Hälsohetsens baksida: En studie om hur unga kvinnor påverkas av normer om mat, kropp, utseende och hälsa

Hälsohetsens baksida

En studie om hur unga kvinnor påverkas av normer om mat, kropp, utseende och hälsa

Författare: Kajsa Ekelius Handledare: Jessica Hansén Examinator: Gergei Farkas Termin: VT21

Linnéuniversitetet

Institutionen för samhällsstudier

Kandidatuppsats i sociologi, 15 hp, år 2020

Abstract

Title: The negative side of healthnorms - A study of how young women are affected by norms about food, body, appearance and health.

Author: Kajsa Ekelius

In today´s society health is important as well as central. The concept is wide and includes aspects concerning food, body, weight, appearance and lifestyle. What health is and is not can be hard to know and the interpretation is affected by social processes. There can be an

ambiguity about what the concept means and stands for. In today’s society there exists several messages about health for the individual to relate to, and these are in addition affected by norms and ideals that affects the interpretation of the health-concept.

Since young women are a relevant group when it comes to this subject, the purpose of this study is to examine what norms about health young women must deal with in their everyday life. A further purpose is to create an understanding about how these norms affects young women and what consequences they cause regarding how they feel about themselves and their lives.The theories used as framework are theories by Giddens focused on concepts as

reflexivity, identity and lifestyle. Furthermore, the perspectives of symbolic interactionism and the labeling theory are applied.

The result is presented using four different themes emerging from the analysis of six

semistrucured interviews with young women aged 20-30. The themes are the following: the concept of health creates demands, the society is characterized by skinny norms and ideals, food is valued as good and bad and that you, according to the society, are good when you exercise and loose weight. The conclusion drawn is that there exist norms that have negative impact on how young women feel about themselves and their lives. The results show that norms about health can create the opposite effect as the norms about what helth means and symbolize can cause bad health instead of good health.

Keywords

Health, norms, body, lifestyle, identity, impression management

Tack

Jag vill tacka min handledare Jessica Hansen för hennes stöd och hjälp genom hela

arbetsprocessen. Jag vill även tacka mina intervjudeltagare för era insatser. Ni har bidragit till många intressanta reflektioner, diskussioner och insikter som varit värdefulla för både mig och denna studie.

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

2. Syfte och frågeställning 7

3. Tidigare forskning 8

3.1 Mat, kropp och identitet 9

3.2 Kroppsideal och kroppsbild 10

3.3 Sociala normer och förväntningar 11

3.4 Sammanfattning av tidigare forskning 13

4. Teori 14

4.1 Reflexivit, identitet och livsstil 14

4.2 Symbolisk interaktionism och intrycksstyrning 15

4.3 Stämplingsteorin och stigmatisering 16

5. Metod och material 17

5.1 Urval 19

5.2 Tillvägagångssätt 20

5.3 Bearbetning av materialet 21

5.4 Etiska överväganden 22

5.5 Metodlogiska överväganden 23

7. Resultat 25

7.1 Hälsans innebörd sätter krav 25

7.2 Smala normer och ideal 29

7.3 Matval och livsmedel värderas 33

7.4 Duktigt att träna och gå ner i vikt 38

8. Slutsatser 42

9. Disskussion och forsatta studier 46

1. Inledning

Hälsa är ett stort fokus i dagens samhälle och begreppet återfinns i alla möjliga olika

sammanhang. Att fokusera på hälsa och välmående är bra, men det problematiska med detta fokus är att det även kan bidra till stress, press, krav och kroppsångest. I artiklen

”Ätstörningar ökar – hälsohets tros bidra” beskriver Mona Kaveh hur ästörningar i alla olika former har ökat med 40% de senaste tio åren (Kaveh, 2018). Detta beskriver hon vara en konsekvens av hur vi idag ständigt matas med budskap om hälsa. Vi får dagligen ta del av bilder och information om träning och kost som bidrar till kroppsfixering och häslohets.

Kakan Hermasson, programledare i SVT, påpekar i sin debattartikel ”Mediers hets om bantning är farligare än fetma” att vi ständigt för höra hur den svenska befolkningen blir fetare och fetare och vilken hälsofara det är att var tjock (Hermansson, 2011). Men vad vi inte får lika mycket information om är hur bantning och kroppsfixering påverkar vårt mående.

Hermansson ställer sig frågan om vilken hälsofara som egentligen är mest utbredd? Fetma är ett problem, men det är även fysisk och psykisk ohälsa i form av ätstörningar och ångest kopplat till mat och kropp. Hermansson påpekar att det finns normer om att tjocka männskor är äckliga, lata och dåliga, men istället för att motarbeta eller ifrågasätta dessa normer tar vi dem till oss. Detta leder till att människor som egentligen inte behöver gå ner i vikt ändå strävar efter att göra det för att inte riskera att framstå som tjocka, vilket kan innebära att både fysiska och psykiska problem skapas (Hermansson, 2011).

Detta fenomen som Hermansson beskriver vill jag benämna”hälsohetsens baksida” och betrakta som ett samhälleligt problem. Många val vi gör gällande vår hälsa och livsstil grundar sig i normer och budskap som samhället på olika sätt fömedlar. Vi tar beslut baserat på dessa normer och inte i vad vi själva faktiskt känner och tänker att vi skulle må bra av.

Detta vill jag belysa, analysera och problematisera genom att granska normer relaterade till hälsa som existerar i dagens samhälle och vad de kan göra med individen.

2. Syfte och frågeställning

Denna studies huvudsakliga syfte är att studera det fenomen som jag valt att benämna

”hälsohetsens baksida”. Jag vill därför i denna studie undersöka hur och vilka sociala normer om mat, kropp, utseende och hälsa som inverkar på våra liv. Den inverkan jag syftar till är hur vi tänker, känner, mår och lever samt hur vi ser på både oss själva och andra. Normer som existerar i dagens samhälle kan påverka oss både med- och omedvetet och får på olika sätt konsekvenser för våra liv. Konsekvenserna kan vara både positiva och negativa, men jag kommer i denna studie välja att fokusera på de negativa konsekvenserna eftersom det är dessa som i detta fall utgör ett problem.

Jag vill granska hur och varför vi följer olika normer om hälsa och problematisera hur uppmaningar till dieter, träning och viktnedgång kopplas till hälsa, lycka och välmående.

Syftet är att genom att undersöka upplevelser och erfarenheter gällande hälsonormer skapa en förståelse för de negativa konsekvenser dessa kan orsaka. Redogörelserna kommer grunda sig i unga kvinnors berättelser om sina vardagsliv.

Studiens forskningsfråga är uppdelat i tre delfrågor för att på bästa sätt kunna fånga det fenomen jag är ute efter. Dessa lyder:

1. Vilka normer om mat, kropp, utseende och hälsa uttrycker unga kvinnor existerar i deras vardag?

2. Hur påverkas unga kvinnor av dem och hur handlar de i sin vardag för att förhålla sig till dem?

3. Varför fortsätter unga kvinnor i vissa fall sin strävan att leva i enlighet med dessa normer även om de påverkar deras livskvalitete negativt?

3. Tidigare forskning

I den tidigare foskningen kommer jag att presentera forskning om normer som idag existerar gällande mat, kropp, utseende och hälsa och vilken roll de spelar i våra liv. Jag kommer även att presentera forskning om upplevelser, orsaker och konsekvenser av dessa. Fokuset kommer att ligga på normernas negativa konsekvenser för vår hälsa i form av ätstörningar, negativ kroppsuppfattning, ångest och förväntningar och krav som kan orsaka press, stress och oro.

Detta för att skapa en förståelse och en grund till de foskningsfrågor denna studie avser att besvara.

3.1 Mat, kropp och identitet

I avhandlingen ”Vem och vad kan man lita på?” problematiseras det faktum att det idag finns väldigt många matval och livsstilar att förhålla sig till och fokuset ligger på hur detta påverkar dagens ungdomar. Jenny Rendahl beskriver hur vi dagligen gör omkring 200 olika matval och att dagens senmoderna samhälle överöser oss med olika budskap som vi tvingas förhålla oss till (2018, s.15). Syftet med studien är att försöka identifiera ungdomars förhållningssätt till dessa budskap och hur de resonerar kring dessa genom ett kvalitativt tillvägagångssätt (Rendahl, 2018, s.17).

