Ungdomars framtidstro och föräldrarnas arbetssituation

(1)

TONÅRINGARS FRAMTIDSTRO

OCH

FÖRÄLDRARNAS ARBETSSITUATION

Mia Berglund

Handledare: Kenneth Berglund

PÅBYGGNADSKURS I PSYKOLOGI, 30 POÄNG, (PAO)

STOCKHOLMS UNIVERSITET

(2)

TONÅRINGARS FRAMTIDSTRO

OCH

FÖRÄLDRARNAS ARBETSSITUATION*

Mia Berglund

Arbetslöshet och/eller långtidssjukskrivning hos föräldrar är en vanlig situation för många tonåringar. Påverkar det deras framtidstro? En deskriptiv studie av ca 6 500 tonåringar i Uppsala Län genomfördes i syfte att se huruvida deras framtidstro samvarierade med föräldrarnas arbetssituation. Kontrollfrågor gällande depression, dialog med föräldrar, välmående samt nöjdhet med livet analyserades likaså. Sambandet mellan föräldrars arbetssituation och tonåringens framtidssyn var inte signifikant. Resultatet för föräldrars arbetssituation i förhållande till depression var dock signifikant. Sambanden mellan framtidstro och dialog med föräldrar, välmående respektive nöjdhet med livet var starkt signifikanta. Resultaten är i linje med tidigare forskning. Det betonas att ytterligare forskning behövs gällande tonåringars uppväxt i familjer där arbetslöshet och långtidssjukrivning finns.

Den lågkonjunktur som drabbat Sverige har givit en ökande arbetslöshet. Konjunkturen har även gjort att hushållning med statens och kommunernas pengar är nödvändig, varför regler för arbetslöshetsersättning och långtidssjukskrivna setts över. Hur har detta drabbat barnen? Av Sveriges drygt nio miljoner innevånare är drygt en femtedel barn (SCB, 2009). Enligt uppgift från Statistiska Centralbyrån framgick att inga undersökningar publicerats om hur många barn, totalt, som lever med föräldrar som är arbetslösa och/eller långtidssjukskrivna (John Kling, personlig kommunikation, 18 december 2009). Under första halvåret 2009 bodde i Sverige 107 000 barn med en arbetslös mamma och 82 000 barn med en arbetslös pappa (SCB, 2009). Påverkar det deras uppfattning om den framtid de går till mötes? Ser de sin framtid som mörk eller ljus?

Föreliggande studie har i ett deskriptivt syfte analyserat enkätsvar från två årskullar i Uppsala Län för att se hur tonåringar ser på sin framtid i förhållande till sina föräldrars arbetssituation. Kontrollfrågor kring depression, dialog med föräldrar, mående och nöjdhet med livet har också analyserats.

Tonåringar och utveckling

Konstaterat är att ungdomar under tonåren genomgår en genomgripande utvecklingsprocess, både biologiskt och kognitivt. Frontalloben, där bedömning och impulskontroll finns, mognar sist i hjärnan. Den är inte färdigbildad förrän strax efter 20 års ålder (ibland senare hos män). Individen är som mest mottaglig för information i tidig barndom samt i tonåren (Shute, 2009). Kognitionen, emotioner, värderingar och

(3)

beteenden formas och förändras i växelspelet mellan tonåringarnas sociala och psykologiska omgivning. Utvecklingen sker hela tiden i balans med och/eller i konflikt med den miljö de växer upp i. Då utvecklingen sker simultant inom flera områden, med både positiva och negativa drag, är det av stor vikt att försöka se tonåringen som en komplext sammansatt individ. Forskningen koncentreras dock oftast på specifika områden, exempelvis problemområden såsom riskbeteenden (Stattin, 1995).

Föräldrarnas fostran påverkar självkänslan och attributionsstilen hos barn och tonåringar. Negativa livshändelser, såsom arbetslöshet och långtidssjukskrivning hos föräldrar, kan ge en mer negativ attributionsstil och kan även leda till en känsla av hopplöshet. Forskning visat att ju fler negativa livshändelser desto högre grad av depressiv attributionsstil (Garber & Flynn, 2001).

Idag finns omfattande forskning gällande sjukdom i familjen när det gäller att leva med sjuka barn. Hur tonåringar påverkas av att leva med en sjuk förälder finns det inte mycket forskning kring. Detsamma gäller för hur tonåringarnas framtidstro formas av att leva med arbetslösa föräldrar.

Tonåringar och framtidstro

När tonåringar är i färd med att skapa den egna framtiden spelar många faktorer in, exempelvis föräldrar och familj, stöd, välmående och nöjdhet med livet. Nurmi (1991) menar att tonåringars framtidsorientering karakteriseras av en process som påverkas av bland annat föräldrarnas normerande förväntningar. Föräldrarnas roll som förebilder och det känslomässiga stöd de förser sina barn och tonåringar med under deras uppväxt påverkar också framtidstron. Nurmi (1991) har belägg för att normativa händelser i livet och deras tidpunkt påverkar tonåringarnas val och utveckling av mål och strategier. Under de senare tonåren kan individen påverkas mer av att se föräldrar arbetslösa vilket kan få till följd att svårigheter uppstår i att föreställa sig ett framtida arbetsliv (Jones, 1988).

I en undersökning har Ungdomsstyrelsen (2003) funnit att den allmänna livstillfredsställelsen med stor sannolikhet korrelerar med graden av framtidstro hos ungdomar (16-29 år). Det finns även studier som visat att en nedgång i tillfredsställelse med livet är att förvänta runt sextonårsåldern. Detta beroende på att tonåringarna är tvungna att bryta med tidigare levnadsmönster och skapa nya (Goldbeck, Schmitz, Besier, Herschbach & Henrich, 2007). Flickor tenderar dock vara mer positiva och optimistiska i sin framtidssyn (karriär och utbildning) än vad pojkar är (Neblett & Cortina, 2006).

Arbetslöshet och långtidssjukskrivning

Undersökningar (Peregoy och Schliebner, 1990) visar på att individer som går igenom arbetslöshet kan känna sig isolerade, få minskat självförtroende och uppleva sig tappa status. Man har även sett att familjen påverkas negativt i sin struktur samt att individen upplever sig inte bidra till familjen. De som ser sig som socialt uteslutna är dessutom mer benägna till aggressivitet (DeWall, Twenge, Gitter & Baumeister, 2009) och negativa utspel från föräldrar har en direkt påverkan på tonåringens sociala beteende (Paley, Conger & Harold, 2000). Tonåringar kan oroa sig över familjens finansiella

(4)

situation, föräldrarnas stress samt de konflikter som ofta uppstår av att ha mindre tillgångar (Conger, Jewsbury Conger & Matthews, 1999).

Negativa livshändelser, till exempel förälders arbetslöshet eller sjukdom, associeras med risk för riskbeteenden och/eller emotionella problem (Harland, Reijneveld, Brugman, Verloove-Vanhoorick & Verhulst 2002). Tonåringar som upplever att någon förälder var olycklig kände samtidigt minskad närhet med bägge föräldrarna, lägre stöd hemifrån och ett mer negativt känsloläge (Lasko & Field, 1996). Forskning visar att konflikter i familjen på grund av yttre påfrestningar samt minskat känslomässigt stöd från föräldrarna påverkar tonåringars hälsa negativt mer än en eventuellt minskad inkomst (Sleskova et al., 2006). Eventuella konflikter mellan föräldrar är även direkt kopplade till högre nivåer av ångest/depression och aggressivitet hos tonåringarna (Fear et al., 2009). Äktenskapliga konflikter som kan komma sig av påfrestningen av arbetslöshet eller långtidssjukskrivning i familjen drabbar även tonåringarna. De kan känna sig illa behandlade och om detta upprepas ofta kan tonåringen i förlängningen få problem att anpassa sig (Harold & Conger, 1997).

