Abstrakt
Mellan år 2006-2010 hade försäljningen av paracetamol ökat med 23 %. Ökningen är som störst i bland andra Västernorrlands Län. De ungas hälsa har utvecklats negativt sedan 1990- talet. De under 18 år är den snabbast växande gruppen användare av receptfria värktabletter.
Studiens övergripande syfte var att undersöka ungas användning av receptfria värktabletter på en friskola i Sundsvall. Dessutom undersöka faktorer som eventuellt samvarierade med användning av receptfria värktabletter. Faktorerna som var upplevd hälsa och stress. Studien genomfördes på en friskola i Västernorrlands Län och studiepopulationen var 91 elever i årskurs ett på gymnasiet. Variablerna som undersöktes i en enkät var kön, upplevd hälsa och stress samt användning av receptfritt. Resultatet visade att ungefär 38 % av tjejerna,
respektive 16 % av killarna använde receptfria värktabletter oftare än en gång i månaden.
Vanligaste orsaken till användning var huvudvärk. Vanligaste orsaken till stress var skolrelaterat. Tjejer använde receptfria värktabletter i större utsträckning än killarna.
Nyckelord: Receptfria värktabletter, Stress, Hälsa, Ungdomar, Friskola
Användandet av receptfria värktabletter bland ungdomar i åk 1 på gymnasiet
EMELIE ELFFORS Mittuniversitetet, Sundsvall Institutionen för folkhälsovetenskap
Folkhälsovetenskap, GR (C)
Maj, 2011
Innehåll
Innehåll...1
1. Bakgrund...3
1.1. Användandet av receptfria värktabletter i dagsläget...3
1.2. Paracetamol och Ibuprofren vanligast...4
1.3. Konsumenter...4
1.4. Konsumtion och attityd kring receptfria värktabletter hos unga...5
1.5. Vetenskapsteoretisk ansats...6
2. Syfte...6
3. Metod...8
3. 1. Urval...8
3. 2. Datainsamling...8
3. 3. Studiedesign...8
3. 4. Enkät...8
3. 5. Definitioner av begrepp...9
3. 6. Statistisk analys...10
3. 7. Etiska aspekter...11
4. Resultat...12
5. Diskussion...16
5. 1. Metoddiskussion...16
5.1.1. Reliabilitet och validitet...16
5.1.2. Bortfall...17
5.1.3. Etiska överväganden...17
5.1.4. Styrkor och svagheter med studien...18
5.2. Resultatdiskussion...18
5.2.1. Funna resultat...18
5.2.2. Framtida forskning...19
5.2.3. Studiens betydelse...20
6. Slutsatser...20
Referenser...22
1. Bakgrund
1.1. Användandet av receptfria värktabletter i dagsläget
År 2009 visade Dagens medicin att genomsnittliga svensken under ett år köpte receptfria värktabletter för 16 dagars bruk. Det är en ökning med 30 % från 1999 (Hake, 2009). Vidare har det visats att 11 % av svenskarna tar receptfria värktabletter varje dag eller flera gånger i veckan (Österberg, 2011, a). Denna ökning har inte enbart skett efter omregleringen av apoteksmonopolet år 2009, utan har setts ökat stadigt sedan år 2008. Mellan år 2006-2010 ökade försäljningen av paracetamol med 23 %. Ökning är störst i Jämtland, Värmland, Västerbotten, Dalarna och Västernorrland (Östberg, 2011:b).
Socialstyrelsen gör kontinuerligt en hälsorapport över det svenska folket. Den undersöker många aspekter och en av dessa är ungas hälsa. Den senaste rapporten som sammanställts är från 2009. I rapporten räknas unga de som är mellan 16-24 år. Inledningsvis beskriver rapporten hur de ungas hälsa har utvecklats negativt sedan 1990-talet. Av tjejerna uppger 30
% och av killarna 14 % att de känt ängsla, oro och ångest de senaste två veckorna år 2005.
Vidare så visar undersökningens resultat en ökning av självmordsförsök. Det är tre gånger vanligare hos tjejer med självmordsförsök än hos killar, (Socialstyrelsen, 2009). Paracetamol har blivit det vanligaste medlet för främst unga tjejer vid självmordsförsök och självmord (Fabrizi, 2010). Trots detta är det vanligare hos killar med självmord än hos tjejer. Under perioden 2000-2006 tog ungefär 89 killar per år sitt liv respektive 34 tjejer per år. Psykisk ohälsa är vanligare angivet hos tjejer än hos killar och det är bland tjejerna ohälsan ökar mest.
