satte stopp för arbetskrafts
invandringen
N O V E M B E R 2 0 2 0
Innehåll
Förord � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2 Sammanfattning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 Företagens kompetensförsörjning och reglerna för arbetskraftsinvandring � � � � � � � � � � 5
Arbetskraftsinvandring för att säkra kompetens � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6 Exempel på branscher som rekryterar utanför Sverige � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 7 När pandemin kom – kompetensförsörjning i praktiken � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 8
Skogen – en svensk nationalskatt, men vem ska plantera ny skog? � � � � � � � � � � � � � � � � � � 8 Dala Kvalitetsskog – behöver motiverad och yrkesskicklig arbetskraft � � � � � � � � � � � � � 9 Beredskapslyftet – satsningen som skulle lyfta skogen � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 11
Bären – alla vill ha dem på tallriken, men vem ska plocka dem? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 13 Ransäters Invest – försökte med idrottsföreningar och privatpersoner � � � � � � � � � � � � 14 Grossistföretaget Olle Svensson – har försökt rekrytera utan att lyckas � � � � � � � � � � � � � 15 Analys � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16
Förord
Den globala pandemi som drabbade världen våren 2020 fick enorma konsekvenser för de svenska företagen och för hela det svenska samhället. Men för vissa företag var det inte den minskade efterfrågan som blev det stora problemet, utan att de från en dag till en annan stod utan arbetskraft.
Det inreseförbud till Sverige som infördes i mars drabbade företag som är beroende av arbetskraft från länder utanför EU, till exempel företag i skogs- och bärbranschen.
Plötsligt stod skogsnäringen utan plantörer och bärföretagen utan bärplockare.
Inreseförbudet blottade den verklighet som dessa arbetsgivare lever med året om och som de hanterar genom att rekrytera säsongsarbetare från tredje land.
Då plantor är en färskvara och bär behöver plockas när de är mogna, blev branscherna åter hänvisade till att istället försöka hitta rätt kompetens i Sverige. Den ordinarie säsongspersonalen, från till exempel Thailand och Ukraina, kunde inte komma till Sverige trots att de redan hade beviljats uppehållstillstånd för arbete.
För att lösa den akuta situationen försökte företagen hitta kompetens genom nätverk och kontakter. Det gjordes satsningar för att snabbutbilda personer som redan fanns i Sverige: nyanlända, ungdomar och personer som stod långt från arbetsmarknaden.
Situationen passade de krafter som sedan tidigare förespråkat begränsningar i arbets- kraftsinvandringen. Från dem var argumentet att jobben var enkla; vem som helst borde väl klara av att plantera skog och plocka bär.
I den här rapporten granskar vi hur företagen klarade kompetensförsörjningen när den ordinarie personalen inte kunde komma. Resultaten talar sitt tydliga språk.
Rekryteringsprojekt kantades av avhopp och dåliga resultat. Företagens försök att bemanna med inhemsk arbetskraft ledde till försämrad kvalité och ekonomiska förluster.
De entydiga slutsatserna av detta verkliga experiment är att en stoppad arbetskrafts- invandring får stora negativa effekter i företagen. Det är ingen lösning att försöka öronmärka så kallade ”enkla jobb” till arbetslösa i Sverige. Därför är det viktigt att alla företag oavsett bransch eller yrke även fortsättningsvis har möjlighet att rekrytera medarbetare med den bästa kompetensen.
Carina Lindfelt Chef Arbetsmarknad
Sammanfattning
Pandemin förändrade allt …
När coronapandemin spreds över världen våren 2020 lamslogs stora delar av ekonomin, och människors livsmönster påverkades radikalt. Många företag ställdes, på mycket kort tid, inför helt nya förutsättningar.
��� och plötsligt kunde arbetskraften inte komma
För de verksamheter som förlorade kunderna försvann marknaden och de tvingades stänga. För andra företag försvann arbetskraften då inreseförbudet till Sverige hindrade säsongsarbetare att ta sig till sina väntande jobb på den svenska landsbygden.