I studiens inledning skriver Rendahl om att vilken livsstil man har och vilka matval man gör är stark kopplat till en individs identitet (2018, s.15). Hur, vad och när man äter uttrycker vem individen är och maten har på olika sätt ett symboliskt värde. Den har en viktig roll när det gäller att kommunicera eller integrera med andra och visar vilken social status en individ har (Rendahl, 2018, s.24). Hur man ser ut betraktas också som en stor del av vem man är, både utifrån sig själv och omgivningen. Människor mäter ofta sitt värde i sitt utseende och idag är folk generellt sett betydligt mer medvetna om sin kroppsform (Rendahl, 2018, s.19). Rendahl skriver att kroppen i bland annat media målas upp som ett projekt som kan förändras och bör underhållas på vissa sätt. Kroppen är i ständigt fokus samtidigt som kraven och normerna kopplat till den är i ständig förändring. Dessa förändringar präglar vår tid där vad som är rätt och vad som är fel kan skifta från en dag till en annan, och just normer gällande mat är ett tydligt exempel på detta (Rendahl, 2018, s.19).

Detta synliggjordes i Rendahls studie då det framkom att konflikter lätt kan uppstå när olika matbudskap säger emot varandra (Rendahl, 2018, s.56). Vad som också synliggjordes var att det var viktigt för ungdomar att visa upp rätt bild av sig själva i förhållande till matval och livstil. Att framstå som ”fel” utgjorde en större oro hos ungdomarna än oron över kroppsliga risker pågrund av dåliga matval. Ungdomarna uttryckte att den största upplevda risken

gällande mat och ätande var att bryta mot samhällets rådande normer och Rendahl konstaterar därmed att mat i dagens samhälle är mer än bara mat (Rendahl, 2018, s.63-64). Det är är ett sätt att uttrycka sin identitet, vilket är en intressant slutsats i förhållande till min studie då våra sätt att skapa en identitet påverka hur vi äter och behandlar våra kroppar.

Förutom maten är som sagt kroppen även den en identitetsmarkör . Detta påpekas i artiklen

”The socioligy of the body” där Miriam Adelman and Lennita Ruggi skriver om hur dagens sociologi har utvecklat nya perspektiv för att förstå kroppen som en social och kulturell konstruktion och som ett grundläggande element i vardagslivets symboliska processer (2016, s.907). Artikeln studerar förändringar och utvecklingen som skett gällande förståelser för kroppars betydelse. Författarna skriver att i mitten av 1900-talet gav Norbert Elias ett enastående bidrag till förståelsen av kroppens roll i sociala relationer genom sin bok ”The Civilizing Process”. Där betonade han hur sociala och politiska processer utvecklas via kroppen genom en reglering av individers uppförande, handlingar och känslor (Adelman &

Ruggi, 2016, s.908) Norbert Elias pekade på det faktum att disciplinering och kontroll av sin egen kropp och sina beteenden är en självdiciplin som är strakt kopplat till hur makt utövas genom andras sinnen och hur de bedömmer oss (Adelman & Ruggi, 2016, s.910).

I artiklen påpekas det att kön och ras är två tydliga exempel på hur kroppar och utseende görs,regleras och värderas på olika sätt. Feminister och rasteoretiker har funnit att samhällen producerar och konstruerar förkroppsligade subjektiviteter som bidrar till förtryck och sociala hierarkier. I artiklen beskriver författarna exempelvis kraften i den vita blicken att göra svarta kroppar underlägsna och kraften i mannens blick att objektifiera den kvinnliga kroppen som kraftfulla sociala krafter. Dessa krafter neutraliseras sedan i samhällen på olika sätt och skapar

”samhällsuppfattningssystem” som i stort sett innebär att vi följer oskrivna regler i form av normer (Afelman & Ruggi, 2016, s.911).

Dessa fynd gällande kroppens och utseendets symbolism är relevant för denna studie och visar på att olika kroppar får olika värden på grund av hur dom ser ut. Detta påverkar både hur vi ser på varandra och oss själva och vad olika kroppar symboliserar avgörs av rådande

normer och föreställningar som präglar den tid och de omständigtheter vi befinner oss i.

3.2 Kroppsideal och kroppsbild

I artiklen ”The body image an health - Contemporary Perspectives” granskar Sarah Grogan definitioner och koncept gällande kroppsbild samt potentiella hälsokonsekvenser av att ha en negativ syn på sin kropp (2006, s.523). Grogan påpekar att konceptet kroppsbild, som

innefattar känslor, tankar och uppfattningar om den egna kroppen, är involverat i en mängd olika ohälsosamma beteenden. Den kopplas idag ofta till negativa matbeteenden som restrektiva dieter, extrem bantning, självframkallade kräkningar och hetsätningar, vilket

indikerar på att missnöje med kroppen kan innebära ohälsosamma konsekvenser och ätstörningar (Grogan, 2006, s.525).

Ett viktigt tema som Grogan tar upp gällande kroppsbild är hur sociala och kulturella normer påverkar den. Hon konstaterar att det existerar en ökning i bevis gällande hur kroppsbild är något subjektivt som influeras av sociala omständigheter och rådande kroppsideal. Dessa saker har en stor betydelse för hur vi ser på oss själva. Vänner, familj och media har en viktig roll gällande huruvida man är nöjd med sin kropp eller inte. Studier visar på att förekomsten av vänner eller familj som är upptagna med mat, vikt och bantning är en riskfaktor gällande kroppsmissnöje och ätstörningar. Andra studier visar att ju mer man ser på TV och läser modetidningar desto större kroppsfixering har man, vilket stödjer teorier om medias inflytande på vår syn på kroppar (Grogan, 2006, s.525).

Grogan redogör även för att kvinnor med större kroppar tenderar att ha sämre självkänsla och mer kroppsmissnöje i förhållande till tunnare tjejer och påpekar att övervikt är stigmatiserat i västerländska kulturer (Grogan, 2006, s.527). Detta påpekas även i studien “Body

Dissatisfaction and the Effects of Perceptual Exposure on Body Norms and Ideal”. Författarna beskriver hur missnöjdhet med kroppen är ett vanligt problem i hela den västerländska

kulturen som päglas av smala kroppsideal, vilket anses vara oroande med tanke på den starka kopplingen till utvecklandet av ätstörningar (Glauret et al, 2009, s,443). Studien visar på att framställningar av smala idealkroppar påverkar kvinnors kroppssyn på negativa sätt och att internalisering av den västerländska kulturen på många sätt förutspår kroppsmissnöje (Glauret at al, 2009, s.443).

Sammanfattningsvis visar denna forskning på att kroppsbild är kopplat till rådande

kroppsideal som samhället förmedlar på olika sätt samt att negativ kroppsbild ofta skapas till följd av att man inte uppnår samhällets bild av hur en ideal kropp ska se ut. Den negativa kroppsbilden bidrar i sin tur till konsekvenser i form av psykisk ohälsa som kan leda till både psykiska och fysiska hälsorisker vilket är en relevant slutsats i förhållande till min studie.

3.3 Sociala normer och förväntningar

I studien ”Social norms, Ideal Bodyweight and Food Attitudes” disskuterar Fabrice Etile vår inställning till sociala normer och teorier om hur dessa påverkar oss. Hon skriver att enligt tradition inom ekonomi beskrivs normer som ”beteendemässiga regelbundenheter som uppkommer genom strategiska interaktioner i olika sociala sammanhang” (2007, s.948). Hon

skriver även att med utgångspunkt från arbete inom psykologin framkommer det att huruvida ens eget verkliga beteende matchar sociala normer formar individens identitet och spelar därför en viktig roll i våra liv.

Vidare beskrivs hur normer som inom ett samhälle existerar upprätthålls av känslor som skam och ångest. Dessa känslor drabbar de individer som på något sätt bryter mot rådande normer. Empiriska studier inom socialpsykologi har visat att dessa känslor är starkt

förknippade med avvikelser (Elite, 2007, s.948). Avvikelser sker när attribut som en individ har inte stämmer med de attribut som de tror andra förväntar sig eller som de själva vill ha, det vill säga "ideala" attribut. Elite kopplar i sin studie detta till vikt och kroppsform och skriver att individers ideala kroppsutseende är ett mått på både individuella ambitioner och andras förväntningar (Elite, 2007, s.948).

