SN_2020-02-03_Kallelse

(1)

KALLELSE OCH ÄRENDELISTA

Datum Sid

2020-02-03 1 (18)

Socialnämnden

Kallelse

Nämnd Socialnämnden

Datum och tid 2020-02-03, kl.09:00

Plats Gröna sammanträdesrummet, Socialförvaltningen, Östhammar Sekreterare Fitim Kunushevci

Ordförande Lisa Norén (S)

Ärendelista

1. Personärenden 2

2. Fastställande av dagordning 2

3. Redovisning av delegationsbeslut 3

4. Valärende, Ersättare i socialnämndens arbetsutskott 4

5. Valärende, Ersättares inträdesordning i socialnämndens arbetsutskott 5 6. Entledigande av förordnad ledamot med kompletterande beslutanderätt i

brådskande ärenden enligt LVU och LVM 6

7. Information och anmälningsärenden januari och februari 2020 8

8. Ekonomisk uppföljning per december 2019 9

9. Årsredovisning och måluppföljning 2019 10

10. Slutrapport 2019 års internkontroll 11

11. Yttrande på KPMG:s granskning av kommunens hantering och kontroll av anställdas

bisysslor 12

12. Yttrande angående förslag till överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso-och sjukvården, läkemedelsindustrin,

medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin 14 13. Svar till skrivelser från Anhörigföreningen i Östhammars kommun 15

14. Kurser och konferenser 17

15. Rapporter 18

16. Tillkommande ärenden 18

(2)

Datum Sid

2020-02-03 2 (18)

Socialnämnden

1. Personärenden

Handlingar delas ut under sammanträdet.

2. Fastställande av dagordning

(3)

Datum Sid

2020-02-03 3 (18)

Socialnämnden

Dnr SN-2019-34 Dpl 904 Dnr SN-2019-35 Dpl 904 Dnr SN-2019-36 Dpl 904

3. Redovisning av delegationsbeslut

Socialförvaltningens förslag

Redovisning av delegationsbeslut godkännes.

Ärendebeskrivning Föreligger delegationslistor:

1. Arbetsutskottets protokoll 2020-01-22.

2. Beslut i vård- och omsorgsärenden 2019-12-01 t.o.m. 2019-12-31.

3. Beslut i individ- och familjeomsorgsärenden 2010-12-01 t.o.m. 2019-12-31.

4. Beslut i övriga ärenden registrerade 2019-12-01 t.o.m. 2019-12-3.

Beslutsunderlag

- Delegationslistor i delegationsmappen - Handlingar i sekretessmappen

(4)

Datum Sid

2020-02-03 4 (18)

Socialnämnden

Dnr SN-2018-254 Dpl 911

4. Valärende, Ersättare i socialnämndens arbetsutskott

Föredragande: Nämndsekreterare Fitim Kunushevci

Ärendebeskrivning

Socialnämnden behöver välja en ny ersättare till socialnämndens arbetsutskott.

Beslutsunderlag

- Protokoll KF § 182/2019

Ärendets behandling

Socialnämnden beslutade 2019-01-06 (SN § 4/2019) att under mandatperioden 2019-2022 utse två ordinarie ledamöter från majoriteten och en ordinarie ledamot från oppositionen, samt två ersättare från majoriteten och en ersättare från oppositionen.

Som ordinarie ledamöter i socialnämndens arbetsutskott under mandatperioden 2019-2022 utsågs: Lisa Norén (S), Cecilia Bernsten (C) och Anna-Lena Söderblom (M). Som ersättare i socialnämndens arbetsutskott utsågs Caroline Schnell (S), Olle Rehn (C) och Mona Lundin (M).

Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde 2019-09-24 att entlediga Caroline Schnell (S) från sitt uppdrag som ledamot i socialnämnden (KF § 126/2019) efter att ledamoten har begärt detta.

Socialnämnden valde under sitt sammanträde 2019-10-16 (SN § 163/2019) att utse Linus Westin (S) till ersättare i socialnämndens arbetsutskott under mandatperioden 2019-2022.

Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde 2019-12-17 att entlediga Linus Westin (S) från sitt uppdrag som ledamot i socialnämnden (KF § 182/2019) efter att ledamoten begärt i skrivelse daterad 2019-12-03 entledigande från sitt uppdrag som ledamot i socialnämnden.

Beslutet skickas till

Socialförvaltningens ledningsgrupp Administratör Troman, Hanna Horneij

(5)

Datum Sid

2020-02-03 5 (18)

Socialnämnden

Dnr SN-2018-254 Dpl 911

5. Valärende, Ersättares inträdesordning i socialnämndens arbetsutskott

Socialnämnden behöver välja en ny personlig ersättare till ordförande Lisa Norén (S) i socialnämndens arbetsutskott efter att Linus Westin (S) entledigats från sitt uppdrag i socialnämnden.

Beslutsunderlag

- Protokoll KF § 182/2019

Socialnämnden beslutade 2019-01-06 (SN § 5/2019) att ersättare i arbetsutskottet ska vara personliga under mandatperioden 2019-2022 enligt följande:

Lisa Norén (S) ersätts av Caroline Schnell (S) Cecilia Bernsten (C) ersätts av Olle Rehn (C)

Anna-Lena Söderblom (M) ersätts av Mona Lundin (M)

Kommunfullmäktige beslutade under sammanträdet 2019-09-24 att entlediga Caroline Schnell (S) från sitt uppdrag som ledamot i socialnämnden (KF § 126/2019) efter att ledamoten har begärt detta.

Socialnämnden valde under sitt sammanträde 2019-10-16 (SN § 164/2019) att Linus Westin (S) ersätter Caroline Schnell (S) som personlig ersättare till ordförande Lisa Norén (S) i socialnämndens arbetsutskott under mandatperioden 2019-2022.

Socialförvaltningens ledningsgrupp Administratör Troman, Hanna Horneij

(6)

Datum Sid

2020-02-03 6 (18)

Socialnämnden

Dnr SN-2019-3 Dpl 002

6. Entledigande av förordnad ledamot med kompletterande beslutanderätt i brådskande ärenden enligt LVU och LVM

Socialförvaltningens förslag

Socialnämnden entledigar Linus Westin (S) från sitt uppdrag som förordnad ledamot med kompletterande beslutanderätt i brådskande ärenden enligt LVU och LVM.

