Kritisk granskning av XML, utifrån dess användning inom området Elektronisk handel
(HS-IDA-EA-00-304)
Mathias Börjesson (bmathias@algonet.se) Institutionen för datavetenskap
Högskolan i Skövde, Box 408 S-54128 Skövde, SWEDEN
Examensarbete på det systemvetenskapliga programmet under vårterminen 2000.
utifrån dess användning inom området Elektronisk handel.
Examensrapport inlämnad av Mathias Börjesson till Högskolan i Skövde, för Kandidatexamen (B.Sc.) vid Institutionen för Datavetenskap.
2000-06-06
Härmed intygas att allt material i denna rapport, vilket inte är mitt eget, har blivit tydligt identifierat och att inget material är inkluderat som tidigare använts för erhållande av annan examen.
Signerat: _______________________________________________
utifrån dess användning inom området Elektronisk handel
Mathias Börjesson (bmathias@algonet.se)
Sammanfattning
Alla prognoser tyder på en explosionsartad ökning för elektronisk handel, företag emellan. Detta ställer krav på att det tas fram verktyg och tekniker som möjliggör för små och medelstora företag att vara med och handla elektroniskt.
XML är något som bedöms ha stora möjligheter att underlätta denna process. XML är en standard som antogs 1998 av World Wide Web Consortium, W3C. XML är ett märkspråk som används för att strukturera data på ett sätt som är plattforms- och applikationsoberoende. Detta möjliggör för applikationer som har stöd för XML att utbyta information på ett sätt som tidigare inte var möjligt.
I undersökningen studerar jag fördelar och nackdelar och genomför en kritisk granskning av XML. Undersökningen genomfördes med litteraturstudie och intervju som metoder.
Det resultat jag kom fram till är att XML kommer spela en framträdande roll som meddelandeformat för informationsöverföring, då både internt inom verksamheter och externt mellan företag.
Nyckelord: XML, Elektronisk handel, Internet, EDI, B2B
1 Inledning ...1
2 Referensram och teoretisk bakgrund ...3
2.1 Vad är elektronisk handel? ... 3
2.2 Många fördelar med elektronisk handel ... 4
2.3 Nya affärsmodeller ... 5
2.4 EDI (Electronic Data Interchange) ... 6
2.4.1 Standardmeddelanden ... 7
2.4.2 EDI mjukvara ... 8
2.4.3 Datakommunikation... 8
2.5 Internet ... 8
2.6 XML (eXstensible Markup Language)... 9
2.6.1 Bakgrund ... 10
2.6.2 Varför XML? ... 10
3 Problemformulering ...12
3.1 Problembakgrund... 12
3.2 Problemprecisering ... 13
3.3 Avgränsning... 13
3.4 Förväntat resultat ... 14
4 Undersökningsmetodik ...15
4.1 Typer av undersökningar ... 15
4.2 Metoder ... 15
4.2.1 Litteraturstudie ... 16
4.2.2 Intervjuer ... 16
4.2.3 Enkäter ... 17
4.3 Motivering av metodval... 17
5 Genomförande...19
5.1 Syntax studie... 19
5.1.1 Teckenuppsättningar och lagringsformat ... 20
5.1.2 Ett dokuments uppbyggnad... 20
5.1.3 Dokument Typs Definition (DTD) ... 22
5.1.4 Namespaces... 24
5.1.5 Presentation ... 24
5.1.7 Allmänt... 25
5.2 Intervjuer... 26
5.2.1 XML-specialister... 26
5.2.2 IT-konsulter... 28
5.2.3 Storföretag... 29
6 Analys...31
6.1 Möjligheter... 31
6.2 Problem ... 32
6.3 Framtiden ... 33
7 Slutsatser ...35
8 Diskussion...36
8.1 Erfarenheter ... 36
8.2 Förslag till fortsatt arbete ... 36
8.2.1 Microsoft BizTalk ... 36
8.2.2 Begreppsvärld, definitioner inom XML... 37
8.2.3 Fallstudie av implementering... 37
Referenser...38
1 Inledning
Elektronisk handel är ett ämnesområde som det sker en stor fokusering på nuförtiden.
Många namn och beteckningar används, e-handel, e-commerce, e-business och elektroniska affärer. Fredholm (1999) menar att elektroniska affärer är ett något vidare begrepp än elektronisk handel, det innebär mer än bara handel så som betalningar, transporter och försäkringar.
Områdets tillväxt är snabb, detta menar Fredholm (1999) beror till stor del på de möjligheter som skapats med Internet.
Handel över Internet visar på mycket snabb tillväxt, det amerikanska analysföretaget Morgan Stanley skriver t.ex. i en rapport så här ”We believe the Internet represents the potential creation of the greatest, most efficient distribution vehicle in the history of the planet.” (1997 i Sandén, 1998, s. 11).
Sveriges tekniska attachéer skriver i sin utlandsrapport (Pålsson 1998:01) att efter World Wide Webs (WWW) genombrott har Internet gått från att vara ett instrument för forskare, studenter och övriga datorteknikintresserade, till att bli betraktat som ett viktigt verktyg för att bedriva handel.
Med Internet har den elektroniska handeln öppnats för konsumenter och småföretag att vara med och dra nytta av de effektivare handelsprocedurerna som elektroniska affärer innebär (Fredholm 1999).
En annan faktor som driver användningen av elektronisk handel är ändrade affärsprocesser, vilket enligt Pålsson (1998:02) innebär en välutvecklad värdekedja, det vill säga leverantörs- och distributionskedja. Denna länkar samman leverantörer, tillverkare, kunder och återförsäljare i en kedja för att utveckla och leverera produkter.
I ett sådant nära samarbete utbyts det mycket information och många affärstransaktioner utförs. För att fortsatt vara konkurrenskraftiga måste kostnaden för alla transaktioner hållas på en så låg nivå som möjligt.
Vidare ställs det också krav från stora företag och statliga myndigheter, att deras leverantörer ska kunna sköta affärskommunikationen elektroniskt.
Då traditionell Electronic Data Interchange (EDI)1 använts med EDIFACT2 som meddelande standard för elektronisk handel, har detta skett mellan företag och i praktiken nästan uteslutande mellan stora företag. EDIFACT upplevs som en kostsam och komplex process (Fredholm 1999). Dessa två faktorer har medfört att många små och medelstora företag inte kunnat gå över till att utföra sina transaktioner elektroniskt.
1EDI, elektronisk meddelandeutväxling av strukturerad information, direkt mellan applikationer, enligt ett standardiserat format (Fredholm 1995).
2 Electronic Data Interchange For Administration, Commerce and Transport. Det av FN administrerande projektet för elektronisk överföring av information, bestående av en samling regelverk och periodvis utkommande kataloger med meddelanden (Fredholm 1995).