Viktiga branscher med bristande kompetensförsörjning …
Skogsnäringen och livsmedelsindustrin omhuldas av svenska politiker. Ett antal strategier för dessa branscher har tagits fram under de senaste åren. Mer svensk biologisk skogsråvara ska minska vår klimatpåverkan. Närodlad frukt och grönt, och ökad inhemsk livsmedelsproduktion, är viktigt både ur klimathänseende och för bättre självförsörjning. Men, för få personer söker sig till branscherna för att arbeta. För skogsvård, plantering och skörd av frukt och bär är företagen beroende av att kunna rekrytera utländska säsongsarbetare. Att genomföra strategierna utan tillgång till rätt arbetskraft blir mycket svårt.
��� som förgäves försöker rekrytera inhemsk arbetskraft
I debatten hävdas ofta att dessa ”enkla jobb” borde gå till arbetslösa svenskar.
Branscherna har, i stark politisk motvind, försökt förklara att intresset för jobben är lågt trots intensiva rekryteringskampanjer i Sverige. En av de intervjuade före- tagarna konstaterar: ”Jag startade företaget för över 20 år sen och sedan dess har jag försökt rekrytera.”
Akuta rekryteringssatsningar sattes igång …
När inreseförbudet satte stopp för de utländska säsongsarbetarna intensifierade företagen sina försök att hitta plantörer, bärplockare och röjare i Sverige. Företag gjorde extraordinära rekryteringsinsatser och andra aktörer försökte i särskilda projekt snabbförmedla inhemsk arbetskraft till skogen.
��� men återigen med dåliga resultat
Men även denna gång visade sig verkligheten inte vara så enkel. Få ville verkligen ha jobben. För det fåtal som faktiskt började arbeta visade sig jobben inte alls vara så enkla. De intensiva rekryteringssatsningarna till trots blev resultatet klent och avhoppen många. Konsekvensen för företagen blev låg produktivitet, bristande kvalitet och ekonomiska förluster. Att begränsa arbetskraftsinvandring är alltså ingen lösning på bristande integration och inhemsk arbetslöshet.
Yrkesskickliga och motiverade medarbetare behövs även i yrken som synes enkla
Att kunna rekrytera utländsk arbetskraft, även till yrken som synes enkla eller som inte kräver någon särskild eller längre akademisk utbildning, är direkt avgörande för många företags överlevnad. Den möjligheten är en förutsättning för att vårda skogen och för att få färska grönsaker och bär samt svenskproducerade livsmedel på våra tallrikar.
Företagens kompetens- försörjning och reglerna för arbetskraftsinvandring
Rätt kompetens är avgörande för företagens möjligheter att möta kundernas efterfrågan.
På längre sikt är det avgörande för företagens tillväxt, konkurrensförmåga och över- levnad. Men i många branscher är bristen på kompetens stor. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät1 framgår att hela sju av tio företag, bland de företag som har försökt att rekrytera, uppger att de hade svårt att hitta rätt kompetens. Svårigheterna har ökat inom alla näringsgrenar de senaste åren innan pandemin. Problembilden bekräftas också av många andra aktörer, exempelvis Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen.
Kompetensgapet inom flera branscher är alarmerande. För få personer utbildas samtidigt som behovet av kompetens växer. Detta gäller för en mängd olika branscher, till exempel bygg, vård, skola, omsorg, skog, livsmedelsindustri och besöksnäring. Mer än en halv miljon nyrekryteringar krävs för att täcka behoven fram till år 2026.2
Förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft i olika yrken beskrivs av Arbetsförmedlingens bristyrkeslista. Listan samlar information om de 200 största yrkena på arbetsmarknaden och kategoriserar dem efter överskott, balans eller brist.
Under lång tid har en överväldigande majoritet av yrkena uppvisat brist.
