Var det bara handjur som avbildades?
Frånvaron av det kvinnliga könet i Göbekli Tepe
Anna Viberg
Intuitionen för arkeologi och antik historia
Abstract
Viberg, A. 2020. Var det bara handjur som hittades? Frånvaron av det kvinnliga könet i Göbekli Tepe
Viberg, A. 2020. Did they only find males? The absence of the female sex at Göbekli Tepe The study of gender identification in Neolithic iconography is a relatively unexplored area. This study will apply gender theory on the findings of reliefs in Göbekli Tepe to further the infor-mation about this area. Contemporary scientists state that there are no females present in Göbekli Tepes iconography, whether they are human or animal. Earlier research has gone from exploring the idea that a female-dominated cult that focused on a goddess with connections to fertility, originating from the discovery of Çatalhöyük, was prominent in the area to a male-dominated cult which has a focus on dominance, aggressiveness and wildness. The cult of the goddess the-ory came from a focus on artefacts and reliefs that showed the female sex, while ignoring all male findings. The male-centered theory comes not only from the artefacts and reliefs that have been found but also as a response to the female-dominant cults exaggeration of findings of fe-male iconography. In this study there will be a limited analysis of previous research within these two different camps of research, as well as an analysis of six reliefs from Göbekli Tepe. This analysis will be based on gender theory mainly as it has a prominent relevance in the studies of hunter-gatherer societies. Its importance comes as a response to the heteronormative lenses that this time has been viewed through. Because the people that lived in this time period (about 10000 BCE) had an intimate relationship with both the flora and fauna that made up their world. This led to an extensive symbolic relationship between animals and humans which led to the lines between them started to blur, one representing the other symbolically. The research analysis will be limited to cultic and iconographic interpretations that have a connection to Göbekli Tepe. The choice of motifs for further analysis have also been limited because of the small number of published pictures of the T-pillars, those that have been chosen are by what species that they are (foxes and boars, two of each) and if renderings have visible genitalia or not. The other two re-liefs have been chosen as a further exploration of the gender-question as it is presented in Göbekli Tepes iconography. The main results of this study are that there is no scientific basis to say that there are no females depicted at Göbekli Tepe. This conclusion is primarily based on ev-idence that clearly indicates that the artists of the reliefs had such a high ability and knowledge about both the animals and artistic techniques that they fully had the abilities to depict what they wanted. Neither can we be sure that the reliefs that are without male genitalia are male from their depicted biological traits. This leaves a big group of genderless individuals in Göbekli Tepe and the question if gender is at all relevant or if the depicted animals relate more of a spiritual rela-tionship between animals and humans.
Keywords: Göbekli Tepe, könsidentitet, arkeologi, ikonografi, vildsvin, rävar, gender-teori Kandidatuppsats i Antikens kultur och samhällsliv 15 hp. Handledare: Erika Weiberg. Ventilerad och godkänd 2020-08-28.
© Anna Viberg
Innehåll
1. Inledning... 1
1.1. Syfte och frågeställningar ... 2
1.2. Forskningshistorik ... 3 1.3. Teori ... 5 1.3.1. Genusteori ... 5 1.3.2. Ikonografisk teori ... 6 1.3.3. Terminologi ... 6 1.3.4. Ikonografi från fornhistorien ... 7
1.4. Metod och material ... 7
2. Analys ... 9
2.1. Bakgrund ... 10
2.2. Djurpelarna i Göbekli Tepe ... 11
2.3. Analys av rävar ... 12
2.3.1. Rävavbildning i Byggnad B ... 13
2.3.2. Rävavbildning i Byggnad D ... 14
2.4. Vildsvinsavbildningar i Byggnad C ... 15
2.4.1. Vildsvin med tranor och räv ... 15
2.4.2. Vildsvinsavbildning med relief av ett lejon. ... 16
2.5. Graffitti av en kvinna från Byggnad H ... 17
2.6. Antropomorfa fåglar och man i Byggnad D ... 18
3. Diskussion och slutsatser ... 20
3.1. Är alla avbildningar hankönade? ... 20
3.1.1. Stil ... 20
3.1.2. Teknik och detaljer ... 21
3.2. Varför säga att alla är handjur? ... 22
3.3. Konsekvenserna av en grupp könlösa ... 24
4. Avrundande tankar ... 25
5. Illustrationsförteckning ... 27
1. Inledning
Göbekli Tepe ligger i nuvarande sydöstra Turkiet och dateras till tidigaste neolitikum (Pre-Pot-tery Neolithic, hädanefter PPN) (Fig. 1). Platsen tros vara 1000 år äldre än Jerikos murar, 6500 år äldre än Cheopspyramiden och 7000 år äldre än Stonehenge.1 I Göbekli Tepe återfinns den äldsta arkitektur som har hittas i världen fram tills nu. Området upptäcktes först år 1963 av Peter Benedict som beskrev det som ett komplex av kupolformade kullar av röd jord med små bysan-tinska kyrkogårdar på topparna. Benedict kom att rapportera denna survey av området som oin-tressant, vilket ledde till att den glömdes bort ända fram tills 1994 när Klaus Schmidt besökte platsen.2 Han insåg snabbt att dessa kullar inte hade uppkommit naturligt. Denna åsikt, som var långt ifrån vad som Benedict sagt 31 år tidigare, kom ifrån Schmidts bakgrund inom geologi, vil-ket fick honom att förstå att han hade hittat något utöver det vanliga. Göbekli Tepes speciella ställning blev tydligare när han insåg att åsen av kalksten, som annars var så gott som helt tom på jord, gjorde att kullarna stod ut från sin omgivning. Schmidt beskriver i sin rapport hur kullarna reser sig 20 meter över marken och har en diameter på 150 meter i snitt.3 De första tecknen som Schmidt hittade på att området skulle kunna vara en plats som innehöll megalitisk kultur basera-des på fördjupningar som han såg på ovansidan av kullarna.4 Fynden motiverade honom att söka
vidare och han fann då stora fragment av kalksten som sedan dess hittats runt om i området och visade sig vara delar av stora pelare. På dessa fragment finns avbildningar i relief av händer, ar-mar samt djur. När Schmidt började undersöka kullarna närar-mare insåg han hur det finns stora pe-lare nära ytan. Det var pelarnas uniformitet som ledde till slutsatsen att hela området inte bara hade samma funktion, utan också att alla kullarnas innehåll troligtvis är snarlika. Det var dessa pelare och dess inhuggningar som ledde Schmidt till slutsatsen att platsen hade en religiös funkt-ion.5
Arkeologer och historiker i dagens moderna samhälle arbetar aktivt för att inte projektera sina egna förutfattade meningar på historien, något som ändå är ofrånkomligt. På grund av hur arkeologin som forskningsfält inte byggdes av människor ifrån ett system som var helt köns-inkluderande eller objektivt. Mentaliteten är särskilt tydlig i studier av just jägar-samlarsamhället genom hur de är långt ifrån det moderna samhällets utveckling.6 När det kommer till tolkningen av kultuttrycken i det neolitiska Turkiet (10200–8400 f.kr) har det skett stora förändringar. Det historiska temat har haft två stora faser i tolkningarna, de innan Göbekli Tepe och de efter. Innan Göbekli Tepe var det ett stort fokus på en kvinnlig gudinna som kopplades med fertilitet och fruktsamhet som skall vara de tidiga jordbrukarnas gudomlighet. Denna gudinna kom in i cent-rum genom fynden i Çatalhöyük (Fig. 1) och spred sig över alla neolitiska mellanösterns kult-tolkningar. Denna tolkning spreds som en löpeld genom att samtidens forskare ignorerade de mansfokuserade fynd som faktiskt hittats. Att detta ignorerande av fynd var medvetet kan ses ge-nom uppdelningen av de kvinnliga och de manliga fynden från området. I Çatalhöyük hittades det 71 % manliga fynd och 29 % kvinnliga.7
Efter upptäckten av Göbekli Tepe och genom Klaus Schmidts tolkningar av platsen så har vinden vänt. De djurmotiv som finns på pelarna från Göbekli Tepe är av central betydelse för denna vändning. Nu är avbildningarna i Göbekli Tepe tolkade som män/handjur oberoende om de har könsorgan eller inte. Det är denna tolkning som kommer att diskuteras i denna uppsats.
1 Scham 2008, 23. 2 Batuman 2016, 21. 3 Schmidt 2000, 45.
4 Vad dessa fördjupningar var är något som jag inte hittat i alla mina studier då de inte nämns. 5 Schmidt 2000, 46.
Figur 1. Karta över viktiga fyndplatser från cirka 10 000–7000 f.Kr. i den så kallade Bördiga halvmånen, inklusive Turkiet. Platser som nämns i texten är speciellt markerade.
1.1. Syfte och frågeställningar
Denna uppsats syfte är att studera hur djurmotiven på pelarna i Göbekli Tepe har tolkats och var-för. I en rapport angående de senaste utvecklingarna angående Göbekli Tepe så hittades ett påstå-ende av Peters och Schmidt ifrån 2004 som löd: ”On the pillars, only male animals have been displayed.”8 Denna slutsats verkar extrem. Alla? Även de som är avbildade utan synliga
könsor-gan? Slutsatsen skulle kräva att alla djurmotiv kan bekräftas avbilda djur av hankön. Om inte så är fallet måste det förbli obekräftat om djuret är av hankön, honkön, androgynt eller om konstnä-ren inte avsåg att ange djurets kön.
