Fiskundersökningar i 11 vattendrag och 5 sjöar i Örebro län 2011: Statusbedömning av miljötillståndet

(1)

Fiskundersökningar i 11 vattendrag och 5 sjöar i Örebro län 2011

Statusbedömning av miljötillståndet

www.lansstyrelsen.se/orebro

Publ. nr 2012:11

(2)

Information

Titel: Fiskundersökningar i 11 vattendrag och 5 sjöar

i Örebro län 2011. - Statusbedömning av miljötillståndet Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län

Projektledare/Redaktör: Pelle Grahn

Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro

Tfn växel: 019-19 30 00

E-post: orebro@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Pelle Grahn. Länsstyrelsen i Örebro län

Telnr 019-19 35 21

e-post: pelle.grahn@lansstyrelsen.se

Copyright: © Länsstyrelsen i Örebro län 2011

Citering: Grahn, P./Red. (2012): Fiskundersökningar i 11 vattendrag och 5 sjöar i Örebro län 2011 (2012:11)

(3)

Förord

Denna rapport redovisar resultat från provfiskeundersökningar i 5 kalkade sjöar och 11 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Undersökningarna genomför- des hösten 2011.

Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Resultaten från undersökningarna används i uppföljningen av miljökvalitetsnormer för vatten, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Bio- logisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljö- övervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedömnings- grunder för sjöar och vattendrag.

Undersökningarna har bl.a. finansierats via Naturvårdsverkets anslag för miljööver- vakning samt effektuppföljning i kalkade vatten.

Ansvariga för undersökningarnas genomförande har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering) och Pelle Grahn (utvärdering och sammanställning). Sex av vattendragen har undersökts av andra aktörer än Länsstyrelsen.

Örebro i februari 2012

Peder Eriksson

Enhetschef för Vattenenheten

(4)

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Mörtkontrollfiske... 3

Status – Fisk i vattendrag ... 3

Karta - Fiskstatus... 5

Inledning ... 6

Andra undersökningar under 2011 ...7

Översiktligt mörtkontrollfiske ... 7

Metoder...7

Sammanfattande resultat – Mörtkontrollfiske ...8

Gårdsjön, 670-63... 9

Hagasjön, 122-306 ... 9

Hovmanstorpasjön, 122-302 ...10

Lilla Högsjön, 138-470...11

Simmelsjön, 125-6...11

Elfiske ... 12

Metoder... 12

Resultat - elfiske... 13

Gränsjöälven, 122-547 ...13

Hecklanbäcken, 138-486...14

Limmingsbäcken,, 138-241 ...15

Marstrandsbäcken, 138-379 ...16

Mettjärnsbäcken, 138-501 ...18

Rönnhöjdsbäcken, 122-(789)...19

Sirsjöbäcken, 138-245...20

Skvaltersbäcken, 121-76 ...21

Smygarebäcken, 122-273 ...22

Svennevadsån (Skogaån), 65-38 ...23

Öbotjärnsbäcken, 138-150 ...24

Elfiskeprotokoll ... 24

Referenser ... 24

Bilaga ... 26

(5)

Sammanfattning

Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 5 kalkade sjöar och 11 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Förutom fisk undersöktes även bottenfaunan i 4 av vattendragen och kiselalger i 1 vattendrag. 5 av de undersökta vattendragen och 2 av de undersökta sjöarna berör s.k. vattenförekomster.

Sex av vattendragen bedöms ha hög eller god status med hänsyn till fisksamhället. Två bedöms ha måttlig status, ett bedöms otillfredsställande och två bedöms ha dålig status.

Mört fångades i de fem undersökta sjöarna.

Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Bottenfaunan är en annan viktig miljöindikator i sjöar och vattendrag.

Utifrån bottenfaunan kan man bedöma t.ex. eventuell försurningspåverkan och påverkan genom tillförsel av näringsämnen, organiska ämnen eller metaller. De biologiska under- sökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet.

Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd på grund av försurning eller annan påverkan. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som fastställdes december 2009, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

Mörtkontrollfiske

Mört med storleken 10 cm eller mindre fångades i Gårdsjön, Hovmanstorpasjön, Lilla Högsjön och Simmelsjön. Av de 79, 3, 18 respektive 166 mörtarna som fångades var mer än 90 % mindre än 10 cm i Gårdsjön, Lilla Högsjön och Simmelsjön. I Hovmanstorpasjön var 1 av de 3 mörtarna mindre än 10 cm. I Hagasjön var de 2 mörtarna 12-12,5 cm.

Bedömningen av fisksamhället har inte utförts enligt bedömningsgrunder i Naturvårds- verkets Handbok 2007:4 på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersöknings- typen ”Provfiske i sjöar” (Naturvårdsverket, 2001).

