S 0 80

MANDAGEN

D~N

S MAJ 080

Bolagsstämma- plats och tid

Ordinarie bolagsstämma hålls i Göteborg på

Svenska Mässan, Alströmersalen, Entre Väst, Skånegatan, onsdagen den21 maj 1980, kl16.30.

Vem harrätt att delta i bolagsstämman?

Rätt att delta i Volvos bolagsstämma har den aktieägare som dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs per den

9maj1980

dels anmäler sin avsikt att delta i bolagstämman till Volvo, senast kl12.00 fredagen den 16 maj 1980.

)

~~~

Hurblirmanregistreradiaktieboken?

l A /

~ol~o=~~~:~~~~~avVärdepapperscentralen

VPC AB med

~ ~ Vi/l 1~

Aktier i Volvo är.antingen ägarregistrerade eller förvaltarregistrerade.

t

Endast ägarregistrerade innehav återfinns under aktieägarens eget namn i aktieboken.

Den som har sina aktier i förvar hos banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare kan ha valt att låta aktierna registreras i förvaltarens namn.

För att aktieägare med sådana förvaltarregistrerade aktier skall ha rätt att delta i bolagsstämma fordras att aktierna ägarregistreras.

För att aktierna skall kunna omregistreras i tid, bör aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier a v den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära (tillfällig) ägarregistrering ett par bankdagar före den 9 maj 1980. Förvaltare brukar debitera en avgift för denna åtgärd.

H ur anmäler man sig till Volvo?

Anmälan om deltagande i stämman kan ske

-per telefon 031-59 2150 eller via Volvos växel 031-59 00 00

-per post till AB Volvo Juridiska avdelningen 40508 GÖTEBORG Vid anmälan bör aktieägaren uppge

-namn

-personnummer (registreringsnummer) -adress och telefonnummer.

Aktieägare som vill delta i stämman måste ha anmält detta senast fredagen den 16 maj 1980 kl12.00, då anmälningstiden utgår.

Förslag till vinstutdelning

De totala vinstmedlen uppgår till560,3 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdel- ning för år 1979lämnas med kr 8:- per aJstie samt att avstämningsdag skall vara den 23 maj 1980. Utdelningen tar i ans pr å~ 169,5 Mkr. Utbetalningen beräknas ske genom VPC den 2 juni 1980.

Ekonomisk infonnation och rapportering

Volvo publicerar regelbundet dessa ekonomiska rapporter:

Preliminär bokslutskommunike slutet av januari Definitiv bokslutskomm unike slutet av mars

Arsredovisning börjanavmaj

Rapport över första kvartalet slutet av maj Rapport över första halvåret slutet av augusti Rapport över de tre första kvartalen slutet av november De flesta av dessa rapporter sänds direkt till de aktieägare som anmält till VPC att de vill ha rapporterna.

Följande trycksaker, liksom annan information om Volvo, kan beställas från

AB Volvo Financial Relations 405 08 Göteborg Volvo Annual Report

Volvos årsredovisning på engelska.

Volvo Financial and Operating Statistics

statistiska uppgifter om Volvo över en längre tidsperiod.

Volvokontakt-Koncernextra

En redovisning av Volvoåret-i första hand framställd för Volvos anställda i Sverige.

Volvo Arsredovisning o ¹⁹⁷⁹

2 Koncernchefen om 1979

Avsevärt större vinst än föregåendeår-men lönsamheten måste förbättras. Hårdnande konkurrens. Obalans i världsekonomin.

Volvos insteg på energimarknaden ger nya möjligheter. Ar 1.980 erbjuder större problem än år 1979. Volvo räknar med goda chanser att nå samma vinst- om Sveriges konkurrenskraft inte försämras.

4 Koncernöversikt

Starkt ökade oljepriser, hög inflation, teck~n till avmattning i världseko- nomin. Aterhämtning och tillväxt i Sverige. Fortsatta försäljningsfram- gångar för Volvo. Större tillverkningsvolym. Höjd investeringsnivå. Fler Volvoanställda. Betydelsefulla samarbetsavtal.

10 Personvagnar

Mer än 300.000 Volvo personbilar sålda un- der året. Försäljningsökning med 23%.

Breddat produktprogram. Fortsatt tillväxt av tillverkning och produktivitet. Stark framryckning i Västeuropa. Högre andel av världsmarknade;n. Samarbetsavtal med Renault.

14 Lastvagnar

Försäljningen ökade med24%. Leveranser av drygt 29.000 fordon. Storbritannien, Frankrike och Sv.erige är de tre största marknaderna. Utbyggnad av kapaciteten i Sverige, Belgien och Brasilien. Moderna produkter och god service ger god kon- kurrensförmåga.

16 Bussar

Försäljningen steg med 39%. Stor orderingång. De utomnord!~ka mark- naderna ökade i betydelse. Stort intresse för nytt busschassi. Okad satsning på trafiksystemtjänster.

18 Entreprena~-, lantbruks-och skogs- maskiner

Omstrukturering av Volvo BMs verksam- het. Viktiga avtal om förändring av la.~ t- bruks- och skogsmaskinsektorerna. Okad orderingång och försäljning för entrepre- nadmaskiner. Koncentration av resurserna.

20 Marin- och industrimotorer

Försäljningsökning med 9%. Växande vo- lym på industrimotorsidan.

22 Flygmotorer mm

Viktiga samarbetsavtal ingångna. Ökade insatser förtillverkning av flygmotorer för civil t bruk.

23 Ekonomisk översikt

Resultat. Finansiering. Ställning den 31 december 1979. LönsamhetstaL 28 Koncernbolagens verksamhet

36 Koncernen- balans- och resultaträkning Koncernen- noter och kommentarer 42 Volvokoncernen 1975-79

43 Finansieringsanalys

52 Utdelning

Förslag till vinstfördelning 53 Revisionsberättelse 54 Redovisningsprinciper 56 Tabeller

-~

- :!'- -- ---

^{- - - .}

"-: ~ ·~

··:i'·

44 AB Volvo- balans- och resultaträkning AB Volvo- noter och kommentarer

58 AB Volvos styrelse och revisorer 60 Volvo och energin

-

Koncernchefen om 1979

Volvos vinst för år 1979, 1.244 miljoner kronor, var avsevärt större än något föregående år.

Koncernen har för verksamhetsåret gjort en maximal skattemässig konsolidering, ökat kapi- talomsättningen och förbättrat räntenettot. Vid årsskiftet var likvida medel3. 515 mil j o ner kro- nor.

Under de senaste tio åren har Volvomer än fyrdubblat sin omsättning och fördubblat sin vinst. Tendensen för den senaste treårsperio- den har varit en positiv lönsamhet och en hög expansionstakt.

Skälen till Volvos positiva resultatutveckling har främst varit dessa:

- En fortgående höjning av kvaliteten på pro- dukteroch service.

- En konsekvent breddning av produktsorti- mentet för att öka marknadspenetrationen.

- En koncentration av komponenttillverkning- en för att nå längre serier.

- Ett utökat samarbete med andra företag för att minska utvecklingskostnaderna.

- En kraftfull satsning på internationell mark- nad för att öka expansionsmöjligheterna.

- En omfattande utvecklingssatsning för att nå tekniskt försprång på utvalda produktområ- den.

Trots det historiskt sett mycket goda resulta- tet behöver lönsamheten ytterligare förbättras.

Endast härigenom säkerställs en fortsatt hög utvecklingstakt, trygghet i anställnmgen för medarbetarna och en konkurrenskraftig avkast- ning till aktieägarna.

