Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Vård av suicidala patienter
Sjuksköterskans attityd och faktorer av betydelse
Författare:
Handledare:
Magnus Berg
Afsaneh Roshanai
Pernilla Wijkström Alenbring
Examinator:
Birgitta Edlund
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
VT 2011
SAMMANFATTNING
I vården av suicidala patienter ställs sjuksköterskan inför många utmaningar samtidigt som den suicidala patienten är i behov av ett omsorgsfullt bemötande som skapar trygghet och känslor av acceptans. De attityder som sjuksköterskan har mot patienterna är därför av stor betydelse. Syftet med denna studie var att undersöka vilka attityder till suicidala patienter som förekommer hos sjuksköterskor samt att utforska om det finns faktorer som har betydelse för sjuksköterskans attityder. Metoden var en litteraturstudie där resultatet från tolv vetenskapliga studier har analyserats och sammanställts i olika teman. Resultatet visar att sjuksköterskor utifrån kognition, affekt och beteende, uppvisade både positiva och negativa attityder mot suicidala patienter. Faktorer som till exempel sjuksköterskornas utbildning, kunskap, förståelse och upplevelse av svårigheter och otillräcklighet visade sig ha betydelse för sjuksköterskans attityd. Slutsats: Sjuksköterskan uppvisar attityder mot suicidala patienter som är både positiva och negativa. Negativa attityder som ilska och avståndstagande försvårar vården för patienten medan positiva attityder som empati och stöd skapar en trygg situation för patienten. Betydelsen av sjuksköterskans utbildning kan inte förbises utan är viktig för att få förståelse för patienten och att kunna hantera de svårigheter som uppstår i vården.
ABSTRACT
In the care of suicidal patients the nurse is confronted by many challenges. At the same time the suicidal patient is in need of a caring attitude that creates safety and feelings of
acceptance. Therefore the nurse´s attitudes towards the patients are of great importance. The
aim of this study was to explore which attitudes nurses hold against suicidal patients and also
to explore whether there are factors that are important for nurses´ attitudes. The method was a literature study where the results from twelve scientific articles was analyzed and compiled in different themes. The results showed that nurses, both cognitively, affectively and behavioral, held positive and negative attitudes towards suicidal patients. Factors such as education, knowledge, understanding, and nurses´ experiences of difficulties and shortcomings were found to have an impact on nurses´ attitude. Conclusion: The nurses hold both positive and negative attitudes towards suicidal patients. Negative attitudes such as anger and rejection complicate the nursing care while positive attitudes like empathy and support create a safe environment for the patient. The importance of the nurse´s education cannot be overlooked as it is important for gaining understanding and handling the difficulties that emerge in the care of the suicidal patient.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... 2 ABSTRACT ... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 4 INTRODUKTION ... 6 Suicid ... 6 Suicidalt beteende ... 7 Suicidförsök ... 8 Tidigare suicidförsök ... 8 Psykiatriska diagnoser ... 9 Psykosocial miljö ... 9 Religion ... 10 Attityd ... 10Sjuksköterskans roll och attityd ... 11
Syfte ... 12 Frågeställningar ... 12 METOD ... 12 Design ... 12 Litteratursökning ... 12 Urval ... 12 Kvalitetsanalys ... 14 Resultatanalys ... 14 RESULTAT ... 16 Kognition ... 16 Positiv inställning ... 16 Negativ inställning ... 16 Affekt ... 17 Positiva känslor ... 17 Negativa känslor ... 17 Beteende ... 17 Positivt beteende ... 17 Negativt beteende ... 18
Faktorer av betydelse för attityd ... 18
Ålder och kön ... 18
Utbildning och kunskap ... 19
Religion ... 20
Svårighet och otillräcklighet ... 20
Förståelse ... 20 DISKUSSION ... 21 Metoddiskussion ... 22 Resultatdiskussion ... 23 Kliniska implikationer ... 25 Slutsats ... 25 REFERENSER ... 26 Bilaga 1 Bilaga 2 Tabell 2
INTRODUKTION
Suicid
Suicid är ett stort hälsoproblem utifrån ett globalt perspektiv. Enligt World Health Organization (WHO) dör årligen nästan en miljon individer på grund av suicid (WHO, 2011). Antalet suicid i världen har ökat med 60 % på 45 år och är nu den 14:e vanligaste dödsorsaken bland alla åldrar. I åldrarna 15-44 år är det den tredje vanligaste dödsorsaken och i åldrarna 10-24 år är det den näst vanligaste dödsorsaken (WHO, 2011). Enligt International Classification of Diseases (ICD) delas suicid in i två grupper, säker och osäker suicid, beroende på kunskapen om avsiktlighet. Definitionen av säker suicid är avsiktligt självdestruktiv handling och definitionen av osäker suicid är skadehändelse med oklar avsikt. Säker suicid utgör ca 80 % av alla suicid medan osäker suicid utgör ca 20 %. Den del av världen där det sker mest suicid i förhållande till population är Östeuropa, USA och Västeuropa, Asien hamnar i mitten medan central- och Sydamerika har lägst suicidantal i förhållande till population (Nock et al., 2008).
I Sverige, år 2009 uppgick antalet dödsorsaker av typen säker suicid och osäker suicid till 1550 fall. Sett till suicidantalets utveckling i Sverige under 1900-talet skedde en svag ökning under de första 60 åren fram till början av 1970-talet då en nedåtgående trend i antal suicid kunde ses (Socialstyrelsen, 2011). Antalet säkra och osäkra suicidförsök i Sverige år 2008 uppgick till 9643 och är det högsta antalet som registrerats sedan mätningen började år 1987 (Jiang, Floderus & Wasserman, 2010a). Till skillnad från könsfördelningen för suicidförsök, där det kvinnliga könet är överrepresenterat (Jiang et al., 2010b), är männen i majoritet när det handlar om fullbordade suicid, (till exempel så var ca 70 % av alla suicid som skedde år 2009 män). För varje år från och med år 1990 fram till år 2009 har männen procentuellt sett utgjort den största andelen av det totala antalet suicid, vilket innefattar både säkra och osäkra suicid (Socialstyrelsen, 2011). I studien av Nock et al. fastställs detta mönster tydligare då den visar att män konsekvent utgör den största andelen suicid tvärnationellt sett. Två undantag är dock Indien och Kina där ingen tydlig könskillnad i suicidantal finns (Nock et al., 2008).
Suicidförsök är ett stort hälsoproblem i Sverige idag och trots att det inte är en sjukdom i sig så tydliggörs problemet ofta i mötet med sjukvården (Socialstyrelsen, 2003). När en individ begår suicid så är det en ofattbar och traumatisk händelse för såväl anhöriga som
vårdpersonal. I snitt sörjer 6 personer när ett självmord har skett. Skuld, sorg, saknad, egna suicidtankar och förnekande är vanliga reaktioner och innebär för många anhöriga en lång tid av bearbetning och terapi (Allgulander, 2008; Cerel, Jordan & Duberstein, 2008).
De metoder som används vid en suicid varierar geografiskt sett och beror bland annat på tillgång till suicidmedel, kunskap och individuella uppfattningar. De vanligaste metoderna för att ta sitt liv i Sverige är förgiftning och hängning. År 2008 så utgjorde de över två tredjedelar av det totala antalet säkra och osäkra suicid. Förgiftning är mer vanligt hos kvinnor medan hängning oftare utförs av män (Jiang et al., 2010b). När ett fullbordat suicid har skett innebär detta inte enbart personliga förluster och tragedier utan också stora kostnader för samhället. I en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) presenteras en kostnadsanalys för suicid och suicidförsök i Sverige (MSB, 2005). I beräkningen framgår att de direkta och indirekta kostnaderna för en suicid uppgår till 1 790 000 kr och totalt för suicid och suicidförsök blir kostnaden 5 miljarder och 463 miljoner kr. Humanvärdet innefattar en individs nedsatta livskvalitet samt produktionsbortfall, baserat på inkomst, och tas detta värde med i analysen för suicid, enligt Vägverkets värdering av kostnader för vägtrafikolyckor, uppgår kostnaden för enbart suicid till 18 680 000 kr per individ (MSB, 2005)
Suicidalt beteende
Suicidalt beteende som begrepp innefattar suicidtankar, suicidplaner och suicidförsök (Nock et al., 2008). Tankar eller föreställningar om suicid förklaras som att en person har fantasier, önskningar, impulser och tankar om att ta sitt eget liv (Sjöström, 2010). Det som föregår en individs död i suicid är en komplex och svårförklarad process där faktorer som kön, kulturell bakgrund och individuella skillnader bidrar till att inget fall är det andra likt (Sjöström, 2010). Vissa individer har en ökad sårbarhet för stress som uppkommer av en samverkan mellan biologiska, sociala och erfarenhetsmässiga förutsättningar. Individer med ärtliga anlag och som samtidigt växt upp i en miljö med inslag av stressfaktorer, med en avsaknad av
skyddsfaktorer, kan i högre grad utveckla en sårbarhet. När yttre stress, i form av ökade krav och mer ansvar, uppkommer senare i livet så kan detta innebära att vägen ut ur den
Suicidförsök
Suicidförsök klassificeras enligt ICD i två grupper beroende på kunskap om avsikten till suicidförsöket varav den ena är säkra suicidförsök och det andra osäkra suicidförsök.