Uppsatsen har två huvudfrågor: Är det rimligt att anta att alla avbildade djur är av hankön bara för att majoriteten avbildas med hanars könsorgan? Varför anta att alla de avbildade djuren är handjur om detta inte kan bekräftas? För att kunna svara på detta kommer jag använda mig av frågeställningarna:
Är det verkligen bara handjur som avbildades?
Vilka argument lyfter andra forskare fram för att stödja den hankönade tolkningen? Kan vi argumentera för att inte alla avbildningar är hanar?
De teorier och tolkningar som finns angående den förhistoriska religionen i det geografiska om-rådet Turkiet-Syrien (Fig. 1) är uppdelade i två läger: de mansdominerade teorierna och den kvinnodominerade. Synen hos båda dessa läger är extrema i de urval av material de gör och på grund av denna extrema uppdelning försvinner möjligheten för en mindre dramatisk syn på köns-uppdelningen i fynden från Göbekli Tepe.
1.2 Forskningshistorik
Figur 2. Översiktskarta av utgrävningen i Göbekli Tepe.
De semi-cirkulära byggnaderna har ansetts vara äldre än de fullt rektangulära byggnaderna i La-ger 2 och de byggnader som identifierats i LaLa-ger 4, vilka är fullt cirkulära.15 Anläggningarna i
Lager 3 har en diameter mellan 10 till 30 meter och en volym av ca 300 m3.
Lager 4 är, vid skrivandet av denna studie, inte utgrävt utan har identifierats genom geo-magnetism och radar. Det som fram till nu har bekräftats angående Lager 4 är hur arkitekturen av de megalitiska strukturerna är lika de i Lager 2 förutom sin fullt cirkulära form samt att struk-turerna troligtvis är ännu större än de i Lager 3.16 Det mest utmärkande för byggnaderna i Lager 3
är de T-formade pelare som dekorerar insidan (Fig. 3). T-pelarna är dekorerade med avbild-ningar av djur, vilka inkluderar däggdjur, fåglar och insekter. Utöver de figurativa avbildning-arna förekommer även geometriska mönster och former. Avbildningar av människor förekom-mer också som reliefer men dessa är väldigt få om inte själva pelarna inkluderas. Vissa av dessa är dekorerade med händer, armar och klädesplagg (t.ex. bälten och höftskynken).17
Avbildning-arna leder till att en av de primära tolkningAvbildning-arna är att de T-formade pelAvbildning-arna skall avbilda männi-skor, eller gudomligheter. Den vertikala delen av pelaren ska då föreställa kroppen och det hori-sontella huvudet.18 Fram till år 2009 har det hittats 47 T-pelare i de fyra monumentala strukturer
som utgrävts. Alla pelarna är gjorda av kalksten som brutits från ett närliggande stenbrott. I sten-brottet har det även hittats ett ofärdigt exemplar vilket visar hur stenarna som bildar pelarna är brutna i stora block som sedan formas och flyttas till byggnaderna. De färdiga pelarna är därige-nom formade av singulära stora stenblock. Skillnaderna mellan de olika lagrens pelare är primärt deras storlek. I Lager 2 är pelarna i genomsnitt ca 1,5 meter i höjd och i Lager 3 är de genom-snittligt 5,5 m.19
Närliggande platser som Çayönü eller Nevali Çori har inte bara liknande T-formade pelare utan delar även ikonografiska inslag och kultiska teman med Göbekli Tepe.20 Temat av
”domi-nant symbolism” vilket enligt Verhoeven är användandet av visuellt kraftfulla och suggestiva symboler i en PPNB kontext är det som är genomgående. En mentalitet vilken föreslår att kul-tiska ritualer var ett medel för människan att kontrollera den övernaturliga världen och genom att ha makt över det övernaturliga få makt över det mänskliga. Genomgående för de tidiga folken i Syrien och Turkiet är också att symbolvärlden, såsom den oftast avbildas, fokuserar på de vilda djuren och naturen. Det vilda, farliga och aggressiva har ansetts ha en djup koppling med det manliga.21 15 Hodder 2015. 16 Hodder 2015. 17 Hodder 2015. 18 Hodder 2015. 19 Schmidt 2011, 5. 20 Verhoeven 2002, 234-258. 21 Verhoeven 2002, 252.
1.3 Teori
1.3.1 Genusteori
Uppsatsens generella grundteori utgår från genusteori och dess applicering inom arkeologin, pri-märt med utgångspunkt i Conkey och Spectors analyser. De beskriver hur arkeologin lider av en grundinställning baserat på ett set av kulturspecifika betydelser om vad som är manligt och kvinnligt. 22 Inställningen beskriver vilka personlighetsdrag som de olika könen generellt har samt vad de olika könen skall vara kapabla av att göra. Män ses till exempel ofta som domine-rande, aggressiva, aktiva samtidigt som kvinnor ses som barnuppfödare, hemarbetande (t.ex. barnuppfostran och matlagning), mjuka, tillgivna och passiva. Utöver detta var det inte ovanligt att kvinnor i historiska sammanhang omtalas för sin relation till en man, som moder, fru, syster eller dotter. Conkey och Spector menar att detta är ramverket som gör att arkeologiska studierna nu är exkluderande i sina metodologier. Exkluderande betyder i detta sammanhang ett tänkande som inte ser kvinnan som en egen individ utan bara som en förlängning av mannens inflytande. Genom att detta är alla nya fynd, som inte kan direkt identifieras som kvinnor, identifieras som män. Antagandena om de olika könen leder till att det ännu inte finns några specifika instrukt-ioner över hur man skall identifiera kön i avbildningar från arkeologiska utgrävningar. Detta be-tyder inte att det inte finns texter om ämnet utan att det ännu inte finns några riktlinjer för hur man bör identifiera kön ifrån olika tidpunkter på ett könsinkluderande sätt.23 Detta teoretiska
ramverk kommer i uppsatsen huvudsakligen att tillämpas genom ett aktivt ifrågasättande av vad olika forskare tolkar som manligt och kvinnligt, samt att därigenom avgöra om forskarna kan sä-gas vara exkluderande i sin mentalitet när det kommer till tolkningen av djurens avbildningar.
Studier om jägar-samlar samhällen har varit ett fokus för feministiska kritiker de senaste de-cennierna på grund av det heteronormativa perspektiv som bildat grunden för mycket av den ti-diga forskningen på temat.24 Denna heteronormativitet är en del av det som denna studie kommer
att kalla exklusivitet eller exkluderande. Denna heteronormativa mentalitet påverkar vad som an-ses vara maskulint. Ett klart exempel på detta är just homosexualitet och att en homosexuell man traditionellt inte har setts som maskulin, särskilt om mannen är den passiva parten i en sexuell relation. Dessa relationer utmanar då vad som är maskulint och vem som kan sägas vara en man.25
Den hårda linjen som därmed dras mellan de olika könen är något som är områdesöverskri-vande. I äldre texter som beskriver det klassiskt grekiska samhället beskrivs det hur alla arkeolo-giska lämningar (förutom krukor) var gjorda och använda av män. Männen beskyddade och för-sörjde kvinnorna och barnen, vilka i sin tur var beroende av mannen. Jägar-samlarsamhället har på samma sätt ansetts var uppdelat i jägare, vilka var männen, och samlare, vilka var kvinnorna.26
Denna uppdelning gör att genusteorin är högst relevant inom denna studie, uppdelningen påver-kar synen på fördelningen av manligt/kvinnligt inom förhistorisk kult och därmed också vad forskarna utläser av de avbildningar som anses vara av kultisk betydelse. Forskares inställning kring vad som är manligt/kvinnligt påverkar de idéer kring hur den förhistoriska kulten såg ut och därmed deras analys av avbildningarna som sprids. Genom att kulten är en del ett samhälle ifrån ca 10 000 f.Kr, var troligtvis samhället intimt kopplat med naturen, vilket också ledde till att djur användes som förstärkare av manlig/kvinnlig symbolik. Denna symbolik innebär ytterli-gare en koppling mellan genusteorin och en studie av avbildningarna i Göbekli Tepe, även om analysen främst gäller avbildningar av djur och inte människor. Vilket kön som avbildningarna blir tolkade att tillhöra är kritiska i tolkningen av kulten.
