Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Religion och lärande) 15 högskolepoäng, avancerad nivå
Lärare och elevers syn på religionskunskap utifrån klassrumsundervisning.
Teachers’ and students’ views on religious education based on classroom education.
Jasmina Cukalevska Linn Cimen
Ämneslärarutbildningen, förstaämne religion årskurs 7-9, 270 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng.
Handledare: Erik Alvstad 2021-01-04
Examinator: Erica Lundqvist
2
Förord
Som framtida lärare anser vi att det är grundläggande att ha en stor insyn i såväl religionsämnet i sig som lärarnas och elevernas uppfattning om undervisningen. Dessutom är religionsämnet en portal mellan skolan och samhället i stort. Skolan påverkar samhället då man fostrar och lär eleverna såväl kunskap som en demokratisk syn på medborgarskap. Samhället påverkar skolan då man genom politik, historia och nutid formar skolan och dess innehåll. Därför gör vi denna undersökning. Vi har genom undersökningen arbetat gemensamt och nära varandra och tagit del av tidigare studier och forskning. År 2020 har varit ett annorlunda år på grund av covid -19 pandemin, under de rådande omständigheterna har vi ändå haft möjlighet att arbeta sida vid sida såväl fysiskt som via dator och telefon.
Vi vill passa på att tacka varandra för engagemanget och för ett fantastiskt samarbete under hela lärarutbildningen. Att arbeta tillsammans har varit en röd tråd genom utbildningen och att vi skulle avsluta med examensarbetet gemensamt var tidigt vår avsikt. Stort tack för stödet, kunskapen och många goda skratt under dessa 4,5 åren vi haft tillsammans.
En annan person som ska ha ett stort tack är vår handledare Erik Alvstad som alltid funnits nära och tillgänglig i dessa tider via mail och liknande. En stöttepelare med god kunskap och stort intresse för vårt arbete. Kändes tryggt från start att få just dig, Erik, som handledare.
Vi vill tacka alla deltagare för visat engagemang och att ni faktiskt deltagit i undersökningen.
Sist men inte minst ska våra familjer ha ett stort tack. För ert tålamod och deltagande, glada tillrop och ert förtroende för oss har varit avgörande!
Nu ger vi oss ut i verkligheten, förhoppningsvis med än mer innanför pannbenet.
Till alla inblandade, stort tack!
3
Abstract
Detta examensarbete är gjort utifrån syftet att undersöka lärares och elevers syn på religionskunskap utifrån klassrumsundervisning. För att få svar på våra frågeställningar utifrån syftet ställer vi frågor i enkäter om religionsundervisningen till både elever och lärare. Det finns en del forskning om antingen lärare eller elevers syn på ämnet, men sällan har man jämfört dessa. Att jämföra dessa två perspektiv anser vi vara en viktig del i arbetet och det blev snabbt vår utgångspunkt. I dagens mångkulturella klassrum är religionskunskap viktigt och att det länge betraktats som ett relativt förbisett ämne i skolan, som dock är på väg att åter stärkas kan man tydligt se i senare tids forskning (von Brömssen, 2016).
Nyckelord
Religionskunskap, grundskolan, lärare och elever, syn på religion, styrdokument, medborgare, mångkulturalitet, lärande för livet.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning 6
2. Syfte 7
2.1 Frågeställning 7
3. Teoretisk förankring 8
3.1 Användningen av presenterad teoretisk förankring 8
3.2 Pedagogisk teori kring undervisning 8
3.3 Skolverket 10
4. Metod 11
4.1 Kvantitativ metod 11
4.2 Covid-19 11
4.3 Etisk övervägande 12
4.4 Genomförande 12
4.5 Urval 13
4.6 Bortfall av enkätfrågor 14
5. Tidigare forskning 15
5.1 Religionsundervisning i ett mångkulturellt Sverige 15
5.2 Representera och bli representerad: Elever med religiös positionering talar om skolans
religionskunskapsundervisning. 16
5.3 Vilket religionskunskapsämne? 18
5
5.4 Utländsk forskning 20
6. Resultat 21
6.1 Presentation av enkätfrågor 21
6.2 Resultat och analys av enkätfrågor 22
7. Diskussion och slutsats 28
7.1 Styrdokument med en personlig relation 29
7.2 Hur kan man arbeta med religionsämnet i klassrummet 32
7.3 Slutsats 34
7.4 Vidare forskning 35
8. Referenser 36
9. Bilagor 38
Bilaga 1 Elevernas enkät 38
Bilaga 2 Lärares enkät 40
6
1. Inledning
Vi har valt att genomföra denna undersökning då vi menar att den kommer ge oss svar på en del av frågorna vi lyft i vår kunskapsöversikt, även kallat SAG-arbete. (Cimen & Cukalevska 2018). Vi arbetade då med olika didaktiska verktyg för lärare i ett mångreligiöst klassrum och hur man som lärare hanterar ett klassrum med elever från olika religiösa och kulturella bakgrunder. Genom det arbetet fick vi svar på många frågor men minst lika många väcktes. Som exempelvis synen på religionsundervisningen. Examensarbetet ser vi därför som steg två i detta arbete och med denna uppsats vill vi undersöka just synen på religionskunskap och om det finns skillnader mellan lärares och elevers syn på religionskunskapen i skolan.
När vi gav oss in i examensarbetet hade vi problemformuleringen: kan man använda elever och lärares erfarenheter i undervisningen som en pedagogisk grund i klassrummet?
Exempelvis är religionsämnets syfte, enligt styrdokumenten, att eleven ska kunna förstå människors olika roll i samhället utifrån levnadsvillkor. Därför menar vi att det är av största vikt att ge elever en rättvis kunskap för att kunna utvecklas som demokratiska medborgare i ett välfungerande samhälle.
Alltså är det ytterst viktigt att förstå och behärska religionsämnet som lärare och därför väljer vi att genomföra denna undersökning och på så vis stärka vår egen roll som lärare.
Vi menar att man kan koppla detta arbete till olika samhälleliga förhållanden som skolan ska förhålla sig till och som kan ge en förklaring till olika tolkningar och synsätt på bland annat religionsämnet. Exempel på detta är hur man som lärare ska få elever att nå kunskapsmål, skapa förståelse för andra människor samt skapa goda demokratiska medborgare. Sverige har dessutom länge ansetts vara ett av världens mest sekulariserade länder, medan ungefär hälften av befolkningen fortfarande är medlemmar i Svenska kyrkan (https://www.svenskakyrkan.se/statistik). Detta var en variabel som gjorde undersökningen extra intressant.
Med vårt syfte och våra frågeställningar väljer vi att undersöka i förhållande till grundskolans styrdokument som behandlar religionsämnet. Vi valde då att fokusera på religionsämnets syfte samt tolka kunskapskraven i ämnet som vi skapade våra enkäter utifrån.
7
2. Syfte
Vårt syfte är att undersöka hur högstadieelever och lärare ser på religionsundervisningen utifrån klassrumsundervisning. Finns det en samsyn mellan elever och lärare på ämnet? Hur kan dessa skillnader eller likheter yttra sig?
2.1 Frågeställning
För att uppnå vårt syfte arbetar vi utifrån tre frågor som även blir våra frågeställningar. Genom våra enkäter ställer vi frågor som hela tiden relaterar till dessa tre frågeställningar.
1. Hur kan elever se på religionsämnet?
2. Hur kan lärare se på religionsämnet?
3. Vilka likheter respektive skillnader kan finnas mellan dessa två gruppers synsätt?
8
3. Teoretisk förankring
Här kommer vi presentera de teorier vi har utgått från och det teoretiska ramverk som ligger till grund för vår analys. Vi kommer även presentera olika pedagogiska teorier som kopplas till vår studie och ska kunna ge ett bredare perspektiv till arbetet kring vårt syfte.
3.1 Användningen av presenterad teoretisk förankring
Den teoretiska förankringen används i form av stöd när enkätfrågorna har skapats. De olika pedagogiska perspektiven läggs mot den tidigare forskningen men även ett bollplank mot att diskutera resultatet vi får in från studien.
