Malin Darth, Karin Rehult
Uppsats i Kostvetenskap, 15 hp Dietistprogrammet, 180 hp
Ht 2020
Förskolepersonals perspektiv på neofobi och ätovilja på kommunala förskolor
- en enkätstudie
Preschool staff´s perspectives on neophobia and reluctance towards food in municipal preschool
- A survey study
Sammanfattning
Bakgrund Barn behöver stor andel näring i förhållande till sin kroppsvikt för att inte tillväxten ska påverkas negativt. Förekomsten av neofobi varierar mellan 40-60% och 50% av tvååringar uppges vara petiga. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan och äter de flesta av sina måltider där så har förskolepersonalen och måltiden en viktig roll i omsorgen.
Syfte Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal uppfattar förekomsten av neofobi och ätovilja hos barn på kommunala förskolor, samt hur de bemöter denna.
Metod Studien utfördes via en internetenkät som först skickades till kommunala förskolor i Sverige och som sedan även publicerades i två slutna Facebookgrupper under hösten 2020.
Skillnader mellan grupper analyserades med icke-parametriska tester med en signifikansnivå på p<0,05.
Resultat Totalt deltog 102 personer i enkätstudien. Av 101 deltagare var det 30 (29,7%) som kände till begreppet neofobi, gruppen förskollärare kände till begreppet i större utsträckning än barnskötare. Det fanns ingen skillnad mellan hur många barn och förskolepersonal som närvarade vid måltid och deltagarnas uppfattning av måltidsmiljön. Det gick inte att påvisa någon skillnad mellan hur länge deltagarna varit yrkesverksamma och deras uppfattning om sin kunskapsnivå gällande måltidsmiljöns påverkan på barnens ätande.
Slutsats Tveksamhet mot ny mat på kommunala förskolor i Sverige stämmer överens med tidigare studier om barn i förskoleåldern. Genom att förskolepersonalen får kunskap om neofobi och hur det skiljer sig från petighet kan de bemöta dessa situationer på ett mer effektivt sätt och på så sätt undvika att barnets kost blir allt för ensidig.
Abstract
Background Children need a large proportion of nutrition in relation to their body weight so that their growth will not be inhibited. The incidence of neophobia varies between 40-60% and 50%
of two-year-olds are said to be picky. Since the child spends a lot of time in preschool and eats most of their meals there, the preschool staff and the meal have an important role in the childcare.
Objective The objective of the study was to investigate how preschool staff perceive the occurrence of neophobia and reluctance towards food in children at municipal preschools, and how they respond to this.
Method The study was conducted via an internet survey that was first sent to municipal
preschools in Sweden and was then also published in two closed Facebook groups in the autumn of 2020. Differences between groups were analyzed with non- parametric tests with a
significance level of p <0.05.
Results A total of 102 people participated in the survey study. Thirty participants (29.7%) knew the concept of neophobia, preschool teachers knew the concept to a greater extent than child carers. There was no difference between the number of children and preschool staff present at the meal and the participants' perception of the meal environment. It was not possible to demonstrate any difference between how long the participants were employed and their perception of their level of knowledge regarding the impact of the meal environment on the children's eating.
Conclusion The reluctance towards new food in municipal preschools in Sweden is consistent with previous studies on children of preschool age. By giving preschool staff knowledge about neophobia and how it manifests itself from picky eaters, they can respond to these in a more effective way and thus avoid that the child’s diet becomes one-sided.
Innehållsförteckning
1. BAKGRUND ... 5
2. SYFTE ... 6
3. METOD ... 6
3.1METODVAL ... 6
3.2URVAL OCH DATAINSAMLING ... 6
3.3DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 7
3.4ETISKA ASPEKTER ... 10
3.5FÖRFÖRSTÅELSE ... 10
4. RESULTAT ... 11
4.1BESKRIVNING AV STUDIENS DELTAGARE ... 11
4.2DELTAGARNAS UPPFATTNING OM NEOFOBI OCH ÄTOVILJA ... 11
4.3DELTAGARNAS TANKAR KRING MÅLTIDSMILJÖN ... 12
4.4HUR NEOFOBI OCH ÄTOVILJA BEMÖTS... 14
5. DISKUSSION ... 15
5.1RESULTATDISKUSSION ... 15
5.2METODDISKUSSION ... 16
5.3SAMHÄLLSRELEVANS ... 18
6. SLUTSATS ... 18
7. FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET ... 18
8. TACK ... 18
7. REFERENSER ... 19
Bilaga 1. Följebrev och enkät
5
1. Bakgrund
Barn behöver stor del näring i förhållande till sin kroppsstorlek för att de ska växa och utvecklas som de ska (1). Studier har påvisat att redan vid två års ålder uppges 50% av barn vara petiga och i en litteraturöversikt framkommer det att 40-60% har neofobi (2). Neofobi definieras som en motvillighet till att äta ny mat och undvikande av att prova okända livsmedel (3). Ett långvarigt selektivt ätande som beror på petighet eller en alltför ensidig kost hos ett barn kan i längden ge ökad risk för malnutrition. Det är vanligt att aptiten minskar efter det första levnadsåret hos barnet vilket ofta beror på ett minskat intresse för mat och istället ett ökat intresse för omvärlden, men detta är temporärt och en del av barnets utveckling (4). I samband med det här kan barnet i perioder utveckla en petighet och börja avvisa mat som de tidigare har uppskattat och det kan hända att de ofta vill äta endast ett specifikt livsmedel eller en maträtt.
Petiga ätare definieras vanligtvis som barn som konsumerar otillräcklig variation av livsmedel genom vägran av bekant eller obekant mat (5–8). Detta kan utvecklas till att barnet undviker viss textur, doft och utseende och inte bara specifika livsmedel (8). Vissa studier visar att petiga ätare konsumerar mindre mängder av näringsämnen, exempelvis vitamin E (6,9,10). Brist på vitaminer och mineraler kan ge påverkan på immunförsvaret och matsmältningen.
I en annan studie har man inte kunnat se samma näringsbrister hos barn med annan
ätproblematik, exempelvis neofobi (11). Barn med neofobi kan avvisa mat på grund av dess utseende, doft och känsel, rädslan behöver alltså inte handla om smaken på maten barnet har framför sig (3). Historiskt sett har ett neofobiskt beteende haft en viktig adaptiv funktion,
tendensen att undvika obekant mat var ett naturligt skydd för allätande arter mot att få i sig något giftigt. Känslor av avsmak kan relateras till mat som är besk och därmed potentiellt skadlig i naturen (10,12). Barn kan skapa scheman för hur acceptabel mat ska se ut och kanske även dofta, och mat som inte är tillräckligt lik detta avvisas (10). För att minska uppfattningen av avsmak bör ny mat introduceras på ett positivt sätt, exempelvis genom att visa att det är kul att förbereda och laga maten. Mat som presenteras på ett positivt sätt har visats ha större chans att bli accepterad (13,14). Om en förälder skapar press kring att äta ny mat, genom frustration över barnets vägran eller av annan orsak, kan barnets emotionella status påverkas och negativa känslor kring den nya maten framkallas. Ju fler som äter maten runt ett barn desto större är chansen att barnet själv vågar prova maten. Endast en person har en begränsad effekt på barnet medan den största effekten kommer av att alla personer runt omkring barnet äter samtidigt. Detta kan innebära att yngre barn lär sig acceptera mat genom observation, hellre än muntligt resonemang (10,15,16).
