Värmepumpanläggning med värmelager i lera för skola och sporthall i Söderköping. Mätning och utvärdering. Delrapport 1 1987-1989

(1)

265 Lovisa Bergenståhl SGI

Caroline Magnusson SGI

Bengt Rydell SGI

Peder Dahlöf NCC Teknik

MÄTNING OCH UTVÄRDERING

DELRAPPORT 1 1987-1989

MARS 1990

Värmepumpanläggning med värmelager i lera för skola

och sporthall i Söderköping

(2)

1990-03-26 Dnf 1-416/89

VÄRMEPUMPANLÄGGNING MED VÄRMELAGER I LERA FöR SKOLA OCH SPORTHALL I SöDERKöPING INNEHÅLL SIDA 1. BAKGRUND 2. ENERGIFöRHALLANDEN 2 3. GEOTEKNISKA FöRHALLANDEN 4 BILAGOR Medeltemperatur värmelagret E1 Värmefaktorer E2 Geotekniska undersökningsresultat G1-4 Sättningsmätningar G5-8 Laboratorieundersökningar Tab 1-6 1. BAKGRUND

I samband med nybyggnad av sporthall i Söderköping valdes att värme försörja sporthallen och en närliggande skola med en uteluftvärmepump i kombination med värmelager i lera. Anläggningen har varit i drift sedan sommaren 1987. Byggforskningsrådet har beviljat experiment byggnadslån till anläggningen.

För att tekniskt och ekonomiskt utvärdera anläggningen samt för att få underlag för reglering av experimentbyggnadslånet genomförs ett mätnings- och utvärderingsprogram. Arbetet utförs av Statens geotek niska institut (SGI) och NCC Teknik, Göteborg. Mätningar skall pågå till juni 1991.

På grund av fel och brister i mätutrustning och vid installationen har relevanta mätdata för såväl de energitekniska som geotekniska förhållandena erhållits först från sommar8n 1989. I denna första del rapport redovisas uppmätta förhållanden under perioden juli-november

1989. Geotekniska mätresultat finns för en längre tidsperiod, före värmelagret togs i drift fram till november 1989, med vissa avbrott i mätningarna.

Värmeproduktionsanläggningen har fungerat väl sedan den togs i drift och levererat avsedd mängd energi.

(3)

1990-03-26 Dnr 1-416i89 2

2. ENERGIFöRHALLANDEN

Delrapport 1 avser tidsperioden 8 juli - 22 november 1989. Laddningen startade något senare än beräknat detta år.

2.1 Temperaturer i lager

När laddning av lagret startade i juni var medeltemperaturen i lagret ca 8-9° C, dvs lagret var "tomt" och höll marktemperatur.

Under ladddningsperioden ökade temperaturen linjärt med i snitt 5° C per månad.

Temperaturökningen var störst i mitten av laddningsperioden och minst i slutet av perioden.

Under slutet av laddningsperioden oktober - novembers utgång skedde endast underhållsladdning med värmepumparnas underkylare. Under denna period kosntanthölls temperaturen. Dvs lagrets max temp som var 30° C bibehölls ända tills uttagsperioden startade.

Detta stämmer väl överens med de antaganden och beräkningar som gjorts under projekteringen. Lagrets max temp antogs då till +28° C.

2.2 Inlagrad energi

Under laddningsperioden startade inlagringen med en medeleffekt av ca

400 kW. Allteftersom laddningen fortskred avtog laddningseffekten med ca 60 kW per månad. Det innebär att effekten varierade mellan 400 och

220 kW, perioden oktober - november när underkylarna endast laddade lagret.

Under denna period var medeleffekten ca 90 kW.

Inlagrad energi under perioden blev ca 625 MWh. Detta stämmer väl överens med beräknade värden. Mellan 600 och 700 MWh antogs i ur sprungliga beräkningar. Trots kortare laddningsperiod har lagret hunnit laddats.

2.3 Värmefaktorer

Två värmefaktorer har mätts.

Den ena, VF, är definierad som förhållandet mellan totalt avlämnad energi och till värmepumparna inmatad elenergi.

Den andra, VF-T0T.SYST, har dessutom tagit hänsyn till elförbrukning en hos all kringsutrustning (pumpar, fläktar).

Period juli - september

Värmefaktorn, VF, har i medeltal legat mellan 3.6 och 2.8 med fallan de skala mot slutet av september. Några toppar noterades i mitten av augusti och i början av september till 4.2 resp 4.4.

