UPPSATSER
Kulturgeografiska institutionen
D ET ÄR INTE BARA VERKLIGHETEN SOM RÄKNAS
HUR UPPFATTAS MILJÖER I 2 D OCH 3 D ?
C
HRISTOPHERB
ERNESTRÅL
OVISAL
ARSSONKurs: 2KU039: Uppsats STS - kulturgeografi, 15 hp Termin: VT2015
Handledare: John Östh
Kursansvarig: Ann Grubbström
ABSTRACT – ENGLISH
Bernestrå C., Larsson L., 2015. Hur uppfattar man miljöer i 2D och 3D. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.
Being able to take a decision on an area you've never seen is a difficult task. It is also complicated to introduce an environment in the best way to benefit its purpose. This study focuses on the differences people notice between 2D and 3D models. To make it more concrete, the study has been linked to a case study called Hälsans väg 255. There is a bicycle path that is planned between Uppsala and Knivsta in the coming years. The study is divided into three parts. Interviews, modeling and surveys. With interviewees that is familiar and well informed, a good idea of the area has been created and understanding of what is seen as important in different perspectives.
Then there are two models with four focus areas created in the computer program ArcGIS. A 2D model with classic overview perspective and a 3D model made like a video where you fly around the area by air. All data are collected from the ”Lantmäteriet” and the same data files, colors, elevation data and areas of interest have been used in the two models. The models must provide an as true image of the area as possible with as simple appearance possible. A person without knowledge of the area should be able form an opinion about the environment and describe their feelings and impressions. Subsequently, a questionnaire was designed where two random groups were actively doing the survey without knowing its aim or objective, this to get as objective answers as possible. By analyzing data from the survey respondents using SPSS (Statistical Package for the Social Science) a significant results demonstrated that there is a difference in understanding between the models when it comes to understanding environmental attributes in the models. A majority of the survey respondents preferred 2D before they had seen any model. They also had high demands of detail on the models and were asking a lot of further questions when the questionnaire were finished. This says nothing about the models' comparison but it is a clear sign that the modern society is accustomed to incredible amount of detail in today's maps. A result of the survey responses, that were distributed normally, was that it did not differ much between the perceptions of 2D in contrast to 3D. However, the lack of difference is a result in itself. The only significant difference between 2D and 3D was showed with the question of what attribute that was most difficult to understand. The biggest difference of understanding was regarding the attribute “distance” which previous research also has shown. In comparison with previous research our result did not show a stronger understanding of height with the 2D-model than with the 3D-model. These results implicates how important it is to be aware of the strength and disadvantages of 2D-models and 3D-models to choose the right media for the purpose of the model.
Keywords: 2D, 3D, Understanding, Maps, Models, ArcGIS Supervisor: John Östh
ABSTRACT - SVENSKA
Bernestrå C., Larsson L., 2015. Hur uppfattar man miljöer i 2D och 3D. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.
Att kunna ta ett beslut om ett område man aldrig har sett är en svår uppgift. Det är även komplicerat att presentera en miljö på bästa sätt för att gynna sitt syfte. Denna studie fokuserar på vad människor upplever för skillnader mellan 2D- och 3D-modeller och om informationen i modellerna förmedlas på olika sätt. För att göra det mer konkret har studien kopplats till en fallstudie som benämns som Hälsans väg 255. Det är ett cykelvägsprojekt mellan Uppsala och Knivsta som eventuellt kommer att genomföras kommande år. Denna studie är uppdelad i tre delar; Intervjuer, modellskapande och enkäter. Genom intervjuer med aktörer kopplade till projektet har en uppfattning om området skapats och förståelse för vad som ses som viktigt i olika perspektiv.
Därefter har två modeller med fyra fokusområden skapats i datorprogrammet ArcGis. En 2D-modell med klassisk överblick ovanifrån och en 3D-modell gjord som en video där man tar sig runt i området via en flygtur.
All data är hämtad från Lantmäteriet och samma källfiler, färger, höjddata och fokusområden har använts i de två modellerna. Modellerna ska förmedla en så korrekt bild av området som möjligt med ett enkelt utseende. En person utan kännedom om området ska kunna skapa sig en uppfattning om miljön och kunna beskriva sina känslor och intryck därefter. I enlighet med detta har en enkät utformats där två slumpartade grupper aktivt har fått göra enkäten, utan att veta dess syfte eller mål. Genom att analysera data från enkätrespondenterna via SPSS (Statistical Package for the Social Science) har signifikanta resultat visat att det finns en skillnad i förståelse mellan modellerna när det kommer till vilka attribut som är svårast att förstå i respektive modell. Majoriteten av respondenterna föredrog 2D innan de sett någon modell. Generellt kommenterade de som såg 2D modellen mer på detaljnivå. Det tyder på att förväntningarna av detaljrikedom är hög.. Det säger ingenting om modellernas jämförelse men det är ett tydligt tecken på att vi är vana vid otroligt mycket detaljer i dagens kartor. Som resultat av enkäten visade det sig att uppfattningen av miljön inte skilde sig mellan de som sett miljön i 2D respektive 3D. Dock är avsaknaden av skillnad ett resultat i sig. Den enda signifikanta skillnaden i svarsfördelning mellan testgrupperna gällde vilka attribut som var svårast att förstå. Attributet ”Avstånd” var enskilt den parameter som skilde sig mest i förståelse och uppfattades bättre i 2D-modellen. I jämförelse med tidigare forskning visade inte 2D-modellen en starkare förståelse för höjd utan detta attribut var ungefär lika svårt att uppfatta oberoende av dimensionstyp. Dessa resultat tyder på att det är viktigt att vara medveten om en modells syfte för att kunna välja rätt medieformat.
Keywords: 2D, 3D, Förståelse, Kartor, ArcGIS, Modeller Handledare: John Östh
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 5
1.1 SYFTE &FRÅGESTÄLLNING 5
1.2 AVGRÄNSNINGAR 6
1.3 ARBETSPROCESS 7
1.4 DISPOSITION AV UPPSATS 8
2 FÖRSTUDIE 8
2.1 BAKGRUND OM STUDIEOMRÅDET HÄLSANS VÄG 255 8
2.2 INTERVJUMETOD OCH INTERVJUPERSONER 9
2.3 PERSPEKTIV OCH INTRESSEN FRÅN OLIKA AKTÖRER 9
2.4 INTRESSEPUNKTER IDENTIFIERADE FRÅN INTERVJUERNA 10
3 SKAPA MODELLERNA 12
3.1 2&3 DIMENSIONER 13
3.2 KOGNITIV FÖRSTÅELSE AV MODELLER 14
3.3 ATT TÄNKA PÅ NÄR EN MODELL SKAPAS 14
3.4 PROGRAMVARA OCH HJÄLPMEDEL 15
3.5 KONSTRUERA MODELLERNA 15
4 UTFORMANDE AV ENKÄT 17
4.1 ATT SKAPA EN ENKÄT 17
4.2 UTFORMANDE AV ENKÄT 18
5 ENKÄTRESULTAT OCH ANALYS 19
6 DISKUSSION 23
7 SAMMANFATTNING & SLUTSATS 25
8 REFERENSLISTA 27
BILAGOR 30
BILAGA 1.INTERVJUFRÅGOR 30
BILAGA 2. ENKÄT –GOOGLE FORMULÄR 32
BILAGA 3. LISTA ÖVER DATA SOM ANVÄNTS I MODELLERNA 38
BILAGA 4. FULLSTÄNDIGA ENKÄTRESULTAT 39
5
1 INLEDNING
Varje dag tar vi del av oändligt många intryck. Vi får dem genom känslor, dofter, ljud och bilder. Med våra ögon kan vi uppfatta miljöer, sammanhang och former som gör att vi kan förstå och visualisera verkligheten. Tack vare våra erfarenheter från verkligheten kan vi därför skapa oss en uppfattning om till exempel bilder på en skärm. Bilder och kartor kan skapa en uppfattning om hur verkligheten ser ut och fungerar men även skapa associationer till känslor och sinnesintryck. Det blir allt mer vanligt inom samhällsbyggnadsprojekt att den som tar beslut och arbetar med ett projekt inte har sett miljön i verkligheten, utan bara representerat på en skärm i form av kartor, foton och modeller. Då är det viktigt att modellerna skapar rätt känsla hos betraktaren för att kunna motivera relevansen i ett projekt och varför behovet finns.
