EU frågade: Vilket är vårt största problem? Ni svarar?

(1)

EU frågade:

Vilket är vårt största problem?

Ni svarar?

Europeans’ attitudes towards

climate change, EU-rapport 2008

(2)

2016‐02‐04

2

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

• Barnens situation var den allra värsta då

många dog i smittkoppor och vanvård p.g.a.

avsaknad av motståndskraft. Många lämnades

vind för våg. I skaror drog dessa utmärglade

små fram i tiggarhopar.

/Gävle för 200 år sedan.

(3)

Fattigdom

<105kr, 95 %

<10kr, 20 %

260 kr, 0,1 %

(Sverige)

250 Sverige: 2009, Socialstyrelsen, 3680 kronor per månad för ensamstående plus hyra, 7821 kr/månad Studiebidrag – 260 kr/dag http://131.224.244.83/en/themasites/gismo/applications/index.html

(4)

2016‐02‐04

4

(5)

Undernäring, Hunger, Svält (FAO)

• Undernäring/Hunger konsumerar mindre än minimienergin som krävs för medelpersonen för att hålla sig i god hälsa vid lätt fysisk aktivitet. Det är en konservativ indikator som inte tar med i beräkningen årstidsvariationer, hård fysisk belastning och de interindividuella skillnader som finns när det gäller energibehov. • Näringsbrist/felnäring (malnutrition) – orsakas av felaktigt sammansatt eller otillräcklig kost och förhindrar därmed en god hälsa. Denna term innefattar både undernäring och fetma.

• Kronisk undernäring (chronic hunger/undernourishment) – personer

som är kroniskt undernärda har under en längre tid haft ett för lågt kaloriintag vilket skadat kroppen. Kronisk undernäring kan leda till hämmad utveckling vilket bland annat påverkar längd och vikt. Det kan även ge störningar i kroppsfunktioner. Problem med graviditet och amning, nedsatt inlärningsförmåga, oförmåga till fysiskt arbete samt nedsatt immunförsvar och sämre återhämtningsförmåga efter sjukdom är exempel på sådana störningar. • Svält (starvation) – beskriver ett tillstånd där kroppen utmattas till följd av matbrist. Detta tillstånd kan leda till död.

Malthus (1766‐1834)

Population, when

unchecked, increases in a

geometrical ratio,

Subsistence, increases

only in an arithmetical

ratio.

(6)

2016‐02‐04

6 Sverige

(3 jordklot)

Kina

Afghanistan

Världen

(1,5 jordklot)

Mat och Befolkning

• I=PAT

• P= 7‐> 10 Miljarder

• A= 1‐> 3 Svensk levnadsstandard åt alla

• T= förbättrad 4 gånger

(7)

Frågor om mat …

 Antal människor på jorden (nuläge och utveckling)?  Antal människor som svälter (definitioner)?  Mängden mat globalt (mätt i hektar land eller)?  Mängden mat/person globalt (nuläge och utveckling)?  Matproduktionens fördelning över jordklotet?  Hur många mätta tål jorden?  Hur många fler kan vi mätta om alla äter vegetariskt?  Vad innebär genmanipulering för mängden mat?  Vad innebär olja och motorer för jordbruksproduktivitet?  Vad innebär en klimatförändring på 2 grader för matproduktionen?  Hur fungerar handeln med mat? Är det frihandel? En rättvist fungerande marknad? Oligopol styrd av några stora företag? En marknad styrd av några få länder. Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur © http://www.capensis.se/Geo%20div/PDF%20Geo/Ge%201%20del%202%20Befolkningsgeografi.pdf

Pessimisten och optimisten

(8)

2016‐02‐04

8

Alternativa uttalanden

• Människor svälter inte därför att de inte kan producera tillräckligt med mat, utan för att de inte har tillgång till odlingsbar mark, för att krig och konflikter förhindrar att de får tillgång till mat eller helt enkelt för att de inte har råd att köpa mat. • Det finns gott om mat. Roger Revelle från Harvard University kom fram till att Afrika, Asien och Latinamerika skulle kunna försörja 35 till 40 miljarder människor bara genom att använda vatten på ett mer effektivt sätt. De enda hindren för jordbrukets utveckling är sådana som sätts upp av regeringar och myndigheter. • Teknologiutveckling gör att vi finner fler resurser och lär oss att utnyttja de befintliga på ett mer effektivt sätt. Egentligen ska vi inte ens tala om naturliga resurser. Alla resurser är resultatet av människans arbete. En resurs blir en resurs först när vi lär oss att utnyttja den. Människor gör inte slut på resurser. Vi skapar dem. Under förutsättning att vi tillåts att göra det. Billiga transporter, gödning, genmanipulering?

(9)

Jordens resurser per person

• Skulle vi idag dela Jordens odlingsresurser lika på dess

innevånare blir det 2400 kvadratmeter åker per person.