Försäljningen utanför Sverige har under den senaste tioårsperioden ökat fråJ 60% till76% av

~· Samti ig\ gällerattfå

internationellt arbetande svenska storföretag har så stor del av sina resurser i Sverige som Volvo. Urholkningen av svensk konkurrens- kraft har inneburit svåra påfrestningar för före- taget. En engagerad och skicklig personal har bidragit till att motverka den besvärande sven- ska kostnadsutvecklingen genom god pröduk- tivitet.

Under år 1979 har bolagets kapitalbas stärkts genom en nyemission, som tillfört Volvo 212 miljoner kronor i nytt eget kapital. Det förtroen- de aktieägarna härigenom visat företaget och dess ledning uppfattar vi som ett stöd och en förpliktelse inför de krav BO-talet kommer att ställa.

Volvos organisationsutveckling har sedan början av 70-talet syftat till att utveckla en led- ningskompetens och en struktur som skulle medge en naturlig indelning av resurser efter

2

produktslag. Nu har vi nått detta mål och där- med ökad slagkraft och flexibilitet.

Flera av Vofvos produktgrupper möter en hårdnande konkurrens. Främst gäller detta p sonvagnar. Tillväxttakten är låg på världsmark- naden och trots dåliga resultat medför politiska överväganden att få tillverkare tillåts ge upp.

Japanska tillverkare ökar sitt exporttryck, vilket märks främst i USA och i Asien, och nu även~

Europa. Amerikanska tillverkare går över till bilar av europeisk storlek. Tendenserna i kun- ' dernas produktpreferens är osäkra. För rnass- tillverkade bilar prioriteras bl a låg bränsleför- brukning medan för bilar av Volvos typ, en attraktiv kombination av säkerhet, prestanda och totalekonomi verkar föredras. Volvos relati- va styrka har ökat. Med skicklighet bör den osäkra framtiden kunna utnyttjas av Volvo Per- sonvagnar.

U n der år 1979 har Volvo träffat ett betydelse-

f~lt avtal med det franska bilföretaget Renault pa personvagnsområdet Avtalet innebär en ömsesidig möjlighet att utnyttja Volvos och Re- na';llts särskilda ~ekniska kompetens, ger tillfäl- le till samarbete mom utvalda projekt och stär- ker kapitalbasen för Volvo Personvagnar.

---~ a.o

Volvo Tunga Fordon fortsätter sin fram- marsch. På lastvagnssidan har vår ställning be- fästs, tekniskt och lönsamhetsmässigt. Volvo Lastvagnar är ett framgångsrikt företag. Kon- sekvent satsning på produktutveckling och ser- vice har givit utdelning. Vinstutsikterna är go- da.

Volvos satsning på kollektiva transporter har väckt internationell uppmärksamhet och an- strängningarna har börjat ge avkastning. Till- växtmöjligheterna är mycket goda för såväl pro- dukter- bussar- som system.

Volvo BM har omstrukturerats, vilket medför

~n koncentration till entreprenadmaskiner, (t' irskilthjullastareochdumprar. Fördenna typ

· 'äv produkter har vi konkurrenskraftig företags- storlek och marknadsorganisation. Vi bör kun- na nå en tillfredsställande avkastning på kapita- let.

-· Volvo Flygmotors lönsamhet påverkas kraf- ... gt av nya utvecklingsprogram på det civila

området. Teknologiskt ligger företaget på topp i Europa. Framtidsutsikterna är intressanta.

För Volvo Penta är en svår omstrukturering avslutad. Lönsamheten- som ännu inte är till- fredsställande- förbättras nu och företagets ställning som ett storföretag inom sitt special- område ger goda framtidsmöjligheter.

I Volvokoncernen har vi anledning att känna stolthet .över vår personal och dess kompetens.

Härpå bygger all framgångsrik företagsamhet.

Volvo har vidare tagit steget in på marknaden för oljeutvinningssystem. Förvärv av 30% av aktierna i Consafe är ett led i denna utveckling liksom bildandet av ett industriutvecklingsbo- lag tillsammans med norska intressenter. Volvo är stiftare och tredjedelsägare i ett nytt oljebolag för arbete i utvecklingsländerna.

Genom inträdet på energimarknaden skapas nya möjligheter för Volvo. Vi är representerade i mogna branscher med god teknik och måttlig tillväxt. Vi väntar oss nu ökad tillväxt på ett område med mycket attraktiva avkastningsmöj- ligheter.

Ar 1980 väntas g~me probl~m än år 1979.

Under förutsättning a t Sveriges allmänna kon- kurrenskraft inte försämras, räknar vi ändå med att ha goda chanser att nå sammavinstlunder åren därefter beror utvecklingen till etOlel på om läget på personvagnsmarknaden störs ge- nom protektionism och myndighetsingripan- den. Blir den tillämpade politiken förnuftig tor- de Volvos avkastning successivt kunna förbätt- ras.

Pehr G Gyllenhammar

Volvo söker kontinuerligt utveckla organisation

,q

^~-

och produktionsmetoder för att tillgodose män- ()( ~-v...lli&.\.,_

niskomas berättigade krav på meningsfullt ^f

arbete och god miljö. .

1/

^{~ ~ ~ ~ .f\o1Ao(}

Betydande sociala problem i det svenska sam-/ 1 ~

f ^{v -} ~~tiC1<.-

~~ (cA

h.älletdrabbaräven Volvo. Lösningar på dessa .

O.}

problem måste sökas i samverkan mellan före-

j

~ :g och samhälle.

'-~ Den politiska spänningen i världen gör alla konjunkturbedömningar osäkra. Rekordhög inflation, de högsta räntorna sedan andra världskriget och kraftigt växlande valutakurser , ~'itter klassiska ekonomiska bedömnings-

l, _~run l d erurspe. l

Industriländemas oförmåga att sälja för lika mycket som de köper har skapat en unik obalans i världsekonomin.

En sak vet vi med säkerhet: Energi blir allt dyrare under detta sekel. Volvo har planerat för detta sedan länge och förberett en ny verksam- het för koncernen på energiområdet.

Volvos samarbete med Norge fortsätter att utvecklas. Volvo har, som enda industriföretag, fått koncession för oljeutvinning på norska kon- tinentalsockeln och blir ett av de första företa- gen som blir verksamt norr om 62. breddgra- den.

::=

&o'r ~ ~ %.

+ ^{·:!(; ·tre(} !uh

1 o

^fl

~ ~~

Y . ~vvJ{~

w_~' / _0bvkö 1-'1

~ ~

26mars1980 _.

V\J{;t

_l

FÖRV ALTNINGSBERÄ TTELSE

KoncerrWversikt

Koncernens verksamhet i sammandrag

Belopp t m titoner klonor (Mkr) dar eJ annat anges 1979 1978

FörsälJningsvärde 23.472 19.133

Rörelseresultat efter planenliga avskrivmngar 1.302 850 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 1.244 646

Bokslutsdispositioner 575 171

Skatter 240 151

Arets nettovinst 416 312

Summa tillgångar enligt balansräknmgen . 20.702 17.712

~

1Eget kapttal inklusive obeskattade

reserveroch minoritetskapital 7.643 6.550

Investeringar i anläggningar 962 668

Antal anställda 31 december 65.054 61.650

Löneroch lönebikostnader 5.731 4.996

l procentavförslljningsvärdet:

Rörelseresultat efter planen! iga avskrivn mgar 5,5 4,4 Resultat före bokslutsdispositioner och 5katter 5,3 3,4

Vinst i kronor per aktie* 29:40 18:30

Utdefning i kronor per aktie 8:-

...