(Patterson et al. 2014)
Ett exempel på projekt som kräver att man lyckas förmedla en vision och bild av verkligheten är när man initierar en förändring i ett landskap i och med en ny väg. Det gäller att få de personer som inte har någon egen känslomässig koppling till området att förstå hur behovet ser ut och att de ska kunna föreställa sig slutresultatet. Detta kan man göra på olika sätt men ett exempel på modeller som kan generera olika associationer är två-dimensionella (2D) och tre-dimensionella (3D) modeller (Niedomysl et al. 2013). Denna uppsats ska undersöka om det är någon skillnad mellan förståelse och inställning till ett område beroende på vilken typ av dessa två olika modeller en person har iakttagit.
Studieområdet i detta fall ligger söder om Uppsala och breder ut sig runt gamla vägen till Stockholm, längs med Ekoln. Vägen heter idag väg 255 och går mellan Sävja/ Uppsala och Knivsta. Sträckan saknar gång- och cykelväg och i led med detta har det startats en intresseorganisation för att belysa nyttan av en ökad framkomlighet för fotgängare och cyklister i området (Ramböll 2013). Den ideella föreningen kallar sig Gruppen för gång/cykelväg utmed länsväg 255 och arbetar med lobbyverksamhet mot politiker i Uppsala och Knivsta för att få upp frågan på agendan i de båda kommunerna (Dahlström 2015).
För att undersöka hur olika modeller kan påverka inställning till ett område ska fallet med Hälsans väg användas för att skapa två olika modeller över området mellan Vassunda och Flottsund (se Figur 3). Det kommer ske genom att två testgrupper får se för var sin modell.
Första gruppen kommer studera en 2D-modell och den andra gruppen en 3D-modell. Varje modell fokusera på fyra platser där syftet är att återspegla de största värdena i studieområdet.
Dessa platser har valts ut efter intervjuer med myndigheter med ansvar för samhällsplanering och aktörer i området.
1.1 Syfte & Frågeställning
Att presentera ett område med god förståelse för en person som aldrig varit där, är utmanande.
Syftet med denna uppsats är att undersöka om uppfattningen för ett område påverkas av dess visuella framställning. Genom att gestalta samma område i 2D och 3D kommer förståelsen för attribut som avstånd, höjd, natur, byggnader etcetera testas samt om attraktionen hos ett område kan variera beroende på modell. Målet är att på detta sätt undersöka om de olika modellerna kan ge olika uppfattning och förståelse för samma miljö. Tidigare forskning har
6
visat att människan är bättre än man tidigare trott på att uppskatta avstånd och nivåskillnader i 2D (Tittle et al. 2001). Därför är det intressant om denna tes även stämmer för enklare 2D- och 3D-modeller som skapas med ArcGIS. Om modellerna ger skillnader i uppfattningen av området, skulle detta kunna resultera i olikheter i hur till exempel politiker agerar vid beslutsfattandet i samhällsplaneringsprojekt men också resultera i att man skapar modeller i olika medier beroende på vilka attribut som är viktigast att gestalta. Den huvudsakliga frågeställningen är:
- Hur skiljer sig förståelse för ett gestaltat område beroende på om betraktaren upplevt miljön i 2D eller 3D och varför?
- Hur upplevs olika attribut i de två medierna?
1.2 Avgränsningar
Vår fysiska avgränsning var längs väg 255 och en 15 km lång sträcka i nord-sydlig riktning mellan Sävja och Vassunda (se Figur 1). Det är detta område som har modellerats och använts i den slutgiltiga enkäten. Modellerna skapades på ett sådant sätt att ingen förkunskap om området krävdes av enkätrespondenterna som utvärderade dem. Studien behandlar inte vad g/c-vägen kan innebära för framtiden eller vad dess syfte kan bli. Studieområdet är ett verktyg för att utvärdera människors förståelse för modeller och skillnader mellan 2D och 3D,inte en utvärdering av huruvida det ska byggas en cykelväg eller inte i området.
Figur 1 - Översiktsbild av studieområdet. Källa: Ortofoto från lantmäteriet och väglager från vägkartan, Lantmäteriet
7
1.3 Arbetsprocess
För att kunna besvara frågeställningen och syftet med denna uppsats utformades en arbetsprocess som innehåller fyra steg, utifrån vilka uppsatsen är disponerad. Metod, teori och resultat för varje steg redovisas i kronologisk ordning. Arbetsprocessen bestod i korta drag av följande steg; En förstudie av studieområdet, att skapa modeller, enkätundersökning och analys av enkätresultatet (se Figur 2).
För att kunna skapa GIS-modellerna behövde vi skapa oss en förståelse för området. Därför genomfördes en förstudie innehållande intervjuer med personer med olika kunskap och intressen om det fysiska studieområdet. Utifrån resultatet i intervjuerna valdes sedan fyra fokusområden som närmare gestaltades i modellerna. Utifrån fokusområdena skapades sedan två modeller med programmen ArcScene och ArcMaps som beskrev det utvalda området på liknande sätt genom att använda samma källfiler, färger och höjddata till skapandet. I ArcScene har 3D-modellen skapats och i ArcMaps skapades en 2D-modell. Modellerna användes sedan för att skapa två enkäter, en för varje modell, som hade som syfte att bilda en förståelse vad människor värdesätter i en modell och hur de uppfattar informationen i modellerna. Enkäterna spreds via sociala medier för att nå olika typer av människor. Tanken var att man som enkätsrespondent inte skulle koppla området till dess verkliga plats utan att enkäten skulle besvaras endast utifrån den information som modellerna kunde förmedla.
De olika metoderna som använts gör att tillvägagångssättet både kan betraktas som en fallstudie och en statistisk analys som därför både bearbetar rent statistiska material men också behandlar ämnet kvalitativt med intervjuer (Ejvegård, 1996, s.32).
Förstudie
Skapa modeller
Enkätundersökning
Analys av enkätresultat
Figur 2 - Modell över arbetsprocessen som har använts i uppsatsen
8
1.4 Disposition av uppsats
Uppsatsens disposition följer arbetsprocessen som redovisades i tidigare avsnitt. Först beskrevs problembilden och studiens syfte i ett inledningsavsnitt. Nedan följer en beskrivning av studieområdet och den information som insamlades under förstudien. Sedan används förstudiens resultat för att skapa modellerna vilket görs i avsnittet efter förstudien. I avsnittet
”Skapa modellerna” beskrivs teori och tidigare forskning kring hur 2D och 3D modeller uppfattas. Även metoden och resultatet av modellskapandet redovisas i detta avsnitt.
Efteråt skapas enkäterna i ett eget avsnitt följt av enkätresultat och analys, diskussion och slutsats. I diskussionsavsnittet diskuteras bland annat metodvalen i de olika stegen samt resultatet av studien.
2 FÖRSTUDIE
I detta avsnitt kommer studieområdet förklaras närmare, hur information om området har samlats in och vad informationsinsamlingen gav för resultat. Både intervjuer och empiriskt material har insamlats för att skapa en förståelse för området och hur olika aktörer ser på dess funktion. Denna förståelse användes sedan för att identifiera fokusområden som gestaltades mer noggrant i modellerna.