Värmefaktorn, VF-T0T.SYST har i medeltal legat mellan 2.6 och 1.8 med fallande skala mot slutet av september. Toppar noterades lika VF men på nivån 2.8 resp 2.4. Den mindre skillnaden mellan värmefaktorerna under dessa "toppdagar" jämfört med övriga dagar är svårförklarliga, kringutrustningens elförbrukning är ju i stort sett konstant.

(4)

3 1990-03-26 Dnr 1-416/89

Period oktober - november

Värmefaktorn, VF, har i medeltal legat kring 1.6 under samma tid. Under denna period är det som tidigare nämnts endast underkylarna som 1 addar lagret.

Värmefaktorn,VF-TOT.SYST som legat mellan 2.6 - 1.8 är något lägre än beräkningarna.

2.4 Preliminär slutsats

Anläggningens energimässiga funktion är tillfredsställande. Emeller tid finns mätresultat för en laddningsperiod, en årscykel är nödvän dig för att kunna bedöma helheten.

Värmefaktorn, VF stämmer väl överens med beräknade värden. Under som marperioden är den tom lite bättre då VF är 3.5 och högre. Värme faktorn, VF-TOT.SYST är något lägre än beräknat under senare delen av laddningsperioden.

Skillnaden mellan de två värmefaktorerna är större än beräknat. Som framgår av bilaga E2 har systemvärmefaktorn varit 1.0 enheter lägre än VF, detta innebär att alla pumpar och uteluftkylares elbehov är högt, ca 30% av totala elbehovet.

Framtiden får utvisa om någon optimering av anläggningen är möjlig eller om nu rådande drift är anläggningens "normalkondition".

(5)

4 1990-03-26 Dnr 1-416/89

3. GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN

3.1 Utförda undersökningar

Under en förstudie av värmelagret (Rydell mfl 1984) utfördes 1983 noggranna fältundersökningar av SGI. Undersökningarna omfattade trycksondering, viktsondering samt portryckssondering. Dessutom togs det det upp ostörda prover med kolvprovtagare på varje meter eller tätare till 19.0 m djup.

Därefter har prover tagits med kolvprovtagare vid fyra olika tillfäl len på 4-6 olika nivåer. Jordens skjuvhållfasthet har undersökts med vingsondering vid tre olika tillfällen på motsvarande nivåer. Jordproverna har undersökts på SGI:s laboratorium där densitet, vat tenkvot, konflytgräns, sensitivitet, skjuvhållfasthet samt jordart har bestämts. Dessutom har kompressionsegenskaperna undersökts genom CRS-försök på alla upptagna prover.

3.2 Geotekniska förhållanden

Jorden består överst av en metertjock torrskorpelera, därefter kommer ca 2 m sulfidfläckig lera. Under denna förekommer lera med inslag av silt- och sandskikt som tilltar med djupet för att sedan helt övergå till silt och sand ca 19 m under markytan.

Leran är överkonsoliderad 10-20 kPa. Skjuvhållfastheten är ca 15 kPa strax under torrskorpan och ökar därefter ner mot djupet.

3.3 Utvärdering av CRS-försök

CRS-försök har som tidigare nämnts utförts vid fyra olika tillfällen. De tre senaste provtagningarna har utförts på samma nivå ungefär mitt i värmelagret, se borrplan på bilaga 61. Den första omgången av CRS försök härrör från förstudien av värmelagret och ligger ca 30 m utanför lagret. Utvärderade parametrar från de olika CRS-försöken finns redovisade i tabell 1.

En jämförelse med förkonsolideringstrycket för de olika CRS-försöken visar inget konkret samband, se bilaga G2. Spridningen på värdena håller sig inom felmarginalen. De kolvborrprov som tagits på större djup under 1989, har ej kunnat utvärderas pga att de varit störda. I bilaga G3 finns kompressionsmodulen redovisad för de olika CRS försöken. Man får här en indikation på att modulen har ökat med tiden. Detta kan eventuellt innebära att jorden skulle bli styvare pga uppvärmningen och därmed sättningarna avta med tiden.

