Öppna jämförelser 2017.pdf Pdf, 2 MB.

(1)

Öppna jämförelser 2017 Vård och omsorg om äldre

Jämförelser mellan kommuner och län

(2)

Sveriges Kommuner och Landsting webbutik.skl.se

E-post: publikationer@sklfs.se Socialstyrelsens publikationsservice www.socialstyrelsen.se/publikationer E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se

© Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen 2018 Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang.

Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem.

Socialstyrelsen: Artikelnummer 2018-3-10, ISBN 978-91-7555-449-5 SKL: ISBN 978-91-7585-674-2

Foto: Pia Nordlander, Casper Hedberg, Maskot, Folio Produktion: Advant produktionsbyrå, 2018

Form: Yra

(3)

Förord

För åttonde året i rad publicerar Sveriges Kommuner och Landsting och Social styrelsen gemensamt rapporten Öppna jämförelser – Vård och omsorg om äldre.

Öppna jämförelser har under de senaste åren utvecklats till ett värdefullt instrument för analys och stöd i utveckling inom vården och omsorgen om äldre.

Syftet med indikatorbaserade jämförelser är att beslutsfattare på olika nivåer, politiker, förvaltningschefer, verksamhets- och kvalitetsansvariga i kommu- nerna, landstingen och regionerna ska få ett underlag för att följa upp och för- bättra den egna verksamhetens resultat. Rapporten ska inspirera till lokala, regionala och nationella diskussioner om vad som kan förbättras, men även ge insyn i den offentligt finansierade vården och omsorgen om äldre gällande kvalitet och effektivitet.

Projektets arbetsgrupp har bestått av Helena Henningson från Sveriges Kommuner och Landsting samt Kalle Brandstedt, Eva Lejman och Ann-Catrin Johansson från Socialstyrelsen.

Vi riktar ett särskilt tack till företrädare från kvalitetsregistren och övriga uppgiftslämnare som bidragit med underlag till rapporten. Ansvariga enhets- chefer för rapporten har varit Stina Hovmöller vid Socialstyrelsen och Åsa Furén-Thulin vid Sveriges Kommuner och Landsting.

Vesna Jovic Olivia Wigzell

VD Sveriges Kommuner och Landsting Generaldirektör, Socialstyrelsen

(4)

(5)

Innehåll

Sammanfattning . . . . 7

Inledning . . . . 8

Vad är öppna jämförelser?. . . 9

Förändringar i årets rapport . . . 9

Indikatorer . . . .9

Datakällor i årets rapport . . . 9

Nationella enkätundersökningar . . . .9

Officiell statistik . . . .9

Nationella kvalitetsregister . . . .9

Tolkning och analys av resultat . . . .10

Relativa jämförelser . . . 10

Rikets genomsnitt och variation . . . 11

Analysera resultatet lokalt och regionalt . . . .11

Gruppindelad statistik . . . 11

Resultat och analys på enhets- och verksamhetsnivå . . . .12

Nationellt och regionalt stöd . . . 12

Vård och omsorg i ordinärt och särskilt boende . . . .13

Kommunens ansvar och utförare . . . 13

Indikatorer för vård och omsorg i ordinärt boende . . . 14

1. Bemötande, förtroende och trygghet i hemtjänst. . . 15

2. Inflytande och tillräckligt med tid i hemtjänsten . . . 15

3. Riskförebyggande vård och omsorg i ordinärt boende . . . 16

4. Personalkontinuitet i hemtjänsten . . . 17

5. Förändring av självskattad hälsa för hemtjänsttagare 65 år och äldre . . . 18

6. Bedömning av hemtjänsten i sin helhet . . . 18

Indikatorer för vård och omsorg i särskilt boende . . . 19

7. Bemötande, förtroende och trygghet i särskilt boende . . . 19

8. Kontakt med personal i särskilt boende . . . 20

9. Inflytande och tillräckligt med tid i särskilt boende . . . 21

10. Mat och måltidsmiljö i särskilt boende . . . 21

11. Boendemiljö i särskilt boende . . . 22

12. Aktiviteter och känsla av ensamhet i särskilt boende . . . 22

13. Riskförebyggande vård och omsorg i särskilt boende för äldre . . . 24

14. Bruk av tryckavlastande underlag . . . 24

15. Bedömning av särskilt boende i sin helhet . . . 25

(6)

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg . . . 27

16. Väntetid till särskilt boende . . . 28

17. Fallskador bland personer 80 år och äldre . . . 29

18. Frakturer på lår och höft bland personer 65 år och äldre . . . 30

19. Brytpunktssamtal . . . 30

20. Smärtskattning sista levnadsveckan . . . 31

Läkemedel . . . 31

Läkemedelsbiverkningar orsakar akutsjukvård . . . .32

Läkemedelsgenomgångar . . . .32

Flera sätt för säkrare läkemedelsanvändning . . . .32

Tre eller fler psykofarmaka . . . 32

21. Tre eller fler psykofarmaka i hemtjänsten . . . 32

22. Tre eller fler psykofarmaka i särskilt boende . . . 32

Tio eller fler läkemedel . . . 33

23. Tio eller fler läkemedel i hemtjänsten . . . 33

24. Tio eller fler läkemedel i särskilt boende . . . 33

Olämpliga läkemedel . . . 33

25. Olämpliga läkemedel i hemtjänsten . . . 33

26. Olämpliga läkemedel i särskilt boende . . . 33

Antipsykotiska läkemedel . . . 33

27. Antipsykotiska läkemedel i hemtjänsten . . . 34

28. Antipsykotiska läkemedel i särskilt boende . . . 34

Indikatorer och bakgrundsmått i Öppna jämförelser 2017 . . . .35

Indikatorer . . . 35

Bakgrundsmått . . . 37

Referenser/litteraturlista . . . .39

Kommunernas resultat . . . .40

(7)

7

sammanfattning

Sammanfattning

För åttonde gången presenterar Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre.

De indikatorer som rapporten beskriver är möjliga för både kommuner och landsting att påverka. Rapporten ger en bred bild av vården och omsorgen om äldre. Fokus i rap- porten är den sammanhållna vården och omsorgen. Detta område är särskilt viktigt för gruppen äldre personer med stora behov av insatser från både kommun och landsting.

Rapporten belyser också särskilt boende samt hemtjänst och hemsjukvård i ordinärt boende.

I årets rapport presenteras 28 indikatorer och 15 bak- grundsmått.

Några av årets resultat:

• Andel äldre i ordinärt och särskilt boende som anser att de alltid eller oftast kan påverka personalens utföran- de, tider och omfattning av omsorgen har förbättrats marginellt mot föregående år. Det är fortfarande fler äldre inom ordinärt boende som upplever inflytande och delaktighet i möjligheten att påverka omsorgens utformning, 49 procent jämfört med 41 procent i särskilt boende. Spridningen mellan kommunerna varierar stort.

• Det är 39 procent av både kvinnor och män inom särskilt boende som svarar att det är mycket eller ganska lätt att få kontakt med sjuksköterska, läkare eller omsorgs- personal. Det är en försämring med 14 procentenheter från föregående år.

• Inom särskilt boende uppger 46 procent att de är nöjda med aktiviteter som erbjuds och inte ofta besväras av ensamhet. En marginell förbättring från föregående år.

Kvinnor är mer nöjda än män men fortfarande upplever mer än 50 procent av de äldre ensamhet samtidigt som de sociala aktiviteterna inte upplevs som positiva.

• Andelen personer 75 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänst eller inom särskilt boende med tio eller fler läkemedel har ökat sedan föregående år. Inom ordinärt boende har 24,2 procent tio eller fler läkemedel för- skrivna, en ökning med tre procentenheter, och det är mer vanligt förekommande bland kvinnor än hos män.

Inom särskilt boende är det 31,9 procent av personer 75 år eller äldre som har tio eller fler läkemedel. En ökning med sex procentenheter jämfört med föregående år.

Även inom särskilt boende är det mer vanligt förekom- mande bland kvinnor.

