Detta är Katolska kyrkan

(1)

UPPSALA UNIVERSITET

Institutionen för utbildning och undervisning HT 2011

- en studie av framställningar i historie- och religionsskolböcker mellan 1840-2011

Författare: Adam Sabir

(2)

Sammanfattning

Denna studie söker att inventera och identifiera bilder eller framställningar rörande Katolska kyrkan i skolbokslitteratur mellan 1840-2011. Behovet av en sådan inventering har funnits länge och genom denna studie tas en första ansats till att fylla en kunskapslucka om hur skolbokslitteraturen har framställt och hur den framställer Katolska kyrkan. Den metod som har används i denna studie är den tankestruktur klargörande kvalitativa textmetodiken som är en underkategori av en bredare innehållslig idéanalys och resultatet har påvisat att den undersökta skolbokslitteraturen genom åren har framställt Kyrkan som en antagonist gentemot frihet i form av religionsutövning i den äldre litteraturen och gentemot moralisk konsensus i modernare skolbokslitteratur.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

1.1 Bakgrund till studien och dess relevans ... 5

2. Syfte och frågeställning ... 9

3. Teori och metod ... 10

4. Källmaterialet ... 14

4.1.1 Källmaterialet som genre ... 14

4.1.2 Källmaterialets politiska aspekt ... 15

4.2.1 Urval av källmaterial ... 16

4.2.2 Avgränsning i urvalet av källmaterial ... 18

5. Tidigare forskning ... 18

5.1 Studien i relation till tidigare forskning ... 19

6. Disposition ... 19

7. Resultat ... 20

7.1 Historieböcker före 1900 ... 20

7.1.1 Karaktärsdrag hos katoliker? ... 20

7.1.2 Katolska krigsmotiv och förfaranden ... 23

7.1.3 Ändamålet helgar medlen – om jesuiterna ... 25

7.1.4 Den svenska reformationens orsaker ... 27

7.1.5 Påvens mål – världsherravälde?... 29

7.2 Religionsböcker före 1900 ... 32

7.2.1 Vägen till påvemaktens utbredning ... 32

7.2.2 Renodlad teologisk kritik ... 34

7.2.3 Jesuiternas sedolära ... 35

7.3.1 Hedendomens seger över kristendomen ... 37

7.3.2 En fråga om bildningsgrad ... 39

7.3.3 Råa metoder under katolskt styre ... 39

7.3.4 Jesuiterorden och jesuiterna ... 41

7.3.5 Påvlig stolthet och investiturstriden ... 43

7.3.6 Självspäkning i lydnad till eller trotts mot? ... 43

7.4 Historieböcker före 1945 ... 45

7.4.1 Våldsamma påvar ... 45

7.4.2 Kvinnliga katolska monarker ... 47

7.4.3 Reformation kontra katolsk motreformation ... 48

7.4.4 Klosterlivets förfall ... 50

7.5.1 Bråkstaken ... 53

7.5.2 Katolsk synkretism ... 55

7.5.3 Den medeltida kyrkan – eller? ... 56

7.5.4 Reformation och Motreformation – Luther, jesuiter och den blodiga Maria ... 57

7.5.5 Den kulturbevarande Benediktinorden ... 59

7.6 Historieböcker före 2000. ... 60

7.6.1 Kristendomen och korstågen ... 60

7.6.2 Jeanne d'Arc – helgon eller kättare? ... 61

7.6.3 Katolik vare sig du vill eller inte ... 62

7.6.4 Misslyckade strävanden efter ett kristendomsideal ... 64

(4)

7.6.5 Kyrkan som kulturens pivotala nav ... 65

7.6.6 Demokrati kontra oligarki – reformationen och dess motstånd ... 67

7.7 Religionsböcker efter 2000 ... 68

7.7.1 Kyrkoträdet – Katolska kyrkans i relation till de ortodoxa och de protestantiska samfunden ... 68

7.7.2 Tvång och hot om helvetet ... 70

7.7.3 Organisationens två sidor – kultur och vandalism ... 71

7.7.4 Reformation i Sverige ... 72

7.7.5 Moral och konflikt ... 73

7.8 Historieböcker efter år 2000 ... 76

7.8.1 Troende korsfarare ... 76

7.8.3 Kvinnorna väljer kyrkan ... 78

7.8.4 Kyrkan som en inflytelsefull maktfaktor ... 79

7.8.5 Den skrupelfrie Alexander VI och den familjäre Luther ... 80

8 Komparation av resultat ... 80

9 Avslutande reflektioner ... 81

10 Käll- och litteraturförteckning ... 82

(5)

1. Inledning

Utgångspunkten för detta examensarbete är att skolbokslitteraturen inte är en objektiv reflektion av verkligheten. Snarare så är skolbokslitteraturen del i en meningsskapande process genom att denna väljer att framställa ”verkligheten” på ett visst sätt. Vad man väljer att skriva om och hur man väljer att skriva om det kommer att skapa en bild, en föreställning om det man väljer att gestalta.

Skolbokslitteraturen kommer således vara ett uttryck för en relativ och subjektiv verklighet, vilket rimligtvis kan vara avgörande för hur det som beskrivs kommer att uppfattas och vilken funktion det kommer att få.

Katolska kyrkan har under lång tid kommit att exemplifiera många olika saker och ting för många olika människor. För vissa kan hon vara en effektfull propagandamaskin med växtverk. Inte sällan kan hon också framträda som moralens starka förkämpe och försvarare. Vid andra tillfällen kommer hon att framträda som ondskans epicentrum, ett brutalt och förtryckande hierarkiskt system. Denna diskrepans är ett exempel på hur en ”verklighet” kan skapas. För vissa förblir en sådan framställning ingenting annat än en konstruktion, men för andra kan hon bli synonym med verklighet. Vilken bild som kommer att vara den gällande kommer ytterst sett vara avhängigt den som har makten att definiera. Vem som har makten att definiera är också avhängigt vem som uppfattas vara en auktoritet i frågan.

Skolan är en auktoritet för många elever idag. Vilken bild hon kommer att förmedla av Katolska kyrkan är således rimligtvis också avgörande för de föreställningar som kommer att prägla många elever. För att eleven skall kunna ges ett fritt val av världsbild är önskan om flera sinsemellan stridande framställningar det optimala. Vilka bilder som förmedlas och har förmedlats om Katolska kyrkan i läroböcker säger oss någonting om vilka valmöjligheter som eleverna ges och har getts. Skolböcker blir därför i sammanhanget en viktig aspekt av skolans föreställningsskapande kring Katolska kyrkan.

1.1 Bakgrund till studien och dess relevans

Massmedia som kommunikationsmedel är ett oerhört effektivt instrument till att skapa och sprida ett budskap på. Oavsett vad rapporteringen gäller, så finns det nog ingenting i kommunikationsväg som når en större grupp människor med den farten och den regelbundenheten som de massmediala verktygen erbjuder. Det är därför inte förvånande att massmedia blir till en mäktig opinionsbildare samtidigt som den ofta också återspeglar samtida värderingar. Men det finns ytterligare en aspekt som bör betonas, nämligen detta kommunikationsmedels potential till influens och möjlighet till att skapa föreställningar. En tidning kan exempelvis väl fungera som ett filter för som en legitimerare av specifika åsikter, genom att exempelvis 1) publicera vissa åsikter svagt motsagda i förhållande till frekvensen och utrymmet av deras förekomst samt 2) omvänt förtiga andra åsikter genom monologisk polemik eller ge de tidigare alltför lite utrymme eller frekvens i förhållande till i detta fall tidningens uttalade eller förtigda agenda. I det första fallet promulgeras åsikten som någonting positivt, genom konkreta gestaltningar av exempelvis livsöden kan empati och medkänsla skapas för en ståndpunkt som annars kanske hade stått sig svagare. Omvänt gäller att om ett allt för litet utrymme ges till en motsatt åsikt och den aldrig lämnas oemotsagd, så kan åsikten framträda väldigt osympatiskt. Detta examensarbete tar inte sin utgångspunkt i något av dessa perspektiv och inte heller är meningen att avgöra huruvida förhållandena är sådana eller icke när det kommer till den massmediala rapporteringen om Katolska kyrkan. Det som snarare ligger av intresse för detta examensarbete är att analysera hur Katolska kyrkan framställs i skolböcker, inte varför hon framställs som hon gör. Med andra ord så kommer analysdelen och den avslutande diskussionen inte genomsyras av något resonemang kring skolböckers bakomliggande motiv och agendor till

(6)

gestaltningen utan snarare så kommer denna att ligga som utgångspunkt för vad ett sådant faktiskt bär med sig för implikationer både i avseende på synen av Katolska kyrkan och i avseende på styrdokumentens tolkning.