Status – Fisk i vattendrag

Sex av vattendragen bedöms ha hög eller god status med hänsyn till fisksamhället.

Två av vattendragen bedöms ha måttlig status. Ett av vattendragen bedöms ha otillfredsställande status. Två av vattendragen bedöms ha dålig status (tabell 2).

(6)

Den ursprungliga fiskfaunan i rinnande vatten påverkas huvudsakligen av tre, med var- andra kopplade faktorer; fiskens invandringshistoria efter istiden, olika arters anpass- ningsförmåga till fysiska och kemiska förutsättningar samt biologiska interaktioner.

Fiskfaunan påverkas också av mänsklig aktivitet. Miljöstörningar som försurning, eutro- fiering, fysiska ingrepp, kanalisering, dämningar för vattenkraft, skogsbruk m.m. har påverkat och påverkar fisk liksom övrig fauna och flora. Påverkan är olika stark för olika arter beroende på deras anpassningar. Man kan observera fiskfaunan på en given lokal och få en indikation på hur pass påverkad faunan är av olika miljöstörningar.

Kemisk eller toxisk påverkan är oftast av naturliga skäl betydligt mer drastisk för fisk jämfört med hydrologisk eller morfologisk påverkan. Bedömning av status visar generell påverkan.

Bedömning av fisksamhället i vattendrag har utförts för generell påverkan enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder i Handbok 2007:4, se tabell 1.

Tabell 1. Status-Generell påverkan med Klassgränser.

VIX = Vattendrags-Index (Naturvårdsverket, 2007).

Status VIX-värde Kod

Hög ≥ 0,749 H

God ≥ 0,467 och < 0,749 G

Måttlig ≥ 0,274 och < 0,467 M Otillfredsställande ≥ 0,081 och < 0,274 O

Dålig < 0,081 D

Tabell 2. Statusbedömning.

Vattenförekomst är enligt Vattenmyndigheterna och Förordning (2004:660) om för- valtning av kvaliteten på vattenmiljön. EU-ID är Vattenförekomstens ID-nummer enligt EU (oftast vattenförekomstens utloppskoordinater). Status, se Tabell 1. VIX är medelvärde av antal (inom parentes) VIX-värden inom samma vattendrag. VIX- värde beräknas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 2007), där ingående parametrar är olika fiskarters andel vid fisket. Underlag för beräkning av VIX finns via http://www.havochvatten.se/

Vattenförekomst EU-ID Status VIX

Gränsjöälven SE663368-144040 M 0,39 (1)

Hecklanbäcken stn 6 -- G 0,72 (1)

Limmingsbäcken SE660800-142833 H 0,76 (1)

Marstrandsbäcken stn 2b -- M 0,46 (1)

Mettjärnsbäcken stn 2 -- G 0,57 (1)

Rönnhöjdsbäcken -- O 0,26 (1)

Sirsjöbäcken SE660880-142954 G 0,48 (1)

Skvaltersbäcken -- G 0,55 (2)

Smygarebäcken SE659538-145458 G 0,73 (1)

Svennevadsån stn 3 (Skogaån) SE654438-147335 D 0,04 (1)

Öbotjärnsbäcken -- D 0 (1)

Kommentar: Öbotjärnsbäcken har Dålig status p.g.a. att fisk saknas. Kan vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning.

(7)

Karta - Fiskstatus

Sex av vattendragen bedöms ha hög eller god status med hänsyn till fisksamhället.

Två bedöms ha måttlig status, ett bedöms otillfredsställande och två bedöms ha dålig status. Sjöarnas statusbedömning med hänsyn till fisksamhället har inte utförts på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen

”Provfiske i sjöar” (Naturvårdsverket, 2001).

(8)

Inledning

Denna rapport redovisar resultat från fiskundersökningar av förekomst och reproduktion av fisk i 5 sjöar och 11 vattendrag (totalt 12 stationer) i Örebro län (Tabell 3). Förutom fisk i sjöarna och vattendragen undersöktes även bottenfaunan i 4 av vattendragen (Länsstyrelsen, 2011a). Fem av de undersökta vattendragen och två av sjöarna är definierade som vattenförekomst (SFS 2004:660).

Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd på grund av försurning eller annan påverkan. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer* för vatten som senast fastställdes december 2009, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersök- ningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Viss anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö.

*Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst inom respektive vattendistriktet, avseende ytvatten och grundvatten. Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer, för vilka det finns föreskrifter från Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Södra

Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Västerhavet, 2009).

Tabell 3: Undersökta sjöar och vattendrag.

Station = Namn på stationen/vattendraget och ev. stationsnummer. Lst nr = Länsstyrelsens interna nummer på vattendraget/sjön. X- och Y-koordinat = stationens läge enligt Rikets nät. Elfiske, Bottenfauna, Nätfiske = 1 om under- sökning har utförts. VF = Stationen har anknytning till en vattenförekomst.