3.2 Pedagogisk teori kring undervisning
Om vi ska kunna ha en förståelse kring hur vi ska kunna lära ut om religion och hur eleverna tar till sig religion så behöver vi ha en bas kring didaktiska verktyg. Rune Larsson som har skrivit boken Samtal vid brunnar, introduktion till religionspedagogikens teori och didaktik diskuterar Goldmans pedagogiska teori. Han anser att den är en föregångare till den livsfrågepedagogik som har vuxit fram de senare åren i den svenska skolan. Goldman tar då stöd i Piagets livsfrågepedagogik om barns kognitiva utveckling. Goldman menar att problematiken låg i att undervisningen var för abstrakt och att man hos de yngre barnen skulle börja med en undervisning utifrån deras egna erfarenhetsvärldar. Med denna undervisning kunde barnen bygga upp förmågor som att tolka och förstå kunskap som senare kunde hjälpa i mer komplexa specifika religiösa sammanhang. Denna teori är en metodisk anpassning till barns intellektuella utveckling (Larsson 2009, s.55). Detta har vi tagit med oss när vi har funderat kring frågor hur man ska lägga upp undervisningen med elevernas egen erfarenhet. Det är också en av delarna som har påverkat enkätfrågor kring elevernas sätt att se på religionsundervisningen.
9 En annan pedagogisk teori inom religionsundervisningen kom från Gert Otto som grundades i en traditionell hermeneutisk traditions- och texttolkningsteori. Denna teori byggde på skolans ansvar att ge eleverna hjälpmedlen att tolka och förstå det egna samhällets kulturarv, även de bibliska texterna. Uppgiften grundas på att eleverna själva skulle tolka de bibliska texterna, och genom denna texttolkning så uteblev förkunnandet av kristen tro och undervisningen förblev icke–
konfessionell. Otto menade att tolkningen kunde framhäva texternas religiösa budskap och det religiösa tilltalet, han menade att det var en fullt möjlig och giltig sidoeffekt av undervisningen, då läroplanen krävde objektivitet och neutralitet. Larsson påpekar här att kritiken som riktades mot Ottos hermeneutiska modell och den svenska modellen låg på den intellektuella inriktningen som var svårt att genomföra på de tidigare åldrarna, dock framhäver han att Goldmans teori tog större hänsyn till barnen och därför bidrog han med en större del till den fortsatta utvecklingen till religionsämnet (Larsson 2009 s.55–56). På så sätt kan man diskutera om religionsundervisningen behöver en blandning av den egna erfarenheten med att koppla till religiösa texter för att skapa ökad förståelse för ämnet. Malin Löfsted som har forskat inom religionsdidaktik menar på att didaktik är den reflektion och de svar som följer av frågorna om undervisningens vad, hur och varför. När man följer läroplansutvecklingen för religionsämnet kan man se att frågorna överlappar varandra och är beroende av frågan för vem undervisningen är tänkt. Då undrar hon om det har funnits med ett elevperspektiv när religionsämnet tagit sin form. Löfsted diskuterar fyra olika steg då selektionsfrågan, kommunikationsfrågan, legitimitetsfrågan och en fråga kring elevperspektivet.
Selektionsfrågan behandlar undervisningens innehåll utifrån kunskapsområde.
Kommunikationsfrågan gäller hur undervisningen ska presenteras och bearbetas.
Legitimitetsfrågan behandlar varför ett visst kunskapsområde ska vara representerat i undervisningen och det sista är för vem undervisningen ska ges. Vem är den enskilde elevens och elevgruppens förutsättningar att närma sig och ta till sig undervisningen. Löfsted menar att om man väljer en elevcentrerad undervisning så blir kunskaper om elevens förutsättningar ett viktigt inslag i lärarens kompetens (Löfsted 2015 s.21-22).
10
3.3 Skolverket
Skolverket har används som en teoretisk förankring för att skapa en röd tråd genom frågorna. I kursplanen i religionskunskap beskrivs det att människor har i alla tider försökt att förklara och förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Vilket gör att religioner och andra livsåskådningar är centrala inom den mänskliga kulturen. Eftersom dagens samhälle är präglat av mångfald är kunskaper om religion och andra livsåskådningar viktiga för att skapa förståelse mellan människorna (Skolverket Lgr 11). För att kunna koppla studien till läroplan så skapade vi enkätfrågor dels utifrån vårt syfte och frågeställningar men vi tolkade också in både religionsämnets syfte och kunskapskrav. Tanken med detta var att många elever inte alltid har fullständig insyn i styrdokumenten och därför valde vi att göra denna tolkning för att skapa validitet i frågorna för att driva arbetet framåt. Frågorna till lärarna fokuserade vi mer på planering, genomförande och bedömning av religionsämnet. Det är de stora skillnaderna mellan frågorna till våra olika grupper. Väl medvetna om att läroplanen är öppen för tolkning av olika lärare men det har varit som en grund för att belysa religionsämnet i undersökningen.
11
4. Metod
I detta kapitel kommer vi behandla den metod vi har använt oss av när vi har gjort vår studie. Det presenteras även hur vi genomförde vår studie och varför vi har valt att utföra studien på detta sätt.
4.1 Kvantitativ metod
Målet med all empirisk forskning är att framställa kunskap och det viktigaste steget är ta sig till sitt mål med hur man ska besvara frågeställningarna man ställer. För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi enkäter med frågor, ungefär samma frågor till elever och lärare men med små skillnader i vissa frågor. Vi använde oss av Google formulär för att lätt kunna dela ut frågorna till både elever och lärare, eftersom det är en plattform som många skolor använder sig av. Den kvantitativa forskningsmetoden har en stor fördel med att man kan samla en större mängd data där man kan söka och hitta olika samband på ett tillförlitligt sätt (Jacobsen 2007 s.52-53).
Forskningsmetodiken kan även leda till en större generaliserbarhet i resultatet där man kan hitta samband som grundar sig i fler svarande. Det förekommer även en del kritik kring kvantitativ forskning där frågorna kan påtvinga vissa åsikter som kanske inte passar in med de svar som de vill ge (Jacobsen 2007 s.57). Det finns även de som menar på att den kvantitativa forskningen där processen inte är tillräcklig för att nå sociala fenomen genom att man har samma förutsättningar med kunskaper om ämnet (Bryman 2011 s.171-172). Vi valde därför att komplettera vissa av våra stängda flervalsfrågor med öppna svar. Det för att ge möjlighet till att tillägga eventuella kommentarer eller få skriva i fritext för att uttrycka sig mer önskvärt.
4.2 Covid-19
Utbrottet av viruset Covid-19 har haft stora konsekvenser för vårt samhälle. Det har gjort att skolor har fått genomgå digital undervisning men även att besök på skolor inte har varit möjliga. Det har gjort att målet med att använda oss av både en kvantitativ och kvalitativ inte har varit möjliga att
12 genomföra. Vilket gjorde att vi enbart har kunnat genomföra vår kvantitativa forskning med enkäter. Intervjuerna var tänkta att användas som komplement för att ge mer stöd till enkäterna.
4.3 Etisk övervägande
En viktig del av forskningsetiken handlar om hur personer som är med i forskningen får behandlas.
Det är självklart att personerna som medverkar i forskningen i största möjlighet ska skyddas från skador eller kränkningar (Vetenskapsrådet 2017 s.12). Detta hade vi i åtanke när våra enkätfrågor skapades eftersom det kan kännas svårt att svara på frågor kring religion, då det för många kan anses vara ett känsligt ämne. Även om man är anonym i enkäterna kan det vara svårt att beskriva och redogöra sin syn på religion. Därför har det krävts en del av våra deltagare att faktiskt svara ärligt och öppet. Vetenskapsrådet har fyra krav som ska följas vid skapande av en god forskningsetik.
Dessa är nyttjandekravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2017 s.27). Därför har alla medverkande fått ta del av varför denna studie görs och hur den kommer genomföras. När det kommer till konfidentialitetskravet så har vi med hänsyn till deltagarna valt att alla är anonyma i enkäterna. Vi valde att skriva påhittade namn på alla ställen i texten där vi har tagit citat från enkätsvar till både elever och lärare. Skolorna är också benämnda som skola X och skola Y på vissa ställen i texten. Det för att vi inte ville att vårt resultat ska kopplas till en specifik skola. Det vi däremot behöver belysa är att det rör sig om två olika skolor i Skåne.
