer som levde med sjukdom kände hur omgivningen drog sig undan såväl psykiskt som fysiskt. Beröringen från och med andra människor försvann. Beröringen enligt Routasalo och Isola (1996) ger personer ökad verbal kommunikation. Vidare kan beröring hjälpa personer att känna lugn och det medför att denne kan klara av sin situation på ett bättre sätt än om inte beröringen finns. Beröring bidrar till att ge en känsla av identitet men även att kunna uppleva verklighetsanknytning.

Fördelen med innehållsanalys är att vara textnära och säkra trovärdigheten under hela arbetsprocessen. Genom att återgå kontinuerligt till originalstoffet säkerställdes analysens tillförlitlighet (jfr Down-Wambolt, 1992). Enligt Polit och Hungler (1999) ökar giltigheten i och med att det är fler än en som analyserar data, då det minimerade risken att materialet tolkas och att personliga antaganden görs. Down-Wambolt (1992) låter läsaren förstå att mänskliga fel kan förekomma i kodningen av data. Detta kunde relateras till forskarens förutfattade meningar och perception. För att validiteten skulle säkerställas lät vi

studiekamrater med kunskap i analysmetod utan att ha anknytning till studien läsa och komma med synpunkter på resultatet. Därefter granskades kritiskt resultatet med hjälp av de nya synpunkterna. Som Burnard (1991) beskriver arbetsgången så återgick vi under hela analysprocessen tillbaka till artiklarna för att vara textnära och därmed undvika egna tolkningar. Polit och Hungler (1999) betonar vikten av att i studien använda sig av dels internationella men även nationella artiklar då det förstärker sannolikheten i resultatet och artiklarna i vår litteraturstudie fyller detta krav.

Vår litteraturstudie har begränsningar då resultatet inte kan sägas vara gällande för alla människor då var och en upplever ensamhet på olika sätt. Vi fann att ensamhet skildras i många artiklar men med mycket lite text vilket ledde till att det krävdes många artiklar för att kunna genomföra studien. Ensamhetskänslor är vanliga för personer som lever med sjukdom och måste tas på största allvar för att de ska kunna uppleva hälsa. I och med det betonar vi vikten av fortsatta studier i ämnet. Denna studie kan bidra till att öka förståelse för personer som upplever sig ensamma. Närstående och vänner som finns kring dessa personer kan

(21)

genom att stödja och hjälpa dem till att finna nya vägar för att bryta ensamhetskänslorna. För oss som kommer att arbeta med personer som i sin sjukdom upplever sig ensamma är det av största vikt att känna igen deras upplevelser och att inneha kunskap om hur vi kan stödja och hjälpa dem. Vi måste vårda hela människan och det inbegriper även känslor som kan röra ensamhet. Att vara nära och som medmänniska lyssna och att få möjlighet att sätta ord på sina känslor ger en känsla av gemenskap för personen som känner sig ensamma.

(22)

Referenser

Anmärkning: Asterisk (*) markerar artiklar som ingått i analysen

* Anderson, J.M. (1991). Immigrant women speak of chronic illness the social construction of the devalued self. Journal of Advanced Nursing, 16, 710-717.

Asbring, P. (2001). Chronic illness – a disruption in life: identity-transformation among women with chronic fatigue syndrome and fibromyalgia. Journal of Advanced Nursing, 34, (3), 312-319.

Burnard, P. (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466.

* Blake, K. (1995). The social isolation of young men with quadriplegia. Rehabilitation Nursing, 20, (1), 17-22.

* Brauer, D. (2001). Common pattern of person-enviroment interaction in persons with rheumatoid artritis. Western Journal of Nursing Research, 23, (4), 414-430.

* Carling Elofsson, L., & Öhlén, J. (2004). Meanings of being old and with chronic obstructive pulmonary disease. Palliative Medicine, 18, 611-618.

* Colyer, H. (1996). Women’s experience of living with cancer. Journal of Advanced Nursing, 23, 496-501.

Downe-Wamboldt, B. (1992). Content analysis: applications, and issues. Health Care for Woman International, 13, 313-321.

*Ebbeskog, B., & Ekman, S.-L. (2001). Elderly persons’ experiences of living with venous leg ulcer: living in a dialectal relationship between freedom and imprisonment. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 15, (3), 235-243.