Etile skriver vidare om att sociala normer är kulturella fenomen som skapar specifika

beteenden och attityder. De skapar sociala preferenser och syftet i Elites studie är bland annat att granska huruvida livsmedelsattityder kan förändras beroende på vilken kroppsvikt man har eller önskar sig ha (Elite, 2007, s.941). Elite beskriver hur sociala normer och preferenser varierar när det gäller saker som exempelvis ålder och kön och individer påverkas mest av individer som liknar en själv. Den grupp man tillhör eller vill tillhöra blir den man jämför sig med och resultaten i studien visar på att det råder olika preferenser gällande ideala kroppar för olika sociala grupper, men att den sociala grupp man jämför sig med är en nyckelfaktor när de gäller vad som påverkar kroppsuppfattning och matvanor (Elite, 2007, s.941).

En annan studie som även den fokuserar på sahälliga förväntningar, sociala normer och jämföreser med andra är Sanna Aila Gustafssons “The importance of being thin – Perceived expectations from self and others and the effect on self-evaluation in girls with disordered eating”. Gustafsson undersöker i denna studie ätstörda kvinnors syn på och attityder kring kropp och vikt i förhållande till deras utveckling av en ätstörning. Hon beskriver att andledning till att hon valt att studera detta är för att hon jobbat kliniskt med ätstörningar under många år och att hon hittat mönster i sina patienters upplevelser som tydde på konflikter mellan de tankemönster de fick genom sin terapin samt de budskap de fick från massmedia, vänner och övriga samhället i stort (Gustafsson, 2010, s.13).

I studiens kvantitativa delar jämfördes tjejer med ätstörningar och symptomfria tjejer gällande personliga preferenser, självutvärdering och upplevda fördelar med att vara smal. Resultaten visade att betydligt fler av de ätstörda trodde deras vänner och omgivning skulle uppskatta

dem mer om de var smala (Gustafsson, 210, s.39). De visade även att höga krav, påtryckande förväntningar och negativ självbild i kombination med smala ideal skapade en riskfaktor för utvecklandet av en ätstörning (Gustafsson, 2010, s.41).

I de kvalitativa delarna, bestående av intervjuer med kvinnor i åldern 15-19 i Sverige med olika typer av ätstörningar, framkom det att deltagarna inte alltid kunde beskriva de

påtryckande förväntningarna de upplevde i sina liv på ett direkt sätt, men att de bestod av en kombination av yttre och inre upplevda krav (Gustafsson, 2010, s.45). Dessa beskrevs också som motstridiga och stressande. Gustafsson sammanfattade olika reflektioner från

intervjuerna kring dessa förväntningar och konstaterade att det ofta handlade om att kvinnorna ville försöka vara sig själva men samtidigt kunna anpassa sig till olika situationer och lyckas presentera sig själv på positiva och önskvärda sätt (2010, s.45).

De slutsatser Gusafsson sammanfattningsvis drar är bland annat att om tidigt dålig kroppsbild utvidgas och förstärks i det sociala livet kan ätstörda beteenden skapas och att media och vänner är viktiga gällande budskap om kropp, mat och utseende. Hon drar även slutsatsen att ätstörda tjejer jämför sig mycket med andra och upplever förväntningar från samhället, både gällande deras kropp, utseende och beteenden, som är svåra för dem att hantera eller leva upp till (Gustafsson, 2010, s.47-51).

Dessa resultat visar på att samhället har en viktig roll när det gäller känslor, beteenden och bedömningar av egna och andras kroppar. Kulturella kroppsideal är ett tydligt exempel på detta och västvärldens smala ideal, som visar sig i både media och i samspel med andra individer, skapar negativa konsekvenser då vi jämför oss med dessa.

3.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Genom den tidigare forskning som nu har presenterats konstaterar jag att det finns en koppling mellan matval och identitet samt mellan kroppens utseende och identitet. Jag konstaterar även att kroppsbild och kroppsideal regleras av sociala och kulturella normer vi vill och försöker följa för att passa in. Vi vill framstå på önskvärda sätt och rädslan över att inte lyckas med det och att avvika från normer och förväntningar man upplever existerar i samhället skapar många gånger negativa konsekvenser som kan leda till både fysiska och psykiska hälsorisker och problem.

4. Teori

Med utgångspunkt i den tidigare forskningen valde jag att använda mig av Giddens teorier om dagens moderna samhälle med fokus på begrepp som reflexivitet, identitet och livsstil.

Giddens teorier och begrepp användes i den tidigare forskning jag tog del av och har där hjälpt till att belysa viktiga och intressanta aspekter och teman som även var aktuella i min studie. Jag valde därför att använda dessa för att kunna förstå mitt material och utveckla nya resonomang och insikter i förhållande till fenomenet ”hälsohetsens baksida”. Jag valde även att använda mig av teorier som symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin med fokus på begrepp som avvikelse och stigma då även dessa begrepp dök upp på många ställen i den tidigare forskningen. Denna variation av olika teorier och begrepp som jag valde att använda beror på bredden och komplexiteten i fenomenet jag vill undersöka, men jag anser att de tillsammans hjälpte mig förstå och tolka mina resultat och identifiera relevanta aspekter av problemet.

4.1 Reflexivit, identitet och livsstil

Reflexivitet handlar enligt Giddens om hur vi i dagens samhälle hela tiden måste tänka och reflektera kring de sociala omständigheter vi lever under (Giddens & Sutton, 2014, s.78).

Begreppet kopplar ihop kunskap och det sociala livet och syftar till att kunskapen vi får av samhället påverkar hur vi agerar, tänker och handlar. Det moderna samhället och livet präglas av en hög grad av reflexivitet vilket innebär att det finns mycket kunskap att förhålla sig till. I tidigare samhällen styrdes vi enligt Giddens av seder och traditioner som innebar att

människor kunde handla och agera utan att reflektera speciellt mycket. Idag är många av dessa seder och traditioner inte lika givna utan har blivit till saker som människan måste ta beslut om (Giddens & Sutton, 2014, s.78).

Relexivitet i det moderna samhället innebär nya förutsättningar för att skapa identiteter då vi har många fler möjligheter (Giddens & Sutton, 2014, s.105). Brumberg påpekar exempelvis att kroppen idag har blivit viktigare än tidigare och vem man är eller vem man vill vara är stark kopplat till kroppens utseende. Kroppen har för många blivit det viktigaste projektet i livet, vilket kan kopplas till den ökade uppkomsten av ätstörningar. Ätstörningar bör förstås i förhållande till den sociala förändring som skett på grund av moderniseringen och

globlaliseringen som bland annat innebär att mat och kostråd finns i överflöd (Giddens &

Sutton, 2014, s.277).Vi måste hela tiden anpassa oss till en föränderlig värld och göra olika val gällande allt från vad vi tar på oss och hur vi sköter våra kroppar till vad vi gör på fritiden och hur vi lever våra liv. Dessa val är viktiga för vårt identitetsskapande och Giddens påpekar att genom kroppslig omvårdnad kan individen ta makten över sin kropp och hjälpa till att förstärka olika framträdanden av sig själv (Giddens,1997, s.126).

Identiteter uppstår i det sociala livets interaktionsprocesser och är något som görs. Giddens menar att identiteter är förkroppsligade, vilket innebär att identiteter är beroende av hur kroppen ser ut och hur vi framstår i andras ögon (Giddens & Sutton, 2014, s.205). Identiteten bygger även på hur vi lever våra liv.Giddens beskriver livsstil som en uppsättning praktiker som individer följer, dels för att de fyller en funktion, men de säger även mycket om vem man är (Giddens, 1997, s.101) Livsstil är inte är något man bara ärver utan också något som görs och skapas genom olika rutiner gällande saker som klädsel, mat, umgänge och

fritidsaktiviteter. Rutinerna innebär att man tar olika beslut som både utifrån andra och en själv kopplas till vem man är som person (Giddens, 1997, s.101-102).

Dessa olika begrepp; reflexivitet, identitet och livsstil är relevanta när det gäller hur vi påverkas av normer om mat, kropp, utseende och hälsa. Normerna vi följer grundar sig i kunskap och budskap som samhället förmedlar och som vi sedan försöker förhålla oss till genom att göra ”rätt” val. Val som sedan påverkar hur vi uppfattas och framstår och som därför blir väldigt viktiga för oss och samtidigt väldigt svåra med tanke på den höga grad av reflexitet dagens samhälle präglas av.

