Den svenska alkoholbeskattningen och dess problem

(1)

Karlstad Business School

Karlstad University SE-651 88 Karlstad Sweden

Anna Dahlén

Stina Almgrund/Aspstedt

Den svenska alkoholbeskattningen och dess problem

The Swedish alcohol taxation and its problems

Rättsvetenskapliga programmet C-uppsats

Termin: VT16

Handledare: Anders Hultqvist

(2)

Sammanfattning

I Sverige tillämpas, i enlighet med 2 kap. 10 § Regeringsform (1974:152), legalitetsprincipen som innebär att inget straff får ges utan stöd i lag. Inom skatterätten innebär legalitetsprincipen att ingen skatt får tas ut utan stöd i lag. Skatterätten är ett rättsområde som är under ständig förändring och ställer höga krav på lagstiftare och rättstillämpare.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka den indirekta skattens effekter och problem, mer specifikt punktskatten som betalas på alkoholhaltiga varor. Vi gör det med bakgrund i det icke-fiskala syftet med alkoholbeskattningen och huruvida detta förfarande anses vara effektivt och med grund i de problem som uppstår i samband med detta. I ett öppet EU, med tullunionen, möjliggörs och förenklas införsel, smuggling och langning av alkoholhaltiga varor mellan EU-länderna. Med utgångspunkt i tillämpliga direktiv, lagstiftning, praxis och myndighetsdirektiv kommer vi med grund i en rättsdogmatisk-, komparativ- och rättsanalytisk metod undersöka vilka rättsliga problem som uppkommer i samband med den höga alkoholbeskattningen och privatinförsel.

Problem uppstår i samband med att alkoholhaltiga varor införs i Sverige, antingen i för stor kvantitet eller att privatpersoner underlåter att lämna dem till tullen för behandling. Detta leder oss till bevisfrågor samt frågor om konsekvenser och straff och huruvida tillämpningen av gällande bestämmelser sker i samförstånd med rättssäkerheten som det svenska rättsystemet bygger på.

Abstract

In Sweden, in accordance with Chapter 2 § 10 Regeringsform (1974: 152) the principle of legality is applied, stating that no punishment may be given unlawfully. In tax law the principle of legality means that no tax may be levied in contradiction to the stated law. Tax law is an area within law under constant change and therefore put demands of a higher level on legislators and practitioners.

This paper intends to examine the effects and problems of having an indirect tax, more specifically excise duty paid on goods containing alcohol. We do it with the background and non-fiscal purpose alcohol taxation has, and whether this procedure can be considered effective due to the problems arising in connection with this. With open boarders within the European Union, the Customs Union enabled and simplified imports, smuggling, and trafficking of alcoholic goods between nations of the EU. On the basis of relevant directives, laws, practices, and regulatory directives, we will examine the legal issues arising in connection with the high taxation on alcohol and private imports.

Problems arise when alcoholic goods enter Sweden, either in respect to quantity or the

fact that individuals fail to hand it over to customs for processing. This leads us to the

evidences and questions about consequences and punishments, and whether the application of

existing provisions is made in agreement with the legal certainty the Swedish legal system is

based on.

(3)

Förkortningslista

AlkL Alkohollag (2010:1622)

Brå Brottsförebyggande rådet

CAN Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning

e-AD Elektroniskt administrativt dokument

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

EG Europeiska Gemenskapen

EGD Europeiska Gemenskapens Domstol

EMCS Excise Movement and Control System

EU Europeiska Unionen

FEUF Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt

FT Förvaltningsrättslig tidskrift

JT Juridisk Tidskrift

LAS Lag (1994:1564) om alkoholskatt

LPK Lag (1998:506) om punktskattekontroll av

transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter

LSS Lag (2000:1225) om straff för smuggling

ML Mervärdesskattelag (1994:200)

Moms Mervärdesskatt

NAT Nordisk alkohol - & narkotikatidskrift

NWT Nya Wermlands - Tidningen

Prop. Proposition

RF Regeringsform (1974:152)

RB Rättegångsbalk (1942:740)

RÅ Regeringsrättens årsbok

SN Skattenytt

SvJT Svensk Juristtidning

(4)

Innehållsförteckning

1

Inledning 3

1.1

Bakgrund 3

1.2

Syfte och problemformulering 4

1.2.1

Syfte 4

1.2.2

Problemformulering 5

1.3

Metod 5

1.3.1

Rättsdogmatisk metod 5

1.3.2

Komparativ metod 6

1.3.3

Rättsanalytisk metod 7

1.4

Avgränsningar 8

1.5

Disposition 8

2

Teoriavsnitt 10

2.1

Mervärdesskatt 10

2.1.1

Historisk återblick 10

2.1.2

Mervärdesskattelagen (1994:200) 10

2.2

Definitioner 11

2.2.1

Definitionen av alkoholhaltiga varor 11

2.2.2

Alkoholskatt 13

2.2.3

Systembolagets prissättningsmodell på alkoholhaltiga varor 14

2.3

Jämförelse av svenska och tyska regler 15

2.4

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 17

2.5

Smuggling och langning 18

2.5.1

Smuggling 18

2.5.2

Langning 19

2.5.3

Brott enligt LSS och AlkL 19

2.5.4

Statistik från år 2015 20

2.6

Myndighetsverksamhet 20

2.6.1

Skatteverket 20

2.6.2

Tullverket 23

3

Införsel av alkoholhaltiga varor 26

3.1

Är brottslig verksamhet beskattningsbar? 26

3.2

Privatinförsel för privat bruk 26

3.2.1

Företagsansvar vid hjälp av införsel för privatpersoner 28

3.3

Smugglingsorganisationer och dess verksamhet 30

4

Analys 33

4.1

Vad är det som förs in? 33

4.2

Organiserad brottslighet och smuggling 33

4.3

Hur görs bedömningen om privat bruk? 34

4.4

Bevisbördan i samband med införsel 35

4.5

Företagsansvar, hur ser domstolen på detta? 37

4.6

Straff och konsekvenser 38

4.6.1

Vad händer med de som faktiskt inte döms för smuggling? 38

5

Avslutande reflektioner 40

5.1

Sammanfattning 40

5.2

Nya funderingar 41

6

Källförteckning 42

(5)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

I Sverige tillämpas legalitetsprincipen, vilket innebär att straff inte får ges utan stöd i lag, inom skatterätten innebär det att ingen skatt får tas ut utan stöd i lag, se 2 kap. 10 § Regeringsform (1974:152) (RF). Det svenska skattesystemet är uppbyggt för att finansiera den offentliga sektorn. Dess primära syfte är att skapa möjligheter för den offentliga verksamheten på bekostnad av den privata sektorn och detta är att betrakta som beskattningens ändamål och det s.k. fiskala syftet.

¹

Det finns även skatter som har ett s.k.

icke-fiskalt ändamål vilket innebär att beskattningen används som ett styrmedel mot konsumenter, antingen för att minska eller öka konsumtion och således stimulera den aktuella branschen. Detta innebär att skatten får en interventionistisk effekt.

²

Skatter kan delas in på flera olika sätt och delas vanligtvis in i direkt- och indirekt skatt. Direkta skatter innebär att skatten betalas av den som slutligen är tänkt att bära kostnaden till skillnad från indirekta skatter där skatten tas med i det slutliga priset som betalas av konsument. Det innebär således att skattesubjekt och skattebärare inte blir samma person.

³

Mervärdesskatt, moms, är en form av indirekt skatt. I Sverige tas denna skatt ut på mer eller mindre all konsumtion. Momsen är en viktig förutsättning för Europeiska unionens (EU) gemensamma marknad, dock är det upp till varje enskilt land att avgöra aktuell momssats och det finns således olika momssatser i EU-länderna. Harmoniseringen av momsen inom EU sker genom utfärdade direktiv av EU. Till grund för den svenska mervärdesskattelagen finns mervärdesskattedirektivet.