Socialnämnden beslutade § 6/2019 att utse följande ledamöter till utövande av

kompletterande beslutanderätt enligt LVU och LVM: Lisa Norén (S), Cecilia Bernsten (C), Anna-Lena Söderblom (M), Caroline Schnell (S), Désirèe Mattsson (S), Olle Rehn (C) och Mona Lundin (M).

Kommunfullmäktige har vid sammanträde 2019-09-24 beslutat att entlediga Caroline Schnell (S) från uppdraget som ledamot i socialnämnden (KF § 126/2019) efter att ledamoten har begärt detta.

Beslutsunderlag

- Protokoll KF §§ 182/2019.

Socialnämnden beslutade § 6/2019 att utse följande ledamöter till utövande av

kompletterande beslutanderätt enligt LVU och LVM: Lisa Norén (S), Cecilia Bernsten (C), Anna-Lena Söderblom (M), Caroline Schnell (S), Désirèe Mattsson (S), Olle Rehn (C) och Mona Lundin (M).

Kommunfullmäktige har vid sammanträde 2019-09-24 beslutat att entlediga Caroline Schnell (S) från uppdraget som ledamot i socialnämnden (KF § 126/2019) efter att ledamoten begärt detta.

Socialnämnden förordnade under sitt sammanträde 2019-10-16 (SN § 165/2019) Linus Westin (S) till ledamot med kompletterande beslutanderätt i brådskande ärenden enligt LVU och LVM.

(7)

Datum Sid

2020-02-03 7 (18)

Socialnämnden

Socialjouren Uppsala, socialjouren@uppsala.se Socialförvaltningens ledningsgrupp

Verksamhetschefer IFO

Administratör BoU Carina Bäckström Utredningsadministratör Eva-Lena Grannas Samordnare BoU Sara Zarmani

Verksamhetsområdeschef myndighet VoO Agneta Rönnqvist

Receptionen Socialförvaltningen, socialforvaltningen@osthammar.se

(8)

Datum Sid

2020-02-03 8 (18)

Socialnämnden

Dnr SN-2020-2 Dpl 904

7. Information och anmälningsärenden januari och februari 2020

Föredragande: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Arbetsutskottets förslag

Socialnämnden tar del av informationen.

Ärendet omfattar muntlig information från socialförvaltningens tjänstemän, skriftlig

information som nämnden tar del av via sitt digitala arbetsrum och skriftlig information som omfattas av sekretess och som redovisas i pärm.

Muntlig information från socialförvaltningens tjänstemän under arbetsutskottets sammanträde 2020-01-22:

- Nämndsekreterare och utredare informerar om socialförvaltningens arbete med att upprätta en kvarboendeplan. Planen är tänkt att gälla från och med januari 2021.

- Nämndsekreterare och utredare Fitim Kunushevci informerar om planerad chefsfrukost den 25 februari 2020. Dagordningen kommer behandla förslag till åtgärder till förbättrad arbetsmiljö, ledarskapsrollen, process för felanmälan och nytt verktyg vid framtagningen av delmål och strategier kommer presenteras.

- Nämndsekreterare och utredare Fitim Kunushevci informerar om pågående arbete med socialförvaltningens vision och framtagandet av mål samt strategi för hur visionen ska uppnås.

- Nämndsekreterare och utredare Fitim Kunushevci informerar om inkommande webbinariuminbjudan från SKR om hot och hat mot förtroendevalda. Webbinariumet utgår från två teman. Den 13 februari behandlas samtalstonen i det demokratiska samtalet och den 31 mars behandlas ämnet ”att tydliggöra ansvar och roller”.

- Verksamhetsområdeschef VoO Johan Steinbrecher informerar om pågående förändringar och det aktuella läget och personalsituationen på korttidsenheten.

(9)

Datum Sid

2020-02-03 9 (18)

Socialnämnden

Dnr SN-2019-43 Dpl 042

8. Ekonomisk uppföljning per december 2019

Handling A

Föredragande: Administrativ chef Torbjörn Nyqvist

Socialnämnden tar del av redovisningen.

Föreligger ekonomisk uppföljning per december 2019.

Beslutsunderlag

- Ekonomisk uppföljning per december 2019

(10)

Datum Sid

2020-02-03 10 (18)

Socialnämnden

Dnr SN-2020-13 Dpl 042

9. Årsredovisning och måluppföljning 2019

Handling översändes till ledamöter och ersättare kommande dagar

Föredragande: Tf. socialchef Lisbeth Bodén och administrativ chef Torbjörn Nyqvist

Socialnämnden fastställer årsredovisning för 2019 och överlämnar den till kommunstyrelsen.

Föreligger ekonomiskt utfall 2019 samt utkast till verksamhetsberättelse.

Beslutsunderlag

- Årsredovisning och måluppföljning 2019

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

Socialförvaltningens ledningsgrupp

(11)

Datum Sid

2020-02-03 11 (18)

Socialnämnden

Dnr SN-2019-52 Dpl 701

10. Slutrapport 2019 års internkontroll

Handling B

Socialnämnden godkänner slutrapport för 2019 års internkontroll och överlämnar den till kommunstyrelsen och kommunens revisorer.

I kommunallagen anges att nämnderna ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Socialnämnden antar årligen en internkontrollplan där kontrollområden och kontrollfrekvens anges. Socialförvaltningen har löpande under året redovisat granskningsrapporter till socialnämnden utifrån genomförda internkontroller.

Resultatet från årets internkontroller visar att verksamheten i de flesta undersökta fall lever upp till de krav som undersökts. Dock förekommer brister och förbättringsområden i

varierande omfattning i samtliga utförda kontroller. Nedan följer en sammanfattning från årets internkontroller tillsammans med beslutade åtgärder utifrån den senast utförda kontrollen.