Inte all för länge sedan kunde man läsa följande rubrik i Dagens Nyheter:

Katolska präster förgrep sig på svenskar.¹

Utan att gå in på enskilda människors högst olyckliga livsöden är det ändå rätt anmärkningsvärt men dessvärre ett typiskt exempel på hur den traditionella rapporteringen kring den Katolska kyrkan och det katolska i alla dess former har sett ut i vårt land. Det handlar om såväl val av formuleringar som faktiskt innehåll i det som rapporteras. Rubriken ovan är inget undantag i detta sammanhang. Formuleringen ”förgrep sig på svenskar” antyder att något för svensken främmande har gjort våld på svensken, att hotet är externt och inte internt. Observeras bör att artikeln inte handlade om brott som hade begåtts mot svenskar i ett främmande land, utan något som hade skett inrikes av ett inhemskt prästerskap. Men varför denna betoning av ”mot svenskar”? Skulle formuleringen ”Imamer förgrep sig på svenskar” vara ett lika accepterat uttryck för motsvarande företeelse? Eller skulle det vara mindre accepterat att dra en sådan skarp distinktion mellan det muslimska och det svenska? De två sistnämnda spörsmålen är hypotetiska frågor, men faktum kvarstår att formuleringen antyder att katolicism är någonting främmande för det svenska, någonting annat än det svenska, helt enkelt någonting osvenskt. Sverige är inte längre katolskt som det var en gång i tiden, men i dagens Sverige utgör den Katolska kyrkan till medlemsantal den största församlingen vid sidan om Svenska kyrkan och dessutom den snabbast växande. Kan man i detta sammanhang; i ett land med en betydande katolsk minoritet stämpla denna som osvensk?

Vilka signaler sänder det till invandrade katoliker och deras möjligheter till integration? Är många av de hundratals svenfödda konvertiterna plötsligt inte svenska eller bör generationer av svenskfödda katoliker ifrågasätta sin svenska identitet?

Till innehållet antyder rubriken också någonting som är typiskt i tidningarnas rapportering om den Katolska kyrkan, nämligen allehanda sexövergrepp. I en organisation som världen över räknar med drygt 1,5 miljard medlemmar torde det ibland kunna finnas annat att rapportera om än sexövergrepp. Likväl har de senaste årens tidningsrubriker om Katolska kyrkan oftast handlat och varit förknippade med sexövergrepp. Exempel på andra tidningsrubriker och nyhetsinslag de senaste åren är: ”Hög katolsk präst erkänner pedofilangrepp”², ”Katolska kyrkan och sexövergreppen”³, ”Begår katolska präster sexuella övergrepp mot barn?”⁴, ”Präster våldtog hundratals nunnor”.⁵ En rapportering som nästan uteslutande handlar om sexuella övergrepp kan leda till att Katolska kyrkan nästintill identifieras med desamma. Ett exempel på detta är en artikel som publicerades av tidningen Dagen under rubriken ”Fler sexuella övergrepp i katolska kyrkan”⁶, där lundaprofessorn Antoon Geels bortser från de senaste årens uppmärksammade fall av barnövergrepp inom exempelvis Jehovas vittnen och menar att barnvåldtäkter skulle vara någonting symptomatisk på katolsk teologi:

En grundläggande faktor [för övergreppen inom Katolska kyrkan, min kurs] tror jag är synen på människan och kroppen: att människan

1 Dagens nyheter 2010-04-13 http://www.dn.se/nyheter/sverige/katolska-praster-forgrep-sig-pa-svenskar (19/8 11:40).

2 Dagens nyheter 2010-04-23 http://www.dn.se/nyheter/varlden/hog-katolsk-prast-erkanner-pedofilovergrepp (19/8 12:16).

3 Utrikesrapportering från Sveriges radio 2010-03-22

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3304&artikel=3575560 (19/8 12:20).

4 Nyhetsmorgon Tv4 2011-02-26

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=begar_katolska_praster_sexuella_overgrepp_mot_ba rn&videoid=1277640 (19/8 12:30).

5 Aftonbladet 2001-03-21 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14663.ab?service=print (19/8 13:25).

6 Dagen 2010-04-14 http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=209108 (19/8 12:44).

(7)

består av kropp och själ, och kroppen är inte mycket att ha och själen värderar man till skyarna.

Att människan består av kropp och själ är inte ett nytt fenomen inom kristen teologi och för den delen ingenting exklusivt för Katolska kyrkans tro. De flesta protestantiska rörelser såväl som muslimska och judiska delar denna uppfattning om att människan består av en kropp och en själ.

Det är svårt att se någon röd tråd från professor Geels konstaterande av detta faktum till att det skulle ha något samband med sexuella övergrepp överlag och i synnerhet i avseende på dess

”överrepresentativitet” inom Katolska kyrkan.

Temat sexuella övergrepp hör till en bredare genre av moraliska spörsmål som har varit i fokus när det kommer till den Katolska kyrkan. Sedan den sexuella revolutionen på 1960-talet har industrivärldens förhållande till sexualitet kommit att omtolkas och blivit allt mer inkluderade och friare i sin tolkning av vad som är normerande. Den Katolska kyrkan har trots detta stått oföränderlig i avseende på många av de moraliska frågor som inte längre anses vara kontroversiella i västvärlden. Denna konflikt i avseende på vad som är moraliskt riktigt har stundom inneburit att Kyrkan har betraktats som såväl moraliserande och bakåtsträvande som amoralisk och frihetsfientlig, allt beroende på vilket håll kritiken kommer ifrån. Inte sällan har nyhetsrubrikerna varit snabba med att utpeka den Katolska kyrkan som fientligt inställd till människor på grund utav deras läggning och till och med för att ha beskyllt egna brott på dessa. På RFSL:s hemsida fanns följande rubrik ett tag sedan ”Katolska kyrkan vill skylla övergrepp på homosexuella”.⁷ Artikeln inleds med att redogöra för de brott av sexuell natur som Katolska kyrkan anklagas för, för att sedan rikta nya anklagelser mot densamma. Denna gång beskylls Katolska kyrkan för att falskeligen påstå att majoriteten av de övergrepp som har begåtts, har begåtts mot små pojkar av vuxna män med homosexuell orientering. Att män som förgriper sig på pojkar, skulle ha en homosexuell orientering kan inte stämma menar RFSL då 95% av våldsmännen i undersökningar har påstått sig vara heterosexuella. Således konkluderas artikeln med att Katolska kyrkan försöker skylla ifrån sig på homosexuella. Katolska kyrkans syn på när livet blir till och således när och hur det kan avslutas har också varit föremål för debatt. Ett nyligen uppmärksammat fall är den om Terri Schiavo och Katolska kyrkans påstådda sadism i det att hon vägrar godkänna eutanasi som en lösning och dessutom vägrar ge den avlidna som har gett sitt tycke till dödshjälp en katolsk begravning.⁸ En oförståelse för katolsk teologi bidrar också ofta till att framställa Katolska kyrkan som en översittare som vill ställa hårt mot hårt mot förtryckta lekmän. Nyligen rapporterades det om en nio-åring som till följd av att efter ett övergrepp känt sig nödgad till att göra abort, blivit bannlyst av den Katolska kyrkan.⁹ I media uppträdde då rubriker som ”Nioåring våldtogs – aborten fördöms”¹⁰ samt