Båda skolorna ligger centralt i respektive kommun, är lika till storlek med antal elever och lärare. Den ena skolans elevunderlag har högre socioekonomisk bakgrund medan den andra i en lägre, så kallad indexskola. Detta är den stora skillnaden mellan skolorna. (Johansson & Svedner 2006, Trost, 2012 s.54)
4.4 Genomförande
Totalt har vi skickat ut enkäter till 203 elever och 8 lärare. Med tanke på att vår undersökning genomförts på två skolor, med olika elevunderlag och i olika kommuner, är vårt resultat inte
13 representativt för hela Sverige. Däremot menar vi att resultatet är representativt både för skolorna vi skickade enkäter till, som synliggörs med hjälp av tidigare forskning som presenteras senare i arbetet. Det har skickats ut enkäter till elever i årskurs sju, årskurs nio och till lärare på de båda skolorna. Det ställs samma frågor i enkäterna till eleverna i både årskurs sju och årskurs nio. Vi valde att ställa frågor till såväl årskurs sju som nio för att försöka se en möjlig utveckling hos eleverna under deras skolgång. Så som kriterierna för de olika kunskapskraven är uppgjorda i matriserna bör detta vara synligt. Frågorna till lärarna har formulerats utifrån tänkt planering, undervisning och bedömning av religionsämnet, så att det går att svara på ur ett pedagogiskt synsätt. Vissa av frågorna har varit likadana till såväl elever som lärare.
Enkäten består av flervalsfrågor men även frågor i skrift. Därför presenteras resultaten både i diagram och skrift. Det tillkommer även bortfall i vissa frågor, det för att frågorna är frivilliga att svara på. Alla enkätsvar har varit helt anonyma och vi har tydliggjort att man hela tiden har rätt att inte svara på frågor man känner är för personliga eller helt enkelt inte har någon uppfattning om.
4.5 Urval
Kvantitativa undersökningar, enkäter, ger ofta en bredd på svaren medan kvalitativa undersökningar, intervjuer, skapar ett större djup. Blandningen av dessa två undersökningar anses vara det som skapar bättre underlag för att presentera ett resultat. (Trost 2012, s.49). Därför var vårt mål att använda oss av båda metoderna för att skapa ett så reliabelt resultat som möjligt i arbetet som trots allt handlar om människors uppfattning om religionsundervisning. Från början var vår tanke att intervjua i fokusgrupper, både med lärare och elever. Då även med representation av elever från såväl årskurs sju som nio för att synliggöra om man kan se någon utveckling i elevernas svar.
Denna tanke med progression och utveckling hade vi kvar till våra utskickade enkäter. Vi ville från början genomföra både enkäter och intervjuer för att få in både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Vilket blev en begränsning när pandemin bröt ut. Vi försökte först genomföra intervjuer via mail men intresset från lärare och elever att svara på dessa var mycket begränsat. Inte
14 nog med att pandemin slog till så var det också betygssättning i slutet av höstterminen med stor frånvaro bland lärare och elever på många skolor med tanke på rådande restriktioner.
När det kommer till mailintervjuer kan man se det från två håll. Det positiva perspektivet är att man som intervjuad får tid att tänka på frågorna och svara i lugn och ro. Samtidigt är det negativa att man med längre tid även har möjlighet att förändra sina svar och kan skriva ihop något som kanske inte hade varit ens direkta svar vid en intervju som utförs i ett fysiskt möte. Att man inte heller träffas ansikte mot ansikte gör att man inte får någon relation mellan parterna och möjligheten att läsa kroppsspråk och ge vidare förklaringar blir obefintligt.
Vi valde alltså att utesluta dessa intervjuer ur arbetet då vi menar att de inte gav ett omfattande svar utan blev representation från ett fåtal personers åsikter.
4.6 Bortfall av enkätfrågor
Vid sammanställningen av våra enkätsvar såg vi att alla frågor inte var direkt relevanta till våra frågeställningar. Därför har vi valt att presentera sju frågor i vårt resultat. Dessa frågor anser vi vara de med störst relevans. Det var också till dessa frågor vi fick intressanta svar som till exempel de svar som skrivs i fritext av lärare och elever. Resterande frågor har vi valt att ta bort men gå att ta del av i bilagorna kopplade till arbetet.
15
5. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer vi presentera de olika studier vi har arbetat med kring religionsundervisningen. Det är också utifrån denna tidigare forskning vi valt att analysera våra enkätsvar som vi redovisar under kapitlet diskussion. De studier vi valt att presentera är de vi menar är mest i linje med vår frågeställning, problemformulering och syfte. Där fann vi gemensamma synsätt som kan hjälpa oss att föra vårt resonemang framåt och som kan vara till stöd i vårt resultat.
Varje enskild studie är nedan presenterad under egen rubrik med samma namn.
När vi gjorde vår sökning bland tidigare forskning fann vi även en del utländsk forskning som vi valde att ta med i arbetet då vi menar att det är intressant att se om det finns stora likheter mellan Sverige och andra länders forskning och religionsundervisning.
5.1 Religionsundervisning i ett mångkulturellt Sverige
Kerstin von Brömssen och Karin Kittelmann Flensner visar genom studier att religionsundervisningen i skolan är något som ofta är förbisett och undervisningen ses ibland som gammalmodig och sällan uppdaterad. Studien visar att den traditionella synen på religion och religionsundervisning inte alltid passar i vår moderna värld där rationellt och individuellt tänkande prioriteras. Studien utgår från hur lärare och elever pratar om religion i klassrummet. Men även vilken typ av program eleverna läste påverkade undervisningen av religion.
Karin Kittelmann Flensner menar på att program som var förberedande för högre utbildning bidrog till att eleven i mycket större utsträckning kunde öva sina analytiska förmågor och tillämpa centrala begrepp. Resultatet visar på att när den sekulära diskussionen dominerade klassrummet så innebär det svårigheter att nå ämnesmålen angående mångfald och tolerans. Det bidrog till att eleverna hindrades att utveckla en nyanserad förståelse av innehållet. (Kittelmann Flensner 2015, s 256 -257)
Utifrån den svenska kursplanen ska religionsundervisningen vara neutral i förhållande till de olika religionerna och världssynen (Skolverket 2011). Kittelmann Flensner och von Brömssens studie
16 visar att olika religioner presenteras olika i klassrummet. Inom den sekulära diskussionen beskrivs kristendomen som något negativt. Det framkom även från en liten grupp elever att kristna såg sig själva som minoritetsgrupp i en sekulär kultur. Analysen visar också att den typ av kristendom som finns i Sverige är relaterad till historia och tradition. I klassrummet ansågs det att islam var något som vara annorlunda och även som en farlig religion associerad med självmordsbombare och terrorism.
I studien framkommer det att det som gör religionsämnet speciellt är att vissa elever har en personlig relation till ämnet, oavsett om det innebär att eleverna har en religiös eller en icke religiös inställning. Eftersom ämnet är kopplat till teman som öppnar upp för analys kring livets tolkningar ger religionsämnet mer meningsskapande på en annan nivå jämfört med andra ämnen. Ämnet handlar både om att lära sig om andra men även att lära sig om sig själv och de traditionerna eleverna är en del av. Eleverna ska utifrån innehållet och instruktionerna kunna kritiskt granska olika religiösa metoder. Vilket är en kompetens som är central för ett multireligiöst samhälle. Ett samhälle där man respekterar olikheter och att olika perspektiv är viktigt del av den interkulturella utbildningen. (Kittelmann Flensner 2015, s 261 -265)
5.2 Representera och bli representerad: Elever med religiös positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning.
Carina Holmqvist Lidh lyfter fram problematiken som kan uppstå vid religionsundervisning. I hennes studie tar hon upp att skolans religionskunskapsundervisning förfrämligade den egna traditionen. Där menar hon på att undervisningen framträder som en praktik som riskerar att skapa en distans, en distans till en ökad förståelse för religiösa traditioner.
Elever menar på att undervisningen kan uppfattas som ytlig och faktainriktad vilket innebär att den oftast har historiskt fokus istället för att behandla religionen som en levande religion.
