HUVUDOMRÅDE: Gerontologi FÖRFATTARE: Liberta Mehmedi HANDLEDARE: Ingemar Kåreholt BIHANDLEDARE: Charlotta Nilsen JÖNKÖPING 2020 juni
Lungfunktion i hög ålder och dess samband med fysisk
aktivitet från medelålder upp till hög ålder
FÖRORD
Jag vill här passa på att framföra ett stort tack till min huvudhandledare: Ingemar ”Pingo” Kåreholt och min bihandledare Charlotta Nilsen, en bättre kombination är svårt att tänka sig.
Ni har båda varit oerhört generösa med er tid och har tålmodigt och med stor omsorg stöttat mig genom hela arbetet. Tack!
Tack riktas också till Ingmar Skoog för kloka reflektioner. Slutligen ett varmt tack till Linda Gomes och Vjollca Mehmedi som tålmodigt agerat bollplank och varit ett enormt stöd.
Sammanfattning
Med en åldrande befolkning ökar vikten av att finna faktorer som kan bidra till bättre hälsa och funktion hos äldre personer. Personer med god lungfunktion lever längre och hälsosammare. Syftet med denna studie var att undersöka lungfunktion i hög ålder och dess samband med fysisk aktivitet från medelåldern upp till hög ålder. För att öka förståelsen för sambandet mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder undersöks även sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och fysisk aktivitet i hög ålder.
Två nationellt representativa undersökningar har använts, levnadsnivåundersökningen (LNU) och undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD). Deltagarna har intervjuats vid tre tillfällen; i medelåldern (ålder i genomsnitt 53 år) sen medelålder (i genomsnitt 61 år) och i hög ålder (i genomsnitt 81 år) med en genomsnittlig uppföljningstid på 24-30 år.
Resultaten från den longitudinella studien visar att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med lungfunktion i hög ålder. Detta samband blir mindre starkt när även fysisk aktivitet i hög ålder inkluderas i analysmodellen, men består. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet i hög ålder och lungfunktion i hög ålder. Resultaten visar även att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med fysisk aktivitet i hög ålder.
Sammanfattningsvis visar denna studie vikten av fysisk aktivitet även högt upp i åldrarna för att bibehålla en god lungfunktion i hög ålder. Att satsa på preventiva insatser som främjar fysisk aktivitet, och då även inkludera de allra äldsta (76+), är av särskild vikt för att främja ett fortsatt hälsosamt åldrande.
Summary
Lung function in older age and physical activity from midlife to older age- a
longitudinal study with 24-30 years of follow-up
Finding predictors of good health and function in older age has become even more important as populations are aging all over the world. Individuals with good lung function live longer and healthier lives. The aim of this study was to investigate the role of physical activity, from midlife to older age, in lung function in older age. In order to increase the understanding of the relationship between physical activity and lung function in old age, the relationship between physical activity in midlife and physical activity in old age was also studied.
Two Swedish studies based on nationally representative samples, linked at the individual level, were used in this study, the Level of Living Survey (LNU) and the Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD). The participants were interviewed on three occasions; at the mean ages of 53 years, 61 years, and 81 years. The Average follow-up time was 24-30 years.
The results from this longitudinal study show that physical activity in late midlife was associated with lung function in older age. This association was attenuated when physical activity in older age was adjusted for in the analyses. There was also a strong association between physical activity in older age and lung function in older age. Moreover, physical activity in late midlife was associated with physical activity in older age.
In summary, this study shows the importance of physical activity in late midlife and in older ages for good lung function in older ages. To invest in preventive actions in the form av physical activity, and also including the oldest old (76+), are vital to be able to promote healthy aging.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Summary ... 3
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
En åldrande befolkning ... 1
Lungfunktion ... 2
Fysisk aktivitet ... 3
Teoretisk referensram: Aktivitetsteorin ... 4
Syfte och frågeställningar ... 4
Material och metod ... 5
Urval och undersökningsgrupp ... 5
Variabler ... 6
Statistisk analys ... 8
Etiska överväganden ... 9
Resultat ... 10
Deskriptiva resultat ... 10
Huvudresultat ... 14
Diskussion ... 16
Metoddiskussion ... 16
Resultatdiskussion ... 18
Slutsatser ... 19
Referenser ... 20
Inledning
Allt fler uppnår en hög ålder och andelen äldre personer i befolkningen ökar. Ett långt liv är något som eftersträvats under stor del av mänsklighetens historia. Det som eftersträvas är dock att fler friska år läggs till livet. Det vi istället ofta ser är en förlängd tid av sjuklighet och beroende av vård och omsorg (Pot m.fl., 2009; Singer m.fl., 2015). Med stigande ålder ökar risken för ohälsa och nedsatt fysisk funktion (Dehlin & Rundgren, 2014). Denna ökade mängd av hälsoproblem är ofta ett resultat av kroniska sjukdomar (Världshälsoorganisationen, 2015). En försämrad hälsa och funktion kan även inverka på individens livskvalitet och välbefinnande (Ernsth Bravell, 2013).
Lungfunktion spelar en vital roll i äldre personers generella hälsotillstånd (Roberts & Mapel, 2012). Nedsatt lungfunktion ökar risken för en nedsatt fysisk funktionsförmåga (Bousquet m fl., 2007). Lungfunktion minskar naturligt med stigande åldrande (Brandenberger & Mühlfeld, 2016), men fysisk aktivitet har identifierats som en påverkningsbar faktor som kan minska åldersrelaterad nedgång av lungfunktion hos äldre personer (Fuertes m fl., 2017).
Tidigare forskning har visat på ett samband mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder, däremot behövs longitudinella studier som sträcker sig över en längre tidsperiod för att öka förståelsen för vad som kan främja en bättre lungfunktion. Denna longitudinella studie undersökte lungfunktion i hög ålder och dess samband med fysisk aktivitet från medelålder upp till hög ålder.
Bakgrund
En åldrande befolkning
Allt fler når högre åldrar i Sverige. Medellivslängden i Sverige för kvinnor är drygt 84 år och närmare 81 år för män (SCB, 2018). Statistiska centralbyrån (SCB) skriver i en fördjupad analys av
befolkningsutvecklingen för perioden 2018-2070 att fram till 2070 beräknas medellivslängden öka till drygt 89 år för kvinnor och drygt 87 år för män. Det är en ökning med drygt fem år för kvinnor och sex år för män. Hälsosammare levnadsvanor, förbättrade levnadsförhållanden och ökad utbildningsnivå i befolkningen är några av förklaringarna till den ökade medellivslängden. Den stigande
medellivslängden gör att vi har många år kvar att leva efter pensionsåldern. Hälften av dödsfallen år 2070 beräknas ske efter 90 års ålder, både för kvinnor och män (SCB, 2018).
Men åldrandet är mer än bara antalet levda år, det vill säga vår kronologiska ålder. Det råder ingen fullständig enighet om hur åldrandet ska definieras. Inom gerontologin, det vill säga läran om åldrande, beskrivs olika perspektiv på åldrande. Socialt åldrande (samspelet mellan människor samt förändringsmönster i den åldrande personens roller och sociala positioner i samhället), psykologiskt åldrande (individens adaptiva kapacitet, kognition)och biologiskt åldrande (funktionella
åldersförändringar) (Ernsth Bravell, 2013). Lungfunktion anses vara ett av de bästa sätten att mäta biologisk ålder (Kuh m fl., 2014).
Biologiskt åldrande
Biologiskt åldrandeutgår från kroppens funktion, det vill säga de funktionella åldersförändringar som uppstår hos alla med åldrandet, så kallat ”normalt åldrande”, samt förändringar som påverkas av genetiska, miljö- och livsstilsfaktorer. Den samlade effekten av dessa förändringar bidrar till ökad risk att drabbas av sjukdom och funktionsvariation (Ernsth Bravell, 2013). Dock är åldrandet högst individuellt (Gun m fl., 2009). Vi åldras olika då biologiska åldersförändringar börjar vid olika tidpunkter i olika organ som sedan åldras olika snabbt. Med stigande ålder följer en större variation både hos enskilda individer och mellan individer (Finkel m fl., 2017). Trots att två individer är lika gamla, kronologiskt, kan organen i kroppen fungera olika hos dem (Ernsth Bravell, 2013).
Biologisk ålder beskriver funktions- och överlevnadsförmåga hos en individ, och kan mätas med så kallade biomarkörer (Dehlin & Rundgren, 2014). För att ett mått ska räknas som biomarkör ställs flera krav. Bland annat bör måttet kunna förutsäga död eller överlevnad, avse en livsnödvändig funktion och visa samband med kronologisk ålder. Lungfunktion anses vara en av de bästa biomarkörerna för biologisk ålder (Kuh m fl., 2014). En funktionell biomarkör är en biomarkör som mäts genom olika funktionsförmågor, så som lungfunktion och greppstyrka (Sternäng m fl., 2018).