Definitionen av säkra suicidförsök är avsiktlig självdestruktiv handling medan definitionen av osäkra suicidförsök är skadehändelse med oklar avsikt (Jiang et al., 2010a). Det finns enbart statistik för de som vårdats inom psykiatrisk eller somatisk slutenvård i samband med suicidförsöket. Mörkertalet över självmordsförsök antas dock vara stort och en uppskattning är att av alla självmordsförsök som sker i Sverige registreras ca 60 %, det vill säga de som vårdats på sjukhus på grund av suicidförsöket. De senaste 21 åren har kvinnor för varje år varit överrepresenterade i statistiken för suicidförsök, till exempel var det ca 59 % kvinnor av det totala antalet år 2008 (Jiang et al., 2010a). Risken för att någon gång under sin livstid försöka ta sitt liv har i åldersgruppen 19-39 uppskattats till 7,58 % för kvinnor och 3,69 % för män (Zhang, Mckeown, Hussey, Thompson & Woods, 2004). En individ som kommer i kontakt med sjukvården i samband med ett suicidförsök har i majoriteten av fallen utsatt sig för olika former av förgiftningar. Att skära sig är också en vanligt förekommande metod bland suicidförsök (Allgulander, 2008). I en studie granskades totalt 48 649 personer som under åren 1973-82 varit inlagda på slutenvårdsavdelning för suicidförsök. Av dessa hade 40 746 förgiftat sig och 2423 hade skärskador (Runeson, Tidemalm, Dahlin, Lichtenstein &
Långström, 2010). Motiven till suicidförsök är många men kan till exempel vara att dö, att fly undan, hämnas på andra, att visa desperation och att söka hjälp. Det innebär ofta en stor svårighet att försöka bedöma avsikten bakom ett suicidförsök men vissa faktorer ger en tydligare indikation att avsikten var att dö. Detta kan till exempel vara att suicidförsöket skett i ensamhet, att ett avskedsbrev har skrivits, att en verbal avsikt tidigare har framförts samt att individen inte har försökt kontakta någon efter suicidförsöket (Allgulander, 2008).
Tidigare suicidförsök
Tidigare utförda suicidförsök anses vara en tydlig riskfaktor för suicid (Beghi & Rosenbaum, 2010; Reid, 2009). Enligt resultatet av Runeson et al.s studie, (2010) var metoden vid det första suicidförsöket av stor betydelse för hur stor risken var för att individen skulle försöka igen. De suicidmetoder som innebar en avsevärt högre risk var bl.a. hängning, strypning och kvävning. Även användning av skjutvapen, hopp från hög höjd, gasning och drunkning utgjorde en ökad riskprognos. När en person har genomgått ett suicidförsök är kunskapen om
hur suicidförsöket skett av stor vikt för riskbedömningen för framtida suicid (Sjöström, 2010). Riskbedömningen för framtida suicid beror på individens avsikt med suicidförsöket, det vill säga hur individen förberedde sig inför försöket (Allgulander, 2008).
Psykiatriska diagnoser
Psykiatriska diagnoser är en av de mest välkända riskfaktorerna för suicid (Nock et al., 2008). Psykiatriska diagnoser som till exempel schizofreni, borderline personlighetsstörning,
bipolära syndrom och substansrelaterade störningar ger alla upphov till en förhöjd risk för suicid (Sjöström, 2010). Schizofreni kan innebära en ökad risk för suicid med ca 4-10 % (Hor & Taylor, 2010) och utlösande faktorer kan vara till exempel hallucinationer där personen hör en röst som befaller den att ta sitt liv (Allgulander, 2008). Personer med borderline
personlighet utgör ca 9-33% av alla suicidfall där samsjuklighet med en depressiv episod är en av de bidragande riskfaktorerna (Kolla, Eisenberg & Links, 2008). Bipolära syndrom innebär en förhöjd risk för suicid under en livstid. Bipolär syndrom I med 36,3% och bipolär syndrom II med 30,1% (Novick, Swartz & Frank, 2010). Substansberoende ger upphov till en ökad risk för suicid såväl som avsiktlig eller oavsiktlig överdos (Bohnert, Roeder & Ilgen, 2010)
Psykosocial miljö
Föräldrar som lider av till exempel depression, antisocialt beteende eller substansberoende utgör en ökad risk för att deras barn begår suicid under uppväxten (Bridge, Goldstein & Brent, 2006). När ett barn tvingas skiljas från någon av sina biologiska föräldrar, genom död eller skilsmässa, så kan också detta öka risken för suicid (Bridge et al., 2006). Att ha blivit utsatt för fysiska och sexuella övergrepp har också visat ha ett tydligt samband med utvecklande av suicidalt beteende (Bridge et al, 2006; Perepletchikova & Kaufman, 2010). Social trygghet i form av goda relationer med föräldrar, där föräldrarna stöttar och tar hand om sina barn samt har uppsikt över dem bidrar till en trygg uppväxt och en minskad framtida risk för suicid (Bridge et al, 2006). Stöd från familjemedlemmar och vänner är en viktig skyddande faktor (Wasserman, 2006). När suicidtankar och suicidförsök väl har skett så är familjens del i vården av stor betydelse eftersom de har tillgång till information som ingen annan har (Wasserman, 2006). Sett till personlighet så är en positiv bild av sig själv som person också
en viktig skyddsfaktor, då stabil självkänsla och självförtroende innebär att personen i fråga känner sig värdefull (Wasserman, 2006).
Religion
Religion har visat sig fungera som en skyddande faktor mot suicid utifrån att antalet suicid är lägre i religiösa länder jämfört med sekulära (Gearing & Lizardi, 2009) Det sociala stöd som kommer från att vara delaktig i religiösa sammankomster har också visat sig vara en
skyddsfaktor, såväl som motståndet mot suicid utifrån moraliska aspekter (Gearing & Lizardi, 2009)
Attityd
Attityd brukar definieras som en individs förhållningssätt mot något, det vill säga vilken inställning en person har till ett attitydobjekt (Rosén, u.å.). Ett attitydobjekt kan vara vad som helst, till exempel personer eller föremål, och är något som en person har tagit ställning till. Attityder uttrycks till exempel genom kroppsspråk, ord och känslor som visar hur personen värderar något (Rosén, u.å.). Under en lång tid har den så kallade trepartsteorin varit gällande i förklaringen av attitydbegreppet. Enligt denna teori består en attityd av tre delar: kognition, affekt och beteende. Den kognitiva delen har beskrivits som den del som innehåller en individs åsikter och övertygelser mot ett attitydobjekt (Fabrigar, MacDonald & Wegener, 2005; Rosén, u.å.), exempelvis att en person tror att det är bra för miljön att handla
lokalproducerad mat. Den affektiva delen består av individens positiva och negativa känslor samt hur tydligt ställningstagandet och reaktionen blir mot ett attitydobjekt (Fabrigar et al., 2005; Rosén, u.å.). En person som är övertygad om att lokalproducerad mat är bra för miljön kommer också att inta en positiv ställning i en diskussion när den frågan uppkommer. Till sist förklaras den delen som innefattar beteende och de handlingar som uppkommer av den
kognitiva och affektiva delen, det vill säga hur en person agerar mot ett attitydobjekt (Fabrigar et al., 2005; & Rosén, u.å.). Traditionellt sett ansågs dessa tre delar vara byggstenar i en attityd. Under den senare delen av 1900-talet har dock attitydforskare modifierat
trepartsteorin. Dessa forskare menar att en attityd inte utgörs av dessa tre delar utan är istället en egen enhet som fungerar som en utvärderande sammanfattning utifrån den information som kommer av de tre delarna (Fabrigar et al., 2005). Dessa tre komponenter ska alltså inte förstås som byggstenar i en attityd utan istället som enheter vilka interagerar med attityder,
där attityder är synonymt med värdering och utvärdering av vår omgivning (Albarracin, Johnson, Zanna & Kumkale, 2005).
