DECEMBER 2001
INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATION FRÅN DET R
I
nom ramen för MiljöprojektGö-teborg gjorde man i slutet av 1980-talet mätningar av utsläppen av luftföroreningar från raffinaderierna. Det visade sig att utsläppsmängderna av organiska luftföroreningar (petro-leumkolväten/lösningsmedel) var be-tydligt större än man tidigare ansett, en faktor tre eller mer. Tanken inom Miljöprojekt Göteborg var att skapa ett över vakningssystem för raffinaderierna och ett åtgärdsprogram för att få ner utsläppsmängderna. Man ansåg att möjligheterna till stora för-bättringar var goda, särskilt om utsläp-pen var så höga som mätningarna an-tydde.
Luften 10 år senare
Studien ”Luftföroreningar på Hising-en 1988–2000” har gjorts för att följa upp de mätningar som gjordes på Hi-singen för drygt tio år sedan och där-igenom undersöka hur luftmiljön för-ändrats. Mot bakgrund av gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kommande norm för bensen har arbetet i hög grad fokuserats på dessa luftföroreningar som givetvis hade en central roll i bedömningen av
Hisings-luften för tio år sedan. Studien har ge-nomförts av Göteborgs Miljöförvalt-ning på uppdrag av Göteborgsregio-nens Luftvårdsprogram.
Södra Hisingen är grönare idag. Asfalt har ersatts av parker och trafi-ken har lagts i tunnlar. Man kan kon-statera att utsläppen av luftföroreningar är mindre och luften också renare idag än för tio år sedan. Det visar samtliga tre infallsvinklar i studien. Dock inte i den utsträckning som visionärerna i Miljöprojekt Göteborg hade hoppats på, förutom i några avseenden där vi-sionen infriats och kanske till och med överträffats.
Fridfulla lokalgator
Bostadsområdena kring Bräckeleden var för tio år sedan ett av de mest mil-jöstörda områdena i hela Göteborg. Idag har höga bullernivåer, vibratio-ner och höga luftföroreningshalter er-satts med förhållanden som gäller mer fridfulla lokalgator. Farhågorna om utsläpp från Lundbytunneln, som tog över den störande trafiken 1998, kom helt på skam.
Vågmästarplatsen har till stor del blivit promenadstråk genom en
nyli-gen planterad park. Trafiken på Hjal-mar Brantingsgatan och vid Vågmäs-tarplatsen är trots påtaglig minskning fortfarande intensiv och förorsakar miljöstörningar över det acceptabla för de boende. Mest i form av buller, ef-tersom luftföroreningshalterna har minskat till nivåer under miljökvali-tetsnormerna för kvävedioxid.
Miljökvalitetsnormer och EU-direktiv
Mätningar i södra Biskopsgårdens bo-stadsområden, som ligger nära stora industriområden och stora trafikflöden, visar på att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras och att även gräns-värdet enligt EU-direktivet för ben-sen klaras med god marginal. På an-dra ställen längs med Lundbyleden överskrids normerna för kvävedioxid och gränsvärdet för bensen.
Samtidigt har industrins punktut-släpp och utpunktut-släpp från stora panncen-traler inte minskat i den utsträckning som visionen för tio år sedan förut-spådde. Mycket återstår att göra. Fram-förallt för att komma i närheten av mil-jökvalitetsmålet för frisk luft som re-geringen föreslagit. ■
Luftmiljön på Hisingen
har blivit bättre
Studien ”Luftföroreningar på Hisingen 1988–2000”
har gjorts för att följa upp de mätningar som gjordes
på Hisingen för drygt tio år sedan. Man kan klart
konstatera att luften är renare idag!
Mätstation Gårda
I samband med breddningen av E6 vid Gårda har Luftvårdsprogram-mets mätcontainer fått flytta på sig. Istället inrättas, i samarbete med Vägverket Region Väst och Göte-borg, en fast mätstation i en av bro-pelarna av den nya gångbron över vägen. Mätstationen kommer att tas i bruk under vinterhalvåret 2001-2002.Figur 1. Bensenhalterna går ner, men ännu uppnås inte EU-gränsvärdet vid Sprängkullsgatan.
Figur 2. Veckomedelvärden av bensenhalten. Vädrets inverkan på halten ses tydligt.