Läroböckerna gör religionen tråkig och kall vilket gör att man inte får någon känsla av att förstå religionen. Ur elevernas synsätt så saknar undervisningen en erfarenhetsnära och känslomässig dimension vilket enligt eleverna behövs för att skapa en handling eller en tro begriplig. Studien visar även att om undervisningen ger en ytlig beskrivning av religiösa traditioner och det religiösa
17 livet så riskerar det att skymma mångfalden av de tolkningar som finns inom varje tradition. Ett exempel som tas upp är läroböckernas presentation av hur islam karakteriseras. Där reagerar en elev på den ytliga beskrivningen av Mecka, de fem pelarna, religiösa regler och fakta om profetens liv. Eleven tycker att man utelämnar andra frågor som har en central betydelse för just islam.
Eleven beskriver själv att islam är en religion som inte utgår helt från Koranen utan det påverkas utifrån var man bor och vilka normer och regler det finns i länderna. Problematiken blir att man förbiser det som berör eleven och skapar konsekvenser för både förståelsen av den religiösa traditionen men även eleverna själva (Holmqvist Lidh 2016 s.84-89)
I kapitlet om att skolans religionsundervisning förfrämligade den egna traditionen lyfter även Holmqvist Lidh upp att det finns en tydlig önskan om att undervisningen ska bidra med förklaringar till varför man till exempel utför religiösa handlingar eller vad det finns för bakomliggande motiv till religionerna. Elever vill även förstå varför man väljer att följa specifika regler inom traditionerna och inte vissa andra regler som finns inom religionen. Eleverna menar på att när man vet mer så normaliseras även bilden av att vara religiös vilket skapar förståelse och tolerans. (Holmqvist Lidh 2016 s.99)
Holmqvist Lidh tar även upp om religionsundervisningen påverkas på något sätt om läraren är mer engagerad. Då får man spegla religion utifrån individnivå vilket är att läraren får ge ett inifrånperspektiv. Eleverna i studien menar på att lärarens stora intresse för ämnet och för sina elever samt att hen använder sig av egna erfarenheter som resurs skapar en mer betydelsefull undervisning. Genom att utifrån sina egna erfarenheter så visar läraren på att de har en vilja att förstå hur människor tänker genom att positionera sig inom hur skilda religiösa traditioner tänker.
Från inifrånperspektivet lyckas läraren placera individen i centrum istället för att sätta till exempel lärosatser och dogmer före.
Det diskuteras även att studiebesök ger inifrånperspektiv för att eleverna får personliga möten och det blir ett elevaktivt arbetssätt. Utifrån studien så gav det en mer avancerad undervisning jämfört med enbart fakta och provcentrerad undervisning. (Holmqvist Lidh 2016 s.101-102)
Diskursen kring religionskunskapsundervisningen som närmar sig den egna traditionen sätts också ihop med elevernas talande om en undervisning som visar religionens egentliga och äkta väsen.
18 Eleven i denna studie beskriver undervisningen på gymnasiet där eleven uppskattar lärarens förmåga att ta fram både positiva och negativa sidor av respektive religion. Vilket eleven menar på inte fanns på högstadiet. Läraren på gymnasiet har även en förmåga att kunna visa skillnaden mellan hur människan använt religion och vad religion handlar om. Detta i sin tur ger en mer nyanserad bild av att visa hur människan har använt sig av religion i mer specifika syften. (Holmqvist Lidh, C 2016 s.105)
I studien har det fokuserats på hur den egna traditionen konstrueras i undervisningen men Holmqvist Lidh väljer att vända uppmärksamheten mot elevernas syn på ämnets möjligheter att förändras i en positiv riktning. I studien ser man en del kritiska invändningar och att elever tvekar om det går att kommunicera om gemenskap, den personliga tron och den känslomässiga upplevelsen. Holmqvist Lidh tolkar det som att elevernas syn på lösningar och förbättringar handlar om att överbrygga klyftor mellan det som räknas som inifrån- respektive utifrånperspektiv.
Man kan använda ordet bryggor som ett samlingsnamn för att de strategier som eleverna föreslår.
De bryggor som eleverna talar om är filmer, studiebesök, lärare och elever (Holmqvist Lidh, 2016 s.112-113).
5.3 Vilket religionskunskapsämne?
Anders Karlssons studie lyfter fram vad som händer i klassrummet vid undervisning av religionskunskap. Hur pratar man om undervisningen och hur pratar man med varandra? Han använde sig av teknikens utveckling där eleverna har tillgång till egen dator för att kunna ta diskussioner både i klassrumsmiljö och i ett digitalt diskussionsforum (Karlsson, 2015 s.6)
Det som visar sig bland elever i religionsämnet är en syn på religion och troende människor som tillhör en specifik religion eller rörelse som upplevs annorlunda än den eleven har som norm.
Elevernas syn på religion utgår från en norm och de jämför den aktivt mot de som eleverna upplever i klassrummet (Karlsson, 2015 s.125).
19 Inledningsvis lyfter Karlsson fram lärarens dilemma som enligt honom innebär spänningen mellan att få med eleverna i undervisningen och att man som lärare vill att eleverna får ett intresse för ämnet. Det intresset är en viktig roll för ämnets mål och centrala innehåll. Med hjälp av ett ökat intresse kan eleverna då föra undervisningen framåt. Eleverna har större fokus på stoffet, innehållet och hur det ska talas om den som sätter sig i ett viss fack inom en viss religion. Det grundar sig i hur de troende ser ut, vad de gör och hur deras liv begränsas av deras tro. Här menar Karlsson att läraren fastnar i undervisningen genom att försöka visa på att det religiösa uttrycket handlar om deras tro.
Detta gör att läraren inte hinner visa vad det är i tron och vilka ståndpunkter som skapas av dessa uttryck.
Men med hjälp av de digitala diskussionerna har läraren chans att utveckla sina resonemang och fördjupa undervisningen. Även om Karlsson menar att läraren inte använder sig av möjligheten till utveckling utan låter eleverna styra innehållet. Det positiva är att eleverna inte blir avbrutna av kommentarer som kan störa i klassrumsmiljö (Karlsson, 2015 s.134). I studien diskuteras även om strukturella omständigheter i undervisningen där Karlsson menar på att både elevers och lärares humör kan påverka undervisningssituationen. En omständighet utifrån studien var att klassen bestod av uteslutande unga män och problematiken där är att det har visats sig att pojkar tar mer plats i klassrummet och behöver mer hjälp av läraren. Även inom sociologiska forskningsfält så överensstämmer tanken om hur pojkar måste visa sin manlighet genom till exempel att höras och synas mest. Med hjälp av de digitala rummen tystas dessa elever och kan fokusera på undervisningen (Karlsson, 2015 s.136). Men det framkommer även att de elever som räknas som tysta får sin röst hörd, men att den här typen av undervisning inte ger fullt utrymme för att som elev nå en de högre betygen.
Det blir en viss skillnad i ämnes konstruktioner vid en jämförelse mellan den analoga och den digitala diskussionen. Även om de digitala diskussionerna ger möjlighet för fler tankar så blir det väldigt ytligt och då diskuterar Karlsson hur läraren skulle kunna nå större förståelse av tro och andra tankar samt perspektiv i livet. Då lyfter han fram Wirström projekt som genomfördes under fem års tid där hon lät sina elever gå in i en karaktär som de då får skapa själva. Då är det en person som tillhör en viss religion och sedan möts de i ett diskussionsforum på nätet där karaktären får diskutera meningen med livet. Enligt Wirström fick eleverna större förståelse för andra religioner, ståndpunkter och livsåskådningar och eleverna får ett inifrånperspektiv (Karlsson, 2015 s.138).
20
5.4 Utländsk forskning
Utländsk forskning från England och Australien visar att religionsämnets popularitet varierar från skola till skola, mycket beroende på vilken socioekonomisk bakgrund skolans elever har (Miller och Mckenna, 2011). De skolor som har ett mer mångkulturellt elevunderlag visar sig också ha en större del intresserade elever för just religionsämnet. Man menar här att undervisningen bidrar med större förståelse för andra elevers tro och tillhörighet. Att man genom undervisningen ökar förståelsen för andra människor och deras tankar, vilket är i enlighet med i alla fall den svenska läroplanen.