Tonåringar och depression

Det finns empiriskt stödda hypoteser som hävdar att negativa livshändelser ökar självmedvetenheten under tonåren vilket är kopplat till depressiva tillstånd (Chen, Mechanic & Hansell, 1998). En negativ attribueringsstil tillsammans med låg självkänsla kan leda till att negativa livshändelser ger upphov till depressiva symtom (Southall & Roberts, 2002). Det finns även forskning som menar att negativa livshändelser inte har någon koppling till depressiva symtom utan snarare att den kausala kedjan går åt andra hållet. Depressiva symtom genererar negativa händelser (Waaktaar, Helmen Borge, Fundingsrud, Johnson Christie & Torgersen, 2004), med detta menas att är man deprimerad upplevs fler situationer som negativa händelser. Flickor reagerar i högre grad än pojkar med depressiva symtom när det gäller negativa händelser i familjen och livet (Allgood-Merten & Lewinsohn, 1999; Hankin, Mermelstein & Roesch, 2007). Forskare har också funnit att gällande depressioner hos flickor är ca 28-30 procent genetiskt betingat (Silberg et al., 1999).

Tonåringar och dialogen med föräldrarna

En fungerande dialog i hemmet är grunden för det stöd som tonåringen behöver. De tonåringar som upplever att de har en öppen dialog med sina föräldrar tenderar att må bättre (Ben-Zur, 2003). En god kvalitet på relationen mellan tonåringen och dennes föräldrar ger en trygg bas för tonåringens beslut om val av karriärvägar (Emmanuelle, 2009). Man har funnit att tonåringar anser att deras föräldrars åsikter är av största vikt när de skall fatta viktiga beslut i så pass stor utsträckning att om kommunikationen inte fungerar kan det leda till depression (Ackard, Neumark-Sztainer, Story & Perry, 2006). Frånvaro av stöd (Needham, 2008) och manipulation i uppfostran är också direkt relaterat till depressiva tillstånd (Plunkett, Henry, Robinson, Behnke & Falcon III, 2007). En studie gällande flickor har visat att manipulation i uppfostran gjorde det svårare för flickorna att klara av övergången från tonåring till vuxen (Mayseless & Miri, 2009).

(5)

Tonåringens känsla av att ha stöd av sina föräldrar påverkar även deras framtidstro, ju bättre stöd ju positivare framtidstro (Neblett & Cortina, 2006). Nurmi (1991) anser att dynamiken i en familj bör ses som ett ”utvecklingssystem” och inte förenklas till att vara ett orsakssamband.

Hur väl föräldrarna kommunicerar sinsemellan gällande sjukdom hos en förälder styr hur barnen anpassar sig till situationen. Här är även dialogen med barnen viktig då de behöver känna att de blir omhändertagna. En icke fungerande dialog ökar rädslan och därmed ångesten hos tonåringarna (Rolland, 1999).

Ett problem uppstår när ambitionen är att analysera den inverkan föräldrarna har på sina tonåringar då det i tonåringens utveckling ingår att bli mer självständig. De distanserar sig från sina föräldrar (Bulanda & Majumdar, 2009), vilket medför att kontakten åtminstone under en period blir mer sparsam och inte så nära.

Tonåringars välmående och nöjdhet med livet

Hos flickor kan upplevelsen av att må bra sjunka redan från nio års ålder (Olsson, Fahlén & Janson, 2008) men det finns belägg för att detta förändras till det bättre och blir mer stabilt under de senare tonåren (Larson, Moneta, Richards & Wilson, 2002). Forskning visar att om tonåringen är nöjd med livet har han/hon också en positiv framtidstro (Zeira & Dekel, 2005). Optimism gör att individen anstränger sig och är uthållig i sina ansträngningar att uppnå mål. Stress har dock en negativ inverkan på optimism (Peterson, 2000).

Ju mer tillgängliga föräldrarna är för sina tonåringar ju högre självförtroende har de (Bulanda & Majumdar, 2009) och känslomässig stabilitet påverkar individens känsla av lycka, nöjdhet med livet och självförtroende (Hills & Argyle, 2001). Om tonåringar däremot upplever att föräldrar tar avstånd från dem påverkas deras hälsa negativt (Wickrama, Conger, Lorenz & Elder, 1998).

Syfte

Undersökningen var deskriptiv och syftet var att studera huruvida tonåringar påverkades i sin framtidstro av föräldrars arbetslöshet/långtidssjukskrivning. Då litteraturen visat att tonåringars framtidstro byggs av flertalet komponenter inkluderades även frågor kring depression, välmående, nöjdhet med livet och dialog med föräldrarna i analysen som kontroll för hur långtgående påverkan av föräldrarnas situation var. Frågeställningarna var som följer: 1. Påverkar föräldrarnas arbetssituation tonåringars framtidstro? 2. Finns det någon koppling mellan föräldrarnas arbetssituation och tonåringars depression? 3. Samvarierar tonåringars framtidstro med dialogen med föräldrarna, välmående samt nöjdhet med livet?

M e t o d

Skolhälsovården har, liksom samhällsmedicinska enheten vid landstinget i Uppsala län, uppmärksammat de larmrapporter om elevers hälsa och levnadsvanor, som kommit på nationell nivå. Undersökningen var inte enbart fokuserad på ANT

(6)

(alkohol-narkotika-tobak) utan också ett försök att beskriva elevers hela livssituation, dvs. beskriva olika skydds- och riskfaktorer. Det är viktigt att en hälsofrämjande skola har kunskap om utgångsläget avseende levnadsvanor och hälsa för att kunna sätta in rätt åtgärder och sedan utvärdera effekterna av dessa. En base-lineundersökning ger bidrag till kunskap om vilka problem som finns i respektive skola, vilket kan bidra till att mer riktade insatser kan göras från skolhälsovården, elevvårdande personal och lärares sida för att bidra till en god hälsa hos eleverna. Resultaten används i landstingets planerings- och styrprocess för att följa upp landstingets folkhälsoarbete, men också som underlag i kommunernas planeringsprocess. Resultaten används också av länets hälsoplanerare för att initiera förebyggande hälsoarbete i skolorna.

Undersökningsdeltagare

Populationen bestod av samtliga elever i Uppsala län i årskurs sju och nio samt andra året på gymnasiet. Totalt 12 140 elever. Deltagandet var givetvis frivilligt men det var viktigt att alla deltog för att ge en så rättvisande bild som möjligt av Uppsalaungdomarnas levnadsvanor och hälsa. Kartläggningen görs vartannat år, vilket innebär att elever som nu går iårskurs sju kommer att finnas i årskurs nio om två år och i andra året på gymnasiet om ytterligare två år.

Föreliggande studie har behandlat svaren från årskurs 9 samt andra året i gymnasiet. Avgränsningen har baserats på antagandet att ungdomar i årskurs 9 samt andra året på gymnasiet tänker mer på sin framtid än de yngre eleverna. Det är först under sena tonåren som en individ har kapacitet att utveckla mål för framtiden (Marcia, 1994) samt att förestående förändringar (börja gymnasiet, söka till universitetet eller börja arbeta) gör att tonåringen utvecklar sin framtidsorientering (Kalakoski & Nurmi, 1998; Trommsdorff, Lamm & Schmidt, 1979).