För att vidare utveckla uppsatsens teoretiska ramverk kommer även teorin av marked/unmar-ked (markerad/omarkerad från och med nu) att användas. Teorin utgår ifrån marmarked/unmar-kedness. vilket är ett begrepp som talar om hur det alltid finns en asymmetrisk och ojämn relation mellan de två delarna i en relation.27 Markedness har aktivt används inom studier i fonologi, semantik, ligistisk
22 Conkey & Spector 1984. 23 Conkey & Spector 1984, 1-2, 4. 24 Cobb 2005, 630-633.
och antropologi sedan 1930-talet.28 Inom Markedness är fokus lagt på närvaron och frånvaron av
ett element i delarna av den asymmetriska relationen. Oberoende av detta så beskriver Tru-betzkey hur denna teori inte är baserad på statistik utan på varje fall, beroende på att fokuset är på korrelation.29 Jakobsson utvecklar detta genom att argumentera för hur teorin även kan
appli-ceras på propaganda, etniska frågor och ideologier genom att identifiera vilken i förhållandet som värderar frånvaron eller närvaron av elementet. Exempel på detta kan vara: De som inte är mot oss är med oss (vilket är ett exempel på omärkt). Alla som inte är med oss är mot oss (som är ett exempel på märkt).30 Den omärkta i en relation är den delen som inte refererar till
marke-ringen eller bekräftar eller förnekar markemarke-ringen.31 Hur teorin kommer att anpassas på denna
stu-die kommer genom att den markerade är smalare specificerad och avgränsad konceptuellt än den omarkerade.32 I och med det så kommer den gemensamma lägsta nämnaren att vara honkön, dvs.
om det finns en osäkerhet så kommer det att bli honkön. 1.3.2 Ikonografisk teori
Ikonografiska teorin som kommer att användas i denna studie är fokuserad på stil och de stilist-iska drag som förenar de olika pelarna och deras avbildningar. Stil är ett redskap som används inom arkeologin för att analysera drag inom ikonografin samt för att identifiera tidskontexter och kulturkontexter för kulturspridning och utövande, primärt för att hitta vilka fenomen eller före-mål som försvinner och vilka som består. Genom forntida människors materiella kultur kan vi se kunskapsnivån i deras handlingar.33 Arkeologiska lämningar, vare sig det gäller artefakter,
struk-turer eller annan materiell kultur, är en manipulation av form, färg, volym och storlek osv. Mani-pulationen leder till återkommande mönster av underliggande regler och vanor.34
De viktiga elementen i ikonografin är mönster av vanor vilka kan ses i jämförelser mellan olika objekt. Delarna som analyseras i en stilistisk ikonografisk teori är; motiv (dess färg, storlek och form), hur motiven visas och på vilka grunder, ikonografins position på grunden, deras sym-metriska upplägg samt vilka tekniker som används för att skapa objektet.35 När objektet skapas
gör konstnären ett antal val i processen, antingen medvetet eller som en konsekvens av de in-struktioner som givits. Konstnärens val kan vara unikt för dem eller deras grupp och skapar där-med en individuell och igenkänningsbar stil.36 För denna studies stilistiska analys så kommer
bara de formella dragen (form och dekoration) att analyseras. Analysen gjordes genom en visuell analysering och beskrivning av kategorierna. Kategorierna inkluderar:
Typer av motiv: geometriska, abstrakta eller figurativa Former, deras storlek och animering.
Hur motiven är placerade i relation till varandra. Om motiven är på varandra eller separata.
1.3.3 Terminologi
I denna uppsats kommer orden ’manligt’ och ’kvinnligt’ att användas i väldigt biologiska bety-delser. Manligt kommer att betyda att avbildningarna har fysiska egenskaper som är enbart kopp-lade med det biologiskt manliga könet (definierat som markerat). Med andra ord har avbild-ningen ett manligt könsorgan. Kvinnligt kommer att ha en mer abstrakt betydelse (definierat som omarkerat). Kvinnligt kommer därmed inte att enbart representera det biologiskt kvinnliga könet utan även avbildningar utan identifierbart kön. Denna breda definition av kvinnligt blir nödvän-dig eftersom frånvaron av tydliga manliga könsorgan gör könsbestämning omöjlig. Bredden kan
ändå tyckas motsäga den tidigare redovisade teorin angående köninkluderande termer i arkeolo-gin. Anledningen till att använda ordet kvinna som ett samlingsnamn istället för andra köninklu-derande termer är för att det skall vara lättare att förstå i flytande text genom att minska förvir-ring som kan uppstå genom användandet av flera termer för en idé. Termerna ’mansdominerat’ och ’kvinnodominerat’ kommer att användas för att uttrycka ett radikalt fokus på antingen liga eller kvinnliga fynd i utgrävningar, samt hur tolkningar lägger sin tyngd på antingen en man-lig eller kvinnman-lig överrelevans. För att förtydman-liga så kommer däremot orden hankönad, honkönad, hane och hona att användas i beskrivningen av djuren för att underlätta skillnaden mellan de ge-nerella tolkningarna angående manligt och kvinnligt samt de beskrivande orden för djurens bio-logiska kön.
1.3.4 Ikonografi från fornhistorien
När man analyserar målningar eller huggningar som de avbildningar som återfinns på pelarna i Göbekli Tepe kommer man snabbt in på begreppet konst och vad det innebär. Kategorin förhi-storisk konst är ofta inte definierad, vilket kommer av att konceptet konst inte är fullt applicer-bart i en förhistorisk tidsram. Människorna från denna tid använde inte nödvändigtvis konsten som något enbart för kontemplation och underhållning då det är vanligare i moderna tider efter uppkomsten av konst för underhållningens skull under 1700-talet.37 Den förhistoriska konsten var
mer en avsiktlig kommunikation i visuell form av bildhuggarens mentala avspegling av världen under fornhistorien.38 Efter 1700-talet utvecklades det två skolor för tolkandet av förhistorisk
konst; den franska och den spanska. Franska skolan är baserad på en evolutionsmodell av kons-tens framkomst och utvecklandet av det mänskliga samhället. Grunden är Darwins evolutions-teori och argumenterar för att ikonografi, som alla varelser och samhällen, utvecklas på en skala av simpel till komplex. Problemet med denna grund kommer med fynden av t.ex. sofistikerade grottmålningar av utrotade djur. Kvaliteten av dessa målningar är av samma kvalitet som 1900-talets vilket går emot teorin att ikonografin utvecklades på samma sätt som evolutionen.39
Spanska skolan accepterade den förhistoriska konsten samt att den kunde vara sofistikerad och tekniskt utvecklad. Skolan är baserad på bibliska uppkomsten av världen och allt som den inne-håller, genom detta så är det inte konstigt att även de tidigaste människorna hade kunskapen och tekniken att skapa sofistikerad konst. Människorna har enligt den spanska skolan inte ändrats drastiskt sedan deras skapande. Deras argumentation baseras på om människan inte ändrats var-för skulle konsten?40 Teorierna som finns, inte bara i de franska och spanska skolorna utan de
diskussioner som förs kring förhistorisk konst, har en grundidé gemensamt. Idéen har endast lite att göra med det faktiska materialet utan är istället fokuserad på filosofiska ståndpunkter angå-ende konstens existens.41 Många av de specialister som hanterat förhistorisk konst har sett
kons-ten som ett isolerat fenomen och inte sett ett behov av att sätta motiven i en större samhällelig kontext.42 Detta kan ha kommit av hur konsten saknar en singulär stil även om de var mer eller
mindre abstrakta. För denna studie så kommer relevansen av de olika skolorna för denna studie igenom ifråga ställandet av andra forskares slutsatser angående Göbekli Tepe. Vilken skola som forskarna tolkar avbildningarna med hjälp av visar deras inställning till och hur accepterande de är av komplexiteten av avbildningarna.
1.4 Metod och material
Uppsatsen är tvådelad och bygger dels på en syntes av tidigare forskning vad gäller religion och kultutövning bland tidiga samhällen i området generellt och Göbekli Tepe specifikt, samt på en analys av motiven på sex av T-pelarna i Göbekli Tepe. Informationen ifrån tidigare forskning är nödvändig för studien då alla analyser angående avbildningarna har en stor betydelse för hur
forskare hävdar att den förhistoriska kulten som helhet utövades och vad som dess värderingar var. Det blir därmed viktigt för denna studie att se hur teorierna runt tolkningarna ändras och ut-vecklas, hur avbildningarna har tolkats av andra samt vilka tolkningar av avbildningarna som ac-cepteras som fakta inom forskarsamhället. Med utgångspunkt i detta kan vi se om de nuvarande tolkningarna är relevanta eller inte.
Urvalet av texterna begränsades genom deras relevans; de som diskuterar avbildningarna och/eller den religiösa ideologin samt vilket språk de är på, då majoriteten av studierna om Göbekli Tepe och primärkällorna ifrån utgrävningen är på tyska så dessa kommer inte kunna an-vändas i denna studie. Ett undantag för detta är Sie bauten die ersten Tempel: Das rätselhafte Heiligtum am Göbekli Tepe då den kommer att användas som referensmaterial gällande avbild-ningarna och väldigt små delar kommer att översättas genom deras koppling till avbildavbild-ningarna. 43 Denna begräsning av materialet leder till att en del av helhetsbilden av tidigare analyser av Göbekli Tepes avbildningar kommer att förloras men kommer inte att påverka studien i stort ef-tersom mycket av kultrelaterad litteratur är på engelska och även fynden från Göbekli Tepe är väl beskrivna på engelska.