Exempel på bristyrken
Anläggningsarbetare Ingenjörer (flera olika) Slaktare och styckare Tolkar
Bagare/konditorer Kockar/kallskänkor Specialistsjuksköterskor Trädgårdsanläggare
Barnskötare Kyltekniker Ställningsbyggare Tunnplåtslagare
Bussförare Mjukvaruutvecklare Städare Undersköterskor
Controllrar Odlare, växter & frukt Svetsare Veterinärer
Distributionselektriker Personliga assistenter Takmontörer VVS-montörer
Fastighetsskötare Röntgensjuksköterskor Tandläkare Väktare
Golvläggare Skogsarbetare Taxiförare Vårdbiträden
Källa: Arbetsförmedlingen 2020
1 Rekryteringsenkäten 2018, Svenskt Näringsliv
2 Kompetensgapet på arbetsmarknaden, Svenskt Näringsliv 2018
Arbetskraftsinvandring för att säkra kompetens
Få utbildas inom bristyrken och satsningarna täcker inte rekryteringsbehoven
Utbildningssystemet har en viktig uppgift i att möta arbetsmarknadens behov av rätt utbildad personal. En av de senaste satsningarna var när regeringen år 2015 presenterade ett nytt kunskapslyft med fler permanenta platser på universitet och hög- skolor, yrkeshögskolan, komvux och yrkesvux samt folkhögskolor. Även företagen själva tar ett mycket stort ansvar och branscherna gör stora satsningar både på gymnasieutbildningar, som till exempel olika branschcollege, och på yrkeshögskole- utbildningar för att försöka säkra behov av kompetens. Yrkeshögskolan är nu den utbildningsform som ökar mest i förhållande till tidigare omfattning. Antalet platser kommer sannolikt att öka med cirka 45 procent fram till år 2022, vilket motsvarar cirka 14 000 nya platser på yrkeshögskolan.
Satsningarna på fler utbildningsplatser syftar till att möta arbetsmarknadens behov, men att ensidigt öka antalet platser räcker inte för att minska kompetensgapet på arbetsmarknaden. Avhoppen från universitetsutbildningarna blir fler – var fjärde student hoppade av läsåret 2015/20163 – samtidigt som intresset för att söka vissa utbildningar är lågt och till och med sjunker. Så, utbildningssatsningar till trots:
prognoser från Arbetsförmedlingen och SCB visar att det fortsatt råder en kraftig missmatchning på arbetsmarknaden.
När företag har svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens inom landet behöver en del arbetsgivare söka kompetensen utanför landets gränser. Arbetskrafts- invandringen blir därmed ett viktigt komplement till att hitta rätt arbetskraft inom landet. Behovet av arbetskraftsinvandring finns i såväl högkonjunktur som lågkonjunk- tur. Trots att tillgången på ledig arbetskraft generellt sett är större i lågkonjunktur, saknar de företag där missmatchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är allra störst även i lågkonjunktur personer med rätt kompetens inom vissa yrken eller regioner.
Regler för arbetskraftsinvandring
Att säkra bra kompetensförsörjning för företagen var ett viktigt skäl till att reglerna för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU förändrades 2008. Målet var att motverka brist på arbetskraft genom att göra det enklare för arbetsgivare att anställa personer från länder utanför Europa.
En viktig utgångspunkt i det nya regelverket var att arbetsgivarnas kompetensbehov skulle vara avgörande, eftersom arbetsgivaren är den som har bäst kunskap om verksamhetens kompetensbehov både på lång och kort sikt.
Tidigare hade rekryteringar från tredje land prövats av Arbetsförmedlingen, men de nya reglerna gjorde det möjligt för företag oberoende av storlek och bransch att rekrytera utomeuropeisk arbetskraft så länge villkoren som erbjöds låg i linje med kollektivavtal eller praxis i branschen.
3 UKÄ:s årsrapport 2018 Fakta
Sverige har inter nationellt sett en låg andel arbets- kraftsinvandrare – bara 0,3 procent av arbets- kraften�
Källa: Ohållbara argument mot arbetskraftsinvandring, juni 2018, Timbro�
Exempel på branscher som rekryterar utanför Sverige
Många branscher är beroende av att rekrytera från länder inom eller utanför EU. En titt på de vanligaste yrkena bland arbetskraftsinvandrare visar att flera it-yrken, ingenjörer, kockar, städare, byggyrken och bärplockare hör till de vanligaste. När det gäller yrken som inte har särskilda krav på längre akademisk utbildning finns stora behov inom framför allt följande branscher:4
• Restaurangbranschen. Här saknas enligt branschen 5 000 kockar och nära 7 000 servitörer fram till år 2023. 1 467 arbetstillstånd beviljades eller förlängdes under 2017, och 2 176 personer examinerades från gymnasie-, yrkeshögskole- eller högskolestudier.