Beslutsunderlag

- Slutrapport 2019 års internkontroll Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen Kommunens revisorer

(12)

Datum Sid

2020-02-03 12 (18)

Socialnämnden

Dnr SN-2019-232 Dpl 007

11. Yttrande på KPMG:s granskning av kommunens hantering och kontroll av anställdas bisysslor

Handling C

Socialnämnden instämmer i den revisionella bedömningen och står bakom de rekommendationer som ges i rapporten.

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Östhammars kommun har KPMG granskat kommunens hantering och kontroll av anställdas bisysslor

Granskningen visar att kommunstyrelsen och nämnderna saknar tillfredställande och ändamålsenlig styrning och kontroll över förekommande bisysslor.

Granskningen visar också att befintliga styrdokument och rutiner i huvudsak är

ändamålsenligt utformade, och att om befintliga regler efterlevs finns förhållandevis goda förutsättningar för en ändamålsenlig kontroll och uppföljning av befintliga bisysslor.

KPMG lämnar följande rekommendationer:

• Kommunstyrelsen och nämnderna ska säkerställa att befintliga regler beträffande bisysslor efterlevs

• Kommunstyrelsen och nämnderna bör verka för att det vid bedömningen av om en bisyssla är lämplig, tas hänsyn till de risker det kan medföra om kommunen köper, eller kan komma att köpa, varor och/eller tjänster från det företag (eller motsvarande) där den anställde innehar en funktionärspost.

• Kommunstyrelsen bör verka för att riktlinjerna för bisysslor fastslår att frågor om bisysslor ska tas upp i samband med medarbetarsamtal.

• Kommunstyrelsen ska säkerställa att rapportering av förekommande bisysslor sker varje år i enlighet med gällande riktlinjer.

• Kommunstyrelsen bör verka för att det tas fram en checklista som stöd till cheferna vid bedömning av om en bisyssla är förtroendeskadlig, arbetshindrande eller konkurrerande.

• Kommunstyrelsen bör verka för att blanketten för anmälan av bisyssla kompletteras så att chefens motivering till att, i förekommande fall, förbjuda en bisyssla blir mer

(13)

Datum Sid

2020-02-03 13 (18)

Socialnämnden

utförlig. Så som blanketten nu är utformad räcker det att chefen kryssar i att bisysslan är förtroendeskadlig, arbetshindrande eller konkurrerande.

Beslutsunderlag

- Kommunrevisionens rapport ”Granskning av kommunens hantering och kontroll av anställdas bisysslor

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen

(14)

Datum Sid

2020-02-03 14 (18)

Socialnämnden

Dnr SN-2019-232 Dpl 007

12. Yttrande angående förslag till överenskommelse om

samverkansregler för den offentligt finansierade hälso-och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin

Handling D

Föredragande: Chef utvecklingsenheten VoO Carina Kumlin

Socialnämnden yttrar sig i enlighet med förvaltningens förslag till yttrande, daterat 2020-01- 14.

Det förekommer en samverkan sedan länge mellan hälso- och sjukvården, forskningen och industrin som har lett till en betydande utveckling. Samverkan har under många år varit en förutsättning för framtagande och utvärdering av nya metoder och behandlingar.

Utgångspunkten för all samverkan är att ge patienterna en ändamålsenlig, evidensbaserad, kostnadseffektiv och säker vård.

Samverkansreglerna rör fortbildning och information av olika slag, men även stipendier, donationer, konsultationer, utvecklingsprojekt m.m. Samverkan runt kvalitetsregister, kliniska prövningar och biobanker omfattas inte, men hänvisning till samverkansreglerna finns i dessa regelverk, som överenskoms med industriorganisationerna i särskild ordning.

Den största förändringen inför 2020 är att Samverkansreglerna föreslås delas upp och bestå av två delar: En gemensamt överenskommen policy med bärande principer och regler av

långsiktig karaktär, vilka utgör grunden för samverkan. Som stöd för samverkan finns även en bilaga med specificerade samverkanssituationer. Både överenskommelse och bilaga är

styrande för samverkan.

Alla medarbetare och chefer i hälso- och sjukvården och industrin omfattas av dessa regler.

(15)

Datum Sid

2020-02-03 15 (18)

Socialnämnden

Beslutsunderlag

- Förslag till överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin

- Förslag till yttrande

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

Dnr SN-2019-224 Dpl 042 Dnr SN-2019-225 Dpl 738 Dnr SN-2018-264 Dpl 739

13. Svar till skrivelser från Anhörigföreningen i Östhammars kommun

Handling E

Föredragande: Chef utvecklingsenheten VoO Carina Kumlin

Socialnämnden antar förslag till svar på skrivelser från Anhörigföreningen i Östhammars kommun, daterat 2020-01-14.

Socialnämnden har mottagit Anhörigföreningens skrivelser om Vård och omsorgs

verksamhetsberättelse för 2018 och verksamhetsplan för 2019, daterat 2019-05-13, förslag på nyckeltal för verksamheten, daterat 2019-12-05, samt Vitamintillskott till boende på

kommunens äldreboenden, daterat 2019-12-05.

(16)

Datum Sid

2020-02-03 16 (18)

Socialnämnden

Föreligger förslag till svar på skrivelser.

Beslutsunderlag

- Förslag till svar på skrivelser

- Anhörigföreningens kommentarer till Vård och omsorgs Verksamhetsberättelse för 2018 och Verksamhetsplan för 2019

- Skrivelse angående vitamintillskott till boende på kommunens äldreboenden - Skrivelse angående utvärderingskriterier och nyckeltal

Anhörigföreningen i Östhammars kommun Verksamhetsområdeschef Johan Steinbrecher Utvecklingschef Carina Kumlin

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Anette Frode

(17)

Datum Sid

2020-02-03 17 (18)

Socialnämnden

Dnr SN-2020-14 Dpl 027

14. Kurser och konferenser

Handling F

Föredragande: Nämndsekreterare och utredare Fitim Kunushevci

Förordnade ledamöter från socialnämnden med kompletterande beslutanderätt i vissa ärenden enligt LVU och LVM deltar på utbildning om delegation, jour och beredskap 2020-03-11 i Gävle.

Socialnämndens ledamöter deltar på heldagsutbildning om hantering av krissituationer via webben.

