Normkritisk litteraturundervisning

Normkritisk litteraturundervisning

Normer, identitet och sexualitet i Jeanette Wintersons Det finns annan

frukt än apelsiner

Författare: Sara Svensson Handledare: Annette Årheim

Examinator: Therese Svensson

Termin: VT21

2

Abstract

Ungdomar spenderar mycket tid i skolan där de ingår i olika sociala sammanhang. I dessa speciella kontexter har det länge existerat normer för vad som anses vara rätt och fel beteende, utifrån både grupp- och könstillhörighet. Hur lärare och övrig skolpersonal väljer att synliggöra och diskutera dessa normer har betydelse för hur öppna och accepterande ungdomar är gentemot dem som anses avvika från normen. Utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och med hjälp av Jeanette Wintersons debutroman Det finns annan frukt än apelsiner (1985) syftar denna text till att lyfta fram hur lärare kan undervisa i normkritisk litteraturläsning. Genom att välja litteratur med omsorg kan lärare hjälpa eleverna att ifrågasätta sina egna normföreställningar men också öppna upp tolknings- och diskussionsutrymmen som synliggör olika normer, identiteter och sexualiteter. Dagens läromedel har ett bristande fokus på normkritik, vilket resulterar i att lärare som vill undervisa normkritiskt behöver hitta eget undervisningsmaterial. Lärarens litteraturval blir därför avgörande för att kunna skapa ett öppet och tryggt klassrum där eleverna vågar uttrycka sig och samtidigt visar respekt och acceptans gentemot andras olikheter. Wintersons roman kan i undervisningssyfte användas för att åstadkomma just detta och öppna upp diskussioner som kan förankras i den värdegrund som skolan vilar på.

Nyckelord

Normkritisk pedagogik, litteraturvetenskap, genusvetenskap, sexualitet, identitet, normer och värderingar, didaktik, svenska, Jeanette Winterson, ”Det finns annan frukt än apelsiner”

Engelsk titel

3

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 5

2 Bakgrund ... 6

2.1 Skolans värdegrund och svenskämnets läroplan ... 6

2.2 Tidigare forskning om Jeanette Wintersons – Det finns annan frukt än apelsiner ... 7

2.3 Normkritisk pedagogik och litteraturläsning ... 8

3 Teoretisk utgångspunkt ... 10

Queerteori ... 10

4 Metod och material ... 12

5 Litteraturanalys ... 14

Det finns annan frukt än apelsiner, Jeanette Winterson (1985) ... 14

5.1 Normbrytande kvinnogestaltningar och osynliga män ... 14

5.2 Genus- och identitetsskapande ... 17

5.3 Sexualitets- och genusnormer avgör identitet? ... 21

6 Diskussion ... 24

6.1 Vidare forskning ... 29

4

1 Inledning

”Varför vara lycklig när du kan vara normal?”

Jeanette Winterson (2010)

Hur ordet normal ska definieras är både en individuell och komplex fråga. Däremot finns det sedan länge befästa köns- och samhällsnormer som talar om hur vi bör leva, vara, se ut och bete oss för att inkluderas i det som anses vara normalt (Mac Donald 2019:228). Ambjörnsson (2016:47) problematiserar användandet av ordet normal och menar att det inte finns en specifik normalitet eftersom det är ett begrepp i ständig förändring. Hon menar att det är viktigare att diskutera vilka konsekvenser som kan drabba dem som anses avvika från kulturellt och socialt befästa köns- och samhällsnormer. Enligt Hwang och Nilsson (2011:319) börjar en identitetsskapande process under ungdomsåren där ungdomar ställer svåra existentiella frågor till och om sig själva. Under denna period försöker ungdomar hitta svar på frågor om identitet, relationer, kärlek och sexualitet men de har också en önskan att passa in i normen och anses som ”normala”.

Ungdomsbarometern har tillsammans med Folkhälsomyndigheten presenterat en undersökning som hade syftet att synliggöra hur högstadie- och gymnasieelever identifierar sitt genus och sin sexualitet (2014). Resultatet visade att cirka 15% av de tillfrågade eleverna mellan 15–19 år identifierade sig antingen som homosexuella eller med ett annat kön än sitt juridiska. Under dessa år spenderar ungdomarna mycket tid i skolan, där sociala interaktioner av olika slag hör till vardagen och synen på vad som räknas som normalt och onormalt kan leda till kränkningar och diskriminering (Mac Donald 2019:287). Björkman (2019:149) menar att skolan är en plats där elever ständigt blir bedömda med blickar, ord, ögonbrynshöjningar och andra former av fysisk kommunikation som kan skapa otrygghet och osäkerhet. Detta skulle eventuellt kunna innebära att ungdomar med alternativa identiteter och sexualiteter drar sig från att öppet diskutera sina känslor och tankar av rädsla för att uppfattas som onormala och avvikande. Det är därför viktigt att lärare och annan skolpersonal ständigt är närvarande och reflekterar över, synliggör och ifrågasätter existerande normer och att de inte är rädda för att diskutera ämnen som ibland kan kännas obekväma (Mac Donald 2019:288).

5 läroplanerna för grundskolan (Lgr11) och gymnasiet (Gy11) har ett fokus på läsning av skönlitteratur. Persson Sjödell (2019:244–245) tydliggör dock att eftersom eleverna ofta inte är delaktiga i lärarens litteraturval måste läraren själv ta på sig ansvaret för att öppna upp elevernas tolknings- och diskussionsmöjligheter. Delong (2007:268) lyfter fram den engelska författaren Jeanette Wintersons debutroman Det finns annan frukt än apelsiner (1985) som ett exempel på en roman som har ifrågasatt och skapat diskussioner om gällande köns- och samhällsnormer. Enligt Delong (2007) dömer eller förmanar aldrig Winterson heteronormativitetens dominans i samhället men vill alltid ge sina läsare olika synvinklar för att se på samma verklighet. Detta håller Jenzén (1999:35) med om och menar att Winterson är en författare som ständigt vänder på och ifrågasätter definitionerna och uppfattningarna av begrepp som normalitet, identitet, genus och sexuella normer. Wintersons författarskap är enligt Jenzén (1999:32) ett textboksexempel på byggstenarna som ligger till grund för den normkritiska teori (queerteori) som vuxit sig stark inom litteraturvetenskapen under de senaste decennierna.

Olin-Scheller (2008:11) menar att texterna som eleverna läser i skolan ska väcka lust, utmana åsikter och stärka den personliga och kulturella identiteten. I elevernas tolkningar uppstår gemenskaper som ungdomarna kan identifiera sig med och känna sig delaktiga i (Olin-Scheller 2008:16). Romanen Det finns annan frukt än apelsiner har många referenspunkter som kan kopplas till identitetssökande men också till genus och sexualitet. Tolkningar och diskussioner om romanen i didaktiska sammanhang kan öppna upp ett normkritiskt perspektiv som främjar ungdomars identitetsskapande samt främjar öppenhet, förståelse och acceptans gentemot allas olikheter.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet är att genom en närläsning av Jeanette Wintersons roman Det finns annan frukt än

apelsiner synliggöra hur köns- och samhällsnormer gestaltas i romanen. Syftet är också att visa

hur romanen kan användas för att skapa ett normkritiskt diskussionsutrymme i klassrummet gentemot gällande köns- och samhällsnormer och ge stöd åt eleverna i sitt identitetsskapande. Studiens frågeställningar som analysen ska svara på är:

- Hur gestaltas köns- och genusnormer i Wintersons roman?

