Examensarbete 15 hp
Hur påverkas läsningen av digitala texter?
En litteraturstudie över elevers läsförståelse och läsintresse kopplat till digitala verktyg
Examensarbete 15 hp
Halmstad 2021-03-22
Christoffer Carlqvist Rosén och Axel Persson
Sammanfattning
Syftet i denna studie är att undersöka hur digitala verktyg påverkar läsningen hos elever. I inledningen presenteras tidigare forskning kring ämnet och centrala begrepp för arbetet definieras. Två forskningsfrågor besvaras i denna studie och är: hur påverkas elevers läsintresse av digitala verktyg? samt hur skiljer sig elevers läsförståelse mellan analog och digital läsning? Metoden som studien utgår ifrån och som har använts i detta arbete är en litteraturstudie där vi har sammanställt och analyserat tidigare forskning och vetenskapliga artiklar (peer reviewed). Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda digitala verktyg i läsningen. Positiva resultat har lyfts fram med digitala verktyg kopplat till läsintresset medan negativa resultat visar på att läsförståelsen inte gynnas av de digitala texterna. Slutsatsen som kan dras är att de digitala verktygen höjer elevernas motivation och läsintresse. Scrollning och navigering i den digitala texten hämmar elevers läsförståelse i jämförelse med analog läsning.
Nyckelord: Analog läsning, digital läsning, digitalisering, läsförståelse och läsintresse.
Förord
Detta arbete är skrivet av Axel Persson och Christoffer Carlqvist Rosén. Vi är två lärarstudenter på Högskolan i Halmstad som läser Grundlärarprogrammet årskurs 4–6. Denna studie riktar in sig på ämnet svenska. Arbetet har skrivits gemensamt till största delen, genom fysiska träffar eller via den digitala mötesplatsen Zoom. Vid ett fåtal gånger har arbetet delats upp, främst vid sökningar av artiklar och tidigare forskning. Till viss del i vår utbildning har texter vi läst presenterats på skärm, ofta via dator, mobil eller surfplatta. Detta ledde oss in på det ämnet vi har utforskat i detta arbete, digital läsning och dess påverkan på läsförståelse. För att få en klarare bild över hur den påverkas har vi även gjort jämförelser med forskning kring analoga texter, texter som presenteras på tryckt papper. Genom att ta del av tidigare forskning har vi velat utveckla en djupare förståelse för hur digitala verktyg påverkar elevers läsintresse och motivation.
Innehållsförteckning
1. Inledning……… 1
1.1 Bakgrund och definition av centrala begrepp………... 1
1.2 Tidigare forskning……… 5
1.3 Syfte och frågeställningar……… 6
2. Metod……… 7
2.1 Metodologiska ansatser………... 7
2.2 Inkluderings- och exkluderingskriterier………. 8
2.3 Söksträngar och manuella sökningar………. 9
3. Resultat och analys………. 11
3.1 Läsintresse………... 14
3.1.1 Analys………. 15
3.2 Digitala texter………. 16
3.2.1 Analys………. 17
3.3 Digital läsning och analog läsning………. 18
3.3.1 Analys………. 19
4. Diskussion……… 20
4.1 Resultatdiskussion………. 21
4.2 Metoddiskussion………. 24
4.3 Slutsats……….... 26
5. Implikationer till Examensarbete II………. 27
6. Referenslista……….... 38
7. Bilagor………. 31
1
1. Inledning
Läsförståelse är ett avgörande instrument för elevers kunskapsutveckling och berör alla ämnen i skolan, framförallt svenskämnet. Läsförståelse är något alla samhällsmedborgare är beroende av och behöver i det vardagliga livet. Läsning idag sker på olika sätt, man kan exempelvis läsa en nyhetstidning analogt men det finns även möjligheter att kunna läsa den digitalt. Digital läsning förekommer i allas vardag och det blir vanligare i skolan att använda sig av digital läsning i form av surfplattor, datorer och mobiler vilket Wennås Brante (2020) belyser.
Tallvid (2016) poängterar hur vårt samhälle påverkas av den fortlöpande digitaliseringen och tillgång till internet förändrar vårt sätt att kommunicera. Vidare förklarar författaren att skolor påverkas av den digitala förändringen och vårt sätt att hämta och sprida information. Varga, Hultgren och Widhe (2015, s.6) konstaterar att skolan under flera år har strävat efter att få elevers läsintresse att öka genom yttre drivkrafter vilket kan beskrivas som ett yttre stimuli för elever, detta kan då exempelvis vara att erbjuda läsning på ett digitalt verktyg.
Skillnader mellan digital och analog läsning samt vilken påverkan dessa har för elevers läsförståelse är något som är aktuellt och relevant i dagens samhälle vilket Wennås Brante (2020) poängterar. Detta leder oss till att vi vill få en djupare förståelse i hur elevers läsförståelse påverkas av digital läsning och ligger som grund för vårt arbete över vad vi kommer att behandla. Denna studie kommer även att undersöka elevers läsintresse och hur digitala verktyg påverkar läsintresset samt motivationen.
1.1 Bakgrund och definition av centrala begrepp
Läsförståelse, digitalisering och läsintresse är tre centrala begrepp i studien som hela arbetet bygger på och därför lyfts dessa i bakgrunden för att få en förståelse över hur dessa har förändrats över tid och hur resultaten i läsförståelse skiljer sig mellan Sverige och andra länder.
Andra begrepp i studien är digital läsning, analog läsning och digitala verktyg. Dessa begrepp förekommer i arbetet och nedan följer en kort redogörelse för varje begrepp för att det ska bli tydligt och förståeligt.
2 Läsförståelse
Svenska Akademien (2009) beskriver läsförståelse som en förmåga att förstå det man läser.
Skolverket (2019a) definierar läsförståelse genom att eleven ska kunna göra enkla kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och förstå kopplingar till sammanhanget. Vidare hävdar de att eleverna ska ges förutsättning att förstå och tolka texter samt få en underbyggd förklaring till att läsa mellan raderna. En författare som definierar “att läsa mellan raderna” är Reichenberg (2015) och hon konstaterar att man genom att förklara hur förkunskaper och konstruktion av ett scenario skapar mening i det man läser. Ett exempel författaren tar upp är följande mening “Olle cyklade snabbt på den asfalterade cykelbanan. Elsa tog upp sin mobil och slog 112”. Detta kan då tolkas som att Olle har ramlat och skadat sig, man konstruerar ett scenario och en förståelse för texten.
Spontant tolkar nog de flesta att Olle har cyklat omkull och ligger medvetslös på cykelbanan.
Men detta står inte i texten – det antar man och gör en tolkning. Vi utgår således från våra förkunskaper och konstruerar ett inre scenario. Vi vet att cyklar man snabbt finns risken att man cyklar omkull och skadar sig.
Mete (2020) lyfter att läsförståelse har en avgörande roll för alla människor utifrån undervisning och personlig utveckling. Författaren förklarar att det finns studier som lyfter fram att individer som inte förstår läst text eller utvecklat lässtrategier tenderar till att misslyckas flertal gånger i livet jämfört med de som har en god läsförståelse.
Skolverket (2019b) lyfter PISA undersökningar som har genomförts de senaste två decennierna. Dessa undersökningar visar att 15-åriga elever i Sverige har försämrat sin läsförståelse. Om man ser till OECD-genomsnittet på 487 poäng enligt PISA- undersökningen (Skolverket, 2019b) tillhör Sverige ett av de 20
länder som ligger över detta snitt vilket tyder på att förhållandena när det kommer till
Figur 1; Hämtad från PISA, Skolverket 2019.
3 läsförståelse är relativt goda. Vidare hävdar Skolverket (2019b) att det inte har skett någon markant förändring om man ser till utvecklingen av läsförståelsen under de senaste tre åren. I PISA-undersökningen (Skolverket, 2019b, s.14–19) redovisas en tabell (se figur 1) över resultatutvecklingen som skett mellan år 2000 och 2018 där man tydligt kan se hur Sveriges resultat har förändrats. Mellan 2000 och 2003 kan man se att resultaten har en nedåtgående trend vilket fortsätter fram till och med 2012. Därefter kan man se en vändning och att resultaten börjar gå mot en förbättring. Mellan 2015 och 2018 sker ingen signifikant förändring av resultatet men att en förbättring har skett kan man konstatera. I PISA-undersökningen (Skolverket, 2019b) kan man också läsa om Sveriges prestation kring läsförståelse och att de relativt högpresterande eleverna har förbättrat sina resultat signifikant mellan 2015 och 2018 medan de lågpresterande elevernas resultat förblir oförändrade.