I Skolverkets allmänna råd för förskolan beskrivs det att näringsriktiga och varierade måltider ska serveras jämnt fördelat under dagen på förskolan (17). Måltiderna är dels en del av omsorgen men de används också som ett pedagogiskt verktyg som exempelvis för att väcka barnets nyfikenhet på mat. I Livsmedelsverkets rapport “Bra måltider i förskolan” menar man att unga barns tilltro till sin egen förmåga kan stärkas av att de själva får lägga upp mat på tallriken och äta (18). Detta kan även göra att de bekantar sig snabbare med sina hunger- och mättnadssignaler.
Förskolepersonal har en viktig roll som barnets förebild i och med att många av dagens måltider äts på just förskolan. En lugn miljö vid bordet ökar chansen att barnen äter tills de är mätta, och risken för bråk minskar. Den här studien vill undersöka hur förskolepersonalen uppfattar förekomsten av ätovilja på svenska förskolor och hur de bemöter denna.
6
2. Syfte
Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolepersonal uppfattar förekomsten av neofobi och ätovilja hos barn på kommunala förskolor, samt hur de bemöter denna.
Frågeställningar
- Hur uppfattar förskolepersonal förekomsten av neofobi och ätovilja på kommunala förskolor?
- Hur bemöter förskolepersonal neofobi och ätovilja under måltid?
- Hur är förskolepersonalens kunskap och uppfattning av måltidsmiljön?
3. Metod 3.1 Metodval
Det som har studerats är förskolepersonals uppfattning om barns ätovilja på förskolan där de arbetar, samt hur de bemöter en situation där ett barn inte vill äta. I denna uppsats används
begreppet ätovilja och med detta menas att barnet avvisar maten av olika anledningar, exempelvis petighet, trötthet eller ointresse för maten. En enkät gör det möjligt att nå ut till en större grupp vilket ger en mer trovärdig verklighetsbild (19). Att använda öppna frågor möjliggör att varje persons perspektiv kan representeras i egna ord. Denna frihet minskar risken för att deltagaren ska känna sig begränsad och missnöjd med enkätens utformning.
Data samlades in via Googles internetbaserade formulärprogram. Enkäten utformades med både öppna och slutna frågor och innehöll 20 frågor totalt (Bilaga 1). Av de 20 frågorna var 7
obligatoriska, enkäten innehöll 11 slutna frågor och 9 öppna frågor. I slutet fick deltagaren möjlighet att lämna eventuella synpunkter. De obligatoriska frågorna handlade om deltagarnas bakgrund som exempelvis yrkestitel och antal år de arbetat inom förskolan.
3.2 Urval och datainsamling
För att testa enkäten genomfördes en pilotstudie där fyra personer som arbetar på en förskola kontaktades. De fick förfrågan om att svara på enkäten med fyra medföljande frågor gällande enkätens utformning. Efter att de fyra testpersonernas svar skickats in gjordes små förändringar i enkäten för att bättre svara på studiens syfte. Svarsalternativet på frågan om barnens ålder ändrades från fasta alternativ till fri text för att även de som arbetar med blandade åldersgrupper skulle kunna svara.
Efter revidering kontaktades rektorer på tre kommunala förskolor från sex olika kommuner via mejl med information om studiens syfte och förfrågan om att delta i enkätstudien. En vecka efter förfrågan kontaktades rektorerna via telefon för att bekräfta om mailet kommit fram och svara på om de ville delta. Efter medgivande skickades länk till internetenkäten ut för att vidarebefordras till personal som uppfyller inklusionskriteriet för studien. Inklusionskriteriet för att delta i studien var att man ska ha en pågående tjänst på en kommunal förskola i Sverige. Vår hypotes var att kommunala förskolor har ett liknande tänk medan privata förskolor kan ha annan
måltidspedagogik, för att avgränsa studien valdes därför inklusionskriteriet tjänst på en
7
kommunal förskola. Av de 18 rektorer som kontaktades första omgången nekade 8 av dem till att delta. Vid nekande skickades en förfrågan via mail till en ny utvald förskola, som sedan
kontaktades via telefon för bekräftelse. Under andra omgången i rekryteringsprocessen nekade ytterligare fyra rektorer. På grund av detta externa bortfall ändrades rekryteringsstrategin och internetenkäten publicerades i två privata Facebookgrupper under fredagen 18/9. Grupperna riktade sig till förskolepersonal i Sverige med fokus på att sprida kunskap och tips mellan medlemmarna. Administratörerna för respektive grupp kontaktades med förfrågan om att få publicera länken till internetenkäten i deras Facebookgrupp. Länken till internetenkäten publicerades efter godkännande från administratörerna och var tillgänglig i ett dygn.
Eftersom majoriteten av frågorna inte var obligatoriska fanns risken att frågor lämnades
obesvarade vilket kunde påverka det interna bortfallet. Ett annat internt bortfall var de deltagare som arbetade på privat förskola. För att säkerställa att inklusionskriteriet uppfylldes fick
deltagaren uppge om hen arbetade kommunalt eller privat. Denna fråga var obligatorisk och på så sätt kunde de som arbetade på privat förskola uteslutas från analysprocessen eftersom de inte uppfyllde inklusionskriteriet. Eftersom enkäten publicerades för en större grupp blev det externa bortfallet svårt att kontrollera. Det gick exempelvis inte att se hur många som sett inlägget men inte svarat, och eftersom enkäten fanns tillgänglig under ett dygn är det stor sannolikhet att alla i gruppen inte hann se den. Den ena gruppen bestod av 25 000 medlemmar medan den andra hade 6400 medlemmar.
3.3 Databearbetning och analys
De insamlade svaren behandlades först i Microsoft Excel för konvertering till siffror. Svaren på de öppna frågorna behövde grupperas och numreras för att kunna hanteras i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics, version 26.0 för Mac OS, Armonk, NY, USA (SPSS). Vid samtliga
analyser fastställdes signifikansnivån till p<0,05. De grupper med för låg svarsfrekvens eller som inte var relevanta för analysen exkluderades från aktuell analys. I början av enkäten fanns den obligatoriska frågan “Jag arbetar på en..” där deltagaren fick ange om de arbetade på en kommunal eller privat förskola. De som kryssade i privat uteslöts helt från analysprocessen eftersom de inte uppfyllde inklusionskriteriet och därmed inte bidrog till att besvara syftet.