Totalt besvarades 6603 enkäter, 3398 (81 procent) i årskurs 9 och 3203 (78 procent) i andra året i gymnasiet. Antalet bearbetningsbara formulär uppgick till (N) 6465 st., (n) 3222 pojkar och (n) 3243 flickor. Eleverna i årskurs 9 var i genomsnitt 15,5 år vid undersökningstillfället och elever i andra årskurs i gymnasiet var 17,5 år.

Apparatur och material

Beskrivning av enkäten Liv och Hälsa 2009: Två enkäter (en för årskurs sju och en för årskurs nio och andra året i gymnasiet) konstruerades vid den Samhällsmedicinska enheten vid Landstinget i Uppsala Län. Enkäterna behandlade ämnen som relationer (föräldrar, andra vuxna, kamrater), framtid, hälsa, åsikter om den egna kroppen, självuppfattning, fysisk aktivitet, kostvanor, tobak, alkohol, narkotika, sex och samlevnad, spel och dobbel, trivsel i skolan, kriminalitet, fritidssysselsättningar och bakgrundsfakta. Eleverna i årskurs 9 och andra året på gymnasiet fick en enkät innehållandes 146 frågor. Flera av frågorna innehöll delfrågor vilka tillsammans genererade 443 variabler.

Föreliggande studie behandlar ett urval av frågorna i enkäten. Frågorna var som följer:

Kön

(7)

Framtidstro

En fråga, fem variabelvärden: Hur ser du på framtiden för din personliga del? Svarsalternativen mätte från mycket ljust till mycket mörkt. Svaren kodades om enligt följande: ”Jag ser mycket ljust på framtiden” och ”Jag ser ganska ljust på framtiden” samlades till ”Jag ser ljust på framtiden”. ”Jag ser varken ljust eller mörkt på framtiden” lämnades orörd. ”Jag ser ganska mörkt på framtiden” samt ”Jag ser mycket mörkt på framtiden” kodades till ”Jag ser mörkt på framtiden”.

Förvärvsarbete, arbetslöshet och långtidssjukskrivning

Två frågor med vardera sex variabelvärden: Vad gör din pappa? och Vad gör din mamma? Svarsalternativen berör föräldrarnas arbetssituation. Svaren har kodats om och grupperats till ”Arbetar”, ”Arbetslös/långtidssjukskriven” samt ”Annat”. Annat uteslöts sedan i analysen.

Depression

14 frågor med vardera två variabelvärden, ja eller nej: mätte depression och bygger på The Depression Self-Rating Scale (DSRS) som utvecklats av Ekselius och von Knorring, som i sin tur grundats på DSM IV-manualen. DSRS är designat för att kunna användas även vid epidemiologiska undersökningar (Svanborg & Ekselius, 2003). För att klassificeras som en egentlig depressionsperiod krävdes minst fem ja-svar på de första 13 frågorna. Detta visade på att symtomen förekommit under samma tvåveckorsperiod och inneburit en förändring av individens tillstånd. Minst ett av symtomen nedstämdhet, minskat intresse eller glädje måste också föreligga. Utöver detta krävdes också ett ja-svar på den 14:e frågan som innebar att symtomen förekommit under minst en veckas tid under den senaste tvåveckorsperioden. Eleverna har utifrån värdet på sina svar klassats som ”Icke deprimerad” och ”Deprimerad” (APA, 1994).

Dialog med föräldrarna

En fråga, fem variabelvärden: Jag kan prata med mina föräldrar om nästan allt. Svarsalternativen varierade från ”Stämmer helt och hållet” till ”Stämmer inte alls”. Svaren kodades om till tre grupper: ”Stämmer helt och hållet” samt ”Stämmer ganska bra” grupperades till ”Fungerande dialog”, ”Stämmer varken bra eller dåligt” lämnades orörd, ”Stämmer ganska dåligt” och ”Stämmer inte alls” grupperades till ”Icke fungerande dialog”. Bedömningen gjordes att ”Fungerande dialog” tyder på att eleven har god support av sina föräldrar då en god dialog är grunden för detta.

Välmående

En fråga, fem variabelvärden: Hur mår du? Svarsalternativen varierade från ”Mycket bra”, till ”Mycket dåligt”. Svaren kodades om till tre grupper: ”Mycket bra” och ”Bra” grupperades till ”Bra”, ”Varken bra eller dåligt” lämnades orörd, ”Dåligt” samt ”Mycket dåligt” grupperades till ”Dåligt”.

Nöjdhet med livet

En fråga, fem variabelvärden: Hur nöjd är du med ditt liv? Svarsalternativen varierade från ”Väldigt nöjd”, till ”Väldigt missnöjd”. Svaren kodades om till tre grupper:

(8)

”Väldigt nöjd” och ”Nöjd” grupperades till ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd” lämnades orörd. ”Missnöjd” och ”Väldigt missnöjd” grupperades till ”Missnöjd”.

Datainsamling

Datainsamlingen skedde klassvis under uppsikt av skolpersonal (främst skolsköterskor och elevvårdspersonal) tillsammans med samhällsmedicinska enheten vid Landstinget i Uppsala Län. Formulären numrerades och förpackades i klassvisa kuvert. Viktigt var att de distribuerades i de klasser som kuverten var märkta med. Skolpersonal markerade de som ej var närvarande på klasslistan. De som ej var närvarande fick besvara enkäten senare och lägga den i ett eget kuvert som lämnades till skolans personal samtidigt som han/hon prickades av på klasslistan. Viktigt var att alla deltog eftersom avsikten var att spegla ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Insamlade formulär lades i klasskuvertet som förseglades av den elev som sist lämnade in. Formulären behölls på skolan tills landstingets personal hämtade dem. Datainsamlingen genomfördes under perioden 5 mars till 17 april 2009.

Eleverna fick så mycket tid de behövde för att besvara enkäten. Det tog ca 30 – 45 minuter med undantag för några elever med läs- och skrivsvårigheter som behövde längre tid, uppemot 60 minuter (dessa behövde särskild hjälp att fylla i formuläret). Eleverna besvarade enkäten under skrivningslika former och inga samtal med varandra eller höga kommentarer var tillåtna. På kuvertet noterades om flera elever haft svårigheter med någon fråga eller om den/de har varit otydliga.

Bortfall

De som övervakade datainsamlingen noterade på kuverten för respektive klass om samtal förekommit mellan elever varpå dessa klasser granskades extra noga innan dataregistreringen. På grund av detta plockades 106 formulär bort eftersom dessa visade på orimliga konsumtionsmönster och beteenden. Så gott som samtliga bortsorterade formulär tillhörde pojkar och då främst i årskurs nio. I två formulär var det inte var möjligt att fastställa årskurstillhörighet. 68 enkäter saknade uppgift om kön. Inför den slutgiltiga databearbetningen exkluderades ytterligare 70 enkäter p.g.a. orimliga svarskombinationer gällande vissa variabler. Då vissa enkäter var ofullständigt eller slarvigt ifyllda påverkades det interna bortfallet och antalet bearbetningsbara enkäter skiljde sig åt vid analyserna.

De större bortfallet bland gymnasieeleverna berodde på att det var svårare att samla hela klasser eftersom de ofta är splittrade och läser olika ämnen vid en och samma lektion. Svarsfrekvenserna stämde väl överens med de som erhållits vid liknande undersökningar bland annat i Stockholm 2002 (Sundell, 2003).

Databearbetning

Materialet analyserades med korstabeller och Pearson chitvåtest enligt följande: Framtidstro i förhållande till kön samt föräldrarnas arbetssituation.

Depression i förhållande till kön samt föräldrarnas arbetssituation. Framtidstro i förhållande till kön samt dialog med föräldrarna. Framtidstro i förhållande till kön samt välmående.