Det finns uppenbarligen en paradox mellan angiven psykisk ohälsa och självmord. Tjejer anger i högre grad att de mår dåligt och har besvär, men killar väljer i högre grad att ta sitt liv (Socialstyrelsen, 2009).
Ungdomar är i skärningspunkten för många förändringar och detta kan generera upplevd stress. Både tjejer och killar har visat förekomst av stress men det är hos tjejerna som det är vanligast förekommande. De oroar sig i större utsträckning än killar för relationer med föräldrar, vänner och kärleksrelationer. Stressupplevelsen har även visats bero på skolrelaterade orsaker (Siddique & D'Arcy, 1984).
En studie gjord i Alaska visar att receptfria mediciner överlag är lätta att få tag på, främst fås de från hemmet (Gruenewald, Johnson, Shamblen, et al, 2009). Receptfria värktabletter är
något som ofta finns i hem för eventuella feberperioder, förkylningar och liknande. Eftersom de är receptfria är tillgängligheten större än receptbelagda. Det som ofta glöms bort är att receptfria värktabletter likväl som receptbelagda kan orsaka stora skador om de används felaktigt (Morales-Suárez-Varela Llopis-González, Caamaño-Isorna & Gimeno-Clemente, 2009).
Den ökade tillgängligheten som råder idag påverkar långt ner i åldrar. Det har framkommit i en studie gjord på 459 deltagare mellan åldrarna 9 och 16 att nästan hälften av dessa bar med sig någon form av receptfri medicin till skolan. Studien visar att 31 % av dessa inte blivit ordinerad dessa tabletter av en läkare (Sloand & Vessey, 2001). Tillgängligheten och ökad reklam direkt riktad till befolkningen gällande tabletter är betydande riskfaktorer för denna ökning (Gonzales, Brecht, Mooney, & Lawson, 2010).
1.2. Paracetamol och Ibuprofren vanligast
De vanligaste receptfria värktabletterna som används idag är tabletter som innehåller
paracetamol och ibuprofen (French & James, 2008). Paracetamol har varit känt sen början av 1900-talet, men började inte användas som ändamål för smärtstillande på 1950-talet.
Substansen ämnar främst lindra lätta smärttillstånd och feber. Vid överdosering kan den ge svåra livshotande skador i levern. Risken är avsevärt större för detta om man har ett
regelbundet högt intag av alkohol (Läkemedelsverket, 2011). Ibuprofen syftar till att lindra lätt till medelsvår huvudvärk, mensvärk, tandvärk, lätta muskelskador och eventuellt som smärtlindring efter kirurgiska ingrepp. Den har också en febernedsättande effekt. Bieffekten med denna är att magslemhinnan kan irriteras och magsår kan uppkomma
(Läkemedelsverket, 2011).
1.3. Konsumenter
Föräldrar som köper receptfria värktabletter i syfte att ge sina barn är de största
konsumenterna när det gäller receptfria värktabletter (Gonzales, Brecht, Mooney, & Lawson, 2010). En del mammor anser att när barnet fyllt 12 år är denne mogen nog att besluta själv över sin medicinering. Problemet är dock att det finns många barn som inte har tillräcklig kunskap för att kunna göra det (Sloand & Vessey, 2001) De med hög socioekonomisk status köper i större utsträckning än de med lägre socioekonomisk status. En studie som studerat barn 11-12 och 14-15 visar en ökning av användandet i den äldre åldersgruppen. Sloand och
Vessey (2001) har funnit att 79 % av 14-15 åringar uppger att de använder sig av receptfria värktabletter.
1.4. Konsumtion och attityd kring receptfria värktabletter hos unga
En spansk studie som undersöker runt 23 000 individer i åldrarna 14-17 visar att 43 % av de tillfrågade använde receptfria värktabletter regelbundet (Morales-Suárez-Varela et al, 2009).
Holager, Lagerlov, Helseth och Rosvolds (2009) studie på 15-16 åringar visar att 60 % av studiegruppen har använt receptfria värktabletter under de senaste fyra veckorna. Så när som på alla 291 deltagare i en engelsk studie som gjordes på universitetsstudenter, uppger att de upplevt någon form av smärta såsom huvudvärk och magont under den senaste månaden.
Över en tredjedel av dessa uppger att de självmedicinerat med receptfria värktabletter (French
& James, 2008).