Den ikonografiska analysen kommer att vara av fyra avbildningar, två var av två olika arter. Dessa arter är räv och vildsvin, vilka har valts ut genom att de är relativt vanliga i bildmaterialet från Göbekli Tepe (rävar utgör 14,8 % och vildsvin 8,7 % av det totala bildmaterialet).44 Utöver
detta är båda däggdjur vilkas könsorgan inte är undangömda, till skillnad från fallet med det allra vanligaste djuret, ormen. Av dessa fyra avbildningar kommer det för varje art vara ett exempel som är identifierbar som hane och en som har en mer osäker könsbestämning då den saknar den identifierbara penisen. Anledningen till att enbart ett begränsat antal avbildningar kommer att analyseras är den begränsade tillgången till fotografier av avbildningar som finns. Utöver detta behöver antalet inte heller vara särskilt stort för denna studie. Ett mål med studien är att avgöra om det är riktigt att säga att alla avbildningar är av hankön, vilket gör att om vi inte kan göra denna bedömning med säkerhet är min frågeställning besvarad. Studien är inte genomförd för att motbevisa att det finns manliga avbildningar utan för att motbevisa att alla är av hankön. Utöver de fyra primära avbildningarna som används i analysen så kommer två stycken till att analyseras. Den ena är vad som kallas graffitti av Klaus Schmidt som är en avbildning av en kvinna som har något emellan benen i sitt könsorgan. Den andra är en av de mer abstrakta avbildningarna vilka är svårtolkade. Andra pelaren har numret 43 i byggnad D och visar fyra fågelliknande varelser i samband med andra djur, en människa samt geometriska former. Graffitin och Pelare 43 diskute-ras för dediskute-ras relevans till argumentationen angående könstolkningarna samt för att de är exempel på hur stilen inte är begränsad till avbildningar av djur. En kombinerad analys av forskningslitte-raturen och avbildningarna görs för att se om vi kan definitivt identifiera alla avbildningars kön. För att underlätta analysen har ritningar av avbildningarna gjorts och kommer att presenteras med bilder ifrån utgrävningen. Inkluderandet av bilderna är inte bara för att underlätta läsandet av studien utan även för att ikonografin inte kan förstås enbart med litteratur. Enbart text gör för-ståelsen för avbildningar som är ett visuellt medium nästan omöjligt då beskrivningar som görs av avbildningarna är subjektiva.
43 Schmidt 2016.
2. Analys
De folk som byggde och rörde sig i Göbekli Tepe levde i en period av människans historia då man fortfarande var jägare och samlare. Jägare-samlare anses ha haft en väldigt nära och intim relation med naturen som de levde i, oberoende av om detta var kunskaper om naturen och väx-terna som var en del av landet eller om det var djuren, insekväx-terna, fåglarna eller fiskarna som ockuperade landskapet.45 Denna närhet blir relevant med tanke på den naturtrogna stil som
kän-netecknar djuren som är avbildade på de T-formade pelarna. Utan denna intima kunskap kunde människorna inte ha skapat naturtrogna avbildningar. 46 En annan sak som talar för att
konstnä-rerna visste hur de som de avbildade djuren såg ut i verkligen och hade studerat dem på nära håll är hur en stor del av avbildningarna tycks vara i naturlig storlek.47
Mer förvånande är att det finns bevis för att konstnärerna av avbildningarna använde visuella tekniker för att skapa illustrationer av att djuren är i rörelse. Ett exempel av denna illusion av rö-relse kommer med att konstnärerna konstruerade byggnaderna skulle vara en mötesplats mellan
människa och djur. Mötet skapas genom de avsiktliga placeringarna av avbildningarna i det ritu-ella området och hur de ”hoppar” emot byggnadens besökare (Fig. 7).48 En betoning på att djuren
är i rörelse kan ses på alla Göbekli Tepes pelare. Denna dynamiska avspegling kan ses genom användandet av flera stilistiska tekniker. Den första tekniken är avbildandet av djur i ”sned” po-sition, så kallad oblik teknik. Oblik teknik är en teknik som använder sig av djur som avbildas med böjda ben i olika positioner för att påkalla rörelse i bilden. Ett känt exempel på detta är av-bildandet av en häst med sina ben böjda på olika sätt för att återge rörelsemönstren som hästen går igenom i galopp (Fig. 4). Den andra tekniken är vad som på engelska kallas ”split-action”. Denna teknik fokuserar på att återge det avbildade objektet i olika tidpunkter. ”Split- action” uppnår detta på två sätt antingen genom användningen av flera lager som avbildar samma kroppsdel i olika positioner på samma kropp. Det andra sättet är att avbilda samma objekt flera gånger på samma linje som går i riktningen som djuret rör sig i. I Göbekli Tepe kan vi se dessa tekniker, fast i en mer rustik och okomplicerad variant, i avbildandet av både rovdjur, gräsätare
45 Ingold 2002, 111.
46 Peters & Schmidt 2004, 183. 47 Schmidt 2004, 3.
48 Busacca 2017, 314.
samt fåglar.49 Jägar-samlarsamhället hade inte bara en intim kunskap om de avbildade djuren
utan de hade också kunskapen att avbilda djuren i rörelse.
2.1 Bakgrund
Schmidt beskriver hur det kvinnliga könet saknas från Göbekli Tepe, både när det gäller avbild-ningar av djur och människor.50 Schmidt medger att det finns ett undantag till detta, en singulär
avbildning av en naken kvinna, men denna klassar han som graffitti (Fig. 14).51 Påståendet stöds
av att avbildningen är av sämre kvalitet och utförande jämfört med alla andra avbildningar i om-rådet. Hon är däremot det enda bekräftade undantaget och resten av avbildningarna anses vara av hankön (se vidare: kap. 2.5).52
Fynden från Göbekli Tepe har lett till att platsen tolkas som ett kultiskt centrum och domi-nansen av mansdominerad symbolik har bidragit till att den neolitiska religionen och kultutöv-ningen ansetts ha en koppling till det vilda, en domän som ansågs vara primärt manlig.53 Det
vilda och manliga brukar också i dessa sammanhang kopplas till våld, något som inte bara kom-mer av den aktiva manliga stereotypen utan även genom Göbekli Tepes fokus på farliga djur.54
Dessa djur inkluderar rävar, vildsvin, ormar, lejon och skorpioner, vilka alla finns avbildade i stort antal i området. Rovdjur eller andra farliga djur är de som är mest vanligt förekommande bland motiven även om ofarliga djur som vattenfåglar och stora växtätare också avbildats.55
Tolkningar med fokus på det aggressiva stöds också av det stora antalet av avbildningar som har sina penisar avbildade. Dessa könsorgan är dessutom erigerade vilket har ansetts utgöra ett domi-nerande och vilt tema. Tolkningen återspeglar de antagen manlig symbolik i vilken ses som ag-gressiva, aktiva och dominanta.56 Detta tema av dominant/manlig ikonografi har av forskare getts
en stor roll i det neolitiska religiösa livet, ett sätt att hantera en restriktiv vardag och intensivt so-cialt liv.57
En annan tolkning är att en jakt-kult dominerade aktiviteterna i Göbekli Tepe. Tolkningen är baserad dels på den hankönade dominansen i det ikonografiska utbudet och dels på de skelettde-lar som hittats i fyllningen i byggnaderna. I byggnaderna har stora mängder med benbitar funnits från ett stort antal djur, fåglar och fiskar, totalt 42 olika arter, varav 20 arter av däggdjur, 20 få-gelarter och två fiskarter.58 Bland dessa skall det noteras att en hög frekvens av ben från räv har
identifierats. Benen av rävar som hittats på platsen har skador på dem som visar hur de flåtts, tro-ligtvis för att använda fällarna för att pryda stenbänkarna i de olika husen. Att rävarna användes för sina fällar stödjs också av hur tassarna med deras ben bevaras i fällen och saknas därigenom i kvarlämningarna. Många arter av rovfåglar har på samma sätt jagats för sina fjädrar och klor.59
Det kan inte sägas att djuren blivit enbart jagade för sitt kött som en mat-källa. Skeletten som skulle ha kommit från matlagning och konsumtion är för stor i mängd och det finns skador på be-nen som tyder på att de var flådda och inte styckade. Området har också en stor frånvaro av orga-niska material, exkluderande ben.60 Frånvaron av indikationer för användningen av eld inom
Göbekli Tepe spelar en stor roll i detta argument då elden skulle ha bevarat organiskt material genom förkolning och kolen skulle funnits kvar på platsen.61 Genom dessa argument så kan vi
vidare motbevisa att djuren som jagats skulle ha varit enbart för konsumtion i Göbekli Tepe. Vi-dare så skall det tas i åtanke att alla de hittade benen i Göbekli Tepe blivit brutna i små bitar på
49 Busacca 2017, 322. 50 Schmidt 2011, 246. 51 Schmidt 2011, 246. 52 Verhoeven 2002, 242. 53 Verhoeven 2002, 252. 54 Verhoeven 2002, 248. 55 Busacca 2017, 317. 56 Verhoeven 2002, 252. 57 Busacca 2017, 319-120. 58 Peters & Schmidt 2004, 206. 59 Peters & Schmidt 2004, 207. 60 Schmidt 2011, 241.
ett sätt som signalerar att de var skräp. Detta sätt att hantera benrester har setts på flera andra ne-olitiska utgrävningar.62 Det är fullt möjligt att de skelett som hittats i Göbekli Tepe har blivit
fraktade dit i samband med att de byggnader som inte längre används fyllts upp med benresterna och annat skräp från olika bosättningar i närheten.