”Vatikanen försvarar bannlysning efter abort.”¹¹ Efter att fallet ideligen hade uppmärksammats av media kom Katolska kyrkan att framställas som fullständigt oförstående för såväl kvinnors som minderårigas utsatta situationer.¹²

I ett land där yttrandefriheten är a och o, inskriven i grundlagen och en utgångspunkt för såväl socialt tänkande som mellanmänskliga kommunikationer är alla anklagelser om hot och våld mot yttrandefriheten att likställa med ett angrepp på ett av de allra mest grundläggande av samhällets moraliska värden, ett angrepp som närmast kan liknas vid medeltida beskyllningar för heresi. Rubriker som ”Homosexuella ska bannlysas”¹³ och ”Katolska kyrkan stoppar Jonas

7 RFSL 2002-04-19 http://www.rfsl.se/?p=3815&aid=7441 (19/8 12:58).

8 LifeNews 2005-05-31 http://www.lifenews.com/2005/03/31/bio-879/ (19/12 15:53).

9 Aftonbladet 2009-03-09 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11692327.ab (19/8 16:16).

11 Expressen 2009-03-07 http://www.expressen.se/nyheter/1.1490370/vatikanen-forvarar-bannlysning-efter-abort (19/8 16:20).

12 Expressen 2009-03-07 http://www.expressen.se/nyheter/1.1490370/vatikanen-forvarar-bannlysning-efter-abort (19/8 16:20).

13 Svenska Dagbladet 2005-11-23 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/homosexuella-ska-bannlysas_480783.svd (19/8

(8)

Gardell”¹⁴, bidrar till att frammåla en bild av en institution som oprovocerat ger sig på en minoritetsgrupp och dess mer namnkunniga representanters yttrandefrihet.

I samma veva är det därför inte alls sällan som det katolska förknippas med överdriven auktoritetstro och brist på självständigt tänkande. Bäst gestaltat är nog detta i Dan Browns filmatiserade bästsäljare Da vinci koden, där berättelsens mörka karaktär är en medlem av en katolsk orden (Opus Dei), berövad alla former av självständighet och empati, piskandes sig själv till blods och frenetiskt sökandes med alla till buds stående medel bevara den av Kyrkan mörklagda sanningen fördold.

Alla dessa teman, självspäkning, mörkläggning, vidskepelse och auktoritetstro är vanligt förekommande inslag i populärkulturens gestaltning av den Katolska kyrkan. Att den Katolska kyrkan skulle vara ett hot mot frihet i ord, handling och tänkande är ett populärt tema även i andra sammanhang. Två år sedan kunde Uppdrag granskning i ett omdebatterat program framställa SSPX (Society of Saint Pius X) som en katolsk organisation med målet att omvända Sverige. Något sådant skulle kanske inte vara så uppmärksammat om inte allmänt negativt laddade begrepp som exempelvis ”korståg” hade använts som synonymer till mission.¹⁵ Kombinationen ”korståg”,

”Katolska kyrkan”, ”ultrakonservativa” är alla begrepp som kan upplevas som negativa och i många fall som hot mot det fria samhället. När en av SSPX:s biskopar i samma veva som Rom lyfter en bannlysning av organisationen dessutom kan fångas på kamera nedskrivandes antalet döda i koncentrationsläger, kan det ”katolska hotet” nästintill artbestämmas till högerextrem.

När så många olika mediala forum rapporterar om negativa fenomen, som alla har den gemensamma nämnaren Katolska kyrkan, är det inte förvånande att ett flertal allvarligen börjar fundera över om inte Katolska kyrkan verkligen är ”ond”. Ett brittiskt radioprogram som även kan nås av svenska lyssnare sände nyligen ett 80 minuter långt program med följande titel: Is the Catholic church a force for good or evil?¹⁶ på det symbolladdade datumet 11:e september. En av gästerna Andrew Copson, ledaren för de brittiska humanisterna beklagade sig över att majoriteten av modern såväl som historisk ondska är Katolska kyrkan mer eller mindre direkt skyldig till.

Många katoliker har känt sig kränkta och hetsade emot av alla dessa ständiga negativa gestaltningar av den Katolska kyrkan.¹⁷ Åter andra ställer sig oförstående till varför det som är förbjudet att säga i andra sammanhang är allmänt accepterat att säga om den Katolska kyrkan. Huruvida synonyma program som Is the Jewish faith/synagogue a force for good or evil? skulle vara mer tabubelagda eller inte föreligger varken vara detta examensarbetes huvuduppgift eller ens en sidouppgift.

Det intressanta för denna uppsats är snarare att undersöka vilken bild/ bilder av den Katolska kyrkan som kan komma möta elever som går på gymnasieskolann. Det finns olika faktorer som kan bidra till vilken bild av Katolska kyrkan en elev kan komma att utveckla. Det egna hemmet, religiösa föreställningar, media, kompisar, personliga erfarenheter, skolan etc kan alla påverka den bild som en elev kommer att utveckla om den Katolska kyrkan. När det gäller den sistnämnda faktorn som är föreliggande för denna uppsats tema, så kan denna i sin tur fördelas i ytterligare kategorier. En sådan är den individuelle läraren, dennes ämnesval och sätt att framföra, omtala och utvärdera såväl historiska som teologiska/ religiösa föreställningar. En annan faktor är det material som ligger till underlag för undervisningen, de skolböcker, videofilmer, studiebesök etc som också i stor utsträckning bidrar till formandet av en föreställning kring den Katolska kyrkan.

Gränsdragningen är naturligtvis inte så skarp, så att man alla gånger kan säga att vi har två olika

13:00).

15 Korståg som ett historiskt fenomen har ofta negativa konnotationer för gemene svensk. Uttrycket kan naturligtvis ha andra innebörder som en strävan mot eller en kamp för någonting, men i samband med kristendom är uttrycket vida allmänt förknippat med övervåld och tvång.

16 Unbelievable, Premier Radio 2010-09-11 http://ondemand.premier.org.uk/unbelievable/AudioFeed.aspx (25/8 15:55).

17 Expressen 2006-05-20 http://www.expressen.se/debatt/1.358308/maria-hasselgren-om-da-vinci-koden-sluta-hetsa- mot-oss-katoliker (19/8 16:30).

(9)

faktorer, en relativ och en konstant där den individuelle läraren är en relativ faktor medan skolböcker etc är en mer konstant sådan. Dessa kommer alltid att interagera på olika sätt, som exempelvis i lärarens val av läsestycken, frågeställningar till läsestyckena och betoning av innehållet i dessa. Men att väva in alla dessa faktorer i ett arbete som detta är inte praktiskt möjligt och skulle heller inte av kvalitetsmässiga skäl vara det optimala valet. Istället tar detta arbete sin utgångspunkt i en aspekt av många tänkbara sådana inom skolans ramar. Skolböcker som källmaterial är någonting mer handfast och någonting som till skillnad från den individuella läraren ändå erbjuder någon form av minsta gemensam nämnare för ett större antal elever. Lärare är i detta sammanhang mer individuella och mindre enhetliga dels i det budskap de för fram och dels sett till det antal elever de kan påverka. Skolböcker är å andra sidan oftast tryckta i större upplagor och når fler elever och fler klasser med samma formuleringar och samma information. Därav måste rimligtvis skolböckernas påverkningsgrad sett till ren kvantitativ påverkningsmöjlighet vara högre än den av lärarna kanske ofta mer kvalitativt påverkningsbara.