Detta räcker för en tillräcklig produktion av livsmedel

och begränsad produktion av övriga nyttogrödor,

såsom foder, fiber, industriråvara mm. Utöver detta

disponerar världsmedborgaren 7000 kvadratmeter

skogsmark, vilken då måste täcka behovet av virke,

pappersmassa och energi för uppvärmningsändamål.

Befolkningen i Sverige hör till världens mest gynnade

ifråga om skogs‐ och åkerareal per capita liksom ifråga

om vattenkraft och sötvattentillgång.

(Global livsmedelsförsörjning på ekologisk grund –

biofysiska förutsättningar, Sten Ebbersten)

Living planet report, WWF, 2010

(10)

2016‐02‐04

10

Alternativ beräkning (Aleklett)

En människa / 7 Miljarder?

2500 kcal per dag / 7100 TWh per år

Alternativ beräkning (Aleklett)

We collected the data in this way: “Statistics

on agricultural production were taken from

the database of the Food and Agriculture

Organization of the United Nations (FAO). The

data used refer to the world production in

year 2006 and includes 129 different crops”.

http://aleklett.wordpress.com/2010/05/19/agriculture‐as‐provider‐of‐both‐food‐and‐fuel‐2/

(11)

Alternativ beräkning (Aleklett)

Energiinnehållet i det som odlas

7200‐9300 TWh

Jmf

7100 TWh per år (vad vi alla behöver)

Alternativ beräkning (Aleklett)

At the moment the world produces sufficient

food for its human population but we know

that much food is wasted. How much is

difficult to calculate. As well, the distribution

of food in the world is not just.

(12)

2016‐02‐04

12

(13)

Befolkningstillväxt

Sveriges befolkningsutveckling

(14)

2016‐02‐04

(15)

(16)

2016‐02‐04

16

(17)

Den optimistiska (?) versionen

(18)

2016‐02‐04

18

Matbehov

The Food Security Risk index (FSRI) measures the availability, stability and access to basic food stocks, as well as the impacts on nutrition and health that result from food insecurity. Maplecroft has rated each country based on performance across 19 key indicators. These include: imports, exports and production of cereals, food production per capita, rate of under nourishment per capita, water resources, GD P per capita and global aid shipments. (2009)

(19)

(20)

2016‐02‐04

20

http://131.224.244.83/en/themasites/gismo/applications/index.html Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Matproduktion

• Kritisk fråga!

• Kan vi öka odlingsintensitet, ytareal,

avkastning?

(21)

(22)

2016‐02‐04

22

The view that resource constraints (on crop yields, land area, water etc) are about to impact agriculture is a reversal of prevailing wisdom. It has been referred to as Green Revolution Fatigue. Is there evidence in the FAO data that the rate of yield improvement is slowing? The graph below shows that wheat yield growth is slowing and may be saturating. (2008 really problematic (HG)

(23)

(24)

2016‐02‐04

24

http://crash‐watcher.blogspot.se/2011/10/global‐food‐production‐and‐ consumption.html

(25)

http://faostat.fao.org/site/567/DesktopDefault .aspx#ancor

(26)

2016‐02‐04

26

http://crash‐watcher.blogspot.se/2011/10/global‐food‐production‐and‐ consumption.html

(27)

(28)

2016‐02‐04

(29)

(30)

2016‐02‐04

(31)

(32)

2016‐02‐04

32

(33)

(34)

2016‐02‐04

34

Handel med mat

• Global marknad

Import Import‐ restriktioner Export Export‐ restriktioner • Skiljer på enkla råvaror, tex bomull, och förädlade, tex kläder • Skiljer på jordbruksprodukter och industriprodukter • Generella eller riktade restriktioner (vissa länder, vissa varor, bilaterala avtal) Subventioner

(35)

Debatt från 70‐talet och framåt

1: Nollsummespel (rikas tillväxt på bekostnad av fattiga)

• Min timme är värd mycket mer än timmarna som arbetas av

en fattig i Afrika. Varför?

• Prispress, köparens marknad

• Svårt med produktivitetsförbättring av råvaruexport

• Min tid (pengar) byts mot tid (arbete) och markförslitning i

Afrika

2: Ymnighetshorn

• Handel gör oss alla rika $ $$ $$

• Handel utvecklar alla (effektivare, bättre metoder, konkurrens

härdar)

(Hornborg, Myten om Maskinen)

Rice monthly price

620 1000 http://www.indexmundi.com/commodities

(36)

2016‐02‐04

36

Wheat monthly price

http://www.indexmundi.com/commodities/?c ommodity=wheat&months=120

350 440

Maize monthly price

http://www.indexmundi.com 290

(37)

Mat och energi

Alternativ beräkning (Aleklett)

• 7100 TWh per år

• Räkna med en faktor * 5.

• Det mesta av detta är fossila bränslen

• 35 TWh per år går åt (globalt tillgängligt 117 TWh)

• 1/3 av oljan till matproduktion

”

Those that call for zero carbon dioxide emissions by 2050 must first explain how an estimated 9 billion people will be fed.”