2.1 Bakgrund om studieområdet Hälsans väg 255
Söder om Uppsala går gamla vägen till Stockholm längs med sjön Ekoln. Vägen heter idag väg 255 och går mellan Sävja/ Uppsala och Vassunda (se Figur 1). Sträckan saknar gång- och cykelväg och i led med detta har det startats en intresseorganisation för att belysa nyttan av en ökad framkomlighet för fotgängare och cyklister. Den ideella föreningen kallar sig Gruppen för gång/cykelväg utmed länsväg 255 (Gamla Stockholmsvägen) och dess syfte är att:
- Öka säkerheten för cyklister och gångtrafikanter.
- Få bättre tillgänglighet till natur- och kulturvärden längs vägen.
- Främja hälsa och miljö genom ökad cykling.
- Förbättra för icke bilburna: barn, äldre och funktionsnedsatta (Dahlström et al., n.d.).
I anslutning till väg 255 ligger flera kulturellt attraktiva platser som föreningen menar att de vill tillgängliggöra för turister i länet genom att bygga en cykel- och gångväg. För att ta sig till dessa sevärdheter i dagsläget bör man använda bil eller kollektivtrafik, då väg 255 lämpar sig dåligt för cyklister och gångtrafikanter (Ramböll, 2013).
En stor aktör när det gäller finansiering av infrastrukturprojekt är Regionförbundet som arbetar på uppdrag av staten med en egen budget för infrastruktur. På regionförbundet i Uppsala län rankar infrastrukturstrateger projekt som kommunerna har önskat ska genomföras. Dessa projekt arbetas sedan igenom efter rangordningen med full finansiering av Regionförbundet. Därför är Regionförbundet en viktig aktör för att kunna genomföra denna typ av projekt (Nordevi, 2015-04-14). Projektet kring Hälsans väg har ranking 14 i Regionförbundets lista över cykelvägsprojekt, som de har tänkt arbeta sig igenom, från 2014- 2025. Denna lista uppdateras hela tiden utefter hur behoven förändras (Regionförbundet Uppsala län, 2014).
9
2.2 Intervjumetod och intervjupersoner
Denna studie vill bland annat få svar på människors förståelse och syn på ett specifikt område.
Det är då viktigt att kunna beskriva, förklara och tolka dessa känslor på ett så bra sätt som möjligt (Ahrne & Svensson 2011). Verkligheten kan uppfattas på flera olika sätt och det är viktigt att förstå att det inte finns en absolut sanning. I denna studie kommer det användas en mer explorativ inriktning. Med det menas att man vet väldigt lite i förväg, innan intervju, angående frågeställning och fenomenet i sig (Materud 2009). Detta kan leda till mer öppna och ärliga svar. Frågorna konstruerades utan förutfattade uppfattningar av svaren.
Under början av studien valdes olika intressegrupper ut som kunde ses som aktörer med olika intressen i området. Intressegrupperna identifierades med syfte att få ett brett spektra av åsikter om området och cykelvägsprojektet. Från varje intressegrupp kontaktades sedan en intervjuperson som skulle representera denna grupp i intervjuerna (se Tabell 1).
Intressegrupperna var Knivsta Kommun, Region Uppsala, Näringsliv och boende i området.
Intervjupersonerna identifierades genom att studera aktörer i området och genom tips från tidigare intervjupersoner.
Namn Organisation Position/ Tjänst
Ylva Dahlström Gruppen för gång/cykelväg utmed länsväg 255 (Gamla Stockholmsvägen)
Ordförande och boende i området
Martin Gunnarsson Knivsta kommun Samhällsplanerare
Robert Nordevi Regionförbundet Uppsala län Infrastrukturstrateg
Anders Karlsson Krusenberg Herrgård Hotellchef / Verksamhetschef Tabell 1 - Beskrivning och presentation av intervjupersoner
Intervjuerna var semistrukturerade, vilket betyder att frågorna har öppna svarsalternativ med frågeområden snarare än detaljerade frågor. Detta är för att ge informanterna lika chans att ge sin åsikt om samma frågor utan att bli påverkade och ledda av intervjuaren (Kvale et al.
2009). Liknande frågor ställdes till de olika intervjupersonerna men var anpassade till den intressegrupp de representerade. De olika intervjufrågorna finns i sin helhet i bilaga 1. Varje intervju varade cirka 30-60 minuter och genomfördes i två fall på intervjupersonens arbetsplats (Regionförbundet och Krusenberg Herrgård) medan Dahlström och Gunnarsson intervjuades i universitetsmiljö i Uppsala. Intervjuerna spelades in eller transkriberades under intervjun för att sedan analyseras.
2.3 Perspektiv och intressen från olika aktörer
Resultatet från intervjuerna redovisas i detta avsnitt. Aktörernas åsikter om problem och studieområdets styrkor är grunden för nästa steg då fyra olika fokusområden identifieras baserat på intervjupersonernas svar. Modellerna som senare skapas fokuserar på de valda fokusområdena som var och ett ska representera en viktig aspekt av området.
Trafiksäkerheten är det största fokusområdet enligt flera intervjupersoner. Framförallt är den dåliga sikten och kurvorna de största riskområdena. Det är ett viktigt argument för att lyckas få bidrag och stöd till att bygga gång/cykelväg 255. Denna väg är för stunden en av de mest olycksdrabbade vägarna i Uppsala län, säger Ylva Dahlström, på grund av att det är för trångt för cyklister och gående (Dahlström 2015-03-20). Det är omöjligt att som oskyddad
10
trafikant ta sig fram utan ökad risk för olycka (Ramböll 2013). Både Martin Gunnarsson (tjänsteman Knivsta kommun) och Robert Nordevi på Regionförbundet (Uppsala län) menar att sträckan inte är stor nog för både cyklister, fotgängare och motorfordon. Alla intervjupersoner utom Nordevi nämner en 90-graders kurva norr om Krusenberg som den obehagligaste delen av vägen för fotgängare, cyklister och biltrafikanter då kurvan framförallt har dålig sikt. Nordevi menar att man måste ta hänsyn till alla behov i området vilket gör att en gång/cykelväg kanske inte är det bästa alternativet. Samma tillgängliggörande av området skulle kunna ske med till exempel utökad kollektivtrafik (Nordevi 2015-04-14).
En annan viktig aspekt till projektet är rörlighet för de boende i området och att de ska ha möjligheten att kunna ta sig till och från sin bostad utan att tvingas använda bil. Detta kan nog ses som självklart för många, men är tyvärr svårt för boende i området (Dahlström). Det finns en önskan hos Uppsala och Knivsta kommun att skapa en bättre sammankoppling mellan kommunerna (Gunnarsson, 2015-04-08). Det skulle möjliggöra cykelpendling mellan orterna och ett tillgängliggörande av de natur- och kulturvärden som finns i området. Naturreservat, badstränder och fina utsiktsplatser är några av sakerna som kan användas bättre och mer ofta.
Dock bör vissa platser, så som badstränderna, ha någon slags plan för upprustning för att kunna hantera fler människor (Gunnarsson, 2015-04-08). Nordevi menar att det saknas regionala friluftsmål i Uppsala vilket kan missgynna väg 255 prioritet hos dem. Länsstyrelsen är de som ansvarar för att göra en strategi för stadsnära friluftsmål och där skulle området med Lunsen och Mälaren kunna ha en hög prioritet då det är nära bebyggelse. Då denna strategi saknas är det svårare för regionförbundet att ta hänsyn till de parametrarna när de gör sin prioriterings plan (Nordevi 2015-04-14). Avsaknaden av natur och friluftsmål är extra olyckligt för området runt väg 255, då naturvärdet är ett av områdets största värden (Nordevi 2015-04-14).
Anders Karlsson är hotellchef på Krusenberg Herrgård som är en av de största näringslivsaktörerna i området. Deras målgrupp är konferens, företag och festtillställningar, vilket gör att de inte har någon verksamhet för enstaka cyklande turister. De har tidigare år haft aktiviteter för privatpersoner som inte var lönsamma, vilket har resulterat i en omprioritering av utbudet. Deras största styrka är närheten till Arlanda och har därför mycket influgna gäster (Karlsson 2015-04-13). Karlsson menar att det affärsmässigt inte påverkar deras verksamhet om det finns eller inte finns en gång/cykelväg i området. Något som skulle kunna påverka dem är att man gjorde området mer tillgängligt att promenera i för deras gäster men då i naturen och inte längs med väg 255 (Karlsson 2015-04-13).