⁴

I 7 kap. 1 § mervärdesskattelag (1994:200) (ML) stadgas att moms tas ut i form av tre olika skattesatser beroende på varans beskaffenhet; 6, 12 eller 25 %. I 7 kap. 1 § ML stadgas att moms ska betalas med 25 % på starköl, vin och spritdrycker.

Utöver detta finns en beskattning av alkoholhaltiga varor som är en s.k. punktskatt, även kallad alkoholskatt.

⁵

Uttaget av punktskatter är något som i viss utsträckning strider mot mervärdesskattedirektivet och är något som har reglerats i punktskattedirektivet.

⁶

Rune Andersson

⁷

har i en artikel konstaterat att punktskatter på alkoholhaltiga varor kan vara nyttiga och hälsosamma om de inte leder till en ökad smuggling av alkoholhaltiga varor.

⁸

Detta skulle leda till en kontraproduktiv effekt i förhållande till vad lagstiftaren avser uppnå.

Den svenska alkohollagstiftningen syftar till att minska alkoholkonsumtionen genom insatser som minskar skadligt dryckesbeteende.

⁹

1 Lodin m.fl., Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt, 2015, s. 1 ff.

4 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt.

5 Olsson, Punktskatter, 2009, s. 15 ff.

6 Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.

7 Svensk företagsledare med en tidigare civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad.

8 Andersson, Mer eller mindre skadliga skatter – en kommentar, SN 2010, s. 501.

9 Prop. 2009/10:125, s. 56.

(6)

Sverige inträdde i EU år 1995.

¹⁰

I samband med detta trädde även en ny alkohollag (1994:1738) i kraft som medförde att Sverige tvingades avskaffa monopolet på import, export, produktion samt partihandel med alkoholhaltiga varor.

¹¹

Då de aktuella reglerna i alkohollagen (1994:1738) ansågs strida mot den fria rörligheten, jfr art. 28 EG, tvingandes Sverige efter kommissionens mål att ändra bestämmelserna.

¹² Sverige har emellertid

fortfarande ett monopol på försäljning av alkoholhaltiga varor. Detta stadgas i 5 kap. 1-2 §§

alkohollag (2010:1622) (AlkL) och 2 § i tillkännagivandet (2012:623) av avtal mellan Systembolaget Aktiebolag och staten. Ett undantag är folköl som kan säljas i vanlig matbutik eller kiosk.

¹³

Sveriges inträde i EU medförde även ett samarbete gällande den inre marknaden och tillämpningen av de fyra friheterna i enlighet med art. 26 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). De fyra friheterna gäller för varor, personer, tjänster och kapital. Enligt art. 34 och 35 FEUF förbjuds kvantitativa import- och exportrestriktioner mellan medlemsländerna, dock finns det i art. 36 FEUF ett godkänt undantag från detta. Undantaget innebär att det ska vara möjligt för medlemsländerna att införa förbud med hänsyn tagen till allmän moral, allmän ordning, intresset att skydda människors eller djurs hälsa och liv.

I Sverige får alkoholhaltiga varor köpas på Systembolaget, folköl får köpas i butik osv. Dock har alkoholbeskattningen och detaljhandelsmonopolet medfört att alkoholhaltiga varor förs och smugglas in från andra länder inom EU. Detta med grund i de olika momssatserna på nationell nivå inom EU. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har sammanställt en rapport från 2014 där de redogör för hur svenskar konsumerar alkohol. Med detta menas att rapporten visar hur mycket svensken i genomsnitt köper per år och således inte redogör för den faktiska konsumtionen. Under år 2014 uppgick den registrerade delen, försäljning av alkoholhaltiga varor på Systembolaget, restauranger och butiker till 76,7 % och resterande 23,3 % motsvarade den oregistrerade delen som består av resandeinförsel, smuggling, hem tillverkning och beställning via internet.

¹⁴

I propositionen till nya alkohollagen stadgas att alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet är Sveriges viktigaste verktyg för att nå målen om minskat skadligt dryckesbeteende. De aktuella tillämpliga skattereglerna samt Tullverket möjliggör kontroll av de alkoholhaltiga varornas tillgänglighet och införsel. Detaljhandelsmonopolet skapar även kontroll över de alkoholhaltiga varor som säljs inom Sverige.

¹⁵

1.2 Syfte och problemformulering

1.2.1 Syfte

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utreda de problem och konsekvenser som uppstår av den, i förhållande till övriga EU-länder, höga alkoholbeskattningen Sverige fått i samband med medlemskapet i EU och de fyra friheterna för varor, tjänster, personer och

10 Bernitz, Kjellgren, Europarättens grunder, 2014, s. 19.

11 Örnberg, Ólafsdottir, Hur sälja alkohol? Nordiska alkoholmonopol i en tid av förändring, NAT 2007, s. 371 ff.

12 Mål C - 186/05, Europeiska kommissionen mot Konungariket Sverige.

13 Lundin, Alkohollagen - Kommentarer och rättsfall, 2015, s. 67.

14 Trolldal, Leifman, CAN Rapport 152 - Hur mycket dricker svensken? Registrerad och oregistrerad alkoholkonsumtion 2001-2014, s. 5 ff.

15 Prop. 2009/10:125, s. 56.

(7)

kapital. Som tidigare nämnts är hinder för in-och/eller utförsel inom EU förbjudet vilket innebär att svenskarna har möjlighet att för privat bruk föra in alkoholhaltiga varor från Tyskland, jfr art. 26 FEUF. I Tyskland fungerar beskattningen av alkoholhaltiga varor på ett annat sätt och de har inte den höga alkoholbeskattningen som finns i Sverige. Detta leder i sin tur till att den svenska befolkningen för in alkoholhaltiga varor från Tyskland till ett lägre pris.

Den fria rörligheten för varor möjliggör införsel av alkoholhaltiga varor till Sverige från andra länder och detta leder till flertalet komplexa situationer och problem för lagstiftaren och rättstillämparen och detta kan i vissa fall leda till brott. Dessa brott omfattar bl.a. smuggling och langning i enlighet med Lag (2000:1225) om straff för smuggling (LSS) och AlkL. De komplexa situationerna och problemen leder till svåra bevisfrågor. Huvudsyftet med denna uppsats är således att utreda de rättsliga problem som uppkommer i samband med införsel av alkoholhaltiga varor till Sverige.

1.2.2 Problemformulering

Det faktum att Sverige är medlem i EU innebär att alkoholhaltiga varor får föras in i Sverige för privat bruk utan att beläggas med alkoholskatt. Med grund i detta uppkommer frågan huruvida bedömningen av privat bruk görs samt hur det ser ut i samband med Tullverkets instruktioner och rutin. Vi ställer oss även frågan vilka brott en privatperson kan göra sig skyldig till vid införsel av alkoholhaltiga varor samt hur bevisfrågan behandlas och på vem bevisbördan ligger i dessa fall. I sken av detta avser vi att undersöka vilka påföljder privatpersonerna drabbas av vid brott.

Utöver detta har vi även för avsikt att undersöka ett företags eventuella ansvar när de transporterar varor för privatpersoner från annat EU-land och vilka konsekvenser det kan få för företaget. Vi avser även att undersöka huruvida den höga alkoholskatten kan leda till organiserad brottslighet. I sken av detta ställer vi oss frågan om brottslig verksamhet kan beskattas.

1.3 Metod

För att ta reda på och analysera gällande rätt inom de olika rättsområden som kommer beröras i denna uppsats kommer vi använda oss av olika rättsliga metoder. Den metod som främst används i uppsatsen är den rättsdogmatiska metoden, följt av den komparativa- och rättsanalytiska metoden.

