Ungdomars kostvanor och kunskaper om karies

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Avdelning för hälsa och miljö

Rosibel Zepeda

Ungdomars kostvanor och kunskaper

om karies

-en enkätstudie

Young people´s dietary habits and knowledge of caries

-a questionnaire study

Examensarbete 15hp

Tandhygienistprogrammet

Datum/Termin: 20-04-12 Handledare: Lena Hellqvist Examinator: Margot Rolandsson Ev. löpnummer:

(2)

SAMMANFATTNING

Titel: Ungdomars kostvanor och kunskaper om karies.

Young people's dietary habits and knowledge of caries.

Institution: Avdelningen för hälsa och miljö, Karlstads universitet Kurs: Oral hälsa examensarbete, 15hp

Författare: Rosibel Zepeda Handledare: Lena Hellqvist Sidor:26

Månad och år för examen: 2012- 04- 20

Nyckelord: Kostvanor, Kunskaper, Oral hälsa, Ungdomar

Inledning: Från 20-års-ålder får patienten ett statligt tandvårdsstöd på för

närvarande trehundra kronor per år. I de fall tandvårdsstödet inte täcker kostnaderna för tandvården får patienten själv finansiera resterande del. I Sverige har det utförts omfattande studier i kariesepidemiologi. Redan 1973 genomfördes epidemiologiska tvärsnittstudier bland barn, ungdomar och unga vuxna i Jönköping. Samtidigt utformades program i kariesprofylax.

Syfte: Att undersöka kostvanor och kunskaper om karies bland en grupp 19-åringar. Frågeställningar: ”Vilka kostvanor har en grupp ungdomar?” samt ”Vilka

kunskaper har en grupp ungdomar om kostens inverkan på tandhälsan?”

Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ ansats med hjälp av en enkät.

Populationen bestod av 69 elever i en utvald skola i en liten stad i Sverige. Enkäten bestod av 7 frågor där information om kost och kunskap om karies samlades in.

Resultat: Resultatet visade att ca 83 procent av deltagarna åt 3-4 huvudmål per dag

men endast 24 procent åt 3 eller fler mellanmål per dag.

Slutsats: Ungdomarna som deltog i studien hade relativt goda kunskaper om kostens

inverkan på tandhälsan. Dock visade studien att läsk- och juicekonsumtionen bland 19-åringarna var relativt hög, likaså godiskonsumtionen.

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 1

Hälsa ... 1

Karies ... 1

Kost och karies ... 2

Kariesförekomst i Sverige ... 3

Egenvårdsvanor ... 4

Kostvanor bland ungdomar ... 5

Attityder till den orala hälsan ... 6

Kunskaper om oral hälsa bland ungdomar ... 7

Syfte ... 8

Frågeställningar ... 9

Material och metod ... 9

Design ... 9

Population och urval ... 9

Frågeförmulär ... 9

Datainsamling ... 9

Databearbetning ... 10

Etiska överväganden ... 10

Resultat ... 11

Kostvanor bland deltagarna ... 11

Kunskap om oral hälsa ... 13

Vad orsakar karies ... 13

Vad förebygger karies ... 15

Tandborstningsfrekvens... 15

Undersökning hos tandhygienist/tandläkare ... 16

Diskussion ... 17 Metoddiskussion ... 17 Resultatdiskussion ... 18 Konklusion ... 20 Referenser ... 21 Bilaga 1 Informationsbrev till rektor ... 25

Bilaga 2 Informationsbrev till deltagarna ... 26 Bilaga 3

(4)

Medgivande/samtyckesblankett ... 27 Bilaga 4

(5)

1

Introduktion

I Sverige har barn och ungdomar rätt till fri tandvård till och med 19 års ålder. I den fria tandvården ingår fullständig tandvård och patienten kan själv välja utförare vilken kan vara både privat verksam eller anställd inom folktandvården. Från 20 års ålder får patienten ett statligt tandvårdsstöd på för närvarande trehundra kronor per år. I de fall tandvårdsstödet inte täcker kostnaderna för tandvården får patienten själv finansiera resterande del (Socialstyrelsen 2010a). För att minska behovet av tandvård på längre sikt är det särskilt viktigt för unga vuxna att regelbundet besöka tandvården

(Socialstyrelsen 2010b).

Hälsa

I Ottawa charter for health promotion beskrivs hälsa som en resurs och inte som ett mål. En grupp eller individ bör ha möjlighet att urskilja och fullfölja sina egna strävanden mot att uppfylla grundläggande behov och även att kunna påverka och hantera sin miljö. Med de möjligheterna som grund når en grupp eller individ ett socialt, psykologiskt och fysiologiskt tillstånd av välbefinnande (World Health Organisation [WHO] 1986).

Karies

Oral hälsa är en viktig komponent av den allmänna hälsan. Karies är en vanlig oral sjukdom bland barn och ungdomar i världen. Den förekommer och utvecklas på olika sätt i olika länder. Sjukdomen är multifaktoriell och kan förebyggas (David et al. 2007). Kariesframkallande bakterier (Mutansstreptokocker och Lactobaciller) behöver socker som huvudsubstrat i sin metabolism. Dessa mikroorganismer är både acidogena och aciduriska. Deras aktivitet i munhålan orsakar demineralisation och karies uppstår. Hur fort karies utvecklas beror på många faktorer bland annat hur ofta och hur mycket kolhydrater som konsumeras. Epidemiologiska studier i oral hälsa som gjordes i USA på 1970-taletvisade en ökad kariesprevalens vid ökad sockerkonsumtion. Under de senaste 25 åren har kariesprevalensen i det permanenta bettet sjunkit medan

sockerintaget har ökat (Burt & Pai 2001). Samma review-studie påvisade att förklaringen till detta är fluortillförsel i form av tandkräm, fluorbehandling inom tandvård samt fluoridering av dricksvatten och livsmedel tillfördes.

Kost och Karies

Konsumtion av kolhydrater ses som en orsak till förekomsten av karies. Sambandet mellan kolhydrater och karies har dokumenterats hos både människor och djur i stora delar av världen. Studier har visat att förekomsten av karies är sällsynt hos människor som nästan bara konsumerar kött. Bland folk kring arabiska viken och eskimåer som enbart konsumerar havskost var kariesförekomsten också liten. I etniska grupper där det blandades havskost och kost rik på kolhydrater var kariesprevalensen däremot högre. Ökad kariesprevalens har setts växa fram med jordbrukens uppkomst och framsteg i utvecklingen av stapelgrödor som innehåller mycket kolhydrater (Hujoel 2009).

(6)

2

En review-studie av Ruxton et al. (2010) påvisade att endast reducera sockerintaget inte var tillräckligt för att minska förekomsten av karies. Däremot om sockret byttes mot xylitol var effekten stor när det gäller att minska förekomsten av karies. I samma artikel hävdade Ruxton et al. (2010) efter genomgång av ett stort antal studier utförda mellan 1954 och 1997 att det har varit svårt att kunna ta fram riktlinjer för på vilket sätt frekvensen av sockerintag och klibbighet i kolhydratrik mat påverkar

kariesförekomsten.