Sveriges kommuner och Regioner bjuder in till en heldagsutbildning på plats eller via webben om hantering av krissituationer 2020-02-25 i Stockholm.

Piku Kommun bjuder in till heldagsutbildning om delegation, jour och beredskap 2020-03-11 i Gävle.

Beslutsunderlag

- Inbjudan från Sveriges kommuner och Regioner (SKR) - Inbjudan från Piku Kommun

(18)

Datum Sid

2020-02-03 18 (18)

Socialnämnden

Dnr SN-2020-3 Dpl 904

15. Rapporter

Rapporter och information från socialnämndens ledamöter.

16. Tillkommande ärenden

(19)

Bokslut och ekonomiskt utfall

2019

(20)

Genomgångens upplägg:

• Brygga mellan år för jämförbarhet

• Områden att belysa

• Resultat och utfall

• Utblick mot budgetår 2020

(21)

Brygga för jämförbarhet:

• Förvaltningens tillfälliga bidrag på 2019, förvaltningsövergripande

• Helårseffekt för serviceboendet, Repslagargatan

• Hyreskostnad för Solgården flyttades 2019 från IFO till förvaltningsövergripande

• Återsökta medel från Migrationsverket för

ensamkommande och kvotflykting från tidigare år

• Bostadsanpassning, ny vht 2019

• Kor.tills. skolungd över 12 år, ny vht 2019

10 mnkr

1,1 mnkr

3,6 mnkr

2,6 mnkr

1,6 mnkr

0,4 mnkr

(22)

Brygga för jämförbarhet:

Procentuell förändring av antalet äldre 80+, Östhammar 2019 2018 2017

80+, östhammar 5,5% 2,2% 2,5%

Kostnadsutveckling i omsorgssektorn 2019 2018 2017

Omsorgsprisindex (OPI), Riket 2,7% 2,6% 2,7%

Kostnadsutveckling i Östhammar 2019 2018 2017 Ko

Äldreomsorg, % 3,5% 4,5% 9,4%

LSS, % 14,5% 7,8% -2,3% *

Äldreomsorg, mnkr 307,0 296,6 283,7

LSS, mnkr 89,8 78,4 72,7

* Kostnaden för LOV i daglig verksamhet flyttades över till socialförvaltningen 2017, 16,2 mnkr, procentsiffran är justerad för det

(23)

Områden att belysa (jmf 2019/2018):

• Särskilt boende, egen regi

Minskat kostnader med 5,2 mnkr

• Ordinärt boende, totalt Ökat kostnader med 10 mnkr

• Externa boendeplaceringar LSS Ökat kostnader med 5,2 mnkr

• HVB och stödboende, externt Minskat kostnader med 4,9 mnkr

• Ensamkommande

Minskat kostnader med 13,4 mnkr

(24)

Socialförvaltningen; utfall 2019

Område Budget Utfall Avvikelse % Utfall

2018 Utfall

2017 Utfall

2016 Fg.

prognos Vård och omsorg 359 233 378 976 -19 743 -5% 360 565 336 622 297 147 -19 500 IFO, exkl ensamkommande 65 524 66 532 -1 008 -2% 74 151 58 501 55 865 -1 900

Ensamkommande 0 -1 370 1 370 12 057 3 378 -19 168 0

Förvaltningsövergripande 62 564 52 415 10 149 16% 49 366 47 826 47 630 9 600 Totalt 487 321 496 554 -9 233 -1,9% 496 139 446 327 381 475 -11 800

(25)

Områden med avvikelser, VoO

2018 Utfall

2017 Utfall

2016 Fg

prognos Särskilt boende, egen regi 110 243 112 090 -1 847 -2% 117 297 114 814 105 070 -1 400 Ordinärt boende, totalt 68 425 79 899 -11 474 -17% 69 829 65 336 58 735 -11 100 -varav beställare (volym) 60 354 64 369 -4 015 -7% 56 010 56 432 51 748 -2 500 -varav egen regi 8 071 15 530 -7 459 -92% 13 819 8 904 6 987 -8 600 Larmenhet och nattpatrull 10 123 12 341 -2 218 -22% 11 125 10 928 10 262 -2 900 Korttidsvård/närvård 19 679 20 494 -815 -4% 21 838 21 430 22 224 -300 Gruppboenden LSS, egen regi 30 127 30 654 -527 -2% 30 024 28 757 28 007 -500

HSL 27 001 30 532 -3 531 -13% 31 078 28 378 25 220 -3 700

Biståndsenheten,

myndighetsutövning 7 128 8 458 -1 330 -19% 6 845 6 716 5 129 -1 500 Externa boendeplaceringar LSS 4 089 7 231 -3 142 -77% 2 041 1 277 1 202 -3 000 Centralt VHT (exkl. volym hemtjänst) 14 189 10 974 3 215 23% 5 049 3 700 3 700 3 500 Totalt 359 233 378 976 -19 743 -5% 360 565 336 622 297 147 -19 500

(26)

Områden med avvikelser, IFO

2018 Utfall

2017 Utfall

2016 Fg.

prognos

IFO, övergripande 5 574 3 027 2 547 46% 4 033 2 705 2 743 2 000

Myndighet BoU 17 421 14 784 2 636 15% 15 153 9 837 9 472 3 000

BoU, HVB och stödboende 600 3 116 -2 516 -419% 8 041 2 049 2 025 -3 000 BoU, Familjehem 6 462 10 543 -4 081 -63% 11 825 7 049 7 931 -3 600 BoU, kontaktstöd 3 457 6 598 -3 141 -91% 6 851 7 176 4 229 -3 000

BoU, öppenvård 4 668 3 500 1 168 25% 3 841 4 016 3 103 1 100

Vuxen, biståndsenheten 12 544 12 147 397 3% 11 434 11 046 11 802 0

Vuxen, missbruk 4 982 5 122 -141 -3% 4 179 4 075 5 132 0

Vuxen, socialpsykiatri 4 396 3 025 1 371 31% 4 139 4 443 3 775 1 300

Boendestöd 5 046 4 549 497 10% 4 400 4 535 4 015 400

Ensamkommande 0 -1 370 1 370 12 057 3 378 -19 168 0

Totalt 65 524 65 163 361 1% 86 208 61 881 36 697 -1 900

(27)

