Passformsproblem vid djupa halsringningar

Kandidatexamen i textilteknologi inriktning designteknik Textilhögskolan

2019-06-09 Rapportnr:2019.17.08

Passformsproblem vid djupa halsringningar

- En studie om relationen mellan halshåls djupet fram och bak på överdelsplagg

Dalia Salih

2

3

Abstract

The demands in the textile industry are changing over the years, besides from the latest fashion trend, functional materials, garment's fit is an important aspect for customer satisfaction. The study is written in collaboration with a fashion company focusing on fast fashion. The purpose of study is to analyze fitting issue on upper body garments for ladies wear with deep neck line front and back. Balance problem and wrong angling of neckline is a recurring fit problem on these models that the suppliers fail to achieve. Most of the fitting problem is on their sleeveless evening dresses where this type of model is manufactured most.

In this study, the focus is on examining the fit of evening dresses without sleeves in order to be able to find fitting solutions that can be helpful to the company.

The study approach has been done in two steps. A preliminary study of the company's old models was analyzed to be able to identify fit problem. This has been verified by testing on human body with different body types / posture, in order to get an overall view of the fit. The next step has been through cad based pattern design to be able to create an improved model with deep neckline both front and back. The study's results show that many different factors affect the fit. For instance, placement of the incision, the shoulder slope and how the neckline angles in pattern making is crucial for the fit of the model.

Keywords

Fit, body type, body shape, pattern design, ideal, neckline

Sammanfattning

Kraven inom textilindustrin förändras genom åren, förutom senaste modetrenden, funktionella material är plaggets passform en viktig aspekt för kundnöjdhet. Studien skrivs i samarbete med ett modeföretag med inriktning mot fast fashion. Syftet är att undersöka

passformsproblem på överdelsplagg för dam med djup halshål både fram och bak. Balans- problem och fel vinkling av halsringningen är ett återkommande passformsproblem på dessa modeller som leverantörerna inte lyckas få till. Problemet är störst på deras ärmlösa afton - klänningar där denna variant av modell tillverkas mest. I denna studie ligger fokuset på att undersöka passformen på aftonklänningar utan ärm för att kunna hitta alternativa

passformslösningar som kan vara till hjälp för företaget.

Studiens har genomförts i två steg. En förstudie av företagets gamla modeller utfördes i första hand för att kunna identifiera passformsproblemet. Detta har verifieras genom avprovningar på provpersoner med olika kroppstyper/ kroppshållning, för att kunna få en övergripande bild över passformen. Nästa steg sker genom digitalt mönsterkonstruktion för att kunna skapa en förbättrad modell med djup halsringning både fram och bak. Studiens resultat visar att många olika faktorer påverkar passformen. Bland annat placering av insnittet, axelns lutning samt hur halshålet vinklas vid konstruktion har en stor avgörande del för modellens passform.