(38)

2016‐02‐04

38

Aleklett, Peak oil, 2012

Gödsel

(39)

• 12 KWh/dag * 365 = 4,4 KWh per år

• En villa ca 30 000 KWh per år

• En villa motsvarar ca 7 personers energiintag

(standarddiet)

(40)

2016‐02‐04

40

Biobränsle?

Totalbehov för transport 2500 TWh 2007, Aleklett Gör biogas av allt som produceras i jordbruket och allt spill 6500 TWh Biogas från majs 1600 TWh Biogas från sockerrörs 620 TWh Biogas från sojabönor 620 TWh Om hela sveriges jordbruksareal skulle användas för spannmålsetanol skulle det ändå bara räcka till hälften av bilarna i Sverige (glada bönder!) OBS: Etanol av majs Vad händer om oljepriset skenar igen?

(41)

(42)

2016‐02‐04

42

(43)

• Inte bara fossil olja utan även sötvatten är globalt en viktig

resurs i jordbruksproduktionen. Enligt FAO åtgår

nedanstående mängder vatten för produktion av en fullvärdig

diet om 2700 kcal per person och dag:

• 2300 kcal vegetariskt

1 m3 vatten per 1000 kcal

• 400 kcal animaliskt

5 m3 vatten per 1000 kcal

Totalt 4,3 m3 vatten per dag/person

1600 m3 vatten per år/person

• Att föda upp 90 kilo gris kräver cirka 270 kg majs (spannmål)

och 45 kg sojamjöl. Denna gris föder en person i femtio dagar.

270 kg majs + 45 kg sojamjöl föder en person i 500 dagar.

(44)

2016‐02‐04

(45)

Mat och landyta

(46)

2016‐02‐04

46

Maten förfars!

• Similarly, 1.4 billion hectares of land ‐ 28 percent

of the world's agricultural area ‐ is used annually

to produce food that is lost or wasted.

• Developing countries suffer more food losses

during agricultural production, while in middle‐

and high‐income regions, food waste at the retail

and consumer level tends to be higher.

/FAO report 2013

(47)

40% verkningsgrad!

(48)

2016‐02‐04

(49)

Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity, Rockström et al, 2009

Fosfor och kväve i gödning är ändliga resurser

(50)

2016‐02‐04

50

Heinberg, End of growth, 2011

(51)

Klimatpåverkan på matproduktion?

• Olika påverkan på olika delar av jordklotet.

• Torka

• Översvämningar

• Grundvattennivåer

• Olika påverkan beroende på typ av gröda /

djuruppfödning

(52)

2016‐02‐04

52

The new Climate Change Vulnerability Index (CCVI), released by global risks advisory firm Maplecroft, enables organisations to identify areas of risk within their operations, supply chains and investments. It evaluates 42 social, economic and environmental factors to assess national vulnerabilities across three core areas. These include: exposure to climate‐related natural disasters and sea‐level rise; human sensitivity, in terms of population patterns, development, natural resources, agricultural dependency and conflicts; thirdly, the index assesses future vulnerability by considering the adaptive capacity of a country’s government and infrastructure to combat climate change.

(53)

KATASTROFEN LURAR

Åtta ekologiska faktorer som lett till

historiska kulturers undergång (rep)

1. skogsskövling,

2. skador på markytan vilka leder till erosion,

3. försaltning och urlakning av näringsämnen,

4. dålig hushållning med vatten,

5. överdriven jakt, fiske,

6. införande av främmande arter,

7. överbefolkning och

8. överkonsumtion,

(Diamond 2005).

(54)

2016‐02‐04

54

• En ökande befolkning intensifiering av

jordbruksmetoderna och utvidgning av

jordbruksarealen.

• Olämpliga odlingsmetoder  jordförstöring ökade

trycket på livsmedelsproduktionen  Nya områden tas

i anspråk  avskogning och ytterligare erosion.

• Trycket på resurser  ökad klyfta mellan härskare och

befolkning.  besluten samlas hos en elit, med

begränsad insikt i ekosystem och traditionella

brukningsmetoder  Slutligen faller samhället

samman under resursbrist, krig, svält och sjukdomar.

Fyra möjligheter

• Man kan inte förutse problemet, helt enkelt därför att man inte upplevt någon liknande situation tidigare och därför inte kan förutse vad som är i antågande. • Man kan blunda för problemet. Problemet kan vara osynligt som atmosfärens stigande koldioxidhalt eller problemet kan vara dolt i naturliga variationer, som den stigande temperaturen. Det kan också vara så att man inte upptäcker problemet därför att det är någon annans ansvar. • Man kan strunta i att göra något åt problemet, trots att man mycket väl känner till det och dess katastrofala följder. Orsaken kan vara att det är rationellt att handla mot det långsiktigt bästa. Ett exempel är rovdriften på havets fiskbestånd. • Man kan försöka lösa problemet, ibland med framgång och ibland med ett misslyckande som följd.

(55)