_7:-

*Vm'St 1 kronor per aktie avser resultat f6re bokslutsdtspostt1oneroch skatter reducerat med ~n skattebelastnmg av 50% Beräkmngen ar baserad på antalet akttervid resp års

~~ .

•• Enltgtstytelsensforslag

\

starkt ökade oljepriser och hög inflation Världsekonomin präglades i början av 1979 av fortsatt god tillväxt. Under senare delen av året blev dock tecknen på avmattning påtagliga. In- dustriproduktionen i OECD-ländema, som ut- gör Volvokoncernens viktigaste marknader, ökade under året med 5%, medan den totala ökningen av bruttonationalprodukten blev drygt 3%. De kraftigt stegrade priserna på olja och den, på många marknader, höga inflations- takten verkade dämpande på den ekonomiska utvecklingen.

OECDs bytesbalans gentemot omvärlden vi- sade ett underskott på 30 miljarder dollar. De kraftiga försämringen i bytesbalansen för ett ""

stort antalländer samt den höga inflationstak- ten ledde till en övergång till en mer restriktiv ekonomisk politik.

I USA sjönk tillväxttakten och den amerikan- ska ekonomin fick vidkännas en högre inflatif '.

än under något år sedanandra världskrigets ' slut. Inflationstakten under de första månader- na 1980 har varit stigande. Räntan i USA nådde också en rekordhög nivå, vilket medförde oro för en svag ekonomisk utveckling under 1980.

Under början av 1980visade även europeisk och japansk ekonomi tecken på avmattning.

Världsekonomin stördes även av de politiska konfliktema och spänningen mellan de s k su- permakterna ökade. En betydande arbetslös- het, delvis av strukturell karaktär, i USA och Europa påverkade likaså det ekonomiska läget.

Återhämtning och tillväxt i Sverige

Den svenska ekonomin utmärktes av en påtag- lig återhämtning. Orderingång, produktion, sysselsättning och investeringar inom industrin ökade. Vinstnivån steg från föregående års . - mycket låga nivå, utan att dock nå tillfredsstä _ landehöjd.

Negativt påverkades den svenska ekonomin bl a av de stigande priserna på olja, i förening med hög konsumtion. Den svenska bytesbalan- sen försämrades markant. Den svenska ut- • , landsskulden fortsatte att växa samtidigt som - det statliga budgetunderskottet var rekordartat.

Prishöjningarna i Sverige blev högre än väntat och medförde, enligt avtal mellan arbetsmark- nadens parter, lönejusteringar vid slutet av året.

Tre diskontohöjningar genomfördes under 1979. Efter ytterligare en höjning i januari 1980 till lO% nådde ränteläget sin högsta höjd sedan början av 1930-talet.

Minskad efterfrågan på personbilar och hög efterfrågan på tunga fordon

Den sammanlagda efterfrågan på nya person- bilar i västvärlden jämte Japan minskade men motsvarade under år 1979 genomsnittet för de senaste fem åren. En avmattning inträdde dock mot slutet av året.

Ökade bensinpriser medförde- framför allt i

\ USA- att efterfrågan på mindre och mera Kanc~l!nsimUJjnin&. Mkr

bränsleekonomiska bilar ökade. Detta ledde till Mkr

betydande störningar inom den amerikanska 24000

bilindustrin. 22000

Den totala efterfrågan på Volvos personbil-. ~ ^{Ovnga PJodukt~r} var likväl god och Volvo ökade marknadsand e-

lama på ett stort antal viktiga marknader.

Lastvag.'"'

Efterfrågan på tunga fordon på Volvos hu- vudmarknader var stark och växte kantin uerligt under året. Aktiviteten inom anläggnings- och byggnadsindustrin på dessa marknader var hög

liksom i vi~sa av de oljeproducerande länderna i Personvagnar

~ellersta Os tern. På den nordamerikanska

L

~arknaden minska~ a:o~l!tternågan

E!_

last- larochentreprena mas ner. ,

Försäljningen av Volvos lastbilar, bussar och ^{t b} l b 77 71:1 79

entreprenadmaskiner var större än något tidi- Produktgrupp 1975 1976 1977 1978 197J

gareår. Personvagnar 7 525 8.441 8.310 10.257 12.617

--..·Örsäljningsframgångar för Volvo Lastvagnar 2.990 3 634 4 059 4.830 5 991

Bussar ^{321 428 447 455 632}

Volvokoncernens försäljning ökade under 1979 Entreprenad·, lantbrul<!"r

till23.472 Mkr från 19.133 Mkr under föregåen- och skogsmaskroar 1588 1.778 l 729 l 773 2 242

de år eller med 23% (18). Mann. och mdustnmotorer 601 747 802 911 996

I Sverige steg försäljningen med 17% tillS. 721 Flygmotorer m m 372 379 433 504 571 Mkr (4.874) och på marknader utanför Sverige Cvrri@ eradukter 295 336 388 403 423

med24%tilll7.751Mkr(14.259). ^{Summa 13.692 15.743 16.168 19.133 23.472}

De utländska marknadernas andel utgjorde 76% av koncernens försäljningsvärde mot 75%

under 1978. Exporten från Sverige ökade med Kooc:cmem:fötmjnil)g, Mkt

h

29%till11.607Mkr (9.013). För samtliga pro- Mkr

duktgrupper var försäljningsvärdet högre än 24000

något tidigare år. 22000 övnga

-~q-

Personbilsförsäljningen ökade med 23% till ₂₀₀₀₀ ^marknader 12.617 Mkr. På alla mer betydande marknader 18000 ^Nordamenka

såldes fle, Volvobilar än året innan och Volvos ~ 16000

andel av världsmarknaden förbättrades. Per-

( ~onbilarnas andel av Volvokoncernens totala ^Europa

,,.Jrsäljning utgjorde oförändrat 54%. 'ivenge ^ulanfor

De produktgrupper som bildar enheten Volvo Tunga Fordon, dvs Lastvagnar, Bussarsamt Entreprenad-, lantbruks- och skogsmaskiner,

...,svarade för en sammanlagd försäljning av 8. 865 ^5v~r~g~

. 'ikr. Detinnebarennågothögreandelavkon-

"cernförsäljningen än tidigare eller 38% (37). ^{7b 76}

"

^{7ö 79}

Förlastbilaroch terrängfordon steg försälj- Marknadsområde 1975 1976 1977 1978 1979 ningenmed24%till5.991 Mkr. Framgången var

Sven ge 3 993 5 009 4 716 4.874 5.721\

mest markant för de tunga lastbilarna. Norden u ta n för Svenge l 625 2.069 2 266 2453 3 079 ^!

Leveranserna av busschassier motsvarade ett ^l

försäljningsvärde av 632 Mkr- en uppgång med Euror1a utanfor Norden 3 848 4 741 5 382 7 272 9252 l

Nordamerrka 2 165 l 708 1.855 2 357 2.894

39% och med högre marknadsandelar som re- 9vnga marknader 2 061 2.216 l 949 2177 2 526

sultat. _{Summa 13 692 15.743 16.168 19 133 23.472}

W.t~

~t\

->

l början av 1980 presentera- des Volvos f6rsta idebil under 80-talet-Volvo Concept Car.

Bilen lir kortare och lllttare lin dagens 240/260-serie och gerexempel pi utvecklingS"

linjer enligt vilka Volvo arbe- tar. Den kilfonnade fronten och spoilern i kombination med ett bra "luftsllipp" bak ger bilen goda aerodynamis- ka egenskaper. Andra nyheter lir bl a ett passivt bälte och en ny konstruktion av bakaxel- upphllngningen.