En annan studie gjord av Cathy Ota (Ota, 2006) visar på värdet av att lärare och elever har ett samspel och förståelse för såväl ämnet som varandra i ett klassrum. Man har genom studien tagit fram sex punkter som man menar är med och skapar en större förståelse samt tillit till ämne och medmänniskor. När man på arbetar på detta sätt menar Cathy Ota att både elever och lärare upplever religionsundervisningen vilket resulterar i en stadig grund i kunskapsutvecklingen.
Nedan presenterar vi de sex punkter som studien och Cathy Ota tagit fram för att skapa denna klassrumsmiljö där man når kunskap och förståelse på bästa sätt för religionsämnet.
1. Aktiviteter hjälper elever att fokusera på att bygga relationer mellan grupper.
2. Det gör det möjligt för elever och lärare att erkänna och ta på sig ansvar för sig själv och gruppen.
3. Det gör det möjligt för elevernas känslighet att möta osäkerhet och känna igen skillnad mellan varandra
4. Det utvecklar elevernas färdigheter för att respektera, inkludera, lyssna och svara på varandras olika karaktärer, personligheter, upplevelser och känslor.
5. Det utvecklar elevernas ordförråd för att uttrycka känslor och förhållanden i klassrummet.
6. Det uppmuntrar läraren att stärka eleverna att dela med sig i samskapande och gemenskap av kunskap, mening och identitet (Ota, 2006).
21
6. Resultat
I detta kapitel ska vi presentera svaren från enkätundersökningarna vi genomfört. Svaren presenteras i både diagram och text. Enkäterna skickades till 203 elever och 8 lärare, svaren är också sammanslagna från de båda skolorna vi undersökt. Vid varje fråga har vi också skrivit ut hur man som svarande haft möjlighet att svara på frågorna, genom en linjär skala eller fritext. Alla frågor i enkäterna har varit frivilliga och därför finns det bortfall på vissa frågor då den svarande inte velat/kunnat svara. Frågorna var liknande formulerat till både elever och lärare men det fanns även frågor som endast varit riktade till lärare respektive elever. Nedan listar vi våra enkätfrågor.
6.1 Presentation av enkätfrågor
1. Tillhör du någon religion? (fråga ställd till elev och lärare)
2. Anpassar du din undervisning utifrån vetskapen av religiösa tillhörigheter i klassrummet? (fråga ställd till lärare)
3. Tycker du att religionsundervisningen lägger ner lika mycket tid på alla religioner? (fråga ställd till elev och lärare)
4. Vilken religion tror du påverkar undervisningen mest? (fråga ställd till elev och lärare)
5. Kan religionsundervisning gör att du kan förstå andra människor och andras religion? (fråga ställd till elev och lärare)
6. Kan du genom religionsundervisningen förstå olika typer av samhällen och händelser i världen?
(fråga ställd till elev och lärare)
7. Kan man förstå sin egen identitet och tillhörighet genom religionsundervisningen? (fråga ställd till elev och lärare)
22
6.2 Resultat och analys av enkätfrågor
Vår första enkätfråga ställdes till både lärare och elever. Frågan löd; tillhör du någon religion?
Vi menar att frågan är relevant eftersom vi arbetar utifrån frågeställningar om hur elever och lärare ser på religionsämnet och om det är skillnad på denna uppfattning om man anser sig tillhöra någon
religion eller inte.
Vi kunde utifrån enkätsvaren se att majoriteten av de tillfrågade eleverna ansåg sig tillhöra en religion. Dock får vi inga svar på hur detta påverkar deras syn på religionsundervisningen. Detta hade vi hoppats kunna utveckla och fördjupa genom intervjuer. Tyvärr blev detta inte möjligt på grund av covid-19 pandemin. Resultatet presenteras nedan i ett diagram från våra enkätsvar. Man hade också möjligheten att svara “ingen kommentar” eftersom vi ansåg det alternativet nödvändigt som svarsmöjlighet. Detta svar valde hälften av de tillfrågade lärarna.
En fråga vi valde att endast ställa till lärare i enkäten handlar om ifall man anpassar sin religionsundervisning när man vet att man har elever med tydliga religiösa tillhörigheter i klassrummet. Frågan var ställd med möjlighet att skriva sitt svar i fritext. Här visade resultaten att man som lärare gärna tar in elevernas förkunskaper och upplevelser i undervisningen i den mån detta är möjligt.
Enligt lärarna skapar elevers tillhörighet resurser i undervisningen. Då de kan dela med sig av sina kunskaper till de andra eleverna. Lärarna anser att personliga erfarenheter lyfter elevens röst men
23 även intresse hos andra elever. Vi har valt att ta med tre citat från lärares svar från enkäterna på denna fråga.
För att jag vill att eleverna med kunskaper i ett specifikt ämne ska få lov att göra sin röst hörd.
(Fritextsvar från enkät lärare, Madelene)
I vissa elevgrupper är det extra viktigt att introducera andra religioner pedagogiskt och gemensamt då okunskapen ibland är stor och kan mötas med motstånd. Då tänker jag speciellt på hur dessa religioner presenteras.
(Fritextsvar från enkät lärare, Joakim)
Ofta ser jag det som resurser i undervisningen. Senast förra veckan berättade en elev om ett ortodoxt dop hon varit med på, det blir något helt annat för kamraterna än att läsa en torr text i läroboken.
(Fritextsvar från enkät lärare, Anna)
En annan fråga vi ställde till både elever och lärare var följande: tycker du att religionsundervisningen lägger ner lika mycket tid på alla religioner? Detta eftersom vi ville se hur man uppfattar disponeringen av tid på de olika religionerna. Här hade det också varit intressant med följdfrågor om intervjuer varit möjliga.
Både elever och lärare har även haft möjlighet att svara med fritext till frågan. Där har eleverna ofta svarat att tiden kring undervisning av religionerna varierar. Vi ser också att skillnaden på antalet som svarat “vet inte” på frågan minskar i årskurs nio. Det läggs mer tid på vissa delar av religioner än andra. Elever har även svarat att det beror på vilken lärare som undervisar om ämnet. Återigen hade vi velat ställa en följdfråga här om varför eleverna tror att lärare lägger olika tid på olika religioner.
Undervisningen beror på vilken lärare man har helt tror jag (Fritextsvar från enkät elev, Johan)
24 Det lärarnas svar utifrån enkäten visar är att majoriteten menar att man lägger lika mycket tid på alla religioner. Här ställer vi oss frågande till om det religiösa egenintresset hos eleverna är det som utgör uppfattningen av tidsfördelningen. Nedan finns ett diagram med svaren från enkäterna.
Följdfrågan till både elever och lärare blev då “vilken religion tror du påverkar undervisningen mest?” Detta för att försöka synliggöra vad man som elev och lärare tror påverkar undervisningen mest. Vi har i Sverige en icke konfessionell undervisning vilket gör att undervisningen ska vara baserad på en vetenskaplig grund, detta eftersom såväl staten som skolan ska vara neutral mot olika livsåskådningar.
Däremot skapade vi frågan för att se om främst elever känner att en viss religion påverkar undervisningen mer än andra.
Båda grupperna fick möjlighet att svara med fritext på frågan. Majoriteten av eleverna svarade att den religion som påverkar undervisningen mest är kristendomen. Eleverna hade också en tanke om att detta var eftersom Sverige är ett kristet land. Därefter skrev eleverna judendom och islam som det som påverkar mest. Här svarade vissa att det borde vara eftersom detta är de stora världsreligionerna och många elever tillhör dessa religioner.
25 Utifrån lärarnas enkätsvar är det hälften som anser att kristendomen är dominerande i undervisningen. En lärare svarade att islam är den religion man tar upp mest medan resterande lärare menar att ingen religion styr över undervisningen.
Vi ställde också frågan om religionsundervisning gör att du kan förstå andra människor och andras religion till både elever och lärare. Frågan presenteras genom att man får fem olika alternativ att svara på genom en linjär skala. Alternativen är numrerade från nummer ett till nummer fem.
Nummer ett innebär att man inte alls kan förstå andra människor och andra religioner. Nummer fem innebär att man absolut kan förstå andra människor och religioner.
Här valde vi att redovisa de olika procentsatserna från de olika årskurserna.