Den snabba utvecklingen av den nya världsekonomin leder till att det skapas ett behov av enkla, billiga men samtidigt flexibla och hållbara standarder. En sådan standard är XML (eXstensible Markup Language), XML är ett märkspråk som bedöms ha stora förutsättningar att bli den mest använda standarden för elektronisk informationsspridning. Om en övergång från EDIFACT till XML är möjlig, kan kostnaden per transaktion hållas nere. Detta dessutom till en lägre initialkostnad än vad som är fallet med EDIFACT:s mjukvaror och kommunikationslösningar, vilket skulle innebära att även små aktörer skulle kunna dra nytta av de fördelar som finns med elektronisk handel.
Eftersom XML har fått så mycket positivt skrivit om sig, saknar jag en saklig granskning av de svårigheter som faktiskt föreligger. Mycket av det material som finns, är skrivit av företag som håller på att utveckla lösningar, vilket leder till att detta material givetvis får en vinkling mot de positiva sidorna av XML.
2 Referensram och teoretisk bakgrund
I detta kapitel kommer jag att ta upp och förklara begrepp och definitioner som kommer att ligga till grund för förståelsen av den problemformulering som presenteras i kapitel 3.
2.1 Vad är elektronisk handel?
Varje dag skapar ett företag en stor volym pappersdokument. Dessa dokument kan utgöras av allt från inköpsorder och fakturor till produktkataloger och försäljningsrapporter. Dokumenten skapar det nödvändiga informationsflöde som föregår, åtföljer eller följer på hanteringen av de fysiska varorna i samband med en kommersiell transaktion. Störningar i informations- eller varuflödet leder ofta till betydande kostnadsökningar eller intäktsförluster.
Pappersdokumenten skrivs ut och kopieras innan den information som dessa innehåller till slut skickas via post eller fax. Affärsparten i andra änden knappar åter in hela denna informationsmängd i sitt datasystem för vidare behandling.
En allt större mängd företag har funnit ovanstående process långsam, kostsam och opålitlig. Behovet av en snabbare, billigare och säkrare lösning för att utbyta kommersiella data har hög prioritet inom många företag och organisationer (EAN 1996). Det är här elektronisk handel fyller sin funktion, genom återanvändning av data, minskad risk för fel, samt att snabbare flöden av information leder till förbättrade möjligheter till planering och uppföljning.
Det finns en strävan av att minska dessa kringkostnader som inte medför något mervärde, t.ex. administrativa kostnader. Dessa kringkostnader brukar benämnas transaktionskostnader och omfattar alla slags kostnader för att t.ex. inför ett köp, informera sig om marknaden, för att förhandla och träffa avtal och för att övervaka och kontrollera genomförande av kontrakt.
Enligt Downes & Mui (1998) finns det sex olika typer av transaktionskostnader:
1. Kostnader för sökning, den kostnad det tar i tid för köpare och säljare att hitta varandra på den öppna marknaden.
2. Informationskostnader, för köparen innebär detta att han måste ta till sig information om produkten så som pris, kvalitet, garantier och dylikt. För säljaren innebär det att undersöka köparens seriositet och finansiella ställning.
3. Kostnader vid upphandling: telefonsamtal, möten, brev, fax, representation och dylikt.
4. Kostnader för beslut: för köparen innebär det att utvärdera säljaren erbjudande jämfört med vad andra har att erbjuda.
5. Kostnader för kvalitets kontroll: Kontroll av att produkterna kom inom rätt leveranstid och att de höll den kvalitet som var överenskommit i avtalet.
6. Kostnader för upprättande av avtal: Parterna måste komma överens om vilka villkor som ska gälla, t.ex. straffräntor och dylikt.
2.2 Många fördelar med elektronisk handel
Enligt Fredholm (1999) finns det en rad direkta fördelar med att gå över till att använda sig av elektronisk handel. Lägre kostnader nås genom att manuellt arbete som registrering och kontroll minskar. Information kan registreras en gång för att sedan återanvändas många gånger av flera olika parter, både internt och externt.
Vidare innebär minskat manuellt arbete större säkerhet i form av färre fel. I många fall kan kortare ledtider nås och geografiska skillnader suddas ut. Köpare och säljare kommer närmare varandra vilket gör att lagret kan minskas samtidigt som leveranssäkerheten förbättras. Snabbare, säkrare och mer komplett information gör att planering kan förbättras och uppföljning förfinas.
Fördelarna med elektronisk handel kommer inte alltid på det sätt man förväntar sig i ett initialt skede. Ett brittiskt analysföretag gjorde en intressant studie som byggde på intervjuer av ett 100-tal europeiska företag som stod inför att införa EDI (Fredholm 1999).
Företagen ombads rangordna mellan följande sex möjliga positiva effekter med EDI- användning, där de tre första kan sägas vara mer konkreta och lättare att kalkylera, och de tre senare betydligt mer abstrakta och svårare att kalkylera:
• Minskad pappersanvändning
• Bättre lagerstyrning
• Kostnadsreduktion
• Bättre konkurrensförmåga
• Ökad kundservice
• Effektivare informationsflöde
Alternativen ovan är presenterade i den ordning resultatet blev. Det intressanta med undersökningen är att analysföretaget gick tillbaka ett år senare och bad företagen göra en rangordning utifrån det faktiska utfallet, nu blev resultatet det omvända. De tre abstrakta skälen kom i topp, med effektivare informationsflöde som god etta och minskad pappersreduktion på sista plats! Det ska noteras att det inte innebar att företagen ansåg att utfallet för de tre mer konkreta faktorerna var dålig, utan helt enkelt att de tre abstrakta hade fått större betydelse. Kanske ökade också förståelsen för den praktiska betydelsen av de abstrakta faktorerna (Fredholm 1999).
Nackdelar finns det? En faktor som kan uppfattas som negativ är att det varit en kostsam process (Fredholm 1999) att gå över till elektronisk handel. Då både vad det gäller kommunikationslösningar och programvara.
2.3 Nya affärsmodeller
Förr jobbade många enligt principen ”från ax till limpa”. Ford i Detroit hade i ena änden av fabriksområdet hamnen, där togs råvaror som järnmalm in och i andra ändan av området rullade färdiga bilar ut (Fredholm 1999). Dagens företag ser annorlunda ut, Fredholm (1999) skriver –”En tydlig trend inom näringslivet idag, är att fokusera på sin kärnverksamhet och låta andra företag ta hand om resten, något som för de företagen kan vara deras kärnverksamhet”.
Pålsson (1998:02) ser också nyttan med detta. Han anser att istället för att ha fokuserat på en intern effektiviseringsprocess har övergången gått mot en extern effektivisering. Det är viktigt att ha en välutvecklad värdekedja, det vill säga leverantörs- och distributionskedja. Denna länkar samman leverantörer, tillverkare, kunder och återförsäljare i en kedja för att utveckla och leverera produkter
Dagens företag lägger över allt större ansvar på vissa utvalda leverantörer, dessa har i sin tur underleverantörer. Informationssystemen byggs upp så att alla parter i värdekedjan kan ha tillgång till all information, vilket gör att hela kedjan blir effektivare (Fredholm 1999). Också här är Pålsson överens med Fredholm, han anser att framgång för ett företag kommer att styras av hur väl man förstår kundens behov, samt förmågan att snabbt ställa om då dessa behov ändras. Kostnader och tid för detta har tidigare ofta varit beroende av osäkerhet i leverantörskedjan.