När det kommer till skolans värld kan man alltså genom att studera det budskapet som förmedlas endast säga vilken bild/ bilder som når eleverna, åt vilket håll påverkningen pressar – inte vilken bild som slutligen kommer att inpräntas i eleverna. I synnerhet om undersökningen endast omfattar en aspekt av de undervisningsformer som förekommer i dagens skola. Däremot vore det någorlunda orimligt och märkvärdigt om en viss unison information även om det endast gäller skolböcker, inte på något sätt lämnade kvarvarande avtryck på eleverna, även om det inte nödvändigtvis är avtryck av en uteslutande homogen och utifrån eleven okritisk karaktär.

I dagens läge är det redan många elever som faktiskt förknippar Katolska kyrkan med mycket av samtidens ondska. Detta står att skönja i många av de elevers arbeten som inte minst finns tillgängliga för allmänhetens beskådan på nätet. En sådan uppsats under titeln ”Aids i Afrika”

18 kommer handla om hur HIV-smittan och AIDS-epidemin har fått starkt fäste om Afrika, inte med Katolska kyrkans morallära som en bidragande faktor, ett påstående som vore kontroversiellt i sig självt, utan till följd av Katolska kyrkan och hennes morallära. Uppsatsen konkluderas alltså med att HIV-smittans och AIDS-epidemins spridning är huvudsakligen Katolska kyrkans fel. Här åläggs hela skuldbördan en institution som visserligen predikar emot preventivmedel, men också en organisation som predikar för avhållsamhet. Om att predika avhållsamhet är någonting som bidrar till smittspridning, så är det fler religioner än den Katolska kyrkan som är skyldiga till detta. Men likväl fortsätter andra ungdomar att i bloggar och liknande hävda att ”Katolska kyrkan föredrar fortfarande AIDS”¹⁹ före kondomer, sättandes Katolska kyrkan på den icke normativa sidan av ett dilemma. Andra arbeten som exempelvis ”Jämförelse av svenska, ortodoxa och katolska kyrkan”²⁰ kommer att konkludera att Katolska kyrkan är emot alla former av utveckling på grund av sin kompromisslösa morallära.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att frågan om hur Katolska kyrkan framställs och har framställts i skolböcker är ett väldigt aktuellt tema som inte bara kan öka vår förståelse för vilka bilder som faktiskt förmedlas om Katolska kyrkan i skolböcker, utan också bidra till att lägga grund för framtida forskning rörande elevreceptionen av dessa bilder.

2. Syfte och frågeställning

De övergripande frågeställningarna för denna uppsats formuleras utifrån uppsatsens huvudsyfte, vilket är att kartlägga de föreställningar som har skapats och alltjämt skapas kring Katolska kyrkan

18 Skolarbete.nu http://skolarbete.nu/skolarbeten/aids-i-afrika/ (19/8 13:12).

19 Applåder i kungariket 2010-11-24 http://southeastblog.wordpress.com/2010/11/24/katolska-kyrkan-foredrar- fortfarande-aids/ (19/8 13:06).

20 Skolarbete.nu http://skolarbete.nu/skolarbeten/jamforelse-av-svenska-ortodoxa-och-katolska-kyrkan/ (19/8 16.13).

(10)

i skolböcker. Med andra ord kommer uppsatsen att genom frågeformuleringen söka identifiera alla de bilder som uppkommer och har uppkommit kring Katolska kyrkan i undersökningsmaterialet.

Syftet är inte att diskutera huruvida bilderna av Katolska kyrkan ingår i en bredare föreställningsvärd eller ens vad dessa eventuellt kan ha för implikationer för maktskapande/

upprätthållande. Det övergripande målet är istället att söka först och främst inventera och identifiera gestaltningar av Katolska kyrkan och i den meningen bör begreppet också förstås i detta examensarbete. Syftet är vidare att söka jämföra bilderna inte i syfte att värdera, utan snarare i syfte att uppmärksamma eventuella skillnader och likheter framställningarna emellan och slutligen även att diskutera skolans roll som förmedlare av bilder.

Utifrån huvudsyftet att kartlägga de föreställningar som har skapats och alltjämt skapas kring Katolska kyrkan i skolböcker, formuleras således en övergripande frågeställning Vilka bilder av Katolska kyrkan har förmedlats av skolbokslitteraturen för religions- och historieböcker mellan 1840-2011? För att frågeställningen skall kunna besvaras delas den in i ett antal underfrågor:

- Vilka bilder av Katolska kyrkan återfinns i religions- och historieskolböcker från 1800-talet?

- Vilka bilder av Katolska kyrkan återfinns i religions- och historieskolböcker mellan år 1900- 1945 respektive 1946-1999?

- Vilka bilder av rörande Katolska kyrkan återfinns i religions- och historieskolböcker mellan 2000-2011?

- Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan framställningarna och vilka implikationer får det för förståelsen av skolan som förmedlare av föreställningar?

3. Teori och metod

Denna studie har växt fram som en produkt av ett intresse för vad ett visst specifikt källmaterial nämligen skolböcker i historia och religion kan ha att säga om den Katolska kyrkan och katolicismen som sådan. Studien har med andra ord inte primärt vuxit fram som en konsekvens av preferenser för specifika teoretiska modeller. Detta är viktigt att poängtera då det bär med sig en direkt relevans för hur den teoretiska utgångspunkten kommer att förhålla sig till uppsatsens syfte.

Det senares målsättning är varken att vederlägga eller bekräfta en specifik teoris premisser eller konklusioner, snarare har valet av teoretiska utgångspunkter och metod kommit att ske med tanke på vilka vetenskapliga angreppssätt kan fungera som de effektivaste verktygen för att besvara frågeställningen till det givna källmaterialet. Med andra ord så har frågeställningen kommit att vara ledande i val av teori och förhållningssätt till densamma istället för att låta särskilda teoretiska preferenser få agera som styrande för formuleringen av frågeställningen. Detta innebär att förhållandet mellan teori och frågeställning i denna uppsats endast bör ses funktionalistiskt.

Centralt genom historien för den vetenskapsfilosofiska debatten har varit förhållandet mellan språket och den fysiska verkligheten som sådan. Skilda filosofer har genom tiderna sökt att argumentera antingen för en utgångspunkt där språket som sådant menas återspegla verkligheten som den är, medan andra filosofer har valt att argumentera emot en syn på språket som en trovärdig förmedlare av kunskap.²¹ Frågan kom dock att ställas på sin spets i och med renässansen under vilken gammalt värderingsmönster om människan som en konstant del av den gudomliga ordningens hierarkiska system började falla samman till förmån för perspektiv som uppfattade människan som ett ”utanförstående” skapande subjekt.²² Som subjekt var det människan själv som

21 Hyldgaard 2008, s. 195.

22 Hyldgaard 2008, s. 195.

(11)

gestaltade verkligheten i form av representationer och föreställningar som inte nödvändigtvis ansågs återspegla den tidigare helt korrekt. Uppfattningen av språket som ett betydelseskapande snarare än ett betydelseåtergivande system kom sedemera att vinna insteg och teoretiker som Ferdinand de Saussure kom slutligen att popularisera en idétradition som betonar att språkets förhållande till verkligheten endast är ett godtyckligt återgivande av den senares essens.²³ Dessa båda insikter har varit en bidragande orsak till ett socialkonsturktivistiskt förhållningssätt till verkligheten. Begreppet har i sina mest radikala tolkningar kommit att vara synonymt med ett relativistiskt förhållningssätt till ”sanningar”. Verkligheten uppfattades med andra ord endast vara en produkt av social konstruktion och inte någonting objektivt av sig självt existerande fenomen. Michael Foucault kom som ett för detta fenomen typiskt exempel att i enlighet med denna relativistiska insikt förespråka en uppfattning där ”sanningen” eller ”verkligheten” som denna uppfattas av människan endast är ett uttryck för en diskursiv konstruktion vilandes på konventioner s.k. kunskapsregimer, vilka reglerar det tänkbara och det otänkbara – det sanna och det falska.²⁴ Det identifieringsarbete av dessa kunskapsregimer som Foucault kom att ägna sig åt, kom också att bli startskottet för diskursanalysen.²⁵

Det finns flera olika sinsemellan stridande teorier kring socialkonstruktivismen, men kunskapsteoretiker som Vivien Burr har ändock velat göra gällande att dessa kan förenas i fyra premisser: a) det finns en kritisk inställning till det som vanligtvis betraktas som objektiv sanning.