Station Lst nr X-koord Y-koord Elfiske Bottenfauna Nätfiske VF

Gränsjöälven 122-547 6639800 1438350 1 1 x

Hecklanbäcken stn 6 138-486 6640620 1428750 1

Limmingsbäcken 138-241 6607890 1428500 1 1 x

Marstrandsbäcken stn 2b 138-379 6649840 1425700 1

Mettjärnsbäcken stn 2 138-501 6645100 1433260 1

Rönnhöjdsbäcken 122-(789) 6652240 1437690 1

Sirsjöbäcken 138-245 6608870 1429530 1 1 x

Skvaltersbäcken stn 1 121-76 6570783 1444141 1

Skvaltersbäcken stn 2 121-76 6570279 1445278 1

Smygarebäcken 122-273 6598278 1455122 1 1 x

Svennevadsån stn 3 (Skogaån) 65-38 6544955 1469394 1 x

Öbotjärnsbäcken 138-150 6588770 1432830 1

Gårdsjön 670-63 6525540 1415940 1

Hagasjön 122-306 6586620 1447170 1

Hovmanstorpasjön 122-302 6588530 1446940 1

Lilla Högsjön 138-470 6635880 1433560 1 x

Simmelsjön 125-6 6653090 1461900 1 x

Summa 12 4 5

(9)

Andra undersökningar under 2011

Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 1989 i Långsjön (652412- 143738) i Tiveden. Långsjön ingår i det nationella s.k. IKEU-programmet, där IKEU står för Integrerad KalkningsEffektUppföljning. Sjön specialundersöks nu i det nya delprogrammet ”IKEU kalkavslut” som innebär att sjön inte kalkas längre.

Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 2000 i Trösälven. Varje år sedan 1995 utförs bottenfaunaundersökningar i Fagertärn och Limmingssjön samt sedan 2007 i Ämten. Trösälven, Fagertärn, Limmingssjön och Ämten ingår i det nationella delprogrammet Trendvattendrag respektive Trendsjöar. Under 2011 utfördes även fiskundersökning i Lekhytteån (10 lokaler). SLU ansvarar för fiske- och bottenfauna- undersökningarna ovan, dataregistrering samt redovisning.

Bottenfaunaundersökningar utförts i 17 vattendrag under 2011 (Länsstyrelsen, 2011a), där flertalet är vattenförekomster. Resultaten från 4 av vattendragen redovisas över- siktligt i denna rapport.

Elfiskeundersökningar har utförts 2011 på 24 regleringspåverkade lokaler (vattendrag) som samtliga är vattenförekomster (Länsstyrelsen, 2011b). I samband med denna undersökning så utfördes även bottenfaunaundersökningar (Länsstyrelsen, 2012).

Kiselalgundersökning har genomförts i 20 vattendrag i Örebro län år 2011 (Läns- styrelsen, 2011c).

Växtplanktonundersökning har genomförts i sju sjöar i Örebro län år 2011 (Läns- styrelsen, 2011d).

I den Samordnade recipientkontrollen (SRK) ingår bl.a. bottenfauna-, kiselalg- och växtplanktonundersökningar, vilka respektive vatten(vårds)förbund ansvarar för.

Översiktligt mörtkontrollfiske

Metoder

Syftet med undersökningen var att konstatera förekomst av mört och reproduktion av mört i utvalda sjöar inom kalkningsprogrammet. Närvaron av småmört (reproduktion av mört) kan användas som indikator för att en sjö har återhämtat sig från försurning. Ett av de biologiska målen för kalkningsprogrammet är att mört mindre än (< 10 cm ska finnas i de sjöar som ingår i programmet och i vilka mört tidigare har funnits (Natur- vårdsverket, 2002).

Undersökningsmetoden som har använts har hämtats från ”Undersökningstyp: Provfiske i sjöar - Inventeringsfiske” (Naturvårdsverket, 2001). Vi har emellertid modifierat metoden för att rikta fisket mot fångst av mört. Grundidén är att fiska maximalt antal nätnätter jämt fördelade på grundområden med vattenvegetation och att använda 30 m långa och ca 1,5 m djupa nät med maskstorlek med 16 mm sträckt maska. Fisket avbröts

(10)

när vi fått mört < 10 cm eller när vi fiskat det antal nätnätter som vi ansett vara maximalt för den specifika sjön.

Sammanfattande resultat – Mörtkontrollfiske

Sjöar där mörtkontrollfiske har genomförts under året.

(11)

Gårdsjön, 670-63

Fisket utfördes 2011-08-19 med 3 bottensatta nät. Vid fisket fångades 79 mörtar och 15 abborrar. Gårdsjön (61 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Unden, sedan 1978. Från de sex vattenundersökningar som utförts under 2009-2011 så har pH-värdet varierat mellan 5,9-6,7.