Utmaningar 2020, VoO

• Volymutveckling äldreomsorg

Antal brukare (cirka 5%), beviljad tid (cirka 5%) och utförd tid (cirka 20%) ökade kraftigt under 2019. Budgeten för utbetald ersättning hemtjänst 2020 ligger på 65,4 mnkr och utfallet för 2019 på 65,2 mnkr

• Volymutveckling LSS

Antalet brukare med boende LSS vuxna ökade från 56 till 61 från Q4 2018 till Q4 2019

Antalet brukare med insatsen daglig verksamhet LSS ökade från 104 till 109 från Q4 2018 till Q4 2019

(28)

Utmaningar 2020, IFO

(29)

Rapport

Datum Dnr Sid

2019-11-28 SN-2019-54 1 (4) Socialförvaltningen

Oskar Johansson

Slutrapport 2019 års internkontroll

Förslag till beslut

Socialnämnden godkänner slutrapport för 2019 års internkontroll och överlämnar den till kommunstyrelsen och kommunens revisorer.

I kommunallagen anges att nämnderna ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Socialnämnden antar årligen en internkontrollplan där kontrollområden och kontrollfrekvens anges. Socialförvaltningen har löpande under året redovisat granskningsrapporter till socialnämnden utifrån genomförda internkontroller. Resultatet från årets internkontroller visar att verksamheten i de flesta undersökta fall lever upp till de krav som undersökts. Dock förekommer brister och förbättringsområden i varierande omfattning i samtliga utförda kontroller. Nedan följer en sammanfattning från årets internkontroller tillsammans med beslutade åtgärder utifrån den senast utförda kontrollen.

Uppföljning av familjehem

Det har undersökts att socialtjänsten träffar barnet två gånger per år och att övervägande sker var 6e månad. Granskningen visar att övervägande har gjorts enligt krav. Socialstyrelsens föreskrift på fyra samtal/år uppfylls inte. Däremot uppfylls med ett undantag den egna riktlinjen med krav på två samtal/år.

Åtgärder

Verksamhetsutvecklaren håller uppföljningar 2 ggr/år för att säkerställa att barnsamtal genomförs under uppföljningarna.

(30)

Rapport

Datum Dnr Sid

Oskar Johansson

Kontroll av att användarna i Combine endast gör det de har rätt att göra Då Combine är tätt integrerat med våra kringsystem för bland annat insatsplanering,

personalplanering och tidsrapportering, så finns det en risk att personal har högre behörigheter i Combine än de egentligen skall ha. För att kontrollera personalens behörigheter, så gjordes ett slumpmässigt urval av 50 personer anställda vid Socialförvaltningen i september månad 2019, vars behörigheter i Combine sedan kontrollerades mot typ av tjänst. 49 av 50

undersökta personer hade rätt behörighet i Combine. Även om resultatet visar att majoriteten av undersökt personal är korrekt upplagd i verksamhetssystemet, så är rekommendationen att man gör en fullständig genomlysning.

Åtgärder

• Tydligare rutin när personal slutar sin anställning

• Kontrollera ett större antal användare än de femtio inför nästa års internkontroll

Säkerställande av samtal med barn i utredningsprocessen

Vid utredandet av barn ställer Socialtjänstlagen 11 kap 10§ krav på att barnet ges möjlighet att framföra sina åsikter. Om barnet inte framför några åsikter ska barnets inställning

kartläggas på annat sätt. Enligt SOSFS 2014:6 bör Socialnämnden träffa barnet och skaffa sig en uppfattning genom samtal och observationer.

Det som undersökts är om:

- Ansvarig handläggare träffar barnet med och utan vårdnadshavare - Att det ställas frågor samt att barnet får berätta fritt

- Att barnet tillfrågas om sin syn på föreslagen åtgärd - Att barnets åsikter beaktas

Det kan konstateras att samtal sker med barn i utredningsprocessen. Barnen får framföra sina åsikter men däremot så anges det i tre av ärendena inte vilken åsikt barnet har framfört. I ett ytterligare fall där barnet inte tillfrågats bedöms att det inte varit relevant att beakta barnets åsikt utifrån ålder och språklig förmåga.

(31)

Rapport

Datum Dnr Sid

Oskar Johansson

Det kan inte i något av ärendena utläsas vilken hänsyn som har tagits till barnets åsikt. Det har inte heller varit möjligt att utläsa om barnen har fått berätta fritt eller om de endast svarat på frågor. Det kan alltså konstateras att barnen har fått komma till tals men att åsikterna inte återges samt att det inte framgår i vilken utsträckning åsikterna har beaktas.

Åtgärder

För att säkerställa att barnet kommer till tals i utredningsprocessen och att barnets åsikt beaktas i åtgärder och beslut är det av vikt att barnsamtal dokumenteras tillfredställande.

Därför kommer arbetsgruppen att vid APT, ärendedragningar och temadagar att fortlöpande få information om barnsamtal och hur de på bästa sätt kan redogöras för i beslutsunderlag. Ett led i att säkerställa att barnet kommer till tals är också att specialisthandläggare läser samtliga beslutsunderlag som skrivs av socialsekreterare, bland annat i syfte att säkerställa att barnets bästa beaktats. Verksamhetsutvecklaren kommer att följa upp beslutade åtgärder.

Rehabiliteringsprocessen

Vid tidpunkten för kontrollen fanns det 21 rehabiliteringsbevakningar, dvs. individärenden där arbetsgivaren på grund av sjukfrånvaro egentligen ska ha startat en

rehabiliteringsutredning. Vid 12 av dessa ärenden är orsaken upprepad korttidsfrånvaro, dvs.

sex sjukfrånvarotillfällen eller mer under de senaste tolv kalendermånaderna. I övriga fall har arbetstagaren varit borta 28 dagar eller mer. Detta visar på att en viss förbättring har skett i förhållande till de kontroller som genomfördes år 2017 och 2018. Förbättringar behöver vidare ske avseende att påbörja och dokumentera rekryteringsutredningar, dvs. gällande att följa rehabiliteringsprocessen. Kontrollen visar att det finns 88 påbörjade

rehabiliteringsutredningar, varav 8 av dem innehåller försenade åtgärder. Vid 16 av de påbörjade rehabiliteringsutredningarna har anteckningar inte gjorts sedan år 2018.