Nyckelord

Passform, kroppsfigur, mönsterkonstruktion, halsringning

4

Innehållsförteckning

Figurförteckning ... 5

Tabellförteckning ... 5

Förord ... 6

Termologi ... 7

1 Inledning/ bakgrund ... 8

1:1 Tidigare undersökningar och litteraturgenomgång ... 8

1:2 Problemformulering ... 8

1:3 Syfte ... 8

1:4 Frågeställningar ... 9

1:5 Avgränsningar ... 9

2 Litteratur och teori översikt ... 10

2:1 Passform ... 10

2:2 Kroppstyp/ kroppsfigur ... 11

2:3 Konstruktion ... 11

3 Metod ... 12

3:1 Litteraturstudie ... 12

3:2 Förstudie ... 12

3:3 Konstruktion ... 12

3:4 Sömnad ... 13

3:5 Avprovning ... 13

3:6 Avprovningsprotokoll ... 13

4 Resultat ... 14

4:1 Analys av förstudie ... 14

4:2 Grundkonstruktion ... 17

4:3 Framtagning av modell ... 18

5 Resultat och metoddiskussion ... 25

5:1 Metoddiskussion ... 25

5:1 Resultat ... 25

6. Slutsats ... 27

7. Slutord ... 28

8. Källförteckning ... 29

Bilaga ... 30

Bilaga 1:1 ... 30

Bilaga 1:2 ... 31

Bilaga 1:3 ... 32

Bilaga 1:4 ... 33

Bilaga 1:5 ... 34

Bilaga 1:6 ... 35

Bilaga 1:7 ... 36

5

Figurförteckning

Figur 1 Konstruktionslösning ... 11

Figur 2 Metodprocess i steg ... 12

Figur 3 Grundkonstruktion ... 12

Figur 4 Kroppstyp/ kroppsfigur ... 13

Figur 5 Kroppsmätning ... 13

Figur 6 Prototyp 1 Provperson A ... 14

Figur 7 prototyp 1 provperson B ... 15

Figur 8 Prototyp 1 provperson C ... 15

Figur 9 prototyp 2 provperson A ... 16

Figur 10 Prototyp 2, provperson B ... 16

Figur 11 Prototyp 2 provperson ... 17

Figur 12 grundkonstruktion ... 17

Figur 13 förändring i mönster innan framtagning av modell ... 18

Figur 14 Modell första prov, avprovning på provdocka ... 18

Figur 15 Modell andra prov, avprovning på provdocka ... 19

Figur 16 Olika skärningar/insnitt ... 19

Figur 17 Tredje prov alt 1 Avprovning provperson C ... 20

Figur 18 Tredje prov alt 1 provdocka ... 20

Figur 19 Tredjeprov alt 2 provperson C ... 21

Figur 20 Tredjeprov alt 2 provdocka ... 21

Figur 21 tredje prov alt 3 provperson ... 22

Figur 22 tredje prov alt 3 provdocka ... 22

Figur 23 Mönster jämförelse 1:a prov / 4:e Prov ... 22

Figur 24 Fjärde prov perovperson A ... 23

Figur 25 Fjärde prov Provperson B ... 24

Figur 26 Fjärde prov provperson C ... 24

Tabellförteckning

6

Förord

Följande uppsats bygger på en fältstudie utfört i samarbete med ett modeföretag i syfte om att öka förståelse kring passformen på överdelsplagg med djupa halsringningar. Målet med projektet är att kunna underlätta för företaget inför framtida tillverkning men även för

allmänheten då passform är ett ämne som många kan relatera till och som kan vara intressant att få kännedom om.

Jag vill ge ett stort tack till mina handledare på företaget för all stöd under projektet, för att ha bidragit med handledningstid och interna provmodeller. Ett stort tack till min handledare på textilhögskolan, alla provpersoner som har ställt upp samt mina medstudenter inom

projektgruppen som har granskat arbetet och givit konstruktiv feedback som har varit till stor hjälp.

7

Termologi

Avprovning: När ett plagg är färdig-sytt provas det av på en provmodell eller en provdocka för att kunna analysera plaggets silhuett och passform.

Passform: Är relationen mellan plagget och kroppens kontur. I denna studie studeras hur ett plagg sitter på provpersoner och provdocka.

Cad baserad mönsterkonstruktionsprogram: En datoriserad programvara som används vid framtagning av mönsterkonstruktion inom textilindustrin. I denna studie används Lectras cad- programvara.

Modaris: En variant av datoriserad mönsterkonstruktions- program från Lectra. I studien görs all mönsterkonstruktion digitalt via ModarisV8R1.

Grundstorlek: Är en grundstorlek som företaget har valt för sin målgrupp och använder sig av vid avprovningar av prototyper. I denna studie storlek 36, den storlek plagget kommer sys i.

Grundkonstruktion: Är ett grundmönster som är konstruerad för att passa en genomsnittlig figur/ kroppstyp och används som utgångspunk för att skapa plagg modeller.

Toile: Ett tunt bomulls -material i tuskaft som används oftast inom textilindustrin för att sy upp prototyper.

Prototyp: Ett provplagg/ provmodell som används vid framtagning av en produkt.

8

1 Inledning/ bakgrund

Följande studie är en kandidatauppsats inom designteknik som skrivs i samarbete med ett svensk modeföretag. Studien bygger på en fältstudie utfört på fält hos företagets

egenproduktion avdelning. Företaget är en e-handels varumärke som erbjuder fast fashion inom senaste trenderna för modemedvetna kunder världen över. På huvudkontoret i Sverige arbetar designer, inköpare och direktriser med egenproduktion av interna varumärken från idé till färdig produkt och tillverkar olika typer av plagg till både dam och herr. All förarbete som design, specifikationer sker på plats, men mönsterkonstruktion och produktionen av plagget sker i samarbete med internationella leverantörer.

Tillsammans med direktriserna på företaget bestämdes ett problemområde att undersöka under fältstudien. Det är inte alltid som leverantörerna tillgodoser en god passform som efterfrågas. Eftersom mönsterkonstruktionen ej görs på plats, upplever företaget en del passformsproblem på vissa typer av plagg främst på plagg med djupa halsringningar.

Företaget designar många olika varianter av denna stil på klänningar, toppar och blusar. Den typen av design är populär och efterfrågad bland företagets målgrupp. Ett återkommande passformsproblem är framför allt på deras ärmlösa aftonklänningar med djupa hals ringningar både fram och bak. Vanligaste passformsproblemet på den typen av modell är att

halshålsdjupets skärning är vinklad mer utåt mot övre axelspetsen vilket orsakar till att plagget börjar hasa ner över axlarna. Detta påverkar även plaggets helhetsuttryck och balans, speciellt på överdelen. Eftersom mönsterkonstruktion sker hos leverantörerna är det svårare att styra över mönstret och passformen av plagget vilket leder till missförstånd mellan direktrisen och leverantörer som tolkar passformen olika.

1:1 Tidigare undersökningar och litteraturgenomgång

Många studier har forskat kring passform och passformsproblem på plagg generellt, men studier kring passform på djupa halsringningar är begränsande och saknas inom litteraturen.

Tidigare har en student forskat om djupa V-ringningar fram respektive bak där största fokuset har varit kring ärmens påverkan på plaggets balans. Författaren menar att genom att satsa på en välarbetad grundmönster från början som är anpassad för rätt typ av modell kan många passformsproblem vid tillverkningsprocessen elimineras (Kjellberg 2017).

1:2 Problemformulering

Företaget upplever att deras afton och högtidsklänningar med djup halshål både fram och bak är en svårtolkad modell som skapar onödiga passformsproblem. Trots tydliga specifikationer och detaljerade mått kan leverantörerna som har ansvar för mönstret inte få till en god passform på dessa modeller. För att underlätta för framtagningen av framtida modeller kommer fokus i studien läggas på att hitta alternativa passformslösningar anpassad för klänningar med djup halshål fram och bak.