KONCERNÖVERSIKT

Ökningen för Volvo BMs prodtikter hänförde Större tillverkningsvolym

sig framför allt till entreprenad· och lantbruks· Den positiva utvecklingen avförsäljningen från maskiner. Den sammanlagda försäljningen steg och med slutet av 1978 gav möjligheter till att

f ;

med26% till2.242Mkr. höja produktionena v personbilar. Totalt till·

Försäljningen av marin· och industrimotorer verkades 320.000 bilar mot 260.000 bilar under nådde sammanlagt 996 Mkr, en ökning med 9%. 1978.

För flygmotorer, hydraulmaskiner mm steg Inför den väntade konjunkturavmattningen försäljningen med 13% till571 Mkr. på vissa marknader sänktes dock tillverkning~

Försäljningsutvecklingen för de senaste fem takten för de större personbilarna något i sluter' åren med uppdelning på produktgrupp fram· av 1979. Lagren av färdiga personbilar i skilda går av diagram och tabell överst till höger på

' "Z

försäl' nin sie d okade under äret men var vid

sidan 5. ~ rets s ut av norrna stor e

Försäljningens fördelning på marknadsområ· T ve r nmgstakten ör astbilar ökades avse·

den kan följas i diagram och tabell på sidan 5. värt vid mitten av 1979. Kapaciteten för mon te·

Europa utanför Norden är det största mark· ring i Göteborg utnyttjades helt mot slutet av nadsområdet med drygt 39% av Volvos totala året.

försäljning. Betydligt fler busschassier tillverkades under

6

1979 än tidigare.

Redan under andra halvåret 1978 höjdes till- verkningstakten för entreprenadmaskiner och denna utveckling fortsatte under 1979. T illverk·

ningen av bandvagnar avslutades vid utgången av året.

Produktionen av marin- och industrimotorer var av större omfattning än under föregående år. Tillverkningen av utombordsmotorer i egen regi upphörde under andra halvåret.

Höjd investeringsnivå

Investeringarna i anläggningar inom koncernen nådde en högre nivå än under de tre senaste åren.

I likhet med föregående år avsåg merparten av investeringarna personbilar. Det tidigare fastlagda produktutvecklingsprogrammet innebar ökade resurser för produktutveckling och konstruktion av personbilar samt för om- ställning och anpassning av produktionsappa- raten. Betydande investeringar gjordes också för ersättning och modernisering av koncernens övriga anläggningar. Personbilstillverkningen dog huvuddelen av dessa i anspråk.

(f _f Som framgår av Ekonomisk översikt på sidan

J

23 har investeringsbegreppet utvidgats från och med 1979. Det innefattar nu även investeringar i

vissa verktyg. t

4 - t' större investeringar som avslutades under

"'td'et kan nämnas

D byggnader, maskiner och utrustning för omställning av produktionsapparaten för personbilar,

D nya anläggningar och ny utrustning för till- verkning av inredningsdetaljer till person- bilar i Fårgelanda och Bengtsfors,'

D utbyggnad av måleriet för personbilar i Gent, Belgien,

O en andra etapp i utbyggnaden av fabriken för tunga växellådor i Köping,

O en ny anläggning för utieverans av lastbilar i Oostakker, Belgien,

D utökade provningsresurser för lastbilar och /- personbilariGöteborg,

\ _·--1'::.1 l ut yggna oc mo ermsenngavater or-b d h d . . • f"

säljaranläggningarinom Volvatorgruppen.

Beslutade, men ännu ej genomförda investe- .ripgar i anläggningar (exklusive verktyg) var vid

.'");skiftet 1.712 Mkr (1.006). Detta belopp förde-

las på de närmaste åren med ca 1.182 Mkr under 1980, ca280Mkrunder1981 ochca250Mkr under 1982 och senare. Vid styrelsesammanträ- den t o m slutet av mars 1980 beslutades ytterli- gare investeringar på sammanlagt 990 Mkr, var- av ca 405 Mkr avser 1980, ca 385 Mkr 1981 och ca 200 Mkr 1982 och därefter.

.-...

In~ i llflllggningar, Mkr

Utlandet

J-\

/!_ '

r-

. . /fdwti(

-,, 78 79

~~-'.t.

1975 1977 1978 1979

674 448 418 729

12 19 66 32

"}F.? PO ----184.

"'

265

54 11 9

29 3 8

l 034 668 962

Av m vesten ngarna under 1979t Europa utanfor Norden avsåg 119 Mkr Volvo ear BV Motsvarandevärdefor 1978var 121 Mkr.

Produk ru Personvagnar Lastvagnaroch bussar

Entreprenad-, lantbruks-och skogsmaskt ner

Ma~ t n-och tndustrtmotorer Flygmotoret mm

Ovoga produktgrupper och gemensamma mveste-

rtngar ·

Koncernen totatt

Ant.ltiltverkadeenb!tlerlnomdastörrepraduldgruppema Produkt

Pflrson btl ar 240/26Q..senen 66, 340-senen Lastbilar T errangtordon Busschass ter

Entreprenad-, lantbruks- och skogsmaskiner Mann-och mdustnmotorer

(exklustve utombordsmotorer)

23 50

13 962

1979 229.500 90 500 28000 l 900 3 500 11 200 38800

l

65 27 36

lO

668

1978 195 600 64 700 24200 2 000 2.500 10 700 36000

)

.i

(

l ^l

\

KONCERNÖVERSIKT

Fördelningen av dessa beslutade investe- ringar var följande (Mkr):

Volvo Personvagnar 1.395

Yolvo Tunga Fordon 828

Ovriga produktgrupper

och gemensamma investeringar 479 2.702 I nves enngarna t . 1 . an aggnmgar or td.l'.fetk-l" . f"

.l~

⁷

2-

ning av personbilar kommer att dominera även

~der d~ närmaste åren men Volvo Lastvagnars mvestermgar kommer successivt att öka.

Fler Volvoanställda. Svårigheter att rekrytera i Sverige

Antalet anställda i Volvokoncernen var vid ut- gången av 1979 65.054 personer (61.650). Hu- vuddelen av ökningen på 6% sammanhängde

~ed den höj da tillverkningen av personbilar.

Okn~ngen fördelade sig med ca 2. 300 personer i Svenge och ca 1.100 personer i utlandet. Se

tabell på sidan 9. ·

.. Det var under 1979 svårt att tillgodose det okade behovet av produktionspersonal i Sveri- ge. Trots rådande arbetslöshet var intresset för industriarbete lågt. Härtill kom att personalom- sättnin,gen åter stegpåtagligt efter flera års ned-

~ång. Okade kr a v pa sysselsättning för t ex be-

t~gat arbetsföra och arbetslösa ungdomar har gJ_?rt att ~n grannlaga avvägning fått ske med hansyn till de krav som produktionsarbetet stäl- ler. Framför allt har ett stort antal ungdomar

ku~~~ anställas vid produktionsanläggningar- na 1 Gateborg. Det var svårt att i tillräckligt antal rekrytera vissa typer av specialister, som mo-

~ellsnic_kart;, och tunn plåtslagare. Det rådde aven bnst pa erfarna konstruktörer och ADB- personal.

Det genomsnittliga antalet anställda, fördela- de på länder och i Sverige på kommuner, samt utbetalade löner, framgår av sammanställning- ar på sidorna 56-57.

Löner och lönebikostnader för de anställda i koncernen ökade med 15% tillS. 731 Mkr (4.996).