Sternäng m fl. (2018) visade i en tvärsnittsundersökning på personer över 60 år i Bangladesh att personer med högre inkomst hade en lägre funktionell biologisk ålder än sin kronologiska ålder. Biologisk ålder mättes med olika funktionsförmågor (syn, hörsel, greppstyrka och lungfunktion). De kunde även se att personer med sjukdomsdiagnoser som demenssjukdom hade högre funktionell biologisk ålder än sin kronologiska ålder, samt att högt hemoglobin kunde kopplas till lägre funktionell biologisk ålder (hemoglobin är främst involverad i att transportera syre från lungorna till resten av kroppen). Vidare fann man att kvinnor hade en högre funktionell ålder än män trots att de hade samma kronologiska ålder. Även resultat från longitudinella data från svenska tvillingregistret (Finkel m fl., 2017) som undersökte utveckling över tid av funktionellt biologiskt åldrande (här mätt som lungfunktion, greppstyrka, gångtest, syn och hörsel) fann att kvinnor hade högre biologisk ålder än män vid samma kronologiska ålder.
Lungfunktion
Lungfunktion är en livsnödvändig funktion och har visat sig kunna förutsäga död eller överlevnad (Jakes m.fl., 2002; Kuh m.fl., 2014). Lungfunktion anses vara ett övergripande mått på skörhet och hälsa i hög ålder (Roberts & Mapel, 2012) och förändringar i lungfunktion har ett positivt samband med kronologisk ålder (Ernsth Bravell, 2013).
Lungorna växer och mognar under de två första decennierna av livet, maximal lungfunktion uppnås runt 20 års ålder hos kvinnor och 25 år hos män (Sharma & Goodwin, 2016). Lungfunktion förblir relativt oförändrad upp till 35 års ålder för att sedan börja minska med cirka en procent per år (Kuh m fl., 2014). Närmare 20 procent av vuxna i befolkningen har reducerad lungfunktion Majoriteten av de med nedsatt lungfunktion har kronisk obstruktiv lungsjukdom, astma eller annan lungsjukdom (Sin m fl., 2005).
Lungorna har som uppgift att syresätta blodet och transportera ut koldioxid. Lungorna skyddas av bröstkorgens ben och muskler som också hjälper till i andningen. Med stigande ålder påverkas
lungornas funktion på flera sätt. Exempelvis blir bröstkorgen stelare och andningsmuskulaturens kraft minskar, vilket leder till minskad vitalkapacitet. Vitalkapacitet är den mängd luft som kan pressas ut efter en maximal inandning och ger en uppfattning om lungornas funktion. Vitalkapaciteten minskar successivt med åldern och har vid 80 års ålder minskat med 25 till 30 procent (Dehlin & Rundgren, 2014). Åldersförändringar i lungorna innebär att syrgasutbytet minskar och syreupptagningsförmågan blir sämre. Detta betyder att det är jobbigare att andas för en 70 åring jämfört med en 20 åring och att äldre personer lättare blir andfådda även vid måttlig ansträngning (Ernsth Bravell, 2013). Dessa åldersrelaterade förändringar på lungorna påverkar lungfunktionen (Sharma & Goodwin, 2006) och bidrar till en ökad risk för ohälsa (Dahlin & Rundgren, 2014).
Förutom biologiska åldersrelaterade förändringar i lungfunktionen kan miljömässiga och
livsstilsfaktorer som luftföroreningar, luftvägsinfektioner, tobaksrökning och fysisk inaktivitet påverka lungfunktion negativt (Kuh m fl., 2014). Faktorer i den fysiska arbetsmiljön som gas, damm och rök (Vaz Fragoso & Gill, 2012) och arbetsrelaterad stress (Nilsen m fl., 2017) kan öka risken för nedsatt lungfunktion i hög ålder. Att ha en lägre utbildning har också visats ha ett samband med lägre lungfunktion hos äldre personer (Fors & Thorslund, 2015).
Pelkonen m fl. (2003) visade att rökning och fysisk inaktivitet var bland de främsta påverkningsbara förklarande faktorerna till nedsatt lungfunktion. Studien visade att fysisk aktivitet, mätt med promenader och cykling, kunde bromsa nedgång av lungfunktion bland män i åldrarna 40–59 år.
Även Jakes m fl., (2002) undersökte sambandet mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i en stor befolkningsstudie och visade att de som deltog i hög fysisk aktivitet hade en långsammare nedgång i lungfunktion än de på personer mellan 45-74 år som inte rapporterade hög fysisk aktivitet. En
befolkningsstudie (Garcia-Aymerich m fl., 2006) som undersökte det longitudinella sambandet mellan fysisk aktivitet, rökning och lungfunktion visade att måttlig till hög fysisk aktivitet var kopplat till reducerad nedgång av lungfunktion även bland aktiva rökare jämfört med gruppen med låg fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet definieras som ”All kroppsrörelse som skapas genom kontraktion av
skelettmuskulatur och som ökar energiförbrukningen” (Folkhälsomyndigheten, 2020). WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är 150 minuter per vecka med måttlig intensitet. Regelbunden fysisk aktivitet definieras som en aktivitet utförd minst tre gånger per vecka under minst 30 minuter om dagen. (Dehlin & Rundgren, 2014). Enligt WHO (2015) kan fysisk aktivitet innefatta såväl idrott och motion som fritidsaktiviteter såsom friluftsliv, promenader, dans och trädgårdsarbete. Fysisk aktivitet kan också innefatta transport i form av exempelvis promenader och cykling eller aktivitet i arbetet (t.ex. lyfta och bära).
Fysisk aktivitet är viktigt för hälsa och välmående i alla åldrar (Elsawy m fl., 2010; WHO, 2018). Regelbunden fysisk aktivitet sägs vara en av de bästa investeringarna för ett hälsosamt åldrande och spelar en avgörande roll för fler år med god funktionsförmåga och minskad risk för död i förtid (Dehlin & Rundgren, 2014; Ernsth Bravell, 2017). Tidigare forskning har visat ett positivt samband mellan utbildningsnivå och fysisk aktivitet (Gidlow m fl., 2006).
All form av fysisk aktivitet ger hälsofördelar om det genomförs regelbundet och med varaktighet, men tungt arbete kan vara nedbrytande (WHO, 2018). En stor del av våra vuxna liv spenderar vi på arbetsplatsen vilket gör arbetsplatsen till en viktig miljö som enligt WHO (2018) kan bidra till fysisk aktivitet och motverka stillasittande. Resan till och från arbetet, raster och friskvårdsbidrag erbjuder möjligheter till ökad fysisk aktivitet under hela arbetsdagen. Den ökade fysiska aktiviteten som arbetsplatsen kan bidra med kan i sin tur förbättra den psykosociala arbetsmiljön och minska de negativa effekterna av stress. Studier har visat att de som är fysiskt aktiva visar mindre fysiologiska stressreaktioner jämfört med de som är mindre aktiva (Brown, 1991; Unger, 1997). Det finns ett starkt empiriskt stöd för samband mellan arbetsrelaterad stress och smärta i leder och muskler, ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, ångest, depression och diabetes (Nixon m.fl., 2011; SBU, 2012; 2013; 2014a; 2014b; 2015).
Fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet är väl dokumenterade och det finns starka bevis som visar på samband mellan fysisk aktivitet och ett förlängt liv och ökad livskvalitet (Elsawy m.fl., 2010) samt förhindra fall och demenssjukdomar (WHO, 2018) bland äldre personer. En aktiv livsstil kan hjälpa personer som är 60 år och äldre att skjuta funktionsnedsättning framåt i tiden, vilket ger fler år med god funktionsförmåga och bevarat oberoende (WHO, 2015). Äldre personer som är mer fysiskt aktiva rapporterar färre funktionshinder jämfört med andra i motsvarande ålder (WHO, 2018). Arem m fl., (2015) visade i en studie att personer i åldrarna mellan 21–98 år (medelålder 62 år) som uppfyllde WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet hade reducerad risk för dödlighet med 31% jämfört med personer som var mindre aktiva. Fördelarna kopplade till fysisk aktivitet, som till exempel förbättrad fysisk kapacitet (t.ex. genom bibehållen muskelstyrka), förebyggande av sjukdomar samt minskad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, visade sig vara störst hos personer över 60 år. Trots detta, minskar den Fysisk aktiviteten med åldrandet. En undersökning gjord av WHO (WHO, 2015) visade att endast en tredjedel av personer i åldrarna 70–79 år och hälften av personer över 80 år eller äldre uppfyllde WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitet.
Samtidigt tycks det som att fysisk aktivitet tidigare i livet ökar sannolikheten att man är fysiskt aktiv senare i livet (Kuh m fl., 2014). Viktor (2010) skriver att fysisk aktivitet är viktigt genom hela livsloppet och gynnar de psykologiska, sociala och fysiologiska aspekterna av hälsa. Med en ökande andel av
äldre personer i befolkningen blir det allt viktigare att öka förståelsen för vad som kan bidra till ett hälsosamt åldrande.