1:3 Syfte

Syftet med denna studie är att förbättra de passformsproblem som uppstår på överdelsplagg med djupa halsringningar både fram och bak. Studiens fokus är att vidareutveckla en modell som är anpassad för aftonklänningar med djup halshål både fram och bak. Detta för att kunna förbättra balansen och passformen som efterfrågas. Målet med studien är att resultatet ska kunna underlätta för företaget vid tillverkning av kommande modeller.

9 1:4 Frågeställningar

Hur kan passformen förbättras på en överdelsplagg med djup halshål både fram och bak?

Hur påverkas passformen av olika insnitt/ skärningar på denna typ av modell?

1:5 Avgränsningar

Denna studie fokuserar endast på passformsproblem som uppstår vid djupa halsringningar både fram och bak på aftonklänningar utan isatt ärm. Stor fokus läggs endast på den övre delen av plagget eftersom det är där största delen av passformsproblemet sker. Eftersom passformsproblemet är störst på överdelen och de flesta klänningsmodellerna med denna modellvariant har en skärning i midjan, kommer mönstret på proverna sluta vid midjelinje.

Proverna sys upp gentemot företagets grundstorlek 36 men gradringen kommer uteslutas i det här arbetet. Materialet som används för sömnad av alla prototyper under processen är ett 100% bomullstyg i tuskaft (toile).

10

2 Litteratur och teori översikt

2:1 Passform

Kraven inom textilindustrin förändras genom åren, förutom senaste modetrenden, funktionella material är plaggets passform en viktig aspekt för kundnöjdhet. Plaggets passform anses vara en av de mest betydelsefulla faktorn vid köp av plagg och är avgörande när det gäller komfort och förtroende hos både män och kvinnor (Daanen, Hein A M et al. 2007). Passform beskrivs som relationen mellan den mänskliga formen och plagget men hur en passform tolkas är individuellt och kan bero på många olika faktorer. I en studie menar författaren att passformen kan tolkas utifrån personlig kroppsbild och komfortpreferens (Pisut, Gina, and Connell, Lenda Jo. 2007). Tidigare undersökningar belyser plaggets passform som ett komplex område

eftersom konsumenten analyserar passformen utifrån olika aspekter. Exempelvis estetiska, funktionella och socio- psykologiska aspekter. Just därför kan en bra passform vara svårt att identifiera för designers och produktutvecklare som vill öka kundnöjdheten (Eonyou S &

Mary, L.D. 2018)

Vad som anses vara en god passform definieras olika. EnligtLiechty, Elizabeth G. et al.

(2016) beskrivs en bra passform utifrån plaggets kontur gentemot kroppens kontur och menar att plagget ska vara slät utan rynkor och dragningar. Förutom att plagget ska vara bekvämt för bäraren så är plaggets rörelsefrihet viktigt.

Under de senaste 50 åren inom modeindustrin har ett flertals forskare undersökt passformen som bland annat, Edwin, M.D & Kinchen, L.A. (1974) som undersökte utifrån en designers perspektiv. Författarna menar att passformen kan studeras utifrån fem olika element,

rörelsevidd, linje, balans och trådrak. Detta bekräftas även av Lee, Jaeil. & Steen, Camille (2014) & Liechty, Elizabeth G. et al. (2016). Dessa principer används oftast idag som en mall av direktriser och designer vid analysering av passform.

Rörelsevidd: Är skillnaden mellan kroppsmått och plaggmått. Det är viktigt att ett plagg har tillräckligt med rörelsevidd för bäraren ska röra sig fritt och känna sig bekväm.

Linje: Pekar på plaggets strukturella linje gentemot kroppens linje, viktigt att t.ex. att plaggets sidsöm, axelsöm, mitt bak sitter i harmoni mot kroppens linje. Fel linje vid konstruktion kan orsaka snedhet på plagget.

Balans: När plagget är i jämvikt och symetrisk då är plagget i balans. Fel skärning, vinkling vid konstruktion kan orsaka dålig balans på plagget. Dålig kroppshållning kan även orsaka plaggets balans.

Trådrak: För att uppnå en bra passform är det viktigt att plagget klipps efter rätt trådrak, fel trådrak kan orsaka dålig hålning och obalans.

Ett annat mer praktiskt metod för att analysera passform är genom att granska de veck som uppstår på plagget som inte följer kroppen. I denna metod beskrivs tre olika typer av

veckproblem, det kan antingen bero på att det finns för mycket tyg, otillräckligt med tyg eller att det är fel placering av veck (Watkins 1995). Genom att ha kunskaper om hur passformen granskas blir det lättare att kunna komma fram till hur ett passformsproblem kan åtgärdas.

11 2:2 Kroppstyp/ kroppsfigur

Att tillverka plagg som kan passa många kroppstyper är en stor utmaning eftersom kroppen ser olika ut. Människokroppen varierar i både form, lutning, höjd, bred och snedhet. Alla dessa principer har en avgörande roll för plaggets passform (Chen, Chin-Man 2011).

Tidigare studier visar att det finns åtta olika kroppstyper för dam som är klassificerad världen över. Det finns fyra vanliga kroppstyper som beskrivs oftast inom klädindustrin , äpple, päron, rektangel och timglas. Trots kunskaper om detta förklarar forskningar att företag utgår mest från den idealiska timglasfiguren vid tillverkning av plagg (Pandarum, W. Yu 2015) &

(Liechty, Elizabeth G. et al. 2016). Författarna i studien av Makhanya, Bukisile P. et al.