• Antalet frakturer på lår och höft bland personer 65 år och äldre fortsätter att minska. Under åren 2014 till 2016 var det i genomsnitt 858 frakturer per 100 000 invånare, 65 år och äldre, vilket kan jämföras med 884 frakturer för åren 2013 till 2015. Det är fortfarande stora skillnader mellan kvinnor och män. Bland kvinnor drabbades 1 099 personer per 100 000 invånare under mätperioden vilket kan jämföras med 575 män.

• Cirka 60 personer per 1 000 invånare, 80 år eller äldre, vårdades för fallskada inom slutenvården. Det är fler kvinnor än män som drabbas, 67 kvinnor per 1 000 invå- nare respektive 47 män per 1 000 invånare.

• Andelen personer 65 år eller äldre inom ordinärt och särskilt boende som erhållit uppföljning av planerade åtgärder för fall, undernäring, trycksår och nedsatt mun- hälsa har försämrats från föregående år. Det är 42 pro- cent av personer 65 år eller äldre som har erhållit riskfö- rebyggande uppföljning. Inom särskilt boende hade 56 procent av personer 65 år eller äldre erhållit uppföljning inom samtliga riskområden vilket kan jämföras med 62 procent från föregående år. Spridningen mellan kom- munernas täckningsgrad för både ordinärt och särskilt boende varierar stort i andel personer med risk för fall, under näring, trycksår eller nedsatt munhälsa.

Indikatorerna i rapporten visar på stora resultatmässiga

skillnader mellan kommunerna. Det finns därför stor anled-

ning att analysera resultaten på kommunnivå. Orsak erna

bakom skillnaderna behöver analyseras lokalt och regio-

nalt, i vissa fall tillsammans med företrädare för landstingen,

eftersom sådana analyser kräver kunskap om lokala förut-

sättningar. Kommunerna har också möjlighet att analysera

sina resultat på verksamhets- och enhetsnivå för de flesta

av indikatorerna, bland annat där resultaten är hämtade från

den nationella enkätundersökningen Vad tycker de äldre om

äldreomsorgen? och Enhetsundersökningen för äldre.

(8)

Inledning

Detta är den åttonde rapporten med indikatorbaserade jämförelser av vården och omsorgen om äldre som Sve- riges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen re- dovisar tillsammans.1 Tanken är att rapporten ska ge ett underlag till diskussion och analys på nationell, regional och lokal nivå mellan vården och omsorgens aktörer.

Målgrupp för rapporten är:

• Beslutsfattare och förtroendevalda i både kommun och landsting.

• Ledande tjänstepersoner i både kommun och landsting.

• Företrädare från olika verksamheter och professioner inom vården och omsorgen av äldre.

1. I december 2017 publicerades utöver den årliga rapporten, en specialutgåva som visar på utvecklingen inom öppna jämförelser vård och omsorg om äldre under en tioårsperiod. I rapporten redovisas ett antal utvalda indikatorer och bakgrundsmått för åren 2007–2016.

Även i år har rapporten ett fokus på sammanhållen vård

och omsorg för äldre personer med omfattande behov. Av

totalt 28 indikatorer i årets rapport speglar 13 resultatet på

olika delar av den sammanhållna vården och omsorgen

där huvudmän och olika yrkesgrupper måste samverka för

en god vård och omsorg.

(9)

9

inledning

VAD ÄR ÖPPNA JÄMFÖRELSER?

Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kunskapsut- vecklingen för att främja en jämlik socialtjänst och hälso- och sjukvård med god kvalitet. Öppna jämförelser ska ses som ett verktyg för att analysera, följa och utveckla social- tjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta mål gruppen för öppna jämförelser är beslutsfattare och aktörer på dessa nivåer. Målet är att öppna jämförelser ska bidra till verksamhetsförbättringar som kommer de äldre till gagn utifrån deras behov.

Genom öppna jämförelser kan en kommun eller ett landsting eller region jämföra sin verksamhet med andra utifrån de indikatorer och bakgrundsmått som redovisas i rapporten. Jämförelser kan också göras med läns- och riks- genomsnitt.

Öppna jämförelser i denna rapport bygger på nationell statistik och andra uppgifter som belyser vården och om- sorgen om äldre. Ambitionen är att ge en så allsidig bild som möjligt, men öppna jämförelser ger inte hela bilden av vad som behövs för god kvalitet. På lokal nivå finns tillgång till data och information som kan komplettera och bidra i den lokala analysen. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet eller en bra omsorg i det enskilda fallet.

Öppna jämförelser bidrar också till en diskussion om datakvaliteten och åtkomsten till data. All data i rapporten kommer ursprungligen från kommunerna, landstingen eller de enskilda äldre och det är viktigt att datakällorna vidareutvecklas så att jämförelserna även fortsättningsvis blir aktuella.

FÖRÄNDRINGAR I ÅRETS RAPPORT Indikatorer

Inga indikatorer har ändrats i årets rapport. Två indikatorer gällande stroke har tagits bort till följd av att enkäten i Riks-Stroke har ändrats. Följande indikatorer utgår:

• Rehabilitering 12 månader efter stroke.

• Funktionsförmåga 12 månader efter stroke.

Från och med i år redovisas indikatorer från undersök- ningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? även uppde- lat på offentlig och privat regi.

I bilaga 1. som finns på Socialstyrelsens och SKL:s webb- platser, finns samtliga resultat samlade. Bilagan innehåll- er kommunernas resultat och resultat uppdelade för kvin- nor och män, för stadsdelar samt för privat och offentlig regi. Bilagan innehåller också beskrivningar av indikatorer och bakgrundsmått.

DATAKÄLLOR I ÅRETS RAPPORT Nationella enkätundersökningar

• Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

• Socialstyrelsens Enhetsundersökning om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

• Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), Sveriges Kommuner och Landsting.

Officiell statistik

• Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen.

• Patientregistret, Socialstyrelsen.

• Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.

• Registret över insatser i kommunal hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen.

Nationella kvalitetsregister

• Senior alert.

• Svenska palliativregistret.

(10)

Tolkning och analys av resultat

RELATIVA JÄMFÖRELSER

Genom att presentera öppna jämförelser för vården och omsorgen om äldre ges möjlighet till en mer faktabaserad diskussion om vårdens och omsorgens kvalitet. Rappor- ten ger ansvariga beslutsfattare, medarbetare, äldre, an- höriga, media och andra intresserade möjlighet att agera, ställa frågor och delta i dialogen. Rapporten ger också ett underlag för diskussioner om en jämlik vård och omsorg i hela landet, eftersom data finns uppdelad på kvinnor och män i en bilaga på Socialstyrelsens och SKL:s webbplatser.

Redovisningen i rapporten har en beskrivande karaktär som ska underlätta tolkningen. I rapporten görs inga ana- lyser av skillnader eller orsaker. Detta måste kommuner, landsting och regioner göra regionalt och lokalt. Resulta- tet för indikatorerna i rapporten måste relateras till de mål som finns angivna i den lokala eller regionala styrningen och ledningen av vården och omsorgen om äldre.

I rapporten och bilaga 1 finns en tabell med resultatet för 28 indikatorer på kommunnivå, länsnivå samt riket. I ta- bellen kan varje kommun se de egna resultaten. Kommu- nerna är sorterade länsvis. Ibland saknar vissa kommuner ett resultat på en indikator. Det beror oftast på att det sta- tistiska underlaget för indikatorn är för litet för att kunna publiceras.

Tabellen är färgad med grönt, gult och rött. Grönt bety-

der att kommunvärdet på indikatorn hör till de 25 procent

av kommunerna med bäst värde i förhållande till de andra

kommunerna. Rött får de 25 procent av kommunerna med

sämst värde och gult får de 50 procent av kommunerna

som ligger mitt emellan.

(11)

11

tolkning och analys av resultat

Antalet kommuner i de tre färggrupperna varierar beroen- de på vilken indikator det gäller och spridningen av resul- tatet på indikatorn. Jämförelserna är relativa, alla kommu- ners värden är relativa i förhållande till övriga kommuner.