3.4 Utvärdering av skjuvhållfastheten

Skjuvhållfastheten är uppmätt med vingborr vid tre olika tillfällen, första gången ca 8 m utanför lagret och därefter mitt i lagret. Enligt bilaga G4 kan man se en tydlig tendens att skjuvhållfastheten minskat med tiden. Om detta beror på att lagertemperaturen, som va rierat vid de olika mättillfällena, eller om det beror på att jorden blir mer och mer störd pga kontinuerlig uppvärmning och avkylning får fortsatta mätningar utvisa. Medeltemperaturen i lagret var vid första mätomgången 8704 ca 7

°c,

8905 ca 13

°c

och 8910 var medeltemperatu ren i lagret omkring 32

°c.

(6)

5

1990-03-26 Dnr 1-416/89

Skjuvhållfastheten har även bestämts på laboratorium med konförsök. Dessa värden bedöms dock vara väldigt osäkra eftersom leran

innehåller tämligen rikligt med silt. Detta gör att det inte gjorts någon utvärdering av dessa försök.

3.5 Utvärdering av rutinförsök

En bedömning om vattenkvoten eller densiteten förändrats med upp värmningen är omöjlig att avgöra i detta skiktade material. Alla pro verna är ej tagna på samma nivåer och ej heller i samma punkt, vilket gör att variationerna är alltför stora. Rutinförsöken finns redovisa de i tabellerna 2-6.

3.6 Sättningar

För att mäta sättningarnas storlek installerades fyra bälgslangar, två i lagret och två utanför lagret, se bilaga G1. Sättningar har mätts vid 6 olika tillfällen, se bilagorna G5-8.

Mätningarna visar att sättningarna i lagret uppgår till ca 10-12 cm i mitten och 7- 8 cm i utkanten av lagret. Mätpunkterna utanför lagret

har enligt mätningarna ej påverkats av uppvärmningen. Däremot tycks en kontinuerlig, regional sättning pågå inom området, vilket syns även utanför lagret. Denna sättning, som under mätperioden uppgår till ca 3 cm, sker endast i de understa lagren, under bälgslangens bottenpunkt som ligger ca 18 m under markytan.

Vidare kan man se att jorden sväller vid uppvärmningen (laddning) och att sättningen tilltar vid avkylning (uttag). Tyvärr har en mätomgång under senhösten -88 försummats vilket gör att man inte kan se de här effekterna tillräckligt tydligt. Om man gör en jämförelse mellan uppmätt och teoretiskt beräknad svällning baserad på vattnets och lerans volymutvidgningskoefficient, ser man att den teoretiskt beräknade svällningen blir väsentligt större. Förmodligen gör siltskikten i leran att jorden dränerar i snabbare takt än vad man kan ta hänsyn till vid beräkningar.

3.7 Portryck

Atta portrycksmätare är installerade på fyra olika ställen i och utanför lagret, se bilaga G1. På varje mätställe sitter portrycksmä tarna på nivån 6.5 m respektive 16.5 m.

Portrycken har mätts kontinuerligt sedan maj -88, med vissa avbrott på grund av datorfel. Det senaste året har dessvärre ett större fel inträffat vilket givit felaktiga värden under hela 1989.

På grund av osäkerheten i dessa resultat redovisas portrycken ej i denna delrapport.

(7)

Dygnsvis

medeltemperatur

40 TEMPERATUR (C)

i värmelagret, Söderköping

3B 36 1990-03-15 34 32 30 2B 26 24 22 20 1B 16 14 12 10 B 6 4 2 0 B JUL 15 22 AUG 5 2 SEP 5 2 OKT 1~111 1~211 1 11 111 It NOV IJI

'15'

111&2111 Il co O> (,0 19B9 O> l"Tl ...

SGI Varia 265

(8)

V

ärmefaktor och

total

system

v

ärmefaktor

VÄRMEFAKTOR

V

ärmelager

i

Söder

köping

5 1990-03-15 VF => 1 VF-TOT .SYST => 2 4 3 2 I c:o 0 I , 1 I

15

I I

1~2

I 1111111111~111 I

15

I

1~2

I I I i

15

I I 1 I

1~2

I l I I~ I I I I i

15

I I I I

1~2

JUL AUG SEP DKT NOV

8

1 ~

1989 n, N

SGI Varia 265

(9)

-

- -

-

---- ---- ---- ---- ----

---Bilaga G1

VÄRMELAGER I LERA, SöDERKöPING STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Borrplan och mätpunkter