Morales-Suárez-Varela et al, s (2009) studie visar att trots att värktabletterna är receptfria så kan de i förlängningen leda till beroende och kan vara första steget till tyngre mediciner eller även droger. Studien undersöker också eventuella faktorer som samvarierar med regelbunden användning av värktabletter. Dessa faktorer är; bantning, rökning och tv-tittande. Resultatet de fick fram visar på att kopplingar mellan dessa faktorer och användandet finns, men är inte tillräckliga för att bevisa vad som var orsak och verkan. Anmärkningsvärt är också att
användning av receptfria värktabletter har visat sig vara större hos ungdomar än vuxna (Morales-Suárez-Varela et al, 2009).
I en norsk studie ingick 367 deltagare som befann sig i åldrarna 15-16 år (Holager, Lagerlov, Helseth & Rosvold, 2009). Denna undersökte deras attityder till receptfria värktabletter.
Studien visar att en tredjedel av de tillfrågade uppger en avslappnad attityd till receptfria värktabletter. Över 75 % av deltagarna tycker inte att man behöver dölja användandet eller vara särskilt diskret. Attityden till receptfria värktabletter är avslappnad och ses som en svag medicin. Det upplevs inte heller vara en stor risk att använda dessa (French & James, 2008).
Slutligen ser vi att de under 18 representerar den snabbast växande gruppen användare av såväl receptfria och receptbelagda värktabletter (Gonzales, Brecht, Mooney, & Lawson, 2010).
Användandet av receptfria värktabletter har idag blivit närmast ett naturligt beteende (Morales-Suárez-Varela et al, 2009). Forskningen inom detta område är idag begränsad, framförallt i Sverige men det görs allt fler undersökningar. Det behövs mer forskning kring
ungdomars användning av receptfria värktabletter och analys kring potentiella orsaker till användandet.
Ingen tidigare forskning har hittats som undersöker friskola i förhållande till användning av receptfria värktabletter. Därför var denna studie unik. Den forskning som gjorts gällande receptfria värktabletter har utförts på kommunala skolor, däribland finns Landstinget Västernorrlands undersökning på Sundsvalls gymnasium. Undersökningen tittade på drogvaneundersökningar bland ungdomar i årskurs två på gymnasiet och innefattade bland annat alkohol, tobak och narkotika. Det är främst den senaste versionen av undersökningen som har innefattat frågor om receptfria värktabletter och den är ännu inte publicerad (Bostedt
& Andersson, 2005).
1.5. Vetenskapsteoretisk ansats
Studien hade en deduktiv utgångspunkt. Det kännetecknas oftast av att det initialt finns en teori som sedan insamlat data bekräftar eller bevisar motsatsen (Bryman, 2002:20–22).
Denna studies teori var att användningen av receptfria värktabletter kan kopplas till
faktorerna; upplevd stress och hälsa samt se könsskillnader i användandet av dessa tabletter.
2. Syfte
Studiens övergripande syfte var att undersöka användningen av receptfria värktabletter bland ungdomar samt om upplevd hälsa respektive stress kan tänkas bidra till denna användning.
Specifika frågeställningarna var:
Hur vanligt förekommande är användningen av receptfria värktabletter hos unga?
Finns det koppling mellan användning av receptfria värktabletter och upplevd hälsa respektive stress?
Är det skillnad mellan tjejer och killars upplevda hälsa, stress och användning av receptfria värktabletter?
Vilka orsaker anser ungdomarna det kan finnas för upplevelse av stress respektive användning av receptfria värktabletter?
Vilka alternativ till att använda receptfria värktabletter kan ungdomar tänka sig?
3. Metod
3. 1. Urval
Studien genomfördes på en friskola i Västernorrland. Studien undersökte fyra program, vilka var: Samhällsvetenskapliga programmet, Naturvetenskapsprogrammet,
Ledarskapsprogrammet och Estetiska programmet.
Deltagarna var 25 killar och 66 tjejer mellan 16-18 år. De fyra undersökta klasserna innefattade totalt 121 elever, svarsfrekvensen var 75 % (91 elever). Studiegruppen valdes med anledning av att i ungdomsåren befinner man sig i ett gränsland mellan barn och vuxen som kan innebära många prövningar gällande bland annat skola, vänner och familj
(Socialstyrelsen, 2009). Urvalet gjordes enligt ett så kallat bekvämlighetsurval. Detta kännetecknas av att en population väljs utifrån tillgänglighet (Bryman, 2002:114).