Teoretisk referensram: Aktivitetsteorin
Att bibehålla aktivitet, både fysiskt, socialt och mentalt, är viktiga komponenter för att uppleva ett meningsfullt och hälsosamt åldrande. Aktivitetsteorin tillhör den första generationen av de så kallade ”grand theories” inom gerontologin, det vill säga vad som sker i kropp och hjärna i relation till vår omgivning med stigande ålder. Den utvecklades av olika forskare från 1950-talet till början av 1970-talet (Havighurst & Albrecht, 1953; Knapp, 1977; Lemon, Bengtson, & Peterson, 1972; Longino & Kart, 1982). Även om idén bakom aktivitetsteorin redan uppstod på 1950-talet blev teorin först formellt formulerad som en reaktion på tillbakadragningsteorin (Cumming & Henry, 1961). Enligt
tillbakadragningsteorin ansågs det vara gynnsamt för individ och samhälle om den äldre personen drog sig undan samhället som en slags ”naturlig” förberedelse inför döden. Till skillnad från tillbakadragningsteorin menade istället aktivitetsteorin att det är positivt både för individ och
samhälle om den äldre personen fortsätter vara aktiv. Enligt aktivitetsteorin är det viktigt att bibehålla aktivitet upp i höga åldrar och ersätta förlorade roller för att bibehålla livskvalité. Kritik som framförts är att åldrandet är en heterogen och komplex process som är svår att fånga i en så pass generell teori som aktivitetsteorin (Lemon m fl., 1972). Essensen av aktivitetsteorin återfinns dock i begrepp som ett hälsosamt åldrande, det ramverk med globala mål och åtgärder som WHO tagit fram för att möta utmaningarna med den åldrande befolkningen. En central del för att uppnå ett hälsosamt åldrande är möjligheten att bibehålla och utveckla en god funktionsförmåga genom hela livet (WHO, 2015). Motiv till studien
Tidigare forskning har visat på vikten av fysisk aktivitet tidigare i livet för att främja fysisk aktivitet senare i livet (Kuh m fl., 2014) samt tvärsnittssamband mellan fysisk aktivitet och en god lungfunktion i hög ålder (Summerhill & Angov, 2007). För att bättre förstå vad som kan bidra till en bättre
lungfunktion hos de allra äldsta (76+) behövs också forskning som undersöker samband mellan lungfunktion i hög ålder och fysisk aktivitet från medelåldern upp till hög ålder.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna longitudinella studie var att undersöka samband mellan lungfunktion i hög ålder och dess samband med fysisk aktivitet från medelåldern upp till hög ålder, med 24.30 års uppföljningstid. För att öka förståelsen för sambandet mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder undersöks även sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och fysisk aktivitet i hög ålder. Frågeställningar som ställdes var:
• Finns det något samband mellan fysisk aktivitet i medelåldern och lungfunktion i hög ålder? • Om ja, består sambandet om hänsyn tas till fysisk aktivitet i hög ålder?
Material och metod
För att besvara undersökningens fråga har kvantitativ metod med longitudinell design används. Urval och undersökningsgrupp
Två nationellt representativa undersökningar har använts. Levnadsnivåundersökningen (LNU) och undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD).
LNU:s första undersökning genomfördes 1968 och baserades på ett nationellt representativt slumpmässigt urval av personer mellan 15–75 år (Fritzell & Lundberg, 2007). Samma personer intervjuades även åren 1974, 1981, 1991, 2000 och 2010. För att intervjuundersökningarna skulle fortsätta vara nationellt representativa kompletterades urvalen med nyinvandrade och personer som hunnit fylla 18 år. SWEOLD är en uppföljning av LNU som består av personer som tidigare ingått i någon av LNU undersökningarna, men som passerat den övre åldersgränsen på 75 år. SWEOLD undersökningarna genomfördes 1992, 2002, 2004, 2011 och 2014.
Både LNU och SWEOLD är huvudsakligen baserade på så kallade direkta intervjuer, med hjälp av ett strukturerad frågeformulär (Lennartsson m fl., 2014). Direkta intervjuer innebär att den som
intervjuar träffar respondenten, antingen i dennes hem eller på särskilt boende. Undantagen är SWEOLD 2004 och 2014 som är baserade på telefonintervjuer. Proxy intervju, också kallad indirekt intervju, innebär att intervjun genomförs med en nära anhörig eller vårdpersonal som för
respondentens talan. När respondenten har hjälp av en anhörig vid intervjun kallas det för en mixad intervju. SWEOLD 2011 kompletterades även som ett sista alternativ med postenkäter.
Områden som behandlas i LNU är arbetsliv, hälsa, utbildning, yrke, ekonomi, fritidsaktiviteter och bostadsförhållanden. I den första LNU-undersökningen som personerna deltog i (vanligen 1968) ställdes även frågor retrospektivt angående utbildning och barndomsförhållanden som familjens socioekonomiska position, familjeförhållanden och hälsa. Exempel på områden som behandlas i SWEOLD är hälsa, funktionsförmåga, vård och omsorg, fritidsaktiviteter och vardagliga aktiviteter. Här ingår även ett antal objektiva tester för att mäta fysisk och kognitiv funktion, som till exempel kognitiva tester och test av lungfunktion. Frågeformulären i LNU och SWEOLD har delvis identiska frågor, dock är frågorna i SWEOLD kompletterade för att fånga levnadsförhållanden bland personer som är 75 år och äldre, till exempel har frågor om funktionsförmåga inkluderats och frågor om arbetsliv exkluderats (Lennartsson m fl., 2014).
Denna studie baseras på undersökningarna för åren 1968, 1974, 1981 och 1991 (LNU) och på
undersökningarna för åren 1992, 2002 och 2011 (SWEOLD). Svarsfrekvensen varierade mellan 79,1% -90,8% (LNU) och 84,4%-95,4% (SWEO). Data från LNU och SWEOLD kombinerades sedan för att kunna följa upp individerna över tid med en uppföljningstid på 24-30 år. Data har kombinerats i 3 länkningar. Länkning 1 består av: LNU 1968, 1974 och SWEOLD 1992; länkning 2: LNU 1974, 1981 och SWEOLD 2002; och länkning 3: av LNU 1981, 1991 och SWEOLD 2011. Respondenterna i den första länkning är födda mellan åren 1907 och 1915, andra länkningen mellan 1917 och 1925 och i den tredje mellan 1926 och1934 (se tabell.1).
Uppgifter från medelålder mäts i denna studie vid två åldrar: genomsnittlig ålder på 53 år (från och med nu omnämnt som medelålder) och vid en genomsnittlig ålder på 61 år (från och med nu benämnt som sen medelålder). Respondenterna är 46–61 år vid första mättillfället (LNU) (medelålder), 56–67 år vid andra mättillfället (LNU) (sen medelålder) och (77–85 år vid tredje mättillfället (SWEOLD)
(hög ålder).
För att inkluderas i denna studie ska det finnas uppgifter om fysisk aktivitet i medelålder eller i sen medelålder och uppgifter om lungfunktion eller fysisk aktivitet i hög ålder. Detta urvalskriterium resulterade i ett urval på 1112 deltagare. Ett antal respondenter har inte utfört lungfunktionstestet, i huvudsak vid de indirekta intervjuerna vilket har reducerat urvalet vid analys av lungfunktion i hög ålder till 895 deltagare.
Tabell 1: Datamaterial.
Våg 1 2 3
Linkage LNU LNU SWEOLD N
1 1968 1974 1992 354
2 1974 1981 2002 377
3 1981 1991 2011 381
Ålder Spännvidd 47-61 57-67 77-85 Genomsnitt 53 61 81 Variabler Beroende variabler Lungfunktion i hög ålder
Lungfunktion är baserat på ”peak-expiratory-flow test (PEF) som är ett mått på maximalt
utandningsflöde och mäts i liter/minut. Respondenterna genomförde tre mättningar och det bästa resultatet användes som indikator på lungfunktion. Normala värden för lungfunktion hos personer 75 till 85 år är mellan 305 och 360 l/min hos kvinnor och 420 och 515 l/min hos män (Nunn & Gregg, 1989). För att få ett mått på lungfunktion som inte är beroende av kroppslängd har sambandet mellan kroppslängd som oberoende variabel och lungfunktion som beroende variabel analyserat med en linjär regression. Residualen, det vill säga ett värde på PEF som inte förklaras av kroppslängd, har sparats som en variabel som sen har transformerats till att ha samma fördelning som det ursprungliga värdet på PEF med värden >0 till 800. Det är denna transformerade variabel, där alltså hänsyn tagits till kroppslängd, användes som beroende variabel i de linjära regressionerna (se figur 1).
Figur: 1. Fördelning av lungfunktion
Fysisk aktivitet i hög ålder
Fysisk aktivitet i hög ålder användes både som oberoende variabel när lungfunktion i hög ålder var beroende variabel och som beroende variabel. Frågor rörande fysiska aktivitet har skiftat lite mellan undersökningsåren 1992, 2002 och 2011 i SWEOLD. I SWEOLD 1992 ställdes frågan "Brukar du göra något av följande?" 1) "fiska”, 2) ”jaga", "3) trädgårdsarbete", 4) "gå på dans" och 5) "gå på
promenader” Svarsalternativen var ”Nej” (kodat 1), "Ja, någon gång" (2) och "Ja, ofta” (3). I SWEOLD 2002 ställdes frågan "Brukar du göra något av följande? 1) ”fiska”, 2) ”jaga”, 3) ”trädgårdsarbete”, 4) ”gå på dans”, 5) ”gå på promenader” samt 6) ”plocka bär eller svamp”. I SWEOLD 2011 ställdes frågan "Brukar du göra något av följande? 1) ”trädgårdsarbete”, 2) ”gå på dans”, 3) ”gå på
promenader/stavgång”, samt 4) utomhusaktiviteter (t.ex. fiska, plocka bär eller svamp). För att göra svaren jämförbara mellan undersökningsåren adderades svarsalternativen för att sedan delas på antal svar som fanns tillgängliga i respektive undersökning (se figur 2).