Ett talande exempel på vad som kan ske när förutsättningarna för ett företag ändras fick Encyclopaedia Britannica erfara. Företaget har anor från 1768 och sålde år 1990 uppslagsverk för 650 miljoner dollar. Något senare började Microsoft ge ut CD- lexikonet Encarta, som kostade 50 dollar och alla som köpte en Windows-dator fick det gratis.
På fem år sjönk Britannicas försäljning med 80 procent. Bolaget bjöds ut till försäljning i 18 månader utan att det fanns någon köpare. Sedan i höstas finns all text fritt tillgänglig på http://www.britannica.com och hela verket säljs även på CD för 49,95 dollar (Kapital 2000).
Företaget valde alltså att göra hela sin samlade databank offentlig, detta ledde till många besökare och en sida som kunde generera reklamintäkter och goodwill istället.
En affärsmodell som istället utgår från kundbehoven innebär ett fundamentalt steg från en push modell, där producenter och leverantörer försöker hitta marknader för sina varor, till en pull metod. Vilken innebär att slutförsäljarnas (eller deras kunders) behov driver själva distributionskedjan. Istället för att enbart konkurrera med pris och kvalitet, konkurrerar man även med att leverera rätt produkt, i rätt mängd och framför allt i rätt tid. ”Just In Time”- tillverkning (JIT)3, kontinuerlig påfyllning av varor och en mer koordinerad logistikhantering är nyckelord menar (Pålsson 1998:02).
3Just in Time. Koncept för att effektivisera varuflöden och minska lager (Fredholm 1995).
När man använder sig av kundstyrd produktion och JIT kan lagren hållas minimala och på detta sätt minska det kapital som är bundet.
Kapital ska användas till produktutveckling och marknadsföring istället för att ligga bundet i lager som inte behövs (Fredholm 1999).
2.4 EDI (Electronic Data Interchange)
EDI används mellan organisationer som har ett regelbundet återkommande utbyte av strukturerad information. Pålsson (1998:01) definierar att EDI är, utbytande av affärsdokument mellan två organisationers datorer på applikationsnivå.
Fredholm (1999) ger ingen definition av vad EDI är, utan anser att följande kriterier bör vara uppfyllda för att det ska kallas EDI-kommunikation:
• Direkt kommunikation mellan informationssystem, internt eller externt, via telekommunikation eller lokala nätverk. Alltså utan manuella arbetsinslag och inte via diskett eller annat flyttbart lagringsmedia.
• Standardiserat format, t.ex. EDIFACT. Alltså inte ett egendefinierat filformat.
• Strukturerad information, sådant man tidigare använt blanketter till.
• Processbart hos mottagaren. Det ska inte behövas manuella insatser för att få data registrerat i det mottagande administrativa systemet.
• Oberoende av hårdvaruplattform, operativsystem, datatyp, typ av informationssystem, tid och kommunikationsmetod hos de olika parterna.
• Tillförlitligt är ett nyckelord. EDI innebär ofta att system utbyter data automatiskt utan mänskliga kontroller vilket gör att eventuella fel kan orsaka stor skada. Aspekter som inbyggda kontroller i systemen och säkerhet vid överföringen blir därför mycket viktiga.
• Baserat på avtal, dvs. mellan parter som redan har ett etablerat samarbete.
Fredholms syn på EDI stämmer ganska väl överens med Pålssons. Fredholms är väl detaljerad medan Pålssons definition inte tar upp att det är strukturerad information och standardiserade filformat.
Användningen av standarder innebär att datamängden eller informationen som utbyts kan kännas igen, till både innehåll, betydelse och format. Detta möjliggör att informationen kan behandlas automatiskt och otvetydigt. När två företag beslutar att genomföra EDI kommer man definitionsmässigt överens om vilka data som ska utbytas och formen för detta. Införandet av EDI medför ofta en djupare samverkan och ett ömsesidigt utbyte av information mellan parterna. Detta bidrar till ett fördjupat partnerskap mellan handelsparterna.
De tre komponenterna eller byggklossarna i ett EDI-system är: standardmeddelanden, mjukvara för EDI och datakommunikation.
2.4.1 Standardmeddelanden
Som nämnts ovan är det viktigt att bägge parter pratar samma ”språk”. En jämförelse med människor kan exempelvis vara en person från Japan och en från Turkiet dessa kan inte förstå varandra utan inblandning av en tolk. För att lösa sådana språkförbistringar använder man sig av standarder. En sådan internationell standard är EDIFACT vilket är en förkortning av ”Electronic Data Interchange For Administration, Commerce and Transport”. EDIFACT är en standard som lades fram 1988 av Förenta Nationerna (FN). EDIFACT beskriver syntaxen på det som ska överföras, men säger inget om hur detta ska ske, mer om hur överföringen ska ske i kapitlet datakommunikation.
Enligt Fredholm (1999) finns det tolv olika arbetsgrupper som utvecklar meddelanden, dessa arbetsgrupper lägger sedan fram förslag på standardmeddelanden.
FN godkänner färdiga meddelanden och sätter på stämpeln ”United Nation Standard Message” (UNSM). De tolv grupperna är verksamma inom områdena:
• Handel och Industri
• Transport
• Tull och Beskattning
• Finans
• Arkitektur, Konstruktion och Byggnation
• Statistik
• Försäkring
• Resor, Turism och Fritid
• Hälso- och Sjukvård
• Socialförsäkring, anställning och Utbildning
• Juridik och Revision
• Offentlig upphandling
Syntaxen är EDIFACT-språkets grammatik, innehållande strukturer för uppbyggnad av meddelanden och dess segment och dataelement, samt principer för identifiering, separering och logiska kopplingar mellan dem. Syntaxreglerna för EDIFACT- meddelanden är både FN- och ISO-standard4, med beteckningen ISO 9735.
Standarden har även översatts till en svensk standard SS-ISO 9735 och ges ut av SIS5. Utmärkande för EDIFACT:s syntaxregler är enligt Fredholm (1999):
• Hierarkisk strukturering
• Separation genom speciella tecken
• Variabla längder för data
• De ingående enheterna är antingen obligatoriska eller villkorliga.
4International Standards Organisations
5Standardiseringskommissionen i Sverige
2.4.2 EDI mjukvara
Den grundläggande uppgiften för EDI-programvaran, vanligtvis benämnd som EDI- konverterare, är att översätta inkommande meddelanden enligt t.ex. standarden EDIFACT till affärssystemets interna filformat. Det omvända gäller för utgående meddelanden.