4.2 Symbolisk interaktionism och intrycksstyrning

En symbol är något som står för något annat, och när det gäller symbolisk interaktionism riktas uppmärksamheten mot hur vi använder symboler i vardagliga möten för att förstå och tolka varandra (Giddens & Sutton, 2014, s.43). Genom symboler tillskriver vi olika saker olika värden som påverkar våra interaktioner och uppfattningar. Den symboliska

interaktionismen lyfter även fram den roll interaktioner mellan människor spelar för skapandet av samhället och olika normer de präglas av (Giddens & Sutton, 2014, s.43).

En symbol kan överföra olika typer av mening och kan exempelvis vara ett objekt, ord, kläder eller gester. Symboler är meningsskapande och hjälper oss att tolka, förstå och värdera vår omgivning. De är även närvarande i skapandet av vårt sociala jag som är en viktig del av vår identitet.

En känd företrädare för den symboliska interaktionismens perspektiv är Goffman som lägger fokus på individers sätt att framträda inför andra genom sitt begrepp intrycksstyrning.

Intrycksstyrning handlar om att försöka styra det sättet man framstår inför andra och påverka deras intryck, och för att lyckas med detta kan man använda sig av olika symboler (Goffman, 2014, s.182). Goffman kallar dessa symboler för teckenförmedlare eller utsända uttryck som andra kan använda sig av för att tolka och uppfatta vem man är (Goffman, 2014, s.12).

Livsstilar, matval och individens kroppsliga utseende går att analysera och förstå med hjälp av det interaktionistiska perspektivet och Goffmans begrepp intrycksstyrning. Våra kroppars utseende eller våra sätt att äta och leva blir symboler för vilka vi är och hur andra ser på oss.

Vi kan även styra intrycken vi sänder ut genom att använda symbolism och försöka följa önskvärda ideal och normer. Vi bryr oss mycket om hur vi uppfattas av andra och vill gärna styra deras reaktioner på oss och enligt sociologer har alla samhällen olika sociala roller, beteenden och utseenden som värderas högre än andra vilket är intressant för denna studie (Giddens & Sutton, 2014, s.208).

4.3 Stämplingsteorin och stigmatisering

Interaktionister inom sociologin har studerat vad som får ett beteende eller ett utseenden att klassas som avvikande och varför vissa typer av människor stämplas som avvikande medan andra inte gör det. Detta har lett till stämplingsteorin som bygger på teorier om maktstrukturer där de eller det som stämplas som avvikande och icke-normativ står i underläge i förhållande till det normativa (Giddens & Sutton, 2014, s.608). Stämplingar som sker påverkar både hur andra upplever eller ser på en individ, men även hur denna ser på sig själv. Att stämplas som avvikande kan leda till att man identifierar sig som avvikande och det avvikande beteendet kan då förstärkas. Detta innebär enligt stämplingsteorin att oavsiktliga konsekvenser av stämplingar blir att det framkallas mer av det avvikande beteendet istället för att det förändras eller stoppas (Giddens & Sutton, 2014, s.609).

Avvikande beteende innebär beteende som inte följer den uppsättningar av normer som ett samhälle styrs av (Giddens & Sutton, 2014, s.602). Normer är oskrivna regler som säger vad som exempelvis anses rätt och fel i olika sammanhang och förs vidrare från generation till generation. Familjen, vänner, organisationer, media, skolan och arbetsplatser är alla viktiga socialiserande krafter som lär oss normer och värderingar som präglar samhällets kulturella

mönster (Giddens & Sutton, 2014, s.277). De flesta människorna följer och accepterar dessa för att de är vana vid det eller för att de lärt sig göra det, men det händer att man avviker och när man gör detta åtföljs det ofta av sanktioner. Sanktioner innebär reaktioner från andra på en individ som avviker och är till för att upprätthålla normer. Negativa sanktioner innebär att beteenden som inte följer normen bestraffas. Bestraffningar kan ske genom stiftade lagar i ett samhälle men det kan även ske i vardagliga sammanhang när exempelvis det man gör, det man säger eller hur man ser ut inte får positiva reaktioner eller responser (Giddens & Sutton, 2014, s.602-603).

Stämplingsteorin och avvikleser går att koppla till begreppet stigma. Detta begrepp används för att beskriva ett nedvärderande kännetecken hos en individ eller en grupp som påverkar hur denna bedöms (Giddens & Sutton, 2014, s.287). Stigmatisering bygger på relationen mellan stigmatiserade och de som nedvärderar och innebär att de stigmatiserade i vissa sociala sammanhang inte accepteras av det övriga samhället. Ett stigma har dock sällan någon giltig grund utan bygger ofta på förutfattade meningar eller felaktiga uppfattningar, men blir ändå något vi dömer folk efter (Giddens & Sutton, 2014, s.287).

Att stämpla och stigamtisera är konsekvenser av normativt avvikande beteenden eller

utseenden och teorier kring detta är därför användbart i min studie. Att stämpla vissa kroppar, olika livsmedel, eller livsstilar som avvikande och icke-normativa kan leda till en rädsla för sanktioner. Att avvika kan innebära att vi nedvärderas, av både oss själva och andra och när vi inte följer rådande normer och ideal gällande, kropp, mat, utseende och hälsa kan det skapa negativa konsekvenser hos individer som känner att de inte passar in i detta avseende.

5. Metod och material

I denna studie har jag använt mig av kvalitativ metod eftersom att det var lämpligast i förhållande till mina forskningsfrågor. Syftet med studien var inte att mäta hur mycket eller hur ofta normer om hälsa påverkar oss, då hade kvantitativ metod varit relevant, utan syftet var att förstå hur dessa normer påverkas oss. Ahrne och Svensson skriver i sin bok att kvalitativa metoder kan sätta normer och värderingar i ett sammanhang på ett helt annat sätt än vad kvalitativa metoder kan och därför är det en lämplig metod i förhållande till denna studie där normer och värderingar är i fokus (2015, s.12)

Intervjuer är en form av kvalitativ metod som på ett bra sätt kan samla in kunskaper om olika sociala förhållanden som vi lever i (Ahrne & Svensson, 2015, s.34). Intervjuer ger

möjligheten att undersöka personers tankar, känslor, erfarenheter och upplevelser av olika fenomen, vilket i denna studie var relevant då syftet var att studera just upplevelser av

hälsonormer hos unga kvinnor i deras vardagliga liv. Genom intervjuer som metod fick jag ta del av reflektioner, erfaranheter och tankar kring normer om mat, kropp, utseende och hälsa för att kunna kartlägga både vilka normer de intervjuade kvinnorna uttrycker sig om samt hur dessa normer på olika sätt påverkar deras liv.

Vid utförandet av intervjuerna använde jag mig av det som kallas för semistruktuerade intervjuer som innebar att en färdigkonstruerad intervjuguide fanns som grund, men den gav samtidigt utrymme för olika följdfrågor och anpassning till intevjudeltagarna (se bilaga).

Detta är enligt Ahrne och Svensson fördelen med att inte ha ett helt fast frågeformulär då man kan få både bredare och mer nyanserad information (Ahrne & Svensson, 2015, s.38). Men det finns även nackdelar och svårigheter med intervjuer då olika faktorer kan påverka. Exmeplvis spelar saker som förhållande mellan deltagare och intevjuare, miljö man befinner sig i samt hur frågorna ställs och tolkas en stor roll för intervjuns resultat (Ahrne & Svensson, 2015, s.

42-44). Intevjusituationen innbär alltid risker som är svåra att kontrollera, men med hjälp av planering och förberedelser anser jag att jag skapade så bra förutsättningar som möjligt för ett trovärdigt resultat (Ahrne& Svensson, 2015, s.44).

Intervjuguiden som skapades testades först på en nära anhörig och reviderades och utvecklades sedan något för att lyckas uppnå ett informationsrikt resultat. Den slutgiltiga intervjuguiden byggde på fem olika teman (se bilaga). Det första temat var ”bakgrund” som innebar frågor om ålder, relationer, arbete, boende och fritid. Det andra temat var ”begreppet hälsa” och syftade till att kartlägga vad kvinnorna ansåg att begreppet stod för, både enligt dem själva och i samhället som stort. Det tredje temat var ”livsstil” och innebar frågor

gällande kvinnornas vardagsliv. Exempelvis ställdes frågor om vilka rutiner de följer, vad och hur de brukar äta och hur ofta de tränar. Frågorna berörde även hur deras syn på olika

livsstilar ser ut samt om de önskade att deras liv såg ut på andra sätt. Tema fyra var ”mat” och fokuset låg på hur kvinnorna i sin vardag gjorde olika matval och varför. Det ställdes även frågor om vem eller vad som påverkar deras matval och hur de ser på olika dieter. Det femte temat var ”kropp och utseende” där syftet var att få fram hur kvinnorna såg på sina egna kroppar, men även hur de såg på andras kroppar och på skönhetsideal som råder i samhället.