- Vilken didaktisk potential1 _{har Wintersons roman att öppna upp samtal och diskussioner} om genus, sexualitet och identitet?

6

2 Bakgrund

2.1 Skolans värdegrund och svenskämnets läroplan

Den svenska skolans värdegrund ska genomsyra all verksamhet, undervisning och möten mellan elever, lärare och övrig skolpersonal. Värdegrunden vilar på begrepp som respekt, okränkbarhet, frihet och jämställdhet. Det är enligt värdegrunden skolan uppgift att skapa en grundtrygghet för eleverna. ”Alla tendenser till diskriminering och kränkningar ska aktivt motverkas” oavsett om dessa är grundande i religion, kön, sexualitet, etnicitet eller funktionsnedsättning (Skolverket 2011). Trygghet handlar dock inte bara om att inte bli slagen eller utsatt för verbala eller fysiska kränkningar utan också om rätten att få vara sig själv. Därför menar Mac Donald (2019:285) att skolans uppdrag i lika stor utsträckning handlar om att synliggöra och problematisera de normer som ligger till grund för diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets ”stöd för sex och samlevnadsundervisning” (2020) understryker också hur viktigt det är att alla som verkar inom skolan aktivt synliggör och öppet diskuterar begrepp som sexualitet, jämställdhet, relationer, kön och normer i ett led att främja skolans likabehandling.

7

2.2 Tidigare forskning om Jeanette Wintersons – Det finns annan frukt än

apelsiner

Morrison (2006:169) skriver att från och med den dagen då Jeanette Wintersons debutroman

Det finns annan frukt än apelsiner (1985) nådde försäljningshyllorna har Winterson varit

kulturellt viktig och tagit en framstående plats i det kulturella finrummet. Morrison (2006) förklarar hur Winterson snabbt etablerade sig som en av få homosexuella författare och samtidigt blev en debattör för frågor om normer, identitet, genus och sexualitet. Detta har enligt Morrison (2006:170) gjort att många likställer Winterson som privatperson med hennes fiktiva karaktärers liknande egenskaper. Studien som Morrison genomfört vill därför försöka skilja på privatpersonen Winterson och hennes fiktiva karaktärer. Han vill ge Winterson en chans att slå sig fri från det litterära fack som fansen och kritikerna gärna vill stoppa henne i, något som visat sig vara en komplicerad uppgift. Morrison (2006:171) menar att genom att titta på teman om kärlek och sex i Wintersons romaner kan man se tydliga kopplingar till ett queer postmodernistiskt författarskap. Delong (2007:264) har däremot helt distanserat sig från författaren Jeanette Winterson och har istället studerat hur hennes textbindning och menar att hennes texter både ändrar genre- och språkmönster för att synliggöra teman såsom identitetssökande och sexualitet. Hon menar att Winterson genom dessa teman kan öppna upp ett diskussionsutrymme som synliggör och ifrågasätter den maskulina heterosexuella dominansen. Enligt Delong (2007:266) klarar Winterson av att delta och föra en normkritisk diskussion utan att döma eller förmana de som lever enligt redan befästa köns- och samhällsnormer.

Istället för att undersöka teman har Bordwin (2019:232f) undersökt den intertextualitet och den symbolik som Winterson använder sig av i sina verk. Symboliken fungerar enligt Bordwin (2019:239) som en inkörsport till att belysa frågor om queer, språk, makt, kärlek, sexualitet och identitet. Han menar också att den som stirrar sig blind på att apelsinerna i Det finns annan frukt

än apelsiner inte är något mer än vanliga ätbara apelsiner missar viktiga poänger med romanen

(Bordwin 2019:241). Bordwin (2019:246) anser att symboliken i Det finns annan frukt än

apelsiner och faktum att symbolerna inte anpassar sig till det restriktiva systemet av ordagrann

8 befästa sociala normer om vad som är kvinnligt och manligt samt normalt och onormalt (Jenzén 1999:32).

Xhonneux (2012:95) hävdar att Wintersons debutroman Det finns annan frukt än apelsiner är en klassisk självbiografisk ”komma ut” roman som synliggör andra sexuella konstruktioner och identiteter än den heterosexuella. Xhonneux (2012:96) menar att ”komma ut” romaner kan bidra till att identifiera ett homosexuellt kunskapsarv för personer som kämpar med sin sanna identitet. Detta innebär att Wintersons roman också kan räknas som en bildningsroman (Xhonneux 2012:94). Hon menar att Det finns annan frukt än apelsiner tydligt visar den enorma smärta det innebär att behöva gömma sin äkta identitet och att den homosexualitet som ofta i litterära sammanhang ignoreras och tystas ner kan kopplas till Wintersons privata liv. Detta är något som Winterson själv inte håller med om och hävdar i förordet till romanen (1985:11) att den enbart delvis är självbiografisk. Xhonneux (2012:96) är dock övertygad att böcker som Det

finns annan frukt än apelsiner kan hjälpa HBTQ-personer i deras identitetsskapande och öka

kunskapen om alternativa sexuella konstruktioner om författaren själv accepterar romanen som en ”komma ut” roman.

Bordwin (2019), Jenzén (1999) och Delong (2007) tar alla utgångspunkt i queerteorin för att exemplifiera hur Wintersons roman synliggör och väcker frågor om genus, sexualitet, identitet och samhällsnormer. Men de anser också att Winterson ständigt målar upp en litterär bild av kärleken som något universellt och frigörande och att den inte går att bara dela upp i hetero- och homosexualitet. Winterson bygger sina litterära verk utifrån faktum att begrepp som kärlek, sexualitet och identitet är oändligt komplexa.

2.3 Normkritisk pedagogik och litteraturläsning

9 hela lärarkåren och övrig skolpersonal börjar arbeta tillsammans för att utveckla och förändra den normkritiska pedagogiken.

Björkman (2019) vill utveckla och konkretisera den normkritiska pedagogiken så att den lättare kan användas i undervisningen. Björkman (2019:123) menar precis som Mac Donald (2019) att det är lärarens eget ansvar att ständigt utvärdera sin undervisning och genomgå självkritiska lärandeprocesser. I dessa lärandeprocesser är det enligt Björkman (2019:134) viktigt att lärare ser över sina egna normer och värderingar då även dessa påverkar undervisningen och möjligheten för eleverna att få vara sig själva i klassrummet. Björkman (2019:138) belyser att det inte finns något rätt eller fel sätt att undervisa normkritiskt men att alla lärare måste göra normkreativa val när de väljer texter och annat undervisningsmaterial. Genom att göra normkreativa litteraturval kan läraren anpassa undervisningsmaterialet för att synliggöra individuella olikheter utan att peka ut specifika elever. Detta kan i sin tur öppna upp diskussionsutrymmen och skapa mer öppna, lyhörda klassrum. Persson Sjödell (2019) tror dock att lärarens val av undervisningsmaterial och metod kan skada det normkritiska arbetet. Persson Sjödell (2019:238) ställer sig frågan om det är möjligt att eleverna presterar sämre utifrån ett analys- och tolkningsperspektiv om läraren styr undervisningen för mycket. Hon menar att detta kan orsaka klassrumssituationer där eleverna inte är delaktiga och där eleverna inte får möjlighet att tänka utanför ramarna. Här menar Persson Sjödell (2019:244) att risken är stor att läraren befäster olika normer och sin egen maktposition istället för att skapa trygghet, möjlighet och utrymme för klassrumsdiskussioner.