Förutom konverteringsfunktionen innehåller EDI-mjukvara också ytterligare funktioner, som hantering av flera olika meddelandestandard och meddelandeversioner, upprätthållande av partnerprofiler, gränssnitt mot applikationer, en kommunikationsmodul avsedd för direktkommunikation eller för kommunikation via ett eller flera VANS-företag (kommunikationsbrevlåda), styrinformation för in- och utgående meddelanden inklusive loggningar för uppföljning, menyer för manuell dataregistrering samt säkerhets- eller behörighetskontroll via lösenord (EAN 1996).
2.4.3 Datakommunikation
Det finns olika kommunikationslösningar att välja på, antingen kan kommunikationen ske direkt mellan parterna eller via ett Value Added Network (VAN). Ett VAN- företag är ett slags mellanled i transporten av EDI-meddelanden där VAN-företagets kunder har en central brevlåda i nätet, där meddelande hämtas och lämnas när det passar. Förutom brevlådan kan VAN-leverantörerna addera ytterliggare tjänster för kunderna att välja mellan. Dessa tjänster kan vara att t.ex. översätta mellan olika filformat (Fredholm 1999).
Den direkta kommunikationen mellan två företag går antingen via en fast eller uppkopplad förbindelse
Fredholm (1999) definierar de två typer så här:
Uppkopplad förbindelse, är den enklaste typen som innebär att systemen ska kopplas upp och ner för varje gång en överföring ska ske.
Fast förbindelse, innebär att förbindelsen alltid är uppkopplad. Denna används då stora volymer ska överföras och när kraven på säkerhet är viktig. Fast förbindelse sker oftast med en fast kabel men kan också ske via satellit eller radiolänk.
2.5 Internet
Enligt en rapport från US Department of Commerce, sammanställd 1998 (TELDOK 2000), växer Internet globalt sett snabbare än vad något annat informationstekniskt verktyg gjort tidigare. Radion var i bruk i 38 år innan den apparaten köpts av 50 miljoner lyssnare. TV tog 13 år på sig att nå samma antal tittare, d.v.s. 50 miljoner.
Internet passerade den gränsen redan efter fyra års spridning. I slutet av 1998 fanns det 100 miljoner användare världen över och i början av 1999, 153 miljoner användare. Handelsdepartementet uppger att trafiken på Internet fördubblas var hundrade dag (TELDOK 2000).
Det framstår allt mer klart att den elektroniska affärsinformation som skickas mellan företagen allt mer kommer att flyttas över till Internet. Fortfarande finns dock en viss
tveksamhet hos många till att använda Internet för affärstransaktioner. Det är rädsla för intrång av hackers och konkurrenter tillsammans med tveksamhet för framkomlighet som orsakar denna tveksamhet menar Fredholm (1998).
För att dessa problem ska kunna lösas krävs det enligt Fredholm (1998) bland annat att det behöver etableras en infrastruktur för säker näthandel. Med detta menas att det måste finnas ett fullgott skydd mot förvanskning av den information som skickas.
Men det är inte bara säkerhetsteknik som måste utvecklas och användas. Tekniken finns till stora delar redan. Det som enligt Fredholm (1998) behövs mest är samordning av standarder och lagstiftning. Framför allt gäller det för området digitala signaturer och kryptering.
Idag finns det två olika tekniska lösningar för ett företag som vill börja handla elektroniskt, det ena är som tidigare nämnts EDI och det andra är webbhandel. Med EDI får ett företag i hög grad automatiserade lösningar som skapar mycket rationella flöden mellan två företag. Nackdelen är att kostnaden för att upprätta ett sådant flöde oftast är väldigt hög. Webbhandel blir en betydligt billigare lösning men å andra sidan blir det inte lika effektivt. Det intressanta är att de olika teknikerna håller på att smälta samman för företag som vill handla ”Business to business”.
2.6 XML (eXstensible Markup Language)
XML startade som ett obestämt projekt av en liten grupp hängivna SGML6-experter som var övertygade om att världen behövde något mer kraftfullt än HTML7.
Trots att XML ännu inte tagit världen med storm är det ändå redo att revolutionera Internet och leda vägen till en ny era av elektronisk kommers (North&Hermans 1999).
Introduktionen av HTTP8 och HTML utgjorde tillsammans grunden för den explosionsartade utveckling av Internet som ledde fram till World Wide Web.
Utvecklingen fortsätter med hög fart, men hålls tillbaka av att HTML inte räcker till för att skapa mer avancerade tillämpningar. En alternativ lösning på detta finns sedan 1998 då specifikationen till XML blev tillgänglig.
XML är ett språk som används för att definiera nya språk. Dessa ska sedan användas för att utbyta data på ett smartare sätt än dagens HTML dokument som inte beskriver innehållet, och textfiler som inte beskriver strukturen i dokumentet. Statskontoret (1999) beskriver XML som ett mer avancerat språk, eller egentligen ett metaspråk, för att hantera information på ett strukturerat sätt.
6Standard Generalized Markup Language, internationell ISO-standard som gett upphov till HTML och XML (Statskontoret 1999).
7Hyper Text Markup Language, det format som huvudsakligen används för publisering av information på WWW idag (Statskontoret 1999).
8 Hyper Text Transfer Protocoll, det överföringsprotokoll som används på WWW (Stadskontoret 1999).
Utvecklingen av XML är resultatet av ett arbete där tanken har varit att komplettera enkelheten hos HTML med flexibiliteten hos SGML. XML är en delmängd av SGML och utvecklat för att kunna användas över Internet. Specifikationen för SGML är på mer än 500 sidor, medan specifikationen för XML täcker upp cirka 40 sidor.
Specifikationerna har utarbetats av World Wide Web Consortium (W3C). Bakom konsortiet står en hel rad med kända företag så som Microsoft, Netscape, IBM, Oracle och SUN bland flera.
2.6.1 Bakgrund
Under 1970-talet och början av 1980-talet upplevde man stora problem med att utbyta information mellan olika datorer och system. I vissa fall var det omöjligt och man fick helt enkelt skapa informationen på nytt, i andra fall kunde det lösas med hjälp av konverteringar. Detta problem ledde till att SGML togs fram, SGML är sedan 1986 en internationell ISO-standard. SGML är ett språk för att definiera ett dokuments struktur och koda informationen på ett applikations- och plattformsoberoende sätt. SGML används idag i större omfattning än vad som är allmänt känt. De främsta användningsområdena är stora tillämpningar med komplex information och med lång livslängd, som används bland annat inom telekomindustri, fordonsindustri och läkemedelsindustri (Stadskontoret 1999).
SGML har utvecklats med intentionen att lösa ett antal konkreta problem. Tanken är att SGML ska underlätta utbytet av information mellan användare av olika datorer och plattformar, SGML ska:
• underlätta återanvändning av information
• fungera som en mall för att strukturera information
• ge förutsättningar för att skapa mer intelligenta informationslösningar
SGML är en väldigt omfattande standard som klarar att uppfylla de flesta önskemål med avseende på strukturering och länkning av information. Denna flexibilitet kräver en stor och komplex standard i grunden, detta har lett till att många betraktar SGML som en alltför svårarbetad standard.