- - - · _,__

__ _

-

,

-0

k

82:>0b

-0

k:.89

Ob /

V8Cf

O~

-0

k

5911

₁

v8°J1o

-,- --- __.,_ -

·

-·-

-V=Vingsondering

t

K=Kolvborr M=Bälgslang

N

P=Portrycksmätare

0.K8Y)ci

SGI Varia 265

(10)

Bilaga G2

VÄRMELAGER I LERA. SöDERKöPING STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Förkonsolideringstryck mot djupet

Effektivspänning (kPa) 0 40 80 120 160 200 0-k----<-'---'-_J_-'--'--'----_L_-'-L---<-'---'-_L__j_-'--'---'---"----J 2 4

\

6 8 10

'•"~

'

\ ~

12 ~X 14 16

~(

·~"'

18 20

-

+

8309 Djup

(ml

·--x

8806 ---□ 8906

...:v

8911

SGI Varia 265

(11)

Bilaga G3

VÄRMELAGER I LERA, SöDERKöPING STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Kompressionsmodul mot djupet

Kompress ionsmodu 1 (kPa)

0 100 200 300 400 500 600 0 - t - - - " ~ ~ ~ ~ ~ ~ _ ; _ ~ - ' - - - - ' _ ; _ ~ - ' - - - - ' _ , _ _ _ , _ _ _ . _ _ _ . _ , _ - - - - ' - - ' 2 4 6 _' ' "--. . . 8 10 12 14 16 18 20

- +

8309 Djup

(ml

- ·-x

8806 ----□ 8906

···v

8911

SGI Varia 265

(12)

Bilaga G4

VÄRMELAGER I LERA, SöDERKöPING STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Skjuvhållfasthet mot djupet från vingborrförsök

Skjuvhållfasthet (kPa)

0

5

10

15

20 25 30 35 40 45 50

0

i 7

2

4

/

y

6 I ~ i

'

8 :

7

q

!

1

"

t

10

_- -1 _! '

8704

"

,I ~

12

1

I

-·-*

8905

1

---□

₈₉₁₀

14 _-~

16

18

l

20

J

Djup

(ml

SGI Varia 265

(13)

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

TID-SÄTTNINGSFÖRLOPP

Ni

( r

LAGRETS CENTRUM)

MA

~

...

(0 N Ol 0 N ....

...

0

...

a:, .... N u, ~ 0 0 0 '"'0 0

...

a:, a, a, 0, 0, " a, a, a, a, a, a, I I I I I I 0 120 240 360 480 600 720 0 111 I I I I I I I I I I

~ . . : _ : _

I

]

0

1

-! :i;: ₄₀ ₄₀ :i;:

7

~---~

---

----=---=

ci < C!) z H 80 • ₈₀ z I ::: i ';:j ,2,

L.-•-···•

---+-···+· , •···• ···-+·- •... •- ...,_ _ -•· ... ··• ...

·==~,---•-·

-+---•---..•~---,-.~120 0 120 240 360 480 600 720 TID, DAGAR

- - - ~~vncl

sä-4ni

l"\5.S

ku,,v0v, VY1~tv-ii

n~

,~kvia,S

513858611-9

TECKENF ÖRKLAR I f\JG

SYMBOL PUNKTNR REF.NIVÅ

,,

0 1B 4.803 b. 17 3.790 + 16 2.783 X 15 1. 749 ❖ 14 0.704 + 13 -0.345

"

12 -1.398 2 i1 -2.443 y ₁₀ _-3.493 X 9 -4.54!

*

8 -5.571 X 7 -6.602 6 -7.652 0 5 -8.68! b. - 4 -9. 723 + 3 -10.771 X 2 -11.876 ❖ 1 -12.943 a:i 0) c.o 0) G) (J1

SGI Varia 265

(14)

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

513858611-9

TIO-SÄTTNINGSFÖRLOPP

MA

M2

(I YTTERkANT

LA0ER)

...