Det kan dessutom bekräftas att de typer av djur som är avbildade även återfinns bland ske-lettmaterialet men vi kan inte bekräfta det motsatta, dvs. alla arter som återfinns i skelettmateri-alet finns inte avbildade på pelarna.63 Om det vore en jaktkult kan det dessutom vara svårt att
för-klara de mänskliga skelettbitar som också hittats på platsen.64
2.2 Djurpelarna i Göbekli Tepe
T-pelarna som fyller byggnaderna i Göbekli Tepe är monoliter, dvs. huggna från ett individuellt stenblock. I Lager 3 mäter de emellan 3,5 upp till 5 meter i höjd och kan väga upp till 10 ton. Pe-larna är placerade i symmetriska mönster i fyra cirkulära/ semi-cirkulära byggnader (Byggnad A-D) med upp till 12 pelare i varje byggnad (Fig. 4). Pelarna är sammankopplade med hjälp av stenbänkar eller väggar. I mitten av byggnaderna står två pelare, dessa kallas tvillingpelare och är i regel större och av högre kvalitet än de omkringliggande pelarna som omringar dem. Även avbildningarna på dessa tvillingpelare är mer komplexa än de andra och de är alltid dekorerade till skillnad ifrån de cirkulerande pelarna.65 Fram till år 2002 hade det hittats 37 pelare i Lager 3
var av 22 är dekorerade.66 På dessa pelare är också en stor mängd djur avbildade och ofta är det
ett stort antal av olika arter som är avbildade på samma pelare. I byggnaderna A-D (Fig. 5) är to-talt 81 djur avbildade (antalet är uppskattat då antalet ormarna kan vara betydligt större än de
62 Schmidt 2011, 242.
63 Peters & Schmidt 2004, 206-209. 64 Schmidt 2011, 243.
65 Peters & Schmidt 2004, 182. 66 Peters & Schmidt 2004, 182.
som ännu räknats på grund av pelarnas skador eller tolkningar som kan vara antingen nät eller ormar). De fem vanligaste djuren i byggnaderna är ormar 28,4 %, rävar 14,8 %, vildsvin 8,7 %, tranor 6,2 % och uroxar 3,7 %.67 Majoriteten av däggdjuren är avbildade med synliga könsorgan
och alla de djuren som är avbildade har tolkats som handjur oberoende vilken art eller om de har synliga könsorgan.68
I analysen av avbildningarna har ett urval gjorts i avbildningarna inför analysen. De avbild-ningar som valts ut för närmare analys är arter vars könsorgan är synliga från utsidan och de är några av de vanligaste arterna i Göbekli Tepe: vildsvin och rävar. Ur de valda arterna har fyra individer valts, två som kan identifieras som hankön och två som inte enkelt kan könsidentifieras. Utöver detta så har graffittin ifrån byggnad H analyserats pga. att det är det enda exemplet på en fullt identifierbar mänsklig kvinna samt Pelare 43 i byggnad D som föreställer antropomorfa fåglar som anses vara gravida (Tabell. 1).
Djurart Byggnad Pelare Könsidentifiering
Räv B 10 Hankön
Räv D 33 Honkön
Vildsvin C 12 Hankön
Vildsvin C 27 Honkön
Graffitti av en kvinna H
(Sten-bänk) Honkön
Antropomorfa fåglar D 43 Honkön (pga. fåglarnas graviditet)
2.3 Analys av rävar
Räven är den vanligaste avbildningen efter ormen.69 I detta avsnitt kommer en analys av två
av-bildningar av rävar att presenteras. Den första (Fig. 6 & 7) kan lättare identifieras som en avbild-ning av ett handjur och den andra har en osäkrare identifiering (Fig. 8 & 9). Könsidentifieringen kom primärt ifrån deras könsorgan på grund av att skillnaderna mellan rävarnas kön är begrän-sade till kroppens storlek samt deras könsorgan.70 Kroppens storlek kan inte tas med som
argu-ment i analysen då vi inte har någon pelare som har ett stort antal rävar avbildade nära varandra vilket behövs för att kunna göra en jämförelse av djurens storlek. För att bekräfta att avbildning-arna var skapade av samma bildhuggare så skulle ett större antal av rävavbildning-arna behövts vara på samma Pelare. Detta hade bekräftat att avbildningarna var skapade av konstnärer aktiva i samma tidpunkt.
67 Peters & Schmidt 2004, 185.
Uroxarna kallas också Aurochs.
68 Peters & Schmidt 2004, 215. 69 Busacca 2017, 317.
70 Olsson 2019.
2.3.1 Rävavbildning i Byggnad B
I Figur 6 ser vi en avbildning med ett motiv av en räv i naturlig storlek. Denna räv är avbildad på Pelare 10, vilken är tvillingpelare till Pelare 9, i Byggnad B som upptäcktes 1998. Räven är av-bildad i ett framåtskutt, liknande en hund som hoppar fram mot en bekant människa på bakbe-nen. Denna rörelse beskrivs vara riktad emot besökaren i byggnaden.71 Bakgrunden på Pelaren är
neutral och inte dekorerad, vilket är ovanligt och skiljer sig från de andra avbildningarna som analyseras i denna studie. Pelarna brukar generellt vara mer dekorerade. Storleken av rävmotivet sträcker sig över hela horisontella linjen av den undre delen av pelaren.
Avbildningen visar vad som troligtvis är en räv av hankön, vilket indikeras av könsorganens framträdande plats framför bakbenen. Genitalierna är placerade där man skulle hitta dem i en le-vande räv och de har avbildats i ett tillstånd av erektion.72 Detta antyds av att penisen står i linje
med magen även i en hoppande rörelse. Avbildningen är kategoriserad som markerad i denna studie. Markeringen kan ses genom att det inte bara finns en antydan till markeringen i form av en penis utan en helt utritad. De stilistiska drag som vi kan se på denna pelare är hur räven är en-sam i att avbildas på denna sida av pelaren till skillnad från vad vi kan se på pelarna i Byggnad C. Räven är också av en väldigt enkel och detaljlös design på gränsen till att den bara är en silu-ett. Räven saknar detaljer som klor eller tänder och dess öga är väldigt svagt markerat. Frånvaron av dessa detaljer gör att räven inte ser särskilt farlig ut. Det som talar för att rävens anatomi stämmer är den naturtrogna utformningen av lederna i benen samt var de sitter.
71 Schmidt 2016, 132-133. 72 Hodder & Meskell 2011, 239.
Figur 6. Rävavbildning på pelare 10.
2.3.2 Rävavbildning i Byggnad D
Räven på Pelare 33 (Fig. 8) finns på en av Pelarna som är placerade i omkretsen av Byggnad D och är inbyggd i väggen.73 Liksom räven Pelare 10 (Fig. 6) kan räven på Pelare 33 ses i
hop-pande position med öppen mun. En av de större skillnaderna är att denna räv har kortare nos och minde distinkta öron. Positionen av rävmotivet på denna pelare observeras på den nedre delen av pelaren. Motivet är avbildat i en mer vertikal position på pelaren och är inte lika horisontell som räven på Pelare 10 (Fig. 6). Bakgrunden av pelaren har vaga geometriska former som är väldigt svåra att utskilja. Storleken av rävmotivet är som på Pelare 10 (Fig. 6) i naturlig storlek och den är ensam i att vara avbildad på sin pelare.
Avbildningen av räven i Figur 8 är betydligt svårare att könsidentifiera. Denna räv har inga tydliga könsorgan. Om man bortser från könsorganen; är storleken det enda identifierande skill-naden mellan honrävar och hanrävar. De hankönade rävarna är aningen större än honorna.74
Pro-blemet är att det saknas ett större antal avbildningar av samma art på en publicerad pelare så att studier av storlekarna kan jämföras. Kategoriseringen av denna rävs avbildning är omärkt. Det kommer igenom hur avbildningen inte har markeringen av synliga könsorgan. I avbildningen kan vi inte se någon antydning till att synliga könsorgan skulle ha varit en del av avbildningen i nå-gon del av den konstnärliga processen. Kategoriseringen av denna avbildning är enkel på grund av de klara och hårda linjerna som utgör rävens siluett.
73 Schmidt 2016, 183. 74 Olsson 2019.
Figur 9. Ritning av rävavbildningen på Pelare 33.
Vidare är det värt att påpeka att det troligtvis inte är så att penisen har funnits på räven för att den senare skulle nötts ner av tiden. Observationen kan ses genom hur resten av rävens siluettlin-jer fortfarande är skarpa och hur linsiluettlin-jerna framför djurets bakben är hela och inte har framstående avbrutna linjer som är tecken på att rävens avbildning har ändrats.