Det innebär att en kommun kan ha ett grönt värde på en indikator ena året, och få ett rött värde på samma indikator året därpå utan att ha försämrat sitt resultat. Om detta in- träffar kan det bero på att många kommuner har förbättrat sitt värde på indikatorn i högre grad än den egna kommu- nen. Rikets medelvärde eller ett grönt resultat behöver inte vara ett bra resultat. En av fördelarna med den färgsatta jämförelsen är att det är lätt att få en överblick. De relativa jämförelserna är också användbara så länge det inte finns några exakta och överenskomna målvärden för de enskil- da indikatorerna på nationell nivå. När en kommun har ett bättre värde än den egna kommunen, indikerar det att det bättre värdet går att uppnå.

Tabellen innehåller även 15 strukturella bakgrundsmått som inte har färgsatts. De ingår inte i jämförelserna mel- lan kommunerna men kan vara stöd vid egna analyser.

RIKETS GENOMSNITT OCH VARIATION

För att tolka resultatet på en indikator är det viktigt att gå till datakällan för att förstå hur indikatorn har tagits fram, vad den avser att mäta, täckningsgrad, mätperiod och svarsfrekvens. Denna information finns i bilaga 1, Beskriv- ning av indikatorerna.

Det finns stor spridning mellan kommunerna när det gäller resultat för nästan alla indikatorer i rapporten. Det är olika faktorer som bidrar till variationen, till exempel befolkningens ålderssammansättning och hälsa, de äldres behov och kommunens geografi. Men en del av variatio- nen beror också på att det finns kommuner och landsting som har hittat ett bättre sätt att organisera och bedriva vår- den och omsorgen.

För alla indikatorer anger vi ett medelvärde och medi- anen för riket. Det finns en risk att rikets värde uppfattas som ett medelgott resultat. Rikets värde är dock ett statis- tiskt värde, ett utfall av allas resultat, och behöver inte vara ett eftersträvansvärt värde. I den lokala analysen bör fokus ligga på, dels de egna tidigare resultaten, dels relationen till andra jämförbara kommuner. Det är relevant att rela- tera resultatet i öppna jämförelser till lokala och regionala mål för berörda indikatorer. Har en kommun, eller ett län, lyckats nå ett högt värde på en indikator är det värdet möj- ligt att uppnå för andra.

Analysera resultatet lokalt och regionalt

För att en kommun eller ett landsting eller region ska kunna använda resultatet på en indikator i lokalt eller regionalt förbättringsarbete, krävs både förståelse för och analys av de bakomliggande orsakerna till resultatet. Egna analyser är nödvändiga för att kunna prioritera åtgärder när man vill förbättra det egna resultatet. För att stärka analyser och bearbetningar av jämförelserna behövs ofta mer information. På lokal och regional nivå finns statistik och nyckeltal som är användbara i analysen. Det kan till exempel vara uppgifter om volymer, antal medarbetare med en viss kompetens och data på enhetsnivå. Det finns också olika rapporter och webbplatser där det går att häm- ta information och mer detaljerade uppgifter som berör indikatorerna, bland annat www.socialstyrelsen.se, www.

kolada.se, www.senioralert.se och www.palliativ.se.

Indikatorerna för sammanhållen vård och omsorg är ett underlag för diskussion och gemensam analys mellan kommuner och landsting, både beslutsfattare och profes- sionsföreträdare. Öppna jämförelser kan användas inom den samverkansstruktur som finns i alla län för samver- kan mellan kommun och landsting.

GRUPPINDELAD STATISTIK

Vården och omsorgen ska vara individanpassad och utgå från den enskildes behov. Dessutom ska vården och om- sorgen vara likvärdig oavsett om den enskilde är man eller kvinna, eller utifrån någon annan diskrimineringsgrund.

För att belysa eventuella skillnader så presenterar vi de flesta indikatorer uppdelade för män respektive kvinnor.

Syftet är att underlätta jämställdhetsanalyser. För några indikatorer är detta inte möjligt. Många små kommuner saknar i denna rapport värde för män respektive kvinnor.

Det beror på att det statistiska värdet är för lågt (färre än 30

observationer) för att vi ska publicera uppgifterna. Värdet

på indikatorerna uppdelade på män respektive kvinnor

finns i tabellbilaga 1, som finns på webbplatserna social-

styrelsen.se och skl.se.

(12)

Resultat och analys på enhets- och verksamhetsnivå

I rapporten publiceras resultaten för indikatorerna på kommunnivå. Det innebär att vi har slagit ihop resultat för verksamheter och enheter inom en kommun till ett kom- munresultat, ett medel- eller medianvärde för kommu- nen. I de flesta kommuner finns en spridning av resultat mellan enheterna inom hemtjänsten respektive särskilt boende. Det är möjligt att analysera och jämföra resultat på verksamhets- och enhetsnivå för vissa av indikatorer- na. För de indikatorer som bygger på data från enkätun- dersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? kan de kommuner som bistått Socialstyrelsen med information om enheter och verksamheter ta del av enheternas och verksamheternas resultat. Materialet finns tillgängligt på Socialstyrelsens webbplats. På Socialstyrelsens webbplats är det även möjligt att se hur de äldres svar fördelat sig över samtliga svarsalternativ för respektive fråga.

Kommunerna och landstingen eller regionerna kan dessutom använda sig av sina egna inloggningar till de kvalitetsregister som bistått med data, för att analysera resultat på enhets- och verksamhetsnivå. Dessa kvali- tetsregister är Senior alert och Svenska palliativregistret.

Kommunerna har även möjlighet att komplettera sina analyser med material från Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning inom äldreomsorgen. Där finns data både på kommunnivå och för enskilda verksamheter och enheter. De resultat som presenteras för enheter inom res- pektive kommun kan vara utformade på ett annat sätt än indikatorerna i denna rapport. För att tolka resultaten be- hövs därför kunskap om hur indikatorerna är utformade.

Information om indikatorerna finns i bilaga 1, Beskrivning av indikatorerna.

NATIONELLT OCH REGIONALT STÖD

Det finns flera olika handböcker, undersökningar och redskap som kan vara ett stöd i arbetet med öppna jäm- förelser:

• SKL:s Handbok för öppna jämförelser inom socialtjänst ger steg för steg stöd för hur resultaten kan tolkas och förstås. Handboken kan laddas ned från webbutiken på skl.se.

• Socialstyrelsens handbok för effektivitetsanalyser, www.socialstyrelsen.se.

• I Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se går det att göra analyser och välja kommuner och lands- ting att jämföra sig med i Jämföraren. Många nyckeltal finns på enhetsnivå för hemtjänst respektive särskilt boende.

• Socialstyrelsens Handbok för utveckling av indikatorer- för god vård och omsorg, www.socialstyrelsen.se.

• Socialstyrelsens jämförelseverktyg för öppna jämför- elser, www.socialstyrelsen.se. Här finns också resultatet från Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning.

• Resultatet från den nationella undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? finns på Socialstyrelsens webbplats.

• I Äldreguiden finns uppgifter hämtade från ovanstående undersökningar med information som riktas till befolk- ningen, www.socialstyrelsen.se.

• Inom ramen för den samverkans- och stödstruktur som finns i alla län, erbjuds på många håll stödjande aktivi- teter för att öka förståelsen och förbättra analysen av resultatet från öppna jämförelser. Läs mer på:

skl.se/evidensbaseradpraktik.

(13)

13

vård och omsorg i ordinärt och särskilt boende

Vård och omsorg i ordinärt och särskilt boende

KOMMUNENS ANSVAR OCH UTFÖRARE

Detta avsnitt belyser vård och omsorg i ordinärt och sär- skilt boende. Kommunerna har huvudansvaret för äldre- omsorgen, bland annat den verksamhet som bedrivs inom hemtjänsten och i särskilda boenden. Sedan år 2009 kan kommunerna välja att tillämpa lagen om valfrihetssystem i äldreomsorgen (LOV). Lagen ger möjlighet för privata och ideella aktörer att utföra bland annat hemtjänst enligt spe- cifika kvalitetskriterier med ersättning från kommunen.