I en studie av Moynihan och Petersen (2004) framgick det på ett övertygande sätt att frekvensen av intag av fritt socker påverkade förekomsten av karies. Däremot hade intag av kolhydrater och stärkelse inte någon påverkan. Studien påvisade att fluor minskade risken för karies. Som fritt socker i studien räknades alla mono- och disackarider som tillsats till livsmedlen antingen av tillverkaren, den som tillagat livsmedlen eller av konsumenten. Även socker som förekommer naturligt i honung, fruktjuice och sirap räknades som fritt socker.

Moynihan och Petersen (2004) påvisade ett troligt samband mellan det totala sockerintaget och frekvensen av karies. Att äta färsk frukt påverkar troligen inte

kariesförekomsten medan hårdost och sockerfria tuggummi antagligen minskade risken för karies. Studien visade även att undernäring ökar kariesrisken medan tillägg av xylitol, mjölk och kostfibrer kan minska kariesförekomsten.

Vid den senaste femåriga studien av kostvanor hos den finska befolkningen har det visat sig att kostvanorna har förbättras i många delar. Detta har visat sig genom minskat intag av salt och ogynnsamma fetter. Dock finns det fortfarande ökat behov av kalcium, vissa vitaminer och kostfibrer. Intaget av socker bör också reduceras (Pietinen et al. 2010). Även en svensk longitudinell studie visar på sambandet mellan kost och karies. Sambandet mellan kariesförekomst och BMI hos barn, ungdomar och unga vuxna studerades och det framgick att personer med fetma hade fler tänder skadade av karies. Sammanfattningsvis framkom att det främst var ungdomar (15år) och unga vuxna (20 år) som uppvisade det starkaste sambandet mellan högt BMI och kariesprevalens. Hos den yngsta gruppen (3-åringar) fanns det dock inget statistiskt samband mellan BMI och kariesprevalens (Alm et al. 2011).

Kariesförekomst i Sverige

I Sverige har det utförts omfattande studier i kariesepidemiologi. Redan 1973

genomfördes epidemiologiska tvärsnittstudier bland barn, ungdomar och unga vuxna i Jönköping. Samtidigt utformades program i kariesprofylax (Hugoson 1981). Studierna gjorda mellan 1973 och 2003 visade minskad kariesprevalens i åldersgruppen 3-20 år (Hugoson et al. 2008a). Även Socialstyrelsens senaste uppgifter om förekomsten av karies hos barn och ungdomar visar fortsatt minskat antal kariesskadade tänder hos 19-åringar jämfört med 2008 (Socialstyrelsen 2010c)

Mellan 2000 och 2006 utfördes en retrospektiv longitudinell studie bland svenska barn med utländsk bakgrund. Studien gjordes i Stockholm på barn mellan 13 och 19 år födda utomlands eller hade föräldrar med utländsk bakgrund. Studien visade att det fanns samband mellan barnens bakgrund och kariesprevalens. Barn till icke-svenska föräldrar och barn födda utomlands hade 53 procent högre risk för att få karies än barn till svenska föräldrar. Barnens orala hälsa varierade beroende på föräldrarnas

(7)

3

miljoner barn upp till 19 år. Av dessa har drygt en fjärdedel utländsk bakgrund utifrån definitionen att en eller båda föräldrar är födda utomlands (Socialstyrelsen 2006). En annan studie som utfördes bland 15-åringar i Jönköping visade att ungdomar med utländsk bakgrund hade sämre kostvanor än jämnåriga med svensk bakgrund. Gruppen av ungdomar med utländsk bakgrund hade kostvanor som innehöll småätande, söta drycker mellan måltider och till maten, samt högre konsumtion av godis och kakor. Kariesprevalens bland invandrare som kom till Sverige när de var 7 år eller äldre var 2 till 3 gånger högre än bland 15 åringar födda i Sverige (Jacobsson et al. 2005).

I en studie som jämfört 11 till 13-åringars kostvanor, tandborstning och kariesprevalens i ett flertal länder i Europa, Nordamerika och Israel konstaterades att länder med högre konsumtion av godis och läsk hade signifikant högre kariesprevalens. Däremot visade det sig att länder där 11 till 13-åringarna borstade tänderna mer än en gång per dag hade lägre kariesprevalens. Sverige var tillsammans med Norge, Schweiz, Danmark,

Nederländerna och Tyskland ett av de länder med högst frekvens av tandborstning och samtidigt låg kariesprevalens (Zaborskis et al. 2010).

Egenvårdsvanor

En studie av Hugoson et al. (2005b) visade att en majoritet, ca 80 procent av samtliga åldersgrupper (3-80 år)borstade tänderna två gånger per dag. Dock svarade en

signifikant del av gruppen 15-20 åringar att de endast borstade tänderna sporadiskt. I andra åldersgrupper var den siffran betydligt lägre.

Användning av tandkräm med högre fluorinnehåll (5000 ppm) har visat sig ha en positiv inverkan på förekomst av karies i jämförelse med tandkräm med lägre

fluorinnehåll (1450 ppm). Särskilt bland individer med sämre munhygienvanor visade sig användning av tandkräm med högre fluorinnehåll ha en signifikant positiv inverkan på förekomsten av karies. Den viktigaste faktorn för kariesförekomst var dock

individens munhygienvanor (Nordström & Birkhed 2009).

Genom användning av fluor i tandkräm kan förekomsten av karies minskas i en

population. Informanter i en svensk studie av tandvårdsvanor och användning av fluor i tandkräm uppvisade brister både i kunskapen om nyttan av fluor och i tandborsteknik. Författarnas slutsats var att kunskapen om dessa båda områden behöver förbättras (Jensen et al. 2011).

Brukiené och Aleksejûniené (2009) påvisade i en review-studie att regelbundna

munhygieninstruktioner tillsammans med fluorutdelning veckovis medför en minskning av kariesprogressionen på 67 procent. Samma studie visade att endast

munhygieninstruktioner utan fluortillförsel minskade kariesprogression med 27,1 procent hos ungdomarna som deltog i studien.

Terézhalmy et al. (2008) visade att tandtrådsanvändning i samband med tandborstning gav en bättre plackavlägsning än tandborstning utan tandtråd. Studien visade även att typen av tandtråd inte hade någon betydelse för plackavlägsnandet utan huvudsaken var att tandtråden användes på rätt sätt.

(8)

4

Den parodontala hälsostatusen bland 19-åringar i västra Götalandsregionen visade skillnader i hälsostatus mellan kön och olika socioekonomiska grupperingar. För att gruppera socioekonomisk status användes ett index som ligger till grund för

folktandvårdens resursfördelning. Resultatet visade att 76 procent borstade tänderna minst 2 gånger per dag. Dock så var det endast 4 procent som dagligen använde tandtråd. I den epidemiologiska studien ingick registreringar av plackindex, gingivalt blödningsindex, gingivala retraktioner och fickdjupsmättning. Män från Fyrbodal uppvisade signifikant högre plack- och gingivitförekomst än både män från Skaraborg och kvinnor i de orter som studerades (Ericsson et al. 2009).