2.4 Vildsvinsavbildningar i Byggnad C
I detta avsnitt kommer två avbildningar av vildsvin att analyseras. Vildsvinet är det tredje vanlig-aste djuret i Göbekli Tepes avbildningar och avbildas vanligt tillsammans med andra arter.75
2.4.1 Vildsvin med tranor och räv
Liksom Pelare 33 är även Pelare 12 inbyggd i väggen men denna i Byggnad C (Fig. 10).76
Vildsvinet på Pelare 12 är avbildad i en gående rörelse. Motivet av vildsvinet är på den övre delen av den undre delen av pelaren (övre
de-len av den av den vertikala dede-len av T-pelaren) och är inte fullt avbildad, då vildsvinet saknar del av sin rumpa och sin svans. Under vildsvinet kan huvudet av en räv ses, motivet av räven är se-parat från vildsvinet och de rör inte varandra. Horisontella delen av pelaren är dekorerad med fem fåglar, som identifierats som tranor av Schmidt samt geometriska mönster i formen av ett rutmönster i bakgrunden av tranorna.77 Dessa geometriska mönster går runt och bakom tranorna.
Att detta är ett vildsvin av hankön kan vi se genom hans erekta penis som står mot magen, hans framträdande testiklar samt hans hörntänder som växer ur underkäken. Den tand som vi kan se framstående i avbildningen har vuxit så pass att den nu börjat böja sig över överkäken.
Avbild-75 Busacca 2017, 317. 76 Schmidt 2016, 150. 77 Schmidt 2016, 150.
Figur 11. Ritning av avbildningen av ett vildsvin på pe-lare 12.
ningen av vildsvinet är kategoriserad som markerad genom närvaron av det avbildade könsorga-net. Vildsvinet är avbildat med ett extremt fokus på detaljer. Om vi tittar närmare kan vi se hur klövarna har inristade leder och det är genom dem som den böjer på benen. Hörntanden i under-käken växer direkt ur benet och lyfter överläppen samt att klövarna delar sig. Vid närmare studie av penisen kan vi också se ett prominent huvud som en riktig penis har. Just huvudet av penisen i avbildningen kan också tolkas som det spiralformade penishuvud som vildsvin naturligt har.78
Tolkningen baseras på att huvudet av penisen är smalare än resten och är spetsig i toppen.79
2.4.2 Vildsvinsavbildning med relief av ett lejon.
På Pelare 27 har den vertikala kortsidan under den horisontella delen av T-pelaren analyserats. Kortsi-dan är dekorerad med en avbildning av ett vildsvin som sträcker sig över hela horisontella längden av kortsidan på en bakgrund med två vertikala streck som delar bakgrunden i tre jämna delar. Strecken går över hela kortsidan. Ovanför vildsvinet så finns det en relief/staty i form av ett lejon som är i lig-gande position, vertikal med huvudet ner emot mar-ken. När vi kommer till avbildningen på Pelare 27 i Byggnad C (Fig. 13) observeras en mer problema-tisk könsidentifiering. Vildsvinet har inte något framträdande könsorgan.
Problemen slutar inte där, eftersom det finns två tolkningar av denna avbildning enligt denna stu-die. Den första möjligheten är att det är en kulting. Det kan motiveras av vildsvinets rundare form, mindre svans, mindre öron samt en specifik detalj i avbildningen. Framför vildsvinets bakben kan vi se antydan till en utstickande del. Denna del kan vara en antydan till en väldigt liten penis. Problemet med antagandet om det är en penis är skill-naden i de stilistiska dragen som vi ser i avbildningen av alla andra penisar. Penisar från andra
78 Kuster & Althouse 2007, 71. 79 Ohlsson 2019.
Figur 12. Avbildning av vildsvin samt relief/staty av lejon på Pelare 27.
avbildningar i Byggnad C (Fig. 11). Penisen på avbildningen på Pelare 12 (Fig. 10), är väldigt framträdande med både penisskaftet, ollonet och testikeln grafiskt avbildade. Att vildsvinet på Pelare 27 inte skulle ha en helt utritad penis utan bara en bula går emot de stilistiska dragen i byggnaden. Om vi däremot antar att det är menat att vara en penis så talar frånvaron av tänderna i underkäken och den rundare formen av kroppen för att detta skulle vara avbildningen av en kulting och inte ett vuxet djur. Den andra möjligheten är att det är ett vildsvin av honkön. För att stödja denna tolkning kan vi också använda oss av vildsvinets rundare form samt saknaden av de undre huggtänderna, för även om man tolkar den främre delen av nosen som en käk tand är den betydligt mindre än de andra som setts vilket också är ett tecken att det är en vildsvinshona som är avbildat.
Könsidentifieringen försvårar kategoriseringen av avbildningen, detta kommer med hur av-bildningen av vildsvinet saknar tydliga könsorgan men har en bula mellan benen som inte sitter ihop med varken linjen som går till benen eller den som fortsätter buken. I detta fall så är katego-riseringen omarkerad även om tvetydigheten av bulan gör identifieringen svårare. Markeringen är inte i detta fall klar nog för att bli kategoriserad som markerad, i denna studie så är omarkerad definierad som den parten som varken bekräftar eller förnekar markeringen. Avbildningen är inte tydligt nog markerad för att bli kategoriserad som markerad.
2.5 Graffitti av en kvinna från Byggnad H
Graffittin av en kvinna kan hittas i Byggnad H i Lager 2. Avbildningen är av en betydligt lägre kvalitet i relation till de andra avbildningarna i Göbekli Tepe. Avbildningens låga kvalitet är den huvudsakliga punk-ten i argumentationen för att detta är graffitti. Avbildningen är av en människoliknande skepnad som har bröst och kvinnligt könsorgan som har två föremål utstickande ifrån sig samt mänskliga händer och fötter. Dessa komponenter leder till identifikationen av avbildningen som en mänsklig kvinna. Kvinnans huvud är formad som det av en trilobit, rund i formen med ovala utformningar ned mot axlarna. Ansiktets drag är bara två små utformningar till ögon och två streck som antyder till utformningen av en näsa. Kvinnans vänstra hand är missbildad och ser ut som att den smälter men det är svårt att bekräfta detta då stenen har större skador i detta område. Kvinnans bröst är avbildade i siluett på båda sidorna av hennes bröstkorg, de har bröstvårtor och hänger nedåt. Könsorganet har två distinkta objekt utstickande ifrån sig, det vänstra
Figur 14. Graffitti av en kvinna på stenbänk i
objektet (från läsarens sida) ser ut som en liten, mänsklig figur som sträcker ut sina armar ovanför sitt huvud. Att figurinen är en människa antyds dels av dess armar samt att den har ett huvud med stilistiskt liknande ansiktsdrag som kvinnan. Det andra objektet är svårare tolkat på grund av dess mer abstrakta form. Denna avbildning har blivit identifierad som en kvinna vilket leder till hur den klassificeras som omarkerad.
2.6 Antropomorfa fåglar och man i Byggnad D
På Pelare 43 i Byggnad D återfinns fyra fåglar, två ormar, en skorpion, ett lejon, en oidentifierbar varelse och en huvudlös man. Utöver detta har pelarens övre horisontella del en stor mängd av geometriska möns-ter. I dessa mönster ser vi en varelse med underutvecklad kropp liggandes i fosterställning med huvudet nedåt. Att det är en varelse kan ses genom att den har både öga, näsa och mun, vilket gör att den står ut ifrån de geometriska former som omringar den. Av de fyra fåglarna så har tre vad som tolkas som mänskliga ben och avbildas i en sittande position. Dessa tre är avbildade på den övre horisontella delen av pelaren. Den största av fåglarna är avbildad på åskådarens vänstra sida med ett tomt utrymme runt omkring. Fågeln håller ett runt objekt i sina vingar och tittar på det. Objektet tolkas som att vara mannens huvud.80 Fågeln
har sina vingar utspridda och dess hals är dekorerad med någon slags smycken. De tre fåglarna har avbildats med utstående magar. Fåglarnas magar och antropomorfa utseende har gjort att de tolkats vara gravida.81
Tolkningen av att dessa hybrider mellan fågel och människa skulle vara gravida leder till att deras kön kan
80 Hodder & Meskell 2011, 246–247. 81 Hodder & Meskell 2011, 246–247.
argumenteras vara kvinnliga eftersom det generellt bara är honkönade varelser som kan bli gravida. Köns-identifieringen av dessa fåglar blir att de är kvinnor.82 På denna horisontala del av pelaren är även en orm
avbildad bredvid en av fåglarna. Ormen är avbildad i en slingrande rörelse i riktning mot marken. I bak-grunden av ormen och en av fåglarna kan en stor mängd av geometriska mönster ses. Alla fåglarna tittar år deras vänstra sida.
På den undre vertikala delen av pelaren återfinns avbildningarna av fem figurer: en orm, en skorpion, ett lejon, en fågel och vad som tolkas som en man. Överst är skorpionen avbildad och bredvid den kan en orm och ett lejon delvis ses. På undre delen av pelaren ses huvudet och halsen av en fågel. På fågelns rygg står en mänsklig form med en arm höjd i en vinkande gest, könsidentifieringen av denna människa är man-lig. Mannen har vare sig huvud eller nacke men han har en erigerad penis som står riktad emot fågelns hals. Av de fullt synliga avbildningarna på pelaren har mannen klassificerats som markerad genom hans synliga könsorgan. Fåglarna har klassificerats som omärkta genom deras gravida magar och frånvaron av könsor-gan. Skorpionen, ormen och den oidentifierade varelsen har klassificerats som omärkta genom frånvaron av synliga könsorgan.