(2014) menar att klädtillverkarna bör känna till de olika kroppsformsskillnader och anpassa plagget efter för att kunna uppnå en god passform. Genom att lära känna sin tänkta målgrupp kan stilen och formen på plagget anpassas för just denna typen av målgrupp och på så sätt tillgodose en bättre passform.

2:3 Konstruktion

I konstruktionsboken Cutting and drapping beskrivs flera olika typer av

konstruktionslösningar för olika typer av åtsittande klänningsmodeller. Litteraturen fokuserar på utveckling av grundkonstruktioner för att sedan vidareutvecklas till färdiga modeller. För en ärmlös modell djup halshål passar denna konstruktionslösning bäst, figur 1. Denna princip görs genom att ta bort ca 1cm från grundkonstruktionens vidd både på halshålet och ärmhålet och därefter fördela vidden på grundens midje- och axelinsnitt. Författaren menar att denna variant är avsedd just till ärmlösa afton-, fest och sommarklänningar (Cloake 1998).

Figur 1 Konstruktionslösning

12

3 Metod

Följande kapitel beskriver studiens tillvägagångssätt och process i steg. I figur 2 illustreras metodens olika delar i steg.

Figur 2 Metodprocess i steg

3:1 Litteraturstudie

I första hand görs en litteraturstudie för att öka förståelse kring ämnet och underlätta framtagningens processen. Litteraturstudien är genomfört via konstruktionsböcker och vetenskapliga artiklar, insamling av data har skett via textilhögskolans databas Primo.

3:2 Förstudie

En förstudie av företagets gamla modeller utförs för att analysera passformsproblemet på dessa modeller. Detta verifieras genom att undersöka plagget på tre olika modeller med varierande kroppstyper/ kroppsfigurer för att få en övergripande bild över passformen.

Samtliga provmodeller har goda kunskaper inom passform och konstruktion vilket är en fördel för studien.

3:3 Konstruktion

En färdig grundkonstruktion används som utgångspunkt i studien. Denna grund är en utvecklad grundkonstruktion som har skapats och bearbetas i tidigare kurs inom

designtekniker- utbildningen. En kroppsnära blusgrund med 8 cm rörelsevidd valdes eftersom det ansågs vara mest lämpligast för att kunna modifiera till företagets storleks- standard.

Grunden är skapad via Lectras konstruktionsprogram och konstruktionen har skapats från Öberg & Ersman (2010) litteratur. Denna grund har insnitt både fram och bak samt ett

midjeinsnitt, figur 3. Eftersom studiens fokus ligger på livdelen fram och bak, väljs ärmar bort i grunden.

Figur 3 Grundkonstruktion

Grundmodellen arbetas vidare med stöd av Aldrich (2015),Cloake, Dawn (1998) och Bray (1998) där olika typer av modeller analyseras och en modellvariant med djup halsringning fram och bak som efterliknar företagets gamla modeller arbetas fram. Slutligen skrivs färdiga mönsterdelar ut via Modaris just print plotter och klistras sedan på materialet som skärs ut inför sömnad.

Förstudie Litteraturstudie Analays av företagets gamla modelle

FRAMTAGNING AV GRUND

SÖMNAD, AVPROVNING OCH

ANALYS

Förbättringar och justeringar Framtagning av

prototyp SömnadAvprovning

och analys.

Förbättringar och justeringar Resultat & utvädering

av studien

13 3:4 Sömnad

Prototyper sys upp i ett 100% bomullsväv för att kontrollera passformen. Stickningar och andra detaljer uteslutas då fokuset ligger på plaggets passform.

3:5 Avprovning

Avprovningar sker både på provpersoner och provdocka. vid framtagning av modell sker avprovningar till en början endast på provdocka för att tidseffektivisera arbetet. När en utvecklad modellvariant arbetats fram, provas prototyperna på provpersoner.

För att kunna uppnå en tillförlitligt analys som möjligt sker avprovningar på tre olika provmodeller med olika kroppstyper/ kroppsform i storlek 36. Studien utgår från tre olika kroppsfigurer, ideal, rektangulär och inverterad triangel, figur 4.

Timglas Rektangulär Inverted triangulär

Figur 4 Kroppstyp/ kroppsfigur

Provpersonerna kommer vara samma under hela processen för att kunna säkerställa en likvärdig bedömning. Kroppsmåttagning, tabell 1 sker enligt standarden ISO 7250-1:2017, figur 5 (SIS 2017). Provpersonernas kroppsmått är inom ramen av företagets grundstorlek, tabell 1. Kroppsformer och kroppsfigurer analyseras enligt Liechty E G. et al. (2010). Under avprovningar med företaget medverkar erfaren direktris som handledaren för att gemensamt analysera passformen. Provpersonernas identitet skyddas i studien genom att ej nämna nåra namn och att endast kroppen visas på bild vid fotning.

Tabell 1 Kroppsmått på provpersoner/ provdocka

Måttbeskrivning

(cm) Provperson A Provperson B

Provperson C(

Företagets provmodell)

Provdocka

(A) Bystvidd 88 83 86 88

(B) Midjevidd 72 73 71 72

(C) Livlängd fram

från hps 38 39 39 39

(D) Axelbredd 20 21 21 20

3:6 Avprovningsprotokoll

Ett avprovningsprotokoll används vid avprovningstillfällena för att kontrollera de viktiga punkterna i avprovningarna och inte missa viktiga punkter, bilaga1. Avprovningsprotokollet är framtagen med stöd av Ruth E.G & Grace I.K.(2005).

Figur 5 Kroppsmätning

14

4 Resultat

Följande kapitel beskriver hur resultat av studien är genomfört.