Oavsett driftsform är kommunen fortfarande huvudman för äldreomsorgens verksamheter och verksamheten fi- nansieras med kommunala skattemedel. Kommunerna är skyldiga att följa upp verksamheten och om ett valfri- hetssystem tillämpas, måste kommunen informera på ett sakligt, relevant och tillgängligt sätt för att underlätta den enskildes val av utförare.

Med hemtjänst avses en behovsbedömd insats i form av service och personlig omvårdnad som utförs i den äldres bostad. Det kan handla om praktisk service som att städa, handla och leverera färdiglagad mat. Beroende på den äldres behov kan hjälpen också innefatta personlig omvårdnad, till exempel hjälp med hygien, stöd vid förflyttning, och annan omsorg.

I september 2017 hade drygt 164 100 personer över 65 år i ordinärt boende en eller flera insatser av hemtjänst. Drygt 47 600 personer över 65 år hade beslut om matdistribu- tion. I september 2017 bodde drygt 81 600 personer 65 år el- ler äldre i permanenta särskilda boendeformer [1]. Särskilt boende är ett individuellt behovsprövat boende för service, vård och omsorg som kommunerna tillhandahåller till personer som behöver vård, omsorg och stöd dygnet runt.

De allra flesta som bor i särskilt boende behöver omfattande hjälp flera gånger under dygnet, på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller oro. Det kan till exempel handla om hjälp med att förflytta sig, att ta läkemedel, att äta, att sköta den personliga hygienen eller att delta i aktiviteter.

Många av de äldre har kognitiva sjukdomar och besvär och behöver därför särskilt anpassad vård och omsorg.

Det saknas än så länge nationella uppgifter om behov

och funktionsförmåga hos äldre med hemtjänst eller som

beviljats särskilt boende.

(14)

Socialstyrelsen tog 2012 fram Äldres behov i centrum, ÄBIC, som är en modell för strukturerad behovsbedöm- ning med hjälp av ett gemensamt fackspråk, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – ICF.

ICF ingår i WHO-familjens klassifikationer. Modellen kan på sikt bidra till förbättrad nationell statistik. Med en för- bättrad nationell statistik där den äldres behov och funk- tionsförmåga bedöms mer likartat, kan jämförelser göras på insatsernas effekt.

ÄBIC ingår sedan 1 september 2016 i IBIC som omfattar alla vuxna med funktionsnedsättning som behöver stöd i det dagliga livet (SoL, LSS).

Kommunerna ska enligt socialtjänstlagen 5 kap. 4 § (2001:453) inrikta äldreomsorgen så att äldre personer får ett värdigt liv och känner välbefinnande. Förutsättning- arna och ambitionsnivåerna skiljer sig åt mellan landets kommuner.

De flesta äldre är fortsatt nöjda med både hemtjänsten och särskilt boende och ger generellt goda omdömen om äldreomsorgen i sin helhet. Spridningen mellan kom- munerna med det högsta och lägsta värdet per indikator åskådliggörs för varje indikator för hemtjänst respektive särskilt boende i diagram 1.

INDIKATORER FÖR VÅRD OCH OMSORG I ORDINÄRT BOENDE

I detta avsnitt redovisas resultaten för sex indikatorer som avser att spegla delar av kvaliteten i ordinärt boende. Till- gång till data på både kommun- och enhetsnivå från under- sökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 finns på www.socialstyrelsen.se samt på www.kolada.se. Alla indikatorer i detta avsnitt finns i kommuntabellen, bilaga 1.

Följande indikatorer redovisas för ordinärt boende:

1. Bemötande, förtroende och trygghet i hemtjänsten.

2. Inflytande och tillräckligt med tid i hemtjänsten.

3. Riskförebyggande åtgärder.

4. Personalkontinuitet inom hemtjänsten.

5. Förändring av självskattade hälsa mellan åren 2016 och 2017.

6. Andel äldre som är nöjda med hemtjänsten i sin helhet.

I tabell 1 redovisas resultat för riket för samtliga indikatorer inom ordinärt boende uppdelat på kvinnor och män. Syf- tet är att ge en överskådlig bild av resultatet för riket och skillnader mellan kvinnor och män. Av de indikatorer som presenteras uppdelat på kvinnor och män inom ordinärt boende har män bättre resultat för tre indikatorer och kvinnor har bättre resultat än män för två indikator. För samtliga indikatorer i tabell 1, förutom personalkontinuitet i hemtjänsten, är ett högt värde positivt.

tabell 1. Resultat för riket för indikatorer redovisade inom ordinärt boende, uppdelat på kvinnor och män, år 2017.

Indikator Riket Kvinnor Män

1. Bemötande, förtroende och

trygghet i hemtjänsten (%) 36 35 37

2. Inflytande och tillräckligt med

tid i hemtjänsten (%) 49 48 50

3. Riskförebyggande åtgärder (%) 42 42 40 4. Personalkontinuitet i hemtjänsten (antal) 15 15 15 5. Förändring av självskattad hälsa (%) 0,5 0,6 0,3 6. Hemtjänsten i sin helhet (%) 89 89 90 Källor: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen, Senior alert, Kommun- och landstingsdasen (Kolada).

diagram 1. Översikt gällande resultat från indikatorer för Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? redovisat för hemtjänst och särskilt boende, år 2017. Ett högt värde är ett positivt resultat.

Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen 2017.

Hemtjänst Särskilt boende

Aktiviteter och känsla av ensamhet Boendemiljö Mat och måltidsmiljö Kontakt med personal Hemtjänst och särskilt boende i sin helhet Inflytande och tillräckligt med tid Bemötande, förtroende och trygghet

0 20 40 60 80 100

Procentandel nöjda brukare

(15)

15 1 . BEMÖTANDE, FÖRTROENDE OCH TRYGGHET I HEMTJÄNST

Indikatorn beskriver den äldres upplevelse av bemötande och förtroende för hemtjänstpersonalen samt trygghet med hemtjänst. Äldre personer som behöver hjälp och stöd i sitt dagliga liv befinner sig i beroendeställning gentemot biståndshandläggare och personal inom äldre omsorgen.

Att känna tillit och förtroende till dem som ger stöd och att bli sedd och respekterad är viktigt för känslan av trygghet.

Trygghet för äldre personer med hemtjänstinsatser bygger bland annat på förtroende för personalen. Förtroende ska- pas bland annat genom personalens utförande och bemö- tande. Indikatorn består av positiva svar från tre frågor från under sökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

- Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt?

- Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig?

- Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten?

Andelen äldre som avgett ett positivt svar på alla tre frågorna varierar mellan 22 och 55 procent bland kommunerna. För riket är värdet 36 procent, jämfört med 39 procent före- gående år. Det är 37 procent av männen som svarat positivt, jämfört med 35 procent bland kvinnorna. Andelen som svarat positivt på frågorna har minskat hos såväl kvinnor som män jämfört med föregående år. I tabell 2 redovisas kommuner med högst andel äldre som alltid blir bra be- mötta, känner förtroende för personalen och som känner sig mycket trygga med hemtjänsten.

tabell 2. Kommuner med högst resultat för indikatorn bemötande, förtroende och trygghet i hemtjänsten, år 2017.

Kommun Andel (%) Rang

Gagnef 55 1

Nykvarn 53 2

Ekerö 52 3

Vansbro 52 3

Svenljunga 51 5

Töreboda 51 5

Ockelbo 51 5

Hylte 51 5

2 . INFLYTANDE OCH TILLRÄCKLIGT MED TID I HEMTJÄNSTEN

Brukare och patienter som aktiva medskapare i den egna vården och omsorgen är en växande ambition i den mo- derna vården och omsorgen om äldre. Det handlar om synen på makt och relationen mellan den som ger vård, omsorg och stöd och den som tar emot. Medskapande kan handla om att systematiskt ta tillvara på den äldres erfarenheter, att i handling bekräfta att den äldre inte är en passiv mottagare av service och vård. Att ta tillvara den äldres egna erfarenheter och tillgodose hens önskemål ger en bättre och mer individuellt anpassad vård och omsorg.