1.3.1 Rättsdogmatisk metod

Den rättsdogmatiska metoden är vanligt förekommande i den svenska juridiken då den syftar till att fastställa gällande rätt.

¹⁶

Enligt Aleksander Peczenik

¹⁷

används denna metod till att tolka och systematisera gällande rätt.

¹⁸

Systematiseringen är den uppgift som syftar till att hitta och identifiera samband, likheter och principer i gällande rätt.

¹⁹

Vid tillämpningen av den rättsdogmatiska metoden går det att hitta likheter i den juridiska praktiken då de har samma metodiska uppgifter och utgångspunkter, det finns dock

16 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare - ämne, material, metod och argumentation, 2015, s. 43.

17 Professor i allmän rättslära, rättslig argumentation och retorik samt rättsvetenskaplig författare.

18 Peczenik, Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT 1990, s. 42.

19 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare - ämne, material, metod och argumentation, 2015,s. 43.

(8)

vissa skillnader. Vid tvist i domstol används gällande rätt på sådant sätt att det ska lösa och leda till ett beslut i ett faktiskt förhållande medan en akademisk uppgift löses genom att analysera gällande rätt i ett abstrakt förhållande, dvs. inte på ett konkret förhållande som i den juridiska praktiken. Inom denna metod är koherens ett viktigt begrepp som innebär att det ska finnas ett sammanhängande system mellan rättsområde och regler.

²⁰

Inom den rättsdogmatiska metoden används olika rättskällor med en hierarkisk ordning. De rättskällor som har störst betydelse vid rättsdogmatisk tolkning är lagar och föreskrifter följt av prejudikat och doktrin. Till lagar och föreskrifter räknas även EU-rättsligt material.

²¹

Lagar och föreskrifter är sådant som ska tas hänsyn till i den juridiska argumentationen, andra rättskällor kan också gälla men bara då lag eller föreskrift kräver det.

Sådana rättskällor som bör följas i den juridiska argumentationen är prejudikat, förarbeten, sedvänjor och internationella konventioner. Vidare finns rättskällor som får beaktas vid den juridiska argumentationen och de är bl.a. olika slag av institutionella rekommendationer, olika slags beslut såsom domar och prejudikat, doktrin och utländsk rätt.

²²

Den rättsdogmatiska metoden är en kvalitativ metod vilket innebär att det är tolkningen som ligger till grund för rättstillämpningen.

²³

I frågan gällande införsel ställs den enskilde tulltjänstemannen inför tolkningsfrågor gällande rimliga nivåer vid införsel av alkoholhaltiga varor. Vid användandet av rättsdogmatisk metod gäller det att tillämpa intersubjektiv prövbarhet och tillförlitlighet. Med detta menas att tolkningen ska genomföras på ett sådant sätt att resultatet går att granska och detta kräver en god hänvisningssed och att forskningens pålitlighet ska vara tillförlitlig.

²⁴

God hänvisningssed innebär att hänvisningar ska göras på ett korrekt och vedertaget sätt.

²⁵

Inom den rättsdogmatiska metoden används vissa traditionella medel såsom exempelvis argumentationen per analogiam och e contrariobeslut.

²⁶

Analogisk lagtillämpning, per analogiam, innebär att regler för en annan typ av situation tillämpas då en specifik lagstiftning för den aktuella situationen saknas. Då den svenska rättssäkerheten bygger på förutsebarhet bör analogier göras med försiktighet. Den enskilde individen ska kunna veta vad som är straffbart med hjälp av lagar och föreskrifter och inte behöva ha vetskap i förarbeten för att känna till förutsebarheten. Ett e contrariobeslut, motsatsslut, innebär att se till vad som är förbjudet enligt en lag och således genom motsatsslut tolka vad som kan vara tillåtet. Vid tillämpningen av motsatsslut bör försiktighet beaktas då det krävs att det finns god kunskap om lagregelns ändamål och begränsning.

²⁷

1.3.2 Komparativ metod

I den jämförelse vi kommer göra i denna uppsats, primärt mellan svensk- och tysk lagstining och även i viss utsträckning EU-rätt, kommer en komparativ metod användas och som syftar till att jämföra olika länders gällande rätt.

²⁸

Det är viktigt att ta reda på vad syftet är med

20 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare - ämne, material, metod och argumentation, 2015 s. 43.

22 Peczenik, Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT 1990, s. 48 ff.

23 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare - ämne, material, metod och argumentation, 2015, s. 43 ff.

26 Peczenik, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005 s. 249.

27 Zetterström, Juridiken och dess arbetssätt – en introduktion, 2012, s. 90 ff.

28 Bergström m.fl., Juridikens termer, 2007, s. 98.

(9)

jämförelsen, dvs. är det en jämförelse mellan ländernas rätt eller syftar jämförelsen till att peka på hur den svenska rätten ser ut utefter vetskapen om hur den utländska rätten ser ut. Det kan vara svårt att jämföra olika rättssystem som är helt olika, med olika uppbyggnad eller innebörd och det kan således vara lättare att jämföra de satta funktionerna som finns i ett rättssystem än ett rättsligt begrepp.

²⁹

Sverige och Tyskland är medlemmar i EU och således finns vissa likheter, pga. harmoniseringen, i reglerna gällande moms.

Begreppet intern komparation innebär en jämförelse av regler som finns inom ett närliggande rättsområde för att illustrera det huvudsakliga rättsområdet. Det finns även en komparationsmetod som används då det ska göras en jämförelse mellan olika rättssystem på olika nivåer, s.k. subsumtion eller vertikal komparation. Den metod som vanligtvis kallas komparativ metod kan även kallas extern komparation då den gäller en jämförelse mellan svensk och utländsk rätt. Extern komparation är det som kommer användas i denna uppsats pga. jämförelsen mellan svensk och tysk rätt. I och med inträdet i EU ådrog Sverige sig, genom fördrag, att följa EU:s gemensamma regelsystem vilket kom att ha inverkan på den komparativa rätten. Den komparativa rätten är viktig för lagstiftare då de vill ha insikt och kännedom om hur andra länders rätt ser ut i en jämförbar situation för att få inspiration vid exempelvis initiativ till ny lagstiftning.

³⁰

Det kan finnas tre väsentliga metodproblem i samband med den komparativa rätten.

Det är först och främst viktigt att fastställa vilka rättssystem som ligger till grund för undersökningen. Vidare är det även viktigt att hänvisningen och beskrivningen av de utländska rättssystemen blir korrekt och regelrätt och det bör därför göras noggranna urval och korrekt hantering av det material som tagits fram för undersökningen. Slutligen krävs en analys av undersökningen som förklarar skillnaderna mellan de olika rättssystemen och om någon av dem är mer fördelaktigt än den eller de andra.

³¹

1.3.3 Rättsanalytisk metod

Vi kommer att använda oss av en rättsanalytisk metod med inslag av den rättsdogmatiska metoden i denna uppsats för att påvisa skillnaden och jämföra prissättningen av alkoholhaltiga varor för att se vilka konsekvenser detta kan leda till. Jämförelsen kommer ske mellan Sverige och Tyskland. Denna metod förklaras som en empiri-teori då empiri syftar till att tillhandahålla fakta om verkligheten och teori syftar till att göra en generalisering av det som grundats på dessa fakta. Inom rättsvetenskapen används rättsligt material och således kan allmänna slutsatser dras med grund i rättsliga fenomen vilket kan betyda att det kan finnas en viss princip eller en viss utveckling av rätten.