2.4 Intressepunkter identifierade från intervjuerna
I de förberedande intervjuerna som genomfördes var bland annat syftet att skapa en förståelse för vilka platser som sticker ut och har störst potential till att användas i studien. Platserna ska representera de största syftena med gång/cykelväg 255 och dess problemområden. Nedan redovisas de fyra punkter som valdes ut att fokusera på, baserat på svaren från intervjupersonerna (se Figur 3). De fyra fokusområdena kan sammanfattas enligt följande tre kategorier: Cykelmöjligheter och säkerhet, Rekreation-/turismområde och Närhet till Mälaren.
1. Cykelmöjligheter och säkerhet
11
Intervjupersonerna var överens om att väg 255 är olämplig för att användas av både motorfordon, fotgängare och cyklister. Därför representerar fokusområdena längst norrut och österut (se Figur 3) trafiksituationen som finns idag men också närheten till vägen för boende i området. Fokusområdena med nr 1 i figur 3 gestaltas av en brant kurva med dålig sikt och ett område där bostadshus ligger nära väg 255 för att representera de största säkerhetsproblemen . Mycket av tillgängliggörandet av området handlar om att de boende längs med väg 255 ska kunna resa med ett annat färdmedel än bil. Därför gestaltar ett av fokusområdena närheten till väg 255 för boende i området.
2. Rekreation-/turismområden
Nästan alla intervjupersoner menade att ett av områdets största värden är rekreation och turism, så som det fina landskapet, kulturplatser etcetera. Denna typ av område representeras av området runt Krusenberg Herrgård. Fokusområdet nr 2 längst västerut (se Figur 3) gestaltar alltså ett av de turistmål som finns i regionen. Både Gunnarsson och Dahlström menade att Krusen berg Herrgård är en av de platser som är viktigast att möjliggöra för cyklande turister.
Även Karlsson menade att området kring Krusenberg Herrgård är viktigt för deras attraktionskraft.
3. Närhet till Mälaren
Intresset för badstränder och utsikt över Mälaren är ett av områdets största värden enligt Karlsson, Gunnarsson och Dahlström. Därför är det viktigt att gestalta ett område som visar denna närhet. Även Nordevi menade att ett av områdets största värden är närheten till vatten och natur även om denna faktor inte är något de tar i beaktande vid sin prioritering av infrastrukturprojekt. Fokusområde nr 3 som representerar detta är området längst söderut (se Figur 3) med ett öppet fält bredvid sjökanten.
12
Figur 3 - Karta över studieområdet med fokusområden markerade. Siffrorna i rutorna indikerar vilken kategori fokusområdet beskriver. Källa: Lantmäteriets fastighetskarta efter egen bearbetning
3 SKAPA MODELLERNA
I detta avsnitt kommer det ges en genomgång av den teoretiska bakgrunden för 2D och 3D, vad man bör tänka på vid skapandet av modellerna, metod för hur modellerna har skapats och hur slutprodukten ser ut.
13
3.1 2 & 3 dimensioner
Många geografiska problem löses lättast med hjälp av visualisering, genom kartor och modeller. Problemen kan variera mellan att skapa översiktsbilder av ett område eller visualisera undervattensterräng för navigering. Samhällsplanering, infrastruktur, samhällsutveckling, jordbruk, gruvdrift och vattenkraft är alla ämnen som lämpar sig för att använda sig av visualiserade kartor. Topografi är studien av en terrängs fysiska form med höjdskillnader, ytors former och nivåskillnader utmärkta på specifika sätt. Den vanligaste typen av topografiska kartor är tvådimensionella kartor och modeller men på senare tid har man börjat använda allt mer tredimensionella modeller för planering och visualisering (Savage et al. 2004). Det har gjorts många undersökningar gällande när de olika perspektiven är som mest användbara och i vilka situationer de fungerar bäst. Både 3D’s fördelar gentemot 2D och vice versa har påvisats i forskningsprojekt. En generell uppfattning är dock att 3D är mer användbart då syftet är att förmedla en form av ett objekt och scenerier. 2D däremot kan anses vara mer användbart för att uppfatta relativa distanser mellan föremål och vinkeln/
förhållandet mellan föremål (St. John et al. 2001).
För att kunna förstå 2D och 3D’s olika användningsområden och nytta är det viktigt att förstå vad 3D är och hur det definieras. Den vanligaste definitionen av 3D beskriver strukturen av en yta med kvantitativa mätvärden. De kvantitativa mätvärdena har tre koordinater vilket gör att 3D-modeller lämpar sig för att beskriva djup, orientering och kurvningen/ kurvbilden (se Figur 4). Beroende på hur man ska använda en modell lämpar det sig olika bra att använda en 3D- eller 2D-modell. Forskning har visat att vi är bättre än man trott på att uppskatta avstånd och nivåskillnader i 2D-modeller, till och med bättre än i en 3D- modell (Tittle et al. 2001). Det föreslås att 3D demonstrationer är mest lämpliga att använda då uppgiften kräver en förståelse för formen och ytorna i modellen. Tittle et al. (2001) menar att användandet av en dålig 3D-modell kan skapa större osäkerhet och förvirring än en vanlig 2D-modell gör. Därför är det viktigt att 3D-modeller är bra utformade för att kunna utnyttjas till sin fulla kapacitet.
Figur 4 – Gestaltning av skillnaderna mellan 2D och 3D Källa: http://www.vivitek3d.com/features.php
14 3.2
Kognitiv förståelse av modeller
Kognition är en psykologisk term som grundar sig i tänkande, kunskap och information. Det är ofta så vi skiljer oss från andra djur i och med att vi kan lösa problem, tänka och reflektera kring vårt eget handlande (Aroseus 2014). Under de senaste åren har 3D-modeller blivit mer och mer vanligt vid gestaltning av kartor och bytet från 2D till 3D har gått snabbt. Varje dag kommer de flesta i kontakt med 3D-modeller genom virtuella karttjänster, tv- eller datorspel.
Intuitivt kan det kännas som att en 3D-modell är bättre än 2D eftersom den kan erbjuda en ny dimension och djupare känsla för omgivning och miljö. Dock har det visat sig att personer som väljer 3D framför 2D baserar sitt val på utseende snarare än informationsinnehållet.
Nackdelen blir då att man kanske väljer en modell som har mindre information och som tar längre tid att förstå, på grund av en mer komplex uppbyggnad. Det handlar alltså om större förståelse av det man ser men öppnar upp för fler misstolkningar av djup, distans och vinklar som är kopplade till perspektivet. Det är viktigt att minnas att vilken modell som helst med en dålig design kan vilseleda våra perspektiv (Niedomysl et al. 2013). En 3D modell kan till exempel med fel vinkel dölja föremål bakom andra föremål, vilket leder till att man förlorat information. I kontrast till en 2D-modell kan denna ha för mycket information på samma plats, vilket gör den rörig och det blir svårt att urskilja informationen som ges (Niedomysl et al. 2013).
Det finns olika perspektiv på hur förståelsen kan mätas när det kommer till modeller.
Enligt HCI (Human-Computer interaction) kan fokus primärt ligga på prestandautvärderingar mellan till exempel två designer för en specifik uppgift (Nielsen, 1994). Där mäts bästa prestandan med responstid och noggrannhet för att få indikering på effektivitet som ett mått av förståelse (Norman, 1988). I denna studie utvärderas två modeller utifrån förståelsen de förmedlar och om det finns några specifika attribut i modellerna som gestaltas speciellt bra eller dåligt i de två medierna. Resultatet från denna studie kan eventuellt motivera vilket medieformat som passar bäst för specifika uppgifter, beroende på vilka attribut som är avgörande för modellens syfte.