3. 2. Datainsamling
Kontakt togs med skolsköterskan på gymnasieskolan som ordnade så att studien kunde genomföras i fyra klasser. Därefter gav hon dem till mentorerna för deltagande klasser och enkäterna delades ut vid, enligt mentorerna, ett passande tillfälle. De fyra klasserna
representerar årskurs ett från varje inriktning på skolan. Ett undantag gjordes och det var kring klassen som gick Ledarskapsprogrammet. Under tiden de övriga tre klasser blev tilldelade enkäter var årskurs ett på Ledarskapsprogrammet ute på praktik och återkom inte förrän enkäter från de första tre klasserna redan var insamlad. För att nå ut till
Ledarskapsprogrammet gavs enkäterna till en elev som gick i berörd klass. Denne tog hjälp av läraren att kopiera upp enkäten och dela ut den till klassen.
3. 3. Studiedesign
Utifrån studies perspektiv och syfte ansågs en tvärsnittsdesign var den bäst lämpade studiedesignen. I en tvärsnittsdesign samlar man in data från flera olika fall men vid viss tidpunkt (Bryman, 2002:57). Med studien skapades en ögonblicksbild på en friskola i Sundsvall.
3. 4. Enkät
Frågorna i enkäter gjordes så korta och tydliga som möjligt för att minimera risken för missförstånd eller att respondenten helt enkelt inte orkade läsa igenom frågorna. Därför var
det viktigt att enkäten ser tilltalande och luftig ut. Dessutom skulle frågorna inte upplevas krångliga och tidskrävande. Detta gjordes även på grund av att forskaren inte fanns till hands när enkäten besvarades. Deltagarna saknade möjligheten att vända sig till forskaren om de inte förstod någon fråga (Bryman, 2002:146–148).
Enkäten som framställdes inför datainsamlingen bestod av 13 frågor (se Bilaga 1). Samtliga frågor utom en var slutna frågor med bestämda svarsalternativ. För att försäkra sig om att forskaren inte hade missat någon aspekt fanns, vid de frågor som krävde, ett alternativ som döptes till ”Annat” där respondenten kunde skriva i ett eget svarsalternativ.
När enkäten var färdigställd testades den på två 16-åriga tjejer som gick i årskurs ett på gymnasiet, dock inte vid en friskola. Syftet med det var att göra en pilotstudie som är bra om man vill försäkra sig om att frågorna är enkla att förstå (Bryman, 2002:170). Efter
pilotstudien gjordes några små revideringar, bland annat lades kategori ”Annat” med rad att skriva på. Detta för att eleverna skulle ha chans till att skriva ett eget alternativ om inte de redan skrivna stämde in på dem.
3. 5. Definitioner av begrepp
Begreppen hälsa och stress definieras på följande sätt.
Definitionen av begreppet hälsa är World Health Organization’s definition som skapades 1946 och lyder:
”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt och psykiskt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp”
(Janlert, 2000:136) Definitionen av stress gjordes utifrån Lazarus och Folkman som används allmänt i psykologisk litteratur:
”en individ stress om hon eller han upplever att de påfrestningar hon eller han är utsatt för överstiger den egna förmågan att hantera dessa påfrestningar.”
(Folkhälsovetenskap [FHI], 2009)
3. 6. Statistisk analys
Begreppen som användes till analysen var kön, självupplevd hälsa och stress samt användning av receptfria värktabletter.
För att göra dessa begrepp analyserbara var de tvungen att mätas (Tabell 1). Detta gjordes med hjälp av att ge indikatorerna, alltså svarsalternativen olika värden (Bryman, 2002:81).
När de sedan fördes in i SPSS kunde man med hjälp av sorteringen av de olika värdena visa hur många som angivit ett visst värde.
Tabell 1. Enkätens variabler.
Variabel Kön Hur mår du? Hur ofta
känner du dig stressad?
Hur ofta känner du att tiden inte räcker till att göra det du vill och måste?
Hur ofta tar du receptfria värktabletter?
Begrepp Hälsa Stress Stress Användning
Värde: 1 Man Mycket dåligt Aldrig Aldrig Aldrig
Värde: 2 Kvinna Ganska dåligt Sällan Sällan Mer sällan
Värde: 3 - Varken bra/dåligt Ibland Ibland En gång/månad
Värde: 4 - Ganska bra Ofta Ofta Flera gånger/månad
Värde: 5 - Mycket bra Alltid Alltid Varje vecka
Värde: 6 - - - - Varje dag
Tabell 2. Variabler som dikotomiserades (n= svarsvärde).