(9)

Framtidstro i förhållande till kön samt nöjdhet med livet. Signifikansnivåerna sattes till p<0,05, p<0,01 och p<0,001.

R e s u l t a t

Framtidstro i förhållande till kön samt föräldrarnas arbetssituation

Sambandet mellan pojkars (n=2751) Framtidstro och Föräldrarnas arbetssituation var signifikant, (χ2 (6) = 27,79a, p<,001), tabell1.

Det var främst när båda föräldrarna var arbetslösa/långtidssjukskrivna som pojkarna såg mörkt på framtiden. Pojkar såg i större utsträckning mörkt på framtiden när mamma var arbetslös/ långtidssjukskriven jämfört med när pappa var arbetslös/långtidssjukskriven.

Tabell 1. Framtidstro hos pojkar i förhållande till föräldrarnas arbetssituation.

Pappa och Pappa arbetar Pappa arbetar Pappa och mamma ej och mamma och mamma mamma

Framtidstro % arbetar arbetar arbetar ej arbetar ej Total

Ser ljust på framtiden 81,8 80,9 77,7 59,4 81,2

Varken ljust el mörkt 15,1 15,5 16,8 21,9 15,3

Ser mörkt på framtiden 3,1 3,6 5,4 18,8 3,5

Totalt antal 2425 110 184 32 2751

a. 3 celler (25%) hade ett förväntat antal observationer lägre än 5.

Hos flickorna (n=2801), tabell 2, var det ingen skillnad i framtidstro då bägge föräldrarna arbetade och där pappa arbetade och mamma inte arbetade. De flickor som i störst utsträckning såg mörkt på framtiden återfanns där pappa var arbetslös/långtidssjukskriven och mamma arbetade.

Ett χ2-test visade ej på något signifikant samband mellan flickors framtidstro och föräldrarnas arbetssituation, (χ2 (6) = 10,44a, p=,107).

(10)

Tabell 2. Framtidstro hos flickor i förhållande till föräldrarnas arbetssituation.

Framtidstro % arbetar arbetar arbetar ej arbetar ej Total

Ser ljust på framtiden 79,4 73,2 78,5 70,3 78,9

Varken ljust el. mörkt 17,3 19,5 17,5 27,0 17,6

Ser mörkt på framtiden 3,2 7,4 4,0 2,7 3,5

Totalt antal 2415 149 200 37 2801

a. 1 cell (8,3%) hade ett förväntat antal observationer lägre än 5.

Depression i förhållande till kön och föräldrarnas arbetssituation

Den högsta andelen deprimerade pojkar (n=2853), figur 3, återfanns bland dem vars båda föräldrar var arbetslösa/långtidssjukskrivna. Pojkar var oftare deprimerade när mamma var arbetslös/långtidssjukskriven jämfört med när pappa var arbetslös/ långtidssjukskriven

Resultatet var ej signifikant (χ2 (3) = 2,73a, p=,436).

Tabell 3. Grad av depression hos pojkar i förhållande till föräldrarnas arbetssituation.

Depression % arbetar arbetar arbetar ej arbetar ej Total

Icke deprimerad 92,1 92,9 91,8 84,4 92,0

Deprimerad 7,9 7,1 8,2 15,6 8,0

Totalt antal 2513 113 195 32 2853

De flickor där båda föräldrar var arbetslösa/långtidssjukrivna återfanns högst andel deprimerade. När en förälder var arbetslös/långtidssjukskriven var det färre och lägst andel deprimerade flickor återfanns bland de vars båda föräldrar arbetade. Flickor var i större omfattning deprimerade än pojkar, samt uppvisade oftare depression när pappa var arbetslös/långtidssjukriven jämfört med mamma.

Sambandet mellan Depression och Föräldrarnas arbetssituation hos flickor (n=2834) var signifikant, (χ2 (3) = 12,04, p<,01), tabell 4.

(11)

Tabell 4. Grad av depression hos flickor i förhållande till föräldrarnas arbetssituation.

Depression % arbetar arbetar arbetar ej arbetar ej Total

Icke deprimerad 79,1 71,9 74,5 62,2 78,2

Deprimerad 20,9 28,1 25,5 37,8 21,8

Totalt antal 2440 153 204 37 2834

Framtidstro i förhållande till kön samt dialog med föräldrarna

Sambandet mellan Dialog med föräldrarna och Framtidstro hos pojkar (n=3066) var signifikant, (χ2 (4) = 181,40, p<,001), tabell 5.

Bland de pojkar som hade en fungerande dialog med sina föräldrar såg de flesta, sex av sju, ljust på framtiden till skillnad från de som hade en icke fungerande dialog där drygt hälften såg ljust på framtiden.

Tabell 5. Hur väl pojkar upplever att de kan tala med sina föräldrar i förhållande till framtidstro.

Varken

Fungerande fungerande el. Icke fungerande

Framtidstro % dialog icke fungerande dialog Total

Ser ljust på framtiden 85,6 75,5 56,4 81,1

Varken ljust el. mörkt 12,4 19,5 31,1 15,4

Ser mörkt på framtiden 2,0 4,9 12,5 3,5

Totalt antal 2243 527 296 3066

Sambandet mellan Dialog med föräldrarna och Framtidstro hos flickorna (n=3171) var signifikant, (χ2 (4) = 192,24, p<0,001), tabell 6.

Flickorna uppvisade samma mönster som pojkarna. Flickor som rapporterade att dialogen med föräldrarna var varken fungerande eller icke fungerande tenderade att se mörkare på framtiden än pojkar.

(12)

Tabell 6. Hur väl flickor upplever att de kan tala med sina föräldrar i förhållande till framtidstro.

Varken

Fungerande fungerande el. Icke fungerande

Framtidstro % dialog icke fungerande dialog Total

Totalt antal 2187 591 393 3171

Framtidstro i förhållande till välmående samt kön

Sambandet mellan Välmående och Framtidstro hos pojkar (n=3079) var signifikant, (χ2 (4) = 485,20a, p<0,001), tabell 7.

Av de som mådde dåligt var det i princip samma fördelning över att se ljust på framtiden, varken se ljust eller mörkt samt att se mörkt på framtiden. Av de pojkar som mådde bra såg sex av sju ljust på framtiden och endast två procent såg mörkt på framtiden.

Tabell 7. Hur pojkar mår i förhållande till framtidstro.

Mår varken bra

Framtidstro % Mår bra el. dåligt Mår dåligt Total

Totalt antal 2716 280 83 3079

Sambandet mellan Välmående och Framtidstro hos flickor (n=3186) var signifikant, (χ2 (4) = 574,22, p<,001), tabell 8.

(13)

Knappt en av tre flickor som mår dåligt uppgav att de såg ljust på framtiden jämfört med sex av sju hos dem som mådde bra. Av de flickor som mådde dåligt såg nästan en tredjedel mörkt på framtiden.

Tabell 8. Hur flickor mår i förhållande till framtidstro.

Mår varken bra

Framtidstro % Mår bra el. dåligt Mår dåligt Total

Totalt antal 2425 610 151 3186

Framtidstro i förhållande till kön samt nöjdhet med livet

Sambandet mellan Nöjdhet med livet och Framtidstro hos pojkar (n=3078) var signifikant (χ2 (4) = 598,53a, p<,001), tabell 9.

Av de pojkar som uppgav att de var nöjda med livet rapporterade nästan nio av tio att de såg ljust på framtiden. Noterbart är att av de pojkar som var missnöjda med livet såg drygt en av tre ljust på framtiden.

Tabell 9. Pojkars nöjdhet med livet i förhållande till framtidstro.