Genom att skapa Q-Q-plots för barn per personal framgick det att data var normalfördelad, därmed kunde medelvärde och standardavvikelse lyftas fram. Det gick inte att ta fram central- och spridningsmått för antal barn vid bordet eller barnens ålder då deltagarna gav svar som 1-7 barn och 2-5 år. Vid skapande av Q-Q-plots för personal vid måltid visade det sig att data inte var normalfördelad och därför användes centralmåttet median och spridningsmått 25e och 75e
percentilen.
Syfte och frågeställningar formades under arbetets gång, mot slutet av arbetet svarade inte längre vissa enkätfrågor på syftet och uteslöts därför ur analysen. Enkätfrågan “Hur mycket information får föräldrarna om deras barn har problem med att få i sig mat?” och “Har du någon idé på hur måltidsmiljön kan förbättras på förskolan där du jobbar?” uteslöts ur analysen.
8
Alla variabler behandlades som kvalitativa eftersom data kategoriserades till antingen nominal eller ordinal data (Tabell 1). Genom gruppering av öppna svar kategoriserades variablerna till nominal datanivå. Frågan om barnens ålder var en öppen fråga, svaren som lämnades in varierade mycket. Många av deltagarna arbetade med barn i åldern 1-6 och det gick därmed inte att
gruppera svaren i yngre och äldre åldersgrupper vilket resulterade i att analyser inte kunde genomföras på variabeln barnens ålder. Frågan om antalet barn som satt vid bordet under måltiderna var också öppen och gav varierande svar från 3-18 barn. Där gjordes först en indelning i fyra grupper, men eftersom svarsfrekvensen för några grupper blev för liten för att kunna analyseras gjordes en ny gruppering som var 1-8 barn och ≥9 barn. Svaren på frågan om antal barn per personal grupperades till 1-5,7 barn och 5,8-9 barn eftersom 5,7 var medelvärdet (SD ± 1,17) av svaren på frågan “Hur många barn per personal?” och 9 var det högst angivna svaret från deltagare.
Tabell 1. Exempel på enkätfrågor och svar samt gruppering av data. Internetenkät, Sverige, september, 2020. n=102.
Enkätfråga Datanivå Svarsalternativ Gruppering
“Hur länge har du
jobbat inom förskola?” Ordinalskala <1år 1-5år 6-9år 10-19år
≥20
<10 år
≥10 år
“Hur många barn per personal?”
Ordinalskala Öppet svar 1-5,8 barn per personal 5,9-9 barn per personal
“Hur många i personalen deltar i måltiden?”
Ordinalskala Öppet svar 1-3st
4-6st ≥7st
“Hur många barn sitter vid bordet vid varje måltid?”
Ordinalskala Öppet svar 1-4 barn
5-8 barn 9-11 barn
≥12 barn
“Hur uppfattar du måltidsmiljön på förskolan där du jobbar?”
Nominalskala Öppet svar Trivsam/ lugn*
Stressig/ rörig*
Varierande
9
Inspirerande/ lärorik
Bra/ okej*
Oinspirerande
“Hur hanterar du en situation där ett barn inte vill äta maten?”
Nominalskala Öppet svar Uppmuntrar till att smaka
Lägger upp på tallrik, sen får barnet
bestämma
Erbjuder annat att äta
Lägger inte stort fokus på det, erbjuder men tjatar inte
Ser till att de smakar
“Om ett barn inte vill äta maten som serveras, får barnet något annat att äta då?”
Nominal Ja
Nej Ja, övrigt
Ja
Nej
Ja, frukt, bröd, fil eller liknande
Ja men inte under måltiden utan senare
Individanpassat pga speciella behov
“Hur mycket information får föräldrarna om deras barn har problem med att få i
sig mat?”
Nominal Öppet svar Info ges varje dag
Info ges vid behov
För lite info ges
*Gällande uppfattning av måltidsmiljön analyserades dessa grupper med Chi-2 test.
10
För de kvalitativa variablerna som uppfyllde SPSS krav, analyserades de med ett Chi-2 test för att undersöka eventuella skillnader. Exempel på variabler som uppfyllde dessa krav var “Yrkestitel”
och “Kännedom om begreppet neofobi”. För de som inte uppfyllde kraven (för många grupper eller för låg svarsfrekvens inom grupperna) omorganiserades grupperna för att uppfylla kraven i den mån det var rimligt. I de fall där detta inte kunde göras utan att resultatet skulle påverkas subjektivt gjordes istället de icke parametriska skillnadstesten Mann-Whitney U Test eller Kruskal-Wallis test. Dessa valdes eftersom insamlad data inte var normalfördelad. Mann- Whitney användes då den ena variabeln bestod av två oberoende grupper, exempelvis vid test mellan “År inom förskola” och “Kunskap om måltidsmiljö”. Kruskal-Wallis användes då en av variablerna som ingick i analysen bestod av tre eller fler grupper, detta gällde “År inom förskola”
och “Yrkestitel” i samband med “Hantering av situation där ett barn inte vill äta”.
3.4 Etiska aspekter
Enkäten utformades med hänsyn till de fyra huvudkraven informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (20). I följebrevet till enkäten informerades deltagaren om studiens syfte, att deltagande var frivilligt och att samtycke kunde återkallas utan att ange orsak. För att deltagarens uppgifter skulle kunna hanteras konfidentiellt fick deltagaren ange en åttasiffrig kod som kunde användas om hen ville återkalla sitt samtycke till att delta i studien.
Deltagarna informerades om att när uppsatsen blivit godkänd och publicerad på
publikationsdatabasen DiVA portal raderas all insamlad data. Deltagaren kunde i följebrevet finna kontaktuppgifter till studiens författare och handledaren om det skulle uppstå eventuella frågor kring enkäten eller studien. Efter följebrevet behövde deltagaren ge sitt samtycke till att delta för att komma vidare till enkäten, detta gjordes genom att kryssa i en ruta och på så sätt godkänna att Umeå Universitet behandlar personuppgifter i enlighet med
dataskyddslagstiftningen (21). I samband med publicering av länken till internetenkäten i de två Facebook-grupperna så informerades deltagaren om att insamlade uppgifter endast skulle användas i forskningssyfte.
Med utgångspunkt från Etikprövningsmyndigheten bedömde vi att denna studie inte var av etiskt känslig karaktär då inga känsliga personuppgifter behandlas som exempelvis politiska åsikter, religion, hälsa eller etnicitet (22).