Digitalisering
Om man ser till det senaste århundradet har det digitala området förändrats avsevärt förklarar Säljö (2019). Vidare skriver han att digitaliseringen har förändrat vårt levnadssätt och är en stor bidragande faktor till samhällsutvecklingen. Lanseringen av datorn skulle utifrån ett skolperspektiv förbättra lärandet och effektiviteten och det hävdades att behovet av lärare skulle minska. Säljö (2019) nämner Seymour Papert (1928–2016) som trodde att teknologin skulle ersätta skolor i framtiden. En förutsägelse som Säljö (2019) konstaterar inte blev sann och påpekar att det aldrig har funnits så många vuxna, unga och barn som deltagit i utbildningen som nu.
Säljö (2019) belyser användandet av digitala verktyg och att majoriteten av Sveriges arbetande befolkning använder sig av detta i sitt arbete. Han förklarar att i dagens samhälle lever människor i en digitaliserad värld eller är i en fas där vi försöker lära och vänja oss vid det. Han fortsätter med att påpeka hur skolan och undervisningen påverkas av detta genom att skolan ska bidra med att göra elever till samhällsmedborgare som kan hantera digitala verktyg.
Skolverket (2019a) understryker detta med att belysa skolans uppdrag i att förmedla kunskap och förbereda dem för att leva och verka i samhället. Vidare lyfter de att elever ska ges möjlighet att utveckla en förståelse kring hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Detta ska förmedlas genom att eleverna får möta och använda digitala verktyg.
4 Läsintresse/motivation
Skolverket (2019a) poängterar att undervisningen ska stimulera elevers intresse för att läsa.
Varga m.fl. (2015) hävdar att motivationen är en av flera viktiga faktorer när man ska läsa. I sin artikel diskuterar författarna motivation utifrån inre och yttre faktorer som påverkar individers engagemang i läsandet. Varga m.fl. (2015) lyfter fram att elever som drivs av inre motivation tenderar till att på eget initiativ försöka skapa en nyfikenhet och drivkraft till att få en förståelse. Yttre motivation beskriver författarna utifrån avsaknad av inre motivation, att elever som saknar en inre motivation till att läsa behöver yttre stimuli för att läsintresset ska växa. Vidare konstaterar Varga m.fl. (2015) att skolan under flera år har strävat efter att få elevers läsintresse att öka genom yttre drivkrafter. I denna studie kommer digitala verktygens påverkan på läsintresse att undersökas, vilket kan ses som en yttre drivkraft.
Digital läsning
Digital läsning kan förklaras genom skärmläsning, texter läses på digitala verktyg. Ofta är texten skriven i en viss form och denna studie är mest inriktad på digital linjär läsning.
Wennås Brante (2020) förklarar en typiskt klassisk bok är oftast skriven med en linjär textstruktur. De förklarar att texten sedan överförs till en skärm vilket kallas för digital läsning.
Detta behöver nödvändigtvis inte vara en klassisk bok utan digital linjär läsning kan förekomma i flera olika format men det är strukturen som förblir densamma. Annan text som kan förekomma på digitala verktyg är hypertexter. Wennås Brante (2020) förklarar begreppet
“hypertext” vilket är en text som innehåller länkar till sidor med förklaringar av exempelvis ord.
Analog läsning
Analog läsning avser läsning av tryckta texter som finns till hands rent fysiskt. Exempelvis kan detta vara en bok eller ett papper med text. Analog benämns ofta som ett motsatsord till digital.
Skolverket (2019a) belyser att det som kännetecknar analog läsning vanligtvis presenteras som linjär och sammanhängande text.
Digitala verktyg
Skolverket (2019a) lyfter begreppet “digitala verktyg” ett flertal tillfällen under de flesta ämnena. I ämnet svenska och i det centrala innehållet ska eleverna i alla åldrar ges möjlighet till att använda sig av digitala verktyg för bland annat läsning, stavning och ordförståelse. De
5 digitala verktygen som finns tillgängliga är således viktiga i dagens skola och undervisning.
Exempel på digitala verktyg är surfplattor och datorer.
1.2 Tidigare forskning
Under denna rubrik kommer tidigare forskning kring syfte och frågeställningarna att lyftas fram. Det finns ett flertal tidigare studier och artiklar som belyser forskningsfrågorna, både utifrån positiva respektive negativa aspekter av att läsa digitalt samt analogt. Studier som tidigare har genomförts har haft ett större omfång när det gäller undersökningsområde och har undersökt flera olika effekter av digital läsning. Då våra frågeställningar förhåller sig till läsförståelsen och läsintresset har vi preciserat dessa tidigare undersökningsresultat till det som har varit mest relevant för vår studie.
Støle, Mangen och Schwippert (2020) lyfter fram ett experiment i deras artikel där de undersökte yngre elevers läsförståelse i Norge, utifrån analog respektive digital läsning.
Undersökningen som genomfördes gick ut på att eleverna fick utföra två liknande läsförståelsetest men i de olika formaten, digitalt och på papper. Støle m.fl. (2020) resultat visade att eleverna generellt presterade bättre på läsförståelsetestet analogt i jämförelse med digitalt. Vidare hävdar författarna att orsaker till detta kan bero på att scrollning mellan sidor och/eller brist på digitala kunskaper kan vara faktorer som ligger bakom dessa skillnader i resultaten.
En annan studie som berör digital läsning är Aydemir, Öztürk och Horzum (2013). Deras studie visar att digital läsning av informativa texter ökar läsförståelsen för elever i mellanstadiet. De konstaterar även att berättande texter visar ingen skillnad på elevers läsförståelse i form av digital läsning och tryckt läsning. För informativa texter menar de att fakta är mer lättåtkomlig via digitala redskap.
McLaughlin och Kamei-Hannan (2018) poängterar i sin studie att elevers läsförståelse och läsförmåga med nedsatt syn gynnades av digital läsning. Författarna förklarar att verktyget underlättade då texten kunde justeras i storlek, vilket möjliggjorde att dessa elever kunde öka sin läshastighet och läsa i liknande takt som sina klasskamrater.
6 Tidigare forskning kring hur läsintresset påverkar läsningen och läsförståelsen har även gjorts.
Varga, Hultgren och Widhe (2015) som tidigare nämnts hävdar att motivationen är en av flera viktiga faktorer när man ska läsa. I sin artikel diskuterar författarna motivation utifrån inre och yttre faktorer som påverkar individers engagemang i läsandet. Varga m.fl. (2015) lyfter fram att elever som drivs av inre motivation tenderar till att på eget initiativ försöka skapa en nyfikenhet och drivkraft till att få en förståelse. Yttre motivation beskriver författarna utifrån avsaknad av inre motivation, att elever som saknar en inre motivation till att läsa behöver yttre stimuli för att läsintresset ska växa. Vidare konstaterar Varga m.fl. (2015) att skolan under flera år har strävat efter att få elevers läsintresse att öka genom yttre drivkrafter, exempelvis lyfts tävlingar och andra evenemang upp som syftar till att elever ska läsa olika antal sidor och ges belöningar efter detta. Detta ifrågasätts även av författarna genom att hänvisa till tidigare studier som visar på att sådana drivkrafter har en negativ påverkan på elevers läsintresse.
Sammanfattningsvis visar studier på olika resultat, bland annat har forskare jämfört analog och digital läsning utifrån läsförståelse. Tidigare forskning visar att analog läsning är bättre än digital läsning för elevers läsförståelse (Støle m.fl., 2020). Støle m.fl. (2020) lyfter olika faktorer som påverkar läsning av digitala texter negativt som exempelvis scrollning och navigering i texten.