N (D 0 ,._ a, I 0 -40 120 (D .... N 0 (D CD I 240 N 0 ID 0 a, a, I 360 480 600 0, .... lO 0 0, CD I 720 0 "' .... .... 0, (D I -40

_{TECKENFÖRKLARING}

::.: ::.: ci < (!) z H z .... .... •< (I) 0 40 80 0

-120

" c1

-

be.cfot'\1

--

-240 360

\\-\t

.S~ Y\\AC_)Sk.u.rv~ j

-

--

_-·

-

---480 600 TID, DAGAR

VV\~tn,

vi

₅

.so..

h,t>-

s

720 0 40 80 SYMBOL 0 t:. + X ~ -1' X 2 y Ä

*

X 0 t:. + X PUNKTNR 17 16 15 14 13 12 11 10 9 B 7 6 5 4 3 2 1 REF.NIVÅ 4.415 3.405 2.391 1.367 0.341 -0.662 -1. 673 -2.674 -3.676 -4.689 -5.693 -6.710 -7.731 -B.750 -9.761 -10.779 -11. 787 a, O> (.Q O> G) 0)

SGI Varia 265

(15)

513858611-9

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

TID-SÄTTNINGSFÖRLOPP

M3

MA

.., ('\J a, 0 .... .... .... 0 (X) .... ('\J 0 ('\J 0 "' 0 0, "" IO 0 0 ~ .... " (X) (X) (X) "' Cl (X) (X) (X) (X) a, a, I I I I I I 0 -40 120 240 360 480 600 720 -40

TECKENFÖRKLARING

:i;: :i;:

a: < (!) 0 0 (!) 18 4.712 z ... z I -i + .6. + 17 16 3.732 2.751 I-f<( X 15 1. 764 en ₄₀ ₄₀ <!> 14 0.782 ~ I I 1--- ~ 0 120 240 360 480 600 720 -+ 13 -0.207 TID, DAGAR ;5". 12 -1.227 z 11 -2.236 y ₁₀ _-3.::!49 Ä 9 -4.269

*

8 -5.288 z 7 -6.309 6 -7.326 (!) ₅ _-8.347 .6. 4 -9.379 + 3 -10.390 X 2 -11.410 <!> 1 -12.418 c:o O> co O> G) '-I

SGI Varia 265

(16)

5~38586~ :-9 r· ~ ,_) r· r ._) :.;, :· :; -' ] _,) - -'_, · ITC'' , l .i. 0 i' ;-'

=;

I

s--

=-

'j -·

-,-,~

l. I.J rU.

r ;;..,...,..",·

"'Sco"r., OP""i-' ::J ,- , , .i. , , .::; 1 11 ·

u4

l'I ::;: ::;: ci < (.!l z H z I-,<( en .., CIJ a, 0 ,-.. a, I 0 -40 0 I I 40 80 0 .... .... .... 0 a, a, 120 120 a, .... ru 0 a, a, I 240

- - - ~

240 ru 0 "' 0 a, <O I 360 360 TID, DAGAR 480 480 "' .... 11) 0 "' <O I 600 ---~::::..;;~~.:i-::E2? 600 720 720 0 ~ .... "' CD I -40

1

0 l 40

-'-!

) 80 TECKE~IF ÖRKl...t.R:;. G

(!) !9 5. !93 .:!. !9 4.!99 + 3. !89 >'. !6 2. !.92 ,r. si> ! . !83 + !4 0.!92 7. !3 -0.823 - !.2 -!.840 y 1 i -2.857 )'( !O -3.878

*

9 -,.889 7. 8 -5.900 -6.9!! :!) 6 -7. 91 ':'" ,:, 5 -8.929 + 4 -9.937 X 3 -!0.940 ,i, 2 -11.939 + 1 -12.936 c:o O> tO O> Ci') CX)

SGI Varia 265

(17)

Sammanställning av laboratorieundersökningar

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Projekt

öDOMETERFöRSöK

PROVTAGNING LABORATORIEUNDERSÖKNING

VÄRME LAGER I SöDERKöPING

UTRUSTNING

CRS

LABORATORIEANSVARIG LITTERA TABELLNUMMER

1 Datum/ djup Dens. (CRS) 3 t/m O' C kPa ML kPa O' L kPa M'

-Perm. k m/s Beta-k -cvber 2 m /s Jordart 8311 --10 *10 *10 -8 6.0 7.0 9.5 11.0 18.0 1.65 1.59 1.60 1.61 1. 74 66 62 86 99 159 335 205 215 420 1360 80 71 108 116 210 14.1 13.6 -14.0 15.2 4 5 5 4 4 vLe vLe vLe(sa)(si) vLe(sa) (si) vLe(~)(si) 8806 -5.5 8.5 11.5 14.5 1.60 1.62 1.57 -61 81 94 -300 460 420 -87 113 123 -18.5 14.5 13.6 -6 4 3 9 vLesi vLe(si) vLesi vLesi 8906 5.5 8.5 11. 5 14.5 1.61 1. 54