3.5 Förförståelse
Vi är medvetna om att det förekommer neofobi och ätovilja hos barn i förskoleåldern. I vår utbildning har vi fått kunskap om neofobi och ätovilja hos små barn. Det är något som kan ha påverkat hur enkäten utformades och därav försökte vi medvetet undvika att anta att ätovilja förekommer hos barn på förskolorna. Vi undvek att ställa frågor som kunde anses ledande eller antagande. Genom att vi använde oss av en pilotstudie kunde vi få feedback på frågornas formuleringar och ändra på frågorna som antogs vara ledande eller otydligt formulerade.
11
4. Resultat
4.1 Beskrivning av studiens deltagare
Sammanlagt svarade 113 deltagare på enkäten. Elva av dessa uppfyllde inte inklusionskriteriet som var att man skulle ha en pågående tjänst på en kommunal förskola, det interna bortfallet blev därmed elva deltagare. Av totalen var den största andelen de som arbetat inom förskolan i 10 år eller mer.
Tabell 2. Beskrivning av studiens deltagare, internetbaserad enkät, Sverige, september 2020.
Tabellen visar fördelningen mellan förskollärare och barnskötare, samt hur länge deltagarna varit yrkesverksamma.
Antal år inom
förskolan Yrkestitel Totalt, n (%)
Förskollärare n (%)
Barnskötare n (%) Antal
deltagare
83 (81,4) 19 (18,6) 102 (100)
< 1 år 4 (4,8) 0 (0) 4 (3,9)
1-9 år 30 (36,1) 5 (26,3) 35 (34,3)
≥10 år 49 (59,9) 14 (73,7) 63 (61,8)
4.2 Deltagarnas uppfattning om neofobi och ätovilja
Deltagarna fick ange hur de uppfattade barnens acceptans till ny mat på förskolan: 43 deltagare (42,6%) angav att barnen var positivt inställda, 53 (52,5%) menade att barnen var tveksamma och fem (5%) menade att barnen var negativt inställda.
Av 101 deltagare så var det 30 som kände till begreppet neofobi. Det fanns en skillnad mellan vilken yrkestitel deltagarna hade och deras kännedom om begreppet (p=0,015). Förskollärarna hade högre kännedom om begreppet än vad barnskötarna hade.
Det var 93 deltagare som angav att de åt tillsammans med barnen, två gjorde inte det och för sex deltagare varierade det. Åttioåtta deltagare svarade att de åt samma mat som barnen medan elva deltagare inte gjorde det (n=99).
12
4.3 Deltagarnas tankar kring måltidsmiljön
Uppfattningen av måltidmiljön varierade mellan olika deltagare. Trettio deltagare (29,7%) tyckte att måltidmiljön på deras förskola var trivsam eller lugn, medan 27 (26,7%) upplevde den som stressig. Tjugoen (20,8%) menade att måltidsmiljön var bra eller okej. Det fanns deltagare som ansåg att måltidmiljön på förskolan var inspirerande och lärorik vilket visade sig som fyra deltagare (4%) medan två (2%) tyckte tvärtom, att måltidsmiljön var oinspirerande. Sjutton deltagare (16,8) beskrev måltidsmiljön som varierande.
Olika förskolor hade olika många ur personalen närvarande vid måltiderna. Medianen för antal personal vid måltid var 3,2, 25e percentilen var 2,5 och 75e percentilen 3,8. Det fanns ingen skillnad mellan antal personal vid måltid och uppfattning av måltidmiljön (p=0,372). Antalet barn vid bordet under varje måltid varierade på olika förskolor (Tabell 3). Flest deltagare uppgav att det satt fem till åtta barn vid bordet. Det fanns ingen skillnad mellan antal barn vid bordet och uppfattningen av måltidsmiljön (p=0,679). Det fanns ingen skillnad mellan hur många barn per personal som förskolan har och hur deltagarna uppfattar måltidsmiljön (p= 0,341). Det fanns ingen skillnad mellan yrkestiteln och hur deltagarna upplevde måltidsmiljön (p= 0,238).
Tabell 3. Deskriptiv statistik över uppfattning av måltidsmiljön mellan grupperna inom variablerna ”antal barn vid bordet” och ”antal personal vid måltid”. Internetbaserad enkät, Sverige, september 2020. n=101.
Deltagarnas uppfattning
av måltidsmiljön
Antal barn vid bordet Antal personal
Grupper inom variabeln
1-4 barn n (%)
5-8 barn n (%)
9-11 barn n (%)
≥12 barn n (%)
1-3 personer n (%)
4-6 personer n (%)
≥7 personer n (%)
Trivsam /lugn
5 (35,7)
20 (26,7)
1 (50)
4 (40)
19 (27,1) 10 (38,5)
1 (20)
Stressig /rörig
3 (21,4)
21 (28)
0 (0)
3 (30)
19 (27,1) 6 (23,1)
2 (40)
Varierande 2 (14,3)
13 (17,3)
1 (50)
1 (10)
11 (15,7) 6 (23,1)
0 (0)
Inspirerande och lärorik
1 (7,1)
2 (2,7)
0 (0)
1 (10)
3 (4,3)
1 (3,8)
0 (0)
Bra/okej 3
(21,4) 17 (22,7)
0 (0)
1 (10)
16 (22,9) 3 (11,5)
2 (40)
Oinspirerande 0 (0)
2 (2,7)
0 (0)
0 (0)
2 (2,9)
0 (0)
0 (0)
Total n (%)
14 (100)
75 (100)
2 (100)
10 (100)
70 (100) 26 (100)
5 (100)
13
Tabell 4. Deskriptiv statistik över deltagarnas uppfattning av måltidsmiljön mellan grupperna inom variablerna “Barn per personal” och “Yrkestitel”. Internetbaserad enkät, Sverige, september 2020. n= 101.
Deltagarnas uppfattning av måltidsmiljön
Barn per personal Yrkestitel
Grupper inom variabeln
1-5,7 barn n (%)
5,8-9 barn n (%)
Förskollärare n (%)
Barnskötare n (%) Trivsam/lugn 17 (32,1) 13 (27,1) 22 (26,8) 8 (42,1)
Stressig/rörig 11 (20,8) 16 (33,3) 22 (26,8) 5 (26,3) Varierande 9 (17,0) 8 (16,7) 15 (18,3) 2 (10,5)
Inspirerande och lärorik
2 (3,8) 2 (4,2) 3 (3,7) 1 (5,3)
Bra/okej 13 (24,5) 8 (16,7) 18 (22) 3 (15,8)
Oinspirerande 1 (1,9) 1 (2,1) 2 (2,4) 0 (0) Total n
(%)
53 (100) 48 (100) 82 (100) 19 (100)
Kunskapen om hur måltidsmiljön kan påverka ätandet hos ett barn varierade mellan deltagarna (Figur 1). I frågan “Hur mycket kunskap har du kring hur måltidsmiljön kan påverka ätandet hos ett barn?” fick deltagarna möjlighet att på en femgradig skala uppskatta sin egen kunskap där 1=
mycket lite kunskap och 5= mycket kunskap. Det fanns ingen skillnad mellan yrkesgrupperna och hur de upplevde sin kunskap om måltidsmiljöns påverkan (p= 0,121). Det fanns ingen skillnad mellan antal år på förskolan och deras uppfattning om kunskapsnivå (p= 0,083).