En studie utförd i två landsting i Sverige bland en grupp 19-åringar visade att det finns betydande skillnader vad ungdomar från olika landsting upplever som viktigast vad gäller hur man upplever den övergripande oral hälsa. Studien visade också på vikten av användning av både kliniska och självupplevda hälsoindikatorer vid mötet med patienter i denna åldersgrupp i Sverige (Ekbäck et al. 2008).

Kostvanor bland ungdomar

En studie genomförd i Storbritannien pekade på bristen av konsekvent kostrådgivning från tandvårdspersonal och hänvisar till vikten av korrekt rådgivning enligt Ottawa charter for health promotion. Vid en genomgång av 30 professionellt ackrediterade informationsbroschyrer visades dessutom att dessa innehöll många motstridiga råd även om budskapet om faran med ett frekvent sockerintag var generellt (Morgan et al. 2010). En studie som undersökte vad ungdomar äter medan de tittar på tv genomfördes i flera europeiska länder och visade på en skillnad mellan flickor och pojkar. Flickorna drack mer vatten, fruktjuicer och örtte medan pojkarna i större utsträckning intog öl och läsk (Rey- López et al. 2010). Unga upp till 20 år är enligt en studie genomförd av Hugoson et al. (2005b) den gruppen som har mest frekventa intag av söta drycker hos samtliga åldersgrupper som ingick i studien (3-80år). Ungdomar i Finland liksom i Sverige får gratis skollunch vilket bidrar till att grundlägga sunda kostvanor. Dock visade en studie i Finland att det inte fanns några större skillnader i intag av snacks, läsk och godis mellan de som åt skollunch och de som inte åt skollunch (Raulio et al.2010). En studie som genomfördes på 416 unga vuxna i Turkiet undersökte deltagarnas tandstatus vilken sedan jämfördes med munhygienvanor och kostvanor. Författarnas slutsats var att deltagarnas tandstatus var sämre än förväntat och deras munhygienvanor var otillfredsställande. Framförallt framkom ett starkt samband mellan kost, matvanor och tandstatus. Deltagare som beskrev att de hade ett frekvent småätande och avsaknad av regelbundna huvudmål hade signifikant sämre tandstatus. Slutsatsen blev därför att det förebyggande arbetet inom tandhälsovården främst skulle fokusera på information om matvanor och i andra hand munhygien (Zühre et al. 2008).

Attityder till den orala hälsan

En studie som genomfördes i Västra Götaland bland 19-åringar undersökte

socioekonomiska och livsstilsfaktorer i relation till prioritering av tandvård. Resultatet visade sammanfattningsvis att deltagare som var män, rökte och borstade tänderna mindre än två gånger om dagen och i mindre utsträckning planerade för framtida besök

(9)

5

hos tandvården. Studien visade även att faktorer som rökning och att tillhöra det manliga könet var statistiskt signifikanta faktorer för att inte planera regelbundna framtida tandvårdsbesök. Detta pekar på behovet av rådgivning för bättre munhygien och rökvanor hos ungdomar. Det finns också ett behov av att ta hänsyn till skillnader i beteende och attityder till oral hälsa mellan pojkar och flickor (Östberg et al. 2010). I en grupp 20-åringar där den framtida vårdkonsumtionen försökte förutsägas framkom att majoriteten, 71 procent, genomgick någon form av behandling inom de tre första åren efter att de lämnat den fria tandvården. Deltagarna i studien var indelade i fyra olika riskgrupper, vilka studerades med avseende på vårdfrekvens och vårdkostnad. Resultatet visade att vårdfrekvensen inte skilde sig mycket mellan de olika grupperna medan däremot vårdkostnaden, då de som tillhörde gruppen med större riskfaktorer hade signifikant högre tandvårdskostnad (Sjöström et al. 1999).

Kunskaper om oral hälsa bland ungdomar

Stokes et al. (2006) studerade ungdomars attityder till tandvård och sina tänder. Utvalda teman i denna studie var knutna till ett antal utvalda psykologiska modeller. Detta angreppssätt gjorde det möjligt för författarna att studera vilken påverkan deltagarnas tankar om sina tänder och tandhälsa fick på deltagarnas tandvårdsbeteende. Vid genomförandet av studien gjordes en ansats att inkludera både kvinnliga och manliga deltagare med olika socioekonomisk bakgrund. På grund av den begränsade mängden deltagare blev det dock svårt att dra några jämförande slutsatser från skillnader mellan olika kategorier deltagare, till exempel mellan äldre och yngre deltagare, pojkar och flickor eller deltagare med olika bakgrund. Författarna underströk behovet av ytterligare studier för att undersöka hur relevanta resultaten är i en större population. Dessutom behövdes ytterligare studier av hur ungdomars kunskap om oral hälsa manifesteras i deras beteende.

Hedman et al. (2006) visade i en studie utförd bland ungdomar i Sverige att flickorna hade mer kunskap än pojkarna om tandhälsa. Likaså visade studien att svenska ungdomar hade mer kunskap om munhälsa och tandsjukdomar än ungdomar med utländsk bakgrund. Kunskaperna om effekten som fluor har på tänderna och tandborstfrekvensen var stor och även kunskaperna om vad som minskar risken för karies. Samma studie visade att källorna där ungdomarna inhämtade sina kuskaper var genom tandvårdspersonalen och genom föräldrarna.

En annan studie utförd i Sverige visade att ungdomarna ofta var osäkra på den egna kunskapen om oral hälsa och efterfrågade mer information. Dock framkom att det var av stor vikt att den som ger informationen upplevs som trovärdig och deltagarna menade att tandvårdspersonal var de mest lämpade. Även om de hade fått mycket information var det inte alltid de förstått innebörden av informationen. Behovet av information även i de högre klasserna lyftes fram. I denna studie nämndes föräldrarnas roll mindre än i liknande studier med enkäter, vilket skulle kunna bero på en ovilja att prata om den egna familjen inför en grupp. Informanterna uppgav att besöket på tandvårdskliniken var ett viktigt tillfälle för att få information om oral hälsa men då är det viktigt att personalen på kliniken lyckas etablera en förtroendefull kontakt för att underlätta för att ställa frågor. Ungdomarna påpekade att de vid dessa besök skulle vilja ha mer information och även feed-back på egenvården (Östberg 2005).

(10)

6

Broadbent et al. (2006) undersökte kunskaperna om faktorer som påverkar den orala hälsan. Studien genomfördes i Nya Zeeland i tre åldersgrupper, bland 15-, 18- och 26-åringar. Studien visade ett samband mellan individers kunskap om oral hälsa och den egna orala hälsostatusen.