-54 (32) -440 560 -85 94

-13.6 13.2 -2.5 3 4 1 vLesi -vLesi vLesi vLesi -8911 -5.5 8.5 1.57 1.64 61 85 210 550 74 118 14.6 15.2 4 5 vLe(si) vLe vLesi vLesi

-SGI Varia 265

(18)

2 Sammanställning av

LABORATORIEUNDERSöKNINGAR STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Projekt

VÄRMELAGER I LERA I SöDERKöPING

PROVTAGNING LABORATORIEUNDERSÖKNING Förstudie Datum: 830913 Datum: 830923

PROVTAGNINGSREDSKAP LABORATORIEANSVARIG LITTERA TABELLNUMMER

Kv St I 830927 I-MS 1-174/83

*

Sektion/ Benämning enligt 1981 års system Den- Vat Kon Sen- Skjuv Jordarts förkortning

djup sitet ten flyt siti- håll (Anmärkning)

kvot gräns vitet fasth.

Q I;/ _11:u

t/m3 % % kPa

K8309

2.0 Grå lera, sulfidfläckig 1.41 118 82 15 4.5 Le

3.0 Grå lera, sulfidfläckig 1.50 95 71 23 11 Le

4.0 Grå, varvig med tunna finsand

siltskikt 1.47 102 81 22 13 vLe(~) (si)

5.0 Brungrå, varvig lera med tunna

finsand- och siltskikt 1. 57 90 72 22 13 vLe(~) (si)

6.0 Brungrå, varvig lera 1.59 76 72 13 17 vLe störda varv

7.0 Brungrå, varvig lera 1.59 71 68 14 17 vLe

finsand- och siltskikt 1.61 68 63 13 12 vLe(~){si)

8.0 Brungrå, varvig lera med enstaka

gruskorn 1.61 65 66 13 22 vLe störda varv

8.5 Kontakt:Brungrå, varvig l e r a / 1.94 48 48 8.6 14 vLe

grå, varvig silt med lerskikt 26 vSile

9.0 Kontakt:Grå silt / Si kontakt i öb

brungrå, varvig lera med tunna

finsand- och siltskikt 1. 55 82 77 16 19 vLe(sa) (si)

finsand- och siltskikt 1.57 75 71 15 18 vLe(sa) {si)

finsand- och siltskikt 1.57 78 74 15 19 vLe(sa){si)

finsand- och siltskikt 1.60 72 69 16 21 vLe(~) (si)

finsand- och siltskikt 1.62 63 59 14 16 vLe(~) {si)

11.5 Brungrå, varvig lera med

finsand- och siltskikt 1.63 65 63 (14) (19) vLesasi

12 Brungrå, varvig lera med

finsand- och siltskikt 1.62 69 66 15 20 vLesasi

finsand- och siltskikt 1.69 76 75 (13) (20) vLe(sa)(si)

14.0 Brungrå, varvig lera med siltskikt 1.70 63 61 19 25 vLesi 15.0 Brungrå, varvig lera med siltskikt 1.81 56 51 (22) (22) vLesi 16.0 Brungrå, varvig lera med

finsand- och siltskikt 1. 78 47 44 (17) (20) vLesasi

17.0 Grå, varvig silt med täta lerskikt 1.81 58 54 (9) (10) vSile rutin på le 18.0 Grå, varvig lera med

finsand-och siltskikt 1. 81 42 39 (15) (14) vLesasi

19.0 Grå, siltig finsand med siltskikt 2.07 (22) siSasi fritt vatten

* _{Korrigering rekommenderas enligt SGI-INFO nr 3}

(19)

Sammanställning av

Projekt

VÄRMELAGER I LERA I SöDERKöPING

Datum: 8704 Datum: 8704

Kv St I 8704 sz 1-385/86 3

*

Sektion/ Benämning enligt 1981 års system Den- Vat- Kon- Sen- Skjuv Jordarts förkortning

djup sitet ten- flyt- siti- håll- (Anmärkning)

kvot gräns vitet fasth. Q w _"'r.. _st _~u

t/m3 % % kPa

K8704

2.0 Grå lera med siltskikt,

sulfid-fläckig 1.52 51 37 15 7 Lesi

5.0 Brungrå lera med tunna siltskikt 1.62 33 32 13 12 Le(si) störda skikt 8.0 Brungrå, varvig lera med tunna

siltskikt 1.53 47 46 14 17 vLe(si)