14
Figur 1. Antal deltagare och deras uppfattning om sin kunskap om måltidsmiljöns påverkan på barns ätande. Internetbaserad enkät, Sverige, september 2020, n=102.
4.4 Hur neofobi och ätovilja bemöts
Om ett barn inte ville äta maten som serverades presenterade deltagarna i studien olika sätt på hur de bemötte situationen. Enkätfrågan löd: Hur hanterar du en situation där ett barn inte vill äta maten? Sextiosju (66,3%) deltagare svarade att de uppmuntrade barn till att smaka genom att exempelvis prata med alla runt bordet om hur de tycker maten smakar, eller fråga “vem vågar smaka?”, 17 (16,8%) deltagare portionerade maten på tallriken på ett sätt så att den inte
blandades och lät sedan barnet bestämma vad hen ville smaka av, 8 (7,9%) deltagare erbjöd något annat som barnet fick äta. Det var sju (6,9%) deltagare som sa att de inte la så stort fokus på detta utan erbjöd mat och överlät till barnet att bestämma om hen ville äta eller ej och två (2%)
deltagare hade som mål att barnet i alla fall skulle smaka på maten. Det fanns ingen skillnad mellan yrkestiteln (förskollärare och barnskötare) och hur deltagarna uppgav hanteringar av situationen (p=0,749).
På enkätfrågan Om ett barn inte vill äta maten som serveras, får barnet något annat att äta då?
svarade 59 (57,8%) deltagare att barnet på deras förskola inte fick någon annan mat utan
personalen fortsatte uppmuntra till att smaka något av den mat som serverades till alla den dagen.
Fyrtiotvå (41,6%) deltagare erbjöd istället något annat när barnet inte ville äta, varav 21 (20,6%) deltagare gav exempelvis smörgås, frukt eller fil, 3 (2,9%) deltagare erbjöd inte något annat vid måltiden men barnet kunde få en frukt efter måltiden och 6 (5,9%) deltagare erbjöd annan mat för barn med speciella behov.
Om ett barn inte ville äta så var kontakten med föräldrarna varierande mellan olika förskolor.
Fyrtiosex (41,1%) deltagare sa att de hade daglig kontakt med föräldrar och uppdaterade vid hämtning hur barnet hade ätit den dagen. Femtiotvå deltagare (51%) menade att de uppdaterade
15
föräldrarna vid behov, medan 2 (2%) deltagare tyckte att de hade för lite dialog med föräldrarna till barnen på förskolan.
5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Det var en majoritet av deltagarna som uppfattade barnen som tveksamma till att prova ny mat.
Om ett barn inte vill äta uppgav 67 deltagare att de försökte uppmuntra barnen till att smaka under måltiden och 42 deltagare delgav att de gav barnet något annat att äta. Av de 30 deltagare som kände till begreppet neofobi var en majoritet förskollärare.
5.1.1 Deltagarens uppfattning om förekomsten av neofobi och ätovilja
Att barn är tveksamma inför att prova ny mat påvisas även i en systematisk litteraturöversikt där det framkommer att 40-60% har neofobi (2). En del av barnets utveckling är att barnets fokus flyttas från maten till omgivningen och det som händer runt omkring måltiden (4), resultatet från vår studie är därför inte förvånande. Tillräckligt med näring är essentiellt för barnets tillväxt och utveckling och det är därför viktigt att förebygga neofobi i den mån det går (1). Det framkommer i Blissett J et al. litteraturöversikt att barn som haft problem med neofobi i förskoleåldern kan ha kvar ett restriktivt beteende med lägre acceptans till att prova ny mat i vuxen ålder (23). Det är naturligt för små barn att känna på maten med fingrarna (18). Olika färger och former kan dels locka barnet till att smaka, men det kan även avskräcka barnet om maten exempelvis doftar eller ser ut som något barnet har smakat innan och inte tyckt om (23). Det skiljer sig mycket mellan barns känslighet för olika stimuli och detta kan påverka deras inställning till ny mat. Barn som är känsliga för smaker kan reagera olika på stark/ mycket smakrik mat, vissa upplever obehag medan andra lockas till maten.
5.1.2 Att äta med barnen gynnar deras acceptans till ny mat.
Resultatet påvisar att det var en majoritet av deltagarna som både deltar i måltiden och äter samma mat som förskolebarnen. I Livsmedelsverkets handbok “Bra måltider i förskolan” lyfter man hur ett barn som ser andra ta av maten kan bli intresserad av att själv smaka (18). Forskning visar på att 2-5åringar i högre grad vågar prova ny mat om en vuxen äter samma mat eller något i samma färg (23). Att sitta tillsammans och äta samma mat kan gynna ätandet hos barn som är tveksamma och det är bevisat att vara mer effektivt än att bara presentera maten. Vi anser därför att det är positivt att de flesta deltagare i studien angav att de äter med barnen. Vi vet inte om detta är ett medvetet val av deltagarna för att positivt influera barnet till att prova ny mat.
5.1.3 Upplevelsen av måltidsmiljön
I Rikshandboken beskrivs barns språkutveckling på följande sätt; mellan två-tre års ålder går barnet från att enbart använda enstaka ord till att bygga mer komplexa meningar, vid fyra år utvecklar barnet sin grammatik för att sedan vid fem års ålder prata med långa, fullständiga meningar (24). Vi tänker att den språkliga utvecklingen är något som kan påverka den upplevda måltidsmiljön, detta eftersom mer prat innebär högre ljudvolym vid måltid. Eftersom det inte gick att genomföra analyser på skillnader mellan barnens ålder har vi inte kunnat testa denna hypotes i vår studie. Vi hade även en hypotes om att fler barn runt bordet medför högre ljudvolym och
16
negativ påverkan på måltidsmiljön, medan fler personal vid måltid kan förbättra måltidsmiljön.
Vi kunde inte se någon skillnad mellan antalet personal och barn vid måltid och den upplevda måltidsmiljön, därav kan vi inte dra slutsatsen att färre personer vid måltid medför mer trivsam och lugn måltidsmiljö.
5.1.4 Kunskap om neofobi
Vår hypotes var att förskollärare skulle vara de som i högre grad kände till begreppet neofobi eftersom dessa personer har utbildning inom barnomsorg. Denna hypotes stämde då resultatet visade en signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna och kännedomen om begreppet neofobi.