Våra kategorier speglar inte en verklighet utan skapar densamma. b) de kategorier som ligger till grund för verklighetskapande är inte kontextuellt obundna utan snarare förankrade i sammanhang som alltid är präglade av historia och kultur. c) verklighetskapande kommer inte att ske utan social interaktion människor emellan d) den skapade verkligheten kommer också att få praktiska sociala konsekvenser då folk handlar utifrån desamma, även bekant i andra sammanhang under beteckningen diskursiv praktik.²⁶

Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är således inspirerad om än inte driven av vissa socialkonstruktivistiska teoretiska utgångspunkter i synnerhet såsom dem förstås av Burr. I den lista över de för socialkonstruktivistiska utgångspunkter gemensamma nämnare som Burr tillhandahåller, kommer nämligen inte alla punkter att vara av betydelse för detta examensarbete.

Den första premissen (a) är användbar i den meningen att utgångspunkten för frågeställningen förutsätter att källmaterialet och författarna till källmaterialet på något sätt återger en uppfattning om Katolska kyrkan. Denna återspegling blir således en konstruktion i den meningen att den omöjligen kan annat än gestalta en uppfattning om Katolska kyrkan. Men detta konstanterande, nämligen att språket kan vara ett verktyg för verklighetskonstruktion behöver inte rent logiskt utesluta en uppfattning om att hon också kan återspegla en av sig oberoende sanning. Uppsatsens syfte är dock varken att ge sig in i den vetenskapsteoretiska debatten eller att söka avgöra vad som är sant eller falskt. Fokus ligger uteslutande vid hur Katolska kyrkan framställs utan att framställningen som sådan blir föremål för vidare spekulationer kring deras verklighetsförankring.

Den andra premissen (b) är användbar i den meningen att uppsatsens källmaterial spänner över en lång tid, vilket innebär att det sätt att gestalta och det innehåll som kommer att aktualiseras kring Katolska kyrkan inte bara bör förstås ur en enskild kontext utan ur flera. Här handlar det snarare om insikten om att texterna har tillkommit under en lång tid och därför spänner över flera paradigm, än över det praktiska tillvägagångssättet då syftet för denna uppsats inte identifiera paradigmen bakom gestaltningarna. Den tredje premissen (c) påverkar inte på något sätt detta examensarbete, då dess fokus som sagt inte kommer ligga på vilka sociala interaktioner som möjligen kan ligga bakom beskrivningarna – utan på beskrivningarna i sig och den bild de förmedlar av Katolska kyrkan. Den fjärde premissen (d) förutsätts vara fallet, men kommer inte att diskuteras i analysen, där betoningen

23 Saussure 1970, passim.

24 Foucault 1972, s. 133.

25 Jmfr Winther-Jörgensen & Philips 2000, s. 7.

26 Burr 1995, s. 2-10.

(12)

kommer att ligga vid framställningen av Katolska kyrkan som sådan.

Då socialkonstruktivismen förutsätter ett språk som formar verkligheten kan inte en undersökning av vilken verklighet som formas bedrivas utan att hänsyn tas till språket.²⁷ Eftersom det snarare är insikten om att språket skapar verklighet som sådan, än vilka eventuella maktförhållanden som ger upphov till och upprätthåller sig genom språket som är av intresse för uppsatsen – kommer inte sådana angreppsmetoder som Faircloughs kritiska diskursanalytiska kategorier att vara tjänliga frgeställningen.²⁸ Kritisk diskursanalys (CDA) vidhåller exempelvis att språket som sådant har tre funktioner i diskurskapandet, det anses skapa identiteter, relationer samt ideologier.²⁹ De två sistnämnda förstås huvudsakligen hos Fairclough som politiska och sociokulturella maktstrukturer och anses inte med denna definition vara relevanta för studiens syfte.³⁰ Däremot kommer socialkonstruktivistiska insikter som att skapandet av den egna identiteten hänger samman med konstruktionen av en motidé vara en utgångspunkt i textanalysen – med en betoning just på konstruktionen av en motidé.

Rent metodologiskt kommer en form av kvalitativ textanalys att tillämpas i motsatts till en kvantitativ textanalys. Rent praktiskt innebär det att undersökningen inte handlar om att kvantifiera – räkna, sammanställa data i tabeller som exempelvis skulle kunna göras med uttryck som papism.

En sådan metod är mer användbar vid frågeställningar som ämnar avgöra antalet förekomster av ett specifikt uttryck i en enskild källa eller flera. För denna studie skulle en sådan metodologisk approach dock inte vara den optimalaste till att besvara den givna frågeställningen. Med kvalitativ textanalys så förstås det en mer djupgående analys av sammanhang, termer och begrepp – som exempelvis Katolska kyrkan, påven, katolicismen, jesuiterna etc. Här kommer dock endast de begrepp som förekommer i något större sammanhang till skillnad från förbinämnanden att analyseras utifrån sin kontext och sitt innehåll.

Det metodologiska verktyg som kommer att användas i denna undersökning hör alltså till den kvalitativa textanalysen i det att metodurvalet är en underkategori av en bredare genre mer närläsande i motsatts till kvantifierande metoder. Övergripande för kvalitativa textanalyser är en vilja att genom en mer noggrann läsning av specifika delar av en text också på ett vidare och mer djupgående sätt belysa det som ligger i fokus för undersökningen.³¹ I andra ordalag kommer de olika kvalitativa textanalytiska metoderna att alltid diskriminera mellan innehållet i en text i den meningen att det centrala för analysen får företräde före det som ur densamma uppfattas som det perifera i källmaterialet.³² Det senare kan skönjas i att det stoff i källmaterialet som upplevs som det mer centrala för den fråga/frågor den kvalitativa textanalysen är tänkt att besvara också kommer att vara föremål för en mer aktiv och frågande läsning. Detta kan vidare göras i syfte att antingen systematisera innehållet i källmaterialet eller också i syfte att kritiskt granska detsamma.³³ Det tidigare syftet har också kallats för innehållslig idéanalys medan det senare syftet också är känt som funktionell idéanalys, där de båda förhållningssätten delar intresset för att mer djupgående beskriva ett fenomen medan den skillnaden att den senare funktionella idéanalysen också inkluderar en förklarande aspekt där beskrivningen antingen relateras till ett vidare kontextuellt ursprung eller en vidare samhällelig effekt.³⁴ Exempelvis kommer diskursanalysen som ibland kategoriseras som en underkategori av den funktionella idéanalysen inte uteslutande systematisera innehållet i ett källmaterial, utan också relatera detsamma till i samhället rådande maktförhållanden. Den funktionella idéanalysen kommer således att gå ett steg längre än den innehållsliga i det att den på ett mer utpräglat sett innefattar ett ställningstagande till hur en given argumentation förhåller sig till

27 Jmfr Fairclough 1992, s. 66.

28 Fairclough 1992, s. 64.

31 Esaiasson et al 2007, s. 237.

33 Esaiasson et al 2007, s. 238-239.

34 Bergström & Boréus 2005, s. 155-156.

(13)

olika typer av rådande normer. Eftersom uppsatsens primära syfte är snarare att inventera än att också orsaks- eller effektförklara bilden av Katolska kyrkan kommer därför den innehållsliga idéanalysen bättre att tjäna undersökningens syfte. Detta urval innebär däremot att inga förklaringsmodeller kommer att ges eller sökas till de bilder som framträder av Katolska kyrkan.