(23)

* Erdner, A., Nyström, M., Severinsson, E., & Lützén, K. (2002). Psykosocial disadvantages in the lives of persons with longterm illness in Swedish community. Journal of Psychiatric Clinic and Mental Health Nursing, 9, 457-463.

Fleury, J., Keller, C., & Murdaugh, C. (2000). Social and contextual etiology of coronary heart disease in women. Journal of Women’s Health & Gender-Based Medicine, 9, (9), 967- 978.

Goffman, E. (1972). Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Göteborg: Elanders Digitaltryck AB.

* Green, G., Hayes, C., Dickinson, D., & Whittaker, A. (2002). The role and impact of social relationships upon wellbeing reported by mental health service users: A qualitative study.

Journal of Mental Health, 11, (5), 565-579.

Gullickson, C. (1993). My death nearing its future: a Heideggerian hermeneutical analysis of the lived experience of persons with chronic illness. Journal of Advanced Nursing, 18, 1386- 1392.

Hafsteinsdóttir,T.B., & Grypdnock, M. (1996). Being a stroke patient: a review of the literature. Journal of Advanced Nursing, 26, 580-588.

* Halldorsdottir, S., & Hamrin, E. (1996). Experience existential changes: the lived experience of having cancer. Cancer Nursing, 19, (1), 29-36.

* Hodges, H.F., Keeley, A.C. & Grier, E.C. (2001). Masterwork of art and chronic illness experiences in the elderly. Journal of Advanced Nursing, 36, (3), 389-398.

* Horne, G., & Payne, S. (2004). Removing the boundaries: palliative care for patients with heart failure. Palliative Medicine, 18, 291-296.

* Hyde, C., Ward, B., Horsfall, J., & Winder, G. (1999). Older women’s experience of living with chronic leg ulceration. International Journal of Advanced Practice, 5, 189-198.

(24)

Joachim, G., & Acorn, S. (2000). Stigma of visible and invisible chronic conditions. Journal of Advanced Nursing, 32, (1), 243-248.

* Jonsdottir, H. (1998). Life patterns of people with chronic obstruktive pulmonary disease:

isolation and being closed in. Nursing Scilence Quarterly, 11, (4), 160-166.

Kelly, P. (1999). Isolation and stigma: The experience of patients with active tuberculosis.

Journal of Community Health Nursing, 16, (4), 233-241.

* Klopstad Wahl, A., Gjengedal, E., & Hanestad, B. R. (2002). The bodily suffering of living with severe psoriasis: in-depth interviews with 22 hospitalized patients with psoriasis.

Qualitative Health Research, 12, (2), 250-261.

Kralik, D. (2002). The quest for ordinariness: transition experienced by midlife women living with chronic illness. Journal of Advanced Nursing, 39, (2), 146-154.

* Landmark, B. T., & Wahl, A. (2002). Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Journal of Advancer Nursing, 40, (1), 112-121.

* Lichtenstein, B., Laska, M. K., & Clair, J.M. (2002).Chronic sorrow in the HIV-positive patient: Issues of race, gender, and social support. AIDS Patients Care and STDs, 16, (1), 27- 38.

* Lilley, S. A., Lincoln, N. B., & Francis, V. M., (2003). A qualitative study of stroke patients’ and carers’ perseptions of the stroke family support organizer service. Clinical Rehabilitation, 17, 540-547.

* Little, M., Jordens, C.FC., Montgomery, K., & Philipson, B. (1998). Liminality: a major category of the experience of cancer illness. Social Sience and Medicine, 47, (10), 1485-1494.

Michael, S.R. (1996). Integrating chronic illness into one´s life. Journal of Holistic Nursing, 4, (3), 251-267.

(25)

Morse, J.M., Bottorff, J.L., & Hutchinson, S. (1994). The phenomenology of comfort. Journal of Advanced Nursing, 20, 189-195.

* Murray, S.A., Boyd, K., Kendall, M., Worth, A., Benton, T.F., & Claussen, H. (2002).

Dying of lung cancer or cardiac failure: prospective qualitative interview study of patients and their carers in the community. British Medical Journal, (325), 929-932.