Dock var det överlag en låg kännedom om begreppet i båda yrkesgrupperna. Dovey et al (10) tar upp vikten av att särskilja neofobi från petighet eftersom petighet är ett beteende medan neofobi är en rädsla som uttrycks innan maten når munnen (12). Därmed handlar neofobi inte om smaken och texturen utan om andra sensoriska intryck som utseende och doft. Petighet är ett mer
allvarligt problem eftersom neofobin går över så fort barnet vågar smaka på maten, medan ett petigt barn kan fortsätta att avvisa maten varje gång den presenteras (10). Neofobi kan uttryckas hos ett barn som är petigt men ett neofobiskt barn uppvisar inte ett beteende av att vara petig.
Detta innebär att selektivt ätande ökar risken för lägre intag av energi och näringsämnen.
Vi anser att betydelsen och förekomsten av neofobi borde behandlas i utbildningen till
förskollärare för att kunna känna igen beteenden hos barnen och veta hur man bäst ska bemöta detta. I vår studie framkom det att 41,6% av deltagarna ger barnet annan mat om det inte vill äta det som serveras. Detta kan leda till att barnet inte får möjlighet att komma över sin neofobi utan man antar istället att barnet är petigt. Genom att känna igen neofobi kan man alltså lägga mer fokus på att uppmuntra barnet till att smaka på maten och på så sätt sätta stopp för neofobin. En annan följd av att vara för snabb med att ge annan mat är att barnet via instrumentell betingning lär sig att om hen avvisar maten så erbjuds annan mat som barnet tycker om (25). Med detta anser vi att petighet kan gynnas och istället bör förskolepersonalen vara konsekvent i att barnen ska äta den mat som serveras.
5.2 Metoddiskussion
En internetbaserad enkät är ett verktyg som enkelt kan generera ett stort deltagarantal under en kort period vilket passade vår studiedesign. Den begränsade tid som vi har haft till att genomföra hela studien gör också att en internetbaserad enkät var lämpligt eftersom all insamlad data kunde systematiseras och analyseras i Excel och SPSS Statistics (19). Genom att publicera enkäten på Internet begränsades även intervjuareffekten och deltagaren fick möjlighet att svara i lugn och ro, detta stärker reliabiliteten i studien då svaren inte påverkades av den som ställer dem. Dessutom upplevs anonymiteten större för deltagaren genom en enkät vilket kan generera mer
sanningsenliga svar och en högre svarsfrekvens. Dock kan avsaknaden av en intervjuare leda till ökad risk för missförstånd och därmed resultera i ett högre internt bortfall. Det är något som vi försökt undvika genom välformulerade frågor som styrkts av vår pilotstudie samt ett antal öppna frågor. Även den noggranna formuleringen av frågor medför en ökad reliabilitet. På grund av stort externt bortfall i första rekryteringsomgången valde vi att vända oss till Facebook, detta gjorde att vi fick över 100 deltagare i studien under ett dygn. Enkäten kunde inte vara öppen längre än så då ändringen i rekryteringsprocessen medförde tidsbrist.
17
Att ha många öppna frågor kan leda till att svaren blir svåra att gruppera inför analysen, det hade därför underlättat med fler slutna frågor i den här enkätstudien. Dock kan öppna frågor
möjliggöra att deltagaren får uttrycka sig utan att begränsas och detta stämmer väl ihop med vårt syfte att fånga individens egna perspektiv utan att det ska påverkas av enkätfrågornas utformning.
Detta ledde till att vi inte gick miste om viktig information på grund av att en fråga skulle vara felformulerad eller att svarsalternativen var otillräckliga för individen. Genom detta
tillvägagångssätt stärkte vi validiteten i studien (19). Enkäten innehöll även få obligatoriska frågor för att inte deltagaren skulle känna sig tvingad att svara där hen inte hade svar, och då skriva bara för att, vilket kan ge inkorrekt data. Med dessa åtgärder har det interna bortfallet som vi var medvetna om kunde ske med få obligatoriska frågor blivit mycket litet och därav
minimerades inverkan på det slutliga resultatet.
Enkätfrågorna i den här studien ger inga säkra svar på deltagarnas kunskap eftersom den enda frågan som berör detta är följande: “Hur mycket kunskap har du kring hur måltidsmiljön kan påverka ätandet hos ett barn?” där deltagarna fick kryssa i en av rutorna 1-5 där 1= mycket lite kunskap och 5= mycket kunskap. Detta innebär att deltagarna själva uppskattar sin kunskap och anger det svar de tycker stämmer bäst in på deras uppskattade kunskapsnivå. Genom att ställa frågor och ange påståenden kring hur måltidsmiljön kan påverka ett barns ätande skulle
deltagarnas faktiska kunskap ha kunnat mätas på ett mer riktigt sätt. Frågan “Har du någon idé på hur måltidsmiljön kan förbättras på förskolan där du jobbar? Om du tycker att den behöver förbättras det vill säga, om inte, lämna blankt”är ställd som en sluten fråga och skulle därför kunnat formuleras om till: “Om du har någon idé på hur måltidsmiljön skulle kunna förbättras på den förskola där du arbetar, vänligen ange dina tankar nedan, om inte, lämna blankt”. Denna formulering minskar risken för misstolkning.
I vår första rekryteringsplan valde vi ut sex olika kommuner i Sverige med stor spridning över landet för att få så generaliserbar data som möjligt. Vår hypotes var att förskolor inom samma kommun har liknande måltidspedagogik och ville därför inkludera många olika kommuner. När vi fick ändra vår strategi gick detta inte längre att reflektera kring eftersom frågan om vilken kommun deltagaren jobbar inom inte anpassades till allmänheten. Om frågan hade formulerats så att deltagaren fick ange vilken kommun hen jobbar inom hade detta kunnat användas i resultatet för att se spridningen över landet. Eftersom denna fråga inte fanns med minskar resultatens generaliserbarhet (19).
Något som hade varit intressant är att undersöka eventuella skillnader mellan hur många som äter tillsammans med, och samma mat som barnen och hur barnens acceptans till ny mat uppfattas. I Livsmedelsverkets handbok “Bra måltider i förskolan” skrivs det att om barn får se vuxna och vänner ta av maten kan det öka chansen att barnet så småningom själv vågar provsmaka (18).
Detta hade varit intressant att ha som hypotes och testa. Att göra en statistisk analys mellan dessa variabler gick dock inte i det här fallet eftersom fördelningen mellan de som äter med barnen och de som inte gör det var för stor. Ett sådant test skulle medföra ett felaktigt svar eftersom det inte fanns ett tillräckligt stort urval som kunde representera båda grupperna.