Andra studier har även visat att den digitala läsningen har gynnat förståelsen av informativa texter men också för elever med särskilda svårigheter som exempelvis nedsatt syn (McLaughlin
& Kamei-Hannan, 2018). Studier kring läsintresset har även lyfts fram och där forskare konstaterar att motivationen, yttre- och inre motivation har en påverkan på läsförståelsen hos eleverna (Varga, Hultgren & Widhe, 2015).
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur digitala verktyg påverkar läsningen hos elever. Som tidigare nämnts i inledningen poängterar Wennås Brante (2020) skillnader mellan digital och analog läsning samt dess påverkan på elevers läsning. I dagens samhälle går vi mot ett alltmer digitaliserat samhälle vilket gör att denna studie är relevant och aktuell. Följderna av att läsa digitalt är många, därav har vi valt att precisera vårt syfte ytterligare och valt att rikta in oss på läsförståelse samt läsintresse. Syftet med denna studie är även att belysa tidigare
7 forskning kring området för att få en djupare förståelse. Som nämnt under rubriken tidigare forskning har ett flertal studier kring området gjorts och resultaten är varierande. Följande frågeställningar undersöks och besvaras i denna studie, hur påverkas elevers läsintresse av digitala verktyg? och hur skiljer sig elevers läsförståelse mellan analog och digital läsning?
2. Metod
En redogörelse över de insamlade materialet och hur denna data anses vara relevant för denna studie lyfts fram i denna del. En förklaring över vilken ansats som har använts kommer också att beskrivas. Söksträngar som gjorts presenteras i tre tabeller, även de manuella sökningar som har genomförts kommer att redovisas i en tabell.
I avsnittet presenteras även inkluderings- och exkluderingskriterier samt vilka argument som ligger bakom dessa. Detta har gjorts för att säkerställa att data som är insamlad är relevant för studien och ger svar på frågeställningarna.
2.1 Metodologiska ansatser
Det som skiljer denna studie i jämförelse med många andra studier är att det finns ingen egen insamlad empiri. Texten är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning lyfts fram i bakgrund och även i analysavsnittet. Dimenäs (2007) diskuterar en litteraturstudie och beskriver skillnaden mellan en empirisk studie och litteraturstudie. Författaren förklarar att tidigare forskning används oftast i bakgrunden i en empirisk studie för att sedan analysera det empiriska material forskaren har samlat in. Vidare beskriver författarna att skillnaden mellan en sådan studie och en litteraturstudie är att endast tidigare forskning används både i bakgrund och analysdel för att finna svar på sin frågeställning.
Thomassen (2007) beskriver en hermeneutisk infallsvinkel i studie av fenomen, vilket denna studie har inslag av. Författaren skriver att våra fördomar är utgångspunkten till förståelseprocessen som sedan leder till frågor och ger undersökningen en riktning. Vidare hävdar hon att en hermeneutisk studie kännetecknas av reflektion kring vår förförståelse. Under tiden en undersökning genomförs utvecklas förförståelsen och ny kunskap och mening uppstår.
8 För att detta ska vara möjligt hävdar Thomassen (2007) att det krävs en öppen dialog med data för att frambringa motsatsen till fördomarnas ofrånkomlighet. Detta är något som har format denna studie då vi hade en förförståelse kring vår frågeställning men genom ny kunskap och forskning har förförståelse ändrats och nya uppfattningar har skapats. Viktigt att nämna är Thomassens (2007) beskrivning av en öppen dialog med data, som ger en bredare syn på förståelse och har gett oss en mer öppen förståelse till vår forskning.
2.2 Inkluderings- och exkluderingskriterier
Det första inkluderingskriteriet som vi valde att förhålla oss till var artiklar och avhandlingar som var “peer reviewed” för att säkerställa att referenserna hade en hög trovärdighet. Andra artiklar eller avhandlingar valdes att exkluderas. Värt att nämna är de artiklar från Skolverket som inte har varit peer reviewed men som ansågs hade hög relevans för vår studie då de riktar in sig på elever. Artiklar som var skrivna med annat språk än svenska och engelska valdes också att exkluderas på grund av begränsning av språkkunskap. Forskningen baserar sig för det mesta i grundskolan och därför exkluderas forskning på förskola och högskola. I ett fåtal artiklar förekom de elever i gymnasieskola vilket har valts att användas. När sökningar genomfördes på exempelvis “digital reading” i databasen ERIC blev det väldigt många träffar. Detta gjorde att artiklar med rubriker som inte överensstämde eller hade någon anknytning till frågeställningarna exkluderades.
I särskilda fall kunde rubrikerna vara en aning diffusa vilket gjorde att en läsning av abstrakten fick göras innan vi kunde ta ställning om det skulle inkluderas eller exkluderas.
Tillgången till vissa artiklar har inte varit möjlig eftersom det har krävts en beställning online eller för att tekniska problem har uppstått vid försök av nedladdning. Dessa artiklar har därför exkluderats på grund av att den fullständiga informationen eller artikeln inte varit tillgänglig. Detta kan ha medfört att litteraturöversikten saknar studier som hade kunnat vara väsentliga i relation till våra frågeställningar.
9
2.3 Söksträngar och manuella sökningar
Söksträngar presenteras i form av en tabell där de olika sökningar som har gjorts i databaser lyfts fram. I detta stycke lyfts även manuella sökningar och andra tillvägagångssätt som använts för att hitta källor. Databaser som har använts är ERIC (ebsco) och SwePub.
Vid sökning av källor genom de olika databaserna var vi tvungna att göra olika urval. Det första urvalet som gjordes var att efter sökningarna läsa igenom de olika rubrikerna på artiklarna.
Innefattade rubriken relevant information för studien gick artikeln vidare till nästa steg i processen. Sedan valdes artiklar och avhandlingar som ansågs hade relevanta rubriker, efter detta genomfördes ännu ett urval där abstrakten lästes för de olika artiklarna. De artiklar som sedan hade informativt och relevant innehåll i abstrakten gick slutligen vidare till sista delen i processen, där läsning av hela artikeln eller texten gjordes.
Sökord, antal träffar samt vilka urval som har gjort genom sökning i ERIC (ebsco) redovisas i tabell 1. Sökningar på svenska artiklar och avhandlingar genomfördes på SwePub och detta redovisas i tabell 2.
10
Tabell 1 - Sökningar i ERIC (ebsco)
Sökord Avgränsning Antal
träffar
Urval 1
Urval 2 (efter abstrakt)
digital reading AND comprehension
Peer reviewed Full text
31 8 2
reading linear AND
comprehension
Peer reviewed Full text
17 3 1
reading AND motivation AND secondary students AND reading AND comprehension AND factors
Peer reviewed Full text
3 1 1
Tabell 2 - Sökningar i SwePub (utökad sökning)
Sökord Avgränsning Antal
träffar
Urval 1
Urval 2 (efter abstrakt)
Digitala och läsandet
Refereegranskat Doktorsavhandling
6 3 1
Manuella sökningar som har genomförts har gjorts via Google, sökord som digital läsning, läsförståelse och läsning har använts. Källor som har kommit upp har varit en mängd olika artiklar och texter, vi valde därför att hålla oss till de artiklar som var skrivna av Skolverket och tidigare examensarbeten. I Skolverkets artiklar fanns det relevant forskning till våra frågeställningar och för att säkerställa trovärdigheten i dessa artiklar söktes de källor upp som de artiklarna använde sig av för att försäkra oss om att källorna var refereegranskade/expertgranskade. Databasen som detta genomfördes i var ERIC och
11 OneSearch. Vissa källor som Skolverket refererade till valdes att behålla, därför de var relevanta för arbetets forskning och frågeställningar. Tidigare examensarbete togs även del av för att hitta källor som var relevanta till arbetet. Likaså här söktes använda källor upp i dessa texter för att se om källorna var refereegranskade eller expertgranskade, detta gjordes också genom ERIC och OneSearch. De manuella sökningarna gav fyra artiklar som används till studien och kan utläsas i tabell 3. Mer utförlig redovisning av dessa artiklar kan läsas i referensanalysen (se bilaga 1). Noterbart är att en artikel är från 1997 men har valts att använda då den ansågs ha hög relevans för studien och lyfter ett intressant resultat.