Huvudsakliga oberoende variabler
Fysisk aktivitet i medelålder och sen medelålder
Fysisk aktivitet mättes i medelåldern och i sen medelålder genom följande fråga från LNU: ”Brukar du göra något av följande som fritidsaktiviteter?” Här uppges flera exempel så som att umgås med vänner, läsa böcker med flera. En av de fysiska aktiviteterna som det frågades om var: ”Idrotta”. Svarsalternativen var ”Nej”, ”Ja, någon gång” och ”Ja, ofta”.
Kontrollvariabler
Sambandet mellan fysisk aktivitet och lungfunktion kan påverkas av en mängd olika faktorer. För att få kontroll på faktorer som kan påverka sambandet används i denna studie olika kontrollvariabler. En confounder, det vill säga en störfaktor/förväxlingsfaktor, är en faktor (variabel) som har ett samband med både den oberoende och beroende variabeln som studeras. Om hänsyn inte tas till detta kan man inte veta om det samband man observerar är sant eller om det beror på variabler som inte tagit hänsyn till i analyserna. För att ta hänsyn till eventuella confounders så kontrollerar man för dem i analyserna, därav namnet kontrollvariabler (Brace m.fl., 2012). Dessa variabler kontrollerades för i analyserna: Ålder: Ålder kategoriserades i följande grupper: 46–61 i genomsnitt 54 år (medelålder), 56–67 i genomsnitt 61 år (sen medelålder) och 77–85 i genomsnitt 81 år (hög ålder). Samtliga analyser justerades för kön och åldern vid hög ålder. Ålder gavs linjär representation i analyserna.
Fysisk arbetsmiljö: Fysisk arbetsmiljö bedömdes med frågan: ”Utsätts ni i ert arbete för gas,
damm eller rök?” (Ja/Nej).
Psykosocial arbetsmiljö (arbetsrelaterad stress): Variabler för att mäta den psykosociala arbetsmiljön var i enlighet med krav- och kontrollmodellen som ursprungligen konstruerades av Karasek (1979). Denna modell identifierar interaktionen mellan krav och kontroll i arbetet för att mäta arbetsrelaterad stress (höga krav kombinerat med låg kontroll). För att mäta krav i arbetet ställdes två frågor: ”Är ert arbete psykiskt ansträngande?” och ”Är ert arbete hektiskt?” De som svarade ja på båda frågorna ansågs ha höga krav i arbetet och de som svara nej på någon av frågorna ansågs ha låga krav i arbetet, i enlighet med Karasek (1981). För att mäta kontroll i arbetet ställdes två frågor: "Är ert
arbete enformigt?” Och ”Behöver man någon skol- eller yrkesutbildning över folk- eller grundskola i er befattning?" De som svarade ja på första frågan och nej på andra ansågs ha låg kontroll i arbetet, de
som svarade nej på både första och andra frågan ansågs ha medelhög kontroll i arbetet och de som svarade nej på första frågan och ja på andra frågan ansågs ha hög kontroll. Kontroll i arbetet gavs linjär representation.
Utbildning: Utbildningsnivå delades upp i fem följande kategorier: 1) grundskola, 2)
yrkesutbildning, 3) gymnasium, 4) högskoleutbildning mindre än två år och 5) högskoleutbildning två år och mer. Linjär representation.
Rökning: Rökning bedömdes med frågan "Röker du?" (nej/ja).
Mobilitet: Mobilitet mätes med frågorna: ”Kan ni promenera 100 meter någorlunda rask takt utan
besvär?” (Ja/Nej), ”Kan ni springa 100 meter utan besvär?” (Ja/Nej), ”Kan ni gå uppför och nedför trappor utan besvär?" (Ja/Nej). Av dessa skapades ett index över antalet ja-svar (spann 0-3) (0=
svarat nej på alla tre frågor, 1= svarat ja på en av frågorna, 2= svarat ja på två av frågorna och 3= svarat ja på alla tre frågorna.). Linjär representation.
Tuberkulos: Tuberkulos mättes med frågan ”Har ni under de senaste 12 månaderna haft
tuberkulos?” (nej/ ja).
Statistisk analys
Statistiska analysmetoder används för att utifrån ett urval generalisera resultaten och dra slutsatser om en population (Ejlertsson, 2003). En analytisk undersökning innehåller ofta en hypotesprövning som utgår ifrån en nollhypotes. När man drar en slutsats från en hypotesprövning finns det alltid risk
att dra med viss sannolikhet felaktig slutsats. Sannolikheten för detta benämns signifikansnivå, vilket motsvara risken att förkasta en nollhypotes trots att den är sann. Sannolikheten uttrycks med hjälp av p-värdet (p) och beräknar sannolikheten att utifrån ett slumpmässigt stickprov att man skulle få det resultat man får om det i verkligheten inte finns något samband/skillnad. De tre signifikansnivåer som vanligen redovisas är, 95%, 99% och 99,9%. Nivån för statistisk signifikans i denna studie fastställdes till 95 % (p <0,05).
De statistiska analyserna i denna studie utfördes med SPSS-statistics (version 26) [IBM SPSS Statistic] datorprogram avsett för avancerad databearbetning och statistisk analys. De huvudsakliga resultaten presenteras som β-koefficienter och p-värden.
Alla statistiska undersökningar innehåller ett deskriptivt moment (Körner & Wahlgren, 1996). Deskriptiv statistik användes för att studera oberoende variablers fördelning i förhållande till
lungfunktion i hög ålder (låg/normal) och fysisk aktivitet i hög ålder (hög/måttlig eller låg) (tabell 2). För att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och sen medelålder i relation till lungfunktion och fysisk aktivitet i hög ålder utfördes linjära regressioner. Regressionsanalyser är lämpliga vid undersökning av samband mellan en eller flera oberoende variabler och en beroende variabel (Ejlertsson, 2003). För att utföra en linjär regression krävs det att den beroende variabeln är normalfördelad. Normalfördelningen beskriver en fördelning för en kontinuerlig variabel och är bestämd av fördelningens medelvärde och standardavvikelse. Lungfunktion var approximativt normalfördelad (Figur 1). Fysisk aktivitet vid hög ålder var inte normalfördelad (Figur 2), men då fysisk aktivitet i hög ålder har samma min och max men inte samma antal skalsteg de olika åren (1992/2002/2011) så är linjär regression lämplig att använda trots att antagandet om
normalfördelning inte är uppfyllt (Angrist & Pischke 2008).
För att undersöka studiens frågeställningar utfördes statistiska analyser i fem modeller (tabell 3) och fyra modeller (tabell 4). Samtliga analyser justerades för ålder och kön. I den första modellen
genomfördes separata analyser för fysisk aktivitet (medelålder, sen medelålder) och lungfunktion (hög ålder) (tabell 3), samt mellan fysisk aktivitet (medelålder, sen medelålder) och fysisk aktivitet (hög ålder) (tabell 4) utan att hänsyn togs till möjliga störningsfaktorer (kontrollvariabler). Som ett nästa steg genomfördes analyser där fysisk aktivitet i medelålder och sen medelålder kontrollerades för varandra för att se vilken av dessa som hade starkast egen effekt. Detta var endast aktuellt i de fall då båda mätpunkter visade statistiskt signifikans (p <0,05) samband med beroende variabler
(lungfunktion respektive fysisk aktivitet i hög ålder) Den av de två variablerna avseende fysisk aktivitet i medelålder respektive sen medelålder som hade starkast samband med den beroende variabeln analyserades vidare i en tredje modell där det även kontrollerades för (statistiskt tog hänsyn till) utbildning, rökning, mobilitet, tuberkulos och damm, gas och rök i arbetet. I modell 4 kontrollerades även för arbetsrelaterad stress och i den slutliga modellen vid analys av lungfunktion (tabell 3, modell
5) även för fysisk aktivitet i hög ålder.
Observera att β-koefficienterna har helt olika storleksordning för lungfunktion och fysisk aktivitet i hög ålder. Detta beror på att lungfunktion har ett spann från strax över noll till 800 och fysisk aktivitet i hög ålder 1-3.
Etiska överväganden
För forskning på data som kan knytas till en levande person blir etikprövningslagen,
personuppgiftslagen och dithörande regelverk aktuella. All datainsamling i LNU och SWEOLD har godkänts av regionala etiska kommittéer och av etikprövningsnämnden i Stockholm. SWEOLD 1992 Dnr: 247/91, SWEOLD 2002 Dnr: 03-413, SWEOLD 2011 Dnr: 2010/403-31/4.