Varken nöjd

Framtidstro % Nöjd el. missnöjd Missnöjd Total

Totalt antal 2533 426 119 3078

Sambandet mellan Nöjdhet med livet och Framtidstro hos flickor (n=3189) var signifikant, (χ2 (4) = 922,85, p<,001), tabell 10.

(14)

Noterbart är att av de flickor som var missnöjda med livet såg ungefär en tredjedel ljust, varken ljust eller mörkt respektive mörkt på framtiden, vilket överensstämde med fördelningen hos pojkar.

Tabell 10. Flickors nöjdhet med livet i förhållande till framtidstro.

Varken nöjd

Framtidstro % Nöjd el. missnöjd Missnöjd Total

Ser mörkt på framtiden ,6 6,9 33,3 3,8

Totalt antal 2338 668 183 3189

D i s k u s s i o n

Föreliggande studie har syftet att utforska om tonåringars framtidstro samvarierar med föräldrarnas arbetssituation. Tidigare forskning visar att framtidsorientering utvecklas samstämmigt med den kognitiva utvecklingen och subjektiva erfarenheter under den sociala utvecklingen (Trommsdorff, 1983). Kontrollfrågor kring depression, dialog med föräldrar, mående och nöjdhet med livet analyserades därför också för att kontrollera eventuell samvariation. Resultaten visar en icke signifikant samvariation mellan föräldrarnas arbetssituation och tonåringarnas framtidstro. Dock finns signifikanta samband mellan föräldrarnas arbetssituation och tonåringars framtidstro, samt tonåringars framtidstro i förhållande till dialog med föräldrar, välmående och nöjdhet med livet.

Tonåringar och framtidstro

Föreliggande studies resultat visar på ett samband mellan föräldrarnas arbetssituation och hur tonåringen ser på sin framtid. Familjen är tonåringarnas grogrund och enligt Benson och Kirkpatrick Johnson (2009) ger den viktiga signaler till tonåringen om dennes utvecklingsmöjligheter. Resultatet är i linje med tidigare forskning som säger att barn och tonåringar är särskilt känsliga för stress och stora förändringar (Olsson, Nordström, Arinell & von Knorring, 1999).

Resultatet för flickornas framtidstro är inte signifikant och resultatet för pojkars framtidstro är signifikant men har några celler med för lågt förväntat antal observationer. Att slå ihop grupper för att eliminera de celler med för små värden skulle säkert råda bot på detta. Denna möjlighet valdes bort då de tonåringar som lever i en situation där bägge föräldrarna är antingen arbetslösa och/eller långtidssjukskrivna skall bli synliga i materialet.

(15)

Resultatet visar att antalet flickor som ser mörkt på framtiden i princip fördubblas i jämförelsen huruvida pappan arbetar eller är arbetslös/långtidssjukskriven. Forskning har visat att i synnerhet pappans upplevelser kring sitt arbete påverkar tonåringars antaganden om ett eget framtida arbetsliv (Barling, Dupre, & Hepburn, 1998). Föreliggande studie visar dock att pojkar reagerar mer på att mammans är arbetslös och/eller långtidssjukskriven än på pappans arbetssituation. Det kan finnas en alternativ förklaring till detta, forskning har visat att konflikter mellan mödrar och söner blir fler och större under pojkarnas pubertet. Detta avtar dock när toppen på pubertetsutvecklingen är passerad (Steinberg, 1981). Möjligheten finns att det är detta föreliggande studie har mätt i stället för pojkars framtidstro i förhållande till mammans arbetslöshet eller sjukdom. Flanagan (1990) har dessutom visat att när mödrar blir arbetslösa tenderar de att ge döttrar större självständighet men inte söner. Detta kan också vara en förklaring till att resultatet är olika för pojkar och flickor.

Resultatet visar att de flesta av tonåringarna ser ljust på framtiden oavsett föräldrarnas arbetssituation, vilket är i linje med tidigare forskning. Malmberg, Ehrman och Lithen (2005) har visat att föräldrarnas framtidstro gällande tonåringarna och tonåringarnas egen framtidstro såg olika ut, vilket de anser bero på att uppfattningarna om tonåringens sociala begränsningar och framtida utsikter skiljer sig åt.

Tonåringar och depression

Gunn (1971) menar att hos deprimerade tonåringar är en av de viktigaste symptomen ett bristande intresse. Det bristande intresset kan röra flera saker, däribland framtiden. I föreliggande studie uppvisar flickor i högre grad depressiva symptom i förhållande till föräldrars arbetssituation än pojkar. Flickorna tenderar också att vara deprimerade i högre grad när pappan är arbetslös/långtidssjukriven. En positiv relation till pappan har visat sig positivt korrelerad med tonåringens optimism och förmåga att bemästra situationer (Ben-Zur, 2003). Tidigare forskning visar att tonåringar som under en längre period upplever påfrestningar (arbetslöshet, kronisk sjukdom, konflikter o dyl.) i familjen ofta lider av depression (Olsson, Nordström, Arinell & von Knorring, 1999). Det bör dock noteras att depressioner troligtvis är vanligare hos tonåringar än vad studier av elever i skolan visar (Olsson & von Knorring, 1999) samt att flickor oftare har depressiva symtom än pojkar (Chaplin, 2006; Sawyer, Pfeiffer & Spence, 2009). Forskning har även visat att flickor troligtvis drabbas av depression i större utsträckning om de hamnar i puberteten tidigare och samtidigt genomgår stora förändringar i livet (Petersen, Sarigiani, & Kennedy, 1991).

Tonåringar och deras dialog med föräldrar

Dialogen med föräldrarna har i föreliggande studie bedömts vara ett av kännetecknen för huruvida tonåringen upplever sig ha stöd av sina föräldrar eller inte. Resultatet för både pojkar och flickor är klart signifikant att när de ser mörkt på framtiden upplever de att de inte kan prata med sina föräldrar. Det har tidigare visats att tonåringar som upplever sig ha mindre stöd från omgivningen oftare är deprimerade (Kaltiala-Heino, Rimpelä, Rantanen & Laippala, 2000) och att grad av upplevd ensamhet påverkar tonåringens uppfattning om sin framtid (Seginer & Lilach, 2004). Inledningen relaterar till att det kan vara problematiskt att analysera stöd, närhet och kommunikation mellan föräldrar och tonåringar. Det ligger naturligt i tonåringens utveckling att bli mer

(16)

självständig och att distansera sig från sina föräldrar. Detta kan förklara resultatet att även en stor del av de som upplever sig ha en ”varken fungerande eller icke fungerande dialog” eller en ”icke fungerande dialog”, ser ljust på framtiden.

En knapp fjärdedel av pojkarna anser att dialogen med föräldrarna är ”varken fungerande eller icke fungerande” eller ”icke fungerande”. Föreliggande studies antagande att en god dialog är en av förutsättningarna för upplevelse av support, motsäger tidigare forskning där hälften av pojkarna uppgav att de saknar känslomässigt stöd (Olsson, Fahlén & Janson, 2008).

Forskning har visat att socialt stöd buffrar effekten av negativa livshändelser (Cobb, 1976) och stöd från kamrater är, i föreliggande undersökningsdeltagares ålder, särskilt viktigt (Furman & Buhrmeister, 1992; Murberg & Bru, 2004). Garnefski och Doets (2000) menar att det är av yttersta vikt att hjälpa tonåringar som upplever känslomässiga och/eller beteendeproblem och samtidigt har negativa familjerelationer då de löper risk att utveckla allvarliga störningar. Rishel et al. (2007) har visat på att tonåringar frekvent har kontakt med andra vuxna utöver föräldrarna, exempelvis fastrar, farfäder, vuxna vänner till familjen, lärare etc. Dessa kontakter värderar tonåringarna högt och får därför antas fungera som socialt stöd. Något som föreliggande studie inte tagit med, men som det forskas alltmer kring, är tonåringars användande av internet för stöd och socialt umgänge. Ett användande som dessutom visat sig ha positiva effekter på tonåringars stress vid negativa livshändelser (Leung, 2007).