³²

Ett syfte med att använda empiriskt material är att kunna ta reda på vilka rättskällor eller rättsområden som förekommer och/eller vilka som skapar tvister eller problem. Vidare syftar denna metod även till att analysera rättsreglerna i förhållande till en viss teori, dvs. en rättslig granskning kan vara bunden till en viss teori och denna teori kan vara till grund för analysen.

³³

30 Olsen, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s.125 ff.

31 Olsen, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s.125 ff.

33 Sandgren, Om empiri och rättsvetenskap del 1, JT 1995/96, s. 736 ff.

(10)

1.4 Avgränsningar

Då uppsatsen behandlar beskattning av alkohol kommer inte någon redogörelse ske för områden som faller utanför detta. En kort introduktion till det svenska detaljhandelsmonopolet har gjorts för att ge läsaren en djupare förståelse för dagens regler.

Monopolet kommer utöver detta inte behandlas men vi vill poängtera monopolets prägel på systemet som finns idag och dess påverkan. En redogörsele gällande marknadsföring av alkoholhaltiga varor kommer inte heller ske trots att reglerna gällande marknadsföring skiljer sig mycket mellan länderna och i viss utsträckning påverkar konsumenternas konsumtion. Vi kommer i denna uppsats inte ta någon hänsyn till import och/eller export till länder som inte ingår i EU/Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES). Utöver detta kommer frågan gällande distansköp via internet inte behandlas. Vi kommer inte heller behandla frågan angående hembränning för privat bruk. Det finns fler tullbrott som vid införsel till Sverige kan bli aktuella, dels huruvida bilen får och ska lastas, denna typ av vägtrafikbrott kommer inte att behandlas inom ramen för denna uppsats. I frågan gällande hantering av alkoholhaltiga varor finns flertalet brott, de brott som rör egen tillverkning, teknisk sprit och beställning via internet kommer inte att behandlas.

1.5 Disposition

Uppsatsen inleds med en bakgrund som ger en kort introduktion till de aktuella rättsområdena och bakgrunden till problemen. Därefter följer en precisering av syfte och aktuella problemformuleringar. Efter detta behandlas de metodval vi gjort och metoddiskussionen är uppdelad i tre avsnitt där det görs en redovisning för den rättsdogmatiska-, den komparativa- respektive den rättsanalytiska metoden. Vidare tar vi upp de avgränsningar som görs i uppsatsen.

Efter inledningskapitlet följer ett teoriavsnitt där vi har för avsikt att först gå igenom moms, sett ur både ett historiskt perspektiv idag tillämpliga regler i ML. Därefter redogör vi för aktuella definitioner, såsom definitionen av alkoholhaltiga varor och alkoholskatt samt att vi redovisar Systembolagets prissättningsmodell på alkoholhaltiga varor. Vidare gör vi en jämförelse mellan svenska och tyska regler gällande alkoholbeskattning och övriga siffror som är relevanta för uppsatsen och läsarens förståelse. Efter detta redogör vi för smuggling och langning samt de brott en privatperson kan göra sig skyldig till vid införsel av alkoholhaltiga varor. Detta följs av en redogörelse för statistik gällande dessa brott från år 2015 samt statistik från Tullverket. Kapitel 2 avslutas med en beskrivning av aktuell myndighetsverksamhet, denna del av uppsatsen delas upp i ett avsnitt gällande Skatteverket och ett om Tullverket

I uppsatsens tredje kapitel redogör vi för tillämplig och aktuell praxis på de aktuella områdena för att tydligare exemplifiera problemen. Detta inleds med en redogörelse för huruvida brottslig verksamhet är beskattningsbart. Därefter följer ett avsnitt gällande privatinförsel för privat bruk som vidare följs av ett avsnitt gällande företagsansvar vid hjälp av införsel av alkoholhaltiga varor för privatpersoner. Avslutningsvis i denna del redogör vi för smugglingsorganisationer verksamhet samt exemplifierar problemet med praxis.

Det fjärde kapitlet innehåller en analys där vi diskuterar vad som förs in, organiserad

brottslighet och smuggling, hur bedömningen av privat bruk görs, vem som innehar

bevisbördan i samband med införsel, hur domstolen ser på företagsansvar i samband med

(11)

privatinförsel samt straff och konsekvenser för privatpersoner. Kapitlet avslutas med en diskussion gällande vad som händer med de som inte tas fast av Tullverket.

Uppsatsen avslutas med en sammanfattning kring de slutsatser vi dragit under

uppsatsarbetet samt redogör för nya frågor som uppkommit längst vägen.

(12)

2 Teoriavsnitt

2.1 Mervärdesskatt

2.1.1 Historisk återblick

Mervärdesskatt är något som tagits ut sedan lång tid tillbaka. De system vi använder idag har införts efter och i samband med krig och ekonomiska kriser för att kunna finansiera den offentliga verksamheten och dess höga inkomster i samband med dessa krissituationer. Till en början bestod den indirekta beskattningen i Sverige av olika punktskatter och tullar. Den 1 januari 1960 infördes en skatt som skulle tas ut på all konsumtion, en varuskatt kallad omsen.

Mervärdesskatt har tagits ut i Sverige sedan år 1969 och den utgick då med 4 %. Skattesatsen har sedan dess succesivt höjts och idag finns två reducerade skattesatser, 6 och 12 %, och en standardiserad skattesats på 25 %.

³⁴

De nationella lagarna gällande moms är i stor utsträckning harmoniserad med EU- rätten, såväl den svenska momsen.

³⁵

I mervärdesskattedirektivet poängterar rådet att det ligger i medlemsländernas intresse att det finns ett gemensamt system som tillämpas på detaljhandeln.

³⁶

Mervärdesskattedirektivet ger inget tydligt svar på hur frågor gällande moms ska behandlas och bedömas, detsamma gäller mervärdesskattelagen. I Sverige finns reglerna gällande detta förfarande i skatteförfarandelagen (2011:1244). Vägledning gällande förfarandet hämtas även från rättsfall på både nationell- och EU-rättslig nivå.

³⁷

Viktigt i all tillämpning som sker i enlighet med EU-rätten är det faktum att medlemsländerna har en lojalitetsplikt gentemot EU som innebär att medlemsländerna måste verka lojalt mot EU. Begreppen direkt tillämplighet och direkt effekt ligger till grund för lojalitetsplikten. Dessa begrepp innebär att regler ska implementeras i nationell rätt och tillämpas där och att nationell rätt åsidosätts för EU-rätten, detta fastslogs i fallet Simmenthal

³⁸

och begreppens innebörd utvecklades i Van Gend & Loos fallet

³⁹

.

⁴⁰

Direkt effekt tillämpas i frågor gällande moms och det fastslogs av Europeiska Gemenskapens domstol (EGD) i fallet Franz Grad

⁴¹

.

⁴²

2.1.2 Mervärdesskattelagen (1994:200)

Bestämmelserna gällande moms delas huvudsakligen upp i två kategorier. Först och främst handlar det om att ta reda på vem som är skattskyldig och att sedan ta reda på hur beskattningen ska genomföras. Innebörden av beskattningsbar person stadgas i 1 kap. 1-2 §§

ML som den person som omsätter varor och tjänster. Mervärdesskatt ska enligt 1 kap. 1 § ML betalas på omsättning av varor och tjänster, även vid unionsinterna förvärv och import. I 2 kap. 1 § ML finns definitionen av omsättning av varor och tjänster som dels omsättning men

34 Kleerup m.fl. Mervärdesskatt i teori och praktik, 2016, s, 21 ff.

35 Kleerup m.fl. Mervärdesskatt i teori och praktik, 2016, s, 27.

37 Kleerup m.fl. Mervärdesskatt i teori och praktik, 2016, s. 27 ff.

38 Mål 106/77: Amministrazione delle Finanze dello Stato mot Simmenthal SpA.

39 Mål 26/62: NV Algemene Transport- en Expeditie Onderneming van Gend & Loos mot Nederländska skatteförvaltningen.

40 Kleerup m.fl. Mervärdesskatt i teori och praktik, 2016, s. 29.

41 Mål 9/70: Franz Grad mot Finanzamt Traunstein.

42 Kleerup m.fl. Mervärdesskatt i teori och praktik, s. 29 ff.

(13)

även som uttag av varor, jfr 2 kap. 2 § ML. Liknande bestämmelser finns i art. 20 mervärdesskattedirektivet

⁴³

gällande varor och art. 24, i samma direktiv, omfattar bestämmelser angående varor.