(32)

Rapport

Datum Dnr Sid

Oskar Johansson

Åtgärder

- Verksamhetschefer ska enligt rehabiliteringsprocessen följa upp antalet behandlade och icke behandlade ärenden.

- Två gånger per år ska respektive personalansvarig chef inom såväl VoO som IFO rapportera till sin närmast ansvarige chef om huruvida rehabiliteringsprocessen efterföljs eller inte.

Social dokumentation i enlighet med SOSFS 2014:5 inom VoO

Uppföljningen har tagit sin utgångspunkt i 6 kap. 3§ SOSFS 2014:5 som ställer krav på innehållet i genomförandeplaner. Utifrån kraven har det undersökt om de 11 områden som bör finnas med finns. Den övergripande bedömningen att de flesta genomförandeplaner är relativt lika men att framförallt en sticker ut genom att vara mycket kortfattad och sakna flera

väsentliga uppgifter. Fyra planer sticker också ut genom sin större omfattning och genom att ha med en bedömning av funktionstillstånd där förmåga till olika aktiviteter skattas. I ett fall beskriver en genomförandeplan att personen bor i villa medan personen står registrerad på särskilt boende. Detta gör att det kan antas att det finns genomförandeplaner som inte uppdaterats. Sammantaget kan det konstateras att genomförandeplanerna inte lever upp till alla undersökta rekommendationer i SOSFS 2014:5.

Åtgärder

- Att en mall för utformandet av genomförandeplaner tas fram/ följs - Att rutiner tas fram för att tillförsäkra kontinuerlig uppdatering av

genomförandeplanerna och att uppföljningar genomförs på planerade datum

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunens revisorer

(33)

(34)

(35)

(36)

(37)

(38)

(39)

(40)

(41)

(42)

(43)

(44)

(45)

(46)

(47)

(48)

(49)

(50)

Yttrande/Rapport

Datum Dnr Sid

Carina Kumlin

Kommunstyrelsen

Yttrande angående förslag till överenskommelse om

samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin

Bakgrund

Det förekommer en samverkan sedan länge mellan hälso- och sjukvården, forskningen och industrin som har lett till en betydande utveckling. Samverkan har under många år varit en förutsättning för framtagande och utvärdering av nya metoder och behandlingar.

Utgångspunkten för all samverkan är att ge patienterna en ändamålsenlig, evidensbaserad, kostnadseffektiv och säker vård.

Överenskommelsens innehåll

Samverkansreglerna rör fortbildning och information av olika slag, men även stipendier, donationer, konsultationer, utvecklingsprojekt m.m. Samverkan runt kvalitetsregister, kliniska prövningar och biobanker omfattas inte, men hänvisning till samverkansreglerna finns i dessa regelverk, som överenskoms med industriorganisationerna i särskild ordning.

Den största förändringen inför 2020 är att Samverkansreglerna föreslås delas upp och bestå av två delar: En gemensamt överenskommen policy med bärande principer och regler av

långsiktig karaktär, vilka utgör grunden för samverkan. Som stöd för samverkan finns även en bilaga med specificerade samverkanssituationer. Både överenskommelse och bilaga är

styrande för samverkan.

(51)

Yttrande/Rapport

Datum Dnr Sid

Carina Kumlin

Socialnämndens bedömning

Förslaget till överenskommelse bedöms bidra till långsiktiga och stabila förutsättningar för att utveckla och öka kunskapen om samverkan mellan aktörerna till dagens kontext.

Socialnämnden rekommenderar kommunstyrelsen att anta den uppdaterade överenskommelsen om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården,

läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin.

(52)

MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 18/2019

Vårt ärendenr:

19/00013

2019-12-13

Sveriges Kommuner och Regioner

Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 info@skr.se, Org nr: 222000-0315, www.skr.se

Regionstyrelserna Kommunstyrelserna

Meddelande från Styrelsen Rekommendation om

överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso-och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin fr.o.m. 2020

Ärendenr: 19/01386

Förbundsstyrelsens beslut

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträde den 13 december 2019 beslutat

att godkänna överenskommelsen om samverkansregler för den offentligt

finansierade hälso-och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin,

att rekommendera regioner och kommuner att för sin del anta överenskommelsen, samt

att informera regioner och kommuner om beslutet.

Bakgrund

Sedan många år finns gemensamt överenskomna regler, kallade Samverkans- reglerna, om vad som gäller när hälso- och sjukvårdens och industrins medarbetare och chefer ska samverka med varandra inom olika områden. Parter är Sveriges Kommuner och Regioner, Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech.

Kärnan i Samverkansreglerna rör fortbildning och information av olika slag men även stipendier, donationer, konsultationer, utvecklingsprojekt m.m. Samverkan runt kvalitetsregister, kliniska prövningar och biobanker omfattas inte, men hänvisning till Samverkansreglerna finns i dessa regelverk, som överenskoms med industri- organisationerna i särskild ordning.

Samverkansreglerna reviderades senast för sex år sedan. Nu behöver de moderni- seras och uppdateras till dagens kontext. Inga förändringar av större dignitet föreslås, mer än förtydliganden och förenklingar för att göra dem mer kommunicerbara. Trots

(53)

2019-12-13 Vårt dnr

19/00031

att Samverkansreglerna funnits länge behöver kunskapen om dem förbättras i hälso- och sjukvården. Det förekommer såväl ”beröringsskräck” som alltför vidlyftig samverkan. Båda är exempel på bristande kunskap om reglerna och dess intentioner och är signaler om behov av ökad förståelse, dels för vikten av samverkan med industrin, men också om de yttre ramarna för den. Förtroendet för det offentliga får inte riskera att skadas och roller och ansvar måste därför vara tydliga för alla inblandade parter vid samverkan.