MÖRT (n=79 ) Gårdsjön 670-63

0 5 10 15 20 25 30 35

4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 LÄNGD cm

ANTAL

Nätens placeringar:

Nät nr Xkoord Ykoord Nät 1 6526328 1416263 Nät 2 6526881 1416430 Nät 3 6527027 1416743

Hagasjön, 122-306

Fisket utfördes 2011-08-25 med 3 bottensatta nät. Vid fisket fångades 2 mörtar och 24 abborrar. Hagasjön (41 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Mogruvälven, sedan 1986. Från de sex vattenundersökningar som utförts under 2009-2011 så har pH- värdet varierat mellan 6,0-6,6.

(12)

MÖRT (n=2 ) Hagasjön 122-306

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 LÄNGD cm

ANTAL

Hovmanstorpasjön, 122-302

Fisket utfördes 2011-08-24 med 4 bottensatta nät. Vid fisket fångades 3 mörtar och 22 abborrar. Hovmanstorpasjön (67 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Mogruvälven, sedan 1986 Från de sex vattenundersökningar som utförts under 2009- 2011 så har pH-värdet varierat mellan 6,1-6,8.

MÖRT (n=3 ) Hovmanstorpasjön 122-302

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 LÄNGD cm

ANTAL

(13)

Nät nr Xkoord Ykoord Nät 1 6587710 1447175 Nät 2 6588474 1447174 Nät 3 6588106 1446632 Nät 4 6588562 1446581

Lilla Högsjön, 138-470

Fisket utfördes 2011-08-12 med 3 bottensatta nät. Vid fisket fångades 18 mörtar, 15 abborrar och 13 benlöjor. Lilla Högsjön (56 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärds- område Stora & Lilla Högsjön, sedan 1986. Senaste kalkningen utfördes 2005. Från de sex vattenundersökningar som utförts under 2009-2011 så har pH-värdet varierat mellan 6,2-6,8.

MÖRT (n=18 ) Lilla Högsjön 138-470

0 1 2 3 4 5 6 7

4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 LÄNGD cm

ANTAL

Simmelsjön, 125-6

Fisket utfördes 2011-08-05 med 4 bottensatta nät. Vid fisket fångades 166 mörtar och 195 abborrar. Simmelsjön (129 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Stora Avlången, sedan 1981. Från de sex vattenundersökningar som utförts under 2009-2011 så har pH-värdet varierat mellan 6,0-6,5.

(14)

MÖRT (n=266 ) Simmelsjön 125-6

0 20 40 60 80 100 120 140

4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 LÄNGD cm

ANTAL

Nät nr Xkoord Ykoord Nät 1 6652351 1461907 Nät 2 6651625 1461145 Nät 3 6650128 1461534 Nät 4 6650148 1460680

Elfiske

Metoder

Huvudsyftet med elfiskeundersökningen är att ta fram vattendragets status med avseende på fiskfaunan. Ett syfte är även att konstatera eventuell förekomst av öring alternativt bäckröding och dess reproduktion. Undersökningsmetodiken har anpassats till detta. Det elfiskeaggregat som använts har bl.a. varit motordrivet elfiskedon.

Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten vilken utgör den lämpligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen.

Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts 3 gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste 0,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleks- intervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget.

Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts. Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar härvid med en rad

(15)

faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det avfiskade området beräknas. Statusbedömning av resultatet har utförts enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 2007). För skattning av besättningstätheten av öring på de olika elfiskelokalerna, har beräkning enligt Zippin använts. Vid beräkning av besättningstätheten av öring på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (0+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+). Längdfördelningen av öring- fångsten redovisas i tabell samt i diagramform. Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll.

I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll.

Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten (Naturvårdsverket, 2010).

Resultat - elfiske

Primärdata redovisas i bilaga.

Gränsjöälven, 122-547

Vid elfisket fångades 21 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 23 öringar per 100 m². Vid fisket fångades även 1 abborre, 1 gädda och 1 lake. Vattendragets status bedöms som Måttlig med hänsyn till fisksamhället. Efter 19 dagar utfördes ett nytt fiske som visade Hög status enligt VIX, men som efter expertbedömning ändrades till God till Måttligt status (Länsstyrelsen, 2011b). Sammanvägd ekologisk status med avseende på bottenfauna från två olika undersökningstillfällen bedöms, vid respektive tillfälle, som Hög (Länsstyrelsen, 2011a och Länsstyrelsen, 2012). Älvens vatten kommer huvudsakligen från Gränsjön (Hällefors kommun) som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1981.

Från de sex vattenundersökningar som utförts i Gränsjöns utlopp respektive en i bäcken under 2009-2011 så har pH-värdet varierat mellan 6,3-6,8.