Enligt Nürnberg-koden behövs frivilligt samtycke och forskningen bör vara användbar och
personers hälsa och levnadsförhållanden, samt dess samband mellan individuella förutsättningar och olika
sociala förhållanden. Att bedriva studier baserad på redan insamlad data med befintliga frågor medför en brist på inblick över datainsamlingen och hanteringen av frågeformulären vilket leder till en viss grad av etisk problematik, däremot har samtliga deltagare delgivit skriftligt informerat samtycke att medverka i LNU och SWEOLD. I introduktionsbreven betonas frivillighet och möjlighet att när som helst välja att avsluta sin medverkan.
Majoriteten av intervjupersonerna som följs upp i hög ålder (76+) är enligt tidigare SWEOLD undersökningar kognitivt kapabla och kan själva ta ställning till ett deltagande och svara på frågorna (Lennartsson m.fl., 2014). Bland övriga finns allt från personer med viss nedsättning i
kommunikationsförmåga till personer som överhuvudtaget inte finns möjlighet att intervjua. I dessa fall har samtycke inhämtats från anhöriga och en indirekt intervju genomförts med en nära anhörig eller vårdpersonal med information om intervjupersonen. Tidigare intervjuomgångar har visat att den vanligaste orsaken till indirekt intervju är att den äldre är demenssjuk (Lennartsson m.fl., 2014). Då det kan vara omöjligt eller olämpligt att inhämta samtycke direkt från respondenten på grund av demenssjukdom är det viktigt att försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika onödig psykisk och fysisk skada för respondenterna. Enligt etikansökningar gällande SWEOLD uppger forskarna erfarenheter från tidigare undersökningar i SWEOLD som visar att intervjuerna inte medfört några negativa effekter för deltagarna i något fall. Att veta om någon känner sig psykiskt utsatt är dock en svår bedömning att göra.
Ett etiskt problem kan uppstå när någon annan än urvalspersonen (respondenten) får avgöra huruvida information om respondenten kommer att samlas in eller inte. I de flesta fall är det en nära anhörig som sannolikt även är den som sköter andra saker i respondentens liv och kan därför rimligen anses att även här ha mandat att besluta i aktuella frågor. Här är det viktigt att poängtera att den svenska datatillsynen har hållit med om detta liksom att de berörda etiska kommittéerna har godkänt all datainsamling och vet vilka frågor som ingår i enkäterna (Lundberg & Thorslund, 1996).
Ett etiskt problem som kan uppstå vid enkätundersökningar som innefattar en så pass stor mängd av frågor inom många olika ämnesområden är möjligheten att spåra en persons identitet. Detta skulle innebära integritetsintrång. För att det inte ska vara möjligt har man, i både LNU och SWEOLD, avidentifierat intervjuerna genom att dessa numreras, samtliga svar kodas och grupperas innan några analyser genomförs och resultat presenteras på gruppnivå. Därmed kan man följa personer över tid utan möjlighet att spåra en persons identitet eller att intervjupersonens svar kan kännas igen.
Resultat
Deskriptiva resultat
I tabell 1 redovisas andel (%) och antal med låg respektive normal lungfunktion samt hög respektive måttlig/låg fysisk aktivitet i hög ålder (för ålder redovisas genomsnittlig ålder).Totalt var det cirka 17 procent som hade en låg lungfunktion i hög ålder. Andelen med låg lungfunktion var signifikant lägre bland kvinnor (15%) än bland män (18%). Trots att andelen med låg lungfunktion var lägre bland kvinnor hade kvinnorna i genomsnittlig lägre lungfunktion än män (redovisas ej i tabell). Andel med låg lungfunktion var signifikant lägre bland de som var mer fysiskt aktiva i medelålder respektive hög medelålder. Bland respondenterna som inte var fysisk aktiva i medelåldern (i genomsnitt 53 år gamla) hade cirka 18 procent låg lungfunktion i hög ålder. Bland dem som ofta var fysiskt aktiva var andelen 10 procent. Motsvarande för sen medelålder (i genomsnitt 61 år): 19 procent hade låg lungfunktion i högålder bland de som inte var fysiskt aktiva, jämfört med dem som ofta var fysisk aktiva där det var cirka 13 procent. Skillnaden i andel med låg lungfunktion var ännu större mellan de med hög
respektive ej hög fysisk aktivitet i hög ålder – sju procent respektive 21 procent. (Observera att hög fysisk aktivitet är definierat olika för medelålder och hög ålder – se variabelbeskrivning ovan.) (se tabell 2).
Andelen med låg lungfunktion i hög ålder är signifikant större bland respondenter med begränsad mobilitet i sen medelålder jämfört med bland dem med god mobilitet. Låg lungfunktion i hög ålder var
signifikant vanligare bland dem som rökte i sen medelålder jämfört med dem som inte rökte. Andelen med låg lungfunktion i hög ålder var signifikant högre bland respondenterna som bara hade
grundutbildning jämfört med dem med högre utbildning (se tabell 2).
Totalt uppgav 27 procent att de hade en hög fysisk aktivitet i hög ålder, varav större andel män (36%) än kvinnor (21%). Hög fysisk aktivitet i hög ålder var signifikant vanligare bland respondenter som var fysisk aktiva även i medelåldern (i genomsnitt 53 år gamla) respektive hög medelålder (i genomsnitt 61 år gamla) än bland dem som inte var fysiskt aktiva. Hög fysisk aktivitet var även signifikant vanligare bland dem med höga krav i arbetet, utbildning över grundläggande och god mobilitet i medelålder och sen medelålder. Hög fysisk aktivitet var signifikant vanligare bland respondenter som inte rökt i medelåldern. – motsvarande skillnad fanns ej avseende rökning i sen medelålder (tabell 1).
Tabell 2: Beskrivande statistik
Lungfunktion
Fysisk aktivitet i hög ålder Låg n (%) Normaln (%) Högn (%) Måttlig/Låg n (%) Totalt 148 (16,5) 747 (83,5) 305 (27,4) 807 (72,6) Kvinnor 76 (15,2) 423 (84,8) 136 (20,9) 515 (79,1) Män 72 (18,2) 324 (81,8) 169 (35,7) 292 (63,3)*** Ålder, medelvärde 81 80*** 80 81*** Fysisk aktivitet Medelålder Nej 118 (17,7) 548 (82,3) 211 (24,9) 636 (75,1) Ibland 11 (14,1) 67 (85,9) 41 (46,1) 48 (53,9) Ofta 11 (10,1) 98 (89,9) 39 (32,0) 83 (68,0) ***
Sen medelålder Nej 105 (18,9) 452 (81,1) 133 (20,1) 528 (79,9) Ibland 17 (14,5) 100 (85,5) 57 (38,3) 92 (61,7) Ofta 20 (12,8) 136 (87,2) 88 (44,0) 112 (56,0)*** Hög ålder Ej hög 133 (21,1) 496 (78,9) Hög 15 (6,6) 251 (94,4)*** Arbetsrelaterad stress Kontroll i arbetet medelålder Låg 62 (17,9) 285 (82,1) 117 (27,0) 317 (73,0) Hög 32 (12,8) 218 (87,2) † 104 (37,5) 173 (62,5)*** Kontroll i arbetet sen
medelålder Låg 70 (17,4) 333 (82,6) 131 (26,4) 366 (73,6) Hög 33 (12,1) 240 (87,9) † 111 (36,3) 195 (63,7)** Krav i arbetet medelålder Låga 82 (17,3) 391 (82,7) 173 (28,9) 426 (71,1) Höga 33 (13,4) 213 (86,6) 100 (36,0) 178 (64,0) * Krav i arbetet sen
medelålder
Låga 89 (17,4) 423 (82,6) 184 (28,6) 460 (71,4) Höga 31 (12,0) 227 (88,0) † 104 (35,1) 192 (64,9) *
Lungfunktion
Fysisk aktivitet i hög ålder Låg n (%) Normaln (%) Högn (%) Måttlig/Låg n (%) Grund 128 (18,0) 583 (82,0) 225 (24,9) 678 (75,1) Högre än grund 20 (10,9) 164 (89,1) * 80 (38,3) 129 (61,7)*** Rökning Ej rökare medelålder 90 (15,0) 512 (85,0) 229 (30,4) 524 (69,6) Rökare 51 (20,2) 201 (79,8) † 62 (20,3) 244 (79,7)***
Ej rökare sen medelålder 88 (15,5) 480 (84,5) 195 (28,1) 499 (71,9)
Rökare 57 (21,1) 213 (78,9) * 82 (26,2) 234 (73,8)
Mobilitet
Medelålder Begränsad 37 (21,4) 136 (78,6) 31 (13,7) 196 (86,3)
God 104 (15,3) 577 (84,7) † 260 (31,3) 572 (68,8)***
Sen medelålder Begränsad 56 (21,6) 203 (78,4) 49 (14,9) 280 (85,1)
God 87 (15,2) 485 (84,8) * 229 (33,6) 453 (66,4)***
Fysisk arbetsmiljö Gas, damm, rök
medelålder Nej 74 (14,4) 440 (85,6) 189 (30,3) 435 (69,7)
Ja 41 (20,0) 164 (80,0) † 84 (33,2) 169 (66,8)
Gas, damm, rök sen
medelålder Nej 57 (13,7) 358 (86,3) 200 (29,8) 471 (70,2)
Ja 29 (17,8) 134 (82,2) 88 (32,7) 181 (67,3) Notering: Lungfunktion är dikotomiserad till låg/hög, där låg är när värdet är mindre än medelvärdet minus standardavvikelsen för män och kvinnor, var för sig. Fysisk aktivitet i hög ålder är dikotomiserad: hög fysisk aktivitet är 2 och uppåt och måttlig/låg fysisk aktivitet mindre än två (se variabelbeskrivning avseende fysik aktivitet i hög ålder). De dikotomiserade variablerna avseende lungfunktion och fysisk aktivitet i hög ålder är bara använda i den beskrivande statistiken. Tuberkulos finns inte med i tabellen då få angivit att de har tuberkulos i medelåldern (n=0) och i sen medelålder (n=4).