Resultatet från eleverna i årskurs sju visar att 25 % absolut kan förstå olika människor och andra religioner. 48,1% har svarat nummer fyra vilket visar att en stor del av religionsundervisningen har gett eleverna förståelse. 26,9% har svarat nummer tre vilket visar på att eleverna har fått tillräcklig med förståelse för att förstå olika religioner och människor. 0 % har svarat “inte alls” eller “lite”.
Eleverna i årskurs nio har 30,4% svarat ”absolut” på att religionsundervisningen har bidragit med förståelse för religioner och människor. 43,5% har svarat att en “stor del” av religionsämnet har gett eleverna förståelse. 26,1% har svarat att de har “fått tillräcklig” förståelse om omvärlden genom religionsundervisningen. Även här har inga elever valt alternativet “inte alls” eller “lite”.
Bland lärare har 50 % svarat på “absolut”, 25 % på “en stor del” och 25 % på “tillräcklig”. I den här enkäten är det även 0 % på “inte alls” eller “lite”.
Som föregående frågar har nästa fråga besvarats på en linjär skala. Denna gång var frågan ställd utifrån samhälle och världen. Alltså om du, genom religionsundervisningen kan förstå olika typer av samhällen och händelser i världen. Denna fråga ställdes till både elever och lärare. På samma sätt som frågan ovan fick man fem svarsalternativ, där nummer fem innebär att de absolut kan förstå olika samhällen och saker som händer i världen genom religionsundervisningen. Nummer fyra innebär att en stor del bidrar till förståelse. Nummer tre visar att de har fått tillräckligt med
26 förståelse genom religionsundervisningen. Nummer två innebär att de har fått lite förståelse och nummer ett inte alls.
I årskurs sju har 15,7% svarat att de absolut kan förstå omvärlden med hjälp av religionsämnet. 49
% har svarat en stor del, 31,4% har svarat tillräckligt och 2 % har svarat att de har fått lite förståelse utifrån religionsämnet. Samt 2 % har svarat att de inte alls har fått någon förståelse.
Medan i årskurs nio menar 26 % att de har absolut fått förståelse genom religionsundervisningen, 46,7% anser att en stor del av undervisningen har påverkat deras förståelse av omvärlden. 22,2%
tycker att de har fått tillräckligt med förståelse och 4,4 % har fått lite förståelse. 0 % har inte fått någon som helst förståelse för omvärlden genom religionsundervisningen.
Till skillnad från andra frågor har man som lärare svarat till 100 % att “religionsundervisningen ger möjlighet till att förstå olika samhällen och saker som händer i världen”.
Vi valde också att ställa en fråga ur ett mer individperspektiv, om man kan förstå sin egen identitet och tillhörighet genom religionsundervisningen. Alltså både sin religion och identitet i samhället och sig själv. Vi ställde även denna fråga till både elever och lärare. Frågan har besvarats på liknande sätt med en linjär skala. Där alternativen presenteras genom siffrorna ett till fem. Där ett innebär
inte alls och fem innebär absolut.
I årskurs sju svarade 30,8% på att de absolut kan förstå identitet och tillhörighet genom religionsundervisningen. 32,7% anser att en “stor del” av religionsundervisningen ger dem möjlighet till förståelse. 30,8% av eleverna har svarat att de får “tillräckligt” med förståelse kring identitet och tillhörighet. 5,8 % anser att de får “lite” förståelse och 0% har svarat “inte alls”.
20 % av eleverna i årskurs nio anser att de absolut får förståelse, 33,3% anser att en “stor del” av religionsundervisningen ger förståelse och 40 % anser att de får “tillräckligt” med förståelse av identitet och tillhörighet. 4,4 % har svarat att de får “lite” förståelse och 2.2% tycker att de “inte får någon alls” förståelse utifrån religionsundervisningen.
27 25 % av lärarna anser att religionsundervisningen “ger förståelse” kring identitet och tillhörighet.
75 % av lärarna tycker att det är en “stor del” av religionsundervisningen. Ingen lärare har svarat att religionskunskapen inte bidrar med denna typ av förståelse.
Exempel där vi kan se utvecklingen hos eleverna från årskurs sju till nio är när vi ställde frågan gällande förståelsen för olika samhällen och händelser i världen, fråga sex nedan i dokumentet. På den frågan var det 15 % i årskurs sju kontra 26 % i årskurs nio som kryssade i högsta förståelse.
Utifrån svaren i enkäterna i årskurs 7 och årskurs 9 ser vi att desto längre eleverna får möjlighet att arbeta med religionsämnet desto större blir förståelsen i de olika frågorna. I årskurs sju var det 2 % som menar att man inte alls fått någon förståelse för andra samhällen medan i årskurs nio var siffran 0 %. En annan aspekt på detta kan vara den mognad eleverna genomgår från årskurs sju till nio.
Även lärare fick svara på frågan och då menar 100 % av tillfrågade lärare att man ges möjlighet till denna förståelse i högsta grad under undervisningen utifrån befintliga styrdokument.
28
7. Diskussion och slutsats
Under denna rubrik hanterar vi tidigare forskning kombinerat med vårt resultat samt vår teoretiska förankring. I diskussionen väver vi alltså samman resultatet med tidigare forskning och den teoretiska förankringen för att komma till en slutsats. Texten är uppbyggd med att vi först diskuterar tidigare forskning, teoretisk förankring och vårt resultat för att sedan visa vår slutsats.
Utifrån vårt resultat ser vi i elevsvaren att man sätter stor tillit till läraren, det är enligt eleverna upp till lärarens intresse och val av ämne att avgöra undervisningen. Detta är självklart sant, men man kan ställa sig frågande om man som elev vet att det finns ett centralt innehåll läraren behöver förhålla sig till? Denna synpunkt och resultat utifrån elevernas svar gör det också extra viktigt att som lärare visa stort intresse för alla religioner och göra undervisningen så varierande och intressant som möjligt. Detta för att så många som möjligt av eleverna ska kunna identifiera sig med undervisningen och ta lärdom av det som lärs ut för att bygga på sin kunskapsbank om såväl andra människor som sig själv. Något vi kan ta del av med hjälp av den teoretiska förankringen och den tidigare forskningen.
Vi ser också att de tillfrågade lärarna är öppna med att ta in elevernas åsikter och synpunkter i undervisningen och försöka lägga undervisningen i den kontext eleverna befinner sig i. Resultaten av våra enkäter visar att det finns en viss samsyn mellan lärare och elev när det kommer till religionsundervisningen. Läraren leder tillsammans med elevernas referenser och samtida kontexter för att föra undervisningen framåt i linje med befintligt centralt innehåll och kunskapskrav från skolverket.
Något som blev tydligt efter arbetet var bristen på fördjupande frågor från exempelvis intervjuer.
Detta är något som hade gett arbetet ett större djup och något vi känner hade gjort arbetet bättre.
På grund av rådande omständigheter kunde vi som bekant inte ta oss ut till skolorna för att genomföra intervjuer i fokusgrupper som planerat.
Det är en stor resurs i arbetet att kunna ta in elevers upplevelser och levda vardag, detta gör min undervisning mer levande och förankrad i något de flesta kan relatera till. Har man en öppen
29 elevgrupp som vill dela med sig av sina tankar och upplevelser kombinerat med stor kunskap hos läraren tror jag att undervisningen blir svårslagen.
(Fritextsvar från enkät, lärare Martin)
7.1 Styrdokument med en personlig relation
En aspekt som visar sig i studien gjord av Kittelmann Flensner är att eleverna tycker att religionsämnet är speciellt om man har en personlig relation till ämnet. Det eftersom ämnet öppnar upp för analys kring livets tolkningar och ger mer meningsskapande jämfört med andra ämnen (Kittelmann Flensner 2015). Holmqvist Lidh lyfter fram problematiken kring undervisningen av religionsämnet. Hon menar på att om man enbart utgår från läromedel så blir undervisningen ytlig och får mer ett historiskt fokus istället för att behandla religionen som en levande religion. Även Goldman stödjer denna problematik där det menas på att undervisningen blir för abstrakt om man inte börjar hos elevernas egna erfarenhetsvärldar (Larsson 2009 s.55). Utifrån eleverna så saknas det en känslomässig dimension, en dimension som gör handlingen eller tron inom religionen begriplig (Holmqvist Lidh, 2016). Detta är något man kan stödja med Kittelmann Flensners studie för att skapa den personliga relationen. Vi menar då att arbetar man som lärare transparent utifrån syfte och centralt innehåll men samtidigt tar med sig av elevers egna traditioner, så kan man skapa mer förståelse för ämnet. Även bygga på den grund som eleverna redan har av religionerna. På samma sätt kommer också undervisningen snabbt bli genomskådad då läraren inte har samma intresse för andras religioner. Exempelvis om då läraren starkt identifierar sig med de abrahamitiska religionerna och anser att de österländska religionerna inte har samma vikt. Vilket är något som visar sig i resultatet av våra enkäter. Där lyfter eleverna fram problematiken kring en tidsaspekt i förhållande till de olika religionerna, att en religion får ta större plats beroende på lärarens intresse eller tillhörighet.