(16)

Skattad täthet/100 m2 i Gränsjöälven

0 5 10 15 20

1988 1994 1998 2003 2011

An ta l

0+öring >0+öring

Resultat från elfisket år 2011 jämfört med tidigare år.

Elfiskestationen i Gränsjöälven.

Hecklanbäcken, 138-486

Vid elfisket fångades 28 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 20 öringar per 100 m². Vid fisket fångades även 2 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Fisket utfördes inte av Länsstyrelsen. Utplantering av 3-årig öring, 1-somrig harr respektive röding har utförts i uppströms belägna Hecklan under 1990-talet.

Från de sex vattenundersökningar som utförts i Hecklans utlopp under 2009-2011 så har pH-värdet varierat mellan 5,6-6,4.

(17)

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från sjön Hecklan, som ingick i länets kalkningsprogram 1983-2003. Kalkningen har upphört till vidare p.g.a. tillfredsställande pH och alkalinitet under senare år.

Skattad täthet/100 m² i Hecklanbäcken

0 20 40 60 80 100 120

1993 1995

1998 2002

2003 2005

2009 2011

An ta l

Elfiskestation 6 i Hecklanbäcken.

Limmingsbäcken,, 138-241

Vid elfisket fångades 56 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 100 öringar per 100 m². Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisksamhället.

Sammanvägd ekologisk status med avseende på bottenfauna bedöms som Hög (Läns- styrelsen, 2011a).

(18)

Skattad täthet/100 m2 i Limmingsbäcken, stn 2

0 10 20 30 40 50 60 70

2004 2011

An ta l

Från de 12 vattenundersökningar som utförts i Limmingssjön respektive en i bäcken under 2009-2011 så har pH-värdet varierat mellan 6,5-7,0.

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Limmingssjön och rinner vidare ned i Halvarsnoren.

Elfiskestationen i bl.a. Limmingsbäcken.

Marstrandsbäcken, 138-379

Vid elfisket fångades 14 bäckrödingar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 18 bäckrödingar per 100 m². Vattendragets status bedöms som Måttlig med hänsyn till

(19)

fisksamhället. Fisket utfördes inte av Länsstyrelsen. Elfisken har även utförts på andra stationer 1993 och 1995 (Länsstyrelsen, 1996) samt 2002, 2008 och 2009

(Länsstyrelsen, 2010).

Skattad täthet/100 m2 i Marstrandsbäcken, stn 2

0 10 20 30 40 50 60 70

2002 2011

An ta l

0+bäckröding >0+bäckröding

Från fem vattenundersökningar som utförts under 2009-2011 så har pH-värdet varierat mellan 5,3-6,3. Ytterligare en undersökning från 2010-09-25 visade pH 4,3, men att de som utförde analysen angav att pH-mätaren troligen visade felaktigt värde.

Elfiskestationen i Marstrandsbäcken.

Bäckens vatten kommer bl.a. från Bastutjärnen och har sitt utflöde i Lilla Tomsjön.

(20)

Mettjärnsbäcken, 138-501

Vid elfisket fångades 42 bäckrödingar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 88 bäckrödingar per 100 m². Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisk- samhället. Utplantering av regnbåge, öring, röding och harr förekommer årligen i upp- ströms belägna Mettjärnen sedan lång tid tillbaka. Fisket utfördes inte av Länsstyrelsen.

Skattad täthet/100 m² i Mettjärnsbäcken

0 20 40 60 80 100

1995 1996 2007 2009 2011

An ta l

0+bäckröding >0+bäckröding

Från de sex vattenundersökningar som utförts i Mettjärnens utlopp under 2009-2011 så har pH-värdet varierat mellan 6,2-6,6.

Bäckens vatten kommer från Mettjärnen och har sitt utflöde i Mångsälven mellan Mången och Sandsjön. Mettjärnen ingår i länets kalkningsprogram sedan 1979.

Elfiskestationen i Mettjärnsbäcken.

(21)

Rönnhöjdsbäcken, 122-(789)

Vid elfisket fångades 4 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 5 öringar per 100 m². Vid fisket fångades även 1 gädda. Vattendragets status bedöms som Otillfreds- ställande med hänsyn till fisksamhället. Fisket utfördes inte av Länsstyrelsen.

Skattad täthet/100 m² i Rönnhöjdsbäcken år 1996 & 2004 endast en fiskeomgång

163

24 37 43 41

5 0 0 0 4 0 0 0 8 0 66

30

6 15 31 33

9 0 12 10 5 7 16 12 5 0

20 40 60 80 100 120 140 160 180

199 5

1996 1997

1998 2000

2001 2003

2004 2005

2006 2007

2008 2009

201 0

2011

Antal

0+ öring >0+ öring

Från fem vattenundersökningar som utförts under 2009-2011 så har pH-värdet varierat mellan 6,1-6,5. Ytterligare en undersökning från 2010-09-25 visade pH 5,3, men att de som utförde analysen angav att pH-mätaren troligen visade felaktigt värde.