2.6.2 Varför XML?
Problemet med HTML har sin grund i att man bara har tillgång till en begränsad mängd fördefinierade märkord. Dessa märkord räcker inte alltid till för att skapa mer avancerade presentationer och tillämpningar.
När webben fick sitt verkliga genombrott i mitten på 90-talet var det huvudsakliga användningsområdet publicering. Alla företag och organisationer skulle ha en egen hemsida där man ofta presenterade övergripande information om verksamheten. I takt med den tekniska utvecklingen och en ökande mognad hos användarna började Internettekniken användas även internt. I Intranäten handlade det fortfarande i
huvudsak om publicering men också om tillämpningar för t.ex. bokning av möteslokaler, ekonomisk rapportering och kvalitetssäkring. Man började också koppla databaser till tillämpningarna på Intranäten. Efter en tids prövande vågade man sig även på att bygga Internettillämpningar där man släppte in användarna direkt mot de interna systemen genom väldefinierade gränssnitt, bl. a såg de första Internetbankerna dagens ljus.
Fler och fler började upptäcka att HTML hade ganska stora begränsningar men det gick ofta att komma runt problemen. Den största utmaningen var att hålla systemen uppdaterade i takt med utvecklingen av nya webbläsare och utökning av HTML. Idag har vi tagit ytterligare ett steg uppför komplexitetstrappan i Internet-utvecklingen och det finns gott om exempel på verksamhetskritiska tillämpningar på Internet. Som exempel kan nämnas Internetbankerna, elektroniska affärer och spelverksamhet.
Självfallet är det helt avgörande att tekniken bakom de här lösningarna är pålitlig och att det är lätt att uppdatera informationen, att säkerheten är tillförlitlig och att systemen är skalbara när användarna blir fler. En timmes avbrott i ett verksamhetskritiskt system kan få stora konsekvenser. Det är här XML kommer in i bilden, som ett mer avancerat format för att hantera information.
HTML klarar helt enkelt inte av att leva upp till alla dessa krav eftersom det är utvecklat för att presentera relativt enkel information, inte för att bygga verksamhetskritiska tillämpningar på (Statskontoret 1999).
3 Problemformulering
Detta kapitel kommer att innehålla en närmare precisering av den frågeställning jag ska försöka besvara med detta arbete. Vilka avgränsningar inom problemområdet som görs samt det förväntade resultatet.
3.1 Problembakgrund
Då traditionell EDI är en komplex och dyr väg att välja anser jag att det vore av vikt att titta på om och hur XML kan uppfylla de högt ställda förväntningar som finns.
Detta för att möjliggöra för små och medelstora företag att börja använda sig av elektronisk affärskommunikation på villkor som passar för dem.
Eller är det kanske så att XML bara är ett modeord som inte visar sig så flexibelt och lättarbetat som alla förutsäger.
XML är enligt många den standard som kommer att bli den självklara i framtiden, vad det gäller informationsöverföring. Göran Ramfors, marknadschef på TietoEnator Information och media, säger så här (Dagens Industri 2000-01-13):
-För varje år som vi avvaktar utan att införa XML-framtidens dataspråk som alla program kan läsa – så växer berget av dokument att konvertera. Stat, landsting och kommun kan spara tid och pengar på att inte vänta längre.
Staten kan göra en insats för näringslivet och demokratin genom att inte tveka. Den initierade datoranvändaren kommer ihåg den explosionsartade utvecklingen av Internet, som ledde till skapandet av World Wide Web, möjliggjordes av ett språk som heter HTML- Hyper Text Markup Language.
Detta språk är tillräckligt bra för det huvudsakliga syfte som det skapades för, nämligen att tillverka hemsidor med övergripande information om företeelser, personer, företag eller organisationer.
Men tillämpningen av Internet är idag mycket större än så. Internetbanker, elektronisk handel och annan verksamhet ställer krav på en tillförlitlig teknik. Det ska vara lätt att uppdatera informationen, och systemen måste vara skalbara om användarna blir fler.
Detta klarar inte HTML. Det gör däremot XML, ett Internetanpassat dotterspråk till det mer avancerade SGML- Standard Generalized Markup Language.
Liknande profetior kommer från många av storföretagen inom IT-branschen, XML kommer att bli framtidens standard för informations behandling.
Efter att ha studerat problemområdet har jag insett att det finns mycket positivt med XML så som:
• Kan distribueras över Internet, vilket medför en billig kommunikationslösning
• Är en W3C standard
• Plattformsoberoende
• Använder ISO 10646 9 (Unicode) istället för ASCII, alla världens tecken kan stödjas
• Enkelt men samtidigt flexibelt
• Läsbart av både människa och maskin
• Kräver inga dyra programvaror
Men samtidigt har jag insett att det finns hinder och svårigheter på vägen innan XML kan spela den framträdande roll som många förutsäger. Den obeprövade och omogna standarden XML har inte hunnit sätta sig.
Enkelheten som var HTML:s främsta vapen för framgång, håller den på att gå förlorad i och med att W3C hela tiden tillsätter arbetsgrupper för att modifiera och lägga till nya egenskaper för XML. I vissa fall behövs säkerligen förbättringar, men istället för att stabilisera standarden kommer det tillägg med olika versionsnummer som ökar på komplexiteten.
I och med att det går att definiera egna märkord i XML måste det till scheman och definitioner som kan tolka vad man får och inte får skriva i sitt XML dokument.
Dessa scheman utvecklas av en massa olika intressenter vilket leder till att hjulet uppfinns gång på gång. Det innebär också att det sida vid sida finns en massa vokabulärer att välja bland, vilken ska väljas och kommer mina handelspartner fram till samma som jag?
Den beskrivning av verkligheten som görs i ett XML-dokument är hierarkisk, är detta bästa sättet att göra det på? Inom databasområdet övergavs dessa tankar för länge sen, hur blir det för XML?
Kombinationen XML-Elektronisk handel är intressant att utvärdera, då detta kan möjliggöra, att de små företagen genom minskade kostnader och en lägre komplexitet kan använda sig av elektroniskt handel. XML skapades inte som meddelandeformat för elektronisk handel, utan skapades för att öka på WWW:s funktionalitet. Detta medför att kombinationen XML-Elektronisk handel behöver studeras närmare.
3.2 Problemprecisering
• Genomföra en kritisk granskning av XML, utifrån dess användning inom området elektronisk handel.
3.3 Avgränsning
För att kunna avgöra om XML har potential till att bli en använd standard för elektronisk handel kommer jag att titta på syntaxen, dvs. språket. Om det finns stöd för att skapa standardiserade funktionella dokument för elektronisk affärskommunikation. För att avgöra detta kommer jag att studera litteratur så som böcker, artiklar och vetenskapliga rapporter inom området, samt göra intervjuer.