Ursprungligt Svarsvärde
Stressad Mående Tidsbrist Användning
1 1 (Aldrig) 1 (Mycket dåligt) 1 (Aldrig) 1 (Aldrig) 2 1 (Sällan) 1 (Ganska dåligt) 1 (Sällan) 1 (Mer sällan) 3 1 (Ibland) 1 (Varken bra/dåligt) 1 (Ibland) 1 (1 gång/månad)
4 2 (Ofta) 2 (Ganska bra) 2 (Ofta) 2 (Flera ggr/månad)
5 2 (Alltid) 2 (Mycket bra) 2 (Alltid) 2 (Varje vecka)
6 - - - 2 (Varje dag)
Chi-två test användes för att se om de förelåg signifikant skillnad mellan två variabler. En signifikant skillnad föreligger om p-värdet är lägre än 0,05. Chi-två testets resultat visas i tabellerna 4 och 5.
Den sista frågan i enkäten var en öppen fråga och ingick därför inte i SPSS-analysen. Den kategoriserades manuellt och sammanställdes sedan till ett antal kategorier som uppkom.
Dessa svar kunde vara användbara för framställning av hälsofrämjande metoder.
3. 7. Etiska aspekter
För att beakta de grundläggande etiska frågeställningar som Bryman (2002:440) tar upp informerades deltagarna om enkäten i ett följebrev som gavs ut i samband med enkäten (Se Bilaga 2). Kontaktuppgifter till forskaren fanns nedskrivet tillsammans med deras rättigheter som deltagare. Medverkan var helt frivillig och de kunde avsluta eller lämna blankt när de ville. De informerades dessutom om att namn och personuppgifter inte samlades in och att materialet från enkäterna inte sparades efter studiens avslut och endast användes i studiesyfte för forskaren. Det är vid dessa aspekter som enkät tydligt framhäver sina fördelar. Man kunde försäkra deltagarna om att deltagandet i studien är anonymt (Bryman, 2002:146).
Anledningen till varför mentorerna valdes att vara utdelarna av enkäten var för att forskaren i så stor mån som möjligt ville undvika att påverka deltagarna och därmed själva
undersökningen (Bryman, 2002:46).
4. Resultat
Resultatet i Tabell 3 över användning av receptfria värktabletter visade att 39,6 % av deltagarna uppgav att de använde receptfritt mer sällan. Endast 4,4 % av deltagarna uppgav att de aldrig använde receptfria värktabletter.
Tabell 3. Användning av receptfria värktabletter
Antal Procent
1. Aldrig 4 4.4
2. Mer sällan 36 39.6
3. En gång/månad 22 24.2
4. Flera gånger/månad 17 18.7
5. Varje vecka 10 11.0
6. Varje dag 2 2.2
Total 91 100.0
Här nedan följer en tabell över variablerna som ingick enkäten. De visades ingen signifikant skillnad mellan de som angav ingen/låg användning och medel/hög användning av receptfria värktabletter.
Tabell 4. Statistik i antal och % utifrån användandet av receptfria värktabletter i relation till
n= 91
% inom användning av receptfritt
Användandet av
receptfria värktabletter p-värde Ingen/låg
användning n (%)
Medel/hög användning n (%)
Upplevd hälsa 0,953
Mår dåligt/Mindre bra 11 (17.7) 5 (17.2)
Mår bra 51 (82.3) 24 (82.8)
Total 62 (100.0) 29 (100.0)
Tidsbrist 0,423
Ej tidsbrist 37 (60.7) 15 (51.7)
Tidsbrist 24 (39.3) 14 (48.3)
Total 61 (100.0) 29 (100.0)
Stressad 0,590
Aldrig/Ibland 45 (73.8) 15 (53.6)
Ofta/Alltid 16 (26.2) 13 (46.4)
Total 61 (100.0) 28 (100.0)
Det fanns en signifikant skillnad mellan tjejer och killar kring användandet av receptfria värktabletter (Se Tabell 5). Det visade sig att 37,9 % av tjejerna respektive 16 % av killarna uppgav medel/hög användning. Knappt en femtedel av killarna använde receptfria
värktabletter medan över en tredjedel av tjejerna gjorde det. I stress, tidsbrist och upplevd hälsa låg killarna och tjejerna på ungefär samma fördelning.