Hur kan då lärare och speciellt svensklärare öka elevdelaktigheten och öppna upp ett tryggt diskussionsutrymme i klassrummet samtidigt som elevernas styrs till att utveckla sitt kritiska tänkande? Detta är frågor som Molloy (2017) ställt sig i sin studie där hon framhäver critical

literacy som ett didaktiskt förhållningssätt som kan främja elevernas analysförmåga utifrån

olika perspektiv och kritiska tänkande. Genom critical literacy kan eleven enligt Molloy (2017:13) ställa kritiska frågor till texten och då identifiera vad texten säger till just dem, samtidigt som eleven utmanas att ifrågasätta sitt eget tänkande och sina egna värderingar. Molloy (2017:17) menar att det inte finns någon litteratur som är neutral och inte innehåller implicita och explicita ideologier som visar på maktstrukturer och även ibland förespråkar förtryckande normer. Därför är det viktigt för lärare att hjälpa eleverna att själva identifiera dessa normer och förstå olika texters sammanhang och kontext.

10 till att tydliggöra det ansvar och den uppgift som svenskämnet har och hur dessa kan hjälpa eleverna att utvecklas tillsammans med litteraturen. Enligt Olin-Scheller (2008:11) är det svenskämnets uppgift att väcka elevernas läslust genom att förse dem med litteratur som väcker läslust, utmanar normer, åsikter och värderingar samt stärker deras personliga identitet. Hon menar att läsning ska syfta till att skapa tolkningsutrymmen och tolkningsgemenskaper där eleven kan utveckla sin egen identitet (Olin-Scheller 2008:9,16). Detta är enligt Olin-Scheller (2008:32) oerhört viktigt eftersom elever ständigt kopplar samman det de läser med sina egna erfarenheter och värderingar.

Michael Tengberg (2009) har gjort en undersökning om hur elever talar om och konstruerar uppfattningar om genus och sexualitet i samband med litteraturläsning i skolan. Han menar precis som Olin-Scheller (2008:32) att litteraturläsningen snabbt kan ändra karaktär och vinklar beroende på vilka normvärderingar den aktuella elevuppsättningen har, något som läraren måste vara beredd på (Tengberg 2009:170). Elevernas uppfattning av vad som räknas som manligt och kvinnligt påverkar hur de läser litteratur, något som enligt Tengberg (2009:169) både är en risk och en möjlighet. Samtidigt som eleverna tvingas att uppmärksamma sina egna uppfattningar och inställningar till genus, sexualitet och identitet kan meningsskillnaderna skapa livliga och åsiktsfulla diskussioner. Tengberg (2009:181,182) har genom att ta utgångspunkt i litteraturläsning och litteratursamtal skapat en vägledning i hur skolan men framför allt lärare kan arbeta med att kritiskt granska normer och värden på ett nyanserat sätt.

3 Teoretisk utgångspunkt

Queerteori

Ordet queer var länge förknippat med HBTQ-rörelsen men har under årens lopp utvecklats till en vetenskaplig teori som inkluderar sexualitet, genus, normalitet, normbrott och ett kritiskt förhållningssätt till det normala (Ambjörnsson 2016:15). Ambjörnsson (2016:15) menar att det är queerteorins uppgift att förhålla sig kritiskt till det som anses vara normalt och undersöka hur sexuella normer uppkommit och upprätthållits över tid. Hirdman (2001:80) kallar de oskrivna lagar och regler som styr hur man bör vara och bete sig utifrån sin könstillhörighet för den

naturliga ordningen. Enligt Hirdman (2001:77–84) finns också det kulturellt och historiskt

11 Till skillnad från Hirdman (2001:16) menar Butler (1999:22) att kön och genus i grunden är samma begrepp och när man tvingas göra skillnad på dem skapas exkluderande genusnormer som resulterar i diskriminering och kränkningar av sexuella minoriteter. Däremot menar Butler (1999:113) precis som Hirdman (2001:80) att det finns oskrivna normregler och lagar som varje man och kvinna förväntas följa, något som Butler benämner som den heterosexuella matrisen. Butler (1999:113) utvidgar begreppet till att inkludera ordet heterosexuell och menar att det inom ramen för matrisens heterosexuella normativitet endast finns plats för könen man eller kvinna. Detta skapar en tvåkönsmodell där andra genusidentifikationer och sexualiteter inte är accepterade eller legitima. Enligt Butler (1999:195) resulterar detta i att alternativa genus och sexualiteter som exempelvis homosexualitet står utanför den heterosexuella matrisen.

Både Butler (1999:92) och Hirdman (2001:75) menar att det är heterosexualiteten som skapar normaliteten och att den utgår från en patriarkalisk lag som inte kan ses som något annat än ett tvångs- och slavsystem som alla måste underordna sig. Den patriarkala lagen underordnar, särhåller och gör skillnad på könen, något som enligt Hirdman (2001:65) innebär en automatisk

kvinnounderordning där kvinnan ses som svag och beroende av mannen. Kvinnor som förälskar

sig i andra kvinnor frångår den kvinnounderordning som kräver att kvinnan är beroende av mannen och avvisar därmed den heterosexuella normen (Butler 1999:108, Hirdman 2001:65). Ambjörnsson (2016:94) tar utgångspunkt i Butlers påstående om att homosexuella frångår den heterosexuella normen men menar samtidigt att när vi rör oss i utkanten av det som människor känner till och anser vara normativt så skrämmer vi och stör andra till den grad att de inte längre kan förstå oss. Dessa gränser för sexuella uttryck är enligt Ambjörnsson (2016:99) alltid bevakade genom befästa köns- och samhällsnormer. När någon avviker från samhällets heteronormativitet störs den naturliga könsordningen och den heterosexuella matrisen (Butler 1999:172 och Hirdman 2001:80,193). Genom att heterosexualiteten tas för given tenderar alternativa sexualiteter och identiteter stigmatiseras och tabubeläggas (Ambjörnsson 2016:19). Ambjörnsson (2016:47) tydliggör dock att queerteoretiska utgångspunkter inte handlar om att ifrågasätta heterosexualiteten utan enbart det normsystem som håller heterosexualiteten som ideal.

12 socialiseras in i en verklighet anpassad efter könstillhörighet. Här bildas också det som Butler (1999:59) och Hirdman (2001:45) benämner som det andra könet och den andra kroppen. Här tillskriver vi människor speciella egenskaper och attribut beroende på könstillhörighet och vi ställer kvinna och man som jämförbara motsatser. Här skapar vi enligt Hirdman (2001:45) ”riktiga män” och ”riktiga kvinnor”. Om du inte klarar av att anpassa dig till den dominerande kulturella och sociala ordningen och räknas som en ”riktig heterosexuell man” eller en ”riktig heterosexuell kvinna” kan du helt mista din sociala identitet, ditt sociala jag och tilldelas attribut och egenskaper som anses mindre accepterade av samhället (Butler 1999:142). Samhällets styrs av det dominerande heterosexuella systemet och om en person avviker från systemet eller ifrågasätter det kan den förlora sin genus- och identitetstillhörighet (Butler 1999:25). Ambjörnsson (2016:131) menar att det västerländska samhället har satt i system att belöna ett heterosexuellt ”riktigt” liv och därför kan personer som vill leva under alternativa former förlöjligas.