Tabell 3 - Manuella sökningar
Artikel Författare År
Electronic Books: Children's Reading and Comprehension
Grimshaw, S., Dungworth, N., McKnight, C. & Morris, A.
2007
Implementing Tablets to Teach Reading in Grade 5
Maboe, E., G.A. Smith., C., Banoobhai, M. & Makgatho, M.
2018
Reading for 11–13-Year-Old Students in the Digital Age: New Zealand Case Studies
Fletcher, J. & Nicholas, K. 2016
Effects of screen presentation on text reading and revising
Piolat, A., Roussey, J-Y. &
Thunin, O.
1997
3. Resultat och analys
I den här delen kommer vi att besvara våra forskningsfrågor. Hur påverkas elevers läsintresse av digitala verktyg? Hur skiljer sig elevers läsförståelse mellan analog och digital läsning? De insamlade forskningskällornas resultat kommer att vara underlag för en syntes av resultatet.
Med hjälp av en tabell finns de artiklar vi kommer att behandla beskrivna utifrån studiens år,
12 begrepp, syfte, resultat samt varifrån artikeln är hämtad (se bilaga 1). Resultatet är indelat i olika teman. Genom att ha läst varje artikel har en kodning gjorts genom att skriva ner viktiga begrepp utifrån varje artikel. Detta i sin tur har lett till att begreppen har kunnat placeras i olika kategorier som sedan har skapat olika teman i resultatet. Dessa kategorier redovisas i en tabell för att det ska bli tydligt och förståeligt (se tabell 3). I slutet av varje tema ges en kort sammanfattning av texten. Efter sammanfattning följer sedan en analys av resultatet från varje tema.
Tabell 3 - Tema/kategorisering
Artikel Kategori/tema
Factors Associated with Reading Comprehension of Secondary School Students.
Wu, Valcke och Van Keer (2019)
Läsintresse
Motivation
Implementing tablets to teach Reading in Grade 5
Maboe, G.A. Smith, Banoobhai och Makgatho (2018)
Läsintresse
Motivation Digitala verktyg
Reading for 11–13-year-old students in the digital age: New Zealand case studies.
Fletcher och Nicholas (2016)
Läsintresse
Motivation
Individual variation in children's reading comprehension across digital text types.
Fesel, Segers och Verhoeven (2017)
Digitala texter
Navigering
Textmängd
13 Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat.
Rasmusson (2014)
Digitala texter
Navigering
Förståelse av textgenrer
Hantering av digitala verktyg
Digital Versus Paper Reading Processes and Links to Comprehension for Middle School Students
Goodwin, Cho, Reynolds, Brady och Salas (2019)
Digital läsning och analog läsning
Textmängd
Electronic Books: Children's Reading and Comprehension
Grimshaw, Dungworth, McKnight och Morris (2007)
Digital läsning och analog läsning
Inverkan på olika textformer
Reading linear texts on paper versus computer screen: Effects on reading comprehension
Mangen, Walgermo och Brønnick (2013)
Digitala texter
Digital läsning och analog läsning
Effects of screen presentation on text reading and revising.
Piolat, Roussey och Thunin (1997)
Digital läsning och analog läsning
Navigering
14
3.1 Läsintresse
Digitala verktygs påverkan på elevers läsintresse
Wu, Valcke och Van Keer (2019) utförde en studie i Kina som involverade 1322 elever i åldrar mellan 13–15. Eleverna kom från 27 olika grundskolor i södra Kina. Syftet med studien var att skapa en modell för olika faktorer som påverkar läsförståelsen. Studiens empiri bestod av läsförståelsetester och intervjuer. En faktor i Wu m.fl. (2019) resultat visar att läsintresse eller motivation för att läsa har en påverkan på elevers läsförståelse.
Maboe, G.A. Smith, Banoobhai och Makgatho (2018) lyfter i deras studie hur läskunnighet är en avgörande faktor för kommunikation i livet. Maboe m.fl. (2018) använder sig av en kvalitativ forskningsmetod med fokusgrupper genom intervjuer och observationer. De förklarar att en undersökning är nödvändig för att få kunskap till att förbättra läskunnigheten och riktar in sig på elever i årskurs fem från Sydafrika. Författarnas fokus ligger på hur surfplattor påverkar elevers intresse för att läsa. Maboe m.fl. (2018) förklarar att elevernas lust och motivation höjs av att använda och läsa från surfplattor. Vidare visar deras resultat att elever som har möjlighet att använda surfplattor får en fördel att utveckla sin läskunnighet eftersom teknologin bidrar till uppmuntran av att läsa. De poängterar dock att bristen på surfplattor i skolor är förekommande och kunskap i användandet av dessa är avgörande, det räcker inte bara att äga en surfplatta om man inte vet hur den bör användas (Maboe m.fl. 2018).
Fletcher och Nicholas (2016) har undersökt användandet av digitala verktyg och dess påverkan på elevers läsintresse. Författarna utgår i sin studie från undersökningar som har genomförts på ett fåtal skolor i Nya Zeeland på elever i åldrarna 11 till 13. Deras studie var kvalitativ och de genomförde intervjuer och observationer (Fletcher och Nicholas, 2016). Fletcher och Nicholas (2016) kunde se att förändringar kring användandet av digitala verktyg hade skett i syfte till att motivera och engagera eleverna i läsningen. Genom intervjuer och observationer kunde de konstatera att några av skolorna visade på att användandet av iPads och laptops ledde till ett allt mer engagerat och intresserat klassrumsklimat när det kom till läsningen. På vissa skolor visade sig tillgången till internet och internets stabilitet påverkade användningen av de digitala verktygen (Fletcher och Nicholas, 2016).
15 Sammanfattning
Dessa artiklar visar att elevers läsintresse ökar genom användandet av digitala verktyg. Brist på kunskap i lärarens användande av de digitala verktygen påverkar elevers läsintresse. Det socioekonomiska i form av att skolor kan bidra med surfplattor samt tillgången till internet visar också sig vara en avgörande effekt eftersom det skiljer sig över vilka skolor som har resurser att bidra med digitala verktyg (Maboe, G.A. Smith, Banoobhai & Makgatho, 2018., Fletcher och Nicholas, 2016).
3.1.1 Analys
Wu m.fl. (2019) undersöker läsintresse och kommer fram till ett resultat som visar att läsintresset är en faktor som bidrar positivt till elevers läsförståelse. Detta i sin tur kan kopplas med Maboe m.fl. (2018) studie som visar att användandet av surfplattor bidrar positivt till elevers läsintresse vilket kan resultera i en ökad läsförståelse. Vidare förklarar Maboe m.fl.
(2018) att användandet av teknologin höjer motivationen till att läsa. De förklarar dock att kunskap och ekonomi är avgörande faktorer för användandet av digitala redskap. Elever behöver bemästra kunskapen av surfplattor för att motivationen och intresset ska bidra positivt för läsning.
I likhet med Maboe m.fl. (2018) förklarar Fletcher och Nicholas (2016) att de skolor som hade möjligheten att använda digitala verktyg höjdes intresset och engagemanget för läsning i klassrummet. Det som skiljde Fletcher och Nicholas (2016) studie med Maboe m.fl. (2018) var att vissa skolor påverkades negativt på grund av bristande stabilitet och att tillgången till internet var begränsad vilket inte framgår eller undersöks i Maboe m.fl. (2018) studie. Däremot kan bristande stabilitet och tillgång till internet tolkas som en faktor eller en påföljd av de ekonomiska skillnaderna vilket Maboe m.fl. (2018) lyfter i sin studie. Finns det en brist på digitala verktyg i ett samhälle eller på en skola så är behovet eller tillgången till ett stabilt internet inte lika prioriterat?
16
3.2 Digitala texter
Vilken påverkan har läsning av digitala texter på elevers läsförståelse?
Fesel, Segers och Verhoeven (2017) undersökte elevers läsning av digitala texter i form av en jämförelse mellan linjära och hypertexter. Författarna involverade 106 elever som gick i årskurs 6. Av dessa 106 elever valdes 13 att exkluderas från undersökning då en fullständig datainsamling inte gick att göra på dessa elever (Fesel m.fl., 2017). Eleverna läste fyra digitala texter som innehöll cirka 1000 ord. I två texter hade de tillgång till en navigerbar översiktskarta och i de andra två texterna togs kartan bort för att se hur detta påverkade elevers läsförståelse.