4:1 Analys av förstudie

En förstudie av företagets gamla modeller presenteras i följande avsnitt. Problemområdet markeras med rött för att kunna få en tydlig bild över passformsproblemet.

Förstudie: Prototyp 1

Provperson: A Kroppstyp: Inverted triangel Storlek: 36 ANALYS

Prototyp 1 är en klänningsmodell med v-ringning fram och en djupare v-ringning bak. Denna modell är ett första prov (figur 6). På provperson A visar passformsproblemet mest på

bakstycket och vid ärmhålet. Det syns tydligt att att lutningen på halshålet pekar mer utåt mot övre axelspets, vilket får en känsla av att plagget börjar hasa ner över axlarna. Provperson A har en större bystvidd och anses vara en inverted triangulär kroppstyp. Dessutom har denna kroppsfigur framträdande breda och raka axlar än midjan vilket gör att plagget ser

oproportionerligt på kroppen. På bild nummer tre syns det tydligt att det finns överflödig med material som kan tas bort på bakstycket. V-ringningen på framstycket har inte en rak och jämn form vilket syns extra tydligt på första bilden.

Figur 6 Prototyp 1 Provperson A

Förstudie: Prototyp 1

Provperson: B Kroppstyp: Rektangulär/ Tubular

Storlek: 36 ANALYS

Prototyp 1 provades på provperson B med en rektangulär/ tubular kroppsfigur, figur 7.

På provperson B ligger mest av passformsproblemet vid ärmhålet och på bakstycket.

Ärmhålet fram är betydligt mer urgröpt fram än bak och har inte en bra formgenomgång mellan ärmhål fram respektive bak. Provperson B har också en mindre bystvidd än

provperson A vilket gör att plagget lägger sig en aning bättre på framstycket. Överflödig av material är även en passformsproblem på denna kroppstyp och provpersonen upplevde att plagget ville hasa ner vid rörelse.

15

Figur 7 prototyp 1 provperson B

Förstudie: Prototyp 1

Provperson: C(Företagets provmodell)

Kroppstyp: Ideal

Storlek: 36

ANALYS

Provperson C är företagets provmodell och har en timglas/ ideal kroppstyp, figur 8.

Passformsproblem på denna kroppsfigur ligger mest i plaggets balans och vinkling av halsrinningen både fram och bak. När det gäller djupet av halshål syns det tydligt även på denna kroppsfigur att lutningen pekar utåt och finns risk för att plagget ska hasa ner. Ärmhålet fram är urgröpt mer och är för åtsittande på baksidan. Plagget sitter bättre mot kroppen på baksidan då provperson C har en längre livlängd än tidigare provpersoner. V-riningen fram och bak är ojämn och har inte en rak form.

Figur 8 Prototyp 1 provperson C

16 Förstudie: Prototyp 2

Provperson: A Kroppstyp: Inverted triangel Storlek: 36 ANALYS

Prototyp 2 är en annan variant på en aftonklänning med djupa halsringningar, denna modell har princess-skärning fram och insnitt bak, figur 9. Prototyp 2 har en rak axel lutning som är framflyttad. Vilket orsakar till obalans i plagget som syns tydligt på bilderna nedan. Övriga passformsformsproblem finns mest vid ärmhålet som har en ojämn form övergång mellan fram och bak. Eftersom denna provperson har en större bystvidd uppstår byst veck vid ärmhålet. På bakstycket är skärningen ej jämn och rak samt har överflödig med material som orsakar veck. Modellen har en bredare axelvidd vilket gör att plagget sitter bättre på kroppen men även denna prototyp vill gärna hasa ner på denna provperson vid rörelse.

Figur 9 prototyp 2 provperson A

Förstudie: Prototyp 2

Provperson: B Kroppstyp: Rektangulär/ Tubular Storlek: 36 ANALYS

På provperson B uppstår veck vid bysten och sidorna, figur 10. Baksidan visar överflödig av material hängande över midjelinjen. Detta kan bero på att den sträckan är för lång för denna kroppsfigur. För övrigt sitter plagget bättre på denna kroppsfigur.

Figur 10 Prototyp 2, provperson B

17 Förstudie: Prototyp 2

Provperson: C(Företagets provmodell)

Kroppstyp: Ideal

Storlek: 36

ANALYS

På företagets provmodell visas även en hel del passformsproblem, oönskade veck på sidorna och vid bysten. Midjelinjen är en aning sned viket kan vara orsak till veck på sidorna.

Formövergången på ärmen är spetig och en mjukare form är önskvärd. Plagget sitter bäst på bakstycket på denna kroppsfigur, figur 11.

Figur 11 Prototyp 2 provperson

4:2 Grundkonstruktion

Grundkonstruktion: Prototyp 1

Provdocka Storlek: 36

ANALYS

Ett första sömnadsprov av grundkonstruktionen visade överflödig med material på axelpartiet och axellutning pekar uppåt, figur 12. Detta justeras på mönstret genom att sänka

axellutningen både fram och bak med stöd av inger & Öberg (2010).

Figur 12 grundkonstruktion

18 4:3 Framtagning av modell

Förutom förändring av axel lutningen valdes denna konstruktions metod enligt Cloake (1998).

Metoden görs genom att vimma bort ca 1 cm från grundkonstruktionens vidd både på halshålet och ärmhålet och därefter fördela volymen på övriga insnitt, figur13. Därefter konstruerades modellen med stöd av Aldrich (2015) & Bray (1998).