Bland arbetarpersonal i Sverige steg omsätt-

~ng~n med drygt 4 procentenheter och upp- gtck till ca 12%. Detta sammanhänger dels med

den ökad · , 'litagan-

r ghet på arbetsmarknaden. Frånvaro vid de svenska anläggningarna låg på en

"rändrat hög nivå d v s ca 21%.

8

I samband med att en ny koncernorganisation trädde i kraft fr o m 1979 infördes också på för- sök en ny övergripande medbestämmandeor- ganisa tian. Koncernnämnden bibehålls för in- formation enligt medbestämmandelagen (MBL) i frågor av koncernövergripande natur. Förvar och en av industrigrupperna Volvo Personvag- nar AB och Volvo Tunga Fordon AB samt för Volvo Komponenter AB inrättades särskilda MBL-kommitteer för övergripande frågor inom respektive enhet.

För överläggningarna mellan företagsled- ningen och de anställdas organisationer i sam- band med Renault-förhandlingarna bildades en särskild fackligbeslutsförsamling på drygt 1~

medlemmar-en representant för varje lokal · / fackklubb- samt ~n mindre fac!Wg förhand- lingsdelegation. Överläggningarna krävde ett flertal sammankomster med dessa organ.

Formerna för att tillämpa MBL är tids- . ~

krävande och tungrodda. Lagen och fackför-~.!~' bundens stadgar ställer stora krav på de fackliga organisationerna när det som i detta fall skall fattas beslut i viktiga övergripande frågor i en vitt förgrenad koncern. ·

Koncernens kostnader för den fackliga verk- samheten uppgick för den svenska delen av koncernen till ca 21 Mkr (19).

Förändringar i Volvos styrelse

Vid den ordinarie bolagsstämman i maj lämna- de professor Ulf af Troll e och direktör Leif E Magnus styrelsen efter 25 års verksamhet.

Till nya ordinarie ledamöter valdes direktör Lennart Dahlström, f d verkställande direktör i Allmänna Pensionsfonden, fjärde Fond-

styrelsen, direktör Sven Wallgren, koncernchef och verkställande direktör i Esselte AB och di- rektör Sven Agrup, koncernchef och verkstä~ :

lande direktör i AGA AB. ·

Samarbete med Renault på personbilssidan I slutet av 1979 träffade Volvo ett avtal om indu- stri~llt samarbete_ på personbilssidan med Re~, Nabonale des Usmes Renault, Frankrike. Avta- lets innehåll och syfte redovisas på sidan 13.

Avtalet innebar också en överenskommelse om aktieinnehav. Renault inträder sålunda som minoritetsdelägare i Volvo Personvagnar AB ett dotterbolag till AB Volvo, vars verksamhet och kapitalstruktur enligt avtalet i huvuddrag blir följande:

A~ Volvo öve_rlå~~r till Volvo Personvagnar AB sm personbilsrorelse i Sverige med tillhö- rande tillgångar och skulder-med undantag för produktionen av komponenter och försälj- ningsfunktionen för den svenska marknaden- liksom sina aktier i Volvo Car BV, Nederländer- na, samt aktierna i ett nybildat belgiskt dotter- bolag, Volvo Europa Car NV, omfattande per- sonbilsrörelsen i nuvarande Volvo Europa NV.

Inga andra dotterbolag- såsom försäljnings bo-

r-

l r

l

l ...

lagen i eller u tom Sverige- omfattas av överens- kommelsen. Dessa kvarstår som dotterbolag till AB Volvo. Överlåtelsen av tillgångar och skul- der sker i huvudsak till bokförda värden.

För finansieringen av Volvo Personvagnar AB tillskjuter AB Volvo som eget kapital650 Mkr och som obeskattade reserver 827 Mkr. Det egna kapitalet och obeskattade reserver uppgår därefter, inklusive 1979 års nettovinst av 3 Mkr, tilll.480Mkr. För ca 10%av aktierna i Volvo Personvagnar AB erlägger Renault 170 Mkr och tecknar samtidigt två konvertibla lån om varde- ra 80 Mkr med en räntesats av 8,75%. Detförsta länet kommer att omvandlas till eget kapital vid ( ' alvårsskiftet 1981, varefter Renault äger totalt

-ca 15% av aktierna i Volvo Personvagnar AB.

Renault äger rätt att konvertera det andra lånet under 1985-86, varefter Renaults andel skulle vara ca 20%. AB Volvo lämnar vidare ett lång-

/:=-"~istigt lån till Volvo Personvagnar AB av 800

·~kr. Renault å sin sida har åtagit sig att under 1982 resp 1984lämna långfristiga lån till Volvo Personvagnar AB på sammanlagt 150 miljoner francs.

De avtalade strukturförändringarna genom- förs i samband med årsskiftet 1979/80 samt till en del under 1980. Förytterligare information och utförligare belysning av Volvo Personvag- nars finansiella struktur hänvisar styrelsen till den redogörelse som lämnas på sidan29.

Enligt avtalet har Volvo vidare option att för- värva aktier i finansieringsbolaget Renault Acceptance BV, Nederländerna. Utövas denna option innebär detta möjligheter till samarbete vid kapitalanskaffning för parternas internatio- nella finansierings bolag.

Avtalet med Renault innebär betydligt ökade

!llöjligheter för Volvo att stärka sin konkurrens- ')rmåga på personbilsmarknaden. Detinnebär

~15ckså en viss förändring av koncernens struktur i avseende på ägareförhålland en. Den valda formen för samarbete och viss strukturell ge- menskap ger goda förutsättningar för ett fram-

.-..~ngsrikt samarbete samtidigt som de båda

t~retagens särart, tradition och förankring be- varas.

Andra samarbetsavtal

En omstrukturering av lantbruks- och skogs- maskinsektorn inom Volvo BM inleddes under året. Avtal slöts med V almet Ab, Finland, om samarbete i fråga om produktutveckling, till- verkning och marknadsföring av såvällant- brukstraktorer som skogsmaskiner. En närmare beskrivning av Volvo BMs strukturförändringar lämnas på sidan 18.

Volvo Flygmotor har träffat avtal om sam- arbete med dels G arrett Corporation dels Gene- ral Electric C o., USA. Härigenom läggs grunden för en inriktning mot ökad civil flygmotortill- verkning. Sesidan 22.

Antal anställda i koncernen vid ä_~ :;lu:l.

lttlandet

Sver1ge

75 76 77 78 79

Geografisk fordet n mg 1975 1976 1977 1978 1979

Sven ge 46.151 45 217 44033 45 583 47.880

Norden utanfor Sven ge 963 . 952 967 1.376 1.459

Europa utanfor Svenge 12 217 12 880 11929 11721 12.804

Ncmiamenka l 188 l 121 1204 1,204

Ovn~ marknader 2 549 1824 l 766 1.707

Totalt 63.068 61.650 65.054

l oot narmast e tre f)ardedefar av antatetanstallda 1 Volvokoncernen arbetar mom koncer- nens svenska del

Vidslutet av

~For~d=e=1n~l2ng~~~p~ro~d~uk_~~r_u~pp,_e_r_m_m ________________ ~~l~9~79~- 1978

Personvagnar 32 450 29 750

Las.tvagnar 13.450 12 250

Bussar 1.300 950

Entreprenad·, lantbruks- och skogsmaskmer 5 850 5.800

Marm-och 1ndustnmotorer 2.200 2.550

Flygmotorer mm - - - - 2 800 2 850

Vofvatorgruppe(;lsåterforsaf)arforetag 1 Norden 4. 700 4 700

Ovngaprodukterochcentralafunktroner 2 300 2 800

Koncernentotalt 65 050 61 650

I januari 1980 fick Volvo Petroleum AB via sitt norska dotterbolag rättighet att bedriva pro- spektering och utvinning av olja och gas på Haltenbanken på den norska delen av konti- nentalsockeln i Nordsjön. Betydelsen av detta och Volvos övriga insatser på energiområdet behandlas i en artikel på sidan 60.