18
För att få en ännu mer nyanserad bild av situationen på förskolan hade fler fördjupande frågor i enkäten kunnat ställas. Exempelvis en fråga om varför deltagarna äter samma mat som barnen samt mer djupgående frågor om tankar och kunskap om måltidsmiljön. Genom att fördjupa dessa frågor hade vi kunnat veta mer om motiveringen bakom deltagarnas bemötande av ätovilja.
5.3 Samhällsrelevans
Om ett barn inte får i sig tillräckligt med näring påverkas tillväxten (1). Barn i åldern 1-2 år behöver äta mat som är mer näringsrik än oss vuxna, eftersom de får i sig mindre mängder (26).
Deras kost ska även vara varierad eftersom en längre period med ett fåtal olika rätter kan leda till att kosten blir för ensidig och barnet går miste om viktiga näringsämnen. Det är bra om barnet äter sina måltider vid fasta tider för att lära sig skillnaden mellan hunger och mättnad. För barn över 2 år gäller i princip samma rekommendationer som för vuxna (27). En skillnad är att de bör få i sig 400 g frukt och grönsaker varje dag, vilket motsvarar två frukter och två rejäla nävar grönsaker. Det är bra att försöka följa tallriksmodellen så att barnet lär sig hur en bra måltid ser ut. I den här studien framkom det att många barn kan få annan mat om de inte tycker om det som erbjuds från början. Om detta upprepas kontinuerligt och om samma mat erbjuds kan det leda till ensidig kost (26). Eftersom barnet äter många av sina måltider på förskolan är det av stor vikt att matintaget varierar. Det som är problematiskt är att förskolepersonal inte kan lägga alla sina resurser på ett specifikt barn som inte vill äta. Det går heller inte att anpassa lunchtiden efter varje barns individuella behov. Vissa behöver mer tid än vad som finns utrymme till medan andra inte klarar att sitta och hålla fokus under längre tid (28).
6. Slutsats
Att en majoritet av deltagarna uppgav att barnen var tveksamma till att prova ny mat stämmer överens med tidigare forskning som gjorts inom neofobi och ätovilja, men i och med att deltagarantalet var relativt lågt i vår studie så går det inte att dra generella slutsatser utifrån resultaten. Många deltagare i vår studie uppgav att när barnet inte ville prova maten gav de något annat till barnet att äta. Om inte barnet smakar på maten kan tveksamheten finnas kvar och vi anser att detta kan förebyggas genom att neofobi och ätovilja på förskolor uppmärksammas.
Detta kan vara ett uppdrag för dietisten, exempelvis i form av informationsdagar för
förskolepersonal med fokus på neofobi och ätovilja. Om barnet alltid erbjuds exempelvis fil och flingor då det inte vill äta maten som serveras kan en följd bli att barnets kost blir ensidig. Om barnet inte får tillräckligt med variation i kosten under en längre tid kan detta medföra negativ påverkan på tillväxten eftersom barnets näringsbehov är särskilt högt under förskoleåldern.
Barnens matintag är en viktig del av omsorgen och något som bör studeras vidare.
7. Författarnas bidrag till arbetet
Malin Darth och Karin Rehult har tillsammans genomfört statistiska analyser och utformat uppsatsens alla delar.
8. Tack
Vi vill tacka alla deltagare som svarat på vår Internetenkät och de fyra testdeltagarna som genomförde vår pilotstudie och bidrog till den slutgiltiga enkäten.
19
7. Referenser
1. McKean KN, Mazon MO. Krause´s food and the nutrition care process. 14th ed. St.
Louis, Missouri: Elsevier; 2017. 16, Nutrition in infancy; 300–13.
2. Brown CL, Vander Schaaf EB, Cohen GM, Irby MB, Skelton JA. Association of picky eating and food neophobia with weight: A systematic review. Child Obes. 2016
Aug;12(4):247-62.
3. Łoboś P, Januszewicz A. Food neophobia in children. Ped End, Diab Met.
2019;25(3):150–4.
4. Ogata B, Feucht S.A, Lucas B.L. Krause´s food and the nutrition care process. 14th ed. St.
Louis, Missouri: Elsevier; 2017. 17, Nutrition in childhood; 314–30.
5. Birch LL, Johnson SL, Andresen G, Peters JC, Schulte MC. The variability of young children’s energy intake. N Engl J Med. 1991 Jan;324(4):232–5.
6. Galloway AT, Fiorito L, Lee Y, Birch LL. Parental pressure, dietary patterns, and weight status among girls who are “picky eaters.” J Am Diet Assoc. 2005 Apr;105(4):541–8.
7. Galloway AT, Lee Y, Birch LL. Predictors and consequences of food neophobia and pickiness in young girls. J Am Diet Assoc. 2003 Jun;103(6):692–8.
8. Smith AM, Roux S, Naidoo NT, Venter DJL. Food choices of tactile defensive children.
Nutrition. 2005 Jan;21(1):14–9.
9. Hemilä H. Vitamin C, respiratory infections and the immune system. Tre Imm. 2003 Nov;24(11):579–80.
10. Dovey TM, Staples PA, Gibson EL, Halford JCG. Food neophobia and “picky/fussy”
eating in children: A review. Appetite. 2008 Mar-May;50(2–3):181–93.
11. Falciglia GA, Coush SC, Gribble LS, Pabst SM, Frank R. Food neophobia in childhood affects dietary variety. J Am Diet Assoc. 2000 Dec;100(12):1474–81.
12. Martins Y, Pliner P. Human food choices: An examination of the factors underlying acceptance/rejection of novel and familiar animal and nonanimal foods. Appetite. 2005 Dec;45(3):214–24.
13. Martins Y, Pelchat ML, Pliner P. “‘Try it; it’s good and it’s good for you’”: Effects of taste and nutrition information on willingness to try novel foods. Appetite. 1997 Apr;28(2):89–102.
14. Pelchat ML, Pliner P. “Try it. You’ll like it.” Effects of information on willingness to try novel foods. Appetite. 1995 Apr;24(2):153–65.
15. Visalberghi E, Addessi E. Seeing group members eating a familiar food enhances the acceptance of novel foods in capuchin monkeys. Ani Beh. 2000 Jul;60(1):69–76.
16. Lipps Birch L. Effects of peer models’ food choices and eating behaviors on preschoolers’ food preferences. Chi dev. 1980;51(2):489–96.
17. Skolverket. Mat i förskolan och skolan. [Internet]. Solna: Skolverket; 2020 [uppdaterad 2020-02-07; citerad 2020-10-08]. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/mat-i-forskolan-och-skolan
18. Livsmedelsverket. Bra måltider i förskolan [Broschyr]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2016.
19. Jacobsen DI, Järvå H, Wallin B. Förståelse beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2:2. Lund: Studentlitteratur AB; 2012.