Ungdomars kostvanor har förändrats i Sverige med globalisering och ökat utbud av snabbmat och godis. Det är känt att ett ökat småätande påverkar den orala hälsan varför det är intressant för tandhygienister att få ökad kännedom om ungdomars kostvanor. Ökad kunskap om faktorer som påverkar munhälsan bidrar till en bättre oral hälsa. Detta gör det viktigt att känna till vilken kunskapsnivå ungdomar har.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka kostvanor och kunskaper om karies bland en grupp 19-åriga ungdomar.

Frågeställningar

Vilka kostvanor har ungdomarna?

Vilka kunskaper har ungdomarna om kostens inverkan på tandhälsan?

Material och metod

Design

En enkätstudie med kvantitativ ansats.

Population och urval

Populationen bestod av 69 elever (18-19 år) i en utvald gymnasieskola i en liten stad i Sverige. Deltagarna i studien läste 3:e årskursen och kom från flera olika program dock kan påpekas att skolan har flera profiler men med en övervikt mot idrott.

Frågeformulär

Enkäten bestod av 7 frågor där information om kost (typ av kost och frekvens), och kunskap om karies samlas in. Frågorna var formulerade efter inspiration från studien ”Dietary habits and dental health over the first 18 months of life” (Habibians et al. 2001).

Datainsamling

Berörd rektor kontaktades först per telefon och informerades om studien och samtidigt tillfrågades om tillstånd att genomföra datainsamlingen. När rektorns samtycke hade erhållits skickades ett informationsbrev via mail (Bilaga 1). Informationsbreven till deltagarna bifogades med informatinsbrevet till rektorn, för distribution till deltagarna genom skolans försorg enligt överenskommelse med rektor (Bilaga 2). Vid samma tillfälle fick rektorn också en kopia av medgivandebrevet (Bilaga 3) och

(11)

7

Efter att rektorn fått samtlig information via e-post fortsatte kontakten med skolan via utbildningsassistenten med förberedelser inför besöket på skolan. Utbildningsassistenten tog kontakt med berörda lärare på årskurs 3. Tid, datum, salar och namn på berörda lärare skickades till författaren av utbildningsassistenten samt information om antal elever i varje klass.

Enkäter och medgivandebrev delades ut under lektionstid till fyra avgångsklasser på en gymnasieskola. Ungdomarna informerades om studiens syfte och om hur frågorna skulle besvaras. Eleverna fick även veta att deltagandet var anonymt, frivilligt och kunde avbrytas. De fick även information om att de helt kunde avstå från att delta. Frågeformulären lämnades efter besvarandet tillbaka till författaren i ett förseglat kuvert. Medgivandebrevet samlades in vid samma tillfälle i ett separat kuvert Insamlade enkäter har försvarats inlåsta under databearbetningen och endast varit tillgängliga för författaren som utfört studien. För att underlätta arbetet med enkäterna har dessa organiserats i nummerordning. När uppsatsen är klar och godkänd kommer enkäterna att förstöras. Vid genomgång av enkäterna framkom att två deltagare ej undertecknat medgivandebreven varför deras enkäter exkluderades från studien.

Databearbetning

Svaren från enkäten registrerades i ett kalkyl-program (Microsoft Excell). Därefter importerades informationen till datorprogrammet SPSS (statistical package for the social sciences) version 20 för bearbetning genom deskriptiv statistik.

Etiska överväganden

Studien utfördes enligt etiska principer och CIOMS riktlinjer. Ansökan om tillstånd för att kunna genomföra studien skickades till Etikrådet, Avdelning för hälsa och miljö, Karlstads universitet.

Resultat

Av de 69 gymnasielever som ingick i de 4 klasser som rektorn hade valt ut besvarade 56 gymnasielever enkäten men endast 54 togs med då två deltagare ej undertecknat

medgivandebrevet. Fjorton deltagare (26 %) var flickor och 40 (74 %) deltagare var pojkar. Av samtliga frågor visade det sig att i 4 fall hade respondenten uppgett flera alternativ på en fråga där endast ett alternativ var möjligt. Dessa svar redovisas som ”ogiltigt svar”.

Kostvanor bland deltagarna

På frågan, ”Hur många mellanmål äter du per dag?” gav deltagarna följande svar: Åtta (15 %) deltagare angav att de åt två huvudmål per dag medan 34 (63 %) deltagare uppgav att de åt 3 huvudmål per dag. Elva (20 %) deltagare svarade att de åt fyra huvudmål. På frågan registrerades ett (2 %) bortfall på grund av ogiltigt svar. Det ogiltiga svaret var att en respondent kryssade för flera svarsalternativ.

(12)

8

På frågan om vad deltagarna oftast dricker mellan huvudmålen svarade 21 (39 %) deltagare, att de drack juice, saft eller läsk. Övriga 33 (61 %) deltagare uppgav att de drack mjölk, vatten, kaffe eller te i de fall de drack något (Figur 1).

Figur 1. Fördelning av deltagarnas svar på frågan om vad de oftast dricker mellan huvudmålen.

Fyrtioen (76 %) ungdomar uppgav att de åt två eller färre mellanmål per dag medan 13 (24 %) deltagare uppgav att de åt 3 eller fler mellanmål per dag (Figur 2).

Figur 2. Fördelning av deltagarnas svar på frågan om hur många mellanmål de äter per dag.

Hur ofta äter du följande?

På denna fråga kunde deltagarna välja mellan fyra olika exempel på snacks, godis, kakor, läsk och frukt. Sexton (29 %) deltagare uppgav att de aldrig åt kakor medan 27 (50 %) uppgav att de åt kakor en gång i veckan. Nio (17 %) deltagare uppgav att de åt

(13)

9

kakor flera gånger per vecka. Två (4 %) deltagare uppgav ogiltiga svar. Det ogiltiga svaret var att två deltagare kryssade för flera svarsalternativ.

På alternativet frukt angav 3 (6 %) deltagare att de aldrig åt frukt medan 11 (20 %) uppgav att de åt frukt flera gånger per dag, 10 (18 %) svarade att de åt frukt en gång per vecka och slutligen 30 (56 %) uppgav att de åt frukt flera gånger per vecka.

Åtta (15 %) deltagare svarade att de aldrig åt godis, 22 (41 %) deltagare svarade en gång per vecka och 23 (43 %) ungdomar uppgav flera gånger per vecka. En deltagare (2 %) uppgav inget svar. (Figur 3a). Fyra deltagare (7 %) uppgav att de aldrig drack läsk. Endast en deltagare (2 %) uppgav att denne drack läsk flera gånger per dag och 22 (41 %) ungdomar svarade att de drack läsk en gång per vecka. Slutligen uppgav 27 (50 %) deltagare att de drack läsk flera gånger per vecka (Figur 3b).

Figur 3a. Fördelning av deltagarnas svar på frågan om hur ofta de äter godis.

(14)

10

Kunskap om oral hälsa

Vad orsakar karies?