När vi inte uppträder i enlighet med genuskontraktet och den heterosexuella matrisen pekas vi ut som annorlunda. Ambjörnsson (2016:114) benämner denna avvikelse som trans. Trans handlar i stort om att uppträda på ett sätt som inte är förenligt med det som kontraktet och matrisen föreskrivit som manligt eller kvinnligt. Hirdman (2001:118) beskriver samma fenomen som en pågående genuskonflikt och Butler (1999:198) använder begreppet butch-

femmeidentitet. Oavsett vilket begrepp man väljer att använda så handlar det om ett avvikande

beteende från de stereotypa egenskaper som är tillskrivna heterosexuella män och kvinnor. Hirdman (2001:129), Butler (1999:198) och Ambjörnsson (2016:64) menar att detta resulterar i att män och kvinnor som inte beter sig i enlighet med sin könstillhörighet ofta tillskrivs det motsatta könets attribut och egenskaper. Queerteorin vill slå hål på myten och fördomen att kön, genus, sexuell läggning och identitet är något som kommer med fasta specifika egenskaper (Ambjörnsson 2016:16f). Genom att på olika sätt ta utgångspunkt i queerteorin kan den heterosexuella normaliteten ifrågasättas och öppna upp för en bredare samhällsdiskussion om genus, sexualitet och identitet.

4 Metod och material

13 använder också sitt författarskap till att belysa alternativa könstillhörigheter, identiteter och sexualiteter (Morrison 2006:171). Det gäller även hennes debutroman från 1985 Det finns

annan frukt än apelsiner. Romanens innehåll kan kopplas till frågor gällande köns- och

genusnormer samt identitet och sexualitet. Jenzén (1999:39) menar att Winterson ofta använder sina romaner till att ifrågasätta den obligatoriska heterosexualiteten genom att göra sina karaktärer könslösa och tvinga läsaren att själv bestämma huvudkaraktärens identitet och sexualitet. Men så är inte fallet i Det finns annan frukt än apelsiner utan där har huvudkaraktären både ett tydligt kön och frågor om identitet och sexualitet synliggörs utan att läsaren behöver förlita sig på djupa, komplexa tolkningar för att förstå innehållet.

Vilka specifika delar av roman som kan användas för att synliggöra olika identiteter och sexualiteter kommer väljas ut genom en queer läsning (Ambjörnsson 2016:132). Enligt Ambjörnsson (2016:132) syftar en queer läsning till att synliggöra de normer och värden som samhället ser som heteronormativa samt vilka uppfattningar, föreställningar och erfarenheter individer kan ha av existerande köns- och samhällsnormer. En queer läsning handlar om att läsa motströms och hela tiden uppmärksamma och synliggöra aspekter utifrån ett normkritiskt perspektiv (Ambjörnsson 2016:138), något som skapar en tydlig koppling till innehållet i Wintersons roman. Hur vi tolkar text är beroende av vår kulturella och sociala uppväxtmiljö och vilket normsystem vi växt upp i (Tengberg 2009:170). Därför kommer urvalet av analysmaterial betyda olika för olika individer, något som antingen kan utmana till utveckling och förändring eller hämma olika tolkningsmöjligheter och skapa en tystnadskultur och otrygghet (Persson Sjödell 2019:235; Molloy 2017:57). Samspelet mellan text och läsare är alltid komplext och skiljer sig åt beroende på vilka föreställningar och förkunskaper läsaren har om ämnet (Tengberg 2009:170). Därför är det viktigt att även inkludera hermeneutiken som en metod för min kommande analys av Wintersons debutverk.

14 tolkning syftar till att synliggöra olika aspekter på kön- och genusnormer samt sexualitet och identitet för att utröna romanens didaktiska potential i skolans normkritiska värdegrundsarbete. Analysen synliggör därför långt ifrån alla de olika uttryck och tolkningsmöjligheter som finns i romanen.

5 Litteraturanalys

Det finns annan frukt än apelsiner, Jeanette Winterson (1985)

I romanen Det finns annan frukt än apelsiner (1985) får läsaren följa huvudkaraktären Jeanette. Winterson har i egenskap av författare valt att både använda sitt riktiga namn och använda sitt eget liv som grundpelare för hela berättelsen (11). Enligt Winterson själv är detta ett medvetet val som hon gjort i ett försök att bearbeta sin barndom och hitta sig själv. Samtidigt har hon velat skapa något som har betydelse för andra människor, med liknande eller annorlunda erfarenheter (14). Kronologiskt utspelar sig romanen från att Jeanette är sju år gammal och avslutas i vuxen ålder, men romanen fokuserar mestadels på Jeanettes tonårs- och ungdomsår. Familjen och speciellt Jeanettes mor är starkt troende och har djupt rotade religiösa värderingar, så när det uppdagas att Jeanette har en homosexuell relation med en annan flicka i församlingen är katastrofen ett faktum. Parallellt med romanens huvudberättelse om identitetssökande och sexualitet finns sagor och legender som vävs samman med berättelsen. Dessa menar Winterson att hon lagt till för att skapa ett ljus och en djupare förståelse för de mörka delarna av romanen (14).

5.1 Normbrytande kvinnogestaltningar och osynliga män

15 Romanen tillskriver aktivt männen oattraktiva attribut och beskrivs med avsky och hat. När Jeanettes mor reser bort är det den äldre församlingsmedlemmen Elsie eller andra kvinnliga medlemmar från kyrkan som tar hand om Jeanette och aldrig hennes egen far (54). Fadern verkar inkapabel att ta hand om sin egen dotter och när Jeanette träffar Melanie för första gången säger hon att hon inte har någon far: ”Ja, inte så mycket i alla fall” (120). I skolan utsätter Jeanette pojkarna för slag och sparkar och de verkar aldrig kapabla till att försvara sig själva (56). Jeanette har även en återkommande mardröm där hon tvingas gifta sig med en man som antar en gestalt liknande en gris eller ett odjur (103). Genom att minimalisera männens närvaro i romanen synliggörs starka kvinnor som vägrar att foga sig inför kvinnounderordningen (Hirdman 2001:65). Det är nämligen enbart genom att aktivt försöka motarbeta den manliga dominansen som existerar i kulturella och sociala sammanhang som det finns möjlighet att ändra på den rådande genushierarkin (Butler 1999:78).

I Wintersons roman avviker kvinnorna, speciellt Jeanettes mor från det stereotypiskt kvinnliga. Enligt genuskontraktets stereotypa egenskaper ska kvinnor vara kärleksfulla samt ansvars- och omhändertagande (Hirdman 2001:84ff). Romanen innehåller flera tillfällen då både Jeanette mor och hon själv bryter mot dessa stereotyper. Modern följer inte det stereotypa mönstret för kvinnor eftersom hon har svårt att visa kärlek och omtanke för sin dotter och ansvar tar hon enbart för kyrkorelaterade aktiviteter. Jeanette bryter också mot dessa könsnormer men även mot den könsnorm som säger att flickor bör vara tysta och snälla, något som stör den naturliga könsordningen (Hirdman 2001:93). Jeanette känner sig ofta annorlunda och hamnar i slagsmål med pojkarna i skolan, drar flickorna i håret och hotar dem med skärselden (57). Gång på gång ifrågasätter hon kyrkans auktoritet när det kommer till frågor om livsåskådning och sexualitet, trots att det många gånger får stora konsekvenser i hennes eget liv. Hon vägrar vara tyst och foga sig inför det stereotypa genuskontraktet (49,57,72–76,154,178,213).