P-värden baseras på Chi-2-test utom för ålder där P-värden baserade på binära logistiska regressioner med låg vs normal lungfunktion respektive hög vs måttlig/låg fysisk aktivitet som beroende variabel och ålder som
oberoende variabel.
Huvudresultat
Fysisk aktivitet i medelålder och sen medelålder och lungfunktion i hög ålder Den longitudinella undersökningen visade att fysisk aktivitet i medelålder hade ett signifikant samband med lungfunktion i hög ålder (Estimat (β-koefficient)=12,6, p-värde(p) <0,05) när
analyserna kontrollerades för ålder och kön (Tabell 3, modell 1). Efter kontroll för fysisk aktivitet i sen medelålder var sambandet icke signifikant (Tabell 3, modell 2). Fysisk aktivitet i sen medelålder var signifikant associerat med lungfunktion i hög ålder (β=18,1, p <0,001). Detta samband bestod även efter kontroll av fysisk aktivitet i medelåldern, utbildningsnivå, rökning, fysik och arbetsrelaterad stress, mobilitet och tuberkulos (β= 20,6, p =0,002) (Tabell 3, modell 4). Efter kontroll för fysisk aktivitet i hög ålder var sambandet icke signifikant (Tabell 3, modell 5) (p=0,099). Fysisk aktivitet i hög ålder hade starkt och signifikant samband med lungfunktion (β=67,3, p <0,001) även i modell 5 där det kontrollerats för alla relevanta faktorer och fysisk aktivitet i sen medelålder.
Tabell 3. Sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder, sen medelålder och lungfunktion i hög ålder
Lungfunktion i hög ålder (77-85 år)
Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Fysisk Aktivitet β (P-värde)
Medelålder 12,6 (,027) 5,5 (,426) Sen medelålder 18,1 (<,001) 19,4
(<,001)
20,7 (,001)
20,6 (,002) 11,0 (,099)Hög ålder 84,5 (<,001)
67,3 (<,001)
Notering: På grund av internt bortfall (svar fattas) på variabler så varierar undersökningsgruppen i analyserna mellan 642 och 895. Alla analyser justerades för ålder och kön. Modell 1: Fysisk aktivitet i medelålder respektive sen medelålder analyserades för sig. Modell 2: Fysisk aktivitet i medelålder och sen medelålder analyserades simultant, kontrollerades för varandra. Sen medelålder var signifikant och användes i modell 3. Modell 3: Kontrollerat för utbildning samt rökning, mobilitet, dam/gas och tuberkulos i sen medelålder. Modell 4: Ytterligare kontrollerat för arbetsrelaterad stress. Modell 5: Alla kontrollvariabler från modell 4 inkluderades. Fysisk aktivitet i hög ålder och sen medelålder inkluderades simultant och kontrollerades för varandra.
Kompletterande analyser visade att fysisk aktivitet i hög ålder hade signifikant samband med lungfunktion i hög ålder både bland dem som var fysiskt aktiva och bland dem som inte var fysiskt aktiva i sen medelålder. Sambandet var starkare bland dem som var inaktiva i sen medelålder. En interaktionsterm inkluderades för att studera om sambandet var signifikant starkare bland dem som var inaktiva i sen ålder. Resultatet visar skillnaden i samband inte var signifikant.
Sambandet mellan fysisk aktivitet i hög ålder och lungfunktion i hög ålder är signifikant även när de med låg lungfunktion i hög ålder (se tabell 1 för definition) exkluderats.
Fysisk aktivitet medelålder och sen medelålder och fysisk aktivitet i hög ålder
Att vara fysiskt aktiv i medelåldern hade ett samband med högre fysisk aktivitet i hög ålder (β=0,06, p=0,002) (Tabell 4, modell 1). Detta samband blev dock statistiskt icke signifikant efter att analysen justerats för fysisk aktivitet i sen medelålder (β=0,006, p=o.783) (Tabell 4, modell 2). Däremot fanns ett samband mellan högre fysisk aktivitet i sen medelålder och högre fysisk aktivitet i hög ålder som bestod efter justering av kontrollvariablerna utbildning, rökning, mobilitet, gas, dam och rök i arbetet, och tuberkulos (β=0,138, p=0.001) (Tabell 4, modell 3). Detta samband bestod även efter kontroll av arbetsrelaterad stress (β=0,134, p=0,001) (Tabell 4, modell 4).
Tabell 4. Sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och sen medelålder och fysisk aktivitet i hög ålder
Fysisk aktivitet i hög ålder (77-85 år)
Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
Fysisk Aktivitet β (P-värde)
Medelålder 0,061 (,002) 0,006 (,783)
Sen medelålder 0,129 (<,001) 0,125 (<,001) 0,138 (<,001) 0,134 (<,001) Notering: På grund av internt bortfall (svar fattas) på variabler så varierar undersökningsgruppen i analyserna mellan 759 och 1058. Alla analyser justerades för ålder och kön. Modell 1: Fysisk aktivitet i medelålder respektive sen medelålder analyserades var för sig. Modell 2: Fysisk aktivitet medelålder och sen medelålder analyserades simultant, kontrollerades för varandra. Sen medelålder var signifikant och användas i modell 3. Modell 3: Ytterligare kontrollerat för utbildning samt rökning, mobilitet, dam/gas och tuberkulos i sen medelålder. Modell 4: Ytterligare kontrollerat för arbetsrelaterad stress.
Extra/Kompletterande analyser
Interaktionen mellan kön och fysisk aktivitet i hög ålder i förhållande till lungfunktion är inte signifikant, sambandet är dock något starkare bland män. En interaktion innebär att sambandet mellan två variabler varierar beroende på en annan variabel, tex mellan män och kvinnor. Sambandet mellan fysisk aktivitet i sen medelålder och fysisk aktivitet i hög ålder är ungefär detsamma för män och kvinnor. Inga interaktioner mellan kön och fysisk aktivitet i medelålder/sen medelålder är signifikanta.
Diskussion
MetoddiskussionUndersökningar med longitudinell design är inte helt oproblematiska. Longitudinella undersökningar kräver långsiktigt engagemang av både forskarna och deltagarna då det tar lång tid att samla in data och det kan ta år innan det är möjligt att analysera resultaten. Studierna blir också kostsamma då det kräver resurser att följa upp individerna samt att arkivera undersökningsmaterialet regelrätt.
Longitudinell databas möjliggör longitudinella studier som flera forskare kan dra nytta av. Stora vinster kan uppnås genom att återanvända och kombinera redan insamlad data i longitudinella studier som LNU och SWEOLD där man kan följa individer i över 40 år. En fördel med longitudinella
undersökningar är att samma personer undersöks och jämförs med sig själva för att sedan följas upp över tid. Det kan röra sig om alltifrån att undersöka personer vid två tillfällen till att följa upp dem i flera år vid flera tillfällen.
Åldersspannet för det jag kallar medelålder och sen medelålder är konceptuellt delvis överlappande. Det beror på att LNU och SWEOLD inte har utförts med jämna tidsintervaller. Inom respektive länkning är det inget åldersmässigt överlappning mellan medelålder och sen medelålder- ingen person ingår i samma intervjutillfälle i bägge grupperna. En stor majoritet är med i bägge intervjuerna i medelålder och sen medelålder.
En styrka med denna studie var att både LNU och SWEOLD studierna bygger på nationell
representativ urval av den svenska befolkningen med hög svarsfrekvens, LNU (79,1% -90,8%) och SWEOLD
(84,4%-95,4%) vilket ger denna studies resultat hög extern validitet, det vill säga bättre
förutsättningar att generalisera resultaten för populationen. Trots styrkan med det representativa urvalet går det aldrig riktigt att bortse från urvalsbias (systematisk avvikelse) med tanke på att äldre personer som deltar i studier är i allmänhet friskare än befolkningen som helhet, samt de som överhuvudtaget överlever för att kunna delta, så kallad selektiv överlevnad. Ofta är bortfallen inte slumpmässiga utan består av personer med dålig ekonomi, bristande hälsa eller missbruksproblem (Ernsth Bravell, 2011).
På grund av internt bortfall på variabler om lungfunktion och fysisk aktivitet vid indirekta intervjuer så varierar undersökningsgruppen i analyserna för lungfunktion i hög ålder och fysisk aktivitet i hög ålder.I alla statistiska undersökningar förekommer ett visst bortfall och vid ett betydande bortfall kan resultaten bli mindre tillförlitliga (Ejlertsson, 2003).