Tonåringars välmående och nöjdhet med livet

En betydande andel av de tonåringar som ”Mår dåligt”, ”Mår varken bra eller dåligt”, är ”Missnöjd med livet” eller är ”Varken nöjd eller missnöjd” ser ändå ljust på framtiden. Detta får anses tyda på en optimism för den egna framtiden. Som relaterat till i inledningen kan optimism hjälpa tonåringen att nå sina mål samt att öka sina ansträngningar för att nå dem. Men det finns även studier som påpekar att en viss grad av pessimism kan kortsiktigt tjäna som skydd mot besvikelser (Seginer, 2000).

De som utsätts för negativa livshändelser tenderar dock att tappa i förmågan att tänka optimistiskt (Sawyer, Pfeiffer & Spence, 2009) vilket ligger i linje med studiens resultat gällande de som ser mörkt på framtiden, inte mår bra och inte är nöjda med livet. Tidigare forskning visar att det är familjen som är den största bidragaren till tonåringens välmående (Dew & Huebner, 1994) och föreliggande studie tycks även bekräfta det. En följd av arbetslöshet och/eller långtidssjukskrivning kan vara att familjens ekonomi blir lidande. En bristande finansiell situation har visat sig sänka tonåringars nöjdhet med livet (Horstmanshof, Punsch, & Creed, 2008).

Rekommendationer

Då enkäten delas ut vartannat år i Uppsala Län rekommenderas att frågor gällande elevens familjesituation görs mer flexibla då de idag ej tar hänsyn till exempelvis samkönade föräldraskap.

Det ligger naturliga svårigheter i att samla in enkäter från ett så stort antal elever. Ett visst bortfall är att räkna med. Gruppen som ej besvarade frågeformuläret innehåller

(17)

med stor sannolikhet elever som mår riktigt dåligt. Antagandet bygger på faktumet att det alltid finns ett antal elever som har en mycket låg närvaro i skolan. Detta är ett problem som bör adresseras då det sannolikt är dessa elever som behöver mest hjälp. Man bör inom forskarvärlden titta på hur relationerna och processerna ser ut i de familjer där det finns familjemedlemmar som är arbetslösa eller långtidssjukskrivna. Individen har en tendens att antingen skuldbelägga/känna ilska eller känna empati beroende på huruvida man är av uppfattningen att tillståndet är självförvållat eller om situationen har uppstått oförskyllt (Weiner, 1993). Om det inom en redan drabbad familj förekommer skuldbeläggande leder det troligtvis till att stödet tonåringar behöver i sin utveckling blir drabbat.

Idag finns omfattande forskning kring familjer med kroniskt sjuka barn men inte mycket om hur det är för barn och tonåringar att växa upp med en långtidssjuk förälder. Det finns inte heller särskilt stor forskning kring hur tonåringar relaterar till sin egen framtid när det finns arbetslöshet hos föräldrarna. Dessa situationer bör påverka tonåringen långtgående då denne befinner sig i flertalet utvecklingsprocesser samtidigt, några av dem mycket känsliga.

Många forskare efterlyser mer objektiva mätningar i forskningen kring tonåringars utveckling. Men då det är tonåringens subjektiva uppfattningar som ligger till grund för dennes kognitiva processer, är det dessa som bör undersökas.

Metoddiskussion

Noteras bör, att kritik förekommer gällande DSM-IV kriterierna och dess effektivitet i att diagnostisera tonåringar (Saul, Grant & Carter, 2008; Scotti, Morris, McNeil & Hawkins, 1996).

Den externa reliabiliteten får anses vara god då enkäten används regelbundet av Landstinget i Uppsala Län. Likvärdiga enkäter används i ett flertal landsting och dessa utvärderas alltid och upptäcks nödvändiga förändringar genomförs dessa. Den interna reliabiliteten kan diskuteras då tidigare forskning menar att ungdomars självskattade uppgifter kan vara under- eller överrapporterade. Underrapporteringen kan avse beteenden som ej är riktigt accepterade. Dock är det oftast frekvensen som underrapporteras. Överrapportering sker oftast på grund av tre orsaker: 1) eleven vill gärna rapportera en händelse (exempelvis mobbning) även om det inte ryms inom tidsintervallet för frågan, detta för att det känns viktigt att berätta 2) minnesfel 3) eleven uppger för nöjes skull vissa riskbeteenden, dessa upptäcks dock oftast och kan därför uteslutas ur materialet. Den samlade bedömningen har då gjorts att även om risk för under- och överrapportering finnes, är felet försumbart (Sundell, 2003).

Användande av enkäter och självskattning i undersökningar kan vara problematiskt. Enkäten innehåller många frågor, men forskning har visat att ”social desirability”, en tendens att framställa sig och sin situation bättre än vad den är, förekommer även i kortare enkäter (Mattews, Baker, & Spillers, 2003). Tonåringars förmåga att förstå instruktioner samt tänka abstrakt om sig själva ökar med tiden (Soto, John, & Gosling, 2008) Detta kan ge att instruktioner kring enkäten missförstås och frågorna misstolkas.

(18)

Frågor kring den egna personen kan vara svåra att besvara om förmågan att tänka abstrakt kring självet inte är utvecklat. Forskarvärlden för en fortlöpande diskussion och kritik kring användandet av enkäter och självskattning. Dock finns även åsikter om att rätt formulerat och rätt använt är enkäter och självskattningar värdefulla verktyg (Howard, 1994; Spector, 1994).

Den interna validiteten i rapporten bör vara hög då kontrollfrågor analyserats i förhållande till framtidstro. Möjligheten finns dock att då man lyfter ett urval av frågor (en del) ur en relativt omfattande enkät (en helhet) påverkas resultatet. Den externa validiteten får anses vara god då generaliserbarheten i rapporten är hög då den behandlar två hela årskullar i ett län. Dock skall påpekas att då det är stora kulturella och sociala skillnader i att växa upp som tonåring världen över, är det som är generaliserbart till de nordiska länderna troligtvis inte tillämpbart exempelvis i Kinas provinser.

I inledningen tas här upp faktumet att framtidsorientering är något som utvecklas över tid hos tonåringarna. Föreliggande studie har ej kontrollerat för åldersskillnader hos undersökningsdeltagarna, vilket kan ha påverkat resultatet. Forskning visar att förmågan att planera framåt och förståelse för konsekvenser av beslut börjar öka vid 14-15 års ålder för att följaktligen vara högre vid 16-17 års ålder (Steinberg, L., et al., 2009).

Summering

Denna studies resultat indikerar att tonåringars framtidstro samvarierar med föräldrarnas arbetssituation. Föräldrarnas arbetssituation samvarierar signifikant med depression och tonåringarnas framtidstro samvarierar även den signifikant med dialog med föräldrarna, mående och nöjdhet med livet. En undersökning av hur den kausala kedjan går rekommenderas till forskningen. Om en familjesituation med arbetslöshet och långtidssjukskrivning ger så pass långtgående verkningar som föreliggande studie indikerar, bör man i en sådan situation inte bara se till den vuxne, utan även dennes familj. Viktigt är också, att om en tonåring inte mår bra bör familjesituationen undersökas, för att kunna sätta in korrekt hjälp.