Inflytande och delaktighet är grundläggande faktorer för att den äldre ska kunna påverka sin egen livssituation och behålla en så hög grad av självbestämmande som möjligt samt sin integritet. Den äldres medverkan är viktig både när vården och omsorgen ska planeras och när den utförs.

diagram 2. Bemötande, förtroende och trygghet i hemtjänsten.

Kommunerna fördelade efter andel av de äldre med hemtjänst som upplever att de är trygga, blir bra bemötta och har förtroende för hemtjänstpersonalen, år 2017.

0 10 20 30 40 50 60

Procent Kommunernas fördelning

(16)

Delaktighet kräver en individuell och situationsanpassad information, för att den äldre ska känna inflytande över den egna omsorgen och vården. Indikatorn avser att belysa den äldres möjlighet att påverka hemtjänstens utförande, och utgörs av positiva svar på nedanstående tre frågor från 2017 års undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

- Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig?

- Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer?

- Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önske- mål om hur hjälpen ska utföras?

På riksnivå svarar 49 procent av äldre personer med hem- tjänst att de alltid eller oftast kan påverka hemtjänstens utförande i omfattning och tid, jämfört med 48 procent föregående år. Kommunernas resultat varierar mellan 25 och 79 procent. Män upplever i högre grad att det är möjligt att påverka hemtjänstens utförande, 50 procent, jämfört med 48 procent bland kvinnorna. Tabell 3 visar kommun- erna med högst andel äldre som uppger att de kan påverka hemtjänstens utförande, tidpunkt och omfattning.

tabell 3. Kommuner med högst andel äldre som anser att de alltid eller oftast kan påverka hemtjänstens utförande, tidpunkt samt omfattning, år 2017.

Ekerö 72 1

Sala 68 2

Nykvarn 64 3

Arvidsjaur 64 3

Essunga 63 5

Bromölla 63 5

Kungsör 63 5

3 . RISKFÖREBYGGANDE VÅRD OCH OMSORG I ORDINÄRT BOENDE

I detta avsnitt presenterar vi en sammanslagen indikator för riskförebyggande vård och omsorg i ordinärt boende.

Indikatorn bygger på data från kvalitetsregistret Senior alert. Indikatorn visar sammantaget utförda åtgärder inom samtliga identifierade riskområden för fall, under- näring, trycksår och nedsatt munhälsa för personer 65 år eller äldre med hemsjukvård i ordinärt boende.

För att uppnå en god kvalitet i vården och omsorgen om sjuka äldre måste den baseras på bästa möjliga kunskap.

Att arbeta kunskapsbaserat innebär bland annat att syste- matiskt och strukturerat identifiera risker på individnivå, till exempel risk för fall, och vidta åtgärder när en risk har identifierats. Rekommendationen för uppföljning av pla- nerad åtgärd bör ske senast inom tre månader från det att åtgärden planerades och bör registreras i kvalitetsregistret i direkt anslutning till uppföljningen. Tidsperioden för registrering i Senior alert av genomförd uppföljning är emellertid möjlig ytterligare tre månader från det att upp- följningen genomfördes. Ett bra samarbete mellan om- sorgspersonal och legitimerad hälso- och sjukvårdsperso- nal är en förutsättning för en hälsoförebyggande vård och omsorg i det ordinära boendet.

I år har 102 kommuner ett resultat på denna indikator, en minskning med 28 kommuner från föregående år. Täck- ningsgraden, det vill säga antalet registreringar i kvalitets- registret på kommunnivå, är fortfarande lågt. Resultatet på riksnivå visar att totalt 42 procent av dem som identifie- rats med risk också fått planerade åtgärder uppföljda inom samtliga identifierade riskområden. Andelen kvinnor med uppföljda åtgärder är 42 procent jämfört med 40 procent för män. I jämförelse med föregående år ligger resultatet på riksnivå nästan som föregående år. Spridningen mellan kommunerna är fortfarande stor och resultaten varierar mellan noll och 100 procent i andel personer med risk som fått samtliga åtgärder utförda. Mellan länen varierar resul- tatet mellan nio och 61 procent. Det är eftersträvansvärt att ligga så nära 100 som möjligt. Inom ett flertal kommuner sker ingen registrering alls av personer i ordinärt boende med risk för fall, undernäring, trycksår och nedsatt mun- hälsa med hjälp av Senior alert. De kommuner som arbetar bäst med att åtgärda identifierade risker för äldre personer i ordinärt boende med hemsjukvård framgår av tabell 4.

tabell 4. Kommuner med högst resultat för riskförebyggande vård och omsorg i ordinärt boende, år 2017.

Bengtsfors 100 1

Mellerud 91 2

Vännäs 88 3

Forshaga 83 4

Lekeberg 83 4

Källa: Senior alert.

(17)

17 4 . PERSONALKONTINUITET I HEMTJÄNSTEN

Kontinuitet är en viktig kvalitetsaspekt vid vård och om- sorg av äldre. Det finns olika former av kontinuitet. Inom vården och omsorgen brukar man tala om omsorgskonti- nuitet, som betyder att den vård och omsorg den äldre ska ha utförs på ett likartat sätt oavsett vem i personalgruppen som utför den. Omsorgskontinuitet förutsätter en syste- matisk och strukturerad dokumentation och en god följ- samhet till bland annat rutiner och genomförandeplaner.

I dagsläget finns inte förutsättningar att mäta och jämföra omsorgskontinuiteten. Personalkontinuitet är en form av kontinuitet, som är möjlig att mäta och jämföra. Personal- kontinuitet innebär att den äldre, i största möjligaste mån, får vård och omsorg av samma personal.

Många äldre med hemtjänst möter i sin vardag perso- nal från olika yrkesgrupper och olika verksamheter och utförare. Alla med olika uppdrag i syfte att ge vård, stöd, service och omsorg. När självständigheten minskar och beroendet av andra ökar är förtroende och tillit viktigt för känslan av trygghet. För de flesta äldre är det mer tryggt att få stöd och hjälp av personal som de känner igen och där man har byggt upp en ömsesidig relation.

Indikatorn för personalkontinuitet mäter antalet hem- tjänstpersonal som den äldre med hemtjänst möter under en 14-dagarsperiod. Uppgifterna är frivilligt rapportera- de från 240 kommuner, hösten 2017. Mätningen utfördes dagligen mellan klockan 07.00 och 22.00. Hemsjukvårds- personal, dvs. sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysio-

terapeut/sjukgymnast räknas inte in i måttet. Det är ef- tersträvansvärt med ett lågt värde på indikatorn. I måttet ingår personer 65 år och äldre som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag, förutom trygghetslarm och mat- leveranser.

I genomsnitt mötte äldre med hemtjänst 15 olika perso- nal från hemtjänsten under de två mätveckorna. Det fanns ingen skillnad mellan könen i antal hemtjänstpersonal, både kvinnor och män mötte 15 olika personal från hem- tjänsten per 14-dagarsperiod. Det innebär att resultatet för personalkontinuiteten på riksnivå är detsamma som år 2016. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan sex och 27 personal.

Kommunerna med de bästa värdena på indikatorn framgår av tabell 5.

tabell 5. Kommuner med lägst antal personal som den äldre perso- nen med hemtjänst möter under en 14-dagarsperiod, år 2017.

Kommun Antal Rang

Sorsele 6 1

Upplands Väsby 7 2

Sundbyberg 7 2

Vaxholm 7 2

Emmaboda 7 2

Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), 2017.

diagram 3. Personalkontinutet i hemtjänsten.

Kommunerna fördelade efter medelantal hemtjänstpersonal som den enskilde träffade kl. 07.00–22.00 under en 14–dagarsperiod, år 2017.

Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).