Av dessa fyra texter hade två en digital linjär textstruktur och de andra två hypertexter.
Resultatet visade ingen skillnad på linjära digitala texter och hypertexter sett till elevers läsförståelse. Fesel m.fl. (2017) poängterar att andra faktorer som elevers ordförråd och effektivitet av att läsa med flyt hade en påverkan på deras läsförståelse när de läste digitala texter. Undersökningen visade att läsförståelsen hos elever med lägre förkunskaper fick stöd genom att ha en översikt tillgänglig i den digitala texten. För de elever som hade en god förkunskap bidrog inte denna översikt till elevernas läsförståelse.
I Rasmussons (2014) avhandling använde hon sig av en metod där forskaren involverade 235 elever i åldrarna 14–15 år. Hälften av eleverna utförde ett läsförståelsetest på dator och resterande elever på ett tryckt papper. I Rasmussons (2014) studie visar resultaten på att elevgruppen som läste tryckta texter lyckades något bättre i jämförelse med elevgruppen som hade läst på skärm om man såg till läsförståelsen. Författaren poängterar att det krävs mer av läsaren vid digital läsning. Förklaringar till detta ges av Rasmusson (2014) i hennes resultat och kan vara att läsaren behöver scrolla upp och ner på sidan vilket kräver en kognitiv förmåga som i stället hade kunnat fokusera på meningsskapande av läsning. Detta är något Mangen, Walgermo och Brønnick (2013) understryker med att förklara navigationen på en digital text i form av att scrolla upp och ner i texten påverkar läsförståelsen. I Rasmussons (2014) resultat lyfter även författaren att läsaren behöver kunna identifiera vilken textgenre den digitala texten är skriven i eftersom det kan vara svårt att skilja på exempelvis en nyhetstidning och en skönlitterär bok i digital form, vilket ställer högre krav på läsaren.
Rasmusson (2014) gör också en studie utifrån förmågor som krävs för att läsa digitalt. Hon delade in metoden till denna studie i tre olika steg. Första steget var semistrukturerade
17 intervjuer, andra steget var en parövning med en yngre elev och en äldre elev som stöttade den yngre eleven. Samtal mellan eleverna spelades sedan in. I sista steget skedde en uppföljningsintervju parvis. Rasmussons (2014) resultat visade att det krävs en hel del förmågor för att behärska digital läsning. Författaren frambringar problematik med förståelse mellan olika genrer exempelvis skönlitterära texter och nyhetstidningar som är presenterad i digital form. En annan förmåga som krävs och som författaren lyfter är hanteringen av det digitala verktyget, det vill säga tangentbordet och musen. Rasmusson (2014) förklarar även att det krävs en förmåga att navigera sig i texten och bland webbsidor som indirekt påverkar läsförståelsen.
Sammanfattning
Ordkunskap och effektivitet vid läsning med flyt har en påverkan på elevers läsförståelse när de läser digitalt. En översiktskarta av texten som presenteras bidrar med stöd för elever som har lägre förkunskaper (Fesel, Segers & Verhoeven, 2017).
Elever presterade bättre på läsförståelsetest när de läste tryckta texter jämfört med elever som läste digitalt. Resultat visar på att det krävs fler förmågor att behärska vid digital läsning.
Navigationen i texten genom att scrolla upp och ner påverkar elevers läsförståelse negativt.
Högre krav ställs även på de som läser digitala texter eftersom texterna sällan skiljer sig åt när de presenteras på skärm. Olika genrer kan också vara svåra att skilja åt på ett digitalt verktyg lyfts fram (Mangen, Walgermo & Brønnick, 2013., Rasmussons, 2014.)
3.2.1 Analys
Fesel m.fl. (2017) gör en jämförelse mellan linjära och hypertexter där resultatet visar att det finns ingen skillnad mellan dessa textstrukturer för elevers läsförståelse. De förklarar dock att förkunskap i form av läsning med flyt och ordkunskap har en påverkan på elevers läsförståelse när de läser digitala texter. Till skillnad från Rasmussons (2014) studie undersöker Fesel m.fl.
(2017) enbart digital läsning och hur läsförståelsen påverkas av exempelvis förkunskaper.
Rasmusson (2014) gör en jämförelse mellan digital läsning och analog läsning vilket medför att deras resultat ser olika ut.
Rasmusson (2014) och Mangen m.fl. (2013) lyfter båda i sina resultat att det krävs en kognitiv förmåga vid digital läsning. Båda dessa studier visar på att navigationen i den digitala texten har en kognitiv påverkan på läsförståelsen. Elever behöver scrolla igenom texten som då
18 hämmar elevers läsförståelse och meningsskapande av den texten de läser. Värt att notera är att båda dessa studier har riktat in sig på samma ålder och fått fram ett liknande resultat på läsförståelsens påverkan av digital läsning.
Rasmusson (2014) förklarar även att identifikationen av den lästa texten ställer högre krav på förståelsen hos läsaren. Forskaren framhåller att digital läsning gör det svårt att avgöra vilken genre texten är skriven i och lyfter i sin studie exempelvis nyhetstidningar och skönlitterära böcker.
3.3 Digital läsning och analog läsning
En jämförelse mellan digital respektive analog läsning sett till läsförståelsen
Goodwin, Cho, Reynolds, Brady och Salas (2019) undersökte digital och analog läsprocess i form av ett lästest som engagerade 371 elever i årskurs fem till årskurs åtta i olika skolor. I resultatet delar författarna in undersökningen i tre olika delar. En del visar hur elevernas läsförståelse påverkas av analog respektive digital läsning. I denna del lyfter författarna likheter och skillnader mellan de två olika sätten att läsa. Vid läsning av kortare texter fanns det inget resultat som indikerar att läsförståelsen skiljer sig mellan digital och analog läsning. Goodwin m.fl. (2019) poängterar däremot att det fanns en skillnad på elevers resultat när de läser texter med fler än 500 ord. Det fanns en tendens att elever presterade sämre när de läste en sådan text digitalt. Författarna konstaterar att den digitala textens modell i form av längd och komplexitet således påverkar eleverna som var med i studiens läsförståelsetest i jämförelse med analog läsning.
Grimshaw, Dungworth, McKnight och Morris (2007) skriver också om skillnader mellan analog respektive digital läsning. Deras studie baserades på ett projekt där 132 elever deltog och där de skulle läsa två olika berättelseböcker. Eleverna delades in i mindre grupper där de sedan blev tilldelade en av berättelserna, antingen fick de en digital version av en berättelse eller i pappersformat. Viktigt att tillägga är att ungefär hälften av dessa 132 elever läste en längre bok där de även fick ha tillgång till ett lexikon, antingen digitalt eller analogt beroende på vilket format av boken de hade blivit tilldelade. Grimshaw m.fl. (2007) resultat visade på att oavsett om boken som presenterades var analog eller digital så var inställningen till att läsa hos
19 eleverna likadan, generellt tog det längre tid för de eleverna som läste de elektroniska versionerna av böckerna än de som läste analogt. Vidare visade resultaten att oavsett vilket format eleverna läste de två olika böckerna på så visade läsförståelsetester ingen signifikant skillnad.
Mangen m.fl. (2013) delade också in elever i två grupper som gick i grundskolan, varje grupp fick läsa två vardera linjära texter (faktatext och berättande text) som innehöll 1400–2000 ord.
Den ena gruppens texter var givna i tryckt papper och den andra gruppen läste från en skärm.
Mangen m.fl. (2013) skriver sedan att eleverna fick göra ett läsförståelsetest där resultatet visar en signifikant skillnad mellan de som läste den tryckta texten och de som fick läsa texten på skärm. Eleverna som läste den tryckta texten på papper fick ett bättre resultat. Mangen m.fl.