Tabell 5. Användning av receptfria värktabletter
n =91
% inom kön
Kön
p-värde Kille n (%) Tjej n (%)
Användning av receptfritt 0,046
Ingen/låg användning 21 (84.0) 41 (62.1)
Medel/hög användning 4 (16.0) 25 (37.9)
Total 25 (100.0) 66 (100.0)
Allmänt mående 0,709
Dåligt/Varken bra eller dåligt 5 (20.0) 11 (16.7)
Bra/mycket bra 20 (80.0) 55 (83.3)
Total 25 (100.0) 66 (100.0)
Tidsbrist 0,949
Aldrig/Ibland 14 (58.3) 41 (61.2)
Ofta/Alltid 10 (41.7) 28 (42.4)
Total 24 (100.0) 66 (100.0)
Stressad 0,798
Aldrig/Ibland 16 (69.6) 44 (66.7)
Ofta/Alltid 7 (30.4) 22 (33.3)
Total 23 (100.0) 66 (100.0)
Frågan där deltagarna skulle uppskatta vilka orsaker som var vanligast till användning av receptfria värktabletter hade de möjlighet att kryssa för en till två orsaker. Vanligaste orsaken var ”Huvudvärk” som 51 deltagare angivit. Därefter kom ”Mensvärk” som var angivet av 35 deltagare. Eftersom endast tjejer angav den orsaken så kunde även ”Värk” ses som en av de vanligaste. Antalet deltagare som angav ”Värk” var 22. De svarsalternativ som hade störst svarfrekvens var ”Ibland” vad gällde stress och tidsbrist.
Figur 1. Vanligaste orsaker till användandet av receptfria värktabletter.
På frågan ”Vilka är de två vanligaste orsakerna till att du upplever stress?” hade deltagarna även här möjlighet att kryssa i de två, för dem, vanligaste. Resultatet visar att ”För mycket i skolan” och ”Oro inför prov” var de två vanligaste orsakerna.
Figur 2. Vanligaste orsaken till upplevd stress.
Den öppna fråga som ingick i studien; ”Vad skulle man kunna göra istället för att ta en receptfri värktablett när man upplever det behovet?” visade att den vanligaste idén som deltagarna hade var att man skulle vila eller sova en stund. Det fanns några elever som bredvid det förslaget skrev att det var inte alltid man hade tid att vila eller sova.
Tabell 6. Alternativ till receptfria värktabletter.
n= antal elever
1. Vila/Sova 60
2. Dricka vatten/ äta något 26
3. Frisk luft/motion 15
4. Härda ut 9
5. Övrigt. Prata med någon, vara själv, massage, lyssna på musik,
ha kul, prioritera, lösa sina problem
13
5. Diskussion
5. 1. Metoddiskussion
5.1.1. Reliabilitet och validitet
För att beakta reliabiliteten i denna studie behövdes en kort diskussion av måtten som
användes. Reliabiliteten i denna studie handlade mesta dels om att de mått som användes var relevanta för studiens syfte (Bryman, 2002 s. 58). Begreppet stress hade två mått, dessa var
”Hur ofta känner du dig stressad?” och ”Hur ofta känner du att tiden inte räcker till det du behöver och vill göra”. Stabiliteten i dessa indikatorer ansågs vara god på grund av att de fem skalstegen gav deltagarna utrymme och möjlighet att identifiera sig med ett av alternativen.
Dessa alternativ är också använda i studier som undersöker barns hälsa och mående tidigare (Statistiska Centralbyrån, 2002). Detta för att undvika att deltagarna skulle känna att de var tvungen att kryssa i ett alternativ som de inte stod för eller lämna blankt.
Validiteten för denna studie prövades genom en pilotstudie. Enkäten skickades ut till två tjejer som endast hade enkäten och följebrevet att tillgå. När de var klar med enkäten återkopplade forskaren till dem för att diskutera eventuella frågetecken kring enkäten. Efter det gjordes några små revideringar. För att ytterligare säkra validiteten gjordes en jämförelse av mått med en enkät som ingått i tidigare studier (Landstedt, 2010).
Studien anses vara av värde eftersom senare forskning kan replikera denna och eventuellt anpassa den till en kommunal skola för att se skillnader eller likheter. Replikerbarhet är en styrka vid tvärsnittsstudier (Bryman, 2002 s. 58).
Denna studies generaliserbarhet är begränsad till friskolor och kan inte generaliseras till kommunala skolor. Detta på grund av att elever på den studerade friskolan hade ett högre medelmeritvärde än exempelvis Sundsvalls gymnasium. 2008 låg medelmeritvärdet på 16,31 för hela friskolan (Gymnasium.se, 2011:a). En jämförelse gjordes mellan friskolans fyra program och Sundsvalls gymnasiet Natur- Samhäll- och Estetprogram. Medelvärdet på dessa tre program vid Sundsvalls gymnasium visade sig ligga på 14,6 (Gymnasie.se, 2011:b).
Friskolan har dessutom ett annat upplägg kring studierna, då ett ämne i taget studeras.
