• No results found

Vilka hälsoinsatser erbjuder företagsledarna sina anställda?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vilka hälsoinsatser erbjuder företagsledarna sina anställda?"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823

301 18 Halmstad

Vilka hälsoinsatser erbjuder

företagsledarna sina anställda?

– en kvalitativ studie mot företag som inte samarbetar med

företagshälsovården

Hanna Arvidsson & Jimmy Karlsson

Idrottsvetenskapliga programmet Folkhälsa, 41-60 p

(2)

Titel: Vilka hälsoinsatser erbjuder företagsledarna sina anställda?

- en kvalitativ studie mot företag som inte samarbetar med företagshälsovården

Författare: Hanna Arvidsson och Jimmy Karlsson

Sektionen: Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad. Box 823,

301 18 Halmstad

Handledare: Eva – Carin Lindgren, Universitetslektor Tid: Hösten 2006

Sidantal: 17

Nyckelord: Anställda, Ergonomi, Friskvård, Företag, Företagshälsovård, Hälsa Sammanfattning: Företag har idag mer och mer börjat inse vikten av att de anställda ska må

bra, och företagshälsovården erbjuder ett stort utbud gällande detta område. Trots detta finns det flera företag som inte samarbetar med företagshälsovården. Syftet med studien var därför att belysa vad företag som inte samarbetar med företagshälsovården erbjuder sina anställda istället, utifrån företagsledarens egna beskrivningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta företagsledaren inom olika

yrkesområden i Halmstad kommun. Studien var en innehållsanalys och resultatet presenterades i ett latent tema och två manifesta

huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Det latenta temat blev: Företagens behovsanpassade hälsoinsatser, på och utanför arbetsplatsen. De två manifesta huvudkategorierna blev: Friskvårdsinsatser och

Medicinska insatser. Resultatet visar att det var stor fokus på den fysiska hälsan och företagen försökte förebygga och/eller bota ohälsa med hjälp av utomstående samarbetspartners till exempel gym, massörer och läkare. Gällande hälsan på själva arbetsplatsen så försökte företagsledarna att tänka ergonomiskt, framför allt på säkerheten. Slutsatsen blev att företagen skulle kunna arbeta mer hälsofrämjande, istället för att bara fokusera på att förebygga och bota ohälsa. Intressant framtida forskning skulle kunna vara en liknande studie i större skala, där även de anställda fick utrymme att ge sina åsikter om sitt företags hälsoinsatser.

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion

1

Bakgrund

2

Hälsa och ohälsa 2

Främja hälsa och förebygga ohälsa 2

Företagshälsovården 3

Skadestatistik och sjukfrånvaro 4

Lagar som styr arbetsgivaren 4

Rehabilitering 5

Framgångsrika strategier 5

Tidigare studier om hälsa på arbetsplats 6

Metod

7 Urval 7 Datainsamling 7 Dataanalys 8 Etiska aspekter 8

Resultat

9

Företagens behovsanpassade hälsoinsatser 9

Friskvårdsinsatser 10 Medicinska insatser 11 Ergonomiska insatser 12

Diskussionen

12 Metoddiskussionen 12 Resultatdiskussionen 14

Konklusion

17

Implikation

17

Referenser

Bilagor

(4)

Referenslista

Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser – Att utveckla en attraktiv, hälsosam och

välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur.

Broberg, A. & Nygren, A. (2003). Rehabilitering – praktisk handbok för arbetsgivare. Uddevalla: Björn Lundén information AB.

Gard, G. & Söderberg, S. (2004). How can work rehabilitation process be improved? – a qualitative study from the perspective of social insurance officers. Disability and

rehabilitation, 26; 5, 299-305.

Gustafsson, R.Å. & Lundberg, I. (2004). Arbetsliv och hälsa. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Fridlund, B. & Hildingh, C. (2000). Qualitative research methods in the service of health. Lund: Studentlitteratur.

Försäkringskassan. (2006). Sjukpenning. Stockholm: Försäkringskassan. Available from: http://forsakringskassan.se/pdf-broschyr/faktablad/sjp.pdf (Försäkringskassan, 1-3). (06-09-11).

Granehein, U- H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.

Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Helander, M. (2006). A Guide to Human Factors and Ergonomics. Second Edition. Florida: Taylor & Francis.

Jorgensen, M., Davis, K., Kotowski, S., Aedla, P. & Dunning, K. (2005). Characteristics of job rotation in the Midwest US manufacturing sector. Ergonomics. 48; 15, 1721-1733.

Kaplan-Leiserson, E. (2004). Work Health. T+D, 58; 1, 12-13.

Kingsbury, K. (2006). Pressure of your health benefits. Time, 168; 19, 53-54.

Kondracki, L., Wellman, N., & Amundson, D. (2002). Content analysis: Review methods and their applications in nutrition education. Journal of Nutrition Education Behaviour, 34, 224-230.