De ombads även att reflektera över problem med dagens normer om hur en en idealkropp ser ut samt beskriva deras relation till ätstörningar.

Resultaten hade kunnat utvecklas genom att kombinera intevjuerna med andra metoder, exempelvis genom enkäter som hade kunnat styrka eller utveckla det som sas i intervjuerna.

Det hade varit intressant att komplettera mina sex intervjuer med enkla frågeformulär, det vill säga med kvantitativ metod, för att få en större uppfattning om i vilken utsträckning olika normer följs eller vilka som flest kvinnor påverkas av. Detta var dock inte möjligt i förhållande till studiens omfång och tidsram och därför är det min tolkning av

intervjupersonernas egna redogörelser och reflektioner som kommer att ligga till grund för analysen av resultaten idenna studie.

5.1 Urval

I den tidigare forskningen framgick det att kvinnor var den mest omtalade gruppen när det gäller normer om mat, kropp, utseende och hälsa. Det är ofta kvinnor som bantar eller drabbas av ätstörningar och det är även ofta till kvinnor budskap om kost, skönhet och hälsa riktar sig.

Män påverkas i en ökad grad och omfattning av budskap de med, men det är ofta den kvinnliga kroppen som är i fokus. Ett urval med hänsyn till detta har därför gjorts och unga kvinnor i åldern 20-30 med ett uttalat intresse för hälsa i någon form är den målgrupp jag har valt att intressera mig för.

Kvinnorna som har intervjuats är bosatta i en medelstor stad i Sverige och kontakten med dem har tagits genom ett snöbollsurval. Ett snöbollsurval innebär att man väljer ut en eller några få personer som man vet har information och upplysningar gällande ämnet som ska studeras (Ahrne & Svensson, 2015, s.41). Man låter sedan dessa personer leda en vidare till andra personer som anses kunna bidra med information och förståelse för ämnet vilket var det som skedde i detta fall. Jag tog kontakt med två personer jag känner och som jag visste hade både erfarenheter och ett uttalat intresse för ämnet hälsa. Dessa personer hjälpte mig sedan att få kontakt med ytterligare intervjudeltagare de trodde kunde ha information som var användbar i min studie med utgångspunkt i de forskningsfrågor som jag presenterade. Deltagarna som studien bygger på hade därför alla ett uttalat intresse för hälsa i form av saker som skönhet, olika träningsformer, kost och matlagning som allt kan kopplas till ämnet hälsa.

Risken med detta tillvägagångssätt, det vill säga ett snöbollsurval, är att de första utvalda deltagarna leder en vidare till personer som liknar dem själva i form av exempelvis

värderingar, vilket kan göra resultaten mindre allsidiga, men i denna studie var dock likhet, i form av ett intresse för hälsa, något som var positivt och eftersträvat vilket gjorde detta till en passande metod. Nackdelar den kan innebära kunde i denna studie alltså vändas till fördelar.

Jag försökte dock undvika för stor likhet på olika sätt och på så sätt bredda mitt underlag. I mitt snöbollsurval var de två första utvalda personerna exempelvis saknade en koppling och var helt okända för varandra. Det enda gemensamma var deras intresse för hälsa och att de på så vis uppfyllde mina urvalskriterier. Risken för likhet minimerades även i intervjuerna genom att jag försökte individanpassa följdfrågor och fokus efter deltagarnas personligheter och mer specifika uttalde intressen (Ahrne & Svensson, 2015, s.41).

5.2 Tillvägagångssätt

Sammanlagt utfördes i denna studie sex intervjuer, vilket enligt Ahrne och Svensson ofta är en tillräcklig mängd för att kunna dra genrella slutsattser som inte bygger på väldigt enskilda och personliga erfarenheter och upplevelser (2015, s.42). Detta upplevde jag efter mina sex utförda intervjuer då många svar återkom och jag började identifiera mönster i deltagarnas redogörelser och sätt att uttrycka sig. På detta sätt uppnådde jag en viss mättnad som jag ansåg stor nog för att kunna dra generella slutsatser i förhållande till mitt urval, det vill säga unga kvinnor 20-30 år gamla med ett uttalat intresse för hälsa. Jag började ana tecken som tydde på att det fanns vissa likheter mellan mina intervjuade deltagande kvinnor som gjorde det möjligt för mig att på vissa plan generalisera resultaten i förhållande till mina

urvalskriterier.

När kontakten med deltagarna togs, vilket skedde genom sociala medier, beskrev jag syftet med studien och varför jag var intresserad av att intervjua dem. Jag förklarade även att de skulle vara anonyma, hur lång tid det skulle ta och vad deras svar skulle användas till. Alla utom en av de unga kvinnor jag kontaktade tackade ja och ville ställa upp. Jag gav dem då olika alternativ gällande var och när intervjuerna skulle äga rum för att de skulle känna sig så bekväma och trygga så möjligt. Jag erbjöd mig att komma hem till till kvinnornas egna bostad men välkommnade även de hem till mig. Jag gav även en intervju genom skype som förslag om någon på grund av rådande omständigheter, i form av Covid-19, inte ville träffas fysiskt då det fanns restriktioner och rekommendationer att förhålla sig till.

Fyra av deltagarna ville gärna komma hem till mig medan de två övriga bjöd hem mig för att utföra intervjun hemma hos dem själva. Alla intevjuer utfördes därför genom fysiska möten, dock med minimal fysisk kontakt och med hänsyn till restriktionerna. Att jag ändå kunde

utföra intervjuerna fysiskt ser jag som en fördel då det gjorde det enklare att tolka

ansiktsuttryck och kroppsspråk samt anpassa sig till deltagaren och ställa lämpliga följdfrågor.

Även om olika anpassningar gjordes liknade intervjuerna överlag ändå varandra och de varade alla mellan 30-45 minuter. Alla spelades även in och transkriberades ordagrant, vilket deltagarna fick godkänna. Detta gjorde det enklare för mig att sortera mitt material samt identifiera olika teman och jämföra intervjuerna med varandra, även om de skiljde sig åt på grund av olika följdfrågor och fokus.

5.3 Bearbetning av materialet

Rennstam och Wästerfors skriver att när man i en studie arbetar med kvalitativt material måste man i regel alltid hantera tre olika problem (2015, s.12). Dessa är kaosproblemet, representationsproblemet och auktoritetsproblemet som jag har har försökt att lösa genom att sortera, reducera och argumentera för mitt material. Jag har genom olika tillvägagångssätt försökt skapa ordning samt valt ut och argumenterat för de mest relevanta svaren och reflektionerna i förhållande till mina forskningsfrågor.

Sorteringen av materialethar till stor del präglats av ett fokus på vad och hur, det vill säga vad som sas och hur det sades under intervjuerna, vilket är ett vanligt förekommande

tillvägagångssätt gällande hantering av kvalitativt datamaterial (Rennsatm & Wästerfors, 2015, s.53). Genom att växla mellan att anlysera vad som sades och hur saker sades använde jag det som kallas för analytic bracketing och jag följde Gubrium och Holsteins

rekomendation om att inte välja mellan vad och hur utan att istället arbeta med dubbelheten i den sociala verkligheten (Rennstam & Wästerfors, 2015, s.70).

Som Rennsatm och Wästerfors skriver är ett bra sätt att få ordning på sitt material att dela upp det efter dess innehåll för att sedan hitta olika återkommande teman (2015, s.69). I mitt analysarbete identifierades olika återkommande mönster och teman som bidrog till uppkomsten av olika kategoriseringar av resultaten. Exempelvis hittade jag mönster i kvinnornas sätt att prata om träning och deras sätt att tänka kring normer om smalhet och skapade därför kategorier utifrån dessa funna teman. Kategoriseringar kan enligt Kvale ske till följd av koncentrering vilket var det som skedde i mitt fall (Rennsatm & Wästerfors, 2015, s.30). Genom koncentrering tog jag fasta på olika uttryck och sätt att prata om saker som framkom ofta under intervjuerna. Dessa uttryck reducerade jag sedan till kortare innebörder

som till sist blev till olika kategorier som organiserade mitt material och hjälpte mig presentera mina resultat.