Sjuksköterskans roll och attityd
Sjuksköterskan ska enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska, oberoende av vårdform, verka utifrån en humanistisk människosyn och tillvarata patientens intressen i första hand. Grunden i sjuksköterskans profession ligger också i att vården ska utgå ifrån evidens och beprövad erfarenhet samt att ha kunskap inom verksamhetsområdet
(Socialstyrelsen, 2005). I vården av suicidala patienter har sjuksköterskan en viktig och betydelsefull roll (Allgulander, 2008; Pompili, Girardi, Ruberto, Kotzalidis, & Tatarelli, 2005). Genom att vara den som ofta kommer i kontakt med patienten så kan sjuksköterskan identifiera riskfaktorer (Pompili et al, 2005) samt se tecken i form av till exempel
uppgivenhet, hopplöshet och beteendeförändringar som kan visa på att en person har tänkt ta sitt liv (Allgulander 2008). När det gäller sjuksköterskans bemötande mot den suicidala patienten ska det präglas av förståelse, empati, respekt samt vara stödjande och hänsynsfullt (WHO, 2000). Enligt Wasserman (2006) är det viktigt att sjuksköterskan, som en del av vårdpersonalen, är accepterande, tar sig tid för patienten, ser till patientens behov och lyssnar förutsättningslöst.
Att vårda suicidala patienter kan vara stressande för sjuksköterskan (Cufcliffe & Stevenson, 2008). ). Stressen kommer dels av den interpersonella relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Detta skapar stress trots att patienten blir friskare men också utifrån vetskapen att ett antal av sjuksköterskans patienter kommer att ta sitt liv (Cutcliffe & Stevenson 2008). När sjuksköterskan dessutom inte har en kunskapsmässig förståelse för patientens bakgrund så finns det en risk för att bemötandet mot patienten blir bristfälligt (Pompili et al, 2005).
När en suicidal patient kommer i kontakt med vården så är det bemötande som de får av personalen en viktig del i patientens fortsatta vård och hälsa (Lilja & Hellzen, 2010). Sjuksköterskans attityder har stor påverkan på den suicidala patienten beroende på om de är negativa eller positiva (Sjöström, 2010). Negativa attityder som fientlighet och
avståndstagande (Pompili et al, 2005) mot patienter med suicidalt beteende kan förvärra patientens situation sett till beteendet och förstärka de negativa känslorna som patienten har (Wasserman, 2006). Sjuksköterskan behöver ha förmåga till självinsikt och att kunna identifiera sina egna inställningar och attityder till sina patienter eftersom relationen mellan
sjuksköterskan och den suicidala patienten är central sett till patientens tillfrisknande (Wasserman, 2006).
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskans attityder till suicidala patienter samt att utforska om det finns faktorer som har betydelse för sjuksköterskans attityd till patienter som är suicidala
Frågeställningar
Vilka attityder till suicidala patienter förekommer hos sjuksköterskor?
Vilka faktorer har betydelse för sjuksköterskans attityd till suicidala patienter?
METOD
Design
Studien är en litteraturstudie.
Litteratursökning
Litteratursökningen genomfördes i feb 2011 i databaserna CINAHL och PubMed-Medline. Anledningen till valet av två databaser var att ingen databas är heltäckande (Östlundh, 2006) och således innebär en litteratursökning som innefattar flera databaser en ökad urvalsbredd. Litteratursökningen bestod av totalt 7 sökningar, 4 i CINAHL och 3 i PubMed, med fokus på sökorden nurse, attitude och suicidal. För en översikt av alla sökningar se Tabell 1.
Urval
Inklusionskriterier i urvalsprocessen var att artiklarna skulle beskriva vilka attityder sjuksköterskan har mot suicidala patienter och/eller vilka faktorer som har en betydelse för sjuksköterskans attityd mot suicidala patienter. Artiklarna skulle även vara publicerade senast år 1995, skrivna på engelska, vara tillgängliga online samt internationellt publicerade. De
artiklar som enbart belyste suicidala patienters upplevelser och attityder exkluderades vilket också gällde de artiklar som i sitt resultat inte särskiljde attityder hos olika yrkeskategorier. Begränsningarna för alla sökningar redovisas i Tabell 1.
Tabell 1. Översikt av litteratursökning.
Databas Sökning Sökord Begränsningar Utfall Lästa titlar Granskade abstract Utvalda CINAHL #1 nurse AND suicidal Engelska, peer reviewed, hitta alla sökord, publikationsår: 1995-2011 117 117 23 9 CINAHL #2 nurse AND suicidal AND attitude Engelska, peer reviewed, hitta alla sökord, publikationsår: 1995-2011 11 11 3 0 CINAHL #3 nurse AND suicidal AND attempt Engelska, peer reviewed, hitta alla sökord, publikationsår: 1995-2011 13 13 3 1 CINAHL #4 psychiatric AND nurse AND attitude AND suicidal Engelska, peer reviewed, hitta alla sökord, publikationsår: 1995-2011 4 4 1 0 PubMed #5 psychiatric AND nurse AND attitude AND suicidal Engelska, länk till full text, publikationsår: 1995-2011 38 38 7 3 PubMed #6 nurse AND suicidal AND attitude Engelska, länk till full text, publikationsår: 1995-2011 62 62 5 1 PubMed #7 nurses AND attitude AND suicide AND patients Engelska, länk till full text, publikationsår: 1995-2011
Kvalitetsanalys
De artiklar i litteratursökningen vars titlar och abstract var av relevans för syfte och
frågeställningar valdes ut. Totalt sexton artiklar valdes ut varav 10 hade en kvantitativ och 6 hade en kvalitativ ansats (se Tabell 2 i slutet av dokumentet). Två granskningsmallar för kvalitetsgranskning efter Willman et al. (2006) upprättades och fungerade som underlag för kvalitetsbedömning av de utvalda artiklarna (se bilaga 1 och 2). Granskningsprotokollet för de kvantitativa artiklarna omarbetades då frågor gällande kriterier som Randomized Clinical Trial (RCT), Controlled Clinical Trial (CCT), likvärdiga grupper vid start och blindning inte ansågs vara av relevans för denna studie eftersom syftet var inriktat på studier som beskrev attityder. Protokollet för de kvantitativa och kvalitativa studierna bestod av totalt 12
respektive 14 frågor där svarsalternativen var Ja, Nej eller Vet ej. Den fråga som besvarades med Ja fick 1 poäng och ett Nej eller Vet ej innebar 0 poäng. Artiklarna klassificerades sedan som låg, medel och hög utifrån hur många poäng de fick (se bilaga 1 och 2).
Kvalitetsgranskningen resulterade i att 4 artiklar exkluderades (se Tabell 2). Anledningen till exkluderingen var bland annat avsaknad av etiskt resonemang, ej adekvat statistisk metod, instrumenten var icke-valida och icke-reliabla samt avsaknad av beskrivning av inklusion- och exklusionskriterier.
Resultatanalys
Analysen utgick från Fribergs metod (2006) och började med att de inkluderade artiklarnas resultat lästes igenom av båda författarna oberoende av varandra. Läsningen syftade till att söka och identifiera meningsfulla textenheter som var av relevans för studiens syfte och frågeställningar. Sedan de identifierade meningsfulla textenheter studerats och specifika teman i förhållande till frågeställningarna eftersökts sorterades textenheter in och
sammanställdes under de olika temana (Friberg, 2006) Sorteringen utfördes på så sätt att för varje tema skapades ett dokument där alla textenheter som behandlade ett visst tema klistrades in (för översikt av alla teman se Tabell 3). Ett fåtal textenheter som var svårplacerade
temamässigt exkluderades. Anledningen till detta var att textenheterna bestod av åsikter som var svårtolkade, eftersom de var neutrala till sin karaktär.
Tabell 3. Översikt över identifierade teman.
Artikelförfattare, årtal Teman
Vilka attityder till suicidala patienter förekommer hos sjuksköterskor?
Vilka faktorer har betydelse för sjuksköterskans attityd till suicidala patienter?
Botega et al., 2005 Ålder, Erfarenhet, Religion
Cleary et al., 1999 Negativa känslor, Positivt beteende, Negativt beteende
Utbildning, Kunskap, Svårighet, Otillräcklighet
Gilje et al., 2005 Negativa känslor Svårighet, Otillräcklighet Larsson et al., 2007 Positiv inställning, Positiva
känslor Negativa känslor, Positivt beteende, Negativt beteende
Erfarenhet, Svårighet, Otillräcklighet
Long & Reid, 1996 Positiv inställning, Positiva känslor, Negativa känslor, Positivt beteende
Ålder, Utbildning, Kunskap,
McCann et al., 2005a Ålder, Erfarenhet, Utbildning,
Kunskap,
McCann et al., 2005b Negativ inställning Utbildning, Kunskap Ramberg & Wasserman,
2003
Utbildning, Kunskap, Svårighet, Otillräcklighet
Samuelsson et al., 1997 Positiv inställning, Positiva känslor, Negativa känslor, Positivt beteende,
Ålder, Kön, Erfarenhet,
Utbildning, Kunskap, Förståelse, Svårighet, Otillräcklighet
Sun et al., 2005 Positiv inställning, Negativ inställning
Erfarenhet, Utbildning, Kunskap, Religion, Svårighet, Otillräcklighet
Sun et al, 2006 Positiv inställning, Negativ inställning, Positiva känslor, Negativa känslor, Positivt beteende,
Utbildning, Kunskap, Religion, Svårighet, Otillräcklighet
Tzeng et al., 2009 Negativ inställning, Positiva känslor, Negativa känslor, Positivt beteende, Negativt beteende
Förståelse, Svårighet, Otillräcklighet
RESULTAT
De kvantitativa artiklarna uppgick till 6 i antal varav 3 med hög kvalitet och 3 med medel kvalitet. Artiklarna med en kvalitativ metod uppgick till 6 varav 3 med hög kvalitet och 3 med medel kvalitet. Artikelöversikten presenteras i Tabell 2. Resultatet presenteras utifrån den allmänt vedertagna begreppsförklaringen av attityder utifrån kognition, affekt och beteende. (Fabrigar et al., 2005; Rosén, u.å.).