16 olika sammanhang fungera som tröst (48). Hon får dem när modern lämnar henne själv på sjukhuset och när Jeanette inte vill återvända till skolan för att hon känner sig annorlunda och de andra barnen retar henne (65). Modern ger också Jeanette apelsiner när hon vill att hon ska sluta ställa frågor eller när hon vill att diverse diskussioner ska ta slut.

I romanen synliggörs en alternativ genushierarki och romanen tillskriver istället männen de genusattribut som existerar inom kvinnounderordningen och de gestaltas som svaga och beroende av kvinnan (Hirdman 2001:65). Kvinnorna i romanen försöker bryta sig loss från kvinnounderordningen och det tvång- och slavsystem som ligger till grund för den patriarkala lagen (Butler 1999:92,118). Pastor Finch är den enda mannen som genom hela romanen kontinuerligt försöker upprätthålla och försvara genushierarkin och kvinnounderordningen. När Jeanettes homosexuella läggning uppdagas för kyrkan är det Pastor Finch som får beslutanderätt angående vilka konsekvenser Jeanette bör få för sitt normbrott. Pastorn beordrar Jeanettes mor att låsa in sin dotter och inte ge henne mat eller vatten tills hon är villig att avsäga sig sin homosexualitet (145). Pastorn vill att Jeanette ska foga sig efter den patriarkala lagens tvång- och slavsystem för att visa att han har bestämmanderätt över kvinnor i enlighet med kvinnounderordningen (Butler 1999:118; Hirdman 2001:65). I samband med att Jeanette ger upp och inte längre orkar kämpa emot pastorn, modern och kyrkans normer och regler börjar även andra ifrågasätta den genushierarki som hittills har existerat. Modern erkänner att församlingen nog brutit mot specifika normlagar och regler när kvinnorna fått makt inom kyrkan. Hon tror nämligen att kvinnorna trotsat Guds lag genom att anamma en mansvärld och manliga stereotypa egenskaper (182). Trots att Jeanette avsäger sig sin sexualitet har hon inte längre en självklar plats i kyrkan och pastorn använder henne som statuerande exempel. Enligt honom är ”det väl känt att de heligaste män plötsligt kan fyllas av ondska. Och hur mycket lättare då en kvinna, och ännu lättare ett barn” (32).

17 till att synliggöra en alternativ genushierarki är att delvis eller helt skriva ut mannens roll ur romanen och därmed aktivt se till att männen inte kan få bestämmanderätt över kvinnorna. Att helt utesluta den manliga rösten och nedvärdera de manliga egenskaperna är en medveten men komplex handling av Winterson som antingen kan resultera i diskussioner om gällande normsystem eller orsaka svårigheter för vissa individer att identifiera sig med texten (Tengberg 2009:170). Det finns inga texter som inte innehåller implicita och explicita ideologier och i vissa fall kan dessa ideologier lyfta fram och synliggöra förtryckande normer, men risken finns också att de hjälper till att befästa dem (Molloy 2017:17; Butler 1999:33). Föreställningar om manliga och kvinnliga normer är alltid individuella och utgår från individens egna värderingar, livserfarenheter och sociala samt kulturella uppväxtmiljö (Olin-Scheller 2008:32; Tengberg 2009:169). Det faktum att alla läsare har sin egen uppfattning och sin egen tolkning kan hjälpa till att öppna upp mångfasetterade diskussioner om genushierarki och köns- och genusnormer. Olika tolkningar och diskussioner kan sedan tvinga läsaren att ifrågasätta och utmana sina egna föreställningar och uppfattningar om det manliga och kvinnliga (Tengberg 2009:170).

5.2 Genus- och identitetsskapande

Olika sociala sammanhang har bestämda normer att som alla de som ingår i sammanhanget bör följa (Ambjörnsson 2016:79). Dessa normer tvingar in oss i en performativ verklighet med fasta sociala normer och värderingar (Butler 1999:78). Jeanettes mor introducerar henne tidigt för kyrkans normer, regler och värderingar. Det är viktigt för modern att Jeanette växer upp till att bli en missionär som kan omvända hedningar och förändra världen i Guds namn (29). Under Jeanettes uppväxt består hennes sociala umgänge nästintill enbart av kyrkomedlemmar och hennes egna föräldrar. När det är dags för Jeanette att börja skolan vägrar modern släppa iväg henne eftersom skolan är en ”ogräshärd” som kan leda henne på ”villovägar” (37). Det går så långt att modern mottar hot från kommunen om att hon omedelbart måste skickar iväg sin dotter till skolan eller blir dragen inför rätta. Modern begränsar Jeanettes sociala umgänge under större delen av hennes uppväxt eftersom hon inte vill att dottern ska umgås med personer som inte delar deras religiösa övertygelse.

18 annorlunda som ”att det fanns någon slags formel, en hemlighet” hon inte kunde förstå (74). Det sociala sammanhang och den omgivning som Jeanette är van vid och känner sig trygg med existerar inte utanför hemmet och kyrkan, något som får henne att börja ifrågasätta sin identitet. Det finns en ständig oro att inte passa in i samhällets sociala normsystem (Ambjörnsson 2016:42), men eftersom Jeanettes mor begränsar hennes sociala umgänge får hon aldrig chansen att uppleva andra normperspektiv eller sociala sammanhang. Jeanette känner sig förvirrad och vilse eftersom hon under lång tid har blivit utsatt för performativa sociala handlingar som inte är kompatibla med omvärlden (Butler 1999:78). Modern och kyrkan utövar makt över Jeanette utan att hon till en början är medveten om detta genom att utsätta henne för upprepade performativa handlingar som lägger grunden till hennes identitet (Ambjörnsson 2016:124). Det är först när Jeanette är gammal nog att bryta det normbärande bandet med sin mor som hon kan utveckla ett eget ”jag” och skapa sin egen identitet (Butler 1999:50).

19 ”Onaturlig Lusta”, ”Onaturliga Böjelser”, ”styggelse” och ”Onämnbara ting” och därför saknar orden innebörd för Jeanette.