Kategorierna som skapades var dock inget som framkom på ett tydligt sätt direkt utan jag fick prova mig fram innan jag hittade kategorier som på bästa sätt fångade och kunde beskriva mina upptäckter (Rennstam & Wästerfors, 2015, 75). Genom koncentrering och

kategorisering övergick jag steg för steg från att återge vad som sagts under intervjuerna till att tolka det. Det var en process som innebar attt materialet lästes om och om igen. Processen innebar att jag kodade mitt material och gick från initial kodning, som innebär att vara så öppen och omfattande så möjligt i sin sortering, till fokuserad kodning som innebär att

kodningen blev mer fokuserad och stabil. Den fokuserade kodning innebar att jag valde ut och koncentrerade mig på ord och uttryck som återkom. Exempelvis la jag märke till att ordet duktig uppkom upprepande gånger i samband med prat om träning och valde därför att koncentrera mig mer på det.

Genom kodning och genom Kvales begrepp koncentrering och kategorisering löste jag både kaos och representationsproblemet (Rennstam & Wästerfors, 2015, s.32). Jag kodade

materialet, gjorde en tematisk analys och skapade fyra kategorier som kommer att presenteras senare i min resultatdel. Argumentationsproblemet löste jag i bearbetningen genom excerpt- commentary units då jag, som också kommer framgå i min resultatdel, varvat mellan att göra utdrag från mitt material i form av olika citat och att kommentera, analysera och tolka dessa (Rennstam & Wästerfors, 2015, 51). På så sätt har jag argumenterat för det jag jag valt att presentera.

Att argumentera handlar även om att teorisera och visa på vilken kunskap och förståelse ens material kan bidra med gällande det undersökta ämnet. Kunskapen man betonar och de poänger man lyfter fram är beroende av empirin och jag har i min analys försökt illustrera mina tolkningar och teorier av deltagarnas svar genom att illustrera hur och vad de sagt. På så sätt har jag försökt sätta ord på mina fynd och samtidigt utfört en argumentation för vad dessa fynd tyder på (Rennstam & Wästerfors, 2015, 139).

5.4 Etiska överväganden

Jag följde i min studie forskningsrådets etiska principer gällande samhällsvetenskaplig forskning. Dessa principer är informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och

konfidentialitetskravet som kan ses som fyra huvudkrav för etisk korrekt forskning (Vetenskapsrådet 2002, s.6).

Kraven följdes genom att jag innan intervjuerna inleddes tydliggjorde för deltagarna det var helt frivilligt att delta och att de uppgifter som samlas in inte kommer att användas för något annat syfte än för att besvara mina forskningsfrågor i denna uppsats. De informerades även om hur intervjun var upplagd, hur resultaten skulle användas och att det endast var jag som skulle ha tillgång till det inspelade och transkiberade intevjumaterialet. Jag berättade även att de själva hade rätt att bestämma hur länge och på vilka villkor de ville delta och att de när som helst under processen kunde ångra sig. Jag förklarade även att alla uppgifter skulle antecknas, lagras och rapporteras på ett sådant sätt att deltagarna inte skulle kunna identifieras av utomstående och att deras anonymitet skulle bevaras. Efter att ha upplyst deltagarna om ovanstående information lät jag sedan varje deltagare ge sitt samtyckte till sin delaktighet och till att inleda en inspelad intervju.

Genom detta tillvägagångssätt uppfylldes de fyra etiska huvudkraven. Eftersom att jag i min studie använde semistruktuerade intervjuer fick jag alla mina samtycken muntligt och stötte inte på några problem gällande detta. Jag bevarade intervjupersonernas anonymitet genom att i studien benämna dem med andra namn än deras verkliga. Uppgifter gällande vart deltagarna bodde, hur deras boendesituation såg ut samt hur gamla de var förklarade jag var frivilligt att besvara, men gjordes av samtliga deltagare då de inte såg det som ett problem.

5.5 Metodologiska överväganden

Att jag har egna erfarenheter av ätstörningar, och därmed hälsohetsens baksida, gör ämnet personligt intressant för mig. Denna studie inleddes därför utifrån ett personligt intresse vilket kan ses som både en fördel och en nackdel i detta sammanhang. Fördelarna var att jag jag upplevde att det gjorde det enklare för deltagarna att förklara sig när de märkte att jag hade mycket kunskap och erfaranhet av ämnet. Detta var även en fördel då jag anser att det gjorde det enklare för mig att förstå och tolka det deltagarna ville få fram. Nackdelen var dock att jag har många egna åsikter och förutfattade meningar som riskerade att åverka tolkningarna jag gjorde, men jag försökte gå in med ett neutralt förhållningssätt och bortse från egna

värderingar genom att låta deltagarna styra samtalet så mycket som möjligt. Jag är dock medveten om att mina tolkningar kan vara präglade av mina egna erfarenheter och känslor

vilket jag försökte ta hänsyn till i analysarbetet genom att gå in med inställning att jag inte hade någon förkunskap och vara så öppen som möjligt.

I analysen försökte jag även ta hänsyn till intervjusituationen. Exempelvis har saker som ålder på deltagarna, deras tillfälliga status, rådande miljö samt deras relation till mig som

intervjuare tagits till hänsyn (Ahrne & Svensson, 2015, s.49). När jag planerade mina intervjuer och skapade en intervjuguide hade jag i åtanke att försöka göra intervjupersonerna så trygga så möjligt eftersom att frågorna rörde ämnen som kan upplevas som känsliga och svåra. Detta gjordes dels genom att inleda med enkla och vänliga frågor samt att tydligt visa mitt intresse för det deltagaren hade att säga och låta dem styra samtalet så mycket som möjligt (Ahrne & Svensson, 2015, s.45) Jag valde även att försöka smälta in och skapa likhetskänslor mellan mig och intervjudeltagarna föra att att skapa tillit och för att minimera upplevelsen av det fanns en maktrelation (Ahrne & Svensson, 2015, s.47).

Planen med att använda en semistruktuerad intervjuguide var att fånga så relevant information som möjligt samt att underlätta intervjusituationen genom att anpassa följdfrågorna till

individen. Men när vi kom in på ämnen som kan uppfattas som mer känsliga och svåra att prata om undvek jag att ställa för många följdfrågor för att inte pressa deltagaren och visa respekt trots att det hade kunnat ge mig användbar information.

Som Ahrne och Svensson skriver är intervjuer på många sätt ett oslagbart verktyg när man vill höra flera personers reflektioner gällande ett samhälleigt fenomen. Det är även en bra metod då man i sin analys kan gå fram och tillbaka mellan att analysera, tolka och lyssna på de inspelade intervjuerna för att på så sätt skapa djupare förståelser och överväga de slutsatser man drar (Ahrne & Svensson, 2015, s.53). Nackdelar med intervjuer är dock att de alltid är resultatet av ett samtal på en viss plats vid ett visst tillfälle och där det som sägs kan vara missvisande eller inte helt sant. Det kan vara så att man både med- och omedvetet försöker framställa sig på ett sätt som inte helt stämmer överens med verkligheten, även om avsikten är ärlighet (Ahrne & Svensson, 2015, s.54). Detta är enklare att undvika om man kan

komplettera intervjuerna med annat material, exempelvis observationer, men som sagt var tiden inte tillräcklig. Därför reflekterade jag över ärligheten i min analys av intervjuerna men valde att utgå från att det kvinnorna sa var sant

Som tidigare nämndes användes ett snöbollsurval som kan innebära att de utvalda deltagarna liknar varandra eller befinner sig inom samma geografiska område och att informationen därför inte skapat så bred eller mångsidig förståelse. Som dock nämndes var likhet i viss mån

i mitt fall önskvärt, men hade jag haft tid och möjlighet hade jag kunnat använda mig av deltagare från olika delar av Sverige och på så sätt haft en större möjlighet till att kunna generalisera mina upptäckter genom att bredda och styrka mina svar. Det kan finnas

geografiska skillnader gällandde vilka normer som styr och är mest framtränande och det kan även finnas vissa normer som är extra starka och vanligare att påverkas av än andra. Dett hade jag kunnat få en bättre bild av om flera personer runt om i landet hade undersökts.