På denna fråga fick deltagarna ange huruvida olika faktorer ökar risken för karies. De faktorer som angavs i frågeformuläret var: Dryck mellan måltiderna, kostens innehåll, salivens sammansättning, småätande och bristfällig munhygien. På svarsalternativet om dryck mellan måltiderna orsakade karies instämde 7 (13 %) deltagare helt i detta, 23 (43 %) instämde delvis 10 (18 %) deltagare instämde inte alls medan 13 (24 %) ej visste. En (2 %) deltagare svarade ej. På frågan om huruvida kostens innehåll orsakar karies instämde 16 (30 %) helt, 24 (44 %) instämde delvis, 6 (11 %) instämde inte alls medan 7 (13 %) inte visste. En (2 %) deltagare svarade ej.

På frågan om huruvida salivens sammansättning orsakar karies instämde 3 (6 %) deltagare helt, 14 (26 %) deltagare instämde delvis, 9 (16 %) deltagare instämde inte alls medan 26 (48 %) inte visste. En (2 %) deltagare svarade ej och en (2 %) deltagare uppgav ogiltigt svar. Det ogiltiga svaret var att en respondent kryssade för flera svarsalternativ.

Trettiotvå (59 %) ungdomar svarade att de instämde helt i påståendet att småätande orsakar karies. På samma fråga svarade 16 (30 %) deltagare att de instämde delvis och 6 (11 %) ungdomar svarade att de ej visste, (Figur 4a). På frågan om bristfällig

munhygien svarade 37 (68 %) deltagare att de instämde helt i påståendet att ”bristfällig munhygien orsakar karies”. På samma fråga svarade 14 (26 %) ungdomar att de delvis instämde. Två deltagare (4 %) uppgav att de inte visste och 1 (2 %) deltagare uppgav inget svar (Figur 4b).

(15)

11

Figur 4b. Fördelning av deltagarnas svar på frågan om bristfällig munhygien orsakar karies/hål i tänderna.

Vad förebygger karies?

På denna fråga fick deltagarna ange huruvida olika faktorer förebygger karies. De faktorer som angavs i frågeformuläret var: Användning av fluor, att äta lite och ofta, att ofta dricka vatten, äta på fasta tider, borsta tänderna två gånger om dagen samt

regelbundna undersökningar hos tandhygienisten/tandläkaren. På alternativet om användning av fluor förebygger karies instämde 34 (63 %) deltagare helt, 15 (28 %) deltagare instämde delvis och 4 (7 %) visste ej. En (2 %) deltagare svarade ej. På

påståendet ”att äta lite och ofta” förebygger karies instämde 1 (2 %) deltagare helt, 6 (11 %) deltagare instämde medan 34 (63 %) deltagare instämde inte alls. Tolv (22 %) deltagare viste ej och en (2 %) deltagare svarade ej.

I påståendet om att ofta dricka vatten förebygger karies instämde 7 (13 %) deltagare helt, 21 (39 %) deltagare instämde delvis, 7 (13 %) deltagare instämde inte alls medan 18 (33 %) deltagare ej visste. En (2 %) deltagare svarade ej. På påståendet att karies förebyggs genom att äta på fasta tider instämde 19 (35 %) deltagare helt, 16 (30 %) deltagare instämde delvis, 5 (9 %) instämde inte alls medan 14 (26 %) ej visste.

Tandborstningsfrekvens

Av deltagarna svarade 40 (74 %) ungdomar att de instämde i påståendet att karies förebyggs genom att borsta tänderna två gånger per dag medan 7 (13 %) deltagare instämde delvis och en deltagare (2 %) instämde inte alls. Fem ungdomar, (9 %) uppgav att de ej visste och slutligen 1 (2 %) deltagare svarade inte på frågan (Figur 5a).

(16)

12

Figur 5a. Fördelning av deltagarnas svar på frågan om daglig tandborstning förebygger karies.

Undersökning hos tandhygienist/tandläkare

På frågan om regelbundna undersökningar hos tandhygienisten/tandläkaren förebygger karies svarade 21 (39 %) deltagare att de instämde helt och 21, (39 %) uppgav att de instämde delvis. Tre (6 %) deltagare angav inte alls och 8 (15 %) ungdomar, uppgav att de ej visste. En (2 %) deltagare uppgav inget svar på frågan (Figur 5b).

Figur 5b. Fördelning av deltagarnas svar på frågan om karies i tänderna förebyggs genom regelbundna undersökningar hos tandhygienist/tandläkare.

(17)

13

Diskussion

Studien visar att ungdomarna som deltog i studien hade goda kunskaper om vad som kan orsaka karies och vad som förebygger karies. Åttiosju procent instämde helt eller delvis i påståendet att tandborstning två gånger per dag förebygger karies och 89 procent instämde helt eller delvis i påståendet att småätande kan orsaka karies.

Resultaten från studien visar att ca 83 procent av deltagarna äter 3-4 huvudmål per dag men endast 24 procent äter 3 eller fler mellanmål per dag. Enligt studien uppvisade en majoritet av ungdomarna som deltog i studien goda kunskaper om karies och uppgav sig även ha kostvanor som speglar dessa kunskaper.

Metoddiskussion

Studien genomfördes vid en gymnasieskola i en mindre stad i södra Sverige.

Enkätutdelningen utfördes två veckor efter etikansökans godkännande. Målet för antal deltagare i studien var 100 ungdomar i två skolor men målet uppnåddes inte då endast en skola deltog. På skolan valdes fyra klasser ut i årskurs tre vilka bestod av 69 elever totalt. Av de utdelade enkäterna ingår 54 i studien då endast dessa deltagare uppfyllde de uppställda kraven och därmed kunde delta i studien. Bortfallet berodde främst på att alla deltagarna inte var närvarande eller inte uppfyllde kravet på att vara över 18 år. Författaren kunde ha lämnat enkäter även till deltagare som inte var närvarande och hämtat dem vid ett senare tillfälle, detta för att kunna öka antalet deltagare. Efterhand bedömer författaren att målet för antalet deltagande sattes för högt. Men trots att antalet besvarade enkäter endast kom från 56 deltagare totalt bedömdes detta var tillräckligt för att fortsätta med studien.

Studien hade dessutom två bortfall på grund av att det saknades signatur i

medgivandebrevet så totalt kom 54 deltagare att ingå i studien. Att författaren var närvarande vid utdelning kan ha påverkat att det frivilliga deltagandet blev högt, eftersom möjligheten att besvara frågor och anpassa informationen om studien var möjligt under tiden enkäten fylldes i av eleverna. Hade enkäten delats ut av skolans personal hade kanske fler elever valt att inte lämna in svaren då ingen kunnat förtydliga eller svara på eventuella frågor. Detta i sin tur kan även ses som en nackdel då

författaren möjligen kunnat påverka hur frågorna besvarades med sin närvaro. Det faktum att författaren personligen var närvarande kan också gjort det svårare att avstå från att delta än om författaren bara representerats av ett anonymt namn. I en så pass liten grupp, och med författaren närvarande finns också en risk att känslan av

anonymitet som deltagare i viss mån går förlorad.