20
20. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Internet]. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2002. [citerad 2021-01-19]. Hämtad från: https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf 21. Uppsala Universitet. Att hantera personuppgifter [Internet]. Uppsala: Uppsala Universitet;
okänt år [uppdaterad okänt år; citerad 2021-01-19] Hämtad från:
https://codex.uu.se/forskning-pa-manniskor/att-hantera-personuppgifter/
22. Etikprövningsmyndigheten. Vanliga frågor [Internet] Uppsala:
Etikprövningsmyndigheten; okänt år [uppdaterad okänt år; citerad 2021-01-19] Hämtad från: https://etikprovningsmyndigheten.se/vanliga-fragor/
23. Blissett J, Fogel A. Intrinsic and extrinsic influences on children’s acceptance of new foods. Phys Beh. 2013 Sep 10;121:89–95.
24. Rikshandboken i Barnhälsovård. Barnets kommunikations- språk- och talutveckling [Internet]. Stockholm: Rikshandboken i Barnhälsovård; okänt år [uppdaterad 2019-05-20;
citerad 2020-10-12] Hämtad från: https://www.rikshandboken-bhv.se/halsa-och-
utveckling/kommunikativ-utveckling/barnets-kommunikations--sprak--och-talutveckling/
25. Nationalencyklopedin. Betingning. [Internet]. Malmö: NE Nationalencyklopedin AB;
okänt år [uppdaterad okänt år; citerad 2020-10-08]. Hämtad från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/betingning
26. Livsmedelsverket. Barn 1-2 år [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; okänt år [uppdaterad 2020-10-05; citerad 2020-10-12]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/barn- 1-2-ar
27. Livsmedelsverket. Barn 2-17 år [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; okänt år [uppdaterad 2020-10-05; citerad 2020-10-12]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/barn- 2-17-ar
28. Rikshandboken i Barnhälsovård. Ätsvårigheter- Matproblem [Internet]. Stockholm:
Rikshandboken i Barnhälsovård; okänt år [uppdaterad 2019-05-24; citerad 2020-10-12]
Hämtad från: https://www.rikshandboken-bhv.se/amning-och-nutrition/mat-och- dryck/atsvarighetermatproblem/
Bilaga 1 (1/7)
Måltidssituationen i förskolan
Vi är två dietiststudenter från Umeå Universitet som skriver uppsats i Kostvetenskap C. Syftet i vår studie är att undersöka förskolepersonals uppfattning och hantering av ätproblematik hos barn på kommunala förskolor. Den här enkätundersökningen är till för att samla in information om hur du uppfattar
måltidssituationen på förskolan som du arbetar på.
Vi skulle uppskatta om du vill medverka i studien för att hjälpa oss i vårt arbete och du kan när som helst avbryta eller ångra din medverkan. Genom att du deltar samtycker du till att resultatet publiceras i publikationsdatabasen DiVA portal.
Den här enkäten består av 19 frågor och tar ca 6 min att besvara.
Om du har några frågor eller ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss studenter eller vår handledare på följande e-postadresser:
mada0267@student.umu.se kare0039@student.umu.se albina.granberg@umu.se.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar, Malin Darth och Karin Rehult
*Obligatorisk
Samtycke
Information om samtycke
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av den. Enkäten besvaras i det webbaserade verktyget Google Formulär som är en molntjänst utanför Umeå Universitet.
De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänns och betyget har registrerats i Umeå Universitets studieregister. Om du har några frågor eller ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss studenter på följande e-postadresser:
mada0267@student.umu.se, kare0039@student.umu.se.
Umeå Universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet vid Umeå Universitet är pulo@ume.se
1. Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl
Bilaga 1 (2/7)
Markera alla som gäller.
Genom att klicka denna kryssruta väljer jag att delta i studien och godkänner att Umeå Universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
2. Ange en kod (8 valfria tecken) som vi kan använda för att ta bort dina svar om du skulle vilja ångra ditt deltagande (använd gärna inte koden 12345678): *
Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter. För att kunna göra detta måste du ange en personlig kod.
Bakgrund
3. Jag definierar mig som * Markera endast en oval.
Kvinna Man Annat Vill ej uppge
4. Hur länge har du jobbat inom förskola? * Markera endast en oval.
Mindre än 1 år 1-5 år
6-9 år 10-19 år 20 år eller mer
5. Vad har du för yrkestitel ? * Markera endast en oval.
Bilaga 1 (3/7)
Förskollärare Barnskötare
6. Jag arbetar på en * Markera endast en oval.
Kommunal förskola Privat förskola
7. Vilken av nedanstående kommun arbetar du i? * Markera endast en oval.
Lund Karlstad Stockholm Östersund Umeå Kiruna Annan
8. Hur många barn per personal? *
9. I vilken ålder är barnen du ansvarar för? *
Måltidsmiljön
Nedanstående frågor handlar om måltidsmiljön på förskolan. Med måltidsmiljö syftar vi på rummet, mötet, maten och atmosfären kring måltiderna.
Bilaga 1 (4/7)
10. Hur många i personalen deltar i måltiderna?
11. Hur många barn sitter vid bordet vid varje måltid?
12. Äter du tillsammans med barnen?
Markera endast en oval.
Ja Nej
Det varierar
13. Om du äter tillsammans med barnen, äter du då samma mat som barnen?
Markera endast en oval.
Ja Nej
14. Hur uppfattar du måltidsmiljön på förskolan där du jobbar?
Bilaga 1 (5/7)
15. Hur mycket kunskap har du kring hur måltidsmiljön kan påverka ätandet hos ett barn?
Markera endast en oval.
1 2 3 4 5
16. Har du någon idé på hur måltidsmiljön kan förbättras på förskolan där du jobbar?
Om du tycker att den behöver förbättras det vill säga, om inte, lämna blankt
mat
17. Vilket av påståendena nedan stämmer bäst in på barnens acceptans till ny mat?
Markera endast en oval.
De flesta är positiva till att prova ny mat De flesta är tveksamma till att prova ny mat De flesta är negativa till att prova ny mat Vet inte
Mycket lite kunskap Mycket kunskap
Barnens lust till Nedanstående frågor handlar om hur Du upplever barnens förhållande till ny mat på förskolan
Bilaga 1 (6/7)
18. Hur hanterar du en situation där ett barn inte vill äta maten?
19. Om ett barn inte vill äta maten som serveras, får barnet något annat att äta då?
Om ja, skriv exempelvis vad under övrigt Markera alla som gäller.
20. Hur mycket information får föräldrarna om deras barn har problem med att få i sig mat?
21. Känner du till begreppet neofobi?
Markera endast en oval.
Övrigt:
Ja Nej
Bilaga 1 (7/7)
Ja Nej
22. Har du något annat som du vill tillägga?
Tack för att du tog dig tid till att svara!