I 2a kap. ML finns regler gällande beskattning av unionsinterna förvärv och dessa regler avser att skapa en neutral marknad där det inte är någon skillnad mellan att köpa varor och/eller tjänster i Sverige jämfört med ett annat medlemsland.

⁴⁴

Enligt 2a kap. 3 § ML finns tre unionsinterna förvärv som leder till beskattning, en av dem är unionsinterna förvärv av punktskattepliktiga varor. Dock leder detta endast till skattskyldighet om införsel sker av skattepliktig person.

⁴⁵

2.2 Definitioner

Då denna uppsats behandlar frågor kring in- och utförsel av alkoholhaltiga varor mellan EU- länder är det viktigt att definiera skillnaden mellan in- och utförsel och import och export.

Vad som menas med in- och utförsel är att förflyttning av varor sker mellan EU-länder.

Skillnaden mellan införsel och import är att införsel omfattar sådan förflyttning av varor som sker mellan olika EU-länder medan import omfattar förflyttning av varor som sker från tredje land, dvs. annat land än EU-land, till ett medlemsland i EU. Utförsel är då varor förflyttas från ett EU-land till ett annat EU-land och export är då en vara förflyttas från ett EU-land till ett tredje land, se 1 kap. 1 § AlkL. Det finns dock krav på att varan inte får omfattas av ett suspensivt tullförfarande eller ett suspensivt tullarrangemang, exempelvis transitering.

⁴⁶

Vad som menas med transitering är att det går att transportera varor genom ett eller flera länder utan att behöva betala tull och skatt. För att få transitera krävs att alla uppgifter registreras i Tullverkets transiteringssystem. Genom detta system får tullkontoren i olika länder ett informationsutbyte.

⁴⁷

2.2.1 Definitionen av alkoholhaltiga varor

I 1 kap. 3 § AlkL definieras alkoholdrycken sprit. Det är en vätska som framställs genom destillering av, eller genom annan typ av kemisk process, alkohol och med alkohol åsyftas etylalkohol, etanol.

⁴⁸

I propositionen till alkohollagen förklaras begreppet ”annan typ av kemisk process” vara utvinning av etanol direkt ur etangas.

⁴⁹

Sprit kan även framställas på ett kemiskt och syntetiskt sätt vilket innebär att vätskan inte jäser på samma sätt som vid destillering.

⁵⁰

Det finns ingen gräns på lägsta alkoholhalt för vad som ska räknas som sprit i dagens alkohollag. I den gamla alkohollagen var gränsen för sprit då vätskan innehöll minst 2,25 volymprocent. Det som inte räknas som sprit är vin, öl och starköl. Alkoholdryck definieras vidare som en dryck med en alkoholhalt om minst 2,25 volymprocent. I dagens

44 Kleerup m.fl. Mervärdesskatt i teori och praktik, 2016, s. 49.

45 Kleerup m.fl. Mervärdesskatt i teori och praktik, s. 49 ff.

46 http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/punktskatter

/alkoholskatt.4.18e1b10334ebe8bc8000505.html, hämtad 2016-04-26, kl. 11:47.

47 http://www.tullverket.se/innehallao/t/tullproceduren/tullproceduren/

transitering.4.9b2c39913d83071477150b.html, hämtad 2016-04-26, kl. 11:55.

48 Lundin, Alkohollagen - kommentarer och rättsfall, 2015, s. 18.

49 Prop. 2009/10:125 s. 154.

50 Prop. 2009/10:125 s. 68.

(14)

alkohollag grundas definitionen på hur den alkoholhaltiga vätskan har framställts, antingen genom destillering eller annan typ av kemisk process.

⁵¹

I 1 kap. 4 § AlkL finns definitionen av begreppet teknisk sprit. Teknisk sprit avses att användas för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat jämförligt ändamål och som går att hänföra till KN-nr 2207 eller 2208. KN-nr är det nummer som visar vilken kombinerad nomenklatur som är tullunionens tulltaxe- och statistiknomenklatur. Detta nummer finns då det ska finnas en koppling till de gällande tullbestämmelserna vid handeln med teknisk sprit och det ska i sin tur vara överensstämmande med definitionen av alkoholhaltig vätska i Lag (1994:1564) om alkoholskatt (LAS). Kravet som finns för att det ska räknas som teknisk sprit är att det enbart ska användas för ovan nämnda ändamål. Precis som vid definitionen av sprit finns ingen bestämd lägsta alkoholhalt vid teknisk sprit. I förarbeten står det dock att teknisk sprit ofta har en alkoholhalt på 95-99 volymprocent etylalkohol. Att det är så hög volymprocenten beror på att den används till rengöring, i tillverkningsprocesser eller vid experiment.

⁵²

Definitionen av alkoholdryck finns i 1 kap. 5 § AlkL och är en dryck med en alkoholhalt med minst 2,25 volymprocent. Alkoholdryck delas in i spritdrycker, vin, öl och andra jästa alkoholdrycker. Det finns även en definition av den dryck som understiger 2,25 volymprocent, den kallas lättdryck och kan även vara alkoholfri.

⁵³

Spritdryck definieras i 1 kap. 6 § AlkL som en dryck som innehåller sprit och definitionen sprit i sin tur finns, som tidigare nämnts, i 1 kap. 3 § AlkL.

Definitionen av vin finns i 1 kap. 7 § AlkL och avser en alkoholdryck som har framställts genom att druvor eller druvsaft har jäst. Hit räknas även sådant vin som framställts genom att sprit har tillsats men att volymprocenten inte överstiger 22 volymprocent, detta kallas starkvin eller likörvin.

I 1 kap. 8 § AlkL definieras begreppet öl som sådan dryck som har framställts genom jäsning av torkat eller rostat malt. Det finns sådan öl som kallas folköl och det är den ölen som har minst 2,25 volymprocent men högst 3,5 volymprocent. Denna typ av öl säljs bl.a. i butiker och kiosker och omfattas således inte av detaljhandelsmonopolet. Den öl som överstiger 3,5 volymprocent benämns starköl. Ordet öl har inget med alkoholhalten att göra utan är ett samlingsnamn på all öl som har samma typ av framställningsmetod, dvs. att den är framställd genom jäsning av torkat eller rostat malt. Som annan jäst alkoholdryck definieras den alkoholdryck som har blivit framställd genom jäsning av frukt, bär eller andra växtdelar och som inte räknas tillhöra varken vin eller öl, se 1 kap. 9 § AlkL.

⁵⁴

Detta kan vara antingen cider, fruktvin, bärvin, maskrosvin eller mjöd.

⁵⁵

Alkoholhaltigt preparat finns definierat i 1 kap. 10 § AlkL och är en vara som är framställd att användas för sådant bruk som inte är alkoholdryck eller teknisk sprit eller läkemedel och har en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent. Detta preparat ska enligt denna bestämmelse vara färdigställt till slutlig användning.