Om utformningen av frågorna hade varit mer anpassad till den vidare statistiska bearbetningen skulle det ha varit enklare att analysera svaren och kanske även möjligt att dra fler slutsatser från resultatet. Författaren valde att använda frågor som kom från en tidigare utförd studie på yngre barn frågorna omarbetades något för att passa in på målgruppen i den aktuella studien. I efterhand har valet att utgå från redan framtagna frågor i viss mån framstått som begränsande och det skulle ha varit bättre att fritt

utforma frågorna med utgångspunkt från denna studies målsättning. Till exempel frågan om huruvida småätande orsakar karies kunde ha formulerats annorlunda eftersom utveckling av karies beror på samverkan av flera faktorer varför det är olämpligt att endast fokusera på småätande.

(18)

14

För att ge möjlighet till deltagarna att svara mer fritt när de angivna svarsalternativen inte täckte in det egna beteendet hade ett ytterligare alternativ med möjlighet att själv formulera svaret kunnat läggas till på dessa frågor. Som frågorna nu var formulerade hade det varit bra om det tydligare framgått att endast ett svarsalternativ var möjligt när så var fallet. Det hade även varit intressant att ta med någon fråga om deltagarnas framtida planerade tandvårdsbesök då de närmar sig den ålder då de förväntas själva ta ansvar för sin regelbundna kontakt med tandvården. Studien utfördes i en småstad med dess karakteristika och populationen som deltog var inte representativ för hela landet. Detta med avseende på till exempel etnicitet och socioekonomiska faktorer, vilket gör att det hade varit intressant om det i studien även ingått en skola från till exempel en storstad.

Resultatdiskussion

I denna studie deltog femton flickor och fyrtiofyra pojkar, vid beatbetning av data visade det sig svårt att fastställa några statiska skillnader i svaren i relation till kön. Dels var populationen liten, men även skillnaderna mellan hur pojkar och flickor svarade var små. Dock går det inte att utesluta att sådana skillnader finns även om det inte gick att utläsa från denna studie. I flera andra svenska studier har man kunnat belägga skillnader mellan könen vad gäller attityder till tandvård, munvårdsvanor och tandvårdsbesök, och även i kunskaper om karies och parodontit samt upplevd egen tandhälsa. Vidare finns studier som visar liknande skillnader mellan könen i tandstatus, benägenhet att planera för framtida tandläkarbesök och kostvanor (Ekbäck et al. 2008; Östberg et al. 2010; Hedman et al. 2006; Ericsson et al. 2009; Rey-Lopez et al. 2010).

Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör barn och vuxna äta tre huvudmål och ett till tre mellanmål med en god näringsmässig sammansättning varje dag

(Livsmedelsverket 2005). Majoriteten i den genomförda studien följer

Livsmedelsverkets rekommendationer avseende antalet huvudmål och mellanmål. Av deltagarna uppgav 63 procent att de åt tre huvudmål och 94 procent uppgav att de åt mellan ett och tre mellanmål. I Sverige och Finland erbjuds gratis skollunch vilket är en faktor som hjälper till att lägga grund för goda matvanor. Dock visade en studie i Finland att det inte fanns några större skillnader i intag av snacks, läsk och godis mellan de som åt skollunch och de som inte åt skollunch (Raulio et al.2010).

I studien framkom att en majoritet, 76 procent av deltagarna åt två eller färre mellanmål per dag och endast 2 procent uppgav att de åt fyra eller fler mellanmål per dag. Detta resultat skiljer sig från en longitudinell studie utförd på 400 svenska unga vuxna där hela 37 procent åt fem mellanmål per dag. Efter avslutat deltagande i ett

munhälsovårdsprogram som pågick under fem år minskade antalet deltagare som åt fem mellanmål per dag något (Hugoson et al. 2003).

Enligt Hugoson et al. (2005) har småätande, snacks och konsumtion av söta drycker mellan måltiderna ökat i Sverige under de senaste 20 till 30 åren. Även flera av ungdomarna i föreliggande studie uppgav att de åt snacks eller drack söta drycker mellan måltiderna. I denna studie var det allra mest frekvent med konsumtion av frukt mellan måltiderna. Hela 76 procent uppgav att de åt frukt minst flera gånger i veckan. Dock framgår inte från resultatet om frukten konsumeras mellan måltiderna eller i samband med dem. I en sammanställning av flera studier gjord av WHO visades att

(19)

15

konsumtion av färsk frukt troligen inte påverkar kariesförekomsten medan mjölk och kostfibrer kan minska kariesförekomsten (Moynihan & Petersen 2004).

En majoritet av informanterna i föreliggande studie uppgav att de inte konsumerade kakor eller söta drycker mellan måltiderna. Ungdomarna var inte grupperade med hänseende till etnisk tillhörighet, socioekonomisk gruppering eller liknande. Jacobsson et al. (2005) påvisade skillnader i konsumtionsmönster mellan etniska svenskar och ungdomar med utländsk bakgrund. Ungdomar med utländsk bakgrund hade en högre konsumtion av godis och kakor, uppvisade ett mer frekvent småätande mellan måltider och drack mer söta drycker till maten.

Ungdomarna visar goda kunskaper både om vad som orsakar karies och hur man kan förebygga karies. Åttionio procent av ungdomarna i studien instämde helt eller delvis i påståendet att småätande orsakar karies och på frågan om bristfällig munhygien orsakar karies svarade hela 94 procent att de instämde helt eller delvis i påståendet. På

påståendet om karies förebyggs genom att använda fluor svarade 91 procent att de instämde helt eller delvis i detta påstående och på frågan om huruvida tandborstning två gånger om dagen förebygger karies instämde 87 procent helt eller delvis i påståendet. Ungdomarnas kunskaper i studien överensstämmer med resultatet från flera andra svenska studier där man undersökt ungdomars kunskap om karies och oral hälsa. Men även om denna åldersgrupp kontinuerligt har mottagit information om oral hälsa, karies, parodontit och gingivit så verkar inte kunskapsnivån ha höjts över tid (Ekbäck et al 2008; Hugoson et al. 2005). En annan studie som undersökt de långsiktiga effekterna av olika munhälsovårdsprogram för ungdomar visar att de kunskaper som erhållits genom dessa munhälsovårdsprogram kvarstår under lång tid medan beteende i form av bättre munhygien inte kvarstår i samma utsträckning. Dock konstateras att enkla

profylaxmodeller bestående kan påverka både beteende och kunskap hos ungdomar (Hugoson et al. 2003). Även om det inte kunnat beläggas i denna studie finns det andra studier om ungdomars kunskaper angående oral hälsa som visar på signifikanta

skillnader i kunskaper mellan pojkar och flickor. Flickor har både bättre kunskaper om oralhälsa och ett bättre egenvårdsbeteende än pojkar och uppfattar dessutom den egna tandstatusen mer positivt (Östberg et al 1999).