3.3 Att tänka på när en modell skapas
En väldesignad visualisering ska generera en hög nivå kognitiva egenskaper, så som fördjupad insikt, resonemang och förståelse. Den ska attrahera användarens uppmärksamhet till de viktigaste egenskaperna av visualiseringen. Detta för att minimera risken med
”omedveten blindhet” och att användaren missar viktigt information (Niedomysl et al. 2013).
Med ”omedveten blindhet” menas att om en modell innehåller för mycket information kan det bli svårt att identifiera och förstå den viktigaste informationen. En väldesignad visualisering ska därför fokusera på uppgiftsrelevanta mål och minimerar distraktionerna från processen för att lyckas förmedla modellens syfte.. Därför bör man inte glömma modellens syfte och endast inkludera nödvändig information. Modellen utnyttjar nuvarande mönster inom samhällets inlärningsvägar och tar fördel av inlärda omedvetna intuitiva egenskaper hos användarna (Patterson et al. 2014).
Genom de förberedande intervjuerna i denna undersökning skapades en uppfattning om vilka egenskaper i miljön som ansågs viktigast och vad som bör gestaltas i den skapade modellen.
15
3.4 Programvara och hjälpmedel
Geografiskt informationssystem (GIS) är ett simuleringsverktyg som bearbetar kartor, data och statistik innehållande olika typer av information. I boken Geografisk informationsbehandling beskriver författarna GIS som ett ”datoriserat informationssystem med funktioner för insamling, lagring, bearbetning, analys och visualisering av geografiska data” (Harrie & Arnberg, 2008 s. 14). GIS används inom många sektorer och inte minst inom samhällsplanering av statliga verk, kommuner och länsstyrelsen. Syftet är ofta att kartlägga ett område och optimera markanvändning och/ eller områdets funktion. Geografisk informationsbehandling möjliggörs genom program som till exempel ArcGIS som använts i denna undersökning. GIS-program kombinerar visualisering med analys och sökningar i geografisk data för att kunna värdera faktorer som kräver geografisk information (Harrie &
Arnberg, 2008 s. 28).
I denna uppsats ska ArcGIS användas för att simulera miljön kring en vägsträckning i syfte att undersöka om det går att förmedla värden och problem med hjälp av en modell. Med hjälp av ArcMap och ArcScene som är tilläggsprogram till ArcGIS kan man skapa en grafisk bild som beskriver ett skeende eller miljö. Materialet som ligger till grund för studiens modeller kommer från Lantmäteriet, hämtat i den öppna nedladdningstjänsten ”GET”.
Tjänsten är en databas där platsbunden information finns tillgängligt för studenter och forskare på universitet anslutna till SWAMID (Swedish Academic Identity) (Geodata 2015).
Det är sällan önskvärt att presentera all geografisk information som finns för en plats samtidigt eftersom det blir för mycket information att ta in och urskilja på ytlagret som presenteras (Harrie & Arnberg 2008 s. 29). I denna uppsats har därför ett urval av informationen gjorts med avgränsning till vilken typ av data som krävs i modellerna för att uppfylla syftet. Valda lager av information presenteras i kommande avsnitt och bilaga 3.
3.5 Konstruera modellerna
I denna studie har två modeller har skapats med hjälp av programvaran ArcGIS. 3D-modellen skapades med hjälp av tilläggsprogrammet ArcScene och 2D-modellen skapades med hjälp av ArcMaps. Modellerna illustrerar samma område/ platser och inbegriper exakt samma information för att skapa så likvärdiga modeller som möjligt. Då syftet med denna uppsats var att undersöka om 2D- och 3D-modeller kan generera olika uppfattningar är det viktigt att modellerna som används i undersökningen inte skiljer sig i innehåll och information.
Informationen som använts i modellerna från Lantmäteriet är Höjddata 2 m raster och Fastighetskartan vektor. Ur Fastighetskartan vektor användes sedan lagren vl, my och by (För definition av lager, se bilaga 3). Dessa lager valdes baserat på att de ger en bra överblick av området utan att bli för ”plottrigt”. Med mer data integrerad tenderade modellerna att bli för detaljerade och därav svårare att tyda vilket även tidigare forskning stödjer. Med denna data som grund skapades sedan modellerna.
Från de intervjuer som hölls med personer ur fokusgrupperna skapades en bild över vilka platser och aspekter som var mer viktiga för studieområdet i fråga. Utifrån de utpekade aspekterna valdes några specifika platser ut för att illustreras mer närgående i modellerna.
Dessa områden var bland annat trafiksäkerhet, turism och rekreation, tillgänglighet för icke- bilburna vilket ledde till att specifika punkter längs med väg 255 valdes ut för att representera
16
områdena (se avsnitt 2.4 och Figur 3). Till exempel valdes Krusenberg Herrgård som en punkt som representerar turism och rekreation då både Martin Gunnarsson och Ylva Dahlström uppgav denna plats som en av de viktigaste rekreationsplatserna som behöver tillgängliggöras.
2D-modellen
2D–modellen skapades med hjälp av fastighetskartan och höjddata från Lantmäteriet som finns tillgängliga på GET-tjänsten. För att illustrera höjddatan på ett representativt sätt skapades höjdkurvor med 10 meters ekvidistans med hjälp av ArcMap. Genom att kombinera ett urval av information/lager från fastighetskartan med höjddatan skapades en modell som ansågs beskriva omgivningen och miljön på ett representativt sätt. De lager som kombinerades kan ses i bilaga 3. I ArcMap illustrerades kartan och lämpliga egenskaper så som tecken och färg ändrades för att gestaltas likadant i 2D och 3D modellen. Detta för att färgsättningen i modellerna inte ska variera och på så vis eventuellt påverka enkätsvaren.
Fokusområdena illustrerades med varsin bild (se Figur 5) i enkäten.
3D-modellen
Modellen i 3D kräver ytterligare ett tilläggsprogram för att skapas. Programvaran som användes är ArcScene vilket är ArcGIS visualiseringsprogram för 3D. Genom att använda samma lager av information i denna modell som i 2D-modellen byggdes en likadan modell upp med enda skillnad att modellen illustreras i tre dimensioner. Processen bygger på att lager av information, så som marktyp, vägar etcetera följer den verkliga kuperingen som fås av höjddatan (se Figur 6). Då det tredimensionella mediet inte går att gestalta i stillbild skapades en video i ArcScene där betraktaren får ”flyga” över området. Videon zoomar in mot varje fokusområde för att motsvara stillbilderna som skapades över varje fokusområde i 2D-
Figur 5 - Exempel på hur 2D-modellen såg ut i enkäten
17
modellen. (Videon kan ses i sin helhet på följande länk:
https://www.youtube.com/watch?v=a-ADfkVcPxw)
4 UTFORMANDE AV ENKÄT
I detta avsnitt redovisas metod och uppbyggnad av enkäten samt hur enkäten skiljer sig för de två testgrupperna. Testgrupperna är uppdelade i de som fick se 2D- eller 3D-modellen.
Uppbyggnaden handlar om att konstruera enkäten på ett sådant sätt att det går att få en rättvis bild av vad enkätrespondenterna tycker och att enkäten ska gå att tolka på ett bra och lättförståeligt sätt för respondenterna.
4.1 Att skapa en enkät
En kvantitativ undersökning utförs generellt via enkäter med fasta svarsalternativ, även så i denna studie. Studien utgick från en normalfördelning av populationen och använde sig av ett slumpmässigt urval, där stickprovsunderlaget är utbrett utmed hela Sverige. Under analysen av resultatet genomfördes flertalet statistiska undersökningar för att undersöka tillförlitligheten av svaren. Detta gjordes med 95 procent säkerhet, vilket kallas för skattningens konfidensgrad, och innebär att vid denna mätning stämmer svarsfördelningen mellan testgrupperna till 95 procent. I denna studie användes t-test för att upptäcka och säkerhetsställa skillnader i svarsfördelning mellan testgrupperna. Utmaningen med en kvantitativ undersökning är att vid låg svarsfrekvens från en målgrupp är det svårt att veta om de som besvarat enkäten är representativa för hela målgruppen (Martin, 2011). Målet var att få minst 50 svar på enkäterna.