Jag lyckades dock i mina intervjuer uppmärksamma viktiga redogörelser och identifiera likheter i intervjudeltagarnas upplevelser och inom ramen för de urvalet jag gjorde uppnådde jag som tidigare nämndes en mättnad. En mättnad i form av att olika svarsmönster återkom och upprepades vilket bidrog till att jag kunde dra vissa slutsattser och göra konstateranden gällande min utvalda målgrupp bestående av kvinnor med uttalade intressen för hälsa i olika former (Ahrne & Svensson, 2015, s.42).

7. Resultat

I detta avsnitt kommer jag att presentera uttdrag från mitt material och redogöra för studiens resultat. Resultatet bygger på intervjuer av sex unga kvinnor i åldern 20–30 år som är bosatta på olika ställen i en medelstor stad i Sverige. Två av dessa studerar på heltid medan övriga fyra jobbar, och de har alla på olika sätt ett intresse för hälsa och välmående samt vad det innebär för individen. Alla intervjudeltagre har fått fiktiva namn och heter egentligen något annat. Namnen som kommer användas är Sara, Isabell, Mia, Anna, Emma och Julia för att undvika att intervjudeltagarna ska kunna identifieras. Reultatet är uppdelat efter fyra olika teman som jag fann under min analys av materialet genom att ta fasta på gemensamma uttryck och redogörelser från kvinnorna. Dessa var: hälsans innebörd sätter krav, smala normer och ideal, matval och livsmedel värderas och det är duktigt att träna och att gå ner i vikt. Det fanns fler teman eller kategorier som hade kunnat presenterats och analyserats, men dessa fyra valdes ut på grund av att de på ett bra sätt redogör för det mest relevanta och framgående i mitt material.

7.1 Hälsans innebörd sätter krav

Många av deltagarna nämnde att även om hälsa på många sätt är något individuellt finns det en gemensam och generell uppfattning om vad hälsa innebär, vilket kan ses som en normativ uppfattning. Sara sa att ”Hälsa ser egentligen olika ut för alla, även om det kanske finns en

bas för vad hälsa innebär. Både kroppsligt och hur man lever” och när jag frågade Anna om samma sak sa hon ”Alltså det är ju egentligen olika för alla. Men det finns ändå vissa ramar man går efter”. Dessa uttryck tyder på att det finns vissa oskrivna regler gällande vad hälsa innebar och indikerar på att det finns saker man måste förhålla sig till på rätt sätt när det gäller begreppet hälsa.

Reglerna man måste förhålla sig till inkluderade enligt kvinnorna både fysiska och psykiska aspekter. Det framgick att hälsa handlade om en helhet och Sara ansåg att begreppet var nära kopplat till välmående och att välmående innebär att må bra inifrån och ut. Det som var centralt i alla kvinnors beskrivningar av hälsa var dock kosten och träningen, det vill säga vilken livsstil man hade. Vad som också var avgörande var vad kroppen sände ut för signaler och hur den såg ut. Det går därför att koppla kvinnornas redogörelser om hälsans innebörd till begreppet identitet och hur den kan skapas genom livsstil och utseende (Giddens, 1997, s.101, 205). I kvinnornas svar framgick det att vissa kroppar, utseenden, matval och livsstilar var enklare att koppla till hälsa än andra, vilket var något Anna uttryckte på ett direkt sätt:

”Alltså det går ju inte att komma ifrån att vissa kroppar lättare förknippas med hälsa… man måste typ ha en vältränad kropp… och träna då såklart. Sen ska man inte äta skräpmat eller man ska inte röka eller dricka för mycket typ. För det ser man på personerna och då tänker man inte hälsa” -Anna

Anna menar på att man ser på en person om den är hälsosam genom huruvida hen uppfyller krav och normer om hälsa, både levnadsmässigt och utseendemässigt. Uppfyller man dessa kan man koppla hälsa till sin identitet, vilket framgick var något man ville och önskade sig kunna göra. När jag frågade kvinnorna om varför man vill betraktas som hälsosam fick jag många svar som antydde på att hälsa hade ett högt värde:

”Många ser upp till en då. Om man är det. Tänker att jag önskar att man kunde vara som hon eller han typ. Orka träna så mycket och inte äta onyttigt till exempel. För det är ju typ status att inte göra det” - Mia

”Hälsa är ju bra….. och det anses ju vara attraktivt, och man vill vara attraktiv.

Så det tror jag att är en stor del i det. Att det är idealet liksom. Sen är det klart att man vill vara det för sin egen skull med men det handlar ju om vad andra ser”- Sara

”Alltså det är nog en liten statusgrej faktiskt…hälsa då. Eller att typ se pigg och fräsch ut, och det vill man för det tror jag att samhället har byggt upp väldigt mycket” - Anna

Dessa uttalanden visar på att hälsa är något attraktivt och ett ideal som man vill leva upp till.

Att ses som hälsosam ger status och skapar i dagens samhälle positiva associationer gällande hur eller vem man är som person. Hälsa är en symbol för något attraktivt och något man vill koppla till sin identitet, vilket inte bara grundar sig i att hälsa innebär välmående för individen utan snarare för att hälsa ser bra ut i andras ögon och värderas högt (Giddens & Sutton, 2014, s.63).

Kvinnorna uttryckte en medvetenhet om vad man skulle göra för att betraktas som hälsosam och hur man skulle leva eller se ut för att ge intycket av att vara hälsosam. Som tidigare nämndes var kosten och träningen central vilket många redogjorde för på ett tydligt sätt:

” Alltså för att andra ska tänka det krävs det nog att man tränar rätt mycket.

Och att man typ inte äter skit utan håller koll på vad man äter” - Emma

”När man tränar mycket är man hälsosam och när man äter kakor till frukost är man inte det till exempel. Finns ju som sagt rätt och fel när det gäller hälsa i samhället och vad man ska och inte ska göra” - Sara

”Att träna, att äta nyttigt och samtidigt ha en kropp som visar att man gör det är ju typ grunden” - Julia

”På något sätt finns det en norm…typ riktlinjer. Och för att betraktas som hälsosam är det ju att vara så lik normen som möjligt. Och då tänker jag både på vad man typ gör och hur man ser ut” -Isabell

Dessa uttalanden tyder på att hälsa är något som görs, precis som ens identitet är (Giddens &

Sutton, 2014, s.205). Genom att skapa sig en aktiv livsstil och göra bra och hälsosamma matval kan man därför ge intrycket av att vara hälsosam och på så sätt uppfattas som en hälsosam person genom att utöva intrycksstyrning (Goffman,2014, s.182). Genom att bete sig eller se ut enligt normer om hälsa skapar man intryck av att vara hälsosam. Intrycken

förmedlas i interaktionen med andra individer i form av att man gör rätt matval, tränar och ser ut på ett visst sätt som symboliserar hälsa. Om man lyckas förmedla rätt intryck innebär det att både man själv och andra kan betrakta en som hälsosam och då kan man sedan koppla det till sin identitet, vilket kvinnorna indikerar på att man vill då det ger status.

Att lyckas sända ut dessa intryck är något man måste förhålla sig till i dagens samhälle, det vill säga att man hela tiden måste tänka på hur de val man gör ser ut i andras ögon. Anna reflekterade över detta när hon jämförde hur hälsa såg ut förr i tiden jämför med idag:

”När jag tänker på ohälsa så tänker jag lite på sjukdomar….fast det var nog mer så man tänkte förr i tiden. Då var hälsa inte lika komplicerat. Nu är det mycket mer det handlar om liksom…. Mycket mer om hur man lever och så och Och hela den här grejen med gym till exempel fanns ju inte ens innan…” - Anna Det Anna antyder med detta är att hälsa inte var ett lika komplicerat begrepp förr. Idag finns många fler valmöjligheter och saker att ta ställning till, vilket går att koppla till Giddens begrepp reflexivitet (Giddens & Sutton, 2014, s.78) Att betraktas som hälsosam idag är inget man kan ta för givet bara för att man inte har några synliga skador eller sjukdomar. Att betraktas som hälsosam innebär att man måste göra rätt val i sitt vardagliga liv. Detta kräver en viss kunskap om vad som är rätt och vad som är fel. Kunskap som både skapas och förmedlas av samhället och individerna i det.