9Teckenuppsättning med upp till 32-bitars teckenrepresentation.
Intervjuunderlaget ska komma från flera olika synsätt på området, dels vill jag höra vad de som specialiserat sig på XML har att säga. Hur ser de traditionella IT- konsulterna på XML, samt höra vad storföretagen som redan har en fungerande strategi för elektronisk handel säger om XML.
3.4 Förväntat resultat
Det resultat jag förväntar mig att få fram av min undersökning är om mina farhågor om problemen är obefogade, XML kanske är så bra som alla säger.
Eller om det verkligen föreligger så stora problem att elektronisk handel inte kommer att bedrivas med hjälp av XML.
4 Undersökningsmetodik
I detta kapitel kommer en genomgång av de olika undersökningsmetoder som är applicerbara på min problemställning att göras. Samt motiveringar till varför val av en viss metod har skett.
4.1 Typer av undersökningar
Patel & Davidson (1994) identifierar tre olika typer av undersökningar.
Explorativa undersökningar används när det finns luckor i vår kunskap och undersökningen blir utforskande. Det främsta syftet med explorativa undersökningar är att inhämta så mycket kunskap som möjligt om ett bestämt problemområde. Detta innebär ett försök till att belysa problemområdet allsidigt.
Deskriptiva undersökningar används inom problemområden där det redan finns en mängd kunskap, då kommer undersökningen att vara beskrivande. Vid deskriptiva undersökningar begränsas undersökningen till några aspekter av de fenomen som ska undersökas. De beskrivningar som görs av dessa aspekter är detaljerade och grundliga.
Hypotesprövande undersökningar passar inom problemområden där kunskapsmängden blivit ännu mer omfattande och teorier har utvecklats. Detta förutsätter att det finns tillräckligt med kunskap inom ett område så att det går att härleda antaganden från teorin, om förhållanden i verkligheten.
Dessa tre typer av undersökningar genomförs för det mesta som separata undersökningar. Men Patel och Davidson (1994) menar att två eller alla tre typerna kan förekomma och ger följande exempel: Undersökningsproblemet som finns är beskrivande men det saknas kunskap som visar vilka aspekter som är de viktiga för just den beskrivning som ska göras. Då inleds undersökningen med en explorativ studie som genom sin allsidiga belysning av problemområdet visar på vad inriktningen i den deskriptiva studien ska ligga på.
4.2 Metoder
De metoder som kan anses vara relevanta för min undersökning är:
• litteraturstudie
• intervjuer
• enkäter
4.2.1 Litteraturstudie
Enligt Patel & Davidson är de vanligaste källorna för att inhämta kunskap följande:
• böcker
• artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter
• rapporter
För att sammanställa och systematisera den kunskap som finns inom ett problemområde används böcker. Vilket innebär att det är i böcker som teorier och modeller är utvecklade i sin helhet. De senaste rönen inom ett problemområde återfinns inte i böcker av den enkla anledningen att det tar en viss tid i anspråk att författa, trycka och distribuera böcker.
För att hitta de senaste rönen inom ett problemområde studeras istället artiklar, rapporter och konferensskrifter.
Den kunskap som inhämtas ur ovanstående källor ska granskas kritiskt och jämföras, detta för att uppnå en så samlad och korrekt bild av ämnet som möjligt. I inledningsfasen av undersökningen måste en relativt klar bild skapas över problemområdet, för att på detta sätt kunna precisera problemställningen. Patel &
Davidson (1994) menar att för att orientera sig inom ett problemområde används läroböcker och/eller handböcker. I dessa hittas de viktigaste teorierna beskrivna samt att hänvisningar till ytterliggare källor ges.
När kunskapsgrunden är lagd inriktas sökningen på centrala begrepp som är av vikt för undersökningen. Dessa begrepp leder sökandet efter litteratur i rätt riktning.
Litteraturstudier kan försvåras av att den litteratur som eftersöks är utlånad eller att den måste beställas hem, vilket leder till att det material som verkar intressant inte finns tillgängligt. Patel & Davidson (1994) anser att litteraturstudier är en tidskrävande process, som skäl till detta anges:
• Tidsåtgång vid sökning efter material
• Den litteratur som eftersöks är utlånad eller måste beställas
• Processen för att ta åt sig informationen är tidskrävande
4.2.2 Intervjuer
Med intervjuer menas vanligtvis sådana som är personliga i den meningen att intervjuaren träffar intervjupersonen och genomför intervjun, men intervjuer kan även genomföras via ett telefonsamtal enligt Patel & Davidson (1994). Det bästa vore givetvis om jag kunde träffa de människor jag ska intervjua, detta för att vid en telefonintervju missas de visuella signaler som en människa sänder ut. Detta kommer dock inte kunna genomföras då vissa av de som ska intervjuas bor allt för långt bort.
När insamling av information sker via frågor anser Patel & Davidson (1994) att två aspekter måste beaktas, nämligen graden av standardisering och graden av strukturering.
Graden av standardisering avgörs av hur mycket ansvar som lämnas till intervjuaren vad det gäller frågornas utformning och inbördes ordning. I en ostandardiserad intervju formuleras frågorna under intervjuns gång och frågorna ställs i den ordning som är lämplig för en viss intervjuperson. Vid helt standardiserade intervjuer ställs likalydande frågor i exakt samma ordning till varje intervjuperson.
Graden av strukturering bestäms av det svarsutrymme som intervjupersonen ges. I en helt strukturerad intervju finns svarsalternativ att välja bland och intervjupersonen måste svara med hjälp av dessa. I en ostrukturerad intervju lämnas svarsområdet fritt för intervjupersonen att svara vad han/hon vill.
Beroende på hur grad av standardisering och grad av strukturering kombineras fås olika typer av intervjuer som har olika användningsområden (Patel & Davidson 1994).
4.2.3 Enkäter
En enkät kan sägas vara en väldigt standardiserad intervju med den skillnaden att beroende på graden av strukturering får intervju personen själv nedteckna sina svar, vilket kan upplevas som mer eller mindre krävande. Väljs enkäter förloras möjligheten till dialog och följdfrågor med den person som besvara frågorna. Är undersökningen av explorativ natur är det troligt att utifrån de svar som ges kan nya frågeställningar göras och nya infallsvinklar tas, bristen på interaktion är en klar nackdel med enkäter, i en explorativ undersökning.
En styrka med enkäter är att det är smidigt att fråga ut ett stort antal personer genom massutskick via t.ex. mail. En annan fördel är att det inte finns någon tidsaspekt som måste beaktas, utan personen kan välja att svar på frågorna när han/hon känner att det passar just dem.
4.3 Motivering av metodval
Eftersom XML är en ganska omogen företeelse och i kombination med elektronisk handel ett ännu mindre utforskat område blir min undersökning explorativ. Patel &
Davidsson (1994) säger att i en explorativ undersökning görs försök till att belysa problemområdet allsidigt.