Den innehållsliga idéanalysen kan vidare brytas ner i tre analytiska angreppssätt 1) den (tankestruktur) klargörande 2) den logiskt ordnande och 3) den klassificerande kvalitativa textanalysen. Gränsen metoderna emellan är inte alltid knivskarp och dessa kan ofta med fördel kombineras i studier, särskilt om dessa omfattar ett mer snävt avgränsat källmaterial, men för denna studie kommer främst den första att brukas då denna på ett mer ingående sätt överensstämmer med uppsatsens syfte. Centralt för den logiskt ordnande metodiken är att i systematiseringen av innehållet i en given källa överblicka själva argumenteringen som sådan.³⁵ Denna undersökning ämnar däremot inte att främst överblicka och ordna de eventuella argument som källmaterialet rimligtvis kan tänka sig bruka vid gestaltningen av Katolska kyrkan, utan fokus ligger snarare vid innehållet i gestaltningen som sådan. Den klassificerande kvalitativa textmetoden ställer oftast till skillnad från den tankestruktur klargörande krav på att innehållet i det givna källmaterialet antingen på förhand eller i efterhand klassificeras i av forskaren utformade kategorier – vilket kan riskera att äventyra ett öppnare förhållningssätt till källmaterialet samt äventyra andra icke av forskaren direkt skapade kategorier som kan förekomma i källmaterialet. Den tankestruktur klargörande kvalitativa texttolkningen kommer således till skillnad från den logiskt ordnande att lägga större fokus vid det innehåll källmaterialet och dess argument ger uttryck för samt till skillnad från den klassificerande kvalitativa textanalysen ha ett mer öppet förhållningssätt till källmaterialets eventuella kategorier utan att på förhand riskera att definiera bort eventuella förekommande kategorier.

Rent konkret kommer källmaterialet att angripas i enlighet med den hermeneutiska spiralens tillvägagångssätt där textbetydelsens minsta beståndsdelar läses och förstås utifrån hela texten samtidigt som hela texten också läses och förstås utifrån dess delar.³⁶ Detta innebär att 1) begrepp som Katolska kyrkan, katoliker, påvar och andra till Katolska kyrkan direkt relaterande begrepp endast är intressanta för analys i undersökningen om de förekommer i ett större sammanhang som aktiva eller passiva aktörer eller i mer sammanhängande beskrivningar. Därför får också mer manifesta och öppet framträdande beskrivningar företräde före latenta och mer dolda bilder av den Katolska kyrkan. Nästa metodologiska steg innebär att 2) begreppen kommer att tolkas utifrån sitt övergripande sammanhang för att slutligen 3) tolka sammanhanget utifrån hur begreppen används.

Dessa tre steg är det metodologiska tillvägagångssättet för systematiseringen av källmaterialets innehåll rörande bilder av Katolska kyrkan. Undersökningen kan därför i viss mening anses ta en radikalt textnära utgångspunkt. Faran med detta metodurval är att färre och snävare metodsynpunkter också riskerar att försvåra ett bibehållande av en strikt syftesnära undersökning där endast bilderna av Katolska kyrkan står i fokus. För att undvika detta krävs det att resultatet av innehållsanalysen ständigt studsas mot uppsatsens övergripande syfte. Någonting som i övrigt kan vara problematiskt med metodurvalet är att det kan bli svårt att föra diskussioner om hur framställningarna förhåller sig till andra möjliga svar dvs. i detta sammanhang vilka bilder av Katolska kyrkan som har valts bort i källmaterialet. Till en viss del är denna problematik mer påfallande i ett mer avgränsat källmaterial, det tidsspann som källmaterialet i denna undersökning omfattar kan rimligtvis öppna upp för fler och varierande bilder av Katolska kyrkan som därmed också kan underlätta diskussioner kring vilka bilder av Katolska kyrkan som också har valts bort i de skilda framställningarna.

(14)

4. Källmaterialet

Det källmaterial som kommer att ligga till grund för denna studie är alltså ett urval av skolböcker från en lång period motsvarande två sekel. Detta kräver naturligtvis att studien positionerar sig tydligt kring vad gäller såväl kriterier för urval av materialet som avgränsningar i detsamma. Vidare är det viktigt att genrebestämma materialet och kritisera det utifrån dess styrkor och svagheter rörande dess potential att besvara frågeställningarna utifrån den för studien anammade teorin och metoden. I det följande ges det utrymme för ett sådant förtydligande.

4.1.1 Källmaterialet som genre

Frågeställningen kommer således att prövas mot ett källmaterial som utgörs uteslutande av skolböcker. Det sistnämnda är ett begrepp som lätt kan skapa förväxling med en bredare och mer allmän kategori av läromedel och således är ett förtydligande nödvändigt. Kortfattat kan man säga att alla skolböcker är läromedel, men att alla läromedel inte är skolböcker. De sistnämnda klassificeras nämligen som en underkategori av det flertalet läromedel som kommer att användas eller åtminstone finnas till disposition i undervisningssammanhang. Staffan Selander kommer att utgå från samma definition av skolböcker som en underkategori av en bredare genre av läromedel.³⁷ För att förstå skolböcker som källmaterial är det således nödvändigt att också ta hänsyn till den bredare genre de är en del av. Skolverkets definition av vad ett läromedel är kommer i grunden vara funktionalistiskt, det vill sägas att vad som är ett läromedel egentligen bestäms av den aktuella funktionen i undervisningssammanhang än av denna oberoende faktorer.³⁸ Denna definition innebär i praktiken att det inom läromedelsbegreppet kan rymmas allt från skrivna texter, bilder och kartor till mer handfasta tredimensionella objekt som exempelvis mineraler, mynt växter och uppstoppade djur.³⁹

Denna klassificering av vad som är ett läromedel bör ses som en konsekvens av en mer decentraliserad undervisning. Då läraren inte längre kommer att uppfattas som en kunskapsförmedlare utan fokus istället sätts på elevens egna kunskapsskapande kommer också vad som är ett läromedel att anpassas utefter elevens behov och inte utefter lärarens roll. Denna kommer naturligtvis också få implikationer för skolböckers betydelse som läromedel, då de inte längre är den enda läromedlet eleverna kan/ kommer att förhålla sig till i sitt kunskapsskapande. Även andra faktorer kommer att utmana skolböckernas traditionella roll som kunskapsförmedlare; läraren, klassen, vänner, familjen, media och egna intressen är alla faktorer som nuförtiden är allmänt vedertagna vad gäller inflytandet över det som kommer att utgöra elevens ständigt utvecklande kunskapsbank.⁴⁰

Skolböcker definieras således som läromedel utifrån den funktion de får i undervisningssammanhang. Men vad definierar då en skolbok? Selander vill göra gällande en definition som utgår från skolbokens relation inte till undervisningssammanhanget som sådant utan till andra läromedel som används i undervisningssammanhang.⁴¹ Denna definition tenderar därför att betona läroboken som en skriven text till skillnad då från andra icke textbaserade läromedel.⁴² En sådan definition är problematisk då den i teorin kommer att mer eller mindre inkludera all skriven text till kategorin skolböcker. Då läromedel per definition kan utgöras av allt text, kommer

37 Selander 2003, s. 14.

38 Skolverket 2006, s. 9.

39 För en översikt över moderna former av läromedel som romaner, konst, monument, film samt natur se Queckfeldt 2009, s. 71-90; Liljefors 2009, s. 91-106; Zander 2009, s. 107-150; Eliasson 2009, s. 153-172.

40 Jmf Ammert 2009, s. 293-308.

41 Selander 1988, s. 37.

42 Selander 1988, s. 37.

(15)

hans definition att inkludera även övningsböcker och lärarhandledningsböcker till de klassiska textböckerna. Detta kan skapa en förvirring kring vad som avses med läroböcker, för denna studie kommer dock begreppet lärobok vara synonymt med begreppet textbok. Med läroböcker avses således de läseböcker som är riktade mot elever, men vars primära syfte inte är att delge uppgifter eller för den delen handleda läraren.