Figur 13 förändring i mönster innan framtagning av modell

Första prototyp Modell: Första prov

Provdocka Storlek: 36

ANALYS

Ett första prov av modellen syddes upp i storlek 36 och provades av på en provdocka, figur(14). Provet visade att midjevidden är för stor, detta kan bero på att insnittet fram är ej fördelad bra på livdelen. Insnitt bak är för stort och tjock insnitt vilket skapar gap och får modellen se klumpig ut. Vidare behöver ärmhålet fram och bak justeras för att ta bort dessa oönskade veck som uppstår vid axel partiet.

Figur 14 Modell första prov, avprovning på provdocka

JUSTERINGAR

Midjevidden minskades både fram och bak, insnitten fördelades och gjordes till mindre insnitt istället.

19 Modell: Andra prov

Provdocka Storlek: 36

ANALYS

Andra prov av modellen visade på förbättringar kring midjan och fördelning av insnitten är förbättrad, figur 15. Sidlinjen hade däremot försämrats och var ej i harmoni mot provdockans sidlinje. Öriga passformsproblem är oönskad veck över bysten och ärmhålet är för urgröpt fram.

Figur 15 Modell andra prov, avprovning på provdocka

JUSTERINGAR

Innan ett tredje prov skapades, justerades en hel del förändringar på mönstret. Bland annat justerades sidlinjen, ärmhålets form och bakstyckets form justerades med stöd av Aldrich (2015).

Därefter skapades tre olika varianter av skärningar/ insnitt för att analysera hur detta påverkar passformen på denna modell. Alternativ ett Princess skärning fram och bak, alternativ två Princess skärning fram/ insnitt bak och sista alternativet två insnitt fram/ insnitt bak figur 16.

Figur 16 Olika skärningar/insnitt

Modell: Tredje prov alt 1 (Princess skärning fram och bak) Provperson: C(Företagets

provmodell) & Provdocka Kroppstyp: Ideal

Storlek: 36

ANALYS

Alternativ ett visade förbättringar både fram och bak både på provdocka och provperson, figur 17& 18. Axel lutningen sitter i harmoni mot axeln och balansen har förbättrats, bilaga 2. Dock behövs en del justeringar göras för att förbättra modellen. Ärmhålet är fortfarande mer urgröpt fram än bak.

20

Figur 17 Tredje prov alt 1 Avprovning provperson C

Figur 18 Tredje prov alt 1 provdocka

Modell: Tredje prov alt 2 (Insnitt fram och bak) Provperson:

C(Företagets provmodell) &

Provdocka

Kroppstyp: Ideal

Storlek: 36

ANALYS

Alternativ två visade liknande passformsproblem som alternativ 1, figur 19& 20. Denna alternativ hade även mer bystveck och visade även ojämn och kantig form på halshålet fram.

Balansen och axellutning är även förbättrad på denna variant, bilaga(3).

21

Figur 19 Tredjeprov alt 2 provperson C

Figur 20 Tredjeprov alt 2 provdocka

Modell: Tredje prov alt 3 (Två insnitt fram och insnitt bak) LÄGG SKISS HÄR Provperson: C(Företagets

provmodell) & Provdocka Kroppstyp: Ideal

Storlek: 36

ANALYS

Alternativ 3 sitter bättre på kroppen fram än bak, figur 21 &22. Denna variant visade att bakstycket kunde förkortas ytterligare för att minska veck som uppstår, bilaga(4). Detta är dock svårare att bedöma eftersom tanken är att plagget ska hållas nere med tyngd av en kjoldel och detta kanske hade ej varit en orsak då.

22

Figur 21 tredje prov alt 3 provperson

Figur 22 tredje prov alt 3 provdocka

JUSTERINGAR

Tillsammans med handledaren på företaget valdes alternativ 1 att jobba vidare med dock med insnitt bak istället för Princess skärning bak, eftersom denna variant är ett alternativ som företaget själva jobbar mest med. Inför sista prototypen lades vidd vid ärmhålet fram som var för urgröpt, vidd från ärmhål bak togs bort och formades om. Bakstycket kortades en aning och det valdes även att ha en rakare V ringning fram istället. Figur 23 visar mönsterjämförelse från 1:a prov till fjärde prov.

Figur 23 Mönster jämförelse 1:a prov / 4:e Prov

23 Modell: Fjärde prov (Prinsesskärning fram & insnitt bak )

Provperson: A Kroppstyp: Inverted triangel Storlek: 36 ANALYS

Fjärde prov visade stora förbättringar gällande passform, balans och linje på denna modell, figur24, bilaga(5). Eftersom provperson har en större bystvidd uppstår glapp i ärmhålet.

Ärmhålet är förbättrad men behöver formas lite bättre för att kunna passa även till denna kroppsfigur.

Figur 24 Fjärde prov perovperson A

Modell: Fjärde prov Prinsesskärning fram & insnitt bak Provperson: B Kroppstyp: Rektangulär/ Tubular

Storlek: 36

ANALYS

Sista provet visade bäst passforms förbättring på denna kroppsfigur som har en blandning mellan rektangulär/ turbular kroppsfigur, figur(25)& bilaga(6). På denna provmodell som har en mindre bystvidd sitter plagget betydligt bättre både fram och bak.

24

Figur 25 Fjärde prov Provperson B

Modell: Fjärde prov Prinsesskärning fram & insnitt bak ) Provperson: C (Företagets

provmodell)

Kroppstyp: Ideal Storlek: 36

ANALYS

Sista provet sitter även bra på denna kroppsfigur som är företagets provmodell, figur 26 &

bilaga(7).