SKR erfar att medlemmarna generellt har otillräcklig överblick och kontroll över vilka industrisamarbeten som förekommer i sina verksamheter, vilket också stöds av rapporten Sponsring med eftertanke? från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2018. En större samordning över industrirelationer från sjukvårdshuvudmännens sida med transparens, ger bättre förutsättningar för en tillitsfull samverkan och utveckling för både hälso- och sjukvård som industrin.

Den största förändringen inför 2020 är att Samverkansreglerna föreslås delas upp och bestå av två delar: En gemensamt överenskommen policy med bärande principer och regler av långsiktig karaktär, vilka utgör grunden för samverkan. En klok och insiktsfull tillämpning av dessa kan vara fullt tillräcklig för att samverkan sker på ett förtroendefullt sätt. Som stöd för samverkan finns även en bilaga med specificerade samverkanssituationer, vilken kommer uppdateras mer löpande för största möjliga aktualitet. Både överenskommelse och bilaga är styrande för samverkan.

Information om vid varje tidpunkt gällande samverkansregler återfinns på SKR:s webbplats, skr.se.

Förutom att för sin del anta överenskommelsen förväntas regioner och kommuner verka för en god följsamhet till samverkansreglerna och att deras medarbetare och chefer har kunskap om dem.

Överenskommelse om samverkansregler med bilaga redovisas i bilaga 1a och 1b.

Sveriges Kommuner och Regioner

Anders Knape Ordförande

(54)

Gällande fr.o.m. den 1 januari 2020 tills vidare

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSREGLER

FÖR DEN OFFENTLIGT FINANSIERADE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN, LÄKEMEDELSINDU- STRIN, MEDICINTEKNISKA INDUSTRIN OCH LABORATORIETEKNISKA INDUSTRIN

Sveriges Kommuner och Regioner, Läkemedelsindustriföreningens Service AB, Swedish Medtech och Swedish Labtech har kommit överens om gemensamma regler för hur medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvård och industri ska samverka och interagera med varandra.

Parterna anser att samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri är en viktig del för utvecklingen av såväl hälso- och sjukvård som näringsliv och vill med reglerna värna om att samarbetet kan fortsätta att utvecklas på ett förtroendefullt sätt.

Samverkansreglerna är gemensamt framtagna utifrån omvärldens krav på ökad transparens, måttfullhet i samverkan och behovet av tydlig ansvarsfördelning mellan hälso- och sjukvård och industri, bl.a. avseende sjukvårdshuvudmannens ansvar för fortbildningen.

Reglerna består av två delar: En gemensamt överenskommen policy med bärande principer och regler av långsiktig karaktär, vilka utgör grundförutsättningarna för samverkan. En klok och insiktsfull tillämpning av dessa kan vara fullt tillräcklig för att samverkan sker på ett förtroendefullt sätt. Som stöd för samverkan finns även bilagt en specifikation med konkreta samverkanssituationer, vilken parterna uppdaterar mer kontinuerligt för största möjliga aktualitet. Både överenskommelse och bilaga är styrande för samverkan.

Det åligger parterna att verka för att respektive parts medlemmar har väl fungerande egen- åtgärdssystem för att kunna upprätthålla en god följsamhet till samverkansreglerna och att deras medarbetare och chefer har kunskap om dem.

Parterna är överens om att gemensamt följa upp reglerna en gång per år.

Denna överenskommelse gäller fr.o.m. 1 januari 2020 tills vidare och ersätter tidigare överens- komna samverkansregler.

Anders Knape Malin Parkler

Sveriges Kommuner och Regioner Läkemedelsindustriföreningens Service AB

Helena Bragd Peter Simonsbacka

Swedish Medtech Swedish Labtech

(55)

2

Allmänna förutsättningar

I Sverige förekommer sedan länge en värdefull samverkan mellan hälso- och sjukvården, forskningen och industrin som har lett till en betydande utveckling. Samverkan har under många år varit en förutsättning för framtagande och utvärdering av nya metoder och behandlingar.

Industrin är en kunskapsintensiv bransch som är av stor betydelse för Sverige men för att effektivt kunna utveckla metoder och produkter behövs en nära och förtroendefull samverkan mellan företagen i sektorn och hälso- och sjukvården. En god samverkan mellan hälso- och sjukvård, forskning och industri skapar ömsesidigt engagemang för snabbare kunskaps- insamling, utvärdering och introduktion av nya behandlingsmetoder samt utfasning av äldre behandlingsmetoder. På så sätt ges förutsättningar för en ständigt förbättrad hälso- och sjukvård som är av stor vikt för samhället.

Utgångspunkten för all god samverkan är att ge patienterna en ändamålsenlig, evidensbaserad, kostnadseffektiv och säker vård.

Samverkan med industrin kan utgöra ett viktigt led i hälso- och sjukvårdspersonalens fortbildning och kompetensutveckling, vilket i sig är nödvändigt för att kunna förbättra metoder och behandling samt för att säkerställa en hög patient- och användarsäkerhet.

Hälso- och sjukvården står under kontinuerlig förändring samtidigt som efterfrågan på säkrare och effektivare behandlingar ökar. Parterna måste därför uppdatera reglerna återkommande så att de är anpassade till sin samtid.

Vården ska flytta närmare patienterna vilket innebär att den i större omfattning ska ske i primärvården, i hemmet eller på distans. Hälso- och sjukvården digitaliseras också i snabb takt.

Nya sätt att möta eller monitorera patienten utvecklas. Läkemedel, medicin- och laboratorie- teknik blir också allt mer integrerade, bland annat genom utveckling av nya diagnostiska metoder, mjukvaror och appar som stöd för den medicinska behandlingen.

Hälso- och sjukvårdens behov av kompetensförsörjning och kunskapsstöd ställer krav på nya arbetssätt där digitaliseringen och kunskapsstyrningen ger möjligheter till andra typer av mötesplatser. Resfria möten på distans kan möjliggöra kunskapsinhämtning eller dialog, där tid eller ekonomi utgör hinder. Regioner och kommuners gemensamma system för kunskaps- styrning kan medverka till informationsspridning av kunskap.