Kommunernas fördelning

0 5 10 15 20 25 30 Antal

(18)

5 . FÖRÄNDRING AV SJÄLVSKATTAD HÄLSA FÖR HEMTJÄNSTTAGARE 65 ÅR OCH ÄLDRE

Indikatorn visar förändring av självskattad hälsa för hem- tjänsttagare 65 år och äldre. Indikatorn har tagits fram av Socialstyrelsen inom ramen för indikatorutvecklingen inom området äldres rehabilitering [2]. Indikatorn utgår från en fråga i undersökningen Vad tycker de äldre om äld

reomsorgen? De äldre besvarar en fråga där de graderar den självupplevda hälsan. För att beskriva kommunernas över- gripande arbete med äldres hälsa så används frågan i under- sökningen till att belysa hur den självskattade hälsan för- ändrats mellan två år inom ett län, en kommun, verksamhet eller enhet på gruppnivå. Frågan som används lyder:

– Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?

Varje svarsalternativ, förutom inget svar och vet ej, har gjorts om till ett värde. Därefter har ett genomsnittligt vär- de per individ och år tagits fram på gruppnivå. Indikatorns värde utgörs av den procentuella förändringen mellan åren och värdet kan därför vara både positivt och negativt.

För att en kommun ska få resultat presenterat så krävs att kommunen deltog och hade 30 eller fler svarande. Kom- munernas resultat kan påverkas av antalet som besvarat frågan, indirekt storleken på kommunerna, samt om kom- munerna lämnat korrekta uppgifter angående vilka äldre som skulle besvara enkäterna för åren 2016 och 2017.

På riksnivå har värdet för den självskattade hälsan för- bättrats något sedan föregående år. Det har skett en för- bättring av den självskattade hälsan hos såväl kvinnor som män, med störst förbättring hos kvinnor. På kommunnivå varierar resultatet mellan nästan -17 och drygt 19 procent- enheter, där ett negativ tal innebär att den självskattade hälsan har försämrats och ett positivt värde innebär att den självskattade hälsan har förbättrats. Det är viktigt att de enskilda kommunerna bedömer om lokala variationer påverkats av kommunens storlek, inrapporteringen till undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? eller om det beror på de äldres upplevelser av den egna hälsan.

6 . BEDÖMNING AV HEMTJÄNSTEN I SIN HELHET

Äldre personer med hemtjänstinsatser svarade på frågan Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? i undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Måttet beskriver andelen personer som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjäns- ten år 2017.

Andelen personer i riket som har hemtjänstinsatser och som svarar att de sammantaget är mycket eller ganska nöj- da med hemtjänsten är 89 procent. Resultatet för riket har varit detsamma åren 2013–2017. Det är 90 procent av män- nen som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten, jämfört med 89 procent av kvinnorna. Resultaten bland kommunerna varierar mellan 75 och 100 procent.

Helhetsbedömningen påverkas av en rad olika faktorer, varför det kan vara svårt att analysera vad som har påverkat kommunens sammantagna resultat. I tabell 6. redovisas kommunerna som har högst andel äldre som är nöjda med hemtjänsten år 2017.

tabell 6. Kommuner som har högst andel äldre som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten, år 2017.

Strömstad 100 1

Sorsele 100 1

Nordmaling 99 3

Östra Göinge 98 4

Vårgårda 98 4

Töreboda 98 4

Norsjö 98 4

Älvsbyn 98 4

diagram 4. Bedömning av hemtjänsten i sin helhelt.

Kommunerna fördelade efter andel av de äldre som uppger att det sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten, år 2017.

0 40 80 120

(19)

19 INDIKATORER FÖR VÅRD OCH OMSORG I SÄRSKILT BOENDE

I detta avsnitt redovisas resultaten för nio indikatorer som avser att spegla delar av kvaliteten i särskilt boende. Till- gång till data på både kommun- och enhetsnivå från under- sökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 finns på www.socialstyrelsen.se och på www.kolada.se. Alla in- dikatorer i detta avsnitt finns i kommuntabellen, bilaga 1.

Följande indikatorer redovisas för särskilt boende:

7. Bemötande, förtroende och trygghet i särskilt boende.

8. Kontakt med personal i särskilt boende.

9. Inflytande och tillräckligt med tid i särskilt boende.

10. Mat och måltidsmiljö i särskilt boende.

11. Boendemiljö i särskilt boende.

12. Sociala aktiviteter och ensamhet i särskilt boende.

13. Riskförebyggande åtgärder.

14. Bruk av tryckavlastande underlag.

15. Andel äldre som är nöjda med särskilt boende i sin helhet.

I tabell 7 redovisas resultat för riket för samtliga indika- torer inom särskilt boende uppdelat på kvinnor och män.

Syftet är att ge en överskådlig bild av resultatet för riket och skillnader mellan kvinnor och män. Av de indikatorer som presenteras uppdelat på kvinnor och män inom särskilt boende har kvinnor bättre resultat än män för fyra indika- torer, jämfört med män som har bättre resultat än kvinnor för en indikator. För samtliga indikatorer i tabell 7 är ett högt värde positivt.

tabell 7. Resultat för riket för indikatorer redovisade inom särskilt boende, uppdelat på kvinnor och män, år 2017.

Indikator Riket Kvinnor Män

7. Bemötande, förtroende och

trygghet i särskilt boende (%) 38 38 37 8. Kontakt med personal i särskilt

boende (%) 39 39 39

9. Inflytande och tillräckligt med tid

i särskilt boende (%) 41 41 41

10. Mat och måltidsmiljö i särskilt

boende (%) 61 61 62

11. Boendemiljö i särskilt boende (%) 47 48 47 12. Sociala aktiviteter i särskilt

boende (%) 46 46 43

13. Riskförebyggande åtgärder (%) 56 56 56 14. Bruk av tryckavlastande hjälp-

medel (%) 34 34 34

15. Särskilt boende i sin helhet (%) 82 83 82 Källor: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen, Senior alert.

7 . BEMÖTANDE, FÖRTROENDE OCH TRYGGHET I SÄRSKILT BOENDE

I mötet mellan personal och den enskilde äldre skapas grunden i vården och omsorgen. Personalen ska bemöta den enskilde utifrån dennes behov och förutsättningar.

Bemötande handlar om ett samspel mellan människor och den inställning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, an- siktsuttryck och tonfall. Ett gott bemötande är viktigt för trygghetskänslan och är en förutsättning för en god vård och omsorg [3]. Indikatorn utgörs av tre frågor från under- sökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

- Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt?

- Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldre- boende?

- Känner du förtroende för personalen på ditt äldreboende?

För att en persons svar ska räknas som positivt ska denne svarat att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt, samtidigt som man angivit att man alltid känner sig trygg och har förtroende för alla eller flertalet av personalen.

I diagram 5 presenteras kommunresultat för indikatorn.

På riksnivå är värdet liksom föregående år 38 procent.

Bland män ligger andelen på 37 procent och bland kvin- nor är andelen 38 procent. Det är stora variationer mellan kommunerna, från 17 till 58 procent. I tabell 8 redovisas kommunerna med högst andel äldre som är nöjda med personalens bemötande och som känner förtroende och trygghet med sitt särskilda boende.

tabell 8. Kommuner med högst resultat för indikatorn bemötande, förtroende och trygghet i särskilt boende, år 2017.

Götene 58 1

Vadstena 57 2

Hylte 57 2

Heby 56 4

Knivsta 55 5

Finspång 55 5

Skurup 55 5

(20)

8 . KONTAKT MED PERSONAL I SÄRSKILT BOENDE

Tillgänglighet till vård- och omsorgspersonal är en viktig aspekt för att uppnå god kvalitet och har också betydelse för de äldres upplevelse av trygghet. Tillgänglighet hand- lar bland annat om att vården ska ges i rimlig tid och efter behov, att vården är tidsmässigt tillgänglig och att infor- mation är anpassad till individers och gruppers behov.

Lokalerna där vården bedrivs ska också vara tillgängliga för personer som använder hjälpmedel för att kompensera funktionsnedsättning. Indikatorn avser att belysa tillgäng- lighet till både vårdens och omsorgens personal. Den byg- ger på positiva svar på nedanstående tre frågor från 2017 års undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

- Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov?

- Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov?

- Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen på ditt äldreboende vid behov?