Balansen är förbättrad, modellen sitter på kroppen utan att vilja hasa ner vilket visar på en stor förbättring jämfört med både företagets gamla modeller och tidigare uppsydda prover inom studien. Dock kan även denna prototyp vidareutvecklas, ärmhålet kan formas om lite mer fram för att förbättra passformen ytterligare.

Figur 26 Fjärde prov provperson C

25

5 Resultat och metoddiskussion

Följande avsnitt analyserar resultatens olika delar och dess utgångspunkter. En experimentell metoden som valdes för denna studie, då detta var det bästa alternativet för studien.

5:1 Metoddiskussion

Framtagning av modell konstruktion utgick ifrån en färdig grund för att tidseffektivisera arbetet. Grunden har utvecklats i tidigare kurs inom utbildningen med stöd av Öberg &

Ersman (2010) där passformen hade verifierats av olika provpersoner. Vid avprovnings analys av grunden visade att passformen behövdes justeras, främst vid axel linjen. Detta kan ha påverkats när endast viddmåtten ändrades vid byst och midlinje för att modifiera till företagets grundstorlek. Inför modellframtagning justerades detta för att få en mer proportionerligt och balanserad grund.

Modellframtagningen konstruerades med hjälp av tidigare kunskaper inom mönsterkonstruktion, analys av företagets gamla modeller och med stöd av olika

konstruktionsböcker bland annat Aldric (2015)& Öberg & Ersman (2010). Eftersom det ej hittades en konstruktionsmodell för modellen i fråga.

Sömnadsproverna syddes i 100% bomull vilket var en enkel material att jobba med. För att kunna styrka studien och verifiera passformen ytterligare bör modellen testas på olika typer av material för att kunna se hur det påverkar passformen.

Provmodellerna som deltog hade olika kroppstyper och kroppshållning, tabell(1).Genom att analysera passformen på flera kroppstyper kan en bättre modell tas fram och som kan passa fler än en kroppstyp. Vilket styrkas även av flertals studier bland annat Bukisile P. et al.

(2014).

5:1 Resultat

En metod som prövades på grunden enligt Cloake (1998) ansågs vara anpassad för djupa hasringningar på aftonklänningar utan ärm. Det hade varit intressant att jämföra detta med grunden för att se vilka fördelar denna metod gav och hur det påverkade passformen men på grund av tidsbrist fanns det ej utrymme att studera detta i studien.

Analys av förstudien visar på olika typer av passformsproblem på företagets prototyper, på en avvikande kroppsfigur är problemet tydligare än på den idealiska kroppsfiguren som

textilindustrin utgår ifrån. I studien av Makhanya, Bukisile P. et al. (2014) beskriver

författarna att klädtillverkarna och designen som riktar sig mot mångkulturella marknad bör känna till de olika kroppstyperna och anpassa plagget därefter för att kunna uppnå en god passform.

Gemensamt för alla provpersonerna pekar passformsproblemet på plaggets ojämnheter i skärningen, felvinklad halsringning och att axelsömmen är ej i linje mot axeln. Utformning och skärning vid tillverkning spelar en avgörande roll för plaggets passform. Axel linjen är framflyttad på prototyperna och är ej i linje mot axelns linje vilket bekräftas på samtliga provpersoner. En av de största orsakerna till obalans är när plaggets linje är ej i harmoni med kroppens naturliga linje( Liechty, Elizabeth G. et al. 2016) & (Lee, Jaeil. & Steen, Camille, 2014).

Redan vid första sömnadsprovet av modellen visade förbättringar kring plaggets balans.

När axel linjen flyttades till kroppens naturliga linjer och hade rätt vinkel visade på en utveckling på plaggets balans vilket är förbättrad jämfört med företagets prototyper.

Vid framtagning av tredje prov testades olika skärningar samt insnitt för att ta reda på hur det påverkar passformen för just den variant av modell och ta reda på vilket alternativ passar bäst.

26 Denna metod hade kunnat ge en bättre resultat om även denna prototyp hade prövats på fler än en kroppsfigur.

Vidare utvecklades modellen för att uppnå en bättra passform, genom att forma halsringnigen fram och bak för att få en bättre övergång vid axeln gav detta en bättre resultat som får plagget att sitta på kroppen utan känslan av nedhasning vilket bekräftades av provpersonerna i studien.

Resultatet visade stora förbättringar gällande passformen på alla tre kroppstyper. Alternativet som passade bäst för djup halsringning både fram och bak visade sig vara princess-skärning fram och insnitt bak. Provet behöver en justering vid ärmhålet för att sedan kunna vara komplett för att företaget ska kunna använda sig av mönstret för framtida tillverkning.

Genom att se hur mönstret är gjord kan det underlätta för företagets framtida

passformsproblem. För att kunna tidseffektivisera och spara på onödiga provkostnader bör en kopia av mönstret begäras av leverantörerna i samband med proverna, på så sätt skulle direktriserna och designerna kunna lättare kommunicera med leverantörerna.

27

6. Slutsats

Följande kapitel besvarar forskningsfrågorna med hjälp av studiens resultat.