I alla situationer är det viktigt att hälso- och sjukvårdens medarbetare och företagen upprätt- håller ett oberoende förhållningssätt gentemot varandra och i enlighet med de regler som finns i lagstiftningen, detta gäller särskilt vid upphandling.

Samverkansreglernas omfattning

Oavsett om företag tillhör en branschorganisation eller inte ska hälso- och sjukvården tillämpa dessa regler på samtliga företag inom branscherna läkemedel, medicinteknik och laboratorie- teknik som agerar på eller riktar sig mot den svenska marknaden.

Medlemmar i Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech inklusive moderbolag och systerbolag, ska tillämpa reglerna vid samverkan med alla medarbetare och chefer inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård.

Medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvård och industri ska förutom dessa regler och gällande lagstiftning följa de regler för resor, representation, bisysslor och övriga policys och affärs- och uppförandekoder som respektive arbetsgivare upprättat för sin egen verksamhet.

(56)

3

Bärande principer och regler

Utgångspunkten är att all samverkan ska vara dokumenterad, öppen för granskning, rimlig och ska tillföra alla samverkande parter nytta.

Följande principer gäller vid all form av samverkan

Förtroendeprincipen Samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri ska inte innebära otillbörlig påverkan och får inte äventyra eller upp- fattas äventyra, hälso- och sjukvårdens oberoende.

Förutsättningen för en sund samverkan är en god följsamhet till gällande lagstiftning, exempelvis avseende mutor, upphandling och beskattning. Detta för att säkerställa att skatte- medlen används korrekt, att patienter och användare kan försäkras om bästa möjliga hälso- och sjukvård, samt att samarbetet upprätthåller allmänhetens förtroende. Sam- verkan ska tåla granskning och prövning utifrån risken att äventyra förtroendet.

Nyttoprincipen Samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri ska utgå från hälso- och sjukvårdens verksamhet och patientens behov och vara tydligt kopplad till företagets verksamhet. Det ska alltså finnas ett ömsesidigt nyttoperspektiv.

Transparensprincipen Samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri ska vara öppen och transparent samt i enlighet med dessa regler, för- fattningar, affärs- och uppförandekoder och policys.

För läkemedelsföretag finns via den europeiska läkemedels- industriföreningen EFPIA ytterligare krav på transparens.

Värdeöverföringar till såväl enskilda medarbetare som verksamheter i hälso- och sjukvården ska årligen öppet redovisas i Läkemedelsindustriföreningens samarbetsdatabas.

Proportionalitetsprincipen Vid samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri ska respektive parts eventuella förpliktelser stå i rimligt förhåll- ande till den andres. Vidare ska all form av ersättning vara proportionerlig, rimlig och motsvara marknadsvärdet av den tjänst som utförs.

Måttfullhetsprincipen Arrangemang som på något sätt stöds eller arrangeras av industrin ska genomsyras av måttfullhet. Kravet på mått- fullhet innebär att förmånen inte får framstå som beteende- påverkande för mottagaren.

Dokumentationsprincipen All form av samverkan mellan hälso- och sjukvård och industri där någon form av ersättning eller kostnadstäckning före- kommer ska vara skriftligt dokumenterad t.ex. via beslut, avtal eller överenskommelse. Relevant dokumentation som avtalet, relaterade rapporter, fakturor m.m. måste bevaras minst 2 år från avslutat projekt. Detta gäller vare sig den rör enskilda- eller grupper av medarbetare eller är på verksamhetsnivå.

(57)

4

Gällande fr.o.m. den 1 januari 2020 tills vidare Följande regler gäller vid all form av samverkan

Grundregel Industrin får inte erbjuda och medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvården får inte begära eller motta förmåner eller annan ersättning, eller kräva åtgärder som strider mot dessa regler eller dess intentioner.

Godkännande av deltagande Den som deltar i en sammankomst ansvarar för att arbets- givarens godkännande för deltagande är inhämtat.

Måltider Vid sammankomster arrangerade av eller i samarbete med industrin får industrin erbjuda en måttfull måltid i anslutning till sammankomsten. Vid distansdeltagande får måltid inte erbjudas. Fri måltid kan, beroende på sammankomstens karaktär och frekvens, innebära en skattepliktig förmån.

Alkohol Alkoholförtäring i samband med sammankomst ska ske restriktivt och enbart i samband med måltid. Sprit får aldrig erbjudas. Alkoholfria alternativ ska alltid finnas.

Sociala aktiviteter Varken i samband med sammankomster eller umgänget i övrigt får sociala aktiviteter eller fritidsaktiviteter finansieras av industrin eller efterfrågas av medarbetare inom hälso- och sjukvården.

Resor Resor ska planeras så att ankomst och avresa sker i så nära anslutning till uppdraget som praktiskt möjligt. Vid flygresor ska ekonomiklass väljas. Väl motiverade undantag kan göras för resor (> 6h) utanför Europa.

Medföljande Endast deltagare i arrangemang får bjudas in. Medföljande får inte delta.

Sponsring Industrin kan mot en rimlig motprestation sponsra yrkes- mässiga delar av specifika aktiviteter eller sammankomster som har en koppling till det egna verksamhetsområdet. Med koppling menas att företaget har produkter eller bedriver forskning inom ett visst terapiområde. Sponsring får endast avse faktiska kostnader för enstaka tydligt avgränsad aktivitet-/sammankomst. Sponsring av ordinarie verksamhet, deltagaravgifter samt resor och logi får inte ges av företagen eller begäras av hälso- och sjukvården.

Val av ort och lokal Industrin får endast arrangera eller sponsra sammankomster utanför Sverige eller Öresundsregionen om majoriteten av deltagarna inte är från Sverige eller om motsvarande kunskap eller erfarenhet inte kan inhämtas här.

Valet av ort och lokal för arrangemangs genomförande ska vara rimligt i relation till syftet med arrangemanget. Fritids- orter under säsong och platser som är kända för sin exklu- sivitet ska undvikas, till exempel vintersportorter under skidsäsong. Samma gäller för orter där större internationella evenemang pågår samtidigt eller i anslutning till arrangemanget - till exempel idrottstävlingar.