• Livsmedelsindustrin. En central del i Sveriges livsmedelsstrategi är att öka livsmedels- produktion i Sverige, vilket förutsätter att det finns personal som kan arbeta under de delar av året när det planteras, sås och skördas. Men Sverige saknar exempelvis gymnasial slakteriutbildning, samtidigt som branschen har behov av cirka 200 slaktare.
Branschen har ett snabbspår för att hitta nyanlända i Sverige med rätt kunskaper, men därifrån kommer bara en handfull individer per år. Det beror delvis på att det är en rekryteringskanal som är myndighets beroende, men också på att det helt enkelt inte finns så många individer med rätt förkunskaper och erfarenhet.
• Skogsnäringen. Cirka 1 000 personer kommer varje år till Sverige för att plantera eller röja skog. Enligt uppgift från Gröna arbetsgivare, som organiserar företag inom skogsplantering, beror det bland annat på att inte tillräckligt många i Sverige är intres- serade av att söka jobben, till exempel på grund av att det är säsongs anställningar.
Lönerna är kollektivavtalsenliga, men jobbet är fysiskt krävande och arbetsgivarna behöver motiverade och engagerade personer. De som kommer till Sverige genom arbetstillstånd återkommer ofta säsong efter säsong, vilket ger dem värdefull erfaren- het. De gröna näringarna är också viktiga för Sveriges klimat- och hållbarhetsmål, och budgeten för 2021 innehåller stora satsningar på det här området.
• Bärplockning. Cirka 3 000–5 000 bärplockare kommer årligen till Sverige för att plocka vilt växande bär. Arbetet utförs under en begränsad tid när bären är mogna.
I likhet med skogsnäringen är intresset av att söka jobben inte tillräckligt stort, till exempel på grund av att det är säsongsanställningar som är fysiskt krävande utomhusarbete och kräver vana och motivation.
4 Kompetensgapet på arbetsmarknaden, Svenskt Näringsliv 2018
Fakta
Beviljade arbetstillstånd utanför EU/EES, största yrkesgrupperna 2019
Totalt 21 950
Varav
Bärplockare och plantörer m�fl� 6 162
It-arkitekter, systemutvecklare och testledare m�fl� 4 347 Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m�fl� 1 141
Kockar och kallskänkor 1 045
Civilingenjörsyrken 1 003
Ingenjörer och tekniker 921
Städare och hemservicepersonal m�fl� 734
Snickare, murare och anläggningsarbetare 699
Skogsarbetare 531
Drifts-, support- och nätverkstekniker 509
Övriga 4 858
När pandemin kom
– kompetensförsörjning i praktiken
Sammantaget har många branscher idag mycket svårt att hitta arbetskraft i Sverige och är därför beroende av arbetskraftsinvandring. Skogsnäringen är ett exempel. Här är säsongsanställningar en förutsättning, vilket styrs av årstidernas växlingar.
Branschen har under lång tid haft svårt att attra- hera arbetskraft. Detta gör branschen beroende av att kunna anställa personer från andra länder än Sverige. Branschen för bärplockning är ett annat exempel. Även den är beroende av säsongspersonal från länder utanför Sverige och EU.
Nedan följer exempel på hur företag i de här två branscherna hanterade situationen när pandemin gjorde att de plötsligt stod utan arbetskraft.
Skogen – en svensk nationalskatt, men vem ska plantera ny skog?
Kort om skogsnäringen
Skogsindustrin är mycket viktig för Sveriges tillväxt och står för cirka 10 procent av Sveriges export. Att ha brukbar skog förutsätter att det finns arbetskraft som varje år kan plantera de 350 miljoner tall- och granplantor som behöver sättas i marken för att bli ny skog. Jobben finns i hela landet och skapar arbetstillfällen från Haparanda till Ystad, men säsongernas längd varierar och kan vara oförutsägbara. Hösten kan komma tidigt, kylan kan hålla i sig länge på våren och det går inte att plantera skog när det är tjäle i marken. Det går därför inte alltid att ange en exakt tid för hur länge en säsongsanställning kan vara, vilket är en anledning till att det är svårt att hitta arbetskraft i Sverige. Det passar inte alla att jobba från april till september ett år och kanske från mars till oktober nästa år. Jobben är inte heller enkla, utan kräver precis som andra jobb både motivation, yrkesskicklighet och erfarenhet.