Författaren vill dock tillägga att den största delen av tonåringarna ser ljust på framtiden, inte är deprimerade, mår bra, är nöjda med sitt liv och upplever att de har stöd hemifrån.

(19)

Referenser

Ackard, D. M., Neumark-Sztainer, D., Story, M., & Perry, C. (2006). Parent-child connectedness and behavioral and emotional health among adolescents. [Elektronisk version]. American Journal of Preventive Medicine, 2006, 30, 59-66.

Allgood-Merten, B., & Lewinsohn, P.M. (1999). Sex Differences and Adolescent Depression. [Elektronisk version].Journal of Abnormal Psychology, 99, 1, 55-63.

American Psychiatric Association (APA) (1994). Mini-D IV, diagnostiska kriterier enligt DSM-IV. Kristianstad, Pilgrim Press.

Benson, J. E., & Kirkpatrick Johnson, M. (2009). Adolescent family context and adult identity formation. [Elektronisk version].Journal of Family Issues, 30, 1265-1286.

Ben-Zur, H. (2003). Happy adolescents: The link between subjective well-being, internal resources, and parental factors. [Elektronisk version]. Journal of Youth and Adolescence, 32, 2, 67-79.

Bulanda, R. E., & Majumdar, D. (2009). Perceived parent-child relations and adolescent self-esteem. [Elektronisk version].Journal of Child and Family Studies, 18, 203-212.

Chaplin, T. M. (2006). Anger, happiness, and sadness: Associations with depressive symptoms in late adolescence. [Elektronisk version].Journal of Youth and Adolescence, 35, 6, 977-986.

Chen, H., Mechanic, D., & Hansell, S. (1998). A longitudinal study of self-awareness and depressed mode in adolescence. [Elektronisk version]. Journal of Youth and Adolescence, 27, 6, 719-734.

Cobb, S. (1976) Social support as a moderator of life stress. Psychosomatic Medicine, 38, 5, 300-314

Conger R. D., Jewsbury Conger K., & Matthews L. S. (1999). Pathways of economic influence on adolescent adjustment. [Elektronisk version].American Journal of Community Psychology, 27, 4, 519-541.

Dew, T., & Huebner, E. S. (1994). Adolescents´ perceived quality of life: An exploratory investigation. [Elektronisk version]. Journal of School Psychology, 32, 2, 185-199.

DeWall, C. N., Twenge, J. M., Gitter, S. A., & Baumeister, R. F. (2009). It’s the thought that counts: The role of hostile cognition in shaping aggressive responses to social exclusion. [Elektronisk version].Journal of Personality and Social Psychology, 96, 1, 45-59.

Emmanuelle, V. (2009). Inter-relationships among attachment to mother and father, self-esteem, and career indecision. [Elektronisk version].Journal of Vocational Behavior, 75, 91-99.

Fear, J. M, Champion, J. E., Reeslund, K. L., Forehand, R., Colletti, C., & Roberts, L. (2009). Parental depression and interparental conflict: Children and adolescents´self-blame and coping responses. [Elektronisk version].Journal of Family Psychology, 23, 5, 762-766.

Flanagan, C. A. (1990) Change in family work status: Effects on parent-adolescent decision making. [Elektronisk version]. Child Development, 61, 163-177.

Furman, W., & Buhrmeister, D. (1992) Age and sex differences in perceptions of networks of personal relationships. [Elektronisk version]. Child Development, 63, 103-115.

Garber, J., & Flynn, C. (2001). Predictors of depressive cognitions in young adolescents. [Elektronisk version].Cognitive Therapy and Research, 25, 4, 353-376.

(20)

Garnefski, N., & Doets, T. (2000) Perceived social support and dysfunctioning in “clinical” and “normal” adolescents. [Elektronisk version]. Journal of Adolescence, 23, 753-762.

Goldbeck L., Schmitz T. G., Besier T., Herschbach P., & Henrich G. (2007). Life satisfaction decreases during adolescence. [Elektronisk version].Quality of Life Research,16, 969-979.

Hankin, B. L., Mermelstein, R., & Roesch, L. (2007). Sex differences in adolescent depression: stress exposure and reactivity models. [Elektronisk version].Child Development, 78, 1, 279-295.

Harland, P., Reijneveld, S. A., Brugman, E., Verloove-Vanhorick, S. P., & Verhulst, F. C. (2002). Family factors and live events as risk factors for behavioral and emotional problems in children. [Elektronisk version].European Child & Adolescent Psychiatry, 11, 176-184.

Harold G. T., & Conger R. D. (1997). Marital conflict and the adolescent distress: The role of adolescent awareness. [Elektronisk version].Child Development, 68, 2, 333-350.

Hills, P., & Argyle, M. (2001). Emotional stability as a major dimension of happiness. [Elektronisk version].

Personal and Individual Differences, 31, 1357-1364.

Horstmanshof, L., Punch, R., & Creed, P. A. (2008) Environmental correlates of wellbeing among final-year high school students. [Elektronisk version]. Australian Journal of Psychology, 60, 2, 101-111.

Howard, G. S. (1994) Why do people say nasty things about self-reports? [Elektronisk version]. Journal of

Organizational Behavior, 15, 5, 399-404.

Jones, L. P. (1988). The effect of unemployment on children and adolescents. [Elektronisk version].Children and Youth Services Review, 10, 199-215.

Kalakoski, V., & Nurmi, J-E. (1998). Identity and educational transitions: Age differences in adolescent exploration and commitment related to education, occupation, and family. [Elektronisk version].Journal of Research on Adolescence, 8, 1, 29-47.

Kaltiala-Heino R., Rimpelä M., Rantanen P., & Laippala P. (2000). Adolescent depression: the role of discontiuities in life course and social support. [Elektronisk version].Journal of Affective Disorders, 64,

155-166.

Larson, R. W., Moneta, G., Richards, M. H., & Wilson, S. (2002). Continuity, stability, and change in daily emotional experience across adolescence. [Elektronisk version].Child Development, 73, 4, 1151-1165.

Lasko, D. S., & Field, T. M. (1996). Adolescent depressed mode and parental unhappiness. [Elektronisk version].Adolescence, 31, 121, 49-58.

Leung, L. (2007). Stressful life events, motives for internet use, and social support among digital kids. [Elektronisk version]. CyberPsychology & Behavior, 10, 2, 204-214.

Malmberg, L-E., Ehrman, J., & Lithén, T. (2005) Adolescents´ and parents´ future beliefs. [Elektronisk version]. Journal of Adolescence, 28, 709-723.

Marcia J. E. (1994). Ego identity and object relations. I Masling , J. M., och Bornstein, R. F. (red.). Empirical

Perspectives on Object Relations Theory, 5, 59-103

Mattews, B. A., Baker, F., & Spillers, R. L. (2003). How true is true? Assessing socially desirable response bias. [Elektronisk version]. Quality & Quantity, 37, 327-335.

Mayseless, O., & Miri, S. (2009). Too close for comfort: Inadequate boundaries with parents and individuation in late adolescent girls. [Elektronisk version].American Journal of Orthopsychiatry, 79, 2,

(21)

Murberg, T. A., & Bru, E. (2004). Social support, negative life events and emotional problems among Norwegian adolescents. [Elektronisk version].School Psychology International, 25, 387-403.

Neblett, N. G., & Cortina, K. S. (2006). Adolescents´ thoughts about parents’ jobs and their importance for adolescents´ future orientation. [Elektronisk version].Journal of Adolescence, 29, 795-811.

Needham, B. L. (2008). Reciprocal relationships between symptoms of depression and parental support during the transition from adolescence to young adulthood. [Elektronisk version].Journal of Youth and Adolescence, 37, 893-905.