Totalt har det under åren 1994-98 satts ut 25 000 yngel av Brunnshytteöring. Bäcken saknar källsjöar och har ett litet avrinningsområde, vilket innebär begränsad eller ingen öringreproduktion under år med låg nederbörd. Bäcken har utflöde i Silken. Bäcken och bäckstränder har kalkats ett flertal tillfällen, bl.a. varje år sedan 2006. Bäcken ingår i länets kalkningsprogram sedan 1996.

(22)

Elfiskestationen i Rönnhöjdsbäcken.

Sirsjöbäcken, 138-245

Vid elfisket fångades 19 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 24 öringar per 100 m². Vid fisket fångades även 1 gädda. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Sammanvägd ekologisk status med avseende på bottenfauna bedöms som Hög (Länsstyrelsen, 2011a).

Skattad täthet/100 m2 i Sirsjöbäcken stn 2, endast 1 fiske 2007

0 5 10 15 20 25 30

2001 2006 2007 2011

An ta l

Från de sex vattenundersökningar som utförts i Sirsjöns utlopp respektive en i bäcken under 2009-2011 så har pH-värdet varierat mellan 5,8-7,5

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Sirsjön och har sitt utflöde i Halvarsnoren.

(23)

Elfiskestationen i bl.a. Sirsjöbäcken.

Skvaltersbäcken, 121-76

Vid elfisket station 1 fångades 16 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 16 öringar per 100 m². Vid elfisket station 2 fångades 25 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 25 öringar per 100 m². Vid station 2 fångades även 1 signalkräfta, 5 simpor och 1 nejonöga. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till

fisksamhället. Fiskena har inte utförts av Länsstyrelsen.

Skattad täthet/100 m² i Skvaltersbäcken

0 10 20 30 40

2007, stn1

2008, stn1

2009, stn1

2010, stn1

2011, stn1

2007, stn2

2008, stn2

2009, stn2

2010, stn2

2011, stn2

An ta l

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Lunnasjön. Bäcken har sitt utflöde i Lekhytteån.

(24)

Elfiskestationerna i Skvaltersbäcken.

Smygarebäcken, 122-273

Vid elfisket fångades 69 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 76 öringar per 100 m². Vid fisket fångades även 6 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Sammanvägd ekologisk status med avseende på bottenfauna bedöms som God (Länsstyrelsen, 2011a).

Från de sex vattenundersökningar som utförts I Dammsjöns utlopp respektive en i bäcken under 2009-2011 så har pH-värdet varierat mellan 5,8-6,9.

Skattad täthet/100 m2 i Smygarebäcken

0 10 20 30 40 50

2007 2011

An ta l

(25)

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Dammsjön vid Gamla Pershyttan som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1985. Bäcken har sitt utflöde i Åsbosjön.

Elfiskestationen i Smygarebäcken.

Svennevadsån (Skogaån), 65-38

Vid elfisket fångades 10 abborrar, 3 stensimpor och 1 gers. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Fisket utfördes inte av Länsstyrelsen. Från de tre vattenundersökningar som utförts under 2008-2009 så har pH-värdet varierat mellan 7,3-7,5. Åns vatten kommer huvudsakligen från Tisaren och rinner via Skogasjön och Svennevadsån ut i Sottern.

Elfiskestationen i Svennevadsån.

(26)

Öbotjärnsbäcken, 138-150

Vid fisket erhölls ingen fångst. Bäcken har Dålig status p.g.a. att fisk saknas. Kan vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning.

pH-värdet var 5,7 från den vattenundersökning som utfördes i samband med elfisket.

Bäcken får sitt vatten främst från Stora och Lilla Kroktjärn och har sitt utflöde via Öbotjärn i Svartälven. Stora Kroktjärn ingår i länets kalkningsprogram sedan 1989.

Elfiskestationen i Öbotjärnsbäcken.

Elfiskeprotokoll

I separat bilaga redovisas resultatet från undersökningarna i vattendragen på blanketter.

Vattendragen har ordnats i bokstavsordning.

Referenser

Länsstyrelsen, 1996. Biologisk undersökning av 8 vattendrag inom örebro län 1995.

–Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 1996:12.

Länsstyrelsen, 2010. Fiskundersökningar i 28 vattendrag och 4 sjöar i Örebro län 2009.

- Statusbedömning av miljötillståndet. –Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2010:8.

(27)

Länsstyrelsen, 2011a. Bottenfauna i 17 vattendrag i Örebro län 2011. -Statusbedömning av miljötillståndet. –Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2011:49.

Länsstyrelsen, 2011b. Elfiske i Örebro län 2011. –Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2011:51.