Figur 6 - Exempel på hur 3D-modellen såg ut i enkäten (stillbild från video) Källa:
https://youtu.be/a-ADfkVcPxw
18
Det är viktigt att tänka på att frågorna i en enkät ställs på rätt sätt. Med detta menas att respondenterna ska tolka frågorna på ”rätt” sätt, på det sätt som är avsett av skaparna av enkäten. Det får inte heller finnas tvivel angående svarsalternativ i enkäten och där kan man göra en mindre testgrupp innan enkäten skickas ut så att svarsalternativen tolkas korrekt.
Därför tillfrågades tre oberoende personer att göra enkäten skapad för denna studie och sedan ge kritik vilket resulterade i att enkäten förfinades ytterligare.
Vid senare analys av resultatet är det viktigt att klargöra hur urvalet har gjorts och om det har stratifierats eller inte. Med stratifiering innebär att urvalet är uppdelat i grupper där antalet utskick hålls nere men att man samtidigt ska kunna säkerhetsställa att tillräckligt många svar kommer in (E-delegationen, 2010). I studiens enkät har flertalet mallar angående pedagogik och utformning följts för att säkerhetsställa en hög förståelse av frågorna (Monkey 2009).
Innan enkäten skickades ut fick en liten grupp av testpersoner avgöra kvalitén och förståelsen av frågorna. Därefter reviderades enkätens utformning ytterligare.
4.2 Utformande av enkät
Frågorna är inte utformade för att vara styrande och det finns för det mesta mer än två alternativ för att möjliggöra den svarande att ge nyanserade svar. Enkäten bestod av tre sidor där de flesta frågorna bestod av flervalsfrågor med jämt antal alternativ för att tvinga den som svarar att ta ställning åt något håll. Det fanns även utrymme för fria kommentarer från respondenterna (se Bilaga 2 för fullständig enkät). På den första sidan ombads man ge basinformation om sig själv så som åldersspann, kommun och kön. Detta är för att upptäcka om gruppen av svarande inte varit balanserad med avsikt på dessa parametrar. Det är inte relevant för resultatet mer än att det är viktigt att ha en spridning av respondenter i enkätgrupperna för att få ett brett och nyanserat svarsresultat. Sist på första sidan angav respondenten vilken del på året man är född, antingen januari-juni eller juli-december. De som är födda under första halvan av året fick sedan besvara enkäten utifrån 2D-modellen och de födda på årets andra halva fick se 3D-modellen för att besvara resten av enkäten.
Anledningen till att denna uppdelning gjordes var att vi ville skapa ett slumpmoment kring vilka som fick se de två modellerna utan att resultatet skulle påverkas av faktorer som ålder och kön, som skulle kunna påverka resultatet. Genom denna lösning blev grupperna fördelade 32 respektive 28 personer vilket är en god slumpartad fördelning.
Modellerna presenterades sedan för de två testgrupperna som utvärderade dem genom att besvara precis samma frågor. Dock finns det en skillnad i presentationen då formen av modellerna kräver olika typer av illustrering för att uppfattas. Hälften av enkätrespondenterna fick se området i 2D och hälften i 3D. I 2D presenterades modellen med bilder som visades innan enkätfrågorna. Deltagarna som såg 3D modellen fick istället se en inspelad film där man rör sig över området och där filmen zoomar in till de tidigare identifierade fokusområdena.. I enkäten fick de två testgrupperna uppleva området ur olika platsers perspektiv.
Värt att poängtera är att enkätrespondenterna inte visste om det riktiga syftet med enkäten mer än att det ska byggas en cykelväg i ett område och att de skulle titta på modellen och svara på de specifika frågorna. Utifrån kommentarer som respondenterna gav i enkäten framgick det att vissa personer kände sig lite osäkra eller förvirrade över vissa frågor eller sammanhanget i enkäten när de inte fick mer information om syftet. Men syftet undanhölls på
19
grund av att svaren skulle vara så objektiva som möjligt angående förståelsen av modellerna och att tidigare känslor och förutfattade synpunkter inte skulle spela en avgörande roll i svaren. Givetvis påverkar människors tidigare erfarenheter med 2D- eller 3D-modeller av sig i deras svar men den diskussionen faller utanför avgränsningarna av studien och kommer därför inte tas i beaktande.
5 ENKÄTRESULTAT OCH ANALYS
Detta avsnitt innehåller de mest relevanta resultaten från enkäten och analyseras utifrån studiens frågeställning med fokus på skillnader mellan enkätgrupperna och hur de upplevde modellerna.
Ett t-test är en beteckning på en hypotesprövning där man vill jämföra om det finns någon statistisk skillnad mellan två grupper. Nedan följer ett par statistiskt parade t-test som visar om det fanns någon skillnad mellan förståelsen av modellerna. De parade t-testen jämför svarsfördelningen mellan de två testgrupperna, 2D och 3D. Det man kan se är att frågan om vad som var svårast att förstå visar på en signifikant skillnad. Med det menas att med över 99 procent säkerhet så finns det en skillnad mellan de två modellerna när det kommer till svårighet att förstå attribut i modellerna.
T-värde Standardavvikelse Signifikans Frihetsgrad Betydelse Övergripande
förståelse av modell
0,000 0,328 1,000 58 Ingen signifikant
skillnad Detaljer i modell 0,432 0,279 0.667 58 Ingen signifikant
skillnad Helhetsperspektiv i
modell
-0,780 0,257 0,438 58 Ingen signifikant
skillnad Lättast att förstå -1,648 0,330 0,105 58 Ingen signifikant
skillnad Svårast att förstå 2,859 0,42314 0,006 58 Signifikant skillnad Tabell 2 Resultat från parade t-test (SPSS)
Totalt besvarade 60 personer enkäten varav 30 var män och 30 kvinnor. Könsfördelningen av enkätrespondenterna är inte relevant för studieresultatet men det är en bra bekräftelse på att det fanns en spridning av enkätrespondenter vilket gör att könsuppdelningen inte borde ha påverkat resultatet. 50 procent av respondenterna var 18-25 år medan resten av de svarande var fördelade mellan 0-100 år. Den största andelen respondenter bodde i Uppsala kommun och ingen var boende i Knivsta kommun. Däremot var 17 respondenter från en annan kommun. Den uppdelningen gör att det finns anledning att anta att de som svarade på enkäten inte hade mycket kunskap om området i förväg. Det ökar också studiens trovärdighet och chansen att svaren i enkäten enbart är baserade på informationen som modellerna förmedlade.
Utav alla respondenter fick 28 personer svara på enkäten med 2D-modellen och således var födda på den första halvan av året. 32 respondenter besvarade enkäten innehållande 3D- modellen. Alla enkätresultat finns i sin helhet i bilaga 4. I början av enkäten tillfrågades
20
respondenterna om de föredrar 2D- eller 3D-modeller generellt. 76 procent av de som besvarade enkäten föredrog 2D före 3D innan de hade fått se någon modell. Detta kan man tolka som att större delen av svarsgruppen anser att 2D ger en bättre bild vilket skulle kunna påverka resultatet fortsatt i enkäten. Det säger dock inte att 2D är bättre i samtliga fall utan antyder bara att 2D är det mediet respondenterna känner sig mest bekväma att navigera i. Vid närmare analys av resultaten framgick att det inte gick att dra några slutsatser kring om det fanns någon skillnad i svarsfördelning mellan de som föredrog 2D och de som föredrog 3D på grund av för få respondenter som föredrog 3D innan studiens början.