Nurmi, J-E., (1991). How do adolescents see their future? A review of the development of future orientation and planning. [Elektronisk version].Developmental Review, 11, 1-59.

Olsson, A., Fahlén, I., & Janson S. (2008). Health behaviours, risk-taking and conceptual changes among schoolchildren aged 7 to 19 years in semi-rural Sweden. [Elektronisk version]. Child: care health and development, 34, 3, 302-309.

Olsson G. I., Nordström M-L., Arinell H., & von Knorring A-L. (1999). Adolescent depression and stressful life events. A case-control study within diagnostic subgroups. [Elektronisk version].Nordic Journal of Psychiatry, 53, 5, 339-346.

Olsson G. I., & von Knorring A-L. (1999). Adolescent depression: prevalence in Swedish high-school students. [Elektronisk version].Acta Psychiatrica Scandinavica, 99, 324-331.

Paley, B., Conger, R. D., & Harold, G.T. (2000). Parents’ affect, adolescent cognitive representations and adolescent social development. [Elektronisk version].Journal of Marriage and the Family, 6, 3, 761-776.

Peregoy, J. J., & Schliebner, C. T. (1990). Long-term employment: Effects and counselling interventions. [Elektronisk version].International Journal for the Advancement of Counselling, 13, 193-204.

Petersen, A. C., Sarigiani, P. A., & Kennedy, R. E. (1991). Adolescent depression: Why more girls? [Elektronisk version]. Journal of Youth and Adolescence, 20, 2, 247-271.

Peterson, C. (2000). The future of optimism. [Elektronisk version].American Psychologist, 55, 1, 44-55.

Plunkett, S. W., Henry, C. S., Robinson, L. C., Behnke A., & Falcon III, P. C. (2007). Adolescent perception of parental behaviors, adolescent self-esteem, and adolescent depressed mood. [Elektronisk version].

Journal of Child and Family Studies, 16, 760-772.

Rishel, C. W., Cottrell, L., Cottrell, S., Stanton, B., Gibson, C., & Bougher, K. (2007). Exploring adolescents´ relationship with non-parental adults using the Non-Parental Adult Inventory (N.P.A.I.). [Elektronisk version]. Child and Adolescent Social Work Journal, 24, 495-508.

Rolland, J. S. (1999). Parental illness and disability: a family systems framework. [Elektronisk version].

Journal of Family Therapy, 21, 242-266.

Saul, A. L., Grant, K. E., & Carter, J. S. (2008). Post-traumatic reactions in adolescents: How well do the DSM-IV PTSD criteria fit the real life experience of trauma exposed youth? [Elektronisk version].

Journal of Abnormal Child Psychology, 36, 915-925.

Sawyer, M. G., Pfeiffer, S., & Spence, S. H. (2009). Life events , coping and depressive symptoms among young adolescents. A one-year prospective study. [Elektronisk version].Journal of Affective Disorders, 117, 48-54.

(22)

Scotti, J.R., Morris, T. L., McNeil, C. B., & Hawkins, R. P. (1996). DSM-IV and disorders of childhood and adolescence: Can structural criteria be functional? [Elektronisk version]. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 6, 1177-1191.

Seginer, R. (2000). Defensive pessimism and optimism correlates of adolescent future orientation: A domain-specific analysis. [Elektronisk version].Journal of Adolescent Research, 15, 3, 307-326.

Seginer, R., & Lilach, E. (2004). How adolescents construct their future: the effect of loneliness on future orientation. [Elektronisk version].Journal of Adolescence, 27, 625-643.

Shute, N. (2009). The amazing teen brain. [Elektronisk version]. U.S. News & World Report, 146, 1, 37-39.

Silberg, J., Pickles, A., Rutter, M., Hewitt, J., Simonoff, E., Maes, H., et al. (1999). The influence of genetic factors and life stress on depression among adolescent girls. [Elektronisk version].Archives of General Psychiatry. 56, 225-232.

Sleskova, M., Salonna, F., Geckova A. M., Nagyova, I., Stewart, R. E., van Dijk, J. P., et al. (2006). Does parental unemployment affect adolescents’ health? [Elektronisk version].Journal of Adolescent Health, 38, 527-535.

Soto, C. J., John, O. P., & Gosling, S. D. (2008) The developmental psychosometrics of Big Five self-reports: Acquiescence, factor structure, coherence and differentiation from ages 10 to 20. [Elektronisk version].

Journal of Personality and Social Psycgology, 94, 4, 718-737.

Statisktiska Centralbyrån. (2009). Barn och Familjestatistik, Barnen en femtedel av Sveriges befolkning. Besökt 181209 på http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____255880.aspx.

Statisktiska Centralbyrån (2009). Barn och Familjestatistik, Föräldrarnas sysselsättning. Besökt 181209 på

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____151499.aspx.

Steinberg, L. D. (1981) Transformations in family relations at puberty. [Elektronisk version]. Developmental

Psychology, 17, 6, 833-840.

Steinberg, L., Graham, S., O´Brien, L., Woolard, J., Cauffman, E., & Banich, M. (2009). Age differences in future orientation and delay discounting. [Elektronisk version]. Child Development, 80, 1, 28-44.

Silberg, J., Pickles, A., Rutter. M., Hewitt, J., Simonoff, E., Maes, H., et al. (1999). The influence of genetic factors and life stress on depression among adolescent girls. [Elektronisk version]. Archives of Generel

Psychiatry, 56, 225-232.

Southall, D., & Roberts, J. E. (2002). Attributional style and self-esteem in vulnerability to adolescent depressive symptoms following life stress: A 14-week prospective study. [Elektronisk version]. Cognitive

Therapy and Research, 26, 5, 563-579.

Spector, P. E. (1994) Using self-report questionnaires in OB research: A comment on the use of a controversial method. [Elektronisk version]. Journal of Organizational Behavior, 15, 5, 385-392.

Stattin, H. (1995). The adolescent is a whole person. [Elektronisk version].Journal of Adolescent Research, 18, 381-386.

Sundell, K. (2003). Drog- och riskbeteenden hos Stockholmsungdomar, Resultat från 2002 års drogvaneinventering i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2.

Svanborg, P., & Ekselius, L. (2003). Self-assessment of DSM-IV criteria for major depression in psychiatric out- and inpatients. [Elektronisk version].Nordic Journal of Psychiatry, 57, 4, 291-296.

(23)

Trommsdorff, G., Lamm, H., & Schmidt, R. W. (1979). A longtitudinal study of adolescents´fututre orientation (time perspective). [Elektronisk version].Journal of Youth and Adolescence, 8, 2, 131-147.

Ungdomsstyrelsen (2003). De kallar oss unga. Ungdomsstyrelsens Attityd- och värderingsstudie 2003. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Waaktaar, T., Helmen Borge, A. I., Fundingsrud, H. P., Johnsen Christie, H., & Torgersen, S. (2004). The role of stressful life events in the development of depressive symptoms in adolescence – a longitudinal community study. [Elektronisk version].Journal of Adolescence, 27, 153-163.

Weiner, B. (1993). On Sin Versus Sickness, A Theory of Perceived Responsibility and Social Motivation. [Elektronisk version]. American Psychologist, 48, 9, 957-965.

Wickrama, K. A. S., Conger, R. D., Lorenz, F. O., & Elder Jr, G. H. (1998). Parental education and adolescent self-reported physical health. [Elektronisk version].Journal of Marriage and the Family, 60, 967-978.

Zeira, A., & Dekel, R. (2005). The self-image of adolescents and its relationship to their perceptions of the future. [Elektronisk version].International Social Work, 48, 177-191.