Kognition
Positiv inställning
Enligt resultaten hade sjuksköterskorna en positiv attityd mot suicidala patienter (Sun et al., 2005). De tillfrågade sjuksköterskorna uttryckte i hög grad en vilja att hjälpa patienten samt att de ansåg att en suicidal patient ska få tillgång till den bästa möjliga vården (Samuelsson et al., 1997). De hade förståelse för patienternas behov av självbestämmande och delaktighet (Larsson et al., 2007; Sun et al., 2006). Vikten av att ha tilltro till patienterna, och att inte dra egna slutsatser, var något som psykiatrisjuksköterskorna poängterade (Sun et al., 2006). Dessutom ansåg sjuksköterskor att det var deras uppgift att försöka förstå vad som orsakat suicidförsöket och tyckte att vård av suicidala patienter var utmanande (Long & Reid, 1996).
Negativ inställning
De negativa inställningarna innebar att sjuksköterskorna tyckte att de suicidnära patienterna inte tog ansvaret för sitt eget liv, sökte uppmärksamhet, var löjliga (Sun et al., 2006) och att suicid var egoistiskt och irriterande (Sun et al., 2005). Upprepade suicidförsök trots
samtalsterapi betraktades som ett bakslag och sjuksköterskorna ansåg att deras ansträngning varit förgäves (Tzeng et al., 2009). Enligt sjuksköterskorna använde patienterna suicid i manipulativt syfte och ville skapa kaos samt att de saknade motivation till förändring (a.a.). Enligt McCann et al. (2005b) uppger merparten ha hört en kollega uttala åsikten ”Varför lyckades han/hon inte den här gången och sparade oss massa problem”, gällande en patient som kommer till akutmottagningen för tionde gången till följd av avsiktligt
Affekt
Positiva känslor
Många av sjuksköterskorna visade positiva attityder mot patienterna i form av sympatisk och vårdande attityd (Sun et al., 2006; Larsson et al., 2007; Samuelsson et al., 1997). De upplevde tillfredställelse när de vårdade suicidala patienter eftersom de fick öva och förbättra sina psykiatriska färdigheter (Long & Reid, 1996) och genom förberedelse och främst tålmodighet så kunde sjuksköterskan få en större insikt i patientens situation (Tzeng et al., 2009).
Negativa känslor
Flera studier visar att det förekom negativa reaktioner gentemot suicidala patienter hos en del av sjuksköterskorna, däribland ilska (Sun et al., 2006; Tzeng et al., 2009; Larsson et al., 2007; Samuelsson et al., 1997; Long & Reid, 1996), hat (Sun et al., 2006) och skuldkänsla (Gilje et al., 2005) samt nedslagenhet om något skulle hända patienten (Larsson et al., 2007).
Sjuksköterskorna kände sig missmodiga och mindre entusiastiska inför psykiatrisk omvårdnad när de upplevde att det de lärt sig tidigare inte fungerade (Tzeng et al., 2009). Rapporter om ängslan samt tomhet och en känsla av att patientarbetet var en börda framkom också (Tzeng et al., 2009). Oro och missmod kunde också uppstå vid en före detta patients suicid/suicidförsök (Cleary et al., 1999); Tzeng et al., 2009; Gilje et al., 2005). Reflektioner över sjuksköterskans vilja att leva eller inte leva uppkom i och med patientmötena och det kunde skapa en känsla av att vara tung till mods (Gilje et al., 2005). Sjuksköterskorna kände även rädsla för sin egen säkerhet då en patient kunde vara aggressiv eller impulsiv (Cleary et al., 1999).
Beteende
Positivt beteende
En upprätta en god relation och att lära känna patienten var viktigt för vården enligt sjuksköterskorna (Cleary et al., 1999; Larsson et al., 2007). Att ge patienter stöd och tid, hjälpa till med stresshantering samt att belysa patientens styrkor och reflektera över det framgångsrika i livet var också något som sjuksköterskorna betonade (Cleary et al., 1999; Larsson et al., 2007). Samarbete, delaktighet, och att patienten var välinformerad var något
som sjuksköterskorna eftersträvade i vården av suicidala patienter (Cleary et al., 1999; Larsson et al., 2007). Sjuksköterskorna gav också patienterna utrymme att få tala om svåra tankar och känslor (a.a.) och genom att vara accepterande, aktivt lyssnande, visa respekt och inte döma visade de att de tog patienterna på allvar samt var engagerade i patienten (a.a.). Sjuksköterskorna verkade för att patienten skulle känna sig trygg (Larsson et al., 2007; Samuelsson et al., 1997) genom att tillgodose deras basala behov, hålla dem sällskap, vara tillgängliga och bekräfta patienterna (Larsson et al., 2007). Utifrån upplevda motgångar reflekterade sjuksköterskorna över sina egna erfarenheter samt lät patienterna lära dem genom deras egna liv, vilket skapade en större förståelse för patienterna och innebar att
sjuksköterskorna såg mer till patientens intressen (Tzeng et al., 2009). Många psykiatrisjuksköterskor medgav också att de bemötte suicidala patienter på ett icke-diskriminerande sätt (Sun et al., 2006).
Negativt beteende
Sjuksköterskor var ouppmärksamma och ignorerade patienten (Larsson et al., 2007), straffade patienten (Tzeng et al., 2009), samt använde sig av fysiskt och farmakologiskt tvång mot patienten (a.a.). När sjuksköterskorna upptäckte att tidigare kunskap inte var användbar i vården av suicidala patienter kände de ängslan och ilska vilket innebar att de var tysta mot patienterna och ville byta skift för att lätta på arbetsbördan (a.a.). Avsaknad av förberedelse innebar också att sjuksköterskan inneslöt sig i sig själv och valde att inte gå in till patienten (a.a.). Det beskrivs även att sjuksköterskor tog egna beslut och tänjde på regler som gällde speciell övervakning av suicidala (Cleary et al., 1999).
Faktorer av betydelse för attityd
Ålder och kön
Sjuksköterskor med högre ålder visade en tendens till ökad empati (Samuelsson et al., 1997). Sjuksköterskor i åldersgruppen 18-25 uttryckte svårigheter med att kommunicera med suicidala patienter i högre grad än andra åldersgrupper (Long & Reid, 1996) och
sjuksköterskor i åldersgruppen 50 år hade en mer fördömande attityd än de i åldrarna 20-29 gällande rätten att ta sitt liv (Botega et al., 2005). Yngre akutsjuksköterskor var mer osäkra än äldre och de äldre visade mer stöd till patienterna samt var mer positiva till patienter som
skadade sig själva (McCann et al., 2005a). Ett samband mellan kön och attityd beskrevs då kvinnorna visade en mer empatisk attityd mot suicidala patienter än vad männen gjorde (Samuelsson et al., 1997)
Erfarenhet
De sjuksköterskor som mer ofta vårdade suicidala patienter var mer empatiska (Samuelsson et al., 1997) och mer kompetenta (Botega et al., 2005) än de som sällan eller aldrig gjorde det, då dessa uppvisade en mer fördömande attityd (Botega et al., 2005). De sjuksköterskor som hade vårdat färre patienter (mellan 1-10), hade en mer positiv attityd till suicidala patienter än de som vårdat fler (mellan 21-30) (Sun et al., 2005). Både erfarna och oerfarna sjuksköterskor beskrevs ha positiva attityder mot patienterna men de erfarna visade en större säkerhet i svåra ställningstaganden (McCann et al., 2005a). En sjuksköterska ansåg att yngre och mer oerfarna kollegor inte hade tillräcklig erfarenhet när det gäller att observera äldre patienter (Larsson et al., 2007).