Denna kunskap finns därför hos alla, men kan ändå vara svår att tyda eller förhålla sig till ibland, vilket Emma antydde genom att säga att”Man vet ju att man ska träna, men egentligen vet man ju inte mer än så… hur mycket ska man träna eller vad man ska träna och när typ…

det måste man ju bestämma själv”. Även Julia uttryckte denna svårighet och sa” Jag har alltid setts som hälsosam för att jag tränar väldigt mycket, men jag har insett att om man gör det för mycket så blir det också fel…att träna för mycket kan få folk att reagera, på ett negativt sätt då”. Detta visar på att det kan vara svårt att ge rätt intryck eftersom man måste hålla sig inom vissa ramar. Man måste också ta olika beslut gällande sin träning. Det är inte

”bara att träna” vilket går att koppla till all kunskap och alla valmöjligheter vi måste förhålla oss till (Giddens & Sutton, 2014, s.78).

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att när det gäller hur hälsa ser ut och varför man vill betraktas som hälsosam finns det många gemensamma tankesätt och reflektioner hos de deltagande kvinnorna. Dessa gemensamma drag var att hälsa till stor del handlar om kost, träning och utseende samt att det är främst var vad andra ser som avgör om man betraktas som hälsosam eller inte. Vissa krav, främst gällande livsstil och utseende, måste vara uppfyllda för att kunna koppla hälsa till sin identitet, och det kräver att man har en viss kunskap om

ramarna man måste hålla sig inom.

Vad som också går att konstatera är att träning, bra mat och en vältränad och kropp är

symboler för hälsa. Hälsa är sedan i sin tur är en symbol för något attraktivt, vilket gör det till ett eftersträvat ideal. För att kunna likna sig vid detta ideal kan man därför använda sin kropp, sin kost och sin träning för att styra intryck av hur pass hälsosam man är vilket kvinnorna var medvetna om.

7.2 Smala normer och ideal

I samtliga intervjuer uppkom begreppet ideal. Det pratades om ideal gällande både mat, kropp,livsstil och utseende och det framkom tydligt att kvinnorna var medvetna om att de fanns ideal i samhället som påverkade deras och andras syn på dessa saker. Idealen beskrevs som något eftersträvat och önskvärt och nämndes ibland uttryckligen, men det var även ofta som deltagarna pratade om värderingar, normer och åsikter ”som bara fanns” eller som ”satt i” och som påverkade alla i samhället.

Ett ideal som dock uttrycktes tydligt och ordagrant flera gånger i många av intervjuerna var det smala kroppsidealet som kvinnorna upplevde präglade dagens samhälle. Detta framkom när vi diskuterade saker som bantning, dieter, viktnedgång och synen på tjockhet. Mia reflekterade i sin intervju kring kopplingen mellan smalhet och hälsa och sa:

”Jag tror att vi kopplar hälsa till smalhet. Eller det gör jag, och helt ärligt dom som säger att de inte gör det dom ljuger haha…. Det är så inpräntat i oss alla.

Även fast jag kanske inte skulle se en stor eller lite större person som icke hälsosam så är det ändå som om det kommer tillbaka smalheten…. För det är ändå någonstans där hälsan ligger typ. Det sitter långt in i oss. Det smala idealet. -Mia

Mias uttalande beskriver hur smalhet hör ihop med synen på det hälsosamma, och detta är enligt henne en koppling som alla i samhället gör. Eftersom att hälsa är, som beskrevs under föregående rubrik, både ett ideal och en norm blir därför även smalheten det. Detta framkom ofta och från många olika kvinnor. Smalhet beskrevs ordagrant som både en norm och ett ideal:

”Samhället präglas ju av olika normer, och smalhet är ju verkligen en sådan” - Emma

”Man ska vara väldigt smal, inte som för några år sedan, för nu är det lite mer muskler man ska ha typ, men ändå smal. Smal och vältränad är ju idealet i samhället nu” -Sara

”Det känns som vi typ försöker få bort det smala idealet ibland men det är svårt för det är liksom det man ser som fint” -Julia

”Man vill vara smal. Alla vill väl det. Att vara smal är ju det vi alla ser som fint, och det är alltid smala människor vi jämför oss med.. eller den ideala

kvinnokroppen är alltid smal. Så då blir det väl att man strävar efter det. - Mia Dessa citat visar på en medvetenhet om att det i samhället är eftersträvat att vara smal och att det finns ideala utseenden och kroppsformer som anses finare än andra. Kroppens utseende värderas och smalhet är det som symboliserar den fina vilket övre citat antyder (Giddens &

Sutton, 2014, s.43). Som Brumberg skriver har kroppen en stor betydelse i dagens samhälle och den är väldigt inblandad i vårt skapande av en identitet. En kropp som symboliserar något fint är därför inte konstigt att man strävar efter, vilket kvinnorna också indikerar på (Giddens

& Sutton, 2014, s.126).

Det var dock som sagt inte alltid det smala idealet uttrycktes på detta direkta sätt som i övre citat, men det gick ändå att identifiera genom kvinnornas sätt att uttrycka sig och tala om saker. Ett exempel på detta var när motsatsen till smalhet, det vill säga tjockhet, diskuterades.

Isabell sa under sin intervju att ”Normen är väl att man ska vara rätt smal antar jag” och när hon lite senare reflektera över varför tjock var ett fult ord sa hon: ”Det är svårt att förklara…

men jag tänker att det sitter i typ. Att det inte varit eller är okej att vara tjock. Man vill bara inte vara det”.

Sättet som Isabell pratar om tjockhet visar på att tjock är något man inte vill vara till skillnad från smal, vilket även andra deltagare antydde i sina intervjuer. Anna pratade exempelvis om hur det kändes för henne att gå upp i vikt i samband med att hon blev gravid och sa ”Alltså..

jag vet ju att det är naturligt.. att gå upp i vikt när man är gravid, men i början när ingen visste varför jag gjorde det och man kände att man blev större och större så visste man ju inte heller vad andra tänkte typ… ”. När jag sedan frågade vad hon var rädd för att andra skulle tänka svarade hon ” Man vill bara inte att andra ska se en som stor… eller tjock. Eller att man själv ska det. Jag tror bara det är någonting alla känner”.

Det är tydligt att smalhet och tjockhet symboliserar olika saker där tjockhet står i underläge och är något som nedvärderas. Det går därför att koppla tjockhet till begreppet stigma (Giddens & Sutton, 2014, s.287) . Att ha en tjock eller stor kropp är ett kännetecken som nedvärderas utan någon egentlig grund. Att nedvärdera tjockhet är något som bara ”finns i oss” och påverkar våra känslor och tankar. Att uppfattas som tjock beskrevs flera gånger som en rädsla av kvinnorna. Mia sa ”Alltså om någon skulle prata om mig eller säga att ”oj va hon har blivit tjock” typ… alltså jag hade ju dött… Det är ju typ min största rädsla”. Det uttrycktes även av Emma när hon pratade om programmet Biggest Loser som handlar om överviktiga personer:

”Men blir ju rädd för att bli tjock när man ser det programmet (biggest loser).

Det tror jag många blir, även om man är långt ifrån dom. Sådana program gör ju att det blir en grej. Man får inte vara tjock typ. För då måste man göra något åt saken. Alltså det är ju en hälsofara för dom som är med... och man märker att dom känner mycket skam och ångest. De känner sig misslyckade som hamnat där och så vill ju ingen känna”- Emma

”Programmet skrämmer säkert folk som är för stora som inte vill hamna där, vilket kan vara bra, men tror även det påverkar andra med. Ingen vill bli eller vara som dom typ”- Emma

Att använda Biggest Loser som exempel är dock extremt eftersom personerna som är med där är ohälsosamt och farligt överviktiga, men det visar ändå på den negativa attityden till

tjockhet och överviktiga personer. Rädslan kvinnorna uttrycker och upplever gällande att bli eller betraktas som tjock visar på att det är ett tydligt stigma. Detta framgår genom att kvinnorna på olika sätt antyder att man inte vill vara tjock och påvisar därför samtidigt att smal är det önskvärda. Smalhet symboliserar något positivt och tjockhet något negativt (Giddens & Sutton, 2014, s.43). Smalhet beskrivs i samband med ord som skötsam och fin medan tjockhet förknippas med lathet och dålig disciplin vilket följande citat indikerar på:

”Om en person inte tränar och dessutom äter godis, chips eller typ skräpmat och samtidigt inte har ”den rätta” kroppen får man känslan av att det kanske är en lat person… omotiverad och kanske lite obrydd” - Julia

Det smala är det fina så är det bara. Kommentarer om vad smal du har blivit är liksom en positiv grej. Och tjock blir ju negativt då. Men man säger ju aldrig till