Det övergripande betyget för modellerna besvarades genom tre flervalsfrågor där förståelsen för modellerna, tydligheten hos detaljer och det övergripande helhetsperspektivet fick bedömas. Respondenterna fick betygsätta modellen de sett från ”Väldigt dålig” till ”Väldigt bra”. Resultatet från dessa frågor ses i figurerna (se Figur 7, Figur 8, Figur 9). Med knapp marginal svarade de som sett 3D modellen mer positivt på dessa frågor där 73 procent gav betyget ”Ganska bra” till ”Väldigt bra” medan det var 67 procent av de som sett 2D-modellen som gav den ett positivt betyg.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
2D 3D
Antal
Modell
Hur upplevdes förståelse av modellen?
Väldigt dålig Dålig Ganska dålig Ganska bra Bra Väldigt bra
Figur 7 - Fördelning av svar på frågan om förståelsen av modellerna
21
Figur 8 - Fördelning av svar till hur väl detaljer beskrevs i modellen. Så som bebyggelse, vegetation etcetera.
Det gick inte att bevisa någon signifikant skillnad i fördelningen av svar i de tre betygsfrågorna vilket tyder på att respondenterna upplevt modellerna på liknande sätt. Därav går det inte att uttala sig om 2D-modellen eller 3D-modellen var bättre eller sämre på att gestalta miljön. Niedomysl et al. (2013) har visat med sin forskning att människor tenderar att välja 3D-modeller baserat på utseendet och inte informationen den förmedlar. Det kan vara en förklaring till att fördelning av svar mellan de två testgrupperna inte skiljer sig. De egenskaper som 3D-modellen eventuellt förlorar i sin gestaltning kan vägas upp av den mer attraktiva visuella gestaltningen.
Figur 9 – Fördelning av svar på hur man upplevde helhetsperspektivet i modellerna 0
2 4 6 8 10 12 14 16
2D 3D
Antal
Modell
Hur upplevdes detaljer i modell?
Väldigt dålig Dålig Ganska dålig Ganska bra Bra Väldigt bra
0 2 4 6 8 10 12 14 16
2D 3D
Antal
Modell
Hur upplevdes helhetsperspektivet?
Väldigt dålig Dålig Ganska dålig Ganska bra Bra Väldigt bra
22
Vidare i enkäten fick respondenterna välja ut vilka attribut som man tyckte gestaltades bäst respektive sämst i modellen som man sett. Resultatet från de frågorna beskrivs nedan (se Figur 10 och Figur 11).
Figur 10 – Fördelning av svar på vilket attribut som var lättast att förstå sig på i de olika modellerna Ovanför visas fördelningen av svar på frågan ”Vad var lättast att förstå?” (se Figur 10). Här kan man se att helhetsperspektiv var det som respondenterna ansåg vara lättast att förstå sig på i båda modellerna. Strax efter kommer natur. Höjd är något lättare att förstå i 3D-modellen och avstånd något lättare att förstå i 2D-modellen vilket stämmer väl överens med tidigare forskning som visat att det i 3D är svårare att uppskatta avståndet mellan objekt än i 2D. Det gick inte att visa på någon signifikant skillnad av svarsfördelning mellan 2D- och 3D- respondenterna vilket tyder på att man har tolkat modellerna på liknande sätt (se Tabell 2).
Figur 11 - Fördelning av svar på vilket attribut som var svårast att förstå i modellerna.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
2D 3D
Antal
Modell
Lättast att förstå i modell
Avstånd Natur Byggnader Helhetsperspektiv Höjd
Annat
0 2 4 6 8 10 12
2D 3D
Antal
Modell
Svårast att förstå i modell
Avstånd Natur Byggnader Helhetsperspektiv Höjd
Annat
23
Svårast att förstå i 3D-modellen är avstånd och höjd vilket är intressant då en del respondenter svarade att höjd även var attributet som var lättast att förstå (se Figur 10). Det kan också kopplas till resultaten som Tittle et al (2001b) redovisat som visar att människor är lika bra på att uppfatta nivå/höjd-skillnader i en 2D-modell som en 3D-modell. I denna undersökning visar resultatet att attributet ”höjd” är lika svårt att uppfatta i båda medieformaten. Att
”avstånd” var absolut svårast att förstå i 3D medans det var det attribut som var minst svårt att förstå i 2D går helt i linje med bland annat St.John et al.’s (2001) teorier.
Svårast i 2D-modellen är ”Annat” och ”Byggnader”. Det är okänt varför ”Annat” är valt flest gånger, men det kan föreligga som så att respondenterna som gjort 2D-enkäten inte tycker något är särskilt svårt att förstå i modellen eller att de fokuserat på cykelvägen som inte finns med som ett svarsalternativ. Fördelningen av svar skiljer sig med en signifikansnivå på 99 procent (se tabell 2) vilket tyder på att attributen som var svåra att förstå skiljde sig mellan de olika modellerna (se Figur 11).
En mindre andel personer var angelägna att besöka området efter att de sett 3D-modellen jämfört med de som sett 2D-modellen. Det är svårt att säga varför men det kan innebära att 3D modellen gav ett sämre intryck än 2D-modellen. Det kan också bero på att personerna hade större tillit till 2D-modellen för att de är mer vana att navigera med en sådan och därav blev mer nyfikna på dess område. Eftersom över 75 procent av respondenterna föredrog 2D- mediet innan enkäten är det troligt att det är den modellen som de känner sig mest bekväma med.
Enligt kommentarer respondenterna gav antyddes att de som hade sett 3D-modellen hade ett större intresse av öppet landskap och skog och det kan grunda sig i att man i 3D-modellen får en bättre känsla och förståelse för ytor när man rör sig i modellen. De som såg 2D- modellen gav i kommentarerna en större antydan till att ha ett funktionsintresse och en mer praktiskt syn på området, så som att cykla i området eller och ta sig från en punkt till en annan. 2D-modellen fick alltså enkätpersonerna att fokusera på mer detaljer och det fanns mer kritik till detaljrikedomen och strukturen i kommentarerna jämfört med 3D-modellen som skapade ett större fokus på syftet med modellen och varför man rörde sig som man gjorde i
”överflygningen” i filmen. Detta innebär alltså att 3D-modellen är ett alternativ att använda för att presentera en modell med mindre detaljer att tillgå men att man då bör vara extra tydlig med sitt syfte till modellen och försöka göra så få distraktionsmoment som möjligt längs visualiseringen. Detta kan kopplas till teorin i tidigare kapitel där St. John et. al går igenom fördelarna med 2D och 3D formatet och Tittle et. al visar på modellernas olika roller i olika sammanhang. 3D-modellen är alltså fördelaktig när man ska presentera en utvald känsla och 2D-modellen ger en större uppfattning för relativ distans men ger intrycket av att skapa en sämre känsla för området.
6 DISKUSSION
Att skapa sig en tydlig insikt av en miljö är mycket mer komplext än man kan tro. Det finns alltid ett flertal perspektiv som ska begrundas och intressen kan vinklas och vridas, många gånger om, innan förståelse börjar infinna sig. Därför genomfördes intervjuer innan modellerna skapades för att öka vår egen förståelse för området. Trots att intervjuerna utgick från liknande frågor diskuterades väldigt olika problem och åsikter om området vid varje
24
intervju. Vid en intervju var det viktigaste säkerheten kring vägen och att förebygga så många olyckor som möjligt. Vid en annan intervju handlade det om sammankoppling av kommunerna, arbetspendling och utnyttjandet av området på flertalet sätt genom badplatser, vandring och fikaställen. Det som är tydligt är att det finns potential i området att gynna många människor på olika sätt och därför är det viktigt att man träffas många olika aktörer i ett område innan ett beslut fattas. En naturlig fortsättning och utökning av detta arbete hade därför kunnat vara att identifiera fler aktörer i området och genomföra fler intervjuer för att skapa en ännu bättre förståelse för området. När enstaka personer väljs ut att representera en aktör som det gjordes i denna studie, finns det även en risk för att det inte är aktören utan personens åsikter som kommer fram i intervjun. Detta skulle kunna undvikas genom fler intervjuer med personer ur samma aktörsgrupp.