Mot bakgrund av detta är branschen helt beroende av att kunna anställa både svensk och utländsk arbetskraft under de tider på året när arbete i skog och på land är möjligt.
Den utländska arbetskraften som arbetar i skogen kommer till exempel från Polen, Rumänien, Ukraina och Thailand.
Bärplockare och plantörer Beviljade arbetstillstånd utanför EU/EES, 2015–2020 År Arbetstillstånd 2020 3 488
2019 6 162 2018 4 882 2017 3 043 2016 3 199 2015 3 784
Dala Kvalitetsskog –
behöver motiverad och yrkesskicklig arbetskraft
När plantörerna från Thailand inte kunde komma till Sverige på grund av pandemin blev det kris� Dala Kvalitetsskog försökte lösa situationen genom att ta in ungdomar och arbetslösa från Sverige samt personal från under- entreprenörer� Resultatet blev sämre kvalitet och en halv miljon minus i kassan�
”En ekonomisk katastrof”, säger Fredrik Gundhe, vd för företaget�
Dala Kvalitetsskog planterar och röjer skog på uppdrag åt skogsbolagen, och är beroende av säsongsanställd personal. Sedan flera år arbetar Fredrik Gundhe ute slutande med personer från norra Thailand som till vardags jobbar som risbönder. ”De har jobbat med liknande arbetsupp- gifter och har gröna fingrar. De är som klippt och skurna”, säger han.
En vanlig säsong kommer cirka 100 personer från Thailand från och med mitten på april och stannar i sex månader. De kommer i grupper och går omlott. De sista brukar åka hem i november. Dala Kvalitetsskog har köpt egna fastigheter som fungerar som boenden för personalen.
Men våren 2020 satte pandemin stopp för resor från Thailand till Sverige. De som redan fått arbetstillstånd i Sverige satt kvar i Thailand. Men plantor är färskvaror. De kunde inte vänta – det blev kris och panik. Via Arbetsförmedlingen och andra kontakter lyckades Fredrik Gundhe på kort tid rekrytera 46 personer: en blandning av ungdomar, nyanlända och personer som stod långt från arbetsmarknaden. Utöver det anlitade han även underentreprenörer med plantörer från framför allt Östeuropa. Men summa summarum: det blev långt ifrån lika bra som en vanlig säsong. Av alla ungdomar som inte hade någon tidigare vana av plantering var det bara två som klarade de uppsatta ackorden på 2 200 plantor per dag.
”För det första är det inget enkelt jobb, även om vissa politiker vill få det till det� Man behöver ha bra fysik, bra biologiska kunskaper, vara envis och kunna jobba i regn och värme och mygg och knott� Man kan konstatera att den arbetskraft som finns att tillgå i Sverige har mycket svårt att klara de
prestations- och kompetens krav som ställs på en skogsplantör�”
Fredrik Gundhe menar att det beror både på bristande intresse och motivation, och ovana vid hårt fysiskt arbete. Men intresset att arbeta i skogen minskar även bland personer från Östeuropa. ”Flera av de underentreprenörer vi anlitade vittnade om detta. Flera hade problem att hitta personal och problem med avhopp.”
Enligt Fredrik Gundhe är det inte villkoren som är för tuffa – många av hans
” ordinarie” personal från Thailand hinner betydligt mer än ackordet på åtta timmar, menar han. Och det är inte första gången han försökt hitta inhemsk personal. ”Jag startade företaget för över 20 år sen, och sen dess har jag försökt rekrytera, säger han.”
Men visst händer det att personer som redan finns i Sverige hör av sig när han annonserar efter plantörer. Men han upplever att de som söker jobben ofta gör det för att de måste, inte för att de verkligen vill jobba i skogen. Vilket inte funkar i längden.
Fredrik Gundhe tycker att debatten om arbetskraftsinvandring är onyanserad.
”Jag anser att arbetskraftsinvandring är en väldigt stor tillgång�
Dessutom är det gästarbetare vi pratar om, som bara bidrar till samhället och inte kostar samhället en krona, för sen
återvänder de hem�”
Att inte längre kunna anställa personer från tredje land skulle få förödande konse- kvenser för hans företag. Det blev säsongen med pandemin ett bevis på, menar han.