1. Hur kan passformen förbättras på en överdelsplagg med djup halshål både fram och bak?

Resultatet av studien visar att passformen på denna variant av modell förbättrades genom att axel linjen är i balans med kroppens naturliga linje samt att genom att vinkla halsringnigen fram och bak för att få en bättre övergång vid axel partiet. Detta visade på en bättre resultat som får plagget att sitta på kroppen utan känslan av nedhasning. Även formen på

halsringningen fram och bak vid axeln hade en påverkan på förbättringen av passformen.

Hur påverkas passformen av olika insnitt/ skärningar på denna typ av modell?

Studien visar att de olika typer av insnitten/ skärningar som valdes i studien visade inte stora skillnader på passformen. Detta hade dock fått ett bättre resultat om metoden hade verifierats av fler provpersonen/ kroppsfigurer. Dock visade resultatet att princess-skärning fram och bak passade bäst för denna typen av modell. Denna variant hade bäst passform på en rektangulär och ideal kroppstyp men ej på en inverted triangel som hade en större bystvid.

28

7. Slutord

Studien har varit väldigt givande och intressant. Passformsproblem är ett väldigt brett och intressant ämne som många kan relatera till och som de flesta personer stöter på dagligen.

Som en designtekniker är en av största utmaningarna att förbättra passformen just därför har val av ämne varit väldigt lärorik område att studera i och få mer kunskaper inom. Detta kommer även att gynna inför framtida arbete inom textilranchen. Resultatet visade en positiv förbättring av modellen som förhoppningsvis kan gynna företaget inför framtida tillverkning.

Studien kan även vara till nytta för både allmänheten och akademin för framtida studier inom ämnet.

Inför framtida studier hade varit intressant att studerar olika typer av material och huvida det påverkar resultatet på passformen. Vidare hade det varit intressant att studera i olika typer av skärningar både på djupet och vidden fram och bak och hitta alternativa

konstruktionslösningar.

29

8. Källförteckning

Aldrich, Winifred (2015) Metric pattern cutting for women’s wear . 6. ed. Hoboken: John Wiley & Sons.

Bray, Natalie (1998) Dress fitting : basic principles and practice . 2. ed. London: BSP Professional.

Cloake, Dawn (1998) Cutting and draping special occasion clothes : designs for eveningwear and partywear . London: Batsford.

Daanen, H.A.M. & Reffeltrath, P.A. (2007), 6 - Function, fit and sizing, Editor(s): S.P.

Ashdown,In Woodhead Publishing Series in Textiles,Sizing in Clothing,Woodhead Publishing,2007, Pages 202-219.

Erwin, M. D., & Kinchen, L. A. (1974). Clothing for moderns (5th ed.). New York, NY: Macmillan.

Eonyou Shin & Mary Lynn Damhorst (2018) How young consumers think about clothing fit?, International Journal of Fashion Design, Technology and Education, 11:3, 352-361.

Glock, Ruth E. & Kunz, Grace I. (2005) Apparel manufacturing : sewn product analysis . 4.

ed. Upper Saddle River, N.J: Pearson/Prentice Hall.

Pisut, Gina, and Connell, Lenda Jo. “Fit Preferences of Female Consumers in the USA.”

Journal of fashion marketing and management 11, no. 3 (2007): 366–379.

Liechty, Elizabeth, Judith Rasband, and Della Pottberg-Steineckert. Fitting & Pattern Alteration: A Multi-Method Approach to The Art of Style Selection, Fitting, and Alteration.

New York: Fairchild Books, 2016. Bloomsbury Fashion Central.

Lee, Jaeil. & Steen, Camille (2014) Technical sourcebook for designers . 2nd edition. New York, NY: Fairchild Books.

SIS. (2017) Storleksbeteckning av kläder D. 3, Storleksmärkning baserad på kroppsmått och intervall Size designation of clothes P. 3, Size labelling based on body measurements and intervals. 3. utg. Stockholm: SIS.

Makhanya, Bukisile P. et al. (2014) Ethnicity, body shape differences and female consumers’

apparel fit problems. International Journal of Consumer Studies. [Online] 38 (2), 183–191.

Watkins S. (1995). Clothing. The portable environment. (2nd ed.). Iowa State University Press.

Chen, Chin-Man. (2011). Analysis of upper physical characteristics based on angle measurements. Textile Research Journal, 81(3), 301–310.

Öberg, Inger et al. (2010) Mönster och konstruktioner för damkläder . 5. [uppl.] /

[illustrationer: Malin Cedervall och Camilla Svensson / ritningar: Inger Öberg]. Stockholm:

Natur & kultur.

30

Bilaga

Bilaga 1:1

AVPROVNINGSPROTOKOLL

DATUM: PROVPERSON: PROTOTYPE: STORLEK:

JA NEJ

BALANS

Är plagget balanserad på kroppen?

Är axel lutningen

lämplig för denna style och kroppstyp

ligger halshåls öppningen jämn mot kroppen

Håller plagget sin position mot kroppen vid rörelse. Hasar ej ner?

Kommentar:

SLÄTHET

Ligger halshålet fram och bak slät utan veck och dragningar

Finns det några oönskade veck på plagget som ej följer kroppen?

Kommentar:

LINJE

Ligger halshålets linje i balans mot axeln?

Är övriga av plagget linje i harmoni mot kroppens linje?

Kommentar:

ÖVRIGT

Kommentar

31 Bilaga 1:2

32 Bilaga 1:3

33 Bilaga 1:4

34 Bilaga 1:5

35 Bilaga 1:6

36 Bilaga 1:7

37

Besöksadress: Skaraborgsvägen 3 ^ Postadress: 501 90 Borås ^ Hemsida: www.textilhogskolan.se