⁵⁶

Vad som menas med detta framgår av propositionen och innebär att produkten ska användas direkt, utan vidare

51 Lundin, Alkohollagen - kommentarer och rättsfall, 2015, s. 18 ff.

55 Prop. 2009/10:125 s. 72.

(15)

bearbetning eller förädling, för ett visst slutligt ändamål. Exempel på alkoholhaltigt preparat kan vara diskmedel, rengöringsmedel och liknande produkter.

⁵⁷

Det alkoholhaltiga preparatet är till skillnad från den tekniska spriten riktad till konsumenter och fri att köpa, dvs. den går att köpa i en vanlig detaljhandel och detta framgår i 6 kap. 6 § AlkL. Det finns dock allmänna krav på preparaten pga. att skydda folkhälsan.

⁵⁸

I 1 kap. 11 § AlkL finns en definition av tillverkare och med detta avses den som på ett yrkesmässigt vis framställer och tillverkar varor som avses i AlkL. Vidare definieras begreppet detaljhandel som sådan försäljning som sker till konsumenter. Servering definieras som sådant att alkoholhaltiga drycker förtärs på ett visst specifikt ställe. Övrig försäljning benämns som partihandel. I 1 kap. 12 § AlkL definieras begreppet denaturering som ett förfarande då ett eller flera ämnen tillsätts sprit för att göra den otjänlig för förtäring.

⁵⁹

2.2.2 Alkoholskatt

I Sverige ska en alkoholskatt betalas till staten på öl, vin och andra jästa drycker, mellanklassdrycker och etylalkohol i enlighet med 1 § LAS. I samband med att Sverige blev medlem i EU år 1995 trädde denna lag i kraft och innebar att en anpassning av skattereglerna inom EU gjordes. Mellan åren 1992 och 1993 togs gränskontrollerna i fråga om kommersiell trafik och resandetrafik inom EU bort. För att detta skulle vara möjligt ansågs det att det krävdes en harmonisering av beskattningsförfarandet, skattebaserna, och i viss mån skattesatserna, för de indirekta skatterna. Utan dessa gränskontroller och olika beskattningskonsekvenser skulle skattepliktiga varor kunna cirkulera fritt mellan EU- länderna.

⁶⁰

2 § LAS stadgar vilken skatt som betalas på öl. Skatt ska betalas på den öl, även för produkter som innehåller en blandning av öl och en icke-alkoholhaltig dryck, som innehåller en alkoholhalt som överstiger 0,5 volymprocent. Det tas ut en skatt på 1,94 kr per liter för varje volymprocent alkohol, med undantag då öl innehåller en alkoholhalt med högst 2,8 volymprocent då någon skatt inte tas ut.

Den skatt som tas ut på vin stadgas i 3 § LAS. Skatt tas ut på vin om alkoholhalten uppkommit genom jäsning och alkoholhalten överstiger 1,2 volymprocent, men högst 15 volymprocent, eller om alkoholhalten överstiger 15 volymprocent, men högst 18 volymprocent och om vinet producerats utan tillsatser. Nedan följer hur mycket skatt som tas ut per liter:

• Skatt på vin med en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent, men högst 4,5 volymprocent, tas ut med 8,84 kr per liter.

• Skatt på vin med en alkoholhalt som överstiger 4,5 volymprocent, men högst 7 volymprocent, tas ut med 13,06 kr per liter.

• Skatt på vin med en alkoholhalt som överstiger 7 volymprocent, men högst 8,5 volymprocent, tas ut med 17,97 kr per liter.

57 Prop. 2009/10:125 s. 154.

58 Lundin, Alkohollagen - kommentarer och rättsfall, 2015, s. 82.

60 Se Olsson, Lag om alkoholskatt, lagkommentar, hämtad 2016-05-13, kl. 10:16, Karnov Internet.

(16)

• Skatt på vin med en alkoholhalt som överstiger 8,5 volymprocent, men högst 15 volymprocent, tas ut med 25,17 kr per liter.

• Skatt på vin med en alkoholhalt som överstiger 15 volymprocent, men högst 18 volymprocent, tas ut med 52,68 kr per liter.

Undantag från skatt finns för vin med en alkoholhalt som uppgår till högst 2,25 volymprocent.

För andra jästa drycker än vin och öl stadgas i 4 § LAS att skatt på sådana drycker med:

• En alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent, men inte överstiger 4,5 volymprocent, tas skatt ut med 8,84 kr per liter.

• För sådana drycker med en alkoholhalt som överstiger 4,5 volymprocent, men inte över 7 volymprocent, ska skatt tas ut med 13,06 kr per liter.

• Drycker med en alkoholhalt som överstiger 7 volymprocent, men inte över 8,5 volymprocent, tas skatt ut med 17,97 kr per liter.

• För sådana drycker med en alkoholhalt som överstiger 8,5 volymprocent, men inte överstiger 15 volymprocent, ska skatt tas ut med 25,17 kr per liter.

Undantag från skatt görs för sådana drycker med en alkoholhalt som inte överstiger 2,25 volymprocent.

Den skatt som tas ut på mellanklassprodukter stadgas i 5 § LAS. En mellanklassprodukt är en sådan produkt med en alkoholhalt som överstiger 1,2 volymprocent men inte överstiger 22 volymprocent.

• Den skatt som tas ut på sådana drycker med en alkoholhalt med högst 15 volymprocent är 31,72 kr per liter.

• För drycker med en alkoholhalt som överstiger 15 volymprocent ska skatt tas ut med 52,68 kr per liter.

• I 6 § LAS stadgas att skatt på etylalkohol ska tas ut med 511,48 kr per liter ren alkohol.

2.2.3 Systembolagets prissättningsmodell på alkoholhaltiga varor

När en konsument köper alkoholhaltiga varor på Systembolaget är alkoholskatt och moms inräknat i priset som denne betalar. Detta pris är dock långt ifrån vad Systembolaget köper in de alkoholhaltiga varorna för från leverantören vilket innebär att slutpris ut mot konsument skiljer sig från det inpris som Systembolaget betalar.

Systembolaget har en prissättningsmodell, som görs i fyra steg, som de sedan år

2012 använder vid beräkning av priset på alkoholhaltiga varor som säljs i butik. Det första

steget som görs är att det läggs på ett procentuellt påslag på 19 % på inköpspriset från

leverantör, exklusive alkoholskatt och pant och detta gäller oavsett vilken typ av produkt det

är, dvs. vin, öl eller sprit. Efter det läggs det på ett fast påslag, som skiljer sig mellan

produkterna. För öl tillkommer 0,85 kr per artikel, för vin tillkommer 3,50 kr per artikel och

för sprit och övriga drycker tillkommer 2,70 kr per artikel. Efter detta läggs den aktuella

(17)

alkoholskatten på, som skiljer sig mellan de olika produkterna, och eventuell pant. I det sista steget tillkommer momsen på 25 % och slutligen görs en avrundning till hela kronor.

⁶¹

Systembolagets prissättningsmodell fr.o.m. 1/10 2012

Systembolagets inpris

- Alkoholskatt och pant + Rörligt påslag, 19 % + Grundläggande fast påslag

+/- Förpackningsrelaterad korrigeringsfaktor + Alkoholskatt och pant

+ Moms

+/- Avrundning

= Pris till konsument

62

2.3 Jämförelse av svenska och tyska regler

I de flesta länder i Europa finns det en åldersgräns vid köp av alkoholhaltiga varor i butik respektive på restaurang. I Sverige är det en åldersgräns på 18 år på restaurang och 20 år på Systembolaget men i exempelvis Tyskland är det andra åldersgränser. I Tyskland är det 16 år på öl och vin vid köp i både restaurang och i butik men 18 år vid köp av sprit i både restaurang och butik.