”Kan vi inte rekrytera utifrån skulle vi nästan inte kunna hålla på�
Vi behöver den här arbetskraften, för som det är nu finns den inte att hitta i Sverige� Det funkar inte att bara skicka vem som helst på en snabbkurs i planteringen� Det är säsongsjobb och vi behöver mycket folk under en begränsad period, och det är klart
att det är oattraktivt för svenskar�”
Fredrik Gundhes förhoppning var ändå att kunna anställa några av de personer som han tog in under krisen. Och det gjorde han också. De två som klarade ackordet är kvar och jobbar idag som röjare i företaget.
Under säsongen 2020 kom till slut 54 plantörer och röjare när inreseförbudet hävdes i juni. De stannade till oktober/november. ”Det räddade upp säsongen, trots allt”, säger Fredrik Gundhe.
Beredskapslyftet – satsningen som skulle lyfta skogen
Om flygvärdinnor kan omskola sig till vårdpersonal borde arbetslösa med olika bakgrund kunna lära sig plantera skog� Så var tanken när Beredskaps- lyftet* nådde skogen� Men av de 62 som utbildades gick bara 10 vidare till jobb�
Och av dem stannade hälften säsongen ut�
Parallellt med att Fredrik Gundhe försökte hitta inhemska plantörer på sitt håll, sjösattes på kort tid en annan satsning i branschen: ett beredskapslyft för skogen. Ett rekryteringsföretag skötte marknads- föringen och inriktade sig främst mot unga, nyanlända och personer med funktionsvariationer. 300 ansökningar kom in och deltagarna valdes ut via telefonintervjuer. 25 fick gå en pilotutbildning i Stockholm och 37 utbildades i Östersund. Från pilotutbildningen i Stockholm gick ingen vidare till jobb. I Östersund gick 10 vidare till jobb hos entreprenörer. Men bara hälften jobbade kvar hela sommaren.
”Jobbet är tufft, det är ingen lek, men det är ju det vi vill att folk ska förstå också. Man måste inse vad det är för typ av jobb. Entreprenörerna behöver folk som håller”, säger Joakim Gustafsson, vd för Dalslands Skogsskola och Svensk Skogs service som tog fram utbildningen till satsningen.
Det satsningen hade behövt var framför allt mer praktik; ovana plantörer behöver få möjlighet att öva. Förhoppningen var att Arbetsförmedlingen skulle kunna finansiera praktiken. ”Men så blev det inte och entreprenörerna hade inte råd att själva stå för flera veckors praktik, vilket hade behövts”, säger Joakim Gustafsson.
Ändå tycker han att initiativet var ett steg framåt.
Det var bra att få professionell hjälp med rekry- teringen, för från Arbetsförmedlingen kommer ofta de som står längst från arbetsmarknaden och kanske är minst lämpade för jobbet. Men skulle möjligheten att rekrytera från tredje land försvinna, då blir konsekvenserna stora, menar han.
”Då går min verksamhet mer eller mindre under.
Idag är 43 procent av de jag anlitar från Ukraina, och den siffran bara ökar. Försvinner 50 procent av arbetskraften, ja då försvinner 50 procent av tjänste- männen lokalt i min firma också. Vi behöver våra duktiga gästarbetare”, säger Joakim Gustafsson.
* Beredskapslyftet
Initiativtagare: Wallenberg Foundations och Novare�
Syfte: att tillfälligt omskola tillgängliga personal- resurser så att de kunde stödja svenska arbets- platser som var starkt pressade under corona- krisens akuta fas våren och försommaren 2020�
Beredskapslyftet: skog
Rekryteringen sköttes av Novare, utbildningen av entreprenören Dalslands Skogsskola och Svensk Skogsservice� Skogsbolaget SCA ordnade ytor att plantera på under den planerade praktiken�
Ytterligare tre entreprenörer knöts till satsningen och skulle i förlängningen få möjlighet att anstäl- la de personer som utbildades�
Samtidigt är han självkritisk och säger att branschen behöver förändras för att bli mer attraktiv, både vad gäller löner och organisation. Intresset för skog och skogsvård behöver öka, så att fler söker till skogsvårdsskolorna. Men att jobbet är säsongsbetonat sätter gränser. ”Jobbet kräver att man kan flytta sig mellan olika platser i landet, men vi skulle kunna organisera det bättre, och vi jobbar för att folk ska kunna komma tillbaka till samma ställe. För kommer du till samma ställe för sjunde året i rad känner du till hela området och ställtiderna minskar. Tänk dig själv om du kommer från Ukraina och ska skickas upp till norra Värmland, då underlättar det om du känner igen dig från året innan”, säger han.