I föreliggande studie instämde 21 deltagare helt på frågan om regelbundna undersökningar hos tandhygienisten/tandläkaren förebygger karies. Samma antal

deltagare instämde delvis på samma fråga. I Sverige innehar en liten del av ungdomarna (20 %) de mest behandlingskrävande kariesangreppen (60-70 %). Därför är det viktigt att denna grupp fångas upp genom de riskbedömningar som görs vid tandvårdsbesöken, riskbedömningarna innehåller olika variabler som används för att fastställa lämpliga intervall mellan undersökningarna (Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 2007). Socialstyrelsen pekar i en rapport på att de ungdomar som inte kommer till tandvården för regelbundna undersökningar löper en större risk för försämrad tandhälsa och ökad karies. Detta är särskilt uttalat i socioekonomiskt svaga områden och i storstäderna (Socialstyrelsen 2009).

I en studie utförd i fyra nordiska länder (Sverige, Danmark, Norge och Island) har man analyserat resultatet av olika typer av kariesprevention. De olika länderna har i viss utsträckning valt olika strategier för att möta kraven på evidensbaserade metoder för prevention av karies. Författarna i studien har inte entydigt kunnat belägga sambandet mellan en viss strategi och typ av kariesprevention och tandstatusen hos respektive länders barn och ungdomar (Källestål et al 1999).

(20)

16

Konklusion

Slutsatsen är att ungdomarna som deltog i studien hade relativ goda kunskaper om kostens inverkan på tandhälsan. Dessutom visade denna grupp också goda kunskaper om vad som orsakar och förebygger karies. Resultatet visade att läsk- och

juicekonsumtionen bland 19-åringarna som deltog i studien är relativt hög likaså godiskonsumtionen. Vidare visade svaren att ungdomarna hade kostvanor som väl överensstämde med Livsmedelsverkets rekommendationer avseende antalet huvudmål och mellanmål. Enligt Socialstyrelsen (2010a) är det särskilt viktigt att personer som just har lämnat den fria tandvården fortsatt regelbundet besöker tandvården. Då de förväntas ta större eget ansvar för sin tandhälsa är det viktigt att de får fortsatt stöd och information vad gäller kostvanor och oral hälsa. Här spelar tandvårdspersonalen en nyckelroll.

(21)

17

Referenser

Alm, A., Isaksson, H., Fåhraeus, C., Koch, G., Andersson-G, B., Nilson, M., Birkhed, D. & Wendt, L-K. (2011). BMI and caries prevalence. Swedish Dental Journal, 35(1): 1-8

Broadbent, J.M., Thomson, W.M. & Poulton, R. (2006). Oral health beliefs in

adolescence and oral health in young adulthood. Journal Dental Research, 85(4): 339- 343.

Burt, B. A. & Pai S. (2001). Sugar consumption and caries risk: a systematic review.

Journal of Dental Education,65(10): 1017-1023.

Brukiené,V. & Aleksejûniené, J. (2009). An overview of oral health promotion in adolescents. International Journal of Paediatric Dentistry; 19(3): 163-171

Decker, T.R &. Loveren, V. C. (2003). Sugars and dental caries. American Journal

Clinical Nutrition, 78 (suppl) 811-92

Ekbäck, G., Åstrøm , A.N., Klock, K., Ordell, S &. Unell, L. (2008). Self-perceived oral health among 19-year-olds in two Swedish countries. Swedish Dental Journal; 32(2): 83-93

Ericsson, J. S., Abrahamsson, K. H., Östberg, A-L., Hellström , M.K., Jönsson, K &. Wennström J.L. (2009). Periodontal health status in Swedish adolescents. Swedish

Dental Journal, 33(3):131-139

Habibian, M., Graham, M., Margaret L., Rebecca S. & Selina H. (2001). Dietary habits and dental health over the first 18 months of life. Community Dentistry and Oral

Epidemiology, 29(4): 239-46.

Hedman, E., Ringberg, C. & Gabre, P. (2006). Knowledge of and attitude to oral health.

Swedish Dental Journal, 30(4):147-154

Hugoson, A., Lundgren, D., Asklöw, B &. Borgklint, G. (2003). Longitudinal evaluation of dental health programmes. Swedish Dental Journal, 27(3): 115-129

(22)

18

Hugoson, A., Koch, G., Göthberg, C., Nydell, H.A., Lundin, S.Å, Norderyd, O., Sjödin, B. & Sondell, K. (2005b). Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003).I. Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health. Swedish Dental Journal, 29 (4): 125-138

Hugoson, A. & Koch, G. (1981). Development of a preventive dental programme for children and adolescents in the country of Jönköping. Swedish Dental Journal, 5(4): 159-172

Hugoson, A., Koch, G., Helkimo, A. N. & Lundin, S. (2008a). Caries prevalence and distribution in individuals aged 3-20 years in Jönköping, Sweden, over a 30- year period (1973-2003). International Journal of Pediatric Dentistry, 18(1): 18-26.

Hujoel, P. (2009). Dietary carbohydrates and Dental-Systemic diseases. Journal of

Dental Research, 88(6):490-502

Jacobsson, B., Wendt,U. & Johansson, I. (2005). Dental caries and caries associated factors in Swedish 15-year-olds in relation to immigrant background. Swedish Dental

Journal,29(2): 71-79.

Jensen,O., Gabre, P., Sköld, M.U. & Birkhed,D. (2011). Fluride toothpaste and toothbrushing; knowledsge, attitudes and behaviour among Swedish adolescents and adults. Swedish Dental Journal, 35(4): 203-213

Julihn, A., Ekbom, A. & Modeér, T. (2010). Migration background: a risk factor for caries development during adolescence. European Journal of Oral Sciences, 118:618-625

Källerstål, C., Wang. N. J., Petersen. P. E. & Andadottir. I. B. (1999). Caries-preventive methods used for children and adolescents in Denmark, Iceland, Norway and Sweden.

Community Dentistry and Oral Epidemiology, 27(2): 144-51

Krol,D.M &. M. D. &. Nedley, M,P. (2007). Dental caries: state of the science for the most common chronic disease of childhood. Advances i Pediatrics, 54, 215-239.

Livsmedelsverket. (2005). Svenska näringsrekommendationer. Tillgängligt:

(23)

19

Moynihah, P. & Petersen, P. E. (2004). Diet, nutrition and the prevention of dental diseases. Public Health Nutrition: 7(1A), 201–226

Morgan, M. Z., Mcfarlane, E., Stewart, K. F., Hunter, M. L. & Fairchild, R. M. (2010). An assessment of nutritional information in oral health education leaflets. Community

Dental Health, 27(2): 81-88

Nordström, A. & Birkhed, D. (2010). Preventive effect of high- fluoride dentifrice (5000 ppm) in cries active adolescents: A 2- year clinical trial. Caries Research, 44: 323-331

Pietinen, P., Paturi, M., Reinivuo, H., Tapanainen, H. & Valsta, M. L. (2010).