⁶³

Nedan följer en redogörelse för olika momssatser i Sverige och Tyskland. Vi valde att använda Tyskland som jämförelseland då de rättsfall vi valt att använda i uppsatsen baseras på införsel från Tyskland. I första tabellen visas den reducerade- och standardiserade momsen på alla olika sorters varor och tjänster. I den andra tabellen visas den momssats som finns på olika alkoholhaltiga varor i butik i Sverige respektive Tyskland.

Momssatser

Land Reducerad moms Standardmoms

Sverige 6 %, 12 % 25 %

Tyskland 7 % 19 %

64

Moms på alkoholhaltiga varor i butik

Land Sprit Vin Öl

Sverige 25 % 25 % 25 %

Tyskland 19 % 19 % 19 %

65

61 https://www.systembolaget.se/imagelibrary/publishedmedia/bavo59bs12djriif4rx2/prismodellen-121001.pdf, hämtad 2016-05-14, kl. 13:05.

62 https://www.systembolaget.se/imagelibrary/publishedmedia/bavo59bs12djriif4rx2/prismodellen-121001.pdf, hämtad 2016-05-14, kl. 13:05.

63 https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/2788.pdf, hämtad 2016-05-18, kl. 12:30.

64 http://www.momsens.se/momssatser-eu-lander, hämtad 2016-05-18, kl. 12:35.

65http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/taxation/excise_duties/alcoholic_beverages/rates/ex cise_duties-part_i_alcohol_en.pdf,

hämtad 2016-05-18, kl. 12:35.

(18)

Vid köp av öl och cider på Systembolaget i Sverige är priset för pant inräknat i summan för den alkoholhaltiga varan vilket gör att den blir dyrare och då inte pga.

alkoholskatt och moms. Vid köp av motsvarande alkoholhaltiga varor i Tyskland, på Scandlines BorderShop, BorderShop Puttgarden eller Rostock, räknas inte pant in i priset. Det enda kravet för att slippa betala pant som svensk är att fylla i en exportdeklaration och lämna till butiken. Att inte behöva betala pant bidrar till att de alkoholhaltiga varorna blir billigare för svenskar att köpa de alkoholhaltiga varorna i Tyskland än i Sverige.

⁶⁶

För att påvisa prisskillnaden mellan svenska Systembolaget och det tyska BorderShop Puttgarden har vi jämfört priserna mellan en ölsort, en vinsort, en sorts starkvin och en spritsort.

Prisskillnad på öl, vin och sprit i Sverige och Tyskland

Öl – Mariestads

Export

Vin – Casillero Del Diablo

Starkvin – Graham's, Late Bottled Vintage

Sprit – Minttu Peppermint

Styckpris Sv. 12,60 kr

⁶⁷

79 kr

⁶⁸

174 kr

⁶⁹

189 kr

⁷⁰

Styckpris Ty. 4,1675 kr

⁷¹

67,49

⁷²

125 kr

⁷³

87,51

⁷⁴

Skillnad i kr 8,4325 kr 11,51 kr 49 kr 101,49 kr

Skillnad i % 202,34 % 17 % 39,2 % 159 %

Det är en markant skillnad på priset och detta visar hur mycket en person som åker till Tyskland och köper alkoholhaltiga varor kan spara. Störst skillnad i pris är det på öl, där det är över 200 % dyrare på Systembolaget än i Tyskland. Näst störst skillnad är det på sprit, där priset skiljer sig med ca 150 %. Starkvin skiljer sig 39 % mellan Sverige och Tyskland.

Den minsta skillnaden är det på vin där det är knappt 20 % dyrare på Systembolaget än i Tyskland. Att det är så stor skillnad på pris resulterar i att allt fler svenskar åker till Tyskland och köper alkoholhaltiga varor. I och med den markanta prisskillnaden är det inte någon tillfällighet att svenskar åker till Tyskland för att handla alkoholhaltiga varor. I dessa fall är det vanligt att köpa mer än vad som används för privat bruk för att sedan kunna sälja vidare till bl.a. minderåriga. Detta resulterar i ett av de största problemen, att svenskar köper in alkoholhaltiga varor från Tyskland och olovligen säljer vidare. Något som är också uppseendeväckande är att det är rabatt i Tyskland på den sprit-, öl- och vinsort vi använde i jämförelsen i tabellen nedan. Systembolaget är emot detta och har aldrig rabatterade priser eller mängdrabatt.

⁷⁵

66 http://www.puttgarden.bordershoppa.se/Planlaeg-turen/Pant#, hämtad 2016-05-18, kl. 12:40.

67 http://www.systembolaget.se/dryck/ol/mariestads-export-120315, hämtad 2016-05-18, kl. 14:30.

68 http://www.systembolaget.se/dryck/roda-viner/casillero-del-diablo-296201, hämtad 2016-05-18, kl. 14:40.

69 http://www.systembolaget.se/dryck/aperitif-dessert/grahams-800001, hämtad 2016-05-25, kl. 16:55.

70 http://www.systembolaget.se/dryck/sprit/minttu-1070302, hämtad 2016-05-18, kl. 14:50.

71 http://www.puttgarden.bordershoppa.se/Ol-Svensk/Mariestads-5-3-24-ds, hämtad 2016-05-18, kl. 14:30.

72 http://www.puttgarden.bordershoppa.se/Chile/Casillero-del-Diablo-Cabernet-Sauvignon-00750ml-1-fl, hämtad 2016-05-18, kl. 14:40.

73 http://www.puttgarden.bordershoppa.se/Portvin/Grahams-LBV, hämtad 2016-05-25, kl. 16:55.

74 http://www.puttgarden.bordershoppa.se/Likor/Minttu-Peppermint, hämtad 2016-05-18, kl. 14:50.

75 http://www.systembolaget.se/vart-uppdrag/salja-med-ansvar-sa-jobbar-vi-pa-systembolaget/, hämtad 2016-05- 19, kl. 17:22.

(19)

Som illustreras i tabellen ovan är prisskillnaden mellan länderna markant. Innan den fria rörligheten för varor var tillämplig var referensnivåerna för införsel lägre. Med dagens referensnivåer, som infördes 2001, är det tillåtet att föra in upp till 10 liter starksprit, 90 liter vin, 20 liter starkvin och 110 liter öl.

⁷⁶

Med detta växer möjligheten för privatpersoner att föra in större kvantitet alkoholhaltiga varor och olovligen sälja vidare för att tjäna pengar. I tabellen nedan redogörs för prisskillnaden om köp görs upp till referensnivån, vilket då motsvarar 330 burkar öl, 120 flaskor vin, 26 flaskor starkvin och 15 flaskor sprit som köps i Tyskland och förs in till Sverige. Exemplet nedan baseras på samma priser och alkohaltiga varor som i tabellen ovan.

Prisskillnad på öl, vin, starkvin och sprit i Sverige och Tyskland om köpet motsvarar referensnivå

Öl – Mariestads Export

Vin – Casillero Del Diablo

Starkvin – Graham's, Late Bottled Vintage

Sprit – Minttu Peppermint

Pris Sv. 4 158 kr 9 480 kr 4 524 kr 3 780 kr

Pris Ty. 1 146,48 kr 5 002,8 kr 3 250 kr 1 500 kr

Skillnad i kr 3 011,53 kr 4 477,2 kr 1 274 kr 2 280 kr

Skillnad i % 262,68 % 89,50 % 39, 2 % 152 %

2.4 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

I undersökningen från CAN finns siffror som tydligt illustrerar förhållandet mellan registrerad och oregistrerad konsumtion av alkoholhaltiga varor i Sverige samt en fördelning inom dessa kategorier från år 2014. Den registrerade delen utgör 76,7 % av svenskarnas konsumtion och utgörs av inköp på:

• Systembolaget om 61,1 %.