Ola Kårén, skogsvårdschef på SCA, som också var med i Beredskapslyftet:
Varför deltog ni?
”Det är ett växande problem att få tag på arbetskraft och vi behöver förbättra rekryteringen. Det blir ofta ett väldigt frånfall från första kontakt till att personer ska ut i jobb. Det ville vi råda bot på. Men även om vi fick en överväldigande respons från folk som ville testa plantering, blev det ändå stort frånfall. Jobbet är under- skattat när det gäller hur svårt det är. Kanske ser inte rekryterarna det heller. Det här försöket fick väl ett lite bättre resultat än tidigare satsningar, men det är ingen revolutionerande skillnad.”
”SCA har också tagit egna initiativ för att få tag på inhemsk kompetens, till exempel satsningar riktade mot skolungdom. Men även då har det varit svårt att locka folk.
Att anlita Arbetsförmedlingen gör ingen skillnad heller”, menar Ola Kårén.
”Det ger för dålig ’hit rate’� Och de försök med mekanisering som pågår har många år kvar innan de kan fylla den kapacitet
som behövs�”
Vad skulle konsekvensen för er bli om reglerna för arbetskraftsinvandring blev stramare?
”Det vore väldigt illa. Det här är människor som kommer tillbaka under många år och har bra möjlighet att tjäna pengar. Skulle reglerna stramas åt skulle det bli väldigt svårt för oss. Vi är beroende av att det finns arbetskraft eftersom plantorna är färskvara. De behöver planteras under några få veckor, sen är risken att de måste kasseras. Planteringen är ju grunden för hur våra skogar kommer se ut i framtiden och risken är att det blir effekter på samhället och framtida jobb om vi får dålig föryngring av skogarna.”
Bären – alla vill ha dem på tallriken, men vem ska plocka dem?
Kort om bärplockning
Allemansrätten ger vem som helst rätt att plocka svenska bär. Men eftersom efter- frågan på bär från livsmedelsbranschen och hälsokostbranschen är stor, räcker det inte att köpa bär av friplockare. De volymerna är långt ifrån tillräckliga. I takt med förbättrade ekonomiska förutsättningar i Sverige har intresset för kommersiell bärplockning minskat hos befolkningen, vilket har lett till att beroendet av utländska bärplockare har ökat. Sedan 1980-talet har ett stort antal polska bärplockare kommit till Sverige med turistvisum, och efter 1991 anlände även plockare från de nyblivna självständiga staterna i Baltikum. Den här trenden fortsatte i flera år, och avtog först när arbetskraft från Östeuropa och Baltikum fick tillgång till andra arbetsmöjlig- heter som var mer lukrativa. Sedan början av 2000-talet kommer bärplockarna främst från Thailand, men också från Vietnam, Bangladesh och Kina. De är anställda av bemanningsföretag i Thailand, och det är dessa bemanningsföretag som de svenska bärentreprenörerna har avtal med.
Ransäters Invest – försökte med idrottsföreningar och privatpersoner
När inreseförbudet satte stopp för thailändska bärplockare i Sverige blev Sylve Björkman kontaktad av media� De undrade varför hans företag inte anlitade svenskar – arbetskraften borde ju finnas här� Så Sylve Björkman tog kontakt med idrottsföreningar och privatpersoner� Men resultatet blev klent� ”För att plocka lika mycket bär som en plockare från Thailand skulle varenda Munkforsbo behöva ta med sig hinken ut i blåbärsskogen”, säger Sylve Björkman�
Sylve Björkmans företag Ransäters Invest säljer bär till grossister och anlitar varje år mellan 1 000 och 1 200 bärplockare från Thailand. På nittiotalet tog Sylve hjälp av orienteringsklubbar för att få bären plockade, och genom åren har han även försökt få professionella bärplockare via Arbetsförmedlingen, utan framgång. Men situationen i våras och somras var panikartad: de personer som redan fått arbetstillstånd för att komma till Sverige fick varken resa ut från Thailand eller in i Sverige. Och bären behövde plockas. Så Sylve Björkman hade inget annat val än att försöka hitta inhemsk personal igen. Den här gången tog han kontakt med idrotts- föreningar och privatpersoner. Men det funkade inte nu heller, enligt Sylve.