Utbildning och kunskap
Sjuksköterskor med högre utbildning samt de som deltagit i internutbildningar hade en mer positiv attityd till suicidala patienter (Sun et al., 2005) än de som inte deltagit i någon utbildning. De tog suicidförsök på större allvar och såg behovet av speciell omvårdnad (McCann et al., 2005a). Sjuksköterskor med både utbildning och handledning rapporterade mest klarhet över hur arbetet skall utföras, i jämförelse med de som fått enbart utbildning eller handledning (Ramberg & Wasserman, 2003). Övervägande delen av sjuksköterskorna ansåg att de var i behov av mer utbildning i omvårdnad av suicidala patienter (Samuelsson et al., 1997; Ramberg & Wasserman, 2003; Sun et al., 2006). Detta innebar att de ansåg sig sakna kompetens för vården av de suicidala patienterna (Sun et al., 2006). Vissa sjuksköterskor hade inte kunskap om riktlinjer för vården av suicidala patienter (McCann et al., 2005a) medan de som hade kunskap om riktlinjer utgick från dem (McCann et al., 2005b). Sjuksköterskor uttryckte även ett behov av handledning på arbetsplatsen (Cleary et al., 1999). Vidare skulle utvecklandet av sociala förmågor (Sun et al., 2005) och kunskap om sociologiska faktorer vara till nytta och öka deras förståelse för suicid (Long & Reid, 1996).
Religion
De sjuksköterskor som saknade religionstillhörighet hade en mer positiv attityd till suicidalt beteende än sjuksköterskorna som tillhörde en religion (Sun et al., 2005) De som frekvent gick i kyrkan var mer fördömande än de som sällan eller aldrig gjorde det och protestanter var mer fördömande än katoliker och spiritualister (Botega et al., 2005). Utifrån den religiösa övertygelsen att det inte är tillåtet för en människa att ta sitt eget liv så tyckte sjuksköterskor att patienterna som utfört suicidförsök hade misslyckats med att ta ansvar för sitt eget liv (Sun et al., 2006) och att livet är en gåva från Gud och endast Gud kan ta det tillbaka (Botega et al., 2005).
Svårighet och otillräcklighet
Vården av suicidala patienter var enligt sjuksköterskorna krävande (Larsson et al., 2007) och extra svårt att hantera (Sun et al., 2005). Dessutom var det svårt att förstå (Samuelsson et al., 1997; Sun et al., 2006) och kommunicera med den suicidala patienten (Long & Reid, 1996). Svårigheter med att förändra viljan hos patienterna var något sjuksköterskorna upplevde men också att vissa patienter inte ville samarbeta och att anhöriga inte hjälpte till att skapa säkerhet för patienten (Sun et al., 2006). Ett annat dilemma som vissa sjuksköterskor uttryckte
svårigheter med var den tvådelade rollen som krävs i vård av suicidnära, det vill säga att både vara den som står på patientens sida och vara den som säger nej (Cleary et al., 1999)
Sjuksköterskorna kände även att deras insats var bortkastad och tvivlade på sin förmåga när patienterna fortsatte med suicidförsöken (Tzeng et al., 2009). En sjuksköterska uttryckte osäkerhet utifrån det krav på kontroll som krävs i rollen som sjuksköterska samt hjälplöshet när det gällde om hennes insatser verkligen hade hjälpt patienten (Gilje et al., (2005).
Sjuksköterskor upplevde även överdrivet höga krav från patienterna (Ramberg & Wasserman, 2003).
Förståelse
När det gäller förståelsen för patienterna så härrörde den från att sjuksköterskorna reflekterade och tänkte över sitt eget liv. De insåg att de hade haft liknande upplevelser, tankar och känslor som patienterna själva vilket skapade en större förståelse för deras patienters beteende (Tzeng
et al., 2009). Samuelsson et al. (1997) fann även ett samband mellan större förståelse och empati.
DISKUSSION
Resultatet visade att sjuksköterskan ofta visade positiva attityder mot suicidala patienter. Sjuksköterskorna var till exempel sympatiska och vårdande (Sun et al., 2006; Larsson et al., 2007; Samuelsson et al., 1997) och betonade patientens självbestämmande och medverkan (Larsson et al., 2007). Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt att upprätta en god relation med patienten (Cleary et al., 1999; Larsson et al., 2007) och att om de var lugna, förberedda och tålmodiga kunde de få en bättre insikt i patientens situation (Tzeng et al., 2009). Genom att vara accepterande, lyssna, visa respekt och inte vara dömande visade sjuksköterskorna att de tog patienten på allvar och var engagerade i patienten (Larsson et al., 2007).
Resultatet visade också att det förekom negativa attityder mot suicidala patienter. Sjuksköterskorna uppvisade till exempel otillräckligt patientengagemang och var
ouppmärksamma (Larsson et al., 2007). De ansåg även att patienter inte tog ansvar för sitt eget liv, sökte uppmärksamhet, var löjliga (Sun et al., 2006), samt att suicid var egoistiskt och irriterande (Sun et al., 2005). Hos sjuksköterskorna förekom även ilska (Sun et al., 2006; Tzeng et al., 2009; Larsson et al., 2007; Samuelsson et al., 1997; Long & Reid, 1996) och hat mot suicidala patienter (Sun et al., 2006). Öppenheten mot patienten minskade då
sjuksköterskorna upplevde sig oförberedda och då patienten använde suicid som hot (Tzeng et al., 2009). Sjuksköterskorna kände sig missmodiga, då en patient gjort suicidförsök (Tzeng et al., 2009; Gilje et al., 2005), vilket kunde leda till att sjuksköterskan satte en stämpel på patienten och tvång kunde användas (Tzeng et al., 2009).
Angående betydande faktorer för attityder rapporterades ett samband mellan sjuksköterskans attityd och utbildning (Sun et al., 2006; Samuelsson et al., 1997; Ramberg & Wasserman, 2003) samt handledning (Cleary et al., 1999; Ramberg & Wasserman, 2003). Erfarenhet och förståelse hade en inverkan på attityden (Samuelsson et al., 1997; Botega et al., 2005; Tzeng et al., 2009). Upplevda svårigheter i vårdarbetet (Sun et al., 2005; Larsson et al., 2007;
Samuelsson et al., 1997; (Long & Reid, 1996) och upplevelser av otillräcklighet rapporterades också (Sun et al., 2006).
Metoddiskussion
För att kunna få en överblick över forskningsområdet ansågs en sammanställning av tidigare genomförda studier vara nödvändigt och därför betraktades litteraturstudie vara en lämplig metod. För att undersöka underlaget för studien utfördes en preliminär litteratursökning i januari och studien bedömdes vara genomförbar. Vissa av de preliminärt utvalda artiklarna var inte tillgängliga online. Denna begränsning av urvalet kan således ha påverkat resultatet. Det är möjligt att dessa artiklar belyste andra attityder hos sjuksköterskor än vad vi fann och att det kanske fanns andra faktorer av betydelse för attityder. Det är exempelvis möjligt att fler män ingick i de studierna eller att de studerade sjuksköterskorna hade fått mer utbildning. Valet att inkludera artiklar från 1995 och framåt kan även det ha påverkat resultatet då
forskningen inom detta område har förändrats under 15 år och således kan det skilja mellan studier som är utförda 1995 och 2010.
Attityder innefattar alltifrån tankar och åsikter till känslomässiga reaktioner och beteenden (Fabrigar et al., 2005). Att inkludera både kvantitativa och kvalitativa studier ansågs därför vara både nödvändigt och en styrka eftersom attityd som begrepp är både omfattande och komplext. En annan styrka med urvalet var att studier från flera länder var representerade samt att kvalitetsgranskningen utgick från ett etablerat protokoll (Willman et al, 2006), vilket gjorde kvalitetsbedömningen pålitlig. Författarna valde även att utgå från den
begreppsförklaring som anses vara generellt accepterad (Fabrigar et al., 2005; Rosen, u.å). och utifrån det presentera resultatet angående sjuksköterskans attityder under rubrikerna kognition, affekt och beteende. Detta bidrog till en tydlig struktur av resultatet samt en mer objektiv bild av vad attityder är.
Exkludering av ett fåtal textenheter som författarna valde att utföra kan ha en viss påverkan på resultatet relaterat till kognition då de behandlade ämnen som rätten till att ta sitt liv och orsaker till suicidförsök. Dock så var en exkludering att föredra framför alltför subjektiva tolkningar.
Kvalitetsgranskningen resulterade i att 4 artiklar exkluderades. De exkluderade artiklarna jämförde akut- och psykiatrisjuksköterskor, studerade sjuksköterskors attityder inom
hemtjänsten och utvärderade effekten av utbildningsprogram inom vård av suicidala patienter. Dessa artiklar kan ha belyst andra attityder hos sjuksköterskor då sjuksköterskor inom
och psykiatrisjuksköterskor, vilket skulle påverka områden som utbildning och förståelse för den suicidala patienten.