Ovan uppmärksammades det att läroböcker endast utgör en underkategori av ett bredare läromedels genre. Detta blir signifikativt i synnerhet för en av frågeställningarna i uppsatsen, nämligen den rörande vilka implikationer undersökningen får… för förståelsen av skolan som förmedlare av föreställningar? De bilder som kommer att framträda i skolböckerna kan således inte förstås som de enda möjliga föreställningarna i skolvärlden. Det kan mycket väl vara så att andra läromedel kommer att fungera som förmedlare av parallella föreställningar. Det är således av vikt för denna undersökning att poängtera att resultatet endast speglar en aspekt av bilder rörande Katolska kyrkan, nämligen den/ dem som kommer att framträda i läroböckerna som sådana.

Eftersom källmaterialet till sin bredd omfattar även tidpunkter då undervisningen var mer centrerad till läraren och läromedlen var färre, är det rimligt att anta att skolböckerna under denna tid också kom att ta en större plats än dem kom att göra längre fram.⁴³ Men då uppsatsens primära syfte inte är att avgöra i vilken grad dessa föreställningar har mottagits, dvs. deras reception utan snarare på bilden som sådan kommer denna skillnad inte utgöra något problem vare sig i undersökningen eller i analysdelen av uppsatsen.

4.1.2 Källmaterialets politiska aspekt

Läroböcker likt annan skriven text har sällan författats i ett vakuum och som medvetet producerade texter kommer de alltid att ha inte bara en avsändare utan också en tänkt mottagare. Ur källkritisk synpunkt är det av största intresse att bejaka detta samspel, då det bidrar till förståelsen för textens genre och bakomliggande syften.⁴⁴ En källkritisk fråga brukar vara att söka avgöra huruvida den förestående texten är tendentiös med vilket menas om källan är objektiv eller om den snarare tar parti för en åsikt före en annan i den meningen att det författaren eller författarna sympatiserar med kommer att favoriseras i beskrivningen före det denne eller dessa ogillar.⁴⁵ Kunskapen om författaren samt mottagaren bakom en text är ofta av avgörande betydelse för en djupare förståelse av tendenserna i en text. Då tendensen sker med vilje brukar texten oftast definieras som propaganda.⁴⁶ Från ett postmodernt perspektiv kommer dock själva tanken på att en text kan vara objektiv att ifrågasättas.⁴⁷ Istället betonas att alla uttryck kommer att vara tendentiösa då människan inte kan förhålla sig till verkligheten på ett ”objektivt sätt”.⁴⁸ Om fenomenet propaganda således betraktades som någonting negativt, det vill sägas som en ”förvrängd sanning” i syfte att påverka människors val – kommer det postmoderna perspektivet att istället betona att detta inte är något problem så länge som exempelvis forskaren är medveten om tendenserna. Ur ett postmodernt perspektiv kommer således förhållningssättet till en texts avsändare och mottagare gå från att betrakta dessa som möjliga hjälpverktyg till att försöka ”gå bakom” tendenserna i en text, till att istället bejaka desamma.

För skolböcker som källitteratur innebär det senare perspektivet att avsändaren och mottagaren inte är avgörande för förståelsen av huruvida det finns en tendens i lärobokstexten eller inte, utan en sådan kommer att förutsättas och betoningen kommer istället att läggas på vad för typ

43 Långström 1997, s. 8-10.

44 Dahlgren et al 2008, s. 184-192.

45 Dahlgren et al 2008, s. 184.

46 Dahlgren et al 2008, s. 184.

47 Kjeldstadli 2008, s. 284.

48 Kjeldstadli 2008, s. 283-284.

(16)

av tendens som återfinns i texten och eventuellt vems denna är.⁴⁹ Selander identifierar mottagaren för skolböcker med elever i undervisningssammanhang.⁵⁰ Det är dock inte ovanligt att eleverna som mottagare för en tendentiös skolbok, icke uppfattar denna som sådan – utan snarare ser den som ett uttryck för en objektiv verklighet.⁵¹ Problemet bottnar därför nödvändigtvis inte i att skolböcker ur ett postmodernt perspektiv är tendentiösa, utan snarare att de inte kommer att betraktas som sådana och avsändarens tendenser riskerar då att okritiskt anammas av mottagaren.

Men vem är då avsändaren och därmed tendensspridaren i avseende till svenska skolböcker?

Anna Johnsson Harrie uppger att det mellan åren 1938-1991 ytterst var staten som var en sådan avsändare då denna förhandsgranskade och kontrollerade alla skolböcker som nådde skolorna.⁵² Den som innehade den politiska makten kunde därför genom censur styra innehållet i skolböckerna.

Harrie menar att kampen då som nu kom att utkämpas om och framförallt mellan två viktiga reproduktionsprocesser den samtida och den historiska:

Den samtida reproduktionen omfattar återgivandet av kunskaper och färdigheter som antas vara viktiga för produktionen och för att leva i samhället. Den historiska reproduktionen däremot handlar om skolans egen historia och dess läroplanshistoria.⁵³

Skolböckerna kommer att hamna mellan dessa båda reproduktionskrafter och således vara i större eller mindre grad uttryck för den ena eller den andra reproduktionskraften, i synnerhet om dessa står långt ifrån varandra.⁵⁴ Den som har makten över innehållet i läromedlen kommer också att påverka typ av reproduktionskraft och dess detaljinnehåll. När staten alltså hade ensammakt att censurera böcker, kom hon ytterst också att påverka innehållet i desamma. Efter att den statliga kontrollen avskaffades 1991 kom istället makten över innehållet i nyproducerade läroböcker att i praktiken delvis överflyttas till lärarnas egna efterfrågan. Konsekvenserna av detta innebär dels att den historiska reproduktionen stärks och också framförallt att det kan bli vanskligare att identifiera den yttersta avsändaren för skolbokslitteraturen och därmed vems tendenser skolböckerna är ett uttryck för. I praktiken upprätthåller dock politiken ett starkt inflytande över innehållet i skolböckerna genom olika juridiska, ekonomiska och ideologiska styrmedel som exempelvis läroplan och kursmål vilka skolbokslitteraturen måste ta hänsyn till.

För denna studies frågeställning är frågan om avsändarens identitet egentligen av underordnad art, då studien främst ämnar identifiera innehållet i Katolska kyrkans framställningar som sådana. Däremot kommer insikten av den historiskt varierande graden av politiskt styrning vara avgörande för uppsatsens disposition.

4.2.1 Urval av källmaterial

Det material som ligger till underlag för denna studie utgörs totalt sett av 8 gymnasieskolböcker i historia respektive 8 gymnasieskolböcker i religion, vilka sträcker sig över en period mellan 1840- 2011. Källitteraturen delas in i fyra epoker, varje epok motsvarandes av sammantaget 4 skolböcker – jämt fördelade mellan de olika ämnena.

Valet av skolböcker i ämnena religion och historia motiveras främst med att dessa ämnen såväl kompletterar varandra till form som innehåll. Skolböcker i ämnet historia förutsetts vara mindre intresserade av redogörelser för ett samfunds specifika livsåskådning det vill sägas

49 Jmfr Apple & Christan-Smith 1991, s. 5.

50 Selander 2003, s. 30-35.

51 Långström 1997, s. 8-10.

52 Harrie 2009, s. 12-14.

53 Harrie 2009, s. 14.

54 Harrie 2009, s. 15.

(17)

föreställningar och till dessa hörande praktiker, samt eventuella tolkningar av desamma. Läroböcker i historia fokuserar snarare på en mer praktisk aspekt av livsåskådningar som sådana – det vill sägas de återspeglar dessa som aktörer i historien. I dessa skildringar kommer därför Katolska kyrkan och dess utövare att framträda antingen som aktiva eller passiva pjäser i historien. Hur de framställs begreppsmässigt och i vilka sammanhang kommer därför att gestalta en framställning med Katolska kyrkan och dess utövare som antingen positiva eller negativa aktörer. Skolböcker i religion förutsätts däremot skildra religionen som en företeelse, som en idé eller som en samling principer som visserligen kan materialiseras i enskilda företrädare för religionen och deras handlingssätt, tyngdpunkten kommer dock att ligga vid religionen som mer av en föreställning eller världsåskådning. Då läroböcker i religion och historia upprätthåller en sådan distinktion kommer de därför att komplettera varandra och bidra till en ökad förståelse för aktuella bilderna. I de fall då läroböckerna går in i varandra i den meningen att den ena av dem eller båda närmar sig antingen en mer utpräglad aktörsbeskrivning eller en mer utpräglad föreställningsbeskrivning – kommer framställningarna naturligtvis vara mer präglade av en sådan beskrivning.