11.0 Brungrå, varvig lera med täta

siltskikt 1.64 71 69 13 15 vLesi

14.0 Grå, varvig lera med täta siltskikt 1. 76 44 42 15 15 vLesi -17.0 Grå, varvig lera med täta

sand-och siltskikt 1.81 50 45 18 13 vLesisa Ett sandskikt

ca 5 cm tjockt

(20)

Datum: 880621 Datum: 8807

PROVTAGNINGSREDSKAP LABORATORIEANSVARIG

Kv St I 8807 I-MS

Sektion/ Benämning enligt 1981 års system djup

K8806

5.5 Grå, varvig lera med siltskikt 8.5 Grå, varvig lera med tunna

siltskikt

11.5 Grå, varvig lera med siltskikt 14.5 Grå, varvig lera med siltskikt

Sammanställning av

LABORATORIEUNDERSöKNINGAR

Projekt

VÄRMELAGER I LERA I SöDERKöPING

LITTERA TABELLNUMMER

1-385/86 4

*

Den- Vat Kon- Sen- Skjuv Jordarts förkortning sitet ten flyt- siti- håll- (Anmärkning)

kvot gräns vitet fasth.

Q _Wr. st _Leu

t/m3 % % kPa

1.65 49 46 12 12 vLesi sneda varv och skikt

1.63 65 65 11 15.5 vLe(si)

1.62 67 65 15 17.5 vLesi

1. 73 61 59 14 17 vLesi sneda varv och skikt

(21)

Datum: 891027 Datum: 8911 ML

PROVTAGNINGSREDSKAP LABORATORIEANSVARIG

I-M S

Sektion/ Benämning enligt 1981 års system

Djup

5.5 Ö-BURK: GRÅ, VARVIG LERA MED TUNNA

SILTSKIKT OCH SANDSKIKT

M-BURK: GRÅ, VARVIG LERA MED TUNNA SILTSKIKT

8.5 GRÅ, DIFFUST VARVIG LERA

11. 5 GRÅ, VARVIG LERA MED SILTSKIKT

14.5 GRÅ, VARVIG LERA MED SILTSKIKT

Projekt LITTERA - Den-sitet Q t/m 3 1. 55 1. 60 1. 59 1. 73 Sammanställning av LABORATORIEUNDERSöKNINGAR RAMUNDERVARME, DELPROJEKT C TABELLNUMMER 1-418/89 *

Vat- Kon- Sen- Skjuv Jordartsförkortning

ten- flyt- s i t i - håll- (Anmärkning)

kvot gräns vitet fasth.

w WL st tfu % % kPa V Le (si) sa -74 66 19 14 V Le (si) CRS 67 65 12 14 V Le CRS 67 64 (10) ( 12) V Le .!!..!. 45 45 14 19 V Le si *

Korrigering rekommenderas enligt SGI-INFO nr 3

(22)

Sammanställning av

Projekt

RAMUNDERVÄRME

-

MÄT OCH µTVÄRDERING

Datum: 890518 Datum: 8906 ML

1-385/86

s

*

Sektion/ Benämning enligt 1981 års system Den- Vat- Kon- Sen- Skjuv Jordarts förkortning

Djup sitet ten- flyt- siti- håll- (Anmärkning)

kvot gräns vitet fasth. Q w _""i:, st _Ltu

t/m3 % % kPa

5.5 GRA, VARVIG LERA MED SILTSKIKT l.63 66 64 10 12 V Le si

CRS 8.5 GRA, VARVIG LERA MED SILTSKIKT 1.57 78 75 7.9 9.6 v Le si

CRS 11. 5 GRA, VARVIG LERA MED SILTSKIKT l .64 69 (69) (8.5) (12) v Le si

si med vid best av W L Störda varv och skikt CRS

14. 5 GRA, VARVIG LERA MED TÄTA SILT- 1.81 31 (31) (10) (15) V Le si

SKIKT si med vid best av w

L Störda varv och skikt

- _CRS

'·

' ..

*

Korrigering rekommenderas enligt SGI-INFO nr 3