• Köp på restauranger om 10,4 %.

• Konsumtion av folköl om 5,2 %.

⁷⁷

23,3 % av svenskarnas konsumtion av alkoholhaltiga varor utgörs av den oregistrerade delen som består av:

• Resandeinförsel om 15,0 %.

• Smuggling om 5,1 %.

• Tillverkning i hemmet om 1,8 %.

• Beställning från internet om 1,4 %.

⁷⁸

76 Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.

77 Trolldal, Leifman, CAN Rapport 152 - Hur mycket dricker svensken? Registrerad och oregistrerad alkoholkonsumtion 2001-2014, s. 18.

(20)

Även om Systembolagets försäljning utgör den i särklass största källan för inköp av alkoholhaltiga varor kommer resandeinförsel på en andra plats med hela 15 %. Denna reseinförsel utgör den delen av alkoholhaltiga varor som transporteras till Sverige från andra länder inom ramen för de regelverk som tillämpas vid gränskontroll av Tullverket. De 5,1 % som utgör smuggling är den del som Tullverket inte lyckats kontrollera vid införsel av alkoholhaltiga varor till Sverige. Utredarna som gjort undersökningarna för CAN påpekar att det är svårt att påvisa ett eventuellt samband mellan konsumtionen som sker via Systembolaget samt den del som utgör resandeinförsel.

⁷⁹

Undersökningen visar även att den alkoholhaltiga varan som konsumeras mest är vin, följt av starköl, på tredje plats kommer starksprit och det som konsumeras minst är cider.

⁸⁰

Den ovan givna ordningen gäller för konsumtionen i helhet och även för konsumtion från Systembolaget. Dock skiljer sig ordningen något åt när det gäller delen som avser resandeinförsel då det som förs in i störst kvantitet är sprit, följt av starköl, vin och cider.

⁸¹

2.5 Smuggling och langning

Som det redogörs för senare i uppsatsen, illustrerat med hjälp av rättsfall, ligger bevisbördan i frågan om skatteplikt på alkoholhaltiga varor i den initiala bedömning vid tullen på privatpersonen som fört in alkoholhaltiga varor till Sverige.

⁸²

Detta innebär att Tullverket som kontrollmyndighet vid gränserna endast har ansvar för att undersöka varorna och göra den initiala bedömningen huruvida den aktuella kvantiteten kan anses rimlig för privat bruk. I det fall den enskilda tulltjänstemannen inte finner kvantiteten rimlig tas, efter en helhetsbedömning i samband med LAS och i Lag (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholhaltiga varor, tobaksvaror och energiprodukter (LPK), ett beslut om privatpersonen ska åläggas med skatteplikt för de alkoholhaltiga varorna. Det är i de fall privatpersonen överklagar detta beslut det når domstolen och Tullverkets beslut testas. I det läget domstolen finner att privatpersonen ska åläggas med skatteplikt är det själva införseln som beskattas och inte eventuell försäljning. Smuggling och langning är konsekvensen av de gånger Tullverket inte fullföljer sina uppgifter.

2.5.1 Smuggling

I de fall det förts in alkoholhaltiga varor som överskrider referensnivån kan det föreligga misstanke om smuggling och tullbrott. Smuggling är ett sådant brott som innebär att då in- och utförsel av varor sker i strid mot lagstiftning och vid denna överträdelse av förbudet aktualiseras straffansvar.

⁸³

I 2 § LSS menas att då en vara förs in eller ut från landet är då varan förts över gränsen för svenskt territorium. I 3 § LSS stadgas att den som för in eller ut varor i strid mot något förbud eller villkor och genom att underlåta att anmäla varan till tullbehandling döms för smuggling till böter eller fängelse i högst två år. Smuggling anses även gälla då oriktiga uppgifter om varor lämnats. Tullbrott är ytterligare en definition av

82 Se avsnitt 3.2 Privatinförsel för privat bruk.

83 Bergström m.fl., Juridikens termer, 2007, s. 184.

(21)

smuggling. I 8 § LSS stadgas att den som, i samband med in- och utförsel av varor, uppsåtligen har underlåtit att anmäla sina varor till tullbehandling eller lämnat oriktiga uppgifter, döms för tullbrott.

Tullverket kan, i enlighet med 19 § LSS, vid misstanke om smuggling fatta beslut om att inleda en förundersökning angående brott i denna lag, detta stadgas även i 23 kap.

Rättegångsbalk (1942:740) (RB). En förundersökning ska enligt 23 kap. 1 § RB inledas när det finns anledning att anta att brott föreligger. Tullverket har samma befogenhet som en polisman att gripa den som är misstänkt för brott samt har samma befogenhet att ta egendomen i beslag, se 21-22 §§ LSS.

2.5.2 Langning

Langning är enligt 3 kap. 9 § AlkL förbjudet. Langning innebär att någon olovligen förser, oftast genom försäljning, tredje person med exempelvis alkoholhaltiga varor. Detta förfarande är olagligt och straffet för detta är böter eller fängelse i upp till 2 år, eller upp till 4 år vid grovt brott, jfr 11 kap. 7 § AlkL.

Enligt undersökningen från CAN går det att konstatera att den vanligaste formen av langning är till minderåriga och sker av äldre syskon och vänner och att de alkoholhaltiga varorna kommer från Systembolaget. I vissa fall sker även langning av sådana alkoholhaltiga varor som genom smuggling förts in från andra länder och kan då ske från garage, lägenheter eller bilar. Denna typ av langning bedrivs ofta av kriminella privatpersoner eller nätverk.

Langning är ett brott som kan leda till ytterligare konsekvenser. Idag begås många brott under påverkan av alkohol, även de som utsätts för brott är många gånger påverkade av alkohol.

⁸⁴

2.5.3 Brott enligt LSS och AlkL

Här följer en kort redogörelse för de straffbestämmelser som är aktuella för denna uppsats inom ramen för LSS och AlkL. Brotten förknippade med smuggling finns i 3 § 1 st. LSS. Där stadgas att den som för in en alkoholhaltig vara i landet, i strid med förbud eller villkor för införsel, genom att inte anmäla varan till tullbehandling döms för smuggling. Straffpåföljden enligt 3 § 1 st. LSS är böter eller fängelse i högst 2 år. Om brottet smuggling, enligt 3 § LSS, bedöms som ringa ska personen dömas till penningböter, jfr 4 § LSS. I de fall brottet anses grovt, ska personen dömas för grov smuggling i enlighet med 5 § LSS och straffpåföljden blir minst 6 månader och högst 6 års fängelse. Om någon av grov oaktsamhet begår smuggling enligt 3 § LSS, ska den dömas för olovlig införsel eller utförsel och påföljden blir böter eller fängelse i högst 2 år.

I 11 kap. AlkL finns straffbestämmelserna. Olovlig befattning med sprit stadgas i 11 kap. 1 § AlkL som den som tillverkar, förvärvar, innehar, forslar, döljer eller förvarar sprit eller spritdrycker och detta leder till böter eller fängelse i högst 2 år. 11 kap. 3 § AlkL redogör för olovlig försäljning av alkoholhaltiga varor, något som kan ske uppsåtligen eller av oaktsamhet och leder till böter eller fängelse i högst 2 år. Både olovlig befattning och försäljning av alkoholhaltiga varor kan enligt 11 kap. 4 § AlkL begås uppsåtligen och grovt och straffpåföljden blir då lägst 6 månader fängelse och högst i 6 år. I 11 kap. 6 § AlkL finns reglerna gällande olovligt innehav av alkoholdrycker och påföljden för detta brott är böter

84 https://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/Alkohol--och-narkotikabrott/Fakta-om-langning-av- alkohol/, hämtad 2016-05-20, kl. 13:11.