Neville, K.L. (2003). Uncertainty in illness. An integrative review. Orthopaedic Nursing, 22, (3), 206-214.

* Nyström, M., Dahlberg, K., & Segesten, K. (2002). The enigma of severe mental illness: a Swedish perspective. Issues in Mental Health Nursing, 23, 121-134.

* Olsson, U., Bergbom, I., & Bosaeus, I. (2002). Patients´experiences of the recovery period 3 months after gastrointestinal cancer surgery. European Journal of Cancer Care, 11, 51-60.

* Paulson, M., Danielson, E., & Söderberg, S. (2002). Struggling for a tolerable existence.

The meaning of men’s lived experiences of living whit pain of fibromyalgia type. Qualitative Health Research, 12, (2), 238-249.

Paulson, M ., Norberg, A., & Söderberg, S. (2003). Living in the shadow of fibromyaligic pain: the meaning of female partners’ experiences. Journal of Clinical Nursing, 12, 235-243.

Polit, D.F., & Hungler, B.P. (1999). Nursing research. Principles and methods (6^th ed.).

Philadelphia: J.B. Lippincott Company.

Price, B. (1996). Illness careers: the chronic illness experience. Journal of Advanced Nursing, 24, 275-279

* Randers, I., & Mattiasson, A-C. (2000). The experiences of elderly people in geriatric care with special reference to integrity. Nursing Ethics, 7, (6), 503-519.

* Ring, L., & Danielson, E. (1997). Patients´ experience of a long – term oxygen therapy.

Journal of Advanced Nursing, 26, 337-344.

(26)

* Rose, K.E. (1994). Patient isolation in chronic benign pain. Nursing Standard, 8, 25-27.

Routasalo, P., & Isola, A. (1996). The right to be touch and be touched. Nursing Etihcs, 3, (2), 165-176.

Shin, K-R. (1999). On surviving breast cancer and mastectomy. In I. Madjar & J.A. Walton (Eds.), Nursing and the experience of illness. Phenomenology in practice. (pp. 77-97).

London:Routledge.

Smith, A.A. & Friedemann, M-L. (1999). Perceived family dynamics of persons with chronic pain. Journal of Advanced Nursing, 30, (3), 543-551.

Stewart, M. J., Hart, G., & Mann, K.V. (1995) Living with haemophilia and HIV/ AIDS:

support and coping. Journal of Advanced Nursing, 22, 1101-1111.

* Strandmark K, M. (2004). Ill health is powerlessness: a phenomenological study about worthlessness, limitations and suffering. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18, (2), 135-144

Söderberg, S., & Lundman, B. (2001). Transitions experienced by women with fibromyalgia.

Healt Care for Women International, 22, 617-631.

Söderberg, S., Lundman, B., & Norberg, A. (1999). Struggling for dignity: the meaning of women’s experience of living with fibromyalgia. Qualitative Health Research, 9, (5), 575-587

* Thomas, S.P. (2000). A phenomenological study of chronic pain. Western Jouranl of Nursing Research, 22, (6), 683-705.

* Travers, R., & Paoletti, D. (1999). Responding to the support needs of HIV positive lesbian, gay and bisexual youth. The Canadian Journal of Human Sexuality, 8, (4), 271-283.

* Ware, N.C. (1999). Toward a model of social course in chronic illness: the example of chronic fatigue syndrome. Culture Medicine and Psychiatry, 23, 303-331.

(27)

* Åsbring, P., & Närvänen, A.-L. (2002). Women’s experiences of stigma in relation to chronic fatigue syndrome and fibromyalgia. Qualitative Health Research, 12, (2), 148-160.

Öhman, M., Söderberg, S., & Lundman, B. (2003). Hovering between suffering and enduring:

the meaning of living with serious chronic illness. Qualitative Health Research, 1, 528-542.

Öhman, M., & Söderberg, S. (2004, a). The experience of close relatives living with a person with serious chronic illness. Qualitative Health Research, 3, 396-410.

Öhman, M., & Söderberg, S. (2004, b). District nursing- sharing an understanding by being present. Experience of encounters with people with serious chronic illness and their close relatives in their homes. Journal of Clinic Nursing, 13, 858-866.