Detta understryker ytterliggare undersökningens natur då jag valt att dels få det teoretiska synsättet genom litteraturstudier och även det verkliga genom intervjuer.
Intervjuerna är även upplagda på ett sådant sätt att området belyses utifrån flera olika håll. Om jag bara hade valt att intervjua företag som inriktat sig på XML skulle min undersökning med all säkerhet ha blivit vinklat mot den positiva sidan.
För att få en överblick inom problemområdet insågs snabbt att det bästa sättet var att göra en litteraturstudie. Det material som studerades inhämtades mestadels från högskolebiblioteket och Internet. Validiteten på det material som studerades kan anses vara hög, då den facklitteratur som finns på biblioteket genomgående håller en hög kvalité. Samtidigt är jag medveten om att det material som hämtas från Internet måste granskas extra noggrant. Vikt har lagts vid att enbart ta med material från myndigheter, företag och konferenser där jag med säkerhet vetat att det är dessa som också står bakom det publicerade materialet, det vill säga officiella hemsidor.
Efter att ha fått en kunskapsgrund att stå på, ville jag jämföra de funderingar jag kommit fram till, med hur människor som jobbar med elektronisk handel ser på saken.
För att få denna bild, valde jag intervjun som metod. Anledningen till att jag valde ostandardiserad intervju istället för standardiserad intervju och att skicka ut enkäter, var att jag ville ha en öppen dialog med möjlighet till följdfrågor. Samt att de människor som har kännedom om mitt problemområde är tämligen få. Detta ledde till att jag ville få till kvalitativa intervjuer istället för att få in många enkäter med svar som inte tillför min undersökning så mycket.
5 Genomförande
Detta kapitel kommer att behandla det förfarande jag använt mig av för att undersöka mitt problemområde. Det kommer att ligga till grund för de resultat jag redovisar, hur jag kom fram till resultaten och på vilka grunder jag gör mina antaganden.
5.1 Syntax studie
För att kunna besvara den problemformulering jag ställt, måste en förståelse för hur XML är uppbyggt fås. Detta sker genom en studie av XML:s syntax. W3C släppte rekommendationen till ”XML 1.0” den 10 februari 1998 och den återfinns i sin helhet på http://www.w3.org/TR/REC-xml. Utvecklingen gick snabbt och man kompromissade hårt inte minst för att göra XML lättare att förstå än föregångaren SGML.
W3C satte upp tio mål för utvecklingsarbetet av XML-specifikationen:
• XML ska vara lätt att använda över Internet.
• XML ska kunna användas till många olika områden.
• XML ska vara kompatibelt med SGML.
• Det ska vara lätt att skriva program som använder sig av XML.
• Antalet valfria finesser ska hållas till ett minimum, helst noll.
• XML-dokument ska vara läsbara med en vanlig texteditor och dessutom vara lättlästa.
• Standarden ska fastslås fort.
• XML-specifikationen ska vara formell och kortfattad.
• Det ska vara enkelt att skapa XML-dokument.
• Det finns inget krav på att XML-dokumentet i sig självt, ska vara kortfattat.
Länkar och presentation lades utanför XML från början. Andra tillägg kom senare. De flesta tillägg är så kallade "applikationer" på XML, det vill säga uppmärkningsspråk som använder reglerna i XML som bas.
Efter två år är nu utvecklingen av de standarder som började utvecklas i samband med XML snart färdiga. Utvecklingen har tagit oanade vändningar och nya smarta webbstandarder är på väg som ger mervärde åt XML som filformat. Snart kommer vi att få se webbläsare och andra programvaror som hanterar inte bara XML, utan också stilmallar och länkning (XML Sweden 2000).
Anledningen till att jag lade syntaxstudien i genomförande, istället för att lägga den i den teoretiska referensramen, var att jag ville att läsaren skulle få problemställningen presenterad för sig innan syntaxen gicks igenom. Genom att ha problemställningen beskriven när syntaxen gås igenom, kan läsaren lättare få en insikt i XML:s positiva och negativa sidor vad det gäller rollen som meddelandeformat inom området elektroniska transaktioner.
5.1.1 Teckenuppsättningar och lagringsformat
För att åstadkomma ett plattformsoberoende och applikationsoberoende måste tecknen som överförs tolkas på samma sätt överallt. HTML- och SGML-dokument använder ASCII10-teckenuppsättning som är en av de mest använda koderna för att representera tecken. Koderna består av sju bitar vilket medför att 128 olika tecken kan representeras (den åttonde biten har använts som kontrollbit). XML använder istället ISO-standarden ISO 10646 vilken består av 32 bitar, detta medför att alla tecken i hela världen går att representera. Det finns komprimerade scheman av ISO 10646 som medför ett variabelt antal bitar. Det är ju slöseri att överföra 32 bitar när den teckenuppsättning man använder, klarar sig med 128 tecken, dvs. 7 bitar. XML har stöd för två av dessa scheman UTF-8 och UTF-16. UTF-8 är den teckenuppsättning som används om inte någon annan specificeras i XML-deklarationen.
En XML-fil är en enkel textfil vilket innebär att den inte innehåller några formateringstecken utan bara är oformaterade tecken. En XML-fil kan därför editeras utan speciell XML-programvara, det går bra med en enkel texteditor som t.ex.
”Anteckningar” i Windows eller Emacs. Filen sparas sedan ner som text med filändelsen ”.xml”.
En viktig sak att tänka på när en XML-fil editeras, är att XML skiljer på gemener och versaler.
5.1.2 Ett dokuments uppbyggnad
XML är stamfadern i XML-familjen. XML är två saker:
• Dels är XML en specifikation på hur man beskriver nya uppmärkningsspråk.
En sådan beskrivning av ett språk, formulerad enligt en viss syntax, kallas dokument typs definition (DTD). Varje DTD sägs vara en applikation av XML, för ett visst syfte (webbsidor, orderdokument, kundregister och så vidare).
• Dels specificerar XML en gemensam syntax för dessa språk, så att de kan kontrolleras av samma mjukvara. Alla uppmärkningspråk som är skapade utifrån XML behandlas som en särskild filtyp, vars kännetecken är en lättförståelig, självbeskrivande syntax som skiljer struktur och sakinnehåll från presentation (XML Sweden 2000).
Ett XML-dokument beskriver bara innehåll och struktur, hur detta sedan ska presenteras lämnas över till en layoutmall som anropas från XML-dokumentet. En uppdelning utefter struktur, data och layout, medför att det sätt på vilket innehållet presenteras kan ske utifrån samma XML-dokument men med olika formatmallar.
Detta ger en flexibilitet och en återanvändning av informationen. Om ett företag har en produktkatalog som är skriven i XML, kan företaget skapa olika layoutmallar för presentation av katalogen. Som exempel kan ges, att om det t.ex. är en registrerad återförsäljare kan denne även få priserna utsatta, medan en annan kund endast får se en del av informationen, t.ex. en beskrivande text samt bilder på produkterna.