Kvale, S.(1997). Den kvaltitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

La, S-H., Yang, S-H. & Seo, J-S. (2004). Development of an exercise program to prevent low back pain using an ergonomic approach. International Journal of Advanced Manufacturing

Technology, 24; 5/6, 381-388.

Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en

(5)

Montague, J. (1996). Employers. H & HN: Hospitals & Health Networks, 70; 21.

O´Reilly, S. (2006). Heart of the matter. Occupational Health, 58; 10, 20-21.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Tebelius, U. (1987). Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studenlitteratur

Pellmer, K. & Wramner, B. (2003). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber AB.

Rydqvist, L-G. & Winroth, J. (2002). Idrott, Friskvård, Hälsa & Hälsopromotion. Farsta: SISU Idrottsböcker AB.

Statistiska Centralbyrån. (2004). Sjukfrånvaro och ohälsa i Sverige - en belysning utifrån

SCB:s statistik. Örebro: Statistiska Centralbyrån.

Thompson, S.E., Smith, B.A. & Bybee, R.F. (2005). Factors Influencing Participation in Worksite Wellness Programs Among Minority and Underserved Populations. Family and

Community Health, 28; 3, 267-273.

(6)

Title: Which health initiatives offer the industrial leaders their employees?

- a qualitative study against companies that do not collaborate with the company health service

Author: Hanna Arvidsson and Jimmy Karlsson

Section: Section for Health and Society, University Collage of Halmstad. Box

823, 301 18 Halmstad

Supervisor: Eva – Carin Lindgren, Senior lecturer Time: Autumn 2006

Number of pages: 17

Keywords: Company, Company health service, Employees, Ergonomics, Health,

Health promotion

Abstract: Today companies increasingly have begun to realize the weight of employees’ well being and the company health service offers a large range in this current area. Despite this there are several companies that does not collaborate with the company health service. The aim with the study was to illuminate what companies that do not collaborate with the company health service offers instead to their employee, on the basis of the industrial leader's own descriptions. A qualitative survey was implemented with eight industrial leaders within different industries in the municipality of Halmstad. The study was a content analysis and the result was presented in a main theme and two central categories with associated subcategories. The main theme became: Companies’ need-oriented health initiatives, inside and outside the working area. The two central categories became: Health promotion initiatives and Medical initiatives. The result shows that companies focus highly on physical health and that they try to prevent and/or cure unhealth with the aid of other collaborative partners such as gym, masseurs and doctors. To maintain health at the workplace the companies tried to think ergonomic, especially on security. The conclusion was that the companies could work more health promoting instead of only focusing on preventing and/or cure unhealth. Interesting future research could be a similar study in a larger scale where also the employee would have the chance to give its opinions about its company's health initiatives.

(7)

Bilaga 1

Intervjuguide

Vad är hälsa för dig?

Fysisk och Psykosocial hälsa Företagets synsätt/policy på hälsa

Hur ser du på hälsofrämjande arbete?

Skillnaden mellan bota ohälsa, förebygga ohälsa och främja hälsa.

Vad gör ni för att era anställda ska må bra?

A)Fysiskt B) Psykosocialt

Samarbetspartners t.ex. läkare massörer för att: A) Bota personalens ohälsa?

B) Förebygga personalens ohälsa? C) Främja personalens hälsa?

Ergonomiska arbetsplats

Hur kommer det sig att ni inte samarbetar med företagshälsovård?

Dålig marknadsföring av företagshälsovården?

Om ni hade mer tid och pengar, vad skulle du vilja förändra/förbättra då gällande de anställdas hälsa?

References

Related documents

We used a qualitative thematic analysis to investigate responsibility, interest collision, social interaction, stress, and motivation, which are sub-codes belonging to

By using a trading company, the client gain access to their already established global network while simultaneously minimizing risks involved with entering unknown foreign

The purpose of the study is then to investigate how LSCs (Large Scale Companies) can successfully develop an incubator and/or accelerator to take advantage of early stage

46 Konkreta exempel skulle kunna vara främjandeinsatser för affärsänglar/affärsängelnätverk, skapa arenor där aktörer från utbuds- och efterfrågesidan kan mötas eller

Exakt hur dessa verksamheter har uppstått studeras inte i detalj, men nyetableringar kan exempelvis vara ett resultat av avknoppningar från större företag inklusive

Riege (2005) explains that there are a lot of possible barriers for knowledge-sharing intentions among employees; unclear organizational strategy and goal become

It was predicted that positive affect would be a negative predictor for biomarkers IL-6 and CRP. In order to test the hypothesis mixed effects models were run that featured IL-6 as

Compared to the Grow Up 1974 birth cohort, boys in the 1990 cohort had a higher prevalence of overweight and obesity and a lower prevalence of underweight, when the WHO 2007