Länsstyrelsen, 2011c. Kiselalger i 20 vattendrag i Örebro län 2011. -Statusbedömning av miljötillståndet. –Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2011:45

Länsstyrelsen, 2011d. Växtplankton i 7 sjöar i Örebro län 2011. -Statusbedömning av miljötillståndet. –Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2011:41

Länsstyrelsen, 2012. Bottenfauna i reglerade vattendrag i Örebro län 2011. -En undersökning av bottenfaunan vid 24 lokaler i hydromorfologiskt påverkade lokaler i rinnande vatten. –Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2012:6.

Naturvårdsverket, 2001. Undersökningstyp: Provfiske i sjöar. Version 1:2.

Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kust- vatten och vatten i övergångszon. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Handbok 2007:4.

Naturvårdsverket, 2010. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten.

SFS 2004:660. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009. Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt 2009.

Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009. Förvaltningsplan Södra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015.

Vattenmyndigheten Västerhavet, 2009. Förvaltningsplan Västerhavets vattendistrikt 2009-2015.

(28)

Bilaga

Elfiskeprotokoll med längdfördelningsdiagram för öring.

(29)

Bilaga till Fiskundersökningar i 11 vatten- drag och 5 sjöar i Örebro län 2011.

Innehållsförteckning

Inledning ...1 Karta – Elfiskeundersökningar ...1 Elfiskeprotokoll ...2 Gränsjöälven ... 2 Hecklanbäcken... 4 Limmingsbäcken ... 6 Marstrandsbäcken ... 8 Mettjärnsbäcken...10 Rönnhöjdsbäcken ...12 Sirsjöbäcken...14 Skvaltersbäcken stn 1 ...16 Skvaltersbäcken stn 2 ...16 Smygarebäcken ...19 Svennevadsån ...21 Öbotjärnsbäcken ...21

(30)

(31)

Inledning

I denna rapportbilaga redovisas resultatet från elfiskeundersökningarna i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning.

Karta – Elfiskeundersökningar

Vattendrag där elfiskeundersökningar har utförts under året.

(32)

Elfiskeprotokoll

Gränsjöälven

ELFISKEPROTOKOLL

Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Hällefors

Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare

Gränsjöälven 122-547 2011-09-01 Mikael Nyberg

Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg

Vid skogsbilväg 663980 143835 18 grader Färgat

AVFISKAD YTA

Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation

74 2,2 162,8 Sten, block, grus Slingerväxter, mossa, påväxtalger

Vattenföring 242 l/s Vattendjup 0 - 45 cm

Anmärkning Endast två fisken

FÅNGST

Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm

1 Öring 17 6,5 - 19,0

1 Lake 1 23,0

1 Abborre 1 8,0

2 Öring 4 13,5 - 21,0

2 Gädda 1 10,0

(33)

Gränsjöälven 122-547 2011-09-01 ELFISKEUNDERSÖKNING

Vattensystem Arbogaån 122

Kommun Hällefors

Lokal Vid skogsbilväg

Koordinater 663980 143835 Avfiskad yta m² 162,8

Antal avfiskn. 2

Fångst Öring Antal Medellängd cm

0+ 4 7,1

> 0+ 17 14,4

Totalt 21 13,0

ÖRING

Fångst antal öring / 100 m² 13 Beräkning enl. Zippin´s

Skattad population antal 23 0+ öring 4

>0+ öring 19

Antal per 100 m² 15

0+ öring 3

>0+ öring 12 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING

0 1 2 3 4

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Längd cm

Antal öring

(34)

Hecklanbäcken

Vattensystem Gullsbångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors

Hecklabäcken 138-486 2011-09-08 Sävenfors vb skola

Stn 6 664062 142875 13 grader Färgat

AVFISKAD YTA

100 1,5 150 Grus, sand, sten Flytbladsväxter, mossa

Vattenföring Vattendjup 0 - 40 cm

Anmärkning

Batteriaggregat, Endast två fisken

FÅNGST

1 Öring 22 4,5 - 18,0

1 Signalkräfta 1 11,0

2 Öring 6 8,5 - 19,0

2 Signalkräfta 1 10,0

(35)

Hecklabäcken 138-486 2011-09-08 ELFISKEUNDERSÖKNING

Vattensystem Gullsbångsälven 138

Lokal Stn 6

Koordinater 664062 142875 Avfiskad yta m² 150

0+ 8 7,3

> 0+ 20 13,8

Totalt 28 11,9

ÖRING

>0+ öring 23

Antal per 100 m² 20

0+ öring 5

0 1 2 3 4

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Längd cm

Antal öring

(36)

Limmingsbäcken

Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors

Limmingsbäcken 138 - 241 2011-09-08 Mikael Nyberg

Stn 2. Uppströms gångbro 660789 142850 14 grader Färgat

AVFISKAD YTA

75 4,3 322,5 Block, grus Mossa

Anmärkning

FÅNGST

1 Öring 26 5,5 - 15,5

2 Öring 17 5,5 - 20,0

3 Öring 13 6,0 - 17,5

(37)