VOC-resultat
U
nder vinterhalvåret 2000– 2001 har mätningar ge-nomförts av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid Sprängkulls-gatan och Kungsportsplatsen i Göteborg. Dessa mätningar, som utförs av IVL, inleddes vinterhal-våret 1997/1998. Resultaten vi-sar på en fortsatt nedåtgående trend för bensenhalten, samtidigt som varken EU-gränsvärdet el-ler den av Naturvårdsverket fö-reslagna miljökvalitetsnormen för bensen uppnås i dagsläget vid Sprängkullsgatan, se figur 1. EUs gränsvärde skall vara uppnått år 2010, se även separat artikel.Veckomedelvärden visas i fi-gur 2 där man ser att halten vid Sprängkullsgatan har var ierat mellan 5 och 12 µg/m3.
Mätpunkten Sprängkullsgatan är representativ för halten i ga-tor med mycket biltrafik medan mätpunkten Kungsportsplatsen är representativ för halten i den s.k. urbana bakgrunden: förhållanden i stan på lite avstånd från hårt tra-fikerade gator. Rapporten som beskriver mätningarna finns till-gänglig på Luftvårdsprogram-mets hemsida. ■
Miljökvalitetsnorm för partiklar
E
n miljökvalitetsnorm för partiklar under 10 µm (PM10) infördes den 19 juli 2001. Av tabell 1 framgår hur normen ser ut. Att dygnsmedelvärdet har angetts som 90-percentil betyder att det får överskridas högst 35 dygn per år. Som en följd av införandet av normen kommer vi vid Luftvårdsprogrammets mobila mätningar även att mäta PM10. Vid de fasta mätstationerna mäts PM10 i dagslägen endast vid station Femman.Gränsvärde Övre tröskelvärde Nedre Gäller µg/m3 µg/m3 tröskelvärde från
Dygnsmedelvärde (90 percentil) 50 30 20 1 januari 2005
Årsmedelvärde 40 14 10 1 januari 2005
Figur 3. Högsta tillåtna bensenhalter enligt 2000/69/EG Bensenhalten i hård belastade gaturum ligger kring 7 µg/m3 i Göteborg. Figur 4. Högst tillåtna koloxidhalter enligt 2000/69/EG. Halten i Göteborg ligger i allmänhet under 3 mg/m3 i gaturummet.
E
tt förslag till projektdirektiv för ett åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormen för kvävedi-oxid i Göteborgsregionen skickades till regeringen i början av maj i år. Bakom förslaget står Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalands-regionen, Vägverket Region Väst, Göteborgs stad och Göteborgsregi-onens kommunalförbund. Organi-sationerna föreslår hur arbetet skall bedrivas samt att GR ska vara sam-manhållande för detta. Svaret från regeringen kom nyligen och det ser ut så här.”Regeringen har idag uppdragit åt Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Västra Götalands län att ta fram förslag till åtgärdspro-gram för att minska halterna av kvä-vedioxid i luften.
I
slutet av förra året antog EU ett nytt direktiv avseende gränsvärden för bensen och kolmonoxid i utom-husluft: 2000/69/EG. Direktivet skall vara inarbetat i svensk lagstiftning se-nast den 13 december 2002. I direkti-vet anges att bensenhalten inte får över-skrida 5 µg/m3 senast 1 januari 2010.Innan dess gäller att gränsvärdet får överskridas med en toleransmarginal som minskar ju närmare man kom-mer 2010. Se figur 3. Årsmedelvärdet av bensenhalten vid Sprängkullsgatan ligger kring 7 µg/m3.
För koloxiden gäller att halten inte får överskrida 10 mg/m3 senast den 1
januari 2005. Även här finns en tole-ransmarginal, se figur 4.
De av EU angivna värdena är mi-nimivärden, det står varje land fri att ställa strängare krav. Till exempel har Naturvårdsverket föreslagit Miljöde-partementet att ett gränsvärde på 2,5 µg/m3 för bensen skall gälla för
Sverige. ■
Åtgärdsprogram för kvävedioxid
Nytt EU-direktiv om bensen och kolmonoxid
Med stöd av miljöbalken har reger-ingen föreskrivit om högsta tillåtna gränsvärden för vissa luftföroreningar (miljökvalitetsnormer). Enligt förord-ningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft ska miljökvalitetsnormen för kvävedioxid vara uppfylld senast den 31 december 2005.