Personvagnar

Mer än 300.000 Volvo personbilar sålda under 1979. Breddat produktprogram. Fortsatt ök- ning av tillverkning och produktivitet. Sam- arbetsavtal med Renault.

T otal t tillverkades ca 31, 5 mil j o ner personbilari västvärlden samtJapan under 1979 (31,8). Efter- frågan på personbilar motsvarade genomsnittet för de senaste fem åren. Under första halvåret var efterfrågeökningen god. En betydande för- svagning inträdde under årets senare del.

Utvecklingen i världen var dock oenhetlig.

I Västeuropa var försäljningen av personbilar nästan oförändrad med ca 10,6 miljoner bilar (10

A).

I J apan steg försäljningen obetydligt till ca 3,0 miljonerbilar (2,9). I Nordamerika såldes totalt ca lO ,3 miljoner bilar (10, 9). Importerade märken ökade och försäljningsminskningen drabbade framför allt bilar tillverkade i USA.

Volvo ökade avsättningen på en minskad totalmarknad och uppnådde högre andel av marknaden för personbilar i västvärlden. Där-

med stärktes ställningen inom de segment av marknaden där Volvo konkurrerar. Försälj- _ ningsökningarna uppnåddes främst på mark-f l naderna i Europa och i Nordamerika. Antalet · Volvo personbilar levererade till konsument var det högsta hittills under något år, 302.400 bilar (278.000). Därav utgjorde försäljningen av 240/260-serien219.000bilar (

+

16.000). 340- ~ ..

serien och Volvo 66 ökade till83. 400 (

+

8.400) 't~·

sålda bilar. ·

Flera faktorer medverkade till en större för- säljning och till högre marknadsandelar i de flesta länder. Till dessa faktorer räknas ett bred- dat personbilsprogram genom fler modellvari- anter, bl a -med dieselmotorer samt ökad kapaci- tet för att möta specifika krav på bilarna och deras utrustning från skilda marknader. F ort- satta satsningar gjordes likaså på säkerhet och kvalitet-egenskaper hosprodukterna som se- dan länge utgör hörnstenar i Volvos marknads- föring.

Genom större försäljningsvolym och en posi- tiv utveckling av produktiviteten inom tillverk- ningen kunde pnshöjningarna hållas lägre än inflationen. Konkurrensförmågan med avseen- de på pris har därmed kunnat upprätthållas.

Marknaden utmärktes dock av en fortsatt hård priskonkurrens.

,.

l

-

i

-

Försäljningsvärdet för produktgruppen

~kade med 23% till12.617 Mkr (10.257). Försälj- ingen på marknader utanför Sverige steg till

"-~.804 Mkr (7. 778) och utgjorde därmed 78% (76)

a v totalvärdet.

Norden-viktigt marknadsområde för Volvo -""ersonbilar

--....,.~verige

ökade försäljningen av personbilar

åter. Totalt registrerades 215.000 personbilar (201.000). Volvo beladeäven under1979första (240) och tredje (340) plats i modellstatistiken.

Totalt registrerades 55.800 Volvobilar (49.800) och marknadsandelen förbättrades till25,9%

(24,8). A v Volvos totala försäljning av person- bilar till konsument svarade den svenska mark- naden för18%, oförändrat från föregående år.

I Norge ökade såväl totalmarknaden som Vol- vos försäljning men marknadsandelen sjönk något. För åttonde året i rad var Volvo 240 den mest sålda personbilsmodel~~n. I Danmark minskade totalmarknaden. Aven Volvos försälj- ning sjönk men marknadsandelen förblev oför- ändrad. I Finland fortsatte Volvos försäljnings- framgångar för samtliga modeller och mark- nadsandelen ökade ytterligare.

l Nordamerika rullar nu nArrnare 600.000 Volvo- bilar phAgarna. Volvo till- hör de bilföretag som under senare i r kunnat öka sin an- del av denna hirda bil mark- nad. För de dagliga kund- kontakterna svarar drygt 500 äterförsäljare i USA och

ca-

nada.

Bilden är från staden Ma- con, nära Atlanta i staten Ge- orgia, USA.

fOrsäljningavpersonbilar, Mkr

Mkr

12 000 Ovr1ga

.::.::..::..:..:... _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ marknader

11000 10000 9000 8000 7000 6000

75 16 n

MarknadsomrAde 1975 1976

lO 79

_!~z..____

Nord•menka

Eutopa utanfor SW!nge

svena-e

1978 1~79

Svenge· 2 003 2 640 2.235 2.479 2 813 Norden

utanför Svenge 685 942 991 l 043 1.386 Europa

utanfor Norden 2:219 2.709 2,852 3.915 4:994 Nordamenka 2 008 l 513 l 608 2 025 2.495 Ovnga

marknader 610 637 624 795 929

Summa 7.525 8 441 8 310 10.257 12.617

fiifslljning av personbilar pi Volvos största marknader enlilt officiell recistrerinpstatistlk

Land

Antal nyreg1strmde Volvo personbilar

1979 1978 Marknadsandel.% 1979 1978 .

Svenge 55.800 49 800

USA 53.700 48 500

Storbntanmen 36.600 29 900 Nederhinderna 27 000 23 100 Vilsttyskland 25.000 . 25.000

Schweiz 7. 500 7. 500

Fmland 7.300 5.600.

Australien 6.700 6.300

Danmark 6.600 6 800 4,7 4.7

Canada 6 600 5 300 0,7 0,6

Mer ån 80%av antalet Volvo personbilar säldes ~ de t1o storsta marknaderna

Tillverknin&avpersonbilar

Gateborg Kalmar

Sammanlagt t Sver1ge Born, Nederlandarna Gent, Belgien Halifax, Canada ÖVnga lander Sammanlagt utanför Svenge

Totalt

Antaltillverkade bilar

1~79 1978

145.600 123 600 27.500 22100 173 100 145 700 90.500 64 700 37 200 34,300 8 600 8300 10 60.0 7.300 146.900 114 600 320 000 260.300

l

Försäljningen av Volvo 340- serien fortsätter att öka.

Även i tävlingssammanhang har bilarna haft framgångar och dokumenterat sina goda kör- och vägegenskaper- bl a kom Per-Inge W alfrids- son etta i SM i Rally-Cross 1979 med en Volvo343.

Volvo 345 är en femdör- rars kombicoupe med 51,5 kW (70 hk) motor. Under hösten 1979togsden mycket väl emot på de för Volvoviktiga marknaderna i Europa.

PERSONVAGNAR

Västeuropa utanför Norden svarade för40% av Volvos personbilsförsäljning.

Inom Västeuropa utanför Norden fortsatte Vol- vos personbilsförsäljning att växa. Storbritan- nien var den klart största marknaden med 36.600 sålda bilar, och där uppnå~ldes också den största ökningen för 340-serien. Aven i N eder- länderna ökade avsättningen av 340-serien starkt och Volvos andel av marknaden förbättra- des.

IVästtyskland, Belgien och Frankrike förblev marknadsandelarna i stort sett oförändrade.

. . I Italien nådde Volvo avsevärda framgångar.

tt mycket positivt mottagande av Volvos dieseldrivna personbilar på den italienska marknaden bidrog verksamt härtill.