Studier som inkluderar personer i hög ålder innebär utmaningar på grund av den stora variationen bland äldre personer när det gäller hälsa. Både LNU och SWEOLD-undersökningarna använder i första hand direkta intervjuer. I SWEOLD förekommer även indirekta intervjuer med en anhörig eller med vårdpersonal som känner till den äldres förhållanden, i de fall som det bedöms – i samråd med anhöriga och/eller personal att det inte är möjligt att göra en direkt intervju med den äldre
urvalspersonen. De vanligaste skälen till indirekt intervju i SWEOLD var att den äldre personen hade en demenssjukdom eller på annat sätt var oförmögen att själv medverka (Lennartsson et al., 2014). Således kan bortfall på grund av till exempel skörhet eller nedsatt kognitiv förmåga undvikas (Thorslund & Lennartsson, 2013). Att exkludera äldre personer på grund av skörhet eller
funktionsnedsättning kan ge en felaktig bild och snedvridna resultat (Kelfve, 2017). De olika typerna av intervjuer (direkta/indirekta) möjliggör inkludering av de som är sjuka, sköra och bor på
äldreboenden och som inte själva kan svara på frågorna. I SWEOLD genomförs indirekta intervjuer oftast per telefon och av naturliga skäl ingår inte objektiva tester, därav är personer som ingår i de indirekta intervjuerna exkluderade i denna studie vid analyserna avseende lungfunktion i hög ålder. Däremot är de inkluderade vid analyserar av fysisk aktivitet i hög ålder. Även om proxyskattning inkluderar de äldre personer med nedsatt hälsa och/eller funktion och har enligt Middleton m.fl., (2010) god validitet för fysisk aktivitet kan proxyintervjuer leda till både under- och överskattning av respondentens svar (Lundberg & Thorslund, 1996).
Intern validitet (mäter studien det som avses att mäta) är däremot svårare att utvärdera (Ejlertsson, 2003). För att bättre förstå möjliga samband mellan (i det här fallet fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder) kontrolleras statistiskt för flera störningsfaktorer som rökning, utbildning, mobilitet, tuberkulos och faktorer i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön som tros kunna påverka både fysisk aktivitet och lungfunktion och på så sätt kan påverka resultaten. Dock går det aldrig riktigt att utesluta möjligheten till okända faktorer.
I denna studie baserades måttet på fysisk aktivitet på promenader, stavgång, trädgårdsarbete, dans, fiske, jakt, plocka bär eller svamp. Dessa aktiviteter som ett index för fysisk aktivitet har en positiv validering och har använts i flera studier och är jämförbara med WHO:s rekommendationer om fysiska aktiviteter. Övriga komponenter i fysisk aktivitet enligt WHO (2015) omfattar till exempel idrotta, vilket i denna studie används som mått i medelålder och sen medelålder. De aktiviteter som ingår i denna studie ger troligen en rimlig uppskattning av respondenternas fysiska aktivitet eftersom de återspeglar de vanligaste formerna av fysik aktivitet som utförs i studiepopulationen.
Undersökningar sedan 1970 talet på äldre personer i Sverige har visat att trädgårdsarbete och aktiviteter i skog och mark som plocka bär eller svamp, jakt eller fiske ökat bland personer 65 år och äldre (Häll, 2006).
Livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet är ett komplext beteende som kan vara svår att bedöma och utvärdera, särskilt hos äldre personer (Kuh m.fl., 2014). Fysiska aktivitet kan bedömas med såväl
subjektiva som objektiva mått. Sjävrapporterad mått har ofta en låg tillförlitlighet jämfört med objektiva mått (FYSS, 2016). Exempel på metodfel kan vara ”social önskvärdhet” det vill säga att man rapporterar det man upplever förväntas av en och är ett socialt accepterat beteende. En fördel med självrapporterade mått genom intervjuer och frågeformulär är att de kan tillgodose information rörande vilken typ av fysisk aktivitet deltagaren utför till skillnad från objektiva mått som har en svaghet i att fånga alla aspekter av fysisk aktivitet. De komponenter som visat samband med hälsa är typ av aktivitet samt, det
dos, det vill säga intensitet, duration och frekvens. De komponenter som fångas i denna studie är typ av aktiviteten och frekvens (FYSS, 2016).
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan lungfunktion i hög ålder och fysisk aktivitet från medelålder upp till hög ålder. De huvudsakliga resultaten från denna studie visade att fysisk aktivitet i sen medelålder (ålder i genomsnitt 61 år) hade ett starkare samband till lungfunktion i hög ålder (i genomsnitt 81 år) jämfört med fysisk aktivitet i medelåldern (i genomsnitt 53 år). Starkast samband med lungfunktion i hög ålder hade fysisk aktivitet i hög ålder mätt vid samma tillfälle som lungfunktion. Sambandet mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder bestod efter kontroll för fysisk aktivitet tidigare i livet, det vill säga medelålder och sen medelålder. Resultaten visade även att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med fysisk aktivitet i hög ålder.
Resultaten i denna studie visade att fysisk aktivitet i åldrarna 56 till 67 år hade ett samband med lungfunktionen senare i livet, oberoende av fysisk aktivitet i hög ålder. Resultaten visade även att fysisk aktivitet i åldrarna 76–85 år hade ett särskilt starkt samband med lungfunktion vid samma ålder. Tidigare forskning har visat på samband mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder (Summerhill & Angov, 2007). Att endast studera ett samband mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder förklarar dock inte vad som kan bidra till bättre lungfunktion. Sambandet mellan fysisk aktivitet i sen medelålder och lungfunktion i hög ålder respektive mellan fysisk aktivitet i sen
medelålder och fysisk aktivitet i hög ålder i denna studie stärker dock betydelsen av fysisk aktivitet för att främja en bättre lungfunktion.
Enligt aktivitetsteorin (Havighurst & Albrecht, 1953) bidrar bibehållen aktivitet upp i höga åldrar, som till exempel fysisk aktivitet, till ett meningsfullt och hälsosamt åldrande. Biologiska åldersförändringar medför gradvis försämring av lungfunktionen som blir allt tydligare efter 65 års ålder (Ernsth Bravell, 2013), men en större variation följer med stigande ålder. En studie av Finkel m.fl. (2017) visade att den genetiska effekten utgör ungefär hälften av variationen upp till 75 års ålder, men efter 75 års ålder var det främst miljöfaktorer som utgjorde det mesta av variationen. Detta visar på att även om en stor del av det biologiska åldrandet utgörs av genetiska faktorer påverkar livsstilsfaktorer i hög grad bland äldre personer. Trots stora hälsofördelar med fysisk aktivitet minskar graden av fysisk aktivitet med åldrandet. Dessutom tenderar den mindre aktiva äldre personen underskatta fördelarna med fysisk aktivitet (Leavy & Aberg, 2010). Detta kan relateras till att äldre personer påverkas av synen på äldre personer som visas i massmedia om att, ”fysisk aktivitet är skadligt för sköra äldre” ”livslängd är i grunden genetisk” ”det är för sent för äldre personer att dra nytta av fysisk aktivitet” (Phillips, 2013). Uttryck som dessa ger uttryck för hur individ och samhälle ser på åldrande och den äldre personen (Ernsth Bravell, 2013). Vad samhället och även individen ser som normalt för en äldre person kan leda till en typ av ålderism i samhället. Ålderism innebär att man särbehandlas eller diskrimineras på grund av ålder och kan beskrivas som ”fördomar och stereotypa föreställningar som utgår från en
människas kronologiska ålder och kan leda till diskriminering” (Andersson, 2013). För den äldre kan
de negativa föreställningarna om ”äldre” och ”åldrande” bland annat leda till social isolering och fysisk inaktivitet (WHO, 2015). Denna syn på personer äldre härstammar från tillbakadragningsteorin, det vill säga att äldre personer ska dra sig undan samhället och att inaktivitet är en normal del av
åldrandet efter en viss ålder (Kuypers & Bengtson, 1973). Enligt aktivitetsteorin är det positivt både för individ och samhälle om den äldre personen undviker inaktivitet och fortsätter bibehålla aktivitet upp i höga åldrar för att bibehålla livskvalité, speciellt vid till exempel förlust av sociala kontakter (Knapp,
1977; Longino & Kart, 1982). Det är därför viktigt att koncept så som ett hälsosamt åldrande (WHO, 2015) även inkluderar de allra äldsta.