Länsstyrelserna i Stockholm respek-tive Västra Götaland har påtalat för re-geringen att det enligt prognoser kom-mer vara svårt att uppnå miljökvali-tetsnormen för kvävedioxid inom Stockholms- och Göteborgsområdet.
Regeringen ger därför länsstyrelser-na i uppdrag att ta fram åtgärdsgram för att komma till rätta med pro-blemet. Problemen med höga halter av kvävedioxid är i stor utsträckning re-laterade till vägtrafiken.
Länsstyrelserna ska genomföra
upp-dragen i samråd med bl.a. kommu-ner och landsting samt med berör-da centrala och regionala myndig-heter.
Länsstyrelsen i Stockholms län ska dessutom genomföra uppdraget i samråd med Stockholmsberedning-en som har till uppgift att lämna förslag till förbättringar av trans-portsituationen i Stockholmsregio-nen.
Regeringen har också beslutat att länsstyrelserna får 1,8 miljoner kro-nor var för att genomföra uppdra-gen. Uppdragen ska redovisas till re-geringen senast 1 juni 2003.” ■
www.gr.to/regplan/luft
Vi finansierar luftvårdsprogrammet
Kommunerna i Göteborgsregionen, samt Arla Färskvaror, Aspen Petroleum, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Göteborgs Lastbilcentral (GLC), ICA-Handlarna i Väst, Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs, Preem Raffinaderier, Renova, Schakt i Väst, Schenker-BTL, Shell Raffinaderi, Stena Line,
Taxi Göteborg, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar, Vägverket Region Väst, Västtrafik
Göteborgsregionens kommunalförbund • Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 35 • Fax 031–335 51 17 • E-post gr@gbgreg.kommunalforbund.se
ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ
NYA RAPPORTER under 2001
VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg, vinterhalvåret 2000/2001
Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet AB; Rapport 128, 2001-09-28
Luftföroreningar på Hisingen 1988-2000 Vad hände efter Miljöprojekt Göteborg?
Jonny Andersson och Hillevi Upmanis; Miljöförvaltningen Göteborg, Rapport 127, 2001-08-30
D
et första förslaget till detta projekt initierades avVägverket Region Väst (VV) hösten 1998. Pro-jektet har successivt vuxit fram genom olika aktiviteter, där bl.a. Göteborgs Hamn AB, andra trafikverk, Göte-borgsregionens kommunalförbund, Länsstyrelsen i Väs-tra Götaland och vissa Väs-transportköpare deltagit.
Huvudsyftet med projektet är att finna och pröva marknadsmässigt relevanta miljöanpassade godstransport-lösningar tillsammans med olika aktörer, som köper el-ler utför transporter till och från Göteborgs Hamn. Pro-jektet startade i maj i år och har nu kommit så långt att fas 1 håller på att slutföras. Den första fasen består av inventering och kartläggning. Fas 2 är projektidéer – avgränsning, fas 3 genomförande och fas 4 är uppfölj-ning och utvärdering.
Förväntade effekter: • Bättre miljö i Göteborg
• Öka intresset för miljöoptimering av godstransporter • Minskad miljöpåverkan från godstransporter till och
från Göteborgs Hamn
• Högre effektivitet/fyllnadsgrad för godstransporter till och från Hamnen
• Ökad framkomlighet/minskad trängsel i transport-systemet
• Bättre logistik • Bättre arbetsmiljö
• Högre kvalitet i transporterna • PR genom miljöprofilering ■
MOG – Miljöoptimerade
Godstransporter
till och från Göteborgs
Hamn
FEAT- projektet kör på!
I
vårt förra nummer berättade vi om FEAT-projektet där bilars avgaser mäts med en ljusstråle vid vägkan-ten. Två mätperioder har nu genomförts, en vid St Eriks-gatan mittemot Operan och en vid Brantingmotet på Hisingen.Resultaten talar för sig själva! Återigen står en liten del av bilparken för en stor del av utsläppen. Nytt är att den här gången får bilisten direkt reda på om utsläppen är för stora. Mätutrustningen är nämligen kopplad till en skylt där bilen kan få rött, gult eller grönt ljus.
Men det beror inte enbart på bilen hur avgaserna blir. Föraren är minst lika viktig! Har du en tung hö-gerfot så får du räkna med rött ljus! Vill du veta mera? Kolla på www.avgastest.nu. ■