12

Ökad försäljning i Nordamerika för Volvo Marknaden för personbilar i Nordamerika min- skade. Efterfrågan inriktades i ökad utsträck-{! ning mot mer bränsleekonomiska bilar. Efter- frågan på importerade modeller ökade och för tredje året i följd steg Volvos försäljning i USA och Canada. Detta gällde speciellt de fyrcylind-

riga modellerna.

6

Försäljningen till marknader i Afrika, AsierlJ!

Australien och Latinamerika var i sin helhet i stort sett oförändrad men rymmer stora varia- tioner mellan olika länder. De begränsningar av importen som infördes i Nigeria medförde ett betydande bortfall i Volvos försäljning. Detta uppvägdes av ökningar i Libyen, Malaysia och Australien.

Ökad tillverkning vid samtliga fabriker Tillverkningen av Volvo personbilar steg med 23% till sammanlagt 320.000 bilar och var vid samtliga fabriker högre än under 1978.

Den högre produktionen har kunnat kombine- _ras med en god produktivitetsökning- vid de

venska fabrikerna för fjär de året i rad. Sam ti- '·'digt har ansträngningarna att uppnå ännu

högre kvalitetfortsatt. Detta har verksam t bidragit till Volvos försäljningsframgångar.

~redare produktprogram

·-~ 980 års Volvomodeller togs väl emot på mark- naderna. Förutomytterligare förbättringar i frå- ga om köregenskaper och säkerhetsdetaljer in- gick även helt nya modell varianter: bilar med sexcylindrig dieselmotor och GLT -modellen (Grand Luxe Touring) med en motor på 130 kW (140 hk), båda i 240-serien samt Volvo 345, en femdörrars kombicoupe i 340-serien.

Produktutveckling och samarbetsavtal Det avtal som under året slöts med Regie Natio- nale des Usines Renault, Frankrike, syftar till samverkan i fråga om forskning, produktut- veckling och produktion. Avtalet kommer att stärka de bägge företagens konkurrenskraft ge- nom ett utvidgat samarbete på personbilsområ- det

En viktig förutsättning för avtalet är att de båda företagen skall bedriva sin verksamhet som likvärdiga och oberoende parter. Genom samarbetet utnyttjas de samlade utvecklingsre- surserna bättre, samtidigt som stora fördelar kan uppnås i form av längre serier vid produk- tion· av gemensamma komponenter.

Det produktutvecklingsprogram som Volvo tidigare fastställt fullföljs planenligt. Det kom- mer att kräva betydande investeringar i ny ut- rustning och ny kunskap .

. Marknadsföringen av de båda företagens per- sonbilar berörs ej av avtalet. Företagen kommer således att fortsätta att i konkurrens.~jälvstän­

digt marknadsföra sina produkter. Overens- kommeisen omfattar inte produkter utanför personbilsområdet.

Avtalet med Renault medförde en om bild- ning av Volvo Personvagnar AB. Härför redo- görs närmare på sidorna 8 och 29.

I december träffades överenskommelse med holländska staten om finansieringen av den framtida produktutvecklingen vid Volvo Car BV. Avtaletomfattartiden 1979-1986. Detinne- bär att Volvo Car BV får ett speciellt resultatstöd på upp till NLG 155 miljoner (ca 337 Mkr) som i mån av behov utbetalas successivt under åren 1979-1982 för produktutveckling. Bidraget är- under vissa förutsättningar- förenat med åter- betalningsskyldighet fram till1994.

Volvo hörtill världens främ- sta tillverkare av tunga last- bilaröver 16 tons totalvikt.

Volvo Fl2 lntercooler intro- ducerades under Aret. Vari- anten F12 Globetrotter, med en förhöjd hytt, har konstruerats speciellt för mycket krävande transpor- ter i tung internationell tra- fik.

Inredningoch utrustning av lastbilshytterna har ytter- ligare förbättrats. Rullbäl·

ten och en ny utformning av ratten ger föraren ökad sä- kerhet.

Bilden är från motorvägen motkontinenten nära Hel- slngborg.

Lastvagnar

Försäljningen ökade med 24%. Leveranser av drygt 29.000 fordon. Storbritannien, Frankrike och Sverige är de tre största marknaderna.

Efterfrågan kunde dock inte helt tillgodoses och marknadsandelen sjönk något. _

Frankrike_belade ånyo andra platsen bland·( )·

Volvos lastbilsmarknader. Volvo har under en - I västvärlden växte under hela året den totala följd av år kunnat öka sin andel på denna bety- efterfrågan på lastbilar inom de segment där dande marknad.

Volvo konkurrerar. Totalmarknaden var den På tredje plats kom Sverige. Volvo hävdade största under de senaste fem åren. sin position väl på en i stort sett oförändrad 6,

Volvo Lastvagnar uppnådde fortsatta be ty- totalmarknad. För lastbilar över 5 tons total vi~.::-'·

dande försäljningsframgå]j~ under 1979. var marknadsandelen 54% (51) och för lastbilar Sammanlagt levererades(?.;_@Tastb~ över 15 tons totalvikt var den 52% ( 48).

(25.300) och 1.400 (1.200) terrängbilar. Ä ven i de övriga nordiska länderna ökade Volvos försäljningsökningar nåddes främst i försäljning och marknadsandelar på i huvudsak Västeuropa och marknadsandelarna förbättra- oförändrade marknader.

des på flertalet marknader. Genom en fortsatt I Västeuropas övriga länder uppnådde Volvo förnyelse av produktprogrammet stärktes Vol- högre försäljning och förbättrade marknads- vas konkurrensförmåga. Under året vidgades andelar. Detta gällde speciellt den för Volvo Volvos försäljnings-och servicenät i många län- relativt nya italienska marknaden, där ca 900

der. tunga las · Ides.

Utanför Europa ökade försäljningen trots ordarnerika utveckla a marbetet med

bor~al~.e~ a _v leveranse~na till Iran. ~. Freigh_tliner Corporation ytte igare. Nya mo- ForsalJmngen stegtill5.991 Mkr (4.830 . rmtrqduceradesoc eranserna ökade.

t Oro ig e rna ¹ ran medförde att försäljning- en dit helt upphörde. Montering pågår fn (våren 1980) i mycket begränsad omfattning.

Stor ökning i Västeuropa

Storbritannien var även under 1979 Volvos klart största marknad för lastbilar över 15 tons total- vikt. Antalet registrerade lastbilar steg med 9%.

Försäljningen ö~ade i Peru, Australien och i länder i Mellersta Os tern. Avtal träffades om

-

a. - '-

^{~- ~}

:.:

större leveranser bl a till Angola samt till Sovjet- -unionen och Tjeckoslovakien.

Orderstocken var högre än vid föregående

·-11rsskifte; lagret av färdiga bilar var något lägre.

Förhandlingar pågår om Volvos medverkan i modernisering och utbyggnad av lastbilstillver- karen IWLs anläggningar i D DR.

l>kad tillverkning

Tillverkningen under 1979 innebaren god beläggning av koncernens kapacitet. Under se-

nare delen av året utnyttjades monteringskapa- citeten i Göteborg maximalt. Sammanlagt till- verkades 28.000 lastbilar. Av dessa monterades 14.300 i Göteborgoch 10.300i Belgien. Hos dotterbolagen i Storbritannien, Peru och Australien monterades 2.600 bilar. I övrigt ägde montering från packningssatser rum hos fristå- ende importörer i Grekland, Portugal, Marocko och Kenya.

Förutom lastbilar tillverkades sammanlagt 1. 900 terrängbilar (2. 000).