När människor avviker från de stereotypa könsnormerna för kvinnligt och manligt skrämmer och stör de andra och blir samtidigt obegripliga (Butler 1999:68). När Jeanette började identifiera sig som homosexuell och frångick kyrkans normer blev hon obegriplig för sin mor och resten av församlingen (174). Hon tillskrevs då en icke-identitet som inte är accepterad i det specifika sociala sammanhang hon tillhör eftersom hon avviker från den heterosexuella normen (Butler 1999:142,172) och kyrkans normvärderingar. Modern tror att Jeanette blivit homosexuell enbart för att trotsa henne (181) men Elsie hjälper Jeanette att förstå omvärlden och hitta samt acceptera sin rätta identitet. Elsie pratar om att det finns två världar, en yttre och en inre värld (56), något som kan relateras till en yttre och en inre kropp (Butler 1999:213ff). Det finns en värld/kropp som är synlig för andra och sedan en annan som endast existerar på insidan. Så länge Jeanette håller sin rätta identitet och sexualitet gömd och endast låter den existera på insidan stör hon inte den naturliga ordningen (Hirdman 2001:80) eller de stereotypa egenskaper som existerar inom den heterosexuella matrisen (Butler 1999:113). Hon fortsätter därför att vara begriplig för omvärlden och kan behålla sin framstående position inom kyrkan. Den stereotypa bilden av den lesbiska kvinnan är att hon är ensam, olycklig, isolerad och allvarlig (Ambjörnsson 2016:64). Genom att enbart utgå från det som syns på Jeanettes yttre går det inte att identifiera henne enligt denna stereotypa bild eller genom butch- och femmebegreppet eftersom hon inte uppseendeväckande avviker från ett könsstereotypiskt kvinnligt utseende eller beteende (Butler 1999:85; Ambjörnsson 2016:120). Däremot stämmer den på hennes inre då hon lämnas ensam i sitt identitetsskapande, med förvirrande känslor som ingen vill prata om. Hon blir ofta sviken och bedragen av både modern och kvinnorna som hon har kärleksrelationer med (149). När hon avviker från kyrkans sociala normer blir hon utfryst och känner sig både ensam och isolerad. Slutligen ger hon upp och kapitulerar inför det sociala normsystem som styr både hennes egen familj och det sociala sammanhang hon tillhör. Hur Jeanette uppfattas av sin omvärld och gemenskap påverkar hennes självbild och hur hon vågar uttrycka sin identitet (Olin-Scheller 2008:12). När rädslan för utanförskap blir för stor gömmer hon sin rätta identitet, något som är vanligt för de som anses avvika från den heterosexuella normativiteten. Denna rädsla skapar en tystnadskultur som är otrygg och utesluter människor ur de offentliga diskussionerna och gemenskapen (Molloy 2017:58).

20 men är trots det är det viktigt för människor att kunna identifiera sig med en heteronormativ livsstil (Ambjörnsson 2016:47). Genom att skaffa sig ett barn som skulle uppfylla drömmen om att bli missionär, predika i kyrkan, gifta sig och skaffa familj upprätthöll Jeanettes mor sin status och levde ett enligt henne normalt liv. Men när det blir tydligt att Jeanette har utvecklat en annan identitet och skaffat sig andra drömmar än dem som modern önskade känner hon att Jeanette ifrågasätter hela hennes sätt att leva och kan inte längre relatera till henne. Jeanette beskriver det som att de nu ”såg världen på två helt olika sätt” (158) och när modern inte längre kan styra Jeanette mot sin egen heteronormativa verklighet bryts bandet mellan den normbärande modern och Jeanette (Butler 1999:142). Jeanette blir tvungen att bryta banden med sin mor för att kunna hitta sin egen identitet. Innan dess har hon varit fången i ett socialt och kulturellt maktsystem som genom heteronormativa ideal har styrt hennes möjligheter till att utveckla en egen identitet (Butler 1999:67,69; Ambjörnsson 2016:41).

21

5.3 Sexualitets- och genusnormer avgör identitet?

Ett liv som följer heteronormativiteten innebär att spendera sin barndom som antingen pojke eller flicka, genomgå en pubertet som inträffar vid rätt ålder, skaffa en första kärlek med ”rätt” kön, bilda en heterosexuell långvarig kärleksrelation och få barn (Ambjörnsson 2016:71). De som inte anpassar sig till heteronormativiteten och istället identifierar sig med alternativa genus eller sexualiteter ifrågasätter därför heteronormativitetens definition (Butler 1999:137). En homosexuell kvinna ifrågasätter dock inte bara heteronormativiteten utan också äktenskapet och definitionen av begreppet kärnfamilj eftersom hon anses ha antagit en identitet som inte vill/kan reproducera barn (Ambjörnsson 2016:24). Att upprätthålla en livsstil som följer normen är viktigt för Jeanettes mor, så när Jeanette kommer ut som homosexuell anser modern att hon ifrågasätter hennes livsval. Det finns nämligen indikationer i romanen på att Jeanettes mor aktivt har valt att leva ett heterosexuellt liv trots att hon troligen själv identifierar sig utanför ramarna för det heteronormativa. Redan i början av romanen får vi veta att modern inte vill ha en sexuell relation med Jeanettes far utan att de sover i separata sovrum (36). Jeanette är adopterad men är övertygad om att det inte beror på att modern inte kan få egna barn, bara att hon aldrig varit intresserad av att utföra de sexuella aktiviteter som krävs för att skaffa några (20). Det finns inget i romanen som tyder på att Jeanettes mor och far har en kärleksfull och sexuell relation med varandra. När Jeanette frågar sin mor varför hon gifte sig med hennes far svarade hon att han är en bra karl för att han inte säger så mycket (108). Vid ett annat tillfälle sitter Jeanette och bläddrar i ett fotoalbum tillsammans med sin mor när det dyker upp ett foto på en ung, vacker flicka, men när Jeanette frågar vem det är blir modern generad och slänger fotot (62). Ytterligare indikationer på moderns sexuella läggning får läsaren när Miss Jewsbury förmanar Jeanette för att hon inte varit mer försiktig med att öppet visa sina känslor för Melanie. Då berättar Miss Jewsbury att modern är en erfaren kvinna som är väl bekant med vilka känslor kvinnor kan ha för varandra (146).

22 göra någonting rätt och är aldrig någonsin bra nog (30). Det finns inte heller något som tyder på att de har en fysisk relation till varandra, snarare tvärtom. Modern gick alltid och la sig klockan fyra på morgonen och fadern gick upp klockan fem (36), något som kan tolkas som att de försöker undvika varandra. Om man ska räknas som heteronormativ är det viktigt att följa idealen för sin könstillhörighet och rikta sitt sexuella begär rätt både biologiskt, fysiskt och socialt (Butler 1999:133), något som modern misslyckas med i relationen till Jeanettes far. Modern har framstående positioner inom kyrkan och följer strikt de sociala och religiösa normer som existerar där. Enligt henne är homosexualitet något onaturligt, avvikande och sammanfaller inte med Guds vilja. Om hon själv skulle anamma en avvikande livsstil och sexualitet skulle det innebära att hon inte längre passar in i kyrkans kulturella och sociala sammanhang. Romanen innehåller däremot referenser till att modern, även inom sitt eget sociala sammanhang inte anses vara normativ. Modern benämns ofta av andra med begrepp som ”galen” (91), ”annorlunda” (72) och ”konstig” (158) och trots det är hon övertygad om att hennes livsstil är den enda rätta och dotterns en skam. Det finns inga ”riktiga” hetero- eller homosexuella (Hirdman 2001:45) utan begreppen har olika betydelse för olika individer och i olika kulturella och sociala kontexter.

23 relation går över till att bli mer sexuell sover Melanie och Jeanette ofta över hos Elsie. Hos Elsie känner de sig trygga och vågar slappna av och sätta ord på kärleken de har för varandra (143). Däremot framgår det inte i romanen hur långt deras sexuella relation hinner utvecklas innan Jeanettes mor och kyrkan håller en intervention gentemot flickornas ”onaturliga lusta” (128,144).