5.1.2. Bortfall
Bortfallet i denna studie var lågt. Detta kan bero på att enkäten gjordes under lektionstid.
Uppgifter saknades kring bortfallets anledning till utebliven medverkan. Möjliga orsaker till det var att de vid lektionen var frånvarande eller så valde de att avstå medverkan. Bortfallet ansågs dock så pass litet att det inte skulle påverka resultatet. Annars är bortfall ett vanligt problem vid enkäter (Bryman, 2002:148).
5.1.3. Etiska överväganden
På grund av att enkäten delades ut av elevernas lärare kunde det finnas en risk för att eleverna kände sig tvingad till att genomföra enkäten. Lärare har en roll i klassrummet som den som bestämmer och råder över ordningen i klassrummet. Även om läraren, just i stunden när utdelandet av enkäten skedde, inte hade någon auktoritet över eleverna kunde det vara svårt för både eleverna och såväl lärarna att lägga deras roller åt sidan för just det tillfället. En annan aspekt att beakta i denna studie var samtyckeskravet som handlar om att deltagarna samtycker och godkänner enkätens genomförande (Bryman, 2002 s. 446). Eftersom frågorna i enkäten handlade om egen erfarenhet och handlande var det svårt att helt utesluta frågor om privatlivet. Här handlade det istället om hur man avväger gränsen mellan att intrånget är relevant och befogat i den utsträckning som skedde. Med det menas att frågorna som ställdes var relevanta för studiens syfte och inte onödigt personliga. Första steget togs redan när deltagarna informerades att enkäten är anonym, sen angavs också forskarens namn och kontaktuppgifter så deltagarna lätt skulle kunna ta kontakt med forskaren om de önskade (Bryman, 2002:446-448).
Den sista frågan var en helt öppen fråga och även om det förespråkas att sådant ska undvikas vid en enkät (Bryman 2002:146) så valdes den med för att få en överblick över vad
respondenterna själva anser kan göras för att motverka åkommor som normalt behandlas med värktabletter. Denna överblick var inte endast till för forskaren utan för att eleverna själva också skulle tänka över användandet av värktabletter och komma fram till alternativa lösningar.
Det finns uppenbarligen både för- och nackdelar med vilket sätt man än utför sin studie. Den etiska beaktningen som togs ansågs vara relevant för denna studie.
5.1.4. Styrkor och svagheter med studien
Med anledning av att studien hade en tvärsnittsdesign så fanns några begränsningar med den.
Orsakssambanden mellan variablerna var inte möjliga att fastställa (Bryman, 2002:57).
Huruvida deltagarnas upplevda stress och tidsbrist påverkade deras upplevda hälsa eller om det var tvärtom går inte att fastställa i denna studie. Ytterligare forskning skulle behöva kompletteras till denna studie för att reda ut det.
En styrka med denna studie är att den är unik i sitt slag att undersöka användningen av receptfria värktabletter på en friskola och samtidigt utreda tänkbara orsaker till användandet.
Det ger en bred bild av problemet.
5.2. Resultatdiskussion 5.2.1. Funna resultat
I resultatet fann man att ungefär en tredjedel av tjejerna upplevde stress. Detta skiljer sig nämnvärt från tidigare studier som visar att närmare 60 % av tjejerna i en population på drygt 1600 deltagare uppgav att de oftast eller alltid kände sig stressad. Däremot låg killarnas svarsfrekvens på runt 30 %, alltså lika som i föreliggande studie (Landstedt, 2010). Friskolan skilde sig från de flesta kommunalskolor, såsom Sundsvalls gymnasium, i den bemärkelsen att studieupplägget såg annorlunda ut. Huruvida detta påverkade eleverna i deras svar var inte undersökt i denna studie, men kan antas vara en möjlig orsak till upptäckta skillnaderna mellan upplevd stress bland studiegruppen och tidigare studiers deltagare. I Tabell 3 jämförs gruppen ”ingen/låg användning” och ”medel/hög användning” med varandra. Där framgår det att de som angav ”medel/hög användning” uppgav lika bra hälsa som de som angav
”ingen/låg användning”. Detta fynd visade att användningen av receptfria värktabletter inte hade någon påverkan på deltagarnas upplevda hälsa eller vice versa.