Utbyggnad i Sverige, Belgien och Brasilien För att möta den fortsatt stora efterfrågan på Volvos lastbilar kommer anläggningarna i Tu-

ForsaiJning av tastbllar, Mkr

Mkr

~~---~---~~

...:.::c;_::_ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ ....;.... _ _ __ r1ia;k,rt,d4"r

75 76 77 78 79

Europa utanfot Sverrge Sveroge

Mar1<nadsområde 1975 1976 1977 1978 1979 Svenge 615 761 885 833 .l 008 Norden u. Svenge

Europa u. Norden

442 567 608 711 895 986 1.282. 1.689 2.310 2.998 ÖVnga marknader 947 1.024 877 976 l 090 Summa 2.990 3.634 4 059 4.830 5.991 Försäljning av lastbilar pi Volvos största marknader enligt officiell registteringsstatistik

Vtktklass Antal nyrea:

1 totalvtkt(G\IW) Volvo lastbrlat Ma!l<nadsandel,%

Land 1979 . 1978 l!!f!9 1978

Storbntannten > 15ton 4.050 3.720 10,9 11,5 Franknke > 5ton 3.700 3.120 8,9 7,6

Sv~nge > 5ton 3.140 2.980 53,8 51,3 Danmark > 5ton l 650 1.530 26,3 25,6 Nedertanderna > 5ton .1.490 1.120 10,2 8,8 Belgren > Ston 1.290 1.080 12,7 12,0

FmJand > 6ton 1.280 960 34,2 28,7

Norge . > 5ton 970 980 29,6 24,3

USA > 12ton 670 536 0,4 0,3

ltahen" > l6ton 928 600 'Jant!lls41da la6tbtlarf,.n koncemE:n

veområdet i Göteborg att utvidgas. Byggnader- na som avses för montering av lastbilar skall stå färdiga i slutet av 1981- en investering på totalt

ca 135Mkr.

Volvos resurser för att be~äna den väst- europeiska marknaden förstärktes ytterligare genom att en ny anläggning för utrustning och leveranstrimning av lastbilad Oostakker, Belgien kunde tas i bruk i början av 1980.

Första byggnadsetappen i den nya delägda

fabri~ri i Curitiba,:Brasilien avslutades. Monte- ring av busschassier startade under hösten.

Montering av lastbilar börjar under senare

~len av t9Sö. .·

Moderna produkter och god service ger god konkurrensförmåga

Betydande resurser satsas på att fortlöpande utveckla och modernisera Volvos lastbilar. Det senaste praktiska resultatet av detta arbete är F12 Intercooler med den nya laddluftkylda motorn TD120F på 283 kW (385 hk) brutto och en ny växellåda, R7.

Volvos modell F7 valdes till" Arets Lastbil 1979" av en internationell expertgrupp av mo- torjournalister. Modell FlO kom på andra plats.

Volvo har n u ett brett pro- duktprogram för vaxande bussmarknader världen över.

Förturistbussar är Volvos mittmotorfilosofi mycket uppskattad. Motorn ar place- rad nära mitten mellan axlar- na. Detgerbussen goda kör- egenskaperochsäker väg- hällning.

- En motorväg i Storbri- tannien, en av Volvosstora bussmarknader, nära staden Southampton.

Bussar

Försäljningen steg med 39%. Stor orderingång.

De utomnordiska marknaderna ökade i bety- delse. Stort intresse förnytt busschassi. Ökad satsning på trafiksystemtjänster _

Som ett resultat av den under 1978 ökade order- ingången var leveranserna av busschassier från Volvo under 1979 väsentligt större än under tidigare år. Försäljningen steg med 39% till632 Mkr (455). Försäljningen till Europa utanför Nordenliksom till utomeuropeiska marknader var markant högre, som framgår av tabellen på sidan 17.

Leveranserna till marknader utanför Sverige utgjorde 82% (80) av det totala försäljningsvär- det. Orderstocken var vid utgången av 1979 i det närmaste 20% högre än vid årets ingång, medan lagret av färdiga bussar var något mindre.

SåväliDanmark och Finland som i N or ge

mins~ade bussmarknaden totalt. Trots detta steg försäljningen av Volvos busschassier i Nor- ge och Finland medan den var oförändrad i Danmark. I Sverige ökade leveranserna med 15%. De första Vofvobussarna levererades till

Färöarna. Marknadsandelen i Norden steg och nådde sin hittills högsta nivå, 47%.

I Europa utanför Norden ökade Volvos för- (/ säljning med 28%. Speciellt i Storbritannien, .: men även i Holland, Belgien och Portugal-som alla är betydande bussmarknader för Volvo- nåddes försäljningsframgångar. I Storbritan- nien steg orderingången på turistbussar och i ,f

Holland på linjebussar. Försäljningen på den ~~

grekiska marknaden gick något tillbaka jämfört med det mycket goda året 1978.

Nya marknader öppnades i Angola, Pakistan, Singapore, Taiwan och Brasilien. Totalt levere- rades 675 busschassier till dessa länder under året. Försäljningen ökade i Peru och Marocko men gick tillbaka i Australien.

Av årets produktion, som uppgick till3.500 chassier (2. 500), monterades närmare 70% i Boråsfabriken. De första busschassierna, mon- terade vid den delägda fabriken i Brasilien, leve- rerades i slutet av året. Monteringstakten kom- mer successivt att öka till en väsentligt högre nivå under 1980.

I många delar av världen utgör lokal monte- ring av busschassier från packningssatser leve- rerade från Sverige en förutsättning för försälj- ning. Sådan montering sker nu på tio export- marknader.

l .!.

Nytt busschassi. Utvidgad försäljning avtra- fiksystemtj än s ter.

/-';et nya busschassi t, BlOM, möttes av stort

·Intresse. Avslut på drygt 700busschassiertill slutlig kund gjordes under årets andra hälft, trots att produktionen startade först i februari 1980.

- , Efterfrågan på analyser av trafiksystem och -yianeringstjänster har fått ökad omfattning-

främst i Norden. Mot den bakgrunden etablera- des Volvo Transportsystem som en separat en- het från årsskiftet 1979/80. Volvo Bussar och Kollektiva Transportsystem bytte namn till Volvo Bussar AB.

Nytt stadsbussystem i drift

Volvos nya stadsbussystem togs i drift för första gången under hösten i Halmstad. I pilotprojek- tet ingår 8 bussar och 25 nivåhållplatser. Syste- met är baserat på Volvos bussmodell Bl OR. Bus-

Försäljnmgavbussar, Mkt

700 600

75 76 n 1fJ

Mdrkn<ICsottride 1975 1976

Svenge 55 86

Norden

utanfor Sver~e 98 100 Europa

utanfor Norden 88 84 övnga marknader . 80 158

Summa 321 428

Föraäliningav busschassier, antal

MarkmldsormAde Sv e~ e

Norden utanfor Svenae Europa utanfor Norden Ovnga marknader Totalt

sen körs intill en hållplats med samma höjd som bussgolvet Snabbare och bekvämare på- och avstigning uppnås för alla passagerare.

Alternativa bränslen

Metanol kan bli ett intressant alternativ till dieselolja och bussar i tätortstrafik kan vara ett lämpligt område för tillämpning av metanol- drift. Tillsammans med Storstockholms Lokal- trafik (SL) provar Volvo därför under två års tid metanoldrift av två ledbussar. Proven startade i december 1979.

79

1977 81 97 105 164 447

EurOJ)a utanfor Sven ge Svertge

1978

92 118 117 128 455

1979 450 800 1.070 1.230 3.550

1979 113

148 178 193 632

1978

390 710 830 780 2.710