FINDIET. 2007 Survey: energy and nutrient intakes. Public Health Nutrition: 13(6A): 920-924

Raulio, S., Roos, E. & Prättälä, R. (2010). School and workplace meals promote healthy food habits. Public Health Nutrition, 13(6A): 987-992

Ruxton, C. H. S., Gardner, E. J. & McNulty.H.M. (2010). Is sugar consumption detrimental to health? A review of evidence 1995-2006. Critical Reviews in Food

Science and Nutrition, 50:1–19

Rey-López, J. P., Vicente-Rodrıguez, G., Repasy, J., Mesana, M, I., Ruiz, R, J., Ortega, F,B., Kafatos, A., Huybrechts, I., Cuenca-García, M., León, J. F., González-Gross, M., Sjöström, M., Bourdeaudhuij, I. & Moreno, A. L. (2010). Food and drink intake during television viewing in adolescence: the healthy lifestyle in Europa by nutrition in

adolescence (HELENA) study. Public Health Nutrition, 1-7

Sjöström, O., Jälevik, B. & Holst, D. (1999). Dental care of young adults in West Sweden. Swedish Dental Journal, 23:133-140

Socialstyrelsen. (2006). Social rapport. Stockholm: Socialstyrelsen.

Tillgänglig:http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-111-1.pdf /[2011-02-22].

Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Tillgänglig:

(24)

20

Socialstyrelsen. (2010a). Övergripande nationella indikatorer för god tandvård.

Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-11-7/[2012-02-25].

Socialstyrelsen. (2010b). Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatestik och det statliga tandvårdsstödet. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer 2010/2010-6-5/ [2012-03-03].

Socialstyrelsen. (2010c). Karies hos barn och ungdomar. Epidemiologiska uppgifter för 2010. Social rapport. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgängligt:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/karieshosbarnochungdomar-epidemiologiskauppgifterforar2010 http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Karies---diagnostik-riskbedomning-och-icke-invasiv-behandling/

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2007). Karies- dignostik, riskbedömning och icke- invasiv behandling. En systematisk litteraturöversikt.

http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Karies---diagnostik-riskbedomning-och-icke-invasiv-behandling/. Tillgänglig: /[2012-03-10]

Stokes, E., Ashcroft, A. & Platt, M. J. (2006). Determining Liverpool adolescents´ beliefs and attitudes in relation to oral health. Health Education Research, 21(2): 192-205.

Terézhalmy, G. T ., Bartizek, R.D. & Biesbrock, A. R. (2008). Plaque- removal efficacy of four types of dental floss. Journal Periodontol, 79 (2), 245-251

World health organization. (1986). Ottawa charter for health promotion.

http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/ /[2012-02-13].

Zaborskis, A., Milciuviene, S., Narbutaite, J., Bendoraitiene, E. & Kavaliauskiene, A. (2010). Caries experience and oral health behavior among 11-13-years- olds: an ecological study of data from 27 European countries, Israel, Canada and USA.

Community Dental Health, 27: 102-108

Zühre, Z. A ., Burak, S., Elif, S. & Hülya, E. (2008). Dietary habits and oral health related behaviors in relation to DMFT indexes of a group of young adult patients attending a dental school. Medicina Oral, Patología Oral y Cir Bucal: 1;13(12):E800-7

(25)

21

Östberg, A-L., Halling, A &. Lindblad, U. (1999). Gender differences in knowledge, attitude, behavior and perceived oral health among adolescents. Acta Odontologica

Scandinavica, 57:231-236

Östberg, A-L., Ericsson, S. J., Wennström, L. J. & Abrahamsson, H. K. (2010). Socio-economic and lifestyles factor in relation to priority of dental care in a Swedish adolescent population. Swedish dental journal, 34(2): 87-94

Östberg, A-L. (2005). Adolescents`views of oral health education: A qualitative study.

(26)

22

Bilaga 1

Informationsbrev till rektor.

Jag studerar till tandhygienist vid Kalstads universitet och går sista året på programmet. Under våren kommer jag att skriva mitt examensarbete inom Oral hälsa. Syftet med studien är att undersöka ungdomars kostvanor och kunskap om dess påverkan på den orala hälsan.

Studien är viktig för att kunna få mer information om ungdomars kostvanor eftersom dessa påverkar den orala hälsan. Med kunskap om vad denna målgrupp redan känner till är det lättare att utföra information och rådgivning som är relevant.

Deltagarna i studien kommer att få en enkät med frågor om deras kostvanor och kunskaper om karies. Enkäten kommer vi att dela ut under lektionstid i samförstånd med klassföreståndaren. Samtidigt kommer jag att ge information om studien och hur enkäten skall besvaras.

Deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas av deltagaren utan att behöva ange någon orsak. Enkäten är anonym och inga namn kommer att registreras. Materialet kommer att förvaras inlåst under bearbetning och bara vara tillgängligt för mig. Resultatet av studien kommer att redovisas i en uppsats. När uppsatsen är klar och godkänd kommer enkäterna att förstöras.

När enkäten är ifylld lämnas den till tandhygieniststudenten i ett slutet kuvert

Vid eventuella frågor kontakta oss på nedastående telefonnumer.

Rosibel Zepeda 070-64 78 029

rosizepe100@student.kau.se

Lena Hellqvist, universitetsadjunkt Handledare

(27)

23

Bilaga 2

Informationsbrev till deltagarna

Jag studerar till tandhygienist vid Kalstads universitet och går sista året på programmet. Under våren kommer jag att skriva mitt examensarbete inom Oral hälsa. Syftet med studien är att undersöka ungdomars kostvanor och kunskap om kostens påverkan på den orala hälsan.

Du kommer att få en enkät med frågor om kostvanor. Enkäten kommer jag att dela ut under lektionstid. Samtidigt kommer jag att ge information om studien och hur enkäten skall besvaras.

Studien är frivillig och kan avbrytas av deltagaren utan att behöva ange någon orsak. Enkäten är anonym och inga namn kommer att registreras. Materialet kommer att förvaras inlåst under bearbetning och bara vara tillgängligt för mig. Resultatet av studien kommer att redovisas i en uppsats, när uppsatsen är klar och godkänd kommer enkäterna att förstöras.

(28)

24

Bilaga 3

Medgivande/Samtycke

Ungdomars kostvanor.

Jag har fått muntlig och skriftlig information om studien och ger mitt samtycke till att medverka i den. Jag har också förstått att deltagandet är frivilligt och att jag kan avbryta när som helst utan att behöva ange någon orsak.

___________________________________

Ort och datum

___________________________________

Underskrift

___________________________________

Namnförtydligande

(29)

25

Bilaga 4

Frågeformulär

1. Kön Kvinna

□

Man

□

2. Hur många huvudmål äter du per dag?

0

□

1

□

2

□

3

□

4

□

3. Vad dricker du oftast mellan huvudmålen?

Juice Saft Mjölk Vatten Läsk Annat__________________________________________________