• No results found

Madonnan och den religiösa smältdegeln

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Madonnan och den religiösa smältdegeln"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tidskriften Kuba 3/2012 26

Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Icke- kommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige licens. För kopia av denna licens besök http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/. Det har publicerats i www.globalarkivet.se

Madonnan och den religiösa smältdegeln

Eva Björklund

Det sägs att den afrokubanska santeríareligionen växer liksom de karismatiska hembaserade pingstförsamlingarna.

Men Kubas religiösa smältdegel gör det svårt att veta hur många anhängare olika trosriktningar har.

Iliana Hosch, forskare på Havannauniversitetets avdelning för socioreligiösa studier och specialist på afrikanska religioner förklarade för BBC Mundos Havannakorrespondent Ravsberg att ”kubaner kan tro både på den katolska Kopparmadonnan och på Oshun, hennes inkarnation som santeríagudom. Många är troende, men det är svårt att veta om de är katoliker, protestanter eller santeríaanhängare.”

Kopparmadonnan – La Virgen de la Caridad del Cobre – är Kubas katolska skyddshelgon och det var till hennes 400-årsjubileum som påven kom på besök i våras. För 400 år sedan fann några slavar en statyett i havet med snidad text som sade: ”Jag är den heliga jungfrun”. De förde henne till koppargruvdistriktet på östra Kuba där en liten kyrka uppfördes till hennes ära. I början av 1900-talet utnämnde påven Pius XI henne till Kubas skyddshelgon.

Under 400-årsjubileet bars statyetten i procession runt hela Kuba. Hundratusentals kubaner följde processionen som deltagare eller åskådare och gav intrycket att katolska kyrkan har starkt folkligt stöd.

Joel Suárez, samordnare på Martin Luther King Centret CMLK förklarar att kubaner kan ha många skäl att vilja följa kopparjungfrun eller samlas till påvens gudstjänster. En del gör det av djup tro, andra av nyfikenhet, andra återigen av artighet på uppmaning av den politiska ledningen. Men det kan gå för långt enligt Suárez, som kritiserar att landslaget i baseball tog med henne till en match: ”Vi vill att staten ska förbli sekulär och inrymma den religiösa mångfalden.”

Santería är enligt de flesta källor den religion som har flest anhängare och Lazaro Cuesta, en av Kubas mest kända santeríapräster – babalao - menar att påvens besök inte har någon betydelse för dem. Trots santeríans starka ställning var det den enda trosriktning vars företrädare inte inbjöds till påvens officiella framträdanden. Cuesta säger också till Ravsberg att katolska kyrkan har fel när den framställer de santeriatroende som avvikare från den sanna tron. ”Vi har helt enkelt vår egen religion, Yoruba-religionen. Vi har döpt våra barn i kyrkan i den tradition som påtvingades våra förfäder. Men det gör oss inte till katoliker och nu kan vi själva utföra dopet.”

”Folk kan vända sig till sin babalao för att finna lösningar på vardagliga personliga problem, olycklig kärlek, problem

på arbetsplatsen, grannbråk, krämpor etc, ungefär som en terapeut. ”Vi erbjuder inget paradis. Vi gör det lättare för folk att leva här på jorden”, säger Cuesta och menar att det är en förklaring till santeríans starka förankring bland folket. En annan är kulturell, att den kubanska mytologin, musiken, dansen och bildkonsten är så starkt präglad av den afrikanska kultur som slavarna tog med sig.

Biskopen Juan de Diós kan inte säga hur många katoliker det finns på Kuba. Han menar att antalet inte är det viktiga utan den upplevelse av Jesus de får genom kyrkan.

Men katolska kyrkan har ingen stark folklig förankring på Kuba som i andra latinamerikanska länder. Och så var det också före 1959. Kyrkan var först slavägarnas och senare godsägarnas och överklassens. Slavarna och underklassen vände sig till de afrikanska gudarna. De flesta prästerna, munkarna och nunnorna rekryterades utomlands och

skydde de afrokubanska traditionerna som pesten.

Kyrkans hierarki stödde kontrarevolutionen under 60-talet och förblev enligt Joel Suárez väldigt romersk. Den följde Vatikanens avoga inställning till den befrielseteologi som tog ställning för de fattiga och göt nytt liv i kyrkan på andra håll i Latinamerika.

Enligt Iliana Hosch blev det så att det kubanska folkflertalet och katolska kyrkan helt enkelt inte gick ihop.

Santerían som är en sammansmältning av de katolska helgonen med de afrikanska gudarna uppfattas som vidskepelse och hädelse. Under firandet av Kopparjungfruns tillika Oshuns 400-årdsjubileum hände det att nunnor och präster kastade ut santeriaanhängare ur kyrkorna, eller processionerna. Och det kan ju vara förståeligt när de börjar puffa rituellt på cigarrer inne i kyrkorna. Efter de upptinade relationerna mellan katolska kyrkan och kubanska staten verkar kyrkan ha lättare att umgås med kommunistpartiet än med santerían.

Källa, BBC Mundo, 12-03-26

References

Related documents

Katolska kyrkan oroar sig för moralens upplösning Katolska kyrkans tidning ”Nya ordet” på Kuba upprördes över att ”Brokeback Mountain” visats på kubansk TV, med höga

Fader Lucas kan vara lite svårtydd för Michael (och oss åskådare), eftersom han inte riktigt vet i början hur han skall tolka hans sätt att handla, exempelvis när han lurar

348 Tidman et al 2003, s.. tid efter 11 september 2001 är nästintill synonymt med terrorism. Den andra konklusionen som kan dras från citatet ovan är således att Katolska kyrkan

Men mitt i mörkret finns Jesus Kristus, som ger oss allt och vill att vi skall vara med honom i hans gemenskap som är Kyrkan, som är församlingen.. Välkommen till

Jag vädjar till alla troende att redan nu börja med att be för detta Trons år så att det för hela Kyrkan kan leda till förnyelse och fördjupning av tron.. Det är vår stora

Påven skriver, ”genom att fördjupa oss i Kristi död och uppståndelse genom dopets sakrament befrias vi dagligen från bördan av materiella saker och från ett

Jag vill vända mig till det svenska folket som så varmt har tagit emot många människor från olika delar av världen och till de svenska katolikerna, som är grundstenarna i

Minnen från katolska mässor i Sigtuna från 1950-talet till regelbundna katolska mässor i Mariakyrkan tog slut – 1970-talet.. Mitt första minne av katolsk verksamhet i