Eleverna menar att man lägger olika mycket tid beroende på vilken lärare som undervisar. Då visar det sig i praktiken att undervisningen påverkas av lärarens engagemang. Vilket lämpar sig dåligt, enligt studien gjord av Holmqvist Lidh. Detta är något även våra enkätsvar visar kan stämma, enligt eleverna. Däremot menar de tillfrågade lärarna att undervisningen sprids ut likvärdigt på alla
30 religioner men att intresse från både lärare och elever kan spela in och göra att tiden ibland fokuseras på specifik religion eller inriktning. Hon menar på att ett inifrånperspektiv spelar stor roll för undervisningen och att lärarnas intresse kan användas som en resurs i undervisningen. Den resursen som presenteras i studien är att de erfarenheter läraren har av ämnet visar på att läraren har en vilja att förstå människor. De kan då genom den förståelsen positionera sig i hur de olika religiösa traditionerna tänker och förmedla det på ett djupare plan för eleverna. Genom inifrånperspektivet kan läraren lyckas placera individen i centrum före till exempel dogmer och lärosatser. I studien visar det sig också att elever uppskattar förmågan hos lärare som kan ta fram både det negativa och det positiva inom religionen. Det som även uppskattas är om läraren kan visa på skillnaden mellan hur människan använt religion genom historien i olika aspekter och vad religion faktiskt handlar om (Holmqvist Lidh 2016).
Det vi vill ha sagt är att man som lärare ska vara transparant inför uppgiften att lära ut och att man ger sig in i de olika religionerna där delmålen arbetas med samma hängivenhet, utan att favorisera eller gradera inför sina elever. Men forskningen visar att man ska använda sig av sin egna erfarenhet för att ge eleverna en djupare mening med undervisningen. För att eleverna då ska kunna ha förståelse kring varför tiden kan variera kring undervisningen måste det förklaras. Man får berätta att olika religioner kan ta olika lång tid att skapa förståelse kring. Det är även en mognadsfråga kring eleverna och att det kan vara lättare att arbeta med elever som är äldre och har mer förkunskaper.
Vilket då kan uppfattas som att tiden inte är likvärdig beroende på religion. Detta ger oss även svar på vår problemformulering, att arbeta utifrån sina egna kunskaper som lärare och elev gör alltså undervisningen djupare, bredare och mer intressant. Balansgången mellan att favorisera och att delge personliga kunskaper och erfarenheter kan vara smal men ack så viktig för att behålla elevernas intresse och kunskapsnivå.
Även om lärare från båda skolorna redogör för vikten av likvärdig skolgång och att elever ska få en god kunskap inom alla religionerna är det kanske också just detta som spelar roll för undervisningen. Desto större antal intresserade och religiöst identifierade elever man har i klassrummet desto viktigare blir det att skapa en förståelse och kanske också lättare att lägga en grund av förståelse till värdet av undervisningen. Ett mångreligiöst klassrum som på skola X kan
31 alltså göra att undervisningen blir mer levande och viktig för fler elever än i ett klassrum på skola Y som inte direkt kan se värdet av religionsundervisningen då det inte tillhör deras vardag på samma sätt. Detta kan vi tyda i våra resultat och lägga mot utländsk forskning gjord i England och Australien 2011. (Miller och Mckenna 2011) där man drar samma slutsats.
En annan aspekt som diskuteras i både forskning och visar sig i vårt resultat är frågan kring vilken religion som tar mest plats i undervisningen. I vår studie framkommer det att kristendomen tar störst plats och sedan islam. Sverige har länge ansetts vara ett mycket sekulariserat land, man kan se detta tydligt sedan 1951 då religionsfriheten trädde i kraft och man var fri att tillhöra valfri religion.
Att Sverige är sekulariserat innebär att religion helt ligger hos individen, en privat sak, det har ingenting med staten att göra. Dock är fortfarande ungefär 56 % av svenska befolkningen med i Svenska kyrkan. I tider av kris ser man också fortfarande att även det svenska folket är benägna att luta sig mot religion i olika former (https://www.svenskakyrkan.se/statistik). Utifrån vår studie så är det en del av eleverna som anser sig tillhöra en religion. Vilket kan kopplas med någon typ av identitetsskapande beroende på geografisk tillhörighet. Men ändå får man ofta höra att religion inte är viktig och att ungdomar idag inte bryr sig. Vad vi kan tyda i våra resultat är att denna åsikt inte är helt representativ. Vi ser också att på den ena skolan, skola Y, med en större medelklasstillhörighet och mindre antal elever som identifierar sig som religiösa att religionskunskapen är bra, men kanske inte avgörande för deras förståelse. Däremot på skolan med lägre socioekonomisk bakgrund och större antal elever som identifierar sig som religiösa, skola X, är religionsundervisningen viktigare och bidrar till större del med förståelsen för andra människor och identiteter. Studien gjord av Kittelmann Flensner och von Brömssen visar att olika religioner presenteras olika i klassrummet.
Religionsämnet ska bidra till att kunna kritiskt granska olika religiösa metoder. Eleverna ska både lära sig om andra men även lära sig om sig själva och de traditionerna eleverna är en del av (Kittelmann Flensner 2015). Det kan se olika ut beroende på mottagaren av informationen. Det eftersom eleverna är annorlunda och har olika uppfattningar av den egna praktiken inom religionen.
Därför menar vi att man inte kan säga att religion är oviktigt, hur sekulariserat Sverige än må vara finns det mängder av människor som behöver just denna typ av undervisning. Oavsett om religion
32 är en del av elevens vardag eller inte kommer alla någon gång möta en person där religion är en mycket stor del av dennes liv och vardag. Dessutom innefattar religionsämnet i skolan så mycket mer än bara religionskunskap. Undervisning kring identitetsskapande, etik och moral är några viktiga exempel på detta. Detta gäller särskilt för ungdomar i början av livet och där deras identiteter grundas och hela tiden förfinas. Eleven är även i behov av kompetensen eftersom den är central för ett multireligiöst samhälle som skapar respekt för olikheter och olika perspektiv. Det blir en viktig del av den interkulturella utbildningen (Kittelmann Flensner 2015).
7.2 Hur kan man arbeta med religionsämnet i klassrummet
Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land med olika religionstillhörigheter är det också viktigt med just förståelsen för andras religioner och livsåskådning, även om man inte själv identifierar sig som religiös. Finns förståelsen menar vi att konflikter ibland kan undvikas och istället bidra med en grundläggande respekt mot andra människor vi världen över ofta fattas. Kittelmann Flensner menar på att undervisningen inom religionsämnet kan ibland ses som gammalmodig och sällan uppdaterad (Kittelmann Flensner, 2015). Holmqvist Lidh ser en del kritiska invändningar när det handlar om att kommunicera om gemenskap, den personliga tron och den känslomässiga upplevelsen (Holmqvist Lidh, 2016). Vi såg också i våra enkätsvar att både elever och lärare ibland efterfrågar en mer lättförståelig religionsundervisning, en undervisning man med enkelhet kan applicera på främst elevernas vardag och sätta i en mer modern kontext för att öka förståelsen och relevansen bland de olika elevgrupperna.