82 Att ordet kvinnor används i detta argument kommer igenom att fåglarna tolkas som en hybrid av fåglar och
3. Diskussion och slutsatser
Studiens syfte var att se om det är rimligt att säga att alla avbildade djur i Göbekli Tepe är av hankön och vilka argument som framställs för att stödja denna tolkning. Genom att det historiskt har funnits två olika forskningsläger, först den kvinnodominerade tolkningen och sedan den manliga så är det viktigt vilket sätt de könstolkningar som nu gjorts för att undvika de misstag som gjorts förut.83 Genom denna uppsats studier finns de flera svar på dessa frågor. Det kan dock
inte nog betonas att platsen Göbekli Tepe och kulten som berörs i den här uppsatsen är den äldsta som vi idag känner till och att det materialet som tolkningarna baseras på utgörs av byggnader och avbildningar. Vi har inga litterära eller orala ledtrådar om vad dessa människor berättade med dessa bilder, hur deras religion såg ut eller hur deras relationer till varandra var. Det gör att vi endast kan göra antaganden, spekulera och det som i dagsläget kan sägas om avbildningarna och deras betydelse är att de är ett unikt visuellt språk som ännu inte har någon definierbar tolk-ning eller översätttolk-ning.84
3.1 Är alla avbildningar hankönade?
Den huvudsakliga frågeställningen i denna studie har varit om det bara var handjur som avbilda-des i Göbekli Tepe och analysen klargör att det inte finns ett underlag för att alla avbildningarna kan bekräftas vara hankönade. De stilistiska dragen av avbildningarna kopplat med de samtida konstnärers kunskaper är så pass avancerade att det inte är troligt att de inte medvetet kunde för-medla sina avbildningars kön. Nedan bryter vi ner dessa resultat i tre delar för en djupare genom-gång, utifrån de stilistiska dragen och deras betydelse för identifieringen för att sedan diskutera de tekniska bitarna och avsluta med en genomgång av den mansdominerande tolkningen. 3.1.1 Stil
Stildragen som kan ses i rävarnas avbildningar är relativt simpla jämfört med vildsvinens, vilket vi kan se genom att vildsvinen avbildas med tydligt markerade klövar och vikta öron. Detta är även fallet med vildsvinet på Pelare 27 (Fig. 13) som är mindre detaljerad än vildsvinet på Pelare 12 (Fig. 11). Rävarna har vare sig markerade tänder eller tår/klor, men oberoende av avbildning-arnas grad av detaljer har de djuren som har penis den väldigt prominent framhävd. Oberoende av art är det tydligt att om konstnärerna tydligt ville ange att det rörde sig om handjur var de fullt kapabla att framställa dessa. I fallet med rävarna kan vi även se hur deras siluetter är väldigt tyd-liga, vilket är en skillnad ifrån vildsvinen som är mer en del av resten av pelaren. Vildsvinen återfinns dessutom i båda fallen tillsammans med andra element. Dessa illustrationer står i kon-trast till rävarna som båda avbilas ensamma. Denna detalj visar hur stilarna ändras och utvecklas och att konstnären även hade förmågan att göra denna sortens subtila stilistiska val.
Genom att vi har två avbildade arter i tre byggnader kan vi också se stilen som de olika byggnaderna använde sig av i sin konst. En tolkning är att de olika arterna avsiktligt avbildas på olika sätt, även om rävarna är ifrån olika byggnader har de väldigt skarpa siluetter samtidigt som vildsvinen var vagare i sin framställning. Allt detta talar om för oss att det troligtvis finns stilist-iska teman i de olika byggnaderna. De stiliststilist-iska temana kan ha kommit av att de olika byggna-derna troligtvis fyllde olika funktioner, eller var skapade av olika stammar av jägar-samlare fa-miljer/grupper.85
83 Hodder & Meskell 2011, 237. 84 Schmidt 2011, 245.
De gemensamma ikonografiska drag som denna studie har identifierat i pelarna i de olika byggnaderna är fokuserade på storleken och placeringen av motiven. Översiktligt så är de pri-mära motiven betydligt större än de andra på samma pelare tex. Pelare 43 (Fig. 17) eller Pelare 12 (Fig. 10), i fallet då motivet är ensamt på sin pelare så tar motivet upp majoriteten av pelaren tex. Pelare 27 (Fig. 12) eller Pelare 10 (Fig. 6). Motiven på pelarna är figurativa eller geomet-riska i sina former, antingen så föreställer de djur/människor eller geometgeomet-riska former ock möns-ter. Figurerna rör inte vid varandra eller de geometriska figurerna, till skillnad från de geomet-riska formernas relationer till varandra och som rör varandra på flera ställen. Alla pelarnas motiv är skilda från varandra och bakgrundens mönster. I de analyserade pelarna finns det även en upp-delning i hur dekorerade pelarna är. Denna studie har hittat två ikonografiska typer i de analyse-rade pelarna, antingen så är de tungt dekoreanalyse-rade, i dessa fall så finns det motiv och dekorationer i större antal på pelarna t.ex. Pelare 43 (Fig. 17), Pelare 27 (Fig. 12) och Pelare 12 (Fig. 10), alter-nativt så har pelarna bara singulära motiv som är ensamma i att dekorera pelaren t.ex. Pelare 33 (Fig. 8) och Pelare 10 (Fig. 6).
3.1.2 Teknik och detaljer
Konstnärerna ansvariga för djurmotiven i Göbekli Tepe använde sig av olika tekniker för att av-bilda djur i rörelse. I denna studie har vi sett konstnärernas anlag och preferens för den oblika tekniken i avbildningarna. Både rävarna och vildsvinen vill ge illusionen av rörelse. Rävarna hoppar och vildsvinen går/springer visar oss att dessa skall återge riktiga djur. Ett exempel att djuren skall vara verkliga kan vi särskilt se i vildsvinet på Pelare 12 (Fig.11). Denna förmåga att rita ut anatomi visar på konstnärernas tekniska förmåga och vilja att avbilda något på naturtroget vis. Det verkar därmed otroligt att dessa människor inte skulle ha tillräcklig kunskap om de va-relser som de avbildat för att deras avbildningar inte skulle illustrera det kön som de vill. Det kan därför inte sägas att de djur/människor som inte har könsorgan skall vara av hankön. En del av pelarna har avbildats i antropomorfa former med armar och händer samt vad som tolkas som bäl-ten och höftskynken.86 Även om de antropomorfa forskarna tolkas som manliga finns inte några
indikationer på vilket kön som de skall föreställa. Ingen av pelarna har någon indikation av kön överhuvudtaget.87 Oberoende av detta har pelarna tolkats som manliga och forskare jämfört
pe-larna i sig som stora penisar vilka reser sig ur jorden. Tolkningen kommer genom den långa pela-ren med ett bredare huvud ovanpå, denna tolkning är baslös då vi inte har några bevis för att detta skulle vara fallet.88
En slutsats som kan dras efter närmare analys av de manliga könsorganen i denna studie är vid analysen av vildsvinsavbildningen på Pelare 12 (Fig. 11). Här blev det tydligt att det finns två sätt att se på avbildningen av vildsvinets penis om man tolkar designen efter verklig anatomi. Antingen som en vildsvinspenis med ett skruvliknande eller spiralliknande huvud, eller som en mänskligt anatomisk penis. Dessa två olika tolkningar stödjer idén om konstnärernas kunskaper i att medvetet naturligt avbilda på olika sätt.
Vi börjar med att diskutera konsekvenserna om det är en vildsvinspenis. Tolkningen leder oss till att vidare bekräfta teorin om hur intim relationen mellan jägar-samlarfolk och naturen runt dem är. En kunskap om hur vildsvinets penis ser ut visar att det är folk som har lärt sig allt om djuren runtomkring sig och vill hedra dessa djur i sina avbildningar med realistiska detaljer som möjligt. Om vi tolkar avbildningen som att istället ha en mänsklig penisblir konsekvenserna annorlunda. Denna tolkning visar också hur medvetna alla beslut på avbildningarna är. Det blir väldigt svårt att argumentera för att en konstnär inkluderar en mänsklig penis på ett vildsvin utan att detta är ett medvetet val. Tolkningen förstärker också idén att de djur som inte har en penis är menade att inte ha en penis. För på samma sätt som inkluderandet av denna mänskliga penis är ett medvetet val är också frånvaron av den det. Vidare kan det diskuteras om vildsvinets penis är mänsklig, är rävens det också? För om den är det kan man spekulera varför man har avbildat dessa djur med mänskliga penisar? Vilket är ett ämne för vidare forskning. Det som är klart är
däremot att de djur som avbildats utan penisar är menade att inte ses som hankönade. Vi kan där-emot inte bekräfta att de är av honkön utan enbart säga att de inte är av hankön.