Jeanette bryter genom sin homosexualitet mot heteronormativiteten och den patriarkala lagen (Butler 1999:26,92) eftersom hon älskar ”fel sorts människor” (174). När hon träffar Katy är de mer försiktiga med att öppet visa sin kärleksrelation även om deras sexuella relation beskrivs som mer intim än den som tidigare existerat mellan Jeanette och Melanie. Resultatet av att ingen annan vet om deras relation blir att både Jeanette och Katy kan behålla framstående positioner och makt inom kyrkan utan att ifrågasättas. Sexuella uttryck är hårt bevakade av samhällets normlagar och när någon tvingas att kämpa för sin egen sexualitet i en grupp grundar sig det mestadels i den enskilda gruppens attityder och åsikter mot det som anses avvika (Ambjörnsson 2016:99). I Jeanettes fall tvingas hon kämpa mot sin egen mor och kyrkans attityder och åsikter gällande hennes sexuella läggning. Hon tröttnar slutligen på att kämpa för sin sak och strida mot modern, kyrkan och övriga församlingsmedlemmar och bestämmer sig inte bara för att lämna hemmet utan också lämna gemenskapen i kyrkan (185). En konsekvens av att hon bryter mot moderns och kyrkans värderingar är att hon helt tvingas bryta med sin kulturella och sociala gemenskap. Det dominerande heterosexuella systemet kräver nämligen att en person beter sig på ett visst sätt (Butler 1999:92,103) så när Jeanette öppet visar för sin omgivning att hon är homosexuell beter hon sig inte längre såsom förväntas av henne och platsar inte längre i det dominerande systemet. Det finns nu ingen som är villig att hjälpa henne hitta sin rätta identitet och hon har förlorat tryggheten i att tillhöra både en familj och en gemenskap.

24 Social och kulturell uppväxtmiljö samt olika normativa föreställningar har betydelse för hur vi tolkar vår omvärld (Molloy 2017:32; Tengberg 2009:171). I svenskundervisningen ska litteraturen fungera som en bidragande faktor till mognad, personlig utveckling och acceptans gentemot andra individer (Olin-Scheller 2008:11). Wintersons roman kan hjälpa till att belysa alternativa sexualiteter och samtidigt normalisera alternativa sexuella konstruktioner. Däremot är det viktigt att diskutera faktum att romanen innehåller tendenser till att istället visa upp heterosexuella relationer som abnorma. Det är problematiskt att ifrågasätta heterosexualiteten och inte enbart den norm som säger att heterosexualitet är det enda naturliga alternativet för sexuell identifikation (Ambjörnsson 2016:47). Oberoende om man identifierar sig inom ramen för heterosexualiteten eller inte kommer Wintersons sätt att lägga fokus på just sexualitet orsaka olika reaktioner och tolkningar (Tengberg 2009:184). Människor har olika föreställningar och fördomar gentemot olika identiteter och sexualiteter utifrån personliga normer och värderingar (Molloy 2017:13), men dessa föreställningar och värderingar måste utmanas och aktivt ifrågasättas för att människor ska kunna utvecklas (Olin-Scheller 2008:11).

6 Diskussion

25 elevernas egna föreställningsvärldar (Mac Donald 2019:301). Delong (2007:268) menar att Winterson inte använder sitt författarskap för att döma eller förmana någon utan att hon endast försöker skapa en balans mellan gällande och alternativa sätt att se på normer. Alla texter innehåller dock implicita och explicita ideologier (Molloy 2017:17), så även Wintersons. Romanen kan skapa debatt om frågor som genus, identitet och sexualitet men det är ändå viktigt att identifiera att romanen är präglad av författarens egna normer och värden. Både författaren själv och läraren som väljer ut delar av romanen i undervisningssyfte är påverkade av sitt eget normsystem och väljer medvetet vilka frågor och normperspektiv som ska belysas för att skapa diskussioner. Här är det viktigt att eleverna själva får upptäcka och utforska de normer och värden som existerar i texten utan yttre påverkan, speciellt av andra vuxna inom skolan. Om eleverna upplever sig styrda i sin tolkning och påverkas att se specifika normer och maktstrukturer i litteraturen kan det hämma eleverna och de får inte chansen att utveckla sin egen tolkningsförmåga (Persson Sjödell 2019:233,237; Olin-Scheller 2008:128). Elever måste få chansen att tolka utifrån sitt eget normsystem och sina egna litterära värden utan att påverkas av andra elever eller läraren (Olin-Scheller 2008:16,128).

Om elever tvingas in i specifika normdiskussioner kan deras tolknings- och diskussionsutrymme minska och det blir istället lärarens tolkning som hamnar i fokus. Elever får då inte möjlighet att tänka själva och utanför sin egen normuppfattning, något som kan ha negativ effekt på hur elever tolkar litteratur (Persson Sjödell 2019:235; Tengberg 2009:171). Läraren bär nämligen själva på normer som på ett eller annat sätt kan påverka deras reaktioner och bemötande gentemot elevernas olika tolkningar och de diskussioner som uppstår i klassrummet om litteraturen (Mac Donald 2019:289). Genom att undervisa i critical literacy kan både elever och lärare få möjlighet att både genom läsning och diskussioner utmana sina egna föreställningar men också kritiskt granska de implicita och explicita ideologier och värderingar som finns i texten (Molloy 2017:13,53). Wintersons roman har fokus på att synliggöra alternativa köns- och samhällsnormer och tar samtidigt starkt avstånd från den rådande genushierarkin som sätter mannen över kvinnan. Om eleverna inte med hjälp från läraren introduceras och på ett sätt tvingas identifiera specifika normer i romanen kan syftet med att använda den i undervisningen försvinna. Det blir därför nödvändigt för läraren att i viss mån styra samtalet och se till att eleverna ställer relevanta frågor till texten i enlighet med undervisningens syfte trots att det kan innebära att deras tolkningsutrymme hämmas.

27 acceptansen och toleransen gentemot de som anses avvika från normen (Mac Donald 2019:297; Ambjörnsson 2016:160).

Elever får sällan i litteraturundervisningen läsa sådant som faller utanför normen, vilket kan innebära att elever som identifierar sig utanför klassrummets dominerande norm väljer att anpassa sig istället för att beakta sin egen identitet (Mac Donald 2019:296). Detta är resultatet av att de som identifierar sig utanför normen ofta utsätts för kränkningar eller blir kallade öknamn (Mac Donald 2019:288), något som kan skapa en rädsla för att visa sitt rätta jag. Många gånger tvingas elever som identifierar sig utanför den sociala och sexuella normen att osynliggöra sin identitet på grund av intolerans (Xhonneux 2012:98). Elaka och kränkande kommentarer kan också fungera som ett sätt att osynliggöra och tysta ner elever, något som läraren måste uppmärksamma. Här blir det viktigt att se hur elever reagerar och agerar under olika diskussioner och om stämningen i klassrummet plötsligt förändras (Björkman 2019:139). Det är viktigt att snabbt kunna avleda och skifta fokus i diskussionen om det skulle verka som någon känner sig illa till mods eller kränkt under samtalet för att kunna skapa ett tryggt och inkluderande klassrum (Björkman 2019:141). Därför spelar lärarens val av litteratur stor roll för hur elever påverkas av det de läser och hur de diskuterar läsningen med varandra (Olin-Scheller 2008:13; Mac Donald 2019:291). Litteraturläsning ska syfta till att utveckla och stärka elevernas identitetskänsla, mognad och personliga utveckling men samtidigt tvinga dem att ifrågasätta och utmana sina egna normativa föreställningar (Olin-Scheller 2008:11f; Tengberg 2009:169), utan att kränka eller nedvärdera någon annan.