Limmingsbäcken 138 - 241 2011-09-08 ELFISKEUNDERSÖKNING

Vattensystem Gullspångsälven 138

Lokal Stn 2. Uppströms gångbro Koordinater 660789 142850 Avfiskad yta m² 322,5

0+ 25 7,9

> 0+ 31 11,8

Totalt 56 10,1

ÖRING

Skattad population antal 100 0+ öring 60

>0+ öring 40

Antal per 100 m² 31

0+ öring 19

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Längd cm

Antal öring

(38)

Marstrandsbäcken

Vattensystem Gullsbångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors

Marstrandsbäcken 138-379 2011-09-08 Sävenfors vb skola

Stn 2b 664984 142570 11 grader Kraftigt färgat

AVFISKAD YTA

Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 100 1,5 150 Sten, block, grus, sand Mossa, övervattensväxter

Anmärkning

FÅNGST

1 Bäckröding 10 5,5 - 20,0

2 Bäckröding 4 10,5 - 20,0

(39)

Marstrandsbäcken 138-379 2011-09-08 ELFISKEUNDERSÖKNING

Vattensystem Gullsbångsälven 138

Lokal Stn 2b

Fångst Bäckröding Antal Medellängd cm

0+ 1 43,5

> 0+ 13 10,5

Totalt 14 12,8

BÄCKRÖDING

Fångst antal bäckröding / 100 m² 9 Beräkning enl. Zippin´s

Skattad population antal 18 0+ bäckröding 2

>0+ bäckröding 16

Antal per 100 m² 12

0+ bäckröding 1

>0+ bäckröding 11 LÄNGDFÖRDELNING Bäckröding

0 1 2 3

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Längd cm

Antal Bäckröding

(40)

Mettjärnsbäcken

Mettjärnsbäcken 138-501 2011-09-06 Sävenfors vb skola

Stn 2 664510 143326 11 grader Klart

AVFISKAD YTA

115 1,5 172,5 Grus, sand, finsediment Övervattensväxter, flytbladsväxter

Anmärkning

Batteriaggregat, Endast ett fiske

FÅNGST

1 Bäckröding 42 4,5 - 18,0

(41)

Mettjärnsbäcken 138-501 2011-09-06 ELFISKEUNDERSÖKNING

Lokal Stn 2

Koordinater 664510 143326 Avfiskad yta m² 172,5

Fångst Bäckröding Antal Medellängd cm

0+ 5 28,9

> 0+ 37 8,0

Totalt 42 10,5

BÄCKRÖDING

Fångst antal bäckröding / 100 m² 24 Beräkning enl. EST

Skattad population antal 88 0+ bäckröding 11

>0+ bäckröding 77

Antal per 100 m² 51

0+ bäckröding 6

>0+ bäckröding 45 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING

0 1 2 3 4 5 6 7

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Längd cm

Antal bäckröding

(42)

Rönnhöjdsbäcken

Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Hällefors

Rönnhöjdsbäcken 122-(789) 2011-09-06 Sävenfors vb skola

665224 143769 12 grader Färgat

AVFISKAD YTA

100 1 100 Sten, grus Saknas

Anmärkning

FÅNGST

1 Öring 3 16,5 - 22,5

2 Öring 1 11,0

2 Gädda 1 12,5

(43)

Rönnhöjdsbäcken 122-(789) 2011-09-06 ELFISKEUNDERSÖKNING

Vattensystem Arbogaån 122

Lokal 0

0+ 0

> 0+ 4 17,8

Totalt 4 17,8

ÖRING

>0+ öring 5

Antal per 100 m² 5

0+ öring 0

0 1 2

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Längd cm

Antal öring

(44)

Sirsjöbäcken

Sirsjöbäcken 138 - 245 2011-09-05 Mikael Nyberg

Uppströms landsvägsbron 660887 142953 18 grader Färgat

AVFISKAD YTA

62 2,1 130,2 Sten, Grus Saknas

Anmärkning

FÅNGST

1 Öring 10 6,5 - 19,0

1 Gädda 2 9,5 - 21,5

2 Öring 6 6,5 - 15,5

3 Öring 3 6,5 - 18,5

(45)

Sirsjöbäcken 138 - 245 2011-09-05 ELFISKEUNDERSÖKNING

Lokal Uppströms landsvägsbron Koordinater 660887 142953 Avfiskad yta m² 130,2

0+ 13 7,1

> 0+ 6 16,3

Totalt 19 10,0

ÖRING

>0+ öring 7

Antal per 100 m² 18

0+ öring 13

0 1 2 3 4 5

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Längd cm

Antal öring