Det krävs lösningar och förbättringar för att få religionsämnet att vara ett mer givande ämne än bara faktabaserat. Löfsted menar på om man ska använda elevens egna uppfattning i undervisningen så blir kunskaper om deras förutsättningar ett viktigt inslag i lärarens kompetens (Löfsted 2015). I forskningen som Holmqvist Lidh har gjort pratas det om strategier för att göra dessa förbättringar. Hon benämner det som bryggor som ska vara mellan elev och lärare men även mellan filmer och studiebesök (Holmqvist Lidh, 2016). Det kan man koppla ihop med att ha bryggor genom undervisningen och styrdokumenten och hur vi som lärare kan skapa detta för att ge eleverna en helhetsbild av religionerna. För att kunna skapa dessa bryggor behöver man även titta
33 på hur man pratar om undervisningen men även hur man pratar med varandra. Anders Karlsson lyfter fram vad som händer i klassrummet vid undervisning av religionskunskap. Det som visar sig i studien är att elevernas syn på religionen utgår från elevernas egen norm och att man senare jämför det mot upplevelser bland elever i klassrummet.
Enligt Karlsson är lärarens dilemma att det kan innebära spänningar mellan att få med elever i undervisningen och att få elevernas intresse för ämnet. Han menar på att ju mer eleven är intresserad, desto större fokus läggs på innehållet (Karlsson, 2015).
Det vi kan se i vår studie är att lärarna använder sig av elevernas erfarenheter för att lyfta fram både eleven och skapa förståelse kring ämnet. Karlsson valde att använda sig av ett digitalt forum för att diskutera religion. Han anser att de digitala diskussionerna ger läraren chans att utveckla resonemang och fördjupa undervisningen. Det framkommer även att eleverna inte ständigt blir avbrutna vid diskussioner och de elever som upplevs som ett störmoment tystas ner medans elever som är tysta i klassrummet lyfts upp (Karlsson 2015). Det ger möjlighet till att eleverna får synas mer och känner en trygghet i klassrummet. Även om det inte är optimalt att skapa digitala forum så kan man använda sig av metoden med anonymitet.
Vi tänker att om varje elev får anonymt lyfta en fråga och om läraren kan utforma frågan för att skapa diskussion så kan det bidra till att fokuset lyfts från eleven. Det ger eleverna mer möjligheter att fokusera på ämnet än på att kommentera klasskamraternas frågor. Eleverna kan sedan arbeta i mindre grupper med de anonyma frågorna. Detta kan kopplas till Cathy Otas studie där hon visar på hur viktigt det är att ha ett samspel och förståelse gentemot ämnet och klasskamraterna. Hon menar att man ska skapa tillit till ämnet och till sina medmänniskor. Enligt studien kan detta göras utifrån sex olika steg där det handlar om att bygga relationer och att respektera sina och andras åsikter i gruppen. Kunskap, mening och identitet ska byggas ihop och skapa tryggheten hos eleverna (Ota 2006).
34
7.3 Slutsats
Genom våra enkäter samt med stöd i tidigare forskning, ser vi att religion är intressant i skolan då vi på flera ställen i Sverige har mångreligiösa klassrum och att ha förståelse för andras och egen tro blir åter viktigt. Vi kunde se i både elever och lärare enkätsvar att religionsundervisningen hade stor betydelse oavsett om man kände religiös tillhörighet eller inte. Dessutom visade även svaren samsyn mellan elev och lärare på denna fråga. Något man får räkna in är hur mycket annat religionsämnet täcker i styrdokumenten exempelvis identitetsskapande, livsåskådningar och etik/moral, något som aldrig blir omodernt (Skolverket.se). Även detta synliggjordes i våra enkätsvar där elever visar på en förståelse för andra människor och religiösa tillhörigheter. Detta var också en förståelse som ökade mellan årskurs sju och nio. Alltså finns progressionen hos eleverna som man eftersträvar att nå som lärare utifrån kunskapskraven. Undervisningen behöver kopplas ihop med hjälp av elevernas erfarenhet och den fakta som man arbetar med i litteraturen. Där visade sig ett positivt resultat från frågan ställd till lärare om elevernas tillhörighet används som resurs i undervisning. Lärarna menar på att den egna erfarenheter är ett komplement till undervisningen och bör användas som resurs.
Det ger eleverna bättre förutsättningar för att nå målen, men även en tryggare miljö för att kunna diskutera svåra frågor som är knutna till identitet och skapande. Detta kan även kopplas till vår teoretiska förankring, där Goldman skriver om barns kognitiva förmåga och hur undervisningen måste vara konkret och förankrad i barnets erfarenhetsvärld.
Det centrala innehållet har man som lärare som en grund, utifrån det ger man eleverna förutsättningar till en mer nyanserad bild med hjälp av egna tankar och värderingar. Som lärare ska man ta del av elevernas åsikter vilket är något vi kan se i vårt resultat. Eleverna bidrar mer än vad vi tror till undervisningen och om man ger eleverna den tillåtelsen kring gemenskapen så har man chansen att lyfta intresset för ämnet. Det kan i sin tur ge religionskunskapsämnet meningsfullhet för att genom ämnet skapa tolerans för olikheter som behövs i vårt multireligiösa samhälle.
Religionskunskap och undervisningen i ämnet har varit en stor del av den svenska skolan under många år. Religion har varit viktigt för världen och människor sedan de olika religionerna uppkom.
Det vi genom våra studier, undervisningstid som lärare samt forskning kan se är att religionen fortsätter vara en viktig del av såväl skolan som samhället. Även om man inte är religiös synliggör
35 religion mycket om olika samhällen och medmänniskorna, desto större mångkulturalitet och mångreligiositet vi har desto större är vikten av förståelsen i ämnet.
Vi vill därför avsluta med att trycka på hur viktigt religionsundervisningen är utifrån ovan nämnda parametrar. Genom religionsundervisningen har vi möjligheten att skapa förståelse och respekt för varandra.
7.4 Vidare forskning
Vi anser att vår studie har gett oss svar på våra frågeställningar men att studien behöver kompletteras med en kvalitativ del för att öka bredden på arbetet. Den uteblivna kvalitativa delen av arbetet tror vi hade skapat en tydligare struktur och resultat till den kvantitativa och skapar en möjlighet till vidare forskning från vår sida i arbetet. Genom vidare forskning i ämnet med kvalitativa undersökningar hoppas vi kunna fördjupa oss som önskat och få en bredd och högre validitet i våra svar. Vår problemformulering och syfte kan tyckas baseras mycket på känslor och tankar från lärare och elever. Därför hade det varit ytterst intressant att lägga mer vikt vid just detta i kvalitativa undersökningar. Dock anser vi att med hjälp enkätsvaren och i synnerhet svarsalternativen där fritext var en möjlighet fick vi svar på våra frågeställningar och problemformulering.
36
8. Referenser
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Cimen Linn & Cukalevska Jasmina 2018 Didaktiska verktyg för lärare i ett mångreligiöst klassrum - SAG-arbete
Jacobsen D I, (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring, introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund:
Studentlitteratur AB.
Karlsson, Anders (2015). Vilket religionskunskapsämne? - Ämneskonstruktioner i religionskunskap på gymnasiet med samtalsförhandlingar i centrum.
Kittelmann Flensner Religious education in contemporary pluralistic Sweden.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40808/1/gupea_2077_40808_1.pdf Hämtad; 20-12-17
Larsson, Rune (2009) Samtal vid brunnar. Introduktion till religionspedagogikens teori och
didaktik. Lund: Arcus förlag.
Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Miller, J och Mckenna, U. 2011: Religion and religious education: comparing and contrasting pupils’ and teachers’ views in an English school. Warwick Religions and Education Research Unit (WRERU) Institute of education University of , UKWarwick
37 Ota, C. 2006 A risky business: the potential of groupwork skills for spiritual education in a classroom of difference. International Journal of Children's Spirituality. Apr 2006.
Pettersson, P. publicerad 2004-10-01 på forskning och framstegs hemsida https://fof.se/tidning/2004/7/artikel/hur-sekulariserad-ar-svensson
Hämtad:20-12-30
Trost, Jan (2012). Enkätboken. 4., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
von Brömssen Kerstin 2016 Some ethnic Swedish students’ discourses on religion: secularism par excellence
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm:
Vetenskapsrådet. (Hämtad 21-05-15)
Skolverket:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/religion-att-arbeta-med-kontroversiella-fragor
Hämtad; 20-12-05