Wintersons roman benämns av Xhonneux (2012:96) som en klassisk ”komma ut” roman där huvudkaraktärens främsta mål är att hitta sin egen identitet. Identitetsskapandet och sökandet efter en egen identitet såväl som sexualitet är närvarande genom hela romanen. Genom att synliggöra och tolka Jeanettes identitetssökande kan elever få ett hjälpmedel till att hitta sin egen identitet och prata om sina egna känslor, erfarenheter och normativa föreställningar (Xhonneux 2012:96f,115). Även Winterson själv tror att berättelser i allmänhet kan hjälpa individer till att hitta sitt rätta jag, något som bli synligt genom följande citat:

28 Genom berättelser som Det finns annan frukt än apelsiner kan en ökad kunskap om identiteter och alternativa sexualiteter synliggöras. Romanen kan också hjälpa till att normalisera och inkludera olika identiteter och sexualitet i den gällande köns- och genusnormen. Detta för att skapa en ökad medvetenhet om att alla är olika, men att det aldrig är accepterat att minimalisera, diskriminera eller kränka någon (Xhonneux 2012:97). Om detta ska vara möjligt är det viktigt att lärare välja litteratur med omsorg.

Läroböcker är ofta heteronormativa och visar en bristande närvaro av och kunskap om HBTQ-personer (Mac Donald 2019:305). Det innebär att lärare som vill undervisa normkritiskt och synliggöra alternativa normföreställningar, identiteter och sexualiteter måste hitta eget utbildningsmaterial. Normkritisk undervisning har många olika aspekter att ta hänsyn till och det finns inte bara ett rätt sätt att undervisa om normer, värderingar, sexualitet och identitet. Wintersons roman kan dock hjälpa till att öppna upp diskussionen och synliggöra hur olika köns- och samhällsnormer gestaltas och hur de påverkar olika normativa föreställningar. Romanen tvingar oss att omvärdera begreppet kärlek, både kärleken till oss själva och till andra och väcker frågor om individer, genus, sexualiteter och identiteter (Delong 2006:273; Morrison 2006:179; Jenzén 1999:28). Litteraturen kan därför också fungera som en dörröppnare för critical literacy men också för värdegrundsfrågor. Den värdegrund som skolan vilar på präglas av förståelse, acceptans, inkludering och medmänsklighet (Molloy 2017:21; Skolverket 2011). Det är därför viktigt att skapa ett öppet, tryggt och inkluderande klassrum där alla individer har rätt att vara sig själva oavsett könstillhörighet, etnicitet, sexualitet eller identitet.

29

6.1 Vidare forskning

Arbetet med analysen av Wintersons roman har synliggjort flera intressanta utgångspunkter för vidare tolkningar, analyser och forskning. Tyvärr har denna studies begränsningar gjort att endast ett fåtal av aspekterna har kunnat diskuteras i denna text. I romanen finns en tydlig symbolik i form av sagor, gråa stenar, apelsiner och apelsingula demoner. Om utrymme hade funnits i denna studie hade det varit intressant att på ett fördjupande sätt koppla ihop symboliken med huvudberättelsen. Författaren väljer också att genomgående skriva vissa ord med stora bokstäver, trots att de egentligen är grammatiskt fel. Exempel på dessa ord kan vara ”Onaturliga Böjelser” (37), ”Onämnbara ting” (70), ”Ogräshärd” (37), ”Resten av Världen” (20) och ”Styggelse” (42). Här hade det varit intressant att undersöka om detta är ett medvetet symboliskt val eller enbart ett försök att poängtera vissa ord och meningar mer än andra.

30

Källförteckning

Ambjörnsson, Fanny. 2016. Vad är queer?. Natur & Kultur AB. Stockholm.

Bordwin, Jesse. 2019. ”Queer Objects: Gendered Interests and Distant Things in Jeanette Winterson´s Oranges Are Not the Only Fruit” i Contemporary literature Vol.60 Nr.2. University of Wisconsin Press. PP.227–252.

Butler, Judith. 1999. Genustrubbel – feminism och identitetens subversion. Daidalos AB. Göteborg.

Björkman, Lotta. 2019. ”Om att förstå vad vi inte förstår för att bättre kunna förstå – så att vi kan nå dit vi vill – egentligen” i Normkritisk pedagogik – perspektiv, utmaningar och

möjligheter (red.) Lotta Björkman och Janne Bromseth (2019). Studentlitteratur AB. Lund.

Delong, Anne. 2007. ”The Cat´s Cradle: Multiple Discursive Threads in Jeanette Winterson’s Oranges Are Not the Only Fruit i Literature, Interpretation, Theory Vol.17 No.3–4 p.263–275. Taylor and Francis Group.

Hirdman, Yvonne. 2001. Genus – om det stabilas föränderliga former. Liber AB. Stockholm. Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011), Utvecklingspsykologi. Natur & Kultur. Stockholm. Jenzén, Olu (1999), ”Genus, sexualitet och identitet i Jeanette Wintersons romaner” i Lambda

Nordica Vol.5–99. Sid. 28–43.

Kjorup, Sören. 2009. Människovetenskaperna – problem och traditioner i humanioras

vetenskapsteori. Studentlitteratur AB. Lund.

Mac Donald, Sanna. 2019. ”Främjande likabehandlingsarbete i klassrummet” i Normkritisk

pedagogik – perspektiv, utmaningar och möjligheter. (red.) Lotta Björkman och Janne

Bromseth (2019). Studentlitteratur AB. Lund.

Markstedt, Carl-Johan och Sandberg, Martin. 2019. Romanläsning i praktiken: samtala och

skriva om litteratur i skolan. Gothia Fortbildning AB. Stockholm.

31 Morrison, Jago. 2006. ”Who Cares About Gender at a Time Like This? Love, Sex and the Problem of Jeanette Winterson” i Journal of gender studies Vol.15 No.2 p.169–180.

Olin-Scheller, Christina. 2008. Såpor istället för Strindberg?: litteraturundervisning i ett nytt

medielandskap. Natur & Kultur AB. Stockholm.

Persson Sjödell, Matilda. 2019. ”Från att vara medveten till att medvetet göra” i Normkritisk

pedagogik – perspektiv, utmaningar och möjligheter. (red.) Lotta Björkman och Janne

Bromseth (2019). Studentlitteratur AB. Lund.

Skolverket (2011), Läroplanen för grundskolan (Lgr11). Stockholm: Skolverket Skolverket (2011), Läroplanen för gymnasieskolan (Gy11). Stockholm: Skolverket Skolverket (2020), Stöd i undervisningen för sex och samlevnad. Stockholm: Skolverket Tengberg, Michael. 2009. ”Förhandlingar om genus i skolans litteratursamtal: En interaktionsanalys” i Pedagogisk forskning i Sverige Vol.14 No.3

Tenngart, Paul (2019), Litteraturteori. Gleerups Utbildning AB. Malmö.

Ungdomsbarometern (2014/2015), Ungdomar och sexualitet – en specialrapport från ungdomsbarometern. Folkhälsomyndigheten.

Winterson, Jeanette (1985), Det finns annan frukt än apelsiner. Wahlström & Widstrand. Stockholm.