al
tura
för
Snne^åttanbe
M a tat, farter, bråfe, repla de tri, intwsfle-,
' rabatt-, bolags- ath alliptronsrälintng.
Mti talrika ijfiiings-mmpil.
Smarbetab odj ölab äfroen meb en framfiällmng om bet
metrifla fgftemet oå) berttU lampabe räfneuppgifier
af
% Mtlman,
@eminarit=abjuit!t odE) goHffoIe4nfpe!tör.
å t t o n b c upplagan.
(©ärjlilbt Pftab gacttbo! mebföljer.)
$ti8, J6uttben, 41 5ry(|g/if
f 2 5 JUL,
© t o c f l j o l m . g r . © E o g l u n b S förlag.
1 8 8 4 .
95
urcT
_ rII
9 t a r f ö p i n g 1884, 2K. SS. SSaUbtxQ & Somp. SBoftrtjdert.
gtirorb titt be fem förfta utlagorna.
§roarje ffolBarn Bör ega fin råfneBoI. Sitt fa ofta ide är fallet, berttK är mät fattigdomen p r f t a ^tnbret. (Sn af räfneBofenS roäfenbt», ligafie egenffaper är berför prigfettttg^et, fotn i fin orbning förutfätter en ringare öolrim. UtgifroarenS fnftemål meb benna HHa ffolBof fjar — för att Ijon m å funna Bltftoa prisbillig — Btanb annat roarit bet, att pä fä fä ftbor fotn möjligt fammantränga be räfnefätt, fom roanltgaft öfroaS i folfffolorna. 3Bib ett fäbant fammanbragS affattanbe tjar man troänne altentatio: antingen att tjufroubfaftigen framftäHa räfnefunffa»
pen§ teori, etter od att anföra ett ritare antal öfningS=eyempet. 3lf beSfa t u Bar utgtfrparen anfett, att en liten Bo! meb ett riffjaltigare an=
t a l öfning8=erempel roore att förebraga; tt) räfneläranS teori jemte tjuf=
roubräfmng inljemtaS allra Bäft genom l ä r a r e n s muntliga mebbelanben.
§ ä r framftätteS berför enbaft bet allra migtigafte af räfneläranS teori, ocB lemnaS föt öfrigt ät läraren att tillägga, Broab jom Brifter; od) är tjärwib t fnnnerljet af nöben, att bets genom åffåbnmgSunbernriSmng.
oclj- framftädning af l;ufroubratmngÖ=u|>l>gtfter, bets genom, efter Bar=
nenS ftänbpunft lämpab, lättfattlig unberroisning i öfrigt mebbela flara Begrepp i ämnet, ©nbaft l ä r a r e n , men ide boren, förmär mebbela en fäban lefroanbe funffap. Öfroertngab tjärom, B"r utg. ide Walt bet re»
fonneranbe frantflättningSfättet, utan föft att i förta odj Beftämba fatfer upptaga enbafi tjufroubpunfterna af ämnet, rjnntfa för öfrigt ide äro äm=
nabe t i l l egentlig u t a n l ä s n i n g , utan fäfom ftöbjepunfter för minnet, bå lärjungen ftaH rebogöra för, Ijttab läraren fuUftänbigare mebbetat.
<£. 91. ÄinbmaB.
prorb titt ättonbc upplagan.
©eban nu roaranbe görtäggaren t i l l benna Bof lätit omarbeta 6:te upplagan odj Bon munnit allt ftörre fpribning, tjar B,an anfett jfäligt att äter låta n u föreligganbe 8:be upplaga unbergå en tibSenlig reroifion, fom förnämligaft Beftär i följanbe ätgärber. 1 ) Unber 2:a fap., om forter, äro famtnanförba fä roäl metriffa forter, fom od tjroab i öfrigt fommer att för framtiben ega Beftänb, fäfom nu roaranbe penningräfning od) tib=
räfningen. 2) Unber 3:e fap., om ä l b r e forter, Bafwa upptagits ej Blott roåra f. f. gamla forter, utan od be ä r 1855 faftftälba, fjrotlfa fortuppgifter Blifroit öfroer allt (äfroen roib Bräf) Beftämbt fftlba frän bet öfriga, fä att be funna genomgås eller tetnnaS, allt efter önffan, en utroäg fom jag förebragit framför att ftrtjfa bem, trj en otibig reform*
ifroer funbe roäHa, att Bofen föga ntotfroarabe IjroarbagSlifroetS fraf. 3)
$ å Beljöriga ftäHen i fifta fapitlet (om reg. be t r i nt. m . ) fjafroa upp=
tagits förta anrotSningar om, fjuru bit ljöranbe uppgifter funna löfaS pa ett fä att fäga tonfllöft fatt, enbaft genom eftertanfe oä) rebig tiHämp=
ning af be 4 räfnefätten, en lösning fom allt mer Bör minna företräbe roib räfneunbermiSningen, Bwarför jag od roib be förft i benna upplaga tidagba förta framftäHningarna om raBatt=, Botag§= od) attigationSräl*
ning enbaft anfört fåbana fonftlöfa lösningar, eBuru jag ä anbra fiban ej funnit ffäl att utefluta framftättn ingen om proportion od) analogi roib fapitlets Början, bå bet torbe mebgifroaS bels att proportionsläran B°-r fitt Berättiganbe äfroen inom räfneläranS omräbe, bels od att en otnar=
Betare ide Bör äflaS att äftabfomma en öfroerarBetning. — §ernöfanb i gefiruari 1884. S . äSdtfman.