”Problemet är att så få svenskar vill plocka bär; 3 till 4 personer av 3 500 i vår kommun plockade bär�”
De som plockar gör det helt ok, men problemet är ju att flertalet inte är intresserade. Det finns ingen tradition och ingen vana. Snittplockaren från Thailand plockar 200 till 300 kilo om dagen. På åttiotalet var det många svenskar som plockade, då förlade folk sin semester till bärplockningsperioden. Men nu är ingen intresserad.
Han håller inte med de som säger att villkoren är för dåliga; lönerna för de thailändska bär- plockarna är kollektivavtalade och utöver minimilönen kan de som plockar stora mängder tjäna bra med pengar. De bärplockare från Thailand som varje säsong återvänder till de värmländska skogarna är risbönder i sin vardag. De är vana vid den här typen av arbete och mycket motiverade, menar Sylve Björkman.
När inreseförbudet hävdes i juni tillät de thailändska myndigheterna till slut 800 personer att resa till Värmland, men först efter att Sylve Björkman kunde visa att bärplockarnas arbets- och boendemiljö var coronasäker. Företaget fick också betala bärplockarnas karantän när de skulle återvända hem.
För bärplockarbranschen skulle en inskränkning i reglerna för arbetskraftsinvandring slå hårt. ”Vi ser ju i år att det inte funkar utan thailändarna. Vi är helt beroende av att få de thailändska plockarna till Sverige”, säger han.
Grossistföretaget Olle Svensson – har försökt rekrytera utan att lyckas
Martin Engström är vd på grossistföretaget Olle Svensson, som köper in bär från till exempel Ransäter Invest. Även hans företag har tidigare varit involverat i projekt för att få tag på inhemsk arbetskraft, utan att lyckas.
”Jag vill bara understryka hur viktig säsongsarbetskraften är för branschen. Och över 90 procent av plockarna kommer faktiskt tillbaka varje år. Men vi vänder oss starkt emot att kalla det här för enkla jobb. Det är tungt, man är ute hela dagarna och det kräver vana och motivation. Det är en attitydfråga som är lätt att moralisera över, men vi skulle inte få fram några grönsaker eller bär alls i Europa om vi inte hade säsongsarbetare från andra länder. Och vi vill ju gärna ha in bär i våra frys- hus”, säger han.
Analys
I debatten om arbetskraftsinvandring höjs ibland röster om att arbetskraftsinvandrare tar ”våra ” jobb – jobb som borde kunna göras av ”vem som helst” som redan finns i Sverige. Men det som hände på vårkanten under pandemin och inreseförbudet satte förutsättningarna för kompetensförsörjningen i de här branscherna i blixtbelysning.
Precis som företagen själva hävdar, och länge hävdat, är de här jobben vare sig lågkvalificerade eller lätta att hitta kompetens till. Att plantera skog och plocka bär på uppdrag av skogs- och bärföretag är ett professionellt arbete, precis som vilket annat jobb som helst. Det kräver kunskap och motivation, precis som vilket jobb som helst. Därtill är yrkena säsongsjobb, där arbetsuppgifterna bara finns under en del av året.
Effekterna av inreseförbudet visar att utmaningar med integration och arbetslöshet inte kan lösas genom att begränsa möjligheten till arbetskraftsinvandring. En sådan begränsning riskerar istället att få stora konsekvenser för företagens möjlighet att överhuvudtaget verka och konkurrera.
Att inskränka möjligheten att rekrytera från tredje land kan få mycket stora kon- sekvenser för företagen och för samhällsekonomin. Även om den här arbetskrafts- invandringen är av begränsad omfattning, utgör den ändå ett helt avgörande tillskott av kompetens för många företag.