Resultatdiskussion
Att ha en positiv attityd är av betydelse eftersom patienterna blir påverkade av
vårdpersonalens attityder (Sjöström, 2010). Enligt WHO ska sjuksköterskans bemötande av den suicidala patienten präglas av förståelse, empati, respekt samt vara stödjande och hänsynsfullt (WHO, 2000). Resultatet visar att dessa positiva attityder förekommer (Sun et al., 2006; Larsson et al., 2007; Samuelsson et al., 1997), samt att sjuksköterskorna ansåg att en god relation med patienten (Cleary et al., 1999; Larsson et al., 2007) och patientens medverkan och självbestämmande var av vikt (Larsson et al., 2007). Resultatet visar således att sjuksköterskorna hade ett förhållningssätt som stämmer väl överens med
kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005), där
sjuksköterskan åläggs att i första hand tillvarata patientens intressen, samt arbeta utifrån en humanistisk människosyn.
Negativa attityder som fientlighet och avståndstagande (Pompili et al., 2005) i vården av suicidala patienter kan förvärra patientens situation och förstärka patientens negativa beteende (Wasserman, 2006). Det är därför alarmerande att flera starkt negativa attityder, så som ilska (Sun et al., 2006; Tzeng et al., 2009; Larsson et al., 2007; Samuelsson et al., 1997; Long & Reid, 1996) och hat (Sun et al., 2006) förekommer bland vårdpersonalen. Resultatet visade att sjuksköterskor med mer utbildning (Sun et al., 2005) och erfarenhet var mer positivt inställda (Samuelsson et al., 1997) samt mindre fördömande mot patienterna (Botega et al., 2005). Därför bör sjuksköterskor med mer utbildning och erfarenhet i större utsträckning vårda suicidala patienter då bemötandet av denna patientgrupp är av stor betydelse (Lilja & Hellzen, 2010). Resultatet visar även på brister i patientengagemanget och att sjuksköterskan kunde ignorera patienten (Larsson et al., 2007). Detta ses som negativt eftersom det skapar distans mellan sjuksköterskan och patienten.
Sjuksköterskan ska kunna ha förmåga att sätta sig in i patientens situation genom att lyssna till patienten men även ifrågasätta sina egna inställningar (Wasserman, 2006). Resultatet belyser sjuksköterskornas behov av förberedelse innan patientmötet och att konsekvensen om de inte var förberedda kunde bli att sjuksköterskan slöt sig, valde att inte gå till patienten samt
använde sig av tvång (Tzeng et al., 2009). Detta visar att sjuksköterskan behöver ha tid och möjlighet att förbereda sig tillräckligt inför möten med patienten för att därigenom kunna vara öppen, mottaglig och uppmärksam på olika tecken hos patienten som kan tyda på tankar eller planer på suicid (Allgulander, 2008).
Att ha kunskap om patientens bakgrund samt ha en förståelse för patienten är av stor vikt för sjuksköterskan (Pompili et al., 2005). Vikten av denna kunskap kan inte betonas nog eftersom bakgrundskunskap om till exempel en patients tidigare suicidförsök är av betydelse när det gäller riskbedömningen om framtida suicid (Sjöström, 2010). Resultatet visar att
sjuksköterskor uttrycker behovet av mer utbildning (Sun et al., 2006; Samuelsson et al., 1997) och handledning (Cleary et al., 1999; Ramberg & Wasserman, 2003) inom suicidalvården. Vidare önskade sjuksköterskorna att utveckla sin sociala förmåga (Sun et al., 2005) samt få en större kunskap om sociologiska faktorer (Long & Reid, 1996) för att få en ökad förståelse för den suicidala patienten. Förståelse för patienterna visade sig vara av stor vikt inom
suicidalvården då den leder till ett förändrat beteende i positiv riktning (Tzeng et al., 2009) samt ökar empatin (Samuelsson et al., 1997). Sjuksköterskor som vårdar suicidala patienter bör därför, utifrån dessa fynd, genomgå fortlöpande utbildning eftersom det ökar förståelsen för patientgruppen vilket innebär en positivare inställning mot patienterna och således en tryggare och mer högkvalitativ vård.
Stress är något som kan förekomma hos sjuksköterskor som arbetar med suicidala patienter (Cutcliffe & Stevenson, 2008) och uppkommer i situationer när något upplevs vara för svårt och oöverstigligt. Resultatet visar på flera stressrelaterade faktorer i vårdarbetet, till exempel kommunikationssvårigheter med patienten (Samuelsson et al., 1997; Sun et al., 2006; Long & Reid, 1996), upplevelser av att vårdarbetet var krävande och svårt (Larsson et al., 2007; Sun et al., 2005) samt problem med den tvådelade rollen till patienten som relationen innebar (Cleary et al., 1999). Studien av Sun et al., (2006) visar att sjuksköterskorna upplevde att vården av suicidala patienter var stressande och svår, därför ansåg de sig behöva mer
utbildning för att kunna hantera arbetet. Detta visar ytterligare på behovet av utbildning men också på att sjuksköterskor behöver metoder för stresshantering, och behöver få stöd från andra, till exempel från sina medarbetare eller få möjlighet till egen samtalsterapi för att kunna bearbeta och hantera sina tankar och känslor som uppkommer i vårdarbetet.
Kliniska implikationer
Personer som har ett suicidalt beteende är i behov av trygghet och ett positivt bemötande som visar på omsorg och acceptans. Därför är de attityder som de möts av från sjuksköterskans sida av central betydelse. Sjuksköterskor som är mer utbildade och erfarna visade sig vara mer positivt inställda till suicidala patienter och bör därför i större utsträckning arbeta med denna patientgrupp. Resultatet av denna litteraturstudie belyser även brister i sjuksköterskornas arbetsmiljö samt behovet av utbildning och handledning. För att öka kvaliteten i vården av suicidala patienter bör därför de sjuksköterskor som vårdar denna patientgrupp genomgå utbildning som är inriktad på suicidalvård samt fortlöpande vidareutbildning inom detta område. Vidare bör sjuksköterskor, för att kunna hantera och arbeta i den kliniska vardagen, få kontinuerlig handledning på arbetsplatsen eftersom denna typ av vård kan ge upphov till svårhanterliga känslor som oro, missmod och stress hos sjuksköterskan. Tillgång till mentor, samtalsterapi vid behov och kunskap i stresshantering är också förslag som skulle kunna stödja sjuksköterskan och förbättra vården och arbetsmiljön.
Slutsats
Sjuksköterskor uppvisar en stor variation av attityder och beteenden i vården av suicidala patienter. Positiva inställningar som att vilja hjälpa och tro på den suicidala patienten och känslomässiga reaktioner som empati, sympati och omsorg är vanligt förekommande. Positivt inställda sjuksköterskor samarbetar med patienten, ger dem stöd och utrymme samt skapar trygghet. Negativa reaktioner som ilska och missmod är inte ovanligt heller. Negativa inställningar som uttrycker fördömande visas genom att sjuksköterskan är oengagerad, avståndstagande och utövar tvång mot patienten som straff, vilket är tydligt negativt då det skapar en otrygg situation för patienterna. Enligt studiens resultat bidrar högre utbildning och erfarenhet inom suicidalvården till en mer positiv attityd mot suicidala patienter. Samtidigt belyses behovet av mer utbildning, kunskap och handledning på arbetsplatsen.
Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att behovet av utbildning, kunskap, erfarenhet och handledning på arbetsplatsen bör tillgodoses då det bidrar till en mer positiv attityd vilket leder till ett bättre bemötande av patienter, förbättrar sjuksköterskans arbetsmiljö och höjer kvaliteten i vården av suicidala patienter.
REFERENSER
Albarracin, D., Johnson, B.T., Zanna, M.P. & Kumkale, G.T. (2005) Attitudes: Introduction and scope. In D. Albarracin, B.T. Johnson, M.P. Zanna (Eds.), The Handbook of Attitudes (pp. 3-5). New Jersey: Lawrence Erlbaum associates.
Allgulander, C. (2008). Introduktion till klinisk psykiatri (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB
Andersson, M. (1997). Nurses´ attitudes towards suicidal behavior – a comparative study of community mental health nurses and nurses working in an accidents and emergency
department. Journal of Advanced Nursing, 25, 1283-1291. Hämtad från databasen CINAHL
Beghi, M. & Rosenbaum, J.F. (2010). Risk factors for fatal and nonfatal repetition of suicide attempt: A critical appraisal. Current Opinion in Psychiatry, 23, 349-355. doi:10.1097/YCO.0b013e32833ad783
Bohnert, A., Roeder, K. & Ilgen, M.A. (2010). Unintentional overdose and suicide among substance users: A review of overlap and risk factors. Drug and Alcohol Dependence, 110, 183-192. doi:10.1016/j.drugalcdep.2010.03.010
Botega, N.J., Reginato, D.G., Da Silva, S.V., Da Silva, C.F., Rapeli, C.B., Mauro, M.L.F., Cecconi, J.P., & Stefanello, S. (2005). Nursing personnel attitudes towards suicide: the development of a measure scale. Rev. Bras. Psiquiatr., 27,(4), 315-318. Hämtad från databasen PubMed.
Bridge, J.A., Goldstein, T.R. & Brent, D.A. (2006). Adolescent suicide and suicidal behavior.