3.2 Varför säga att alla är handjur?
När det kommer till det kvinnliga könets frånvaro så kan denna studie se en tydlig koppling mel-lan tolkningarna i Çatalhöyük och Göbekli Tepe. Tolkningarna av könen i Göbekli Tepe ser ut att vara ett svar på fynden ifrån Çatalhöyük. Fynden från Çatalhöyük tolkades och användes som bekräftelse på en kvinnodominerad kult, i spåren av feminismens stora påverkan inom arkeolo-gin, även om de faktiska fynden från platsen inte egentligen stödjer en kvinnodominerad kult. I själva verket hittades 71 % manliga fynd och 29 % kvinnliga, vilket stödjs av studierna av Hodder och Meskell.89 När dessa siffror kom ut efter vidare studier på platsen så var hade redan
kulttolkningen spridit sig till en stor mängd av utgrävningar i Turkiet och Syrien. Konsekven-serna blev en total vändning i hur kulterna tolkas samt inställningen till könsidentifieringarna av avbildningar. Senare, när Göbekli Tepe börjat utgrävas och dess avbildningar tolkas, kom denna ändrade inställning att dramatiskt påverka tolkningarna. En extrem blev ett svar på en annan, från den väldigt kvinnodominerade kulten till en mansdominerad kult som inte avbildar några honkön. En stor skillnad finns dock mellan de olika fallen. I Göbekli Tepe är majoriteten av de avbildade djuren identifierbara som manliga genom deras blottade könsorgan. Tolkningen av den mansdominerade kulten har nu spridit sig och är den primära när det kommer till tolkningarna ifrån Göbekli Tepe. Utgrävarnas uttalanden är därmed förståeliga men troligtvis subjektiva i sin natur. När Peters och Schmidt säger att ‘On the pillars, only male animals have been displayed,’90
förmedlar de att det enbart finns hankönade avbildningar i Göbekli Tepe. Vilket vidare uttrycks av Verhoeven ’Interestingly, all the depicted animals on the pillars and other objects are male.’
91Det är denna tolkning som är den primära när det kommer till avbildningarna. Uttalandet är ett
uttryck för vad denna studie argumenterar vara en alltför extrem mentalitet. Enligt analyserna i denna studie finns det inget stöd för detta uttalande. Då inte alla avbildningar har synliga man-liga könsorgan så är detta uttalande inte objektivt sant. Alla avbildas inte med synman-liga könsorgan. Detta gäller däggdjur men är ännu mer uppenbart när det kommer till avbildningarna av insekter (Fig. 14). Detsamma gäller insekter som skorpioner och spindlar då de har utförsgångar och lag-ringsreservoarer för spermier i kroppen som bara visas när de används.92. Hodder och Meskell
ger uttryck för samma ståndpunkt som Peters och Schmidt: ‘One of the most surprising and dis-tinctive aspects of the Göbekli data is the lack of female symbolism.’93 Här igen kan vi se en
pri-mär tolkning av att det kvinnliga könet till största delen saknas ifrån Göbekli Tepes symbolism. Deras uttalande har inte heller något distinkt stöd i avbildningarna då det inte går att bekräfta de avbildningar som saknar distinkta könsorgan och genom Pelare 43 och dess fåglar som visar vad som denna studie hävdar är gravida fåglar i sina avbildningar. Hävdandet av att alla objekt är manliga kan inte bevisas. Schmidt beskriver bland annat en medelstor skulptur (33 cm), vilken han beskriver som en man som tittar upp på något med sina händer på magen. Schmidt beskriver att manen inte har något synligt könsorgan då inga är utritade i stenen. Könsidentifieringen talar för det extrema synsättet som dominerar forskarsamhället när det kommer till tolkningarna av avbildningarna i Göbekli Tepe. Statyn har inga könsorgan men tolkas ändå som manlig. Slutsat-sen är ännu ett uttryck för Här kan också ses inslag av det ignorerandet av bevis som var så pro-minent i Çatalhöyük.
Det är fullt förståeligt att teorierna som bygger på fynden från Göbekli Tepe har blivit foku-serade på den mansdominanta teorin. Människorna ifrån PPNA tiden levde i en tid där livet inte var garanterat säkert och kopplingarna mellan djur och människa kom som en konsekvens av na-turens vilda, farliga och aggressiva aspekter.94 Vidare på detta så kan den primära betydelsen av
maskuliniteten (hos både människa och djur) vara ett uttryck av auktoritet i både den materiella
89 Hodder & Meskell, 2011, 237. 90 Peters & Schmidt 2004, 215. 91 Verhoeven 2002, 241. 92 Lundquist et.al 2020.
och symboliska delen av deras liv. Ett sätt att ha kontroll över en annars osäker vardag.95 Denna
koppling har däremot en stor svaghet i att naturen beskrivs som vild. Konceptet vild och vilda djur är inte något som kom in i det mänskliga sinnet innan domesticering blev ett fenomen i sam-bandet med jordbrukets början.96 Utöver det finns det troligtvis inga domesticerade djur i Göbekli
Tepe eftersom samtidens ekonomiska system var enbart baserade på vilda djur.97 Hela
argumen-tet om hur djurens vildhet skall vara blir därmed problematisk. En av Verhoevens primära argu-ment bygger på denna koppling till det vilda. Mänskligheten var enligt Verhoeven bunden till det vilda och naturen var en domän som sågs som manlig och på så vis blev, genom avbildningarna, argumentet att människorna var bundna till vilda djur.98 Utöver det så skall männen vara de som
var i kontakt med det vilda genom att de var jägare samtidigt som kvinnorna skall ha varit i det säkra hemmet.99 Allt blir som sagt ogiltigt genom att konceptet av vilda djur och vildhet i
allmän-het inte finns ännu.
Ett argument stödjer att det inte enbart finns manlig symbolik kommer igenom Pelare 43 i Byggnad D (Fig. 14). Konsekvensen av detta blir också att tolkningarna och uttalandena angå-ende att det bara finns hankönade avbildningar i Göbekli Tepe blir ännu svårare att försvara. När utgrävare nu hittar dessa megalitiska byggnader och de som hittas är dessa detaljerade avbild-ningarna med farliga djur med tydligt avbildade könsorgan framme är inte idén om en mansdo-minerad kult långt bort. När man senare hittar avbildningar som inte har denna prominenta penis men majoriteten är fortfarande farliga djur är det lättare att ignorera delen av den frånvarande pe-nisen och stanna i samma teorier om kulten, oberoende om det fortfarande är sant.100 Vidare är
det enkelt att tänka att dessa människor inte var utvecklade nog socialt och religiöst för att skapa denna sortens kulter.101 När man konfronteras av en radikal idé är det enkelt att bara fokusera på
det vi vet var relevant för samtidens människor.
En teori som efter diskussionen om en mansdominerad kult med kopplingar till den vilda na-turen verkar troligare är en som primärt hanterar kopplingen och relationen mellan människa och djur. Grunden för tolkningen är animism, vars koncept går ut på att jagandet påverkar livskraften mellan djur och människa och på grund av detta så påverkas återfödelsecykeln som både djur och människa är en del av. Djuren ger sina liv så att människan kan leva och människan tar hand om djuren efter deras död så att de kan återfödas.102 Denna ömsesidiga relation står i stark
kon-trast till västerländska dikotomier då djuren i dessa sammanhang ses som aktörer med förmåga att kommunicera, de är jämlika varandra.103 I traditionella arkeologiska tolkningar så betonas det
symboliska och samtalande (de delar som kommunicerar med åskådaren och försöker tala om vad dess betydelse är) elementen av ikonografin, det som bilderna vill förmedla till åskådaren. Avbildningarna är aktiva deltagare, de agerar som språkrör mellan människan och de avbildade djuren.104 Att relationen mellan människa och djur var jämlik kan också ses genom tolkningen av
de antropomorfa fåglarna. Fåglarna, som tidigare nämnts, tolkas som hybrider av människor och fåglar och ger dem en stor symbolisk betydelse, för relationen mellan människa och djur. De är en del av båda världarna. Vidare håller en av fåglarna vad som tolkas som en mans huvud. Detta kan ses som att hybriden är den dominanta parten i förhållandet, fågeln är också tolkad som gra-vid vilket är en kvinnlig symbol. Allt detta visar på att djuren inte bara ses som djur utan som en jämlik del av samhället. Tidigare i studien nämndes att det finns ett stort antal djurben och män-niskoben i Göbekli Tepe. Däremot kan de ha en förklaring genom en kult som pratar om relat-ionen mellan människa och djur. I fallet med en människa-djur kult så kan de mänskliga benen förklaras genom att det inte var något konstigt eller nedvärderande i att bli begravd med djur.105
Något som kom av att relationen mellan de båda är jämlik. Fenomenet med att begravas tillsam-mans med djur eller djuravbildningar är inte unikt till Göbekli Tepe då i flera av utgrävningarna i
95 Hodder & Meskell, 2011, 237. 96 Busacca 2017, 337.
97 Hodder & Meskell, 2011, 241. 98 Verhoeven 2002, 252. 99 Verhoeven 2002, 252.
100 Hodder & Meskell 2011, 237. 101 Verhoeven 2002, 233–134. 102 Ingold, 2002, 114.