Modellerna som skapades har visat att det finns en skillnad i vilka detaljer som en person fokuserar på och även hur förståelsen kan vara annorlunda för vissa attribut. Modellerna som användes i denna studie var enkelt konstruerade med bara några få detaljer, så som bebyggelse och vägar. Mer komplexa modeller skulle kunna skapas som kanske kan ge en större skillnad i hur respondenterna uppfattar området. För att utreda möjligheterna och skillnaderna mellan presentationer av miljöer i 2D och 3D krävs vidare studier och framförallt mer avancerade och ”finputsade” modeller. Ett annat alternativ för vidare studier kan vara större enkätgrupper med presentationer av olika modeller inom kartor, produkter eller byggnationer. Detta för att skapa en ännu bredare och tydligare bild av vad 2D och 3D har för fördelar och nackdelar i kontrast till varandra och då även inom olika typer av branscher.
I enlighet teorin om kognitiv förståelse av modeller, kan det vara så att om personerna som tittade på 3d-modellen hade lagt ner lite mer tid till att förstå modellerna hade de gett högre betyg till alternativen. Detta i sin tur betyder att man som respondent får ut samma information snabbare på en 2D-modell. Vilket teoretiskt sätt borde leda till att samma förståelse, modellerna emellan, skiljer sig i tid investerad av respondenten. Tid skulle alltså kunna ses som en parameter att mäta förståelse med. Ett annat sätt att utforma modellerna på hade kunnat vara att respondenterna själva fick röra sig fritt inuti modellerna. Detta skulle kanske skapat en bättre förståelse hos fler respondenter, men dock skulle det vara svårare att mäta eftersom alla skulle sett olika resultat av modellerna beroende på hur de hade rört sig i dem.
I enkätresultaten fanns även utrymme för kommentarer kring modellerna. En återkommande synpunkt var att man inte förstod syftet med modellerna och enkäten vilket var avsiktligt från vårt håll. Vi ville inte att respondenterna skulle vara medvetna om det verkliga syftet för att inte påverka deras svar. Dessa kommentarer kan därför bekräfta att vi lyckades med det men det kan också ha gjort att respondenterna upplevde enkäten svårare att besvara, då enkätfrågorna kunde tolkas på flera sätt. En sak som skulle kunna förbättrats med enkäten är ett tydligare språk och förklaring om vad respondenterna skulle ha för förväntningar på modellerna. Vad de skulle lägga vikt på eller inte lägga vikt på. Detta för att klargöra ett tydligare syfte för de som gjorde enkäten, utan att då avslöja grundsyftet med jämförelsen mellan modeller. I efterhand har vissa brister i enkäten upptäckts. Till exempel frågades först vad respondenten tyckte om helhetsperspektivet av modellen, med en skala från väldigt dåligt till väldigt bra. Sedan följde två frågor angående förståelse av attribut, med just
25
helhetsperspektiv som alternativ. Det finns då en risk att respondenten använder sitt första svar kring modellen som referens på de resterande besluten. Vidare borde enkäten innehållit fler följdfrågor för att möjliggöra en mer saklig diskussion kring varför respondenterna svarade som de gjorde. Med följdfrågor hade till exempel orsakerna till varför de som fick se 3D-modellen i mindre utsträckning ville besöka området kunnat förklaras på ett bättre sätt.
De resultat som fås i enkäten går i linje med vad teorin säger om hur människor uppfattar 2D och 3D och vilka egenskaper de olika medieformaten förmedlar bäst. Det tydligaste resultatet från enkäten var att det fanns en signifikans skillnad i vilka attribut som var svårast att förstå mellan 2D- och 3D-modellen (se tabell 2). Den typen av resultat kan vara viktiga att ta i beaktande när man skapar modeller beroende på vilka attribut som är viktigast i sin modell. Ska man till exempel skapa en modell där ett viktigt element är att man får en korrekt avståndsuppfattning kan det vara bra att undvika 3D-formatet för att få en så bra modell som möjligt.
7 SAMMANFATTNING & SLUTSATS
Vid geografiska gestaltningar kan det vara avgörande för projektplanerna att man lyckas förmedla rätt budskap och förståelse med sin modell. Tidigare forskning har visat att människor förstår attribut olika i olika format. Kunskap om hur människor uppfattar helheten av ett område men även enstaka attribut kan vara speciellt viktigt då samhällsplaneringsprojekt ofta beslutas av personer som inte har ett eget intryck av området.
Beskrivande modeller kan ibland vara det enda sättet att få information om ett område om betraktaren inte sett området med egna ögon.
Denna uppsats har som syfte att jämföra 2D- och 3D-formatet för att undersöka om förståelsen och uppfattningen av ett område skiljer mellan de två medierna. För att göra detta har vi skapat två modeller i ArcGIS, en i 2D och en i 3D, över samma område innehållande exakt samma information och lager av kartor. Innan modellerna skapades genomfördes förberedande intervjuer för att skapa en uppfattning om området och vilka problem och åsikter som fanns om dess syfte. Detta var framförallt för att hitta fokusområden i studieområdet som skulle gestaltas närmare i modellerna. Modellerna användes sedan i en enkät där förståelsen av området testades. Även förståelsen av olika attribut så som höjd och avstånd besvarades i enkäten. Utifrån enkätrespondenternas svar analyserades resultaten, vilket resulterade i några sammanfattande slutsatser.
Enkätresultaten gav ingen signifikant skillnad av modellerna i de flesta jämförelserna.
Fördelningen av svar var likadan oavsett om respondenten hade sett 2D-modellen eller 3D- modellen, vilket tyder på att informationen i modellerna uppfattades på ett liknande sätt.
Avsaknaden av skillnader mellan modellerna är på så vis ett resultat i sig, att information inte försummas eller förstärks beroende på dimensionell form. 3D gav inget tillskott till modellen i sin helhet men den försämrade inte heller förståelsen vilken viss forskning tidigare har visat.
När det gäller vilket attribut som var svårast att förstå och uppfatta skiljde sig svaren mellan grupperna. Denna fråga var den enda som kunde ge en signifikant skillnad i svarsfördelning mellan testgrupperna. Den största skillnaden var i hur man uppfattade avstånd. Det var det attribut som var minst svårt att förstå för de som sett 2D-modellen medan respondenterna som sett 3D-modellen tyckte att detta attribut var absolut svårast att förstå. Att
26
det är just avstånds attributet som ger den största skillnaden kan anses väntat då tidigare forskning många gånger visat på att relationen mellan föremål är svårare att uppskatta i 3D.
Resultatet visar att det är viktigt att anpassa valet av medieformat efter modellens syfte eftersom attribut har olika god förståelse i 2D och 3D. Om man är medveten om mediernas olika styrkor och svagheter går det att skapa bättre modeller med högra förståelse.
De förberedande intervjuerna som genomfördes vittnade om att det finns många olika aspekter av ett område vilket också tyder på att modellerna som skapas behöver vara väldigt komplexa för att gestalta alla dessa perspektiv. För att undersöka helhetsbilden som en visuell geografisk modell kan ge, krävs mer forskning och framförallt mer avancerade modeller, då våra resultat tyder på att den övergripande förståelsen av dessa basala modeller är ganska låg.
Vidare forskning skulle kunna vara att titta på hur byggindustrins arbete förenklas eller förbättras med olika modeller som byggmall. Kanske med tid som mätvärde eller ett ekonomiskt perspektiv. Ett annat förslag på vidare forskning är att jämföra mer avancerade modeller med mycket information i kontrast till enklare modeller med lite information och se vilken av dem som ger bästa förståelse inom en viss tidsram av inlärning.