På riksnivå svarar 39 procent av de äldre i särskilt boen- de att det är mycket eller ganska lätt att få kontakt med sjuksköterska, läkare och personal. Det är en försämring med 14 procent sedan föregående år då 53 procent av äldre personer på särskilt boende ansåg att det var mycket el- ler ganska lätt att få kontakt med personal. Resultatet för andelen kvinnor och män varierar från 18 till 77 procent bland kommunerna. Tabell 9 redovisar kommunerna med högst andel äldre som anser att det vid behov är lätt att få kontakt med sjuksköterska, läkare och personal.

tabell 9. Kommuner med högst andel äldre som anser att det är mycket eller ganska lätt att få kontakt med sjuksköterska, läkare och personal i äldreboende, år 2017.

Grästorp 77 1

Östra Göinge 68 2

Haparanda 63 3

Emmaboda 61 4

Knivsta 60 5

Perstorp 60 5

Bengtsfors 60 5

diagram 5. Bemötande, förtroende och trygghet i särskilt boende.

Kommunerna fördelade efter andel av de äldre som upplever att de är trygga, blir bra bemötta och har förtroende för personalen i det egna särskilda boendet, år 2017.

0 20 40 60 80 100

(21)

21 9 . INFLYTANDE OCH TILLRÄCKLIGT MED TID I SÄRSKILT BOENDE

Vård och omsorg i äldreomsorgen ska vara individanpas- sad. Det innebär att den äldre måste ha inflytande över innehållet samt hur och när stödet och omsorgen utfor- mas. Personalen måste ta reda på och lyssna till den äldres önskemål och behov. Den äldre ska ges möjlighet att på- verka när insatser genomförs och personal bör ha tillräck- ligt med tid för att utföra omsorgen och vården. Indikatorn utgörs av positiva svar på tre frågor från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

- Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig?

- Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp?

- Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önske- mål om hur hjälpen ska utföras?

På riksnivå svarar 41 procent av personer 65 år eller äldre i särskilt boende, att personalen har tillräckligt med tid, att de tar hänsyn till åsikter och önskemål och att den äldre kan påverka vid vilka tider de får hjälp, jämfört med 40 procent föregående år. Andelen kvinnor och män som sva- rat positivt på frågorna är lika, 41 procent.

Det är dock stora skillnader mellan kommunerna när det gäller äldre personers möjlighet att påverka och ha in- flytande över utformningen av omsorgen. Totalt varierar kommunernas resultat mellan 24 till 64 procent i andel kvinnor och män som uppger att de kan påverka. Tabell 10 redovisar kommunerna med högst andel äldre som upp- ger att de kan påverka personalens utförande, tidpunkt och omfattning.

tabell 10. Kommuner med högst andel äldre i särskilt boende som anser att de alltid eller oftast kan påverka personalens utförande, tidpunkt samt omfattning i tid, år 2017.

Sävsjö 64 1

Hultsfred 64 1

Skurup 63 3

Robertsfors 63 3

Bjuv 62 5

10 . MAT OCH MÅLTIDSMILJÖ I SÄRSKILT BOENDE

I jämförelse med den övriga befolkningen är undernäring vanligare hos äldre personer. Äldre personer har dessutom ett större behov av protein och vitamin D. Läkemedel är en faktor som kan påverka aptiten negativt och läkemedel används i högre utsträckning hos gruppen äldre. Kroniska sjukdomar kan också påverka den enskilde äldres mål- tidsmiljö och aptit. Därför behövs en individanpassad och genomtänkt kost och en bra måltidsmiljö där personalen stödjer den äldre. Sedan den 1 januari 2015 ska vård- och omsorgsgivare ha rutiner för att förebygga och identifiera undernärda personer eller de som löper risk för undernä- ring [4].

Enligt 2017 års Enhetsundersökning om äldre har 77 procent av de som bor i särskilt boende en aktuell genom- förandeplan som beskriver den enskildes önskemål och behov i samband med måltid. En stökig måltidsmiljö eller att inte komma ihåg hur besticken används kan bidra till oro och påverka aptiten. Ofta finns enkla lösningar för att förbättra måltidsmiljön, till exempel att personal deltar i måltiden. Då kan den enskilde välja att imitera uppträdan- det istället för att behöva fråga hur besticken ska användas.

Indikatorn bygger på två frågor från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? För ett positivt svar krävs att den enskilde svarat ja på båda frågorna.

- Hur brukar maten smaka?

- Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen?

På riksnivå uppger 61 procent av de äldre att maten smakar mycket eller ganska bra samt att de är mycket eller ganska nöjda med måltidsmiljön i sitt boende, jämfört med 62 procent föregående år. Männen är mer nöjda med maten och måltidsmiljön, 62 procent, jämfört med 61 procent av kvinnorna. Spridningen mellan kommunerna är stor och varierar mellan 40 och 90 procent. Kommunerna med högsta andel äldre som är nöjda med maten och måltids- miljön i sitt särskilda boende, framgår av tabell 11.

tabell 11. Kommuner med högst andel äldre som är nöjda med maten och måltidsmiljön i särskilt boende, år 2017

Knivsta 90 1

Robertsfors 83 2

Heby 82 3

Svedala 82 3

Vara 82 3

(22)

11 . BOENDEMILJÖ I SÄRSKILT BOENDE

Indikatorn boendemiljö i särskilt boende beskriver hur stor andel av de äldre som trivs med sitt rum eller lägen- het, anser att det är trivsamt i de gemensamma utrymme- na samt att det är trivsamt utomhus runt boendet.

Boendemiljön kan påverka flera aspekter i den enskil- des vardag så som aktiviteter och den enskildes delaktig- het. För att främja en självständighet hos den enskilde är det viktigt med en anpassad boendemiljö utifrån indivi- dens behov, där den enskilde inte känner sig begränsad i sitt boende eller utemiljön. Begränsningar kan till exem- pel bestå av dålig belysning, att varuleveranser blockerar gångvägen för den enskilde eller att det inte finns tillräck- ligt med personal. Begränsningar kan påverka känslan av trygghet hos den enskilde äldre som spenderar en stor del av sin tid i och runt sitt boende. Indikatorn består av posi- tiva svar från tre frågor från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

- Trivs du med ditt rum eller lägenhet?

- Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena?

- Är det trivsamt utomhus runt ditt boende?

I riket svarar 47 procent positivt på samtliga tre frågor, kvinnor 48 procent och män 47 procent. Föregående år var resultatet på riksnivå 48 procent. Spridningen mellan kommunerna är fortfarande stor och varierar mellan 19 och 72 procent i andel personer som svarar positivt på alla tre frågor om boendemiljön. Tabell 12 redovisar kommu- nerna med högst andel äldre som är nöjda med sitt särskil- da boende.

tabell 12. Kommuner med högst andel äldre som trivs med sitt rum eller lägenhet, de gemensamma utrymmena och utomhusmiljön runt sitt särskilda boende, år 2017.

Hjo 72 1

Knivsta 69 2

Töreboda 68 3

Bengtsfors 68 3

Flen 68 3

12 . AKTIVITETER OCH KÄNSLA AV ENSAM- HET I SÄRSKILT BOENDE

För att den enskilde ska kunna bibehålla sina psykiska och fysiska funktioner är sociala aktiviteter viktiga. Genom ak- tiviteter kan den enskilde stärkas i olika avseenden. Därför är det viktigt att planeringen av aktiviteter utgår både från den enskilde individen samt gruppen enskilda.

Verksamheterna uppger i 2017 års Enhetsundersökning inom äldreomsorg, att av samtliga platser på särskilt bo- ende är 37 procent avsedda för personer med demenssjuk- dom, detsamma som föregående år. Hos personer med demenssjukdom kan förmågan att själv ta intiativ minska vilket gör det extra viktigt att verksamheterna kan erbjuda individuellt anpassade aktiviteter för denna grupp.

diagram 6. Mat och måltidsmiljö i särskilt boende.

Kommunerna fördelade efter andel av de äldre som är nöjda med maten och måltidsmiljön i det egna särskilda boendet, år 2017.