Journal of Child Psychology and Psychiatry, 47, 3, 372-394.
doi:10.1111/j.1469-7610.2006.01615.x
Cerel, J., Jordan, J.R. & Duberstein, P.R. (2008) The impact of suicide on the family. Crisis,
Cleary, M., Jordan, R., Horsfall, J., Mazoudier, P. & Delaney, J. (1999). Suicidal patients and special observation. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 6, 461-467. Hämtad från databasen CINAHL.
Cutcliffe, J.R. & Stevenson, C. (2008). Feeling our way in the dark: The psychiatric nursing care of suicidal people – a literature review. International Journal of Nursing Studies, 45, 943-953. doi:10.1016/j.ijnurstu.2007.02.002
Fabrigar, L.R., MacDonald, T.K. & Wegener, D.T. (2005). The structure of attitudes: Types of attitude-relevant information: affective/cognitive/behavioral bases. In D. Albarracin, B.T. Johnson, M.P. Zanna (Eds.), The Handbook of Attitudes (p. 82). New Jersey: Lawrence Erlbaum associates.
Friberg, F. (2006) Att göra en litteraturöversikt: Analysera studierna – övergripande områden identifieras. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (ss. 121-122). Lund: Studentlitteratur
Gearing, R.E. & Lizardi, D. (2009). Religions and suicide. J Relig Health, 48, 332-341. doi:10.1007/s10943-008-9181-2
Gilje, F., Talseth, A.G. & Norberg, A. (2005). Psychiatric nurses´ response to suicidal psychiatric inpatients: struggling with self and sufferer. Journal of Psychiatric and Mental
Health Nursing, 12, 519-526. Hämtad från databasen PubMed.
Hor, K. & Taylor, M. (2010). Suicide and schizophrenia: a systematic review of rates and risk factors. Journal of Psychopharmacology, 24(11), 81-90. doi: 10.1177/1359786810385490
Jiang, GX., Floderus, B. & Wasserman, D. (2010a). Självmordsförsök i Stockholms län och
Sverige: 1987-2008. Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi. Från
http://ki.se/content/1/c6/09/30/77/sjalmordsforsok%20i%20sthlm%20lan%20och%20sv%202 010%20slut.pdf
Jiang, GX., Floderus, B. & Wasserman, D. (2010b). Självmord i Stockholms län och Sverige:
http://ki.se/content/1/c6/09/30/77/sjalvmord%20i%20sthlm%20lan%20och%20sv%202010% 20slut.pdf
Johansson, J. (2002). Trafiksäkerhet. Stockholm: SIKA. Från http://www.sika-institute.se/Doclib/Import/104/sr_2002_10.pdf
Kolla, N.J., Eisenberg, H. & Links, P.S. (2008). Epidemiology, risk factors, and
psychopharmacological management of suicidal behavior in borderline personality disorder.
Archives of Suicide Research, 12(1), 1-19. doi: 10.1080/13811110701542010
Larsson, P., Nilsson, S., Runeson, B. & Gustafsson, B. (2007). Psychiatric nursing care of suicidal patients described by the sympathy-acceptance-understanding-competence model for confirming nursing. Archives of Psychiatric Nursing, 21,(4), 222-232. doi:
10.1016/j.apnu.2007.02.010
Lilja, L. & Hellzen, O. (2010). Vårdares attityder och stigmatisering. I I. Skärsäter (Red.),
Omvårdnad vid psykisk ohälsa: På grundläggande nivå (s. 384). Lund: Studentlitteratur.
Long, A. & Reid, W. (1996). An exploration of nurses´ attitudes to the nursing care of the suicidal patient in an acute psychiatric ward. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 3, 29-37. Hämtad från databasen CINAHL.
McCann, T., Clark, E., McConnachie, S. & Harvey, I. (2006).Accident and emergency nurses´ attitudes towards patients who self-harm. Accident and Emergency Nursing, 14, 4-10. doi:10.1016/j.aaen.2005.10.005
MSB. (2005). Samverkan mellan polis, sjukvård, SOS alarm och räddningstjänst vid hot om
suicid. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Från
http://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/24908.pdf
Nock, M.K., Borges, G., Bromet, E.J., Cha, C.B., Kessler, R.C. & Lee, S. (2008). Suicide and suicidal behavior. Epidemiol Rev. 30(1), 133-154. doi:10.1093/epirev/mxn002
Novick, D.M., Swartz, H.A. & Frank, E. (2010). Suicide attempts in bipolar I and bipolar II disorder: a review and meta-analysis of the evidence. Bipolar Disorders, 12, 1-9. Hämtad från databasen PubMed.
Perepletchikova, E. & Kaufman, J. (2010). Emotional and behavioral sequelae of childhood maltreatment. Current Opinion in Pediatrics, 22, 610-615.
doi:10.1097/MOP.0b013e32833e148a
Pompili, M., Girardi, P., Ruberto, M., Kotzalidis, M. & Tatarelli, R. (2005). Emergency staff reactions to suicidal and self-harming patients. European Journal of Emergency Medicine, 12, (4).169-178. Hämtad från databasen PubMed.
Ramberg, I.L. & Wasserman, D. (2003). The roles of knowledge and supervision in work with suicidal patients. Nord J Psychiatry, 57, 365-371. Hämtad från databasen PubMed
Reid, W.H. (2009). Prognosis after suicide attempt: standard of care and the consequences of not meeting it. Journal of Psychiatric Practice, 15(2), 141-144. Hämtad från databasen PubMed.
Rosén, A.S. (u.å). Attityd. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2 mars, 2011, från http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/lang/attityd
Runeson, B., Tidemalm, D., Dahlin, M., Lichtenstein, P. & Långström, N. (2010). Metod of attempted suicide as predictor of subsequent successful suicide: national long term cohort study. BMJ,340, 1-6. doi:10.1136/bmj.c3222
Samuelsson, M., Åsberg, M. & Gustavsson, J.P. (1997). Attitudes of psychiatric nursing personnel towards patients who have attempted suicide. Acta Psychiatrica Scandinavica, 95, 222-230. Hämtad från database PubMed.
Samuelsson, M. & Åsberg, M. (2002). Training program in suicide prevention for psychiatric nursing personnel enhance attitudes to attempted suicide patients. International Journal of
Sjöström, N. (2010). Suicid. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa: På
grundläggande nivå (s. 213-232). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2011) Dödsorsaker 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18270/2011-3-22.pdf
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2003). Vård av självmordsnära patienter: En kunskapsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10650/2003-110-8_20031108.pdf
Soukas, J., Suominen, K. & Lönnqvist, J. (2009). The attitudes of emergency staff towards attempted suicide patients: a comparative study before and after establishment of psychiatric consultation. Crisis, 30, (3), 161-165. doi:10.1027/0227-5910.30.3.161
Sun, F.K., Long, A. & Boore, J. (2007). The attitudes of casualty nurses in Taiwan to patients who have attempted suicide. Journal of Clinical Nursing, 16, 255-263. doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01479.x
Sun, F.K., Long, A., Boore, J. & Tsao, L.I. (2006). Patients and nurses´ perceptions of ward environmental factors and support systems in the care of suicidal patients. Journal of Clinical
Nursing, 15, 83-92. Hämtad från databasen CINAHL.
Wang, W.L., Anderson, F.R. & Mentes, J.C. (1995). Home healthcare nurses´ knowledge and attitudes toward suicide. Home Healthcare Nurse, 13, (5), 64-69. Hämtad från databasen CINAHL.
Wasserman, D. (2006). Förslag till nationellt program för suicidprevention. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-107-23
Wasserman, D. (2002). Suicid och stress. Incitament, 1, 31-34. Hämtad från http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=28731&l=sv
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2011). Suicide prevention. Geneva: World Health Organization. Hämtad 21 mars, 2011, från
http://www.who.int/mental_health/prevention/suicide/suicideprevent/en/
World Health Organization. (2000) Preventing suicide: A resource for primary health care
workers. Geneva: World Health Organization. Från
http://www.who.int/mental_health/media/en/59.pdf
Tzeng, W.C., Yang, C.I., Tzeng, N.S., Ma, H.S. & Chen, L. (2009). The inner door: toward an understanding of suicidal patients. Journal of Clinical Nursing, 19, 1396-1404. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.03002.x
Zhang, J., Mckeown, R.E., Hussey, J.R., Thompson, S.J. & Woods, J.R. (2004). Gender differences in risk factors for attempted suicide among young adults: Findings from the third national health and nutrition examination survey. Ann Epidemiol, 15, 167-174.