(2013) diskuterar hur digital läsning påverkar läsförståelsen och förklarar varför resultatet hade en signifikant skillnad. De förklarar att längden på texten har en påverkan på elevers läsförståelse sett till digital läsning. Vidare poängterar författarna hur navigationen på en digital text påverkar läsförståelsen, att scrolla i den digitala texten blir oundvikligt om texten inte innefattar en skärmsida. Piolat, Roussey och Thunin (1997) är tre författare som undersökte effekten av att scrolla i texten och understryker att scrolla i texten hindrar läsprocessen och inför en spatial instabilitet vilket leder till att läsförståelsen påverkas negativt.
Sammanfattning
Det framgår att digital läsning påverkar elevers läsförståelse när texten är skriven i mer än 500 ord. Presenteras texten i kortare format som fyller en skärmsida påverkas inte läsförståelse i jämförelse med digital och analog läsning (Goodwin, Cho, Reynolds, Brady & Salas, 2019.).
En faktor till att läsförståelsen påverkas av längre digitala texter kan vara för att elever behöver navigera i texten, exempelvis genom att scrolla igenom texten och detta skapar då en spatial instabilitet som gör att läsförståelse påverkas negativt av digital läsning (Mangen, Walgermo
& Brønnick, 2013., Piolat, Roussey & Thunin, 1997.).
3.3.1 Analys
Mangen m.fl. (2013) och Grimshaw m.fl. (2007) genomförde båda två studier som innefattade en uppdelning av elever. Där ena halvan fick läsa en tryckt text och den andra digitalt. Det intressanta med dessa två studier var att de kom fram till olika slutsatser eller resultat. Grimshaw m.fl. (2007) resultat visade att undersökningen med de två olika böckerna (digitalt och analogt)
20 inte visade på någon signifikant skillnad om man såg till läsförståelsen medan Mangen m.fl.
(2013) resultat visade att det fanns skillnader, de konstaterar att de elever som läste den analoga texten fick bättre resultat på läsförståelsetestet i jämförelse med de som läste digitalt. Vidare förklarar Mangen m.fl. (2013) att navigationen i texten kan ha negativ påverkat hur eleverna förstod det som lästes, vilket även Piolat m.fl. (1997) framhäver i sitt resultat.
Dessa två olika resultat kan kopplas till Goodwin m.fl. (2019) studie, att det som kan ha skiljt dessa två undersökningar kan bero på hur lång texten varit som eleverna har läst. Goodwin m.fl.
(2019) poängterar å ena sidan att läsning av kortare texter digitalt respektive analogt inte gav några skillnader i läsförståelsen medan längre texter visade på det. Å andra sidan, i jämförelse med Mangen m.fl. (2013) hävdar Goodwin m.fl. (2019) att orsaken till dessa resultat kan bero på den digitala textens komplexitet och längd, att läsförståelsen hos eleverna blir påverkad utifrån textens längd.
Mangen m.fl. (2013), Piolat, Roussey och Thunin (1997) samt Goodwin m.fl. (2019) resultat kan samtidigt ha kopplingar till varandra. Är texten längre än 500 ord vilket Goodwin m.fl.
(2019) understryker, är texten oftast tryckt på fler än en sida. Detta i sin tur leder till det resultat som Mangen m.fl. (2013) kom fram till och som Piolat m.fl. (1997) förstärker, att det krävs en navigation i texten. Scrollande upp och ner på sidan gör att den digitala texten påverkar läsförståelsen.
4. Diskussion
Under denna rubrik lyfts en resultatdiskussion och metoddiskussion. I resultatdiskussionen problematiseras och diskuteras de olika artiklarnas resultat utifrån vårt syfte. I metoddiskussionen lyfter vi artiklarnas metoder och insamling av data ur en kritisk synvinkel.
Avslutningsvis lyfts också vår egen metod och insamling av data där vi diskuterar styrkor och brister i vår studie.
21
4.1 Resultatdiskussion
Wu m.fl. (2019) resultat visar att läsintresse eller motivation påverkar elevers läsförståelse positivt. Detta kan då kopplas till Maboe m.fl. (2018) studie då de konstaterar att digitala verktyg i form av surfplattor påverkar positivt elevernas intresse för att läsa. Värt att tillägga till denna studie är att den är gjord i Sydafrika och Maboe m.fl. (2018) poängterar att bristen på surfplattor i skolorna är förekommande och även kunskap kring användandet av digitala verktyg. Detta överensstämmer även med svenska skolor då Skolverket (2018c) skriver att tillgången till de digitala verktygen är ojämnt fördelade och att bara en fjärdedel av alla elever har tillgång till ett digitalt verktyg. Detta gör att Maboe m.fl. (2018) studie är relevant även för svensk undervisning.
Fletcher och Nicholas (2016) lyfter en annan synvinkel då deras studie visar att tillgång till internet och internets stabilitet kan ha en påverkan på användandet av digitala verktyg. I deras studie framgick det att vissa skolor har problem med internetanslutning och även brist på ett stabilt nätverk. Detta kan vara en faktor som bidrar till att texter blir svåra att komma åt om internet krävs för att läsa texten. I relation till svenska skolor kan då internets stabilitet innefatta problematik om det inte fungerar. Fletcher och Nicholas (2016) likt Maboe m.fl. (2018) visar dock på att om möjligheten finns att använda ett digitalt verktyg så bidrar det till ett ökat läsintresse. Kopplas detta i sin tur till Wu m.fl. (2019) undersökning som indikerar att läsintresset ökar läsförståelsen kan slutsatsen dras att digitala verktyg ökar läsintresset som sedan kan höja läsförståelsen.
Maboe m.fl. (2018) samt Fletcher och Nicholas (2016) resultat angående internets tillgång, internets stabilitet och även skolornas tillgång till digitala verktyg kan diskuteras utifrån den svenska skolan. Väljer en skola att inte satsa på de digitala verktygen och ett stabilt nätverk blir möjligheten begränsad vid användandet av de digitala verktygen.
Enligt Digitaliseringskommissionen (2016) är Sverige ett av de världsledande länderna när det kommer till befolkningens grundläggande digitala kompetens. Trots detta understryker Skolverket (2018) att tillgången till de digitala verktygen är ojämnt fördelade. De förklarar att drygt en fjärdedel av alla grundskoleelever har tillgång till ett eget digitalt verktyg. Å ena sidan lyfter Skolverket (2018) att det blir alltmer vanligare att skolor i Sverige tillåter elever att ta med sina privata datorer eller surfplattor vilket gör att förutsättningar för digital teknik ser olika
22 ut i skolorna. Å andra sidan kan detta problematiseras utifrån en likvärdig utbildning som skolan i Sverige ska sträva efter (Skolverket, 2019a). Maboe m.fl. (2018) studie som tidigare nämnts visade att brist av surfplattor påverkade undervisningen, detta kan då relateras till de skolor i Sverige som inte har möjligheten att förse sina elever med digitala verktyg.
För att knyta ihop säcken kan slutsatsen dras att digitala verktyg bidrar positivt till elevernas läsintresse. Detta kan då kopplas till vår inledning under begreppet läsintresse då Varga m.fl.
(2015) beskriver yttre motivation, att elever som saknar en inre motivation till att läsa behöver yttre stimuli för att läsintresset ska växa. Detta kan då vara ett digitalt verktyg som bidrar till ett yttre stimuli för elever. Värt att notera är dock att tillgången för dessa digitala verktyg kan vara varierande från skola till skola.
I resultatet lyfts även digitala texters påverkan på elevers läsförståelse. Fesel, Segers och Verhoeven (2017) jämförde digitala texter med fokus på strukturen av texten, alltså om den var linjär eller om det var hypertext. Deras resultat visar att faktorer som elevernas ordförråd och effektiviteten av att läsa med flyt påverkade deras läsförståelse. En intressant diskussion utifrån deras studie kan vara den navigerbara översiktskartan som eleverna fick ta del av som stöd.