En förklaring till det starka sambandet mellan hög fysisk aktivitet i hög ålder och lungfunktion i hög ålder kan vara att fysisk aktivitet är en färskvara och att tidpunkten därför har betydelse. Agahi m fl. (2011) har undersökt om sambandet mellan fritidsaktiviteter (till exempel: promenader,
trädgårdsarbete, plocka bär och svamp) och överlevnad påverkas av tidigare aktiviteter eller om effekten av aktiviteter är en ”färskvara”. Resultatet visade att sambandet var starkare för aktiviteter utförda vid 75 år och äldre än för aktiviteter i medelåldern. Denna studies resultat understryker betydelsen av fysisk aktivitet i hög ålder för lungfunktionen i hög ålder, oavsett tidigare fysisk aktivitet. En slutsats kan vara att fysisk aktivitet i hög ålder kan förhindra ogynnsamma effekter av tidigare fysisk inaktivitet hos äldre personer i hög ålder. En annan slutsats kan vara att fysisk aktivitet bara påverkar lungfunktion och överlevnad så länge äldre personer utövar fysisk aktivitet (Schnohr m fl., 2003). Således är det aldrig för sent att börja med fysiska aktiviteter för att få gynnsamma effekter på lungfunktionen. Att utveckla och bibehålla funktionsförmåga bidrar till välbefinnande i hög ålder enligt WHO:s definition på ett hälsosamt åldrande (WHO, 2015). Vi har nu klivit in i det som WHO kallar ”A decade of healthy ageing 2020–2030” som är ett globalt samarbete baserat på en global strategi och handlingsplan för ett hälsosamt åldrande. Denna handlingsplan visar på vikten av att finna strategier som bidrar till att främja hållbara levnadsförhållanden och levnadsvillkor för bästa möjliga hälsa i livets alla skeden för alla. Förebyggande strategier för att främja bättre lungfunktion i hög ålder bör fokusera på att uppmuntra till fysiska aktivitet redan i medelålder, men också bland de allra äldsta. Det är därför viktigt att preventiva insatser inom vården för att främja fysisk aktivitet riktar sig till hela gruppen äldre och inte bara de yngre äldre.
Sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och sen medelålder och lungfunktion i hög ålder var starkast bland de som var fysisk aktiva ofta men var också tydlig bland de som var fysisk aktiva ibland jämfört med de som inte var fysisk aktiva. WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitet som till exempel: promenader, dans och trädgårdsarbete med måttlig intensitet som tillräckligt för att uppnå hälsofördelar och förebygga sjukdomar även i denna studie (WHO, 2015). Måttlig intensitet av regelbunden fysisk aktivitet som trädgårdsarbete, promenader eller dans förbättrar
syreupptagningsförmågan, stärker andningsmuskulaturen och upprätthåller muskelstyrka
(Summerhill & Angov, 2007) vilket i sin tur kan påverka lungfunktionen. Förlust av muskelmassa och försvagad andningsmuskulatur anses vara faktorer som bidrar till låg lungfunktion med åldrandet (Miranda et al. 2015). Sammanfattningsvis antyder denna studies resultat att även måttlig fysisk aktivitet har ett samband med lungfunktionen i hög ålder.
Slutsatser
Sammanfattningsvis visar denna studies resultat att måttlig till hög fysisk aktivitet i sen medelålder och hög ålder har en gynnsam koppling till lungfunktion i hög ålder. Möjligheter till hälsosamt åldrande är viktiga både ur ett folkhälsoperspektiv och för att öka den enskilda äldre personens hälsa och livskvalitet högt upp i åren. Förebyggande strategier för att främja bättre lungfunktion i hög ålder bör fokusera på att uppmuntra till fysiska aktivitet redan i medelålder, men också bland de allra äldsta. Även lättare fysisk aktivitet som till exempel promenader, trädgårdsarbete, plocka bär eller svamp kan vara av värde för lungfunktionen i hög ålder.
Referenser
Agahi, N., Silverstein, M., & Parker, M. G. (2011). Late-life and earlier participation in leisure activities: their importance for survival among older persons. Activities, Adaptation &
Aging, 35 (3), 210-222. http://doi.org/10.1080/01924788.2011.596758 Andersson, Lars. (2008) Ålderism. Studentlitteratur.
Angrist, J.D., & Pischke, J-S. (2008). Mostly Harmless Econometrics: An Empiricist´s Companion. Princeton University Press.
Arem, H., Moore, SC., Patel, A., Hartge, P., Berrington, de Gonzalez A., & Visvanathan, K., Campbell, P.T., Freedman, M., Weiderpass, E., Adami. H.O., Linet, M.S., Lee. I.M & Matthews. C.E. (2015). Leisure time physical activity and mortality: a detailed pooled analysis of the dose-response relationship. JAMA International Medicine, 175(6), 959–67.
http://doi.org/10.1001jamainternmed.2015.0533
Atchley, R. C. (1989). A continuity theory of normal aging. The gerontologist, 29(2), 183-190
Booth, F.W., Chakravarthy, M.V., Gordon, S.E., & Spangenburg. E.E. (2002). Waging war on physical inactivity: using modern molecular ammunition against an ancient enemy. Journal of Applied
Physiology, 93(1), 3–30. https://doi.org/10.1152/japplphysiol.00073.2002
Brandenberger, Ch., & Mühlfeld, Ch. (2016). Mechanism of lung ageing. Cell Tissue Research, 367:469–480. https://doi.org/10.1007/s00441-016-2511-x
Bousquet, J., Dahl, R., &, Khaltaev, N. (2007) Global alliance against chronic respiratory diseases.
European Respiratory Journal, 29(2), 233–239. https//doi.org/10.1183/09031936.00138606 Brown, J.D. (1991). Staying fit and staying well: Physical fitness as a moderator of life stress. Journal
of Personality and Social Psychology, 60(4), 555-561. http://doi.org/10.1037//0022-3514.60.4.555
Cumming, E., & Henry, W. E. (1961). Growing old, the process of disengagement. Basic books. Dehlin, O., & Rundgren, Å. (2014). Geriatrik. Lund: Studentlitteratur.
Rundgren, Å., & Dehlin, O. (2016). Människans funktionella åldrande. Studentlitteratur Dewa, C. S., Lin, E., Kooehoorn, M., & Goldner, E. (2007). Association of chronic work stress,
psychiatric disorders, and chronic physical conditions with disability among workers.
Psychiatric services, 58(5), 652-658. http://doi.org/10.1177/ps.2007.58.5.652 Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Studentlitteratur
Elsawy, B., Higgins, K. (2010) Physical activity guidelines for older adults. American Family
Physician, 81(1), 55-59, https://www.aafp.org/afp/2010/0101/p55.pdf
Ernsth Bravell, M. (2011). Gerontologi- vad är det? I. M. Ersnth Bravell (Red.) Äldre och åldrande. Grundbok i gerontologi. (s. 19-48). Gleerups Utbildning
Ernsth Bravell, M. (2013). Biologiskt åldrande. I. M. Ernsth Bravell (Red.) Äldre och åldrande.
Grundbok i gerontologi (s.93-117). Gleerups Utbildning
Folkhälsomyndigheten (2020). Hämtad: 20200407
Finkel, D., Sternäng, O., & Wahlin, Å. (2017). Genetic and environmental influences on longitudinal trajectories of functional biological age. Behavior Genetics, 47, 375-382.
https//doi.org/10.1007/s10519-017-9851-5
Fink, G. (2016). Stress, definitions, mechanisms, and effects outlined: lessons from anxiety. Stress: Concepts, cognition, emotion and behavior. Research Gate, 3(11) http://doi.org/
10.1016/B978-0-12-800951-2.00001-7
Fors, S., & Thorslund, M. (2015). Enduring inequality: educational disparities in health among the oldest old in Sweden 1992–2011. International journal of public health, 60(1), 91-98. http://doi.org/doi: 10.1007/s00038-014-0621-3.
Fritzell, J., Lenartsson, C., & Lundberg, O. (2007), Health Inequalities and Welfare Resources-
finding and forecasts, in Fritzell, J & Lundberg, O. (eds.). Continuity and Change in Sweden.
(s. 199-208). Bristol. Policy Press.
Garcia-Aymerich, J., Lange, P., Benet, M., Schnohr, P., & Ano, J.M. (2006). Regular physical activity reduces hospital admission and mortality in chronic obstructive pulmonary disease: a
population based cohort study. Thorax, 61.772–778. https//doi.org/10.1136/thx.2006.060145
Gidlow, C., Johnston, L. H., Crone, D., Ellis, N., & James, D. (2006). A systematic review of the relationship between socio-economic position and physical activity. Health Education
Journal, 65(4), 338-367. http://doi.org/10.1177/0017896906069378
Gunn, D. A., Rexbye, H., Griffiths, C. E., Murray, P. G., Fereday, A., Catt, S. D., & Christensen, K. (2009). Why some women look young for their age. PLoS ONE, 4 (12), e8021.
https//doi.org/10.1371/journal.pone.0008021
Hansen, Å. M., Darsø, L., Manty, M., Nilsson, C., Christensen, U., Lund, R., & Avlund, K. (2014). Psychosocial factors at work and the development of mobility limitations among adults in Denmark. Scandinavian Journal of Public Health, 42(5), 417-424. http://doi.org/ 10.1177/1403494814527526
Havighurst, R. J., & Albrecht, R. (1953). Older people. Longmans, Green
Hagström, M., Wisén. A., & Hassmeén. P. (2016). Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet. (FYSS) http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/FYSS-kapitel_Bedoma_och_utvardera-FA_FINAL_2016-12.pdf
Häll, L . (2006). Äldres fritid. In SCB, Ed. Äldres levnadsförhållanden - Arbete, ekonomi, hälsa och