10American Standard Code for Information Interchange.
Ett XML-dokument består av ett innehåll och en uppmärkning av innehållet. För uppmärkning av innehållet används märkord. Märkorden ska beskriva vad innehållet representerar för typ av information. Det är alltså upp till utvecklaren att avgöra vilka namn han/hon sätter på märkorden.
Ett XML-dokument kan se ut på följande sätt:
<?xml version=”1.0”?>
<order>
<ordernr>1</ordernr>
<kund>
<namn>Karl Karlsson</namn>
<gatuadress>Storgatan 1</gatuadress>
<stad>Stockholm</stad>
</kund>
<orderrad>
<artikelnr>2435</artikelnr>
<beskrivning>Skruv</beskrivning>
<antal>400</antal>
<styckpris valuta=”SEK”>1</styckpris>
</orderrad>
</order>
<!--Skapat av Mathias-->
Ett XML-dokument kan delas in i tre sektioner, prolog, root och epilog. Prologen är deklarationen för dokumentet. Mittensektionen har ett root-element som beskriver vad det hela är för ett dokument. I epilogen kan kommentarer och dylikt infogas.
Prolog
Första raden <?xml version=”1.0”?> är en deklaration som säger att följande dokument är ett XML-dokument och vilken version av XML som används. Här kan man också deklarera om något eller några andra dokument är kopplade till detta dokument, t.ex. en Dokument Typs Definition (DTD) eller om dokumentet kan hanteras självständigt, mer om denna senare. I deklarationen kan också anges vilken teckenuppsättning som används, om inget anges används UTF-8. XML deklarationen identifieras av att den inleds och avslutas med ett ”?”.
Root
Dokumentet innehåller ett rootelement i det här fallet ”order”. Rootelementet ska omsluta alla andra element och följaktligen stängs det med </order>. Märkordet tillsammans med innehåll kallas för element. <stad>Stockholm</stad> är alltså ett element med namnet ”stad” och innehållet ”Stockholm”.
Attribut innebär en möjlighet att tilldela egenskaper för ett element. Egenskaperna tilldelas alltid i märkordets starttag, <styckpris valuta=”SEK”> anger att priset anges i svenska kronor.
Epilog
Kommentering kan ske, <!--Skapat av Mathias--> är en sådan. Kommentarer inleds med <!-- och avslutas med -->.
5.1.3 Dokument Typs Definition (DTD)
För att t.ex. två informationssystem ska kunna överföra data mellan sig och tolka denna på rätt sätt, krävs det att bägge förstår precis vilken form av data det är som överförs. Därför måste det till en i förväg definierad dokumentstruktur. Denna beskriver vad som får finnas med och inte får finnas med i dokumentet, vissa element måste finnas med andra är frivilliga. ”XML 1.0” innehåller syntax för att beskriva mallar. Dessa mallar kallas DTD:er.
En DTD beskriver en modell av innehållets struktur i ett XML-dokument. Den innehåller regler för hur informationen är strukturerad. DTD:n talar om:
• vilka element som förekommer i informationen
• hur dessa element får förekomma och ingå i varandra
• vilka attribut som finns till varje element
En DTD kan ses som en upp- och nervänd trädstruktur. Om vi fortsätter med order exemplet:
o r d e r n r
n a m n g a tu a d r e ss sta d
k u n d
a r tik e ln r b e sk r ivn in g a n ta l sty c k p r is o r d e r r a d
O r d e r
Figur 1 Trädstruktur
En DTD skrivs för varje typ av dokument t.ex. order, faktura, patientjournal etc. Hur denna ska se ut är upp till utvecklaren att styra. En DTD kan antingen vara intern eller extern. En intern DTD bakas in i det XML-dokument den ska definiera och en extern DTD anropas från XML-dokumentet. Det normala och mest flexibla sättet är att använda sig av externa DTD:er. Fördelen med detta är att om flera XML-dokument använder sig av samma DTD och ändringar behöver göras, justeras detta på en plats istället för att ändra i varje XML-dokument.
Hur ser då en DTD ut? Vi skapar ”order.dtd”.
<!DOCTYPE order[
<!ELEMENT order(ordernr, kund, orderrad+)>
<!ELEMENT ordernr(#PCDATA)>
<!ELEMENT kund(namn, gatuadress, stad)>
<!ELEMENT namn(#PCDATA)>
<!ELEMENT gatuadress(#PCDATA)>
<!ELEMENT stad(#PCDATA)>
<!ELEMENT orderrad(artikelnr, beskrivning?, antal, pris)>
<!ELEMENT artikelnr(#PCDATA)>
<!ELEMENT beskrivning(#PCDATA)>
<!ELEMENT antal(#PCDATA)>
<!ELEMENT styckpris(#PCDATA)>
<!ATTLIST styckpris
styckpris(SEK|NKR|EUR)>
]>
För att använda ovanstående DTD i vår order.xml fil, måste vi lägga till en rad, först i XML-dokumentet, nämligen:
<!DOCTYPE order PUBLIC http://www.adress.com/order.dtd>
När sedan DTD:n anropas byts ovanstående rad ut mot vår order.dtd i XML- dokumentet. Ett XML-dokument kan sägas vara ”well-formed” om det är helt syntaktisk korrekt. Följer det dessutom en angiven DTD, sägs det vara ”valid”. Att ett dokument är ”valid” innebär då följaktligen att det också är ”well-formed”. På detta sätt går det att kontrollera om dokumenten överensstämmer med mallarna.
DTD:n beskriver alltså vad det är för information som får finnas med i XML- dokumentet. I DTD:n ovan kan utläsas att dokumenttypen ”order” måste innehålla elementen ordernr, kund och orderrad. Dessa element måste förekomma i nämnd ordning. Ordernr och kund får bara förekomma en gång i dokumentet, orderrad åtföljs av ett plustecken, detta indikerar att orderrad får förekomma en eller flera gånger (1:M) i XML-dokumentet. De möjligheter som ges för att ange antalsvillkor är ”+”,
”?” och ”*”, vilka står för i nämnd ordning, en till många (1:M), noll eller en gång (0:1) och noll eller många gånger (0:M).
Alla löv-element är deklarerade som #PCDATA, vilket står för Parsed Character Data, det vill säga text som kan identifieras. Detta för att möjligheten att deklarera egna datatyper inte finns i XML än så länge. Utöver PCDATA finns det några fler fördefinierade datatyper däribland EMPTY, vilket innebär att elementet deklareras som tomt. Detta görs t.ex. för bilder, då elementet får vara tomt, men det förses med ett attribut, då lämpligen adressen till bilden som ska infogas.
Till elementet styckpris har vi kopplat ett attribut, valuta i vilket priset anges. I vårt fall kan det vara antingen svenska eller norska kronor eller euro.