Ett problem som kan uppstå när tidsspannet blir så stort är att de olika böckerna kommer att vara uttryck för föreställningar som har tillkommit i från varandra vitt skilda tider, vilket innebär att den historiografiska och religiografiska diskrepansen kan komma att bli rätt stor. Skolböckerna kommer således att befinna sig på flera olika spektrum vad gäller historiesyner, stil, uttryckssätt och ordförråd. Vad gäller historiesyner så har de allra äldsta skolböckerna tillkommit under en tid då fokus har legat på den enskilde individen och dennes idéer som de drivande för den historiska utvecklingen. De senare böckerna kommer däremot kännetecknas av en mer historiematerialistisk historieskrivning som har flyttat perspektivet från enskilda aktörer till större socioekonomiska strukturer. Ett problem som detta kan skapa är att undersökningen så att säga ”fastnar” vid gamla mönster, dvs. förväntar sig att samma uttryckssätt eller samma teman skall förekomma i äldre som i yngre skolböcker och i sådana lägen riskerar undersökningen att missa den ”tidstypiska bilden/

bilderna”. Att därför redan på förhand utgå från vissa specifika teman, kan komma att innebära att andra missas och att en skev bild ges av vilka bilder som faktiskt förekommer i källmaterialet.

Undersökningen kräver därför att varje enskild källtext analyseras utefter de kategorier denna faktiskt innehåller.

Förtjänsten med att detta källmaterial omfattar ett större tidsspann är att de olika framställningarna kan komma att analyseras jämsides och därmed också visa på det spektrum av betydelser som har fästs vid Katolska kyrkan under en längre period. Studien kan således också fungera som en förstudie på vad som kan tänkas finnas i källmaterialet och därmed öppna upp för mer fördjupade studier i varje enskild ”epok”.

Ett annat urval har gjorts i vilka böcker som faktiskt kommer att ligga till underlag för undersökningen. Sådana urval är alltid problematiska i synnerhet om de ämnas påvisa en viss representativitet för den tid de är hämtade ifrån. För studien har skolböcker för grundskolan valts bort och istället har valet fallit på gymnasieböcker och eller motsvarande. Vad gäller de böcker som har valts för perioden före år 1900, så har valet underlättats av det faktum att utbudet här är väldigt sparsamt. De böcker som har funnits tillgängliga på Blåsenhusbiblioteket har också kommit att utgöra källmaterialet för denna period. För perioden 1900-1945 fanns det svårigheter att hitta mer allmänna religionsböcker, dvs. religionsböcker som inte utgjordes av bibelutdrag och Luthers lilla katekes. De två sistnämnda har valts bort med tanke på att de egentligen inte är användbara i förhållande till uppsatsens syfte, då de inte omnämner varken direkt eller indirekt någonting som har med katolicismen att göra. Övrig litteratur för resterande perioder 1946-1999 samt 2000-2011 har bortsätt från tidsfaktorn valts helt slumpmässigt. Här hade naturligtvis ett urval av litteratur som i större utsträckning förekommer i undervisningssammanhang varit att föredra. Men någon sådan statistik finns inte att tillgå och därför har tillgängligheten fått avgöra valet. Detta försvårar naturligtvis spekulationer kring vilka framställningar i den moderna litteraturen som eventuellt har nått/ når elever i större grad än andra. Men inte heller detta utgör examensarbetets syfte och därför

(18)

fungerar urvalsmetoden som sådan i relation till uppsatsens frågeställning.

4.2.2 Avgränsning i urvalet av källmaterial

En avgränsning har även gjorts i ovan nämnda urval av källmaterial. Till föremål för undersökningsdelen i denna studie har endast textavsnitten kommit att användas och bildrepresentationer har i största möjliga mån kommit att undvikas. Anledningarna till detta är av tvenne art, 1) såväl materialets textbaserade delar som de representationer som förekommer i böckerna är tillräckligt extensiva för att motivera särskilda studier samt 2) bildrepresentationer kräver till viss del andra metodologiska angreppssätt än de som brukas för text och skulle därmed kräva antingen en omotiverat lång uppsats eller en avgränsning i förhållande till antalet använda skolböcker. Det sistnämnda har inte varit aktuellt då uppsatsens syfte delvis har varit att fylla en tidigare forskningslucka, vilket ett mer begränsat källmaterial skulle försvåra. Den avgränsning som har gjorts har därför kommit att inskränka något på huruvida resultatet kan sägas vara ett uttryck för alla föreställningar som förekommer i undersökningsmaterialet. Studiens resultat omfattar således endast alla föreställningar som har kunnat identifieras i skolböckernas textavsnitt dock icke alla föreställningar som förekommer i skolböckerna medräknat bilderna. De senare gör sig mer gällande i modernare upplagor av religions- och historieböcker och kan därför med fördel vara föremål för framtida forskning.

5. Tidigare forskning

Skolböcker har tidigare bland annat fungerat som material för frågeställningar som ytterst sett har varit intresserade för de särskilda bakomliggande ideologiska mönstren och strukturerna i litteraturen.⁵⁵ Sådana analyser har således inte primärt intresserat sig för de ideologiska uttryckssätten, som ideologierna bakom desamma.

Kring 1990-talet kom det att publiceras en rad studier som alltmer började betona inte bara ideologierna bakom skolboksframställningarna, utan också hur dessa har kommit att förhålla sig till tidigare fördomar. Mai Palmberg har exempelvis kommit att intressera sig för hur Afrika gestaltas i svenska skolböcker. I sitt Afrika i skolböckerna – gamla fördomar och nya söker hon bland annat att påvisa systematiken och betydelsen bakom gestaltningen av Afrika som en drabbad och utsatt kontinent i behov av utvecklingshjälp.⁵⁶Men även föreställningar kring religioner har uppmärksammats i denna typ av forskning. Kjell Härenstam har i sitt verk Skolboksislam: analys av islam i läroböcker i religionskunskap kommit att upptäcka en systematik i återskapandet av gamla fördomar gentemot muslimer.⁵⁷ Den sistnämnda forskningen har sedan kommit att stimulera även studenter till att skriva examensarbeten i samma tema.⁵⁸

Vad gäller Katolska kyrkan så har hon ännu inte legat till underlag för liknande forskning i Sverige, men däremot kommit att uppmärksammas i utlandet. I USA har exempelvis en ensidigt negativ gestaltning av Katolska kyrkan och katolicismen uppgetts historiskt sett ha varit en direkt avgörande orsak till uppkomsten av katolska friskolor och även kommit att vålla forskningsdebatt i modern tid.⁵⁹ I Sveriges västra grannland Norge har Daniel Haakonsen stått som redaktör för

55 Ex Suk 1993, passim; Mattlar 2008, passim.

56 Palmberg 1987, passim; Jmfr Palmberg 1999, passim; Larsson 1968, passim; Kirsch 1998, passim.

57 Härenstam 1993, passim.

58 Jmfr Hedman 2010, passim.

59 Se ex Benjamin 2007, s. 2171-2206; Paterson 2000, s. 139-149; Paredes 1977, s. 139-165; Lessl 1999, s. 146-168;

Greeley 1977, s. 40-43.