doi:10.1016/j.annepidem.2004.07.095
Östlundh, L. (2006) Informationssökning: Olika sorters databaser. I F. Friberg (Red.), Dags
Bilaga 1
Protokoll för kvalitetsvärdering av studier med kvantitativ metod
Taget från Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006) och sedan omarbetats
1: Tydligt syfte? JA / NEJ / VET EJ
2: Adekvata inklusions/exklusionskriterier? JA / NEJ / VET EJ 3: Är urvalstillvägagångssättet beskrivet? JA / NEJ / VET EJ
4: Representativt urval? JA / NEJ / VET EJ
5: Är randomiseringsförfarande beskrivet? JA / NEJ / VET EJ
6: Bortfallsanalys beskriven? JA / NEJ / VET EJ
7: Bortfallsstorlek beskriven? JA / NEJ / VET EJ
8: Adekvat statistisk metod? JA / NEJ / VET EJ
9: Etiskt resonemang? JA / NEJ / VET EJ
10: Är instrumenten valida? JA / NEJ / VET EJ
11: Är instrumenten reliabla? JA / NEJ / VET EJ
12: Är resultatet generaliserbart? JA / NEJ / VET EJ
JA = 1 poäng NEJ / VET EJ = 0 poäng
Kvalitet, I: 9-12 poäng (Hög) Kvalitet II: 6-8 poäng (Medel) Kvalitet III: 0-5 poäng (Låg)
Bilaga 2
Protokoll för kvalitetsvärdering av studier med kvalitativ metod
Taget från Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006)
1: Tydlig problemformulering? JA / NEJ / VET EJ
2: Tydligt presenterad kontext? JA / NEJ / VET EJ
3: Tydligt syfte? JA / NEJ / VET EJ
4: Etiskt resonemang? JA / NEJ / VET EJ
5: Relevant urval? JA / NEJ / VET EJ
6: Strategiskt urval? JA / NEJ / VET EJ
7: Är metoden noggrant beskriven? JA / NEJ / VET EJ
8: Datainsamlingsmetod beskriven? JA / NEJ / VET EJ
9: Råder datamättnad? JA / NEJ / VET EJ
10: Råder analysmättnad? JA / NEJ / VET EJ
11: Är analysen tydligt beskriven? JA / NEJ / VET EJ
12: Är resultatet begripligt? JA / NEJ / VET EJ
13: Är resultatet redovisat på ett åskådligt sätt? JA / NEJ / VET EJ 14: Resultatet redovisat i förhållande till en teoretisk referensram? JA / NEJ / VET EJ
JA = 1 poäng NEJ / VET EJ = 0 poäng
Kvalitet, I: 11-14 poäng (Hög) Kvalitet II: 8-10 poäng (Medel) Kvalitet III: 0-7 poäng (Låg)
Tabell 2. Artikelöversikt
Författare, land, år
Titel Syfte Metod Deltagare,
bortfall, svarsfrekvens Resultat Typ, kvalitet Andersson, M. England, 1997 Nurse´s attitudes towards suicidal behavior – a comparative study of community mental health nurses and nurses working in an accidents and emergency department
Att utforska och jämföra attityder till suicidalt beteende mellan
psykiatrisjuksköterskor som är verksamma inom kommunen och akutsjuksköterskor
Kvantitativ metod. Komparativ studie där 80 frågeformulär skickades ut till två grupper, 40 till varje grupp. Frågeformuläret bestod av 16 påståenden med svarsalternativ enligt en sexgradig likertskala. Analysmetod var parametrisk. Svarsfrekvens: 66 av 80 (82.5%) Deltagare: 66 CMHN: 33 A&E: 33 Partiellt bortfall: 3 Sjuksköterskornas attityd gentemot suicidalt beteende var generellt positivt. Det var ingen signifikant skillnad mellan de olika
sjuksköterskeproffessi onerna. Det var skillnad I attityd sett till sjuksktöerskans ålder och erfarenhet. Mer forskning behövs.
Icke experimen tell Låg EXKLUD ERAD Botega, N.J., Reginato, D.G., Da Silva, S.V., Da Silva, C.F., Rapeli, C.B., Mauro, M.L.F., Cecconi, J.P. & Stefanello, S. Brasilien, 2005 Nursing personnel attitudes towards suicide: the development of a measure scale Beskriva funktionen hos SBAQ, suicide behavior attitude questionnaire, vilken mäter attityder till suicid hos
sjuksköterskor
Kvantitativ metod. Tvärsnitsstudie där deltagare delades in i 3 grupper efter yrke och fick före en kurs i suicidprevention fylla i ett nyutvecklat
frågeformulär (SBAQ). Svarsalternativen graderats med VAS-skalan och data analyserades med parametrisk metod.
Svarsfrekvens: 317 av 554
Deltagare: 317
Studien visade att utvecklingen av frågeformuläret SBAQ var lyckad och att instrumentet upptäckte skillnader mellan de deltagande grupperna. Skillnader som sågs var bl.a. att tidigare erfarenhet av att vårda suicidala patienter ökade prestationsförmågan. Sett till synen på
Icke experimen tell Hög
rätten till suicid så visade äldre sjuksköterskor, sjuksköterskor som aldrig vårdar suicidala patienter samt de som var kyrkligt aktiva en mer fördömande attityd mot rätten till suicid Cleary, M., Jordan, R., Horsfall, J., Mazoudier, P. & Delaney, J. Australien, 1999 Suicidal patients and special observation Utforska legitimerade sjuksköterskors uppfattning om deras roll då de vårdar
patienter under ”special observation” (leg sjuksköterska inom synhåll för patienten alternativt leg ssk kontrollerar pat med 30 intervaller). Kvalitativ metod. Datainsamling: Intervjuer, inspelade och transkriberade. 9 teman. Multicenter: 4 psykiatrivårdsenheter. Samma sjukhus. Mätparametrar: Semisktrukturerade intervjuer Analys: Tematisk innehållsanalys och grounded theory Deltagare: 10 Bortfall: 0 Viktiga områden: Trygghetsskapande, gott samarbete, att stötta patienter och anhöriga, konsekvenser av ”special observation”, överrapportering, kollegial support, suicidindikationer, skyldigheter och rättigheter, hierarki. Icke experimen tell Medel
Gilje, F., Talseth, A. G. & Norberg, A. USA, 2005 Psychiatric nurses’ response to suicidal psychiatric inpatients: struggling with self and sufferer.
Att beskriva psykiatrisjuksköter-skans gensvar gentemot suicidala patienter, i relation till deras livserfarenhet. Kvalitativ studie Datainsamling: Intervju Mätparametrar: Egen redogörelse 3 öppna frågor Analys: Tematisk analys av ljudinspelning, översättming, transkribering. Deltagare: 19 Bortfall: 5
Huvudtemat var “Att hantera insikten om sig själv och den lidande”. Resultaten avslöjar existentiella frågor hos psykiatrisjuksköterska n. Mer forskning är nödvändig för att utforska sjuksköterskans gensvar gentemot suicidala patienter, och för att utveckla sekundär analys av den kvalitativa datan. Icke experimen tell Medel Larsson, P., Nilsson, S., Runeson, B., & Gustafsson, B. Sverige, 2007 Psychiatric Nursing Care of Suicidal Patients Described by the Sympathy– Acceptance– Understanding– Competence Model for Confirming Nursing
Syftet var att beskriva psykiatrisjuksköterskor s vård av suicidala patienter utifrån ett handlingsteoretisk och bekräftande perspektiv genom användandet av sympathy-acceptance- understanding-competence- (SAUC) modellen för bekräftande vård. Kvalitativ metod. Deltagarna valdes ut genom systematisk sampling. Datainsamlingsmetoder bestod av semi-strukturerade intervjuer och ett frågeformulär som bestod av 27 frågor med ett sjugradigt svarsalternativ. Intervjuerna
transkriberades och analyserades genom att dela upp texten i
Svarsfrekvens: 29 av 37
Deltagare: 29
Intervjuresultatet visade att vården sjuksköterskorna gav till största delen, 83%, bestod av personstöd en mindre del, 16%, av till stöd åt sig själva. Endast 1% bestod av stöd av sin egen självkänsla. Frågeformuläret visade dock att sjuksköterskorna ansåg att alla former av stöd var lika
Icke experimen tell Hög
meningsfulla enheter relevanta för syftet. Textenheterna kodades sedan och analyserades av två av författarna separat. viktiga. Long, A. & Reid, W. Storbritanien, 2005 An exploration of nurses' attitudes to the nursing care of the suicidal patient in an acute psychiatric ward. Att utforska personalens attityder gentemot patienter som försökt ta sitt liv eller har suicidala tankar, utifrån
psykiatrisjuksköterskan s perspektiv.
Kvalitativ metod.
Datainsamling:
Frågeformulär via mail. En del rörande demografisk fakta, en del där uppfattningar skattades. Multicenter: 3 psykiatrivårdsenheter. Mätparametrar: Modifierad Likertskala Analys: SPSS-X Deltagare:45 Bortfall: 5 Sjuksköterskans attityder är positiva. En del sjuksköterskor känner viss oro. Hur länge
sjuksköterskan har arbetat i miljön påverkar inte hur nöjd han/hon är med sitt arbete med suicidala patienter.
Icke experimen tell Medel