Undersökningen som författarna genomförde visade att översiktskartan bidrog positivt till elever med lägre förkunskaper läsförståelse. En sådan översiktskarta kan ses utifrån deras studie som ett vitalt hjälpmedel för att eleverna ska förstå den digitala texten. Andra hjälpmedel som den digitala texten kan inneha och som kan gynna läsförståelsen hos eleverna kan vara exempelvis ett digitalt lexikon som Grimshaw, Dungworth, McKnight och Morris (2007) lyfter fram. Deras studie visade även att eleverna som fick använda sig av ett digitalt lexikon använde detta mer frekvent under läsningen i jämförelse med de som läste analogt och hade ett analogt lexikon tillgängligt. I digitala lexikon finns oftast en möjlighet att skriva in och söka upp ord istället för att leta efter ordet i registret manuellt vilket gör att det går fortare att finna en förklaring till ordet. Noterbart var att Grimshaw m.fl. (2007) visade att detta digitala lexikon inte bidrog till läsförståelsen hos de eleverna med goda förkunskaper men att eleverna tenderade till att använda det mer under läsningen till skillnad från det analoga lexikonet.
Goodwin m.fl. (2019) lyfter fram att digitala texter som innehåller fler än 500 ord är oftast presenterat på mer än en skärmsida, exempel på sådana texter kan vara utdrag ur böcker, kapitel eller dokument. Detta leder in oss på en diskussion kring navigeringen i den digitala texten.
Rasmusson (2014) och Mangen m.fl. (2013) lyfter båda i sina resultat att det krävs en kognitiv
23 förmåga vid läsning av digitala texter. De båda studierna visar att scrolla igenom texter på skärm hämmar elevernas meningsskapande av texten. Å andra sidan finns det andra sätt att läsa digitalt i dagens samhälle utan att behöva scrolla. Piolat, Roussey och Thunin (1997) genomförde en studie där de jämförde läsning digitalt utifrån två olika format av texten. Deras studie jämförde läsning i “page” och “scroll”. Läsning av texter genom “page” förklarar Piolat m.fl. (1997) är liknande med att läsa från en fysisk bok, istället för att scrolla i texten så “bläddrar” man sida genom ett klick med musen. Oavsett vilket format den digitala texten presenteras i behöver eleverna ha kunskap i att kunna hantera det digitala redskapet exempelvis musen och tangentbordet vilket även Rasmusson (2014) konstaterar.
Rasmusson (2014) förklarar att identifikationen av den lästa texten ställer högre krav på förståelsen hos läsaren. Forskaren menar att digital läsning gör det svårt att avgöra vilken genre texten är skriven i och lyfter i sin studie exempelvis nyhetstidningar och skönlitterära böcker som kan se liknande ut på det digitala verktyget. Jämfört med analog läsning kan elever då lättare avgöra vilken genre de läser i när texten blir presenterad i fysisk form. Ett exempel kan vara en nyhetstidning som ofta skiljer sig i utseende, struktur och form jämfört med en vanlig bok. Det är därför enklare att avgöra vilken genre eleverna läser när de får texten fysiskt.
Digitalt kan texterna se likadana ut och det krävs att läsaren sätter sig in i texten för att avgöra genre. Pressley (refererad i Skolverket, 2016) betonar att kunskap om textens genre har en positiv betydelse för läsförståelsen, bakgrundskunskap aktiveras, förväntningar som ställs på texten och vad texten ska användas till.
Som man kan läsa sig till i resultatdelen visar de flesta studier som har nämnts att digital läsning har en negativ påverkan på läsförståelsen. Detta kan man däremot inte dra som en generell slutsats då det finns undantagsfall då den digitala läsningen har gynnat läsförståelsen. Ett exempel som nämndes under rubriken “tidigare forskning” och som McLaughlin och Kamei- Hannan (2018) lyfter fram i deras studie är påverkan på läsförståelsen hos elever med nedsatt syn. Digitala verktyg har vanligtvis många olika funktioner som kan underlätta läsningen för eleven, i McLaughlin och Kamei-Hannan (2018) studie tar de exempelvis upp att möjligheten att justera textstorlek samt ändra ljusstyrka gjorde att eleverna med nedsatt syn kunde läsa texten.
24
4.2 Metoddiskussion
Rasmussons (2014) studie riktar in sig på elever i svenska skolan. Övrig forskning som har använts i denna studie har genomförts i andra länder. Detta är en kritik till vår metod av insamlingen till forskningen. Det som motiverar detta val av studie är dock att forskningen i Sverige är begränsad, vi har därför riktat in oss på studier utanför Sverige. Här kan vi se en kunskapslucka som hade varit intressant att forska vidare kring. Vi kunde se i resultatdiskussionen att det fanns olikheter och likheter i användandet av digitala verktyg mellan svenska skolan och skolor i andra länder. Men det kan även skilja sig mellan elevers läsförståelse av digitala texter i svenska skolan och skolor utanför Sverige vilket hade varit intressant att undersöka, för att se hur svenska elever påverkas av digital läsning.
Mangen m.fl. (2013) och Rasmusson (2014) är två studier som har förekommit under både resultat och resultatdiskussion. De båda studierna visar på att navigering i den digitala texten i form av att scrolla hämmade elevers läsförståelse. Det framgår dock inte på ett tydligt sätt av vilken metod Mangen m.fl. (2013) använder sig av förutom att de nämner en sekventiell regressionsanalys för att jämföra digital läsning och analog läsning. Vidare visar Mangen m.fl.
(2013) sina tabeller och förklarar att de har använt sig av statistiska variabler för att säkerställa resultaten. Rasmusson (2014) har däremot använt sig av en mixed-method analys där författaren menar att man använder sig av flera olika metoder för att insamla data till sina undersökningar och att detta ger studien en högre validitet. Rasmusson (2014) har genomfört fyra olika studier i sin undersökning, varav dessa fyra studier var två relevanta för vår egen studie. I studie 1 och 4 som vi har använt oss av i Rasmussons (2014) undersökning har författaren genomfört en deskriptiv analys i studie 1 vilket har underlättat vår granskning av hennes undersökning då vi sedan tidigare varit bekanta med denna metod. I studie 4 har Rasmusson (2014) använt sig av observationer och intervjuer för att insamla data, vilket vi sedan tidigare har förkunskaper kring.
Ställer vi dessa två studier emot varandra och ser till deras analysmetoder utifrån vårt eget perspektiv, två studerande med relativt låg förförståelse kring statistik och insamling av data.
Rasmussons (2014) undersökning har varit enklare att förstå, dels för att den var på svenska och för att författaren använde sig av bekanta analysmetoder vilket inte Mangen m.fl. (2013) gjorde.
25 Urvalet av populationen är även något som har diskuterats när vi har läst tidigare forskning kring området. Ett exempel där kontrasterna skiljer sig markant var i Wu m.fl. (2019) och Maboe m.fl. (2018) undersökningar. Båda dessa studier har undersökt bland annat hur läsintresset och motivation påverkar läsförståelsen, det intressanta är att den ena studien har haft betydligt fler respondenter än den andra. Björkdahl Ordell (2007) skriver att för att kunna generalisera sina resultat är urvalet avgörande. Wu m.fl. (2019) genomförde sin studie i Kina och engagerade 1322 respondenter som var slumpmässigt utvalda i sin undersökning medan Maboe m.fl. (2018) hade begränsat antalet respondenter till ett valt geografiskt område (Atteridgeville, Sydafrika) och där enbart valda skolor i området fick delta. Deras urval går därför att problematisera. Innehåller Maboe m.fl. (2018) studie tillräckligt med respondenter för att kunna påpeka att deras resultat är möjliga att generalisera? Wu m.fl. (2019) som hade ett större omfång respondenter i sin undersökning, har de kunnat kontrollera att undersökningen har gått rätt till? Å ena sidan har Maboe m.fl. (2018) studie uppenbarligen inte tillräckligt med respondenter för att kunna dra generaliserande slutsatser men å andra sidan är den information som deras studie resulterat i intressant då den går att jämföra med annan forskning inom området, detta är även något som Björkdahl Ordell (2007) lyfter fram att en sådana studier kan nyttjas, till reflektioner och jämförelser. Wu m.fl. (2019) har lyft fram i sin artikel att ett slumpmässigt urval av respondenterna har genomförts men det ges ingen vidare förklaring eller ingående information kring hur detta urval har gått till. Björkdahl Ordell (2007) beskriver kortfattat att om man har genomfört ett slumpmässigt urval bör en lista av totalpopulationen varav urvalet har genomförts finnas med vilket inte framgår i Wu m.fl. (2019) undersökning.