0 20 40 60 80 100

(23)

23 Kunskap om individerna är en förutsättning för att verk- samheterna ska kunna erbjuda individuellt anpassade aktiviteter. Enligt Enhetsundersökningen 2017 uppgav 89 procent av verksamheterna att de erbjuder aktiviteter till de äldre minst tre gånger i veckan. Av dessa erbjuder drygt 39 procent av enheterna aktiviteter sju gånger per vecka eller mer. En sådan aktivitet kan vara fysisk träning som både kan stärka den äldre genom att vara en social aktivitet men även genom att den äldre ska känna ork och motiva- tion till att delta i aktiviteter av social karaktär. Fysisk ak- tivitet rekommenderas minst 150 minuter per vecka vilket motsvarar 30 minuters fysisk aktivitet fem dagar per vecka, eller så pass aktiv som tillståndet medger, för att förbättra fysisk kapacitet, förebygga sjukdom och främja hälsa [5].

Genom att de boende har en namngiven kontaktperson eller genom så kallade borådsmöten där de äldre får vara med och planera aktiviteterna, kan verksamheterna få kunskap om individerna på boendet för att kunna erbjuda anpassade aktiviteter. Indikatorn bygger på två frågor från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

- Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende?

- Händer det att du besväras av ensamhet?

För att ingå i värdet ska den äldre svarat positivt, vilket betyder att den enskilde är nöjd med de aktiviteter som erbjuds och inte ofta besväras av ensamhet.

På riksnivå svarar 46 procent av de äldre att de är nöjda med de aktiviteter som erbjuds och inte ofta besväras av ensamhet, jämfört med 45 procent föregående år. Det är 46 procent av kvinnorna och 43 procent av männen som sva- rat positivt. Resultatet har ökat för män men fortfarande är kvinnorna mer nöjda med aktiviteterna och känner min- dre ensamhet än männen. Spridningen av resultatet mellan kommunerna är fortfarande stor och varierar mellan 14 och 69 procent. I tabell 13 redovisas kommunerna med högst andel äldre som är nöjda med aktiviteter på sitt sär- skilda boende och som inte känner sig ensamma.

tabell 13. Kommuner med högst andel äldre som är nöjda med aktiviteterna på sitt särskilda boende samtidigt som de inte känner sig ensamma, år 2017.

Skurup 69 1

Lessebo 69 1

Vetlanda 68 3

Sunne 68 3

Sävsjö 66 5

diagram 7. Aktiviteter och ensamhet i särskilt boende.

Kommunerna fördelade efter andel av de äldre som är nöjda med aktiviteter och inte känner sig ensamma i det egna särskilda boendet, år 2017.

0 20 40 60 80 100

(24)

13 . RISKFÖREBYGGANDE VÅRD OCH OMSORG I SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE

I detta avsnitt presenterar vi en sammanslagen indikator för riskförebyggande vård och omsorg i särskilt boende.

Indikatorn bygger på data från kvalitetsregistret Senior alert. Indikatorn visar sammantaget utförda åtgärder inom samtliga identifierade riskområden för fall, under- näring, trycksår och nedsatt munhälsa för personer 65 år eller äldre som bor på särskilt boende.

För att uppnå en god kvalitet i vården och omsorgen om sjuka äldre måste den baseras på bästa möjliga kunskap.

Att arbeta kunskapsbaserat innebär bland annat att syste- matiskt och strukturerat identifiera risker på individnivå, till exempel risk för fall, och vidta åtgärder när en risk har identifierats. Rekommendationen för uppföljning av pla- nerad åtgärd bör ske senaste inom tre månader från det att åtgärden planerades och bör registreras i kvalitetsre- gistret i direkt anslutning till uppföljningen. Tidsperioden för registrering i Senior alert av genomförd uppföljning är emellertid möjlig ytterligare tre månader från det att upp- följningen genomfördes. Ett bra samarbete mellan om- sorgspersonal och legitimerad hälso- och sjukvårdsperso- nal är en förutsättning för en hälsoförebyggande vård och omsorg i det särskilda boendet.

I årets rapport har 260 kommuner ett resultat för denna indikator, en minskning med 17 kommuner mot föregåen- de år. Täckningsgraden, det vill säga antalet registreringar i kvalitetsregistret på kommunnivå har också försämrats när det gäller särskilda boenden. Resultatet på riksnivå vi- sar att totalt 56 procent av dem som identifierats med risk också fått planerade åtgärder uppföljda inom samtliga iden- tifierade riskområden. Andelen kvinnor respektive män med uppföljda åtgärder är 56 procent. I jämförelse med föregående år har det totala resultatet på riksnivå försäm- rats med sex procent. För kvinnor har resultatet försämrats med sju procent jämfört med fyra procent för män.

Spridningen mellan kommunerna är stor, dvs. hur många registreringar som görs på de olika särskilda bo- endena i kommunen. Resultaten varierar mellan noll och 98 procent. Mellan länen varierar resultatet mellan 40 och 74 procent. Att följa den lokala täckningsgraden kan vara ett sätt att förbättra kommunens och länets resultat. Det är eftersträvansvärt att ligga så nära 100 som möjligt. Det betyder att verksamheten arbetar systematiskt och kun- skapsbaserat. De kommuner som arbetar bäst med att åt- gärda identifierade risker för fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa för äldre personer i särskilt boende framgår av tabell 14.

tabell 14. Kommuner med högst resultat av riskförebyggande vård och omsorg i särskilt boende, år 2017.

Vännäs 98 1

Ydre 97 2

Forshaga 96 3

Älvdalen 94 4

Hällefors 92 5

Källa: Senior alert.

14 . BRUK AV TRYCKAVLASTANDE UNDERLAG

Bruk av tryckavlastande hjälpmedel används för att före- bygga eller minska risken för trycksår. Bland personer som bedömts ha risk för trycksår av grad 1 ska tryckutjämnande underlag ordineras. Ett sådant trycksår syns oftast som en rodnad på huden [6].

Indikatorn har utvecklats av Socialstyrelsen och visar hur stor andel av personer 65 år eller äldre på särskilda bo- enden som bedömts ha risk för trycksår och där verksam- heten planerat för bruk av tryckavlastande hjälpmedel [7].

På riksnivå var andelen med utförd åtgärd av tryck-

avlastande hjälpmedel för personer med identifierad risk

för trycksår 34 procent, en ökning med en procentenhet

sedan föregående år. För både kvinnor och män var an-

delen 34 procent. Totalt identifierades och registrerades

drygt 33 050 personer 65 år eller äldre i särskilt boende

med trycksår i kvalitetsregistret Senior alert. I jämför else

mellan kommuner var spridningen stor och varierade

mellan noll och 82 procent i andel personer med planerat

bruk av tryckavlastande hjälpmedel.

(25)

25 15 . BEDÖMNING AV SÄRSKILT BOENDE I SIN HELHET

Äldre personer i särskilt boende svarade på frågan Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt boende?

i under sökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Måttet beskriver andelen personer som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende år 2017.

Det är 82 procent av personerna som bor i särskilt bo- ende som svarar att de sammantaget är mycket eller gan- ska nöjda med sitt boende. Det är en minskning med en procentenhet sedan föregående år. Andelen kvinnor som är nöjda är 83 procent, jämfört med 82 procent av män- nen. Resultatet varierar mellan kommunerna från 65 till 100 procent. Helhetsbedömningen påverkas av en rad olika faktorer, varför det kan vara svårt att analysera vad som har påverkat kommunens sammantagna resultat. I tabell 15 redovisas de kommuner som har högst andel äldre som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende, år 2017.

tabell 15. Kommuner med högst andel äldre som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende, år 2017.

Lilla Edet 100 1

Perstorp 97 2

Knivsta 95 3

Emmaboda 95 3

Nordmaling 95 3

diagram 8. Bedömning av särskilt boende i sin helhet.

Kommunerna fördelade efter andel av de äldre som uppger att de sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende, år 2017.

0 20 40 60 80 100