Frågeställningarna innefattar inga värderande inslag och vårt syfte är att undersöka hur elevers läsförståelse påverkas av digital läsning. Detta har lett till att varken negativa eller positiva söksträngar har använts. I sökorden som exempelvis digital reading, reading comprehension eller digital books finns inga värderande inslag vilket gör att träffarna på databaser har resulterat i både negativa och positiva artiklar kring ämnet.
Ställer vi oss kritiska till våra sökningar hade vi ingen utarbetad strategi till hur vi skulle gå tillväga, vi var obekanta med användningen av databaserna. Detta resulterade till att vi sökte efter enstaka ord som gav väldigt många träffar. Vissa träffar var relevanta efter vi läst abstraktet och satt oss in i artiklarna, men eftersom träffarna blev breda förstod vi att sökningarna behövde vara mer preciserade. Detta ledde till att vi fick använda oss av det
26 booleska systemet som finns tillgängligt på bland annat ERIC, där man sammanfogar sökorden med hjälp av AND, OR och NOT vilket resulterade i färre träffar.
Om man utgår ifrån vår metod och valet att undersöka artiklar skrivna på engelska, försvårade detta vår litteraturundersökning. Språket i artiklarna har oftast varit skrivna på engelska och på en avancerad nivå. Detta har i sin tur lett till att texterna har varit svåra och komplexa att förstå ibland. Men för att säkerställa trovärdigheten i denna studie har texterna noggrant bearbetas och med hjälp av olika digitala lexikon har enstaka ord översatts för av få en så korrekt förklaring av ordet som möjligt. Detta kan dock ses som en kritik till denna studie då översättningar i olika lexikon kan vara en aning diffusa och svåra att placera in i ett sammanhang.
4.3 Slutsats
De slutsatser som kan dras för att svara på våra frågeställningar är att läsintresset påverkar elevers läsförståelse positivt och att de digitala verktygen höjer elevernas intresse och motivation till att läsa. Vi kan också konstatera att bristen på digitala verktyg är förekommande i svenska skolan då fördelningen av de digitala verktygen är ojämn bland elever och skolor.
Förkunskaper i form av ordförråd och effektivitet av att läsa med flyt är något som påverkar elevers läsförståelse när de läser digitala texter. Vi kan även dra slutsatsen att en navigerbar översiktskarta i den digitala texten påverkar elever med lägre förkunskaper positivt. För de elever med goda förkunskaper har denna översikt ingen inverkan.
Det kan även konstateras att elever som läser digitala texter med fler än 500 ord blir negativt påverkade sett till läsförståelsen. Den påverkas negativt då för att elever behöver scrolla och navigera i texten. Texter som är presenterade på färre än 500 ord visar ingen skillnad på läsförståelsetest jämfört med analog läsning.
Även identifikationen av vilken textgenrer texten är skriven i påverkar elevernas läsförståelse negativt då de inte kan avgöra vilken genre det är genom att visuellt bedöma texten eller fysiskt känna sig till det. Detta kan man göra när texten är presenterad i ett fysiskt format. Slutligen är hanteringen av det digitala verktyget en faktor värt att nämna då det är väsentligt för att kunna använda det digitala verktyget.
27
5. Implikationer till examensarbete II
Efter att ha genomfört denna litteraturstudie har vi upplevt att det finns kunskapsluckor som hade varit intressanta att forska vidare i. De flesta studier som har lyfts i detta arbete har varit internationella. Ett fåtal studier har varit gjorda i Sverige. Metoder de olika forskarna använt sig av har också varierat som har lett till både likheter och olikheter i de olika studierna.
Inför examensarbete II vill vi forska vidare om digital läsning och digitala verktyg. Forskningen kommer att rikta in sig på elever i årskurs 4–6 och genom metoder som exempelvis observationer, intervjuer och läsförståelsetest hade vi velat använda oss av för att insamla empiri. Den hade då byggt på en kvalitativ metod. Skillnaden mellan vår forskning och tidigare forskning hade varit att vi riktar in oss framför allt på åldrarna 4–6 och svenska elever. Eftersom de digitala verktygen ständigt utvecklas och samhället blir mer och mer beroende av det, hade det varit intressant att se hur digital läsning påverkar elever just nu. Tidigare forskning som har presenterats har varit under de senaste 25 åren och de elever som växer upp idag kanske hanterar de digitala verktyg på ett helt annat sätt och även läsningen. En potentiell frågeställning i kommande examensarbete hade kunnat vara: På vilket sätt skiljer sig digital läsning mot analog läsning sett till läsförståelse och läsintresse i årkurs 4–6?
28
6. Referenslista
Aydemir, Z., Öztürk, E., & Horzum, M.B. (2013). The Effect of Reading from Screen on The 5th Grade Elementary Students’ Level of Reading Comprehension on Informative and Narrative Type of Texts.
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1027653.pdf
Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J. & Davidsson, B. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.) Stockholm:
Liber.
Fesel, S., & Segers, E. (2017). Individual variation in children's reading comprehension across digital text types.
https://onlinelibrary-wiley-com.ezproxy.bib.hh.se/doi/full/10.1111/1467-9817.12098
Fletcher, J. & Nicholas, K. (2016). Reading for 11–13-year-old students in the digital age: New
Zealand case studies.
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/03004279.2016.1170064?casa_token=oyWOkl F28AYAAAAA:V5x3wrY9Bt_Bq_Kgbikaq-SSVUv9NfIHslLeDb-Y0xIZ2-
iOrz9ocGt52YtWWmfm4xBgmJc9jBEq1A
Grimshaw, S., Dungworth, N., McKnight, C. & Morris, A. (2007). Electronic books: children’s reading and comprehension.
https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.453.7991&rep=rep1&type=pdf
Goodwin, A., Cho, S-J., Reynolds, D., Brady, K. & Salas, J. (2019). Digital Versus Paper Reading Processes and Links to Comprehension for Middle School Students.
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.3102/0002831219890300?casa_token=meRGlB- S3dwAAAAA:8UllqcTFIzo5b-
wPyjwNcpFmqSUPKmSC0lCQRRKwY_H1Gi_FRu7MzBwJcGbOkXX7JnYXJvAWPp6ql w
Maboe, E., G.A. Smith, C., Banoobhai, M. & Makgatho, M. (2018). Implementing tablets to teach Reading in Grade 5
https://rw.org.za/index.php/rw/article/view/197
Mangen, A., Walgermo, B. & Brønnick, K. (2013). Reading linear texts on paper versus
computer screen: Effects on reading comprehension.
https://www.researchgate.net/publication/256563189_Reading_linear_texts_on_paper_versus _computer_screen_Effects_on_reading_comprehension
29 McLaughlin, R. & Kamei-Hannan, C. (2018). Paper or Digital Text: Which Reading Medium Is Best for Students with Visual Impairments?
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1187770.pdf
Mete, G. (2020). The Impact of the Reading Engagement Model on the 6th Graders' Reading Comprehension Achievement.
https://eric.ed.gov/?id=EJ1263369
Piolat, A., Roussey, J-Y. & Thunin, O. (1997). Effects of screen presentation on text reading and revising.
https://www.researchgate.net/publication/28764034_Effect_of_screen_presentation_on_text_r eading_and_revising_International_Journal_of_Human-Computer_Studies
Rasmusson, M. (2014). Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat.
http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:770228/FULLTEXT01.pdf
Reichenberg, M. (2015). Att läsa mellan och bortom raderna.
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/Grunds%C3%A4rskola/008_strukturerad-las-o-
skrivundervisn/Del_04/material/flik/Del_04_MomentA/Artiklar/M8_grs_04A_01_inferenstra ning.docx
Skolverket (2018c). Digitaliseringen i skolan. [Elektronisk resurs]: möjligheter och
utmaningar. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d438/1553968018488/pdf3971 .pdf
Skolverket (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Skolverket (2019b). PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf8595/1575624399449/pdf5347.
Støle, H., Mangen, A. & Schwippert, K. (2020). Assessing children's reading comprehension on paper and screen: A mode-effect study.
https://www-sciencedirect-com.ezproxy.bib.hh.se/science/article/pii/S0360131520300610