Studien visade en signifikant skillnad mellan killar och tjejers användande av receptfria värktabletter. Tjejer är större konsumenter av receptfritt än vad killar är. Tänkbara orsaker till detta kan vara att tjejer angav mensvärk som en av de vanligaste orsakerna till användandet men även kan det indikera på att det Siddique & D'Arcy (1984) skriver om att tjejer överlag är mer mottaglig för stress och oro stämmer in på även denna studiegrupp. Tidigare studier visar även att tjejer mår sämre än killar överlag (Socialstyrelsen, 2009). Dessa samband är inte undersökt i denna studie men kan ses som tänkbara orsaker till varför det föreligger skillnader mellan kön. Fler signifikanta skillnader hade eventuellt kunna urskiljas om studiepopulationen varit något större.
På frågan om vad de kunde göra istället för att ta en värktablett var det även nio deltagare som lagt förslaget ”Härda ut”. Det finns två sidor av detta förslag, antingen upplevde de svarande att många överskattar sin smärta och anser att människor borde lära sig och bita ihop mer eller så syftar de som angett detta på sig själv. Det sistnämnda kunde grunda sig i att de fått sanktioner från andra när de klagat över exempelvis huvudvärk i skolan. Med en kvalitativ metod hade en utförligare förklaring till detta kunnat ges.
Eleverna uppgav att de hade god hälsa men samtidigt var det många som låg mellan ”ofta”
och ”ibland” på både stress och tidsbrist. Även om detta inte var ett signifikant fynd var det ändå värt att diskuteras. Utifrån resultatet kunde antagandet att stress ingår i vardagen för ungdomar även om de inte mår dåligt göras. Detta sätter stress i en ny synvinkel. Stress är ofta ett negativt ord men utifrån detta kan det ses som något som finns hos nästan alla i vardagen. Studien hade kunnat utvecklas genom att eleverna fick gradera hur de upplevde negativ respektive positiv stress.
5.2.2. Framtida forskning
Resultatet av den öppna frågan kan ses som en indikator för vilka hälsofrämjande insatser deltagarna tycker är värda att satsa på. Utifrån deltagarnas svar skulle man kunna undersöka vad som kan åstadkommas på skolan för att främja alternativa metoder till användandet av receptfria värktabletter. Saker som kollektiva vattenpauser, korta promenader och
avslappning skulle kunna testas för att huruvida eleverna känner att det underlättar
skolarbetet och vardagen i övrigt. Dessa insatser är varken särskilt tids- eller resurskrävande.
Hälsofrämjande metoder är aktuellt och har diskuterats även hos regeringen
(Socialdepartementet, 2009). Skolsköterskan kommer, när studien är avslutad att ta del av materialet och förhoppningen finns att hon uppmärksammar resultatet. Eftersom skolan var en huvudorsak till upplevd stress bör skolan finna ett intresse i att utreda detta.
Denna studie tar upp att tillgänglighet är nära kopplat till användandet av receptfria värktabletter. Dock undersöks inte denna faktor närmre utan framtida forskning som fokuseras på tillgängligheten önskas. Både ur de ungas synvinkel och även vuxna, alltså föräldrarnas, för att se hur tillgängligheten upplevs i samhället idag.
Forskaren var medveten om att tillgängligheten av receptfria värktabletter redovisas i
bakgrunden även fast syftet inte tar upp den aspekten. Detta ansågs dock nödvändigt eftersom det är en del av problemställning. Tillängligheten är direkt kopplad till ökningen av
användandet. Det var därför nödvändigt för studiens syfte att ge denna bakgrundsbeskrivning för att få en helhetsbild av dagsläget. Det krävs mer forskning för att se relationen mellan konsumtion och tillgängligheten hos unga.
5.2.3. Studiens betydelse
Studien vill väcka uppmärksamheten kring receptfria värktabletter samt försöka hitta
tänkbara riskfaktorer till högt användande av receptfria värktabletter. Ofta ligger fokus på de receptbelagda, trots att användandet av receptfria värktabletter kan vara nog så allvarligt. Det är av vikt att hitta orsakerna till varför denna ökning sker. Samtidigt undersöka vad det är som gör att unga är den snabbt växande gruppen konsumenter. Detta anses vara av stor vikt eftersom unga idag uppger sämre mående och ökat användande. Får detta fortgå som det gör nu kan det innebära problem i även deras vuxna liv.
6. Slutsatser
De flesta deltagarna använde receptfria värktabletter runt en gång i månaden eller mer sällan.
Användandet visade en signifikant skillnad och var vanligare förekommet hos tjejerna är hos killarna. Inga signifikanta skillnader har funnits i övrigt mellan killar och tjejers upplevda hälsa, och stress. De vanligaste angivna orsakerna till användandet av receptfria värktabletter var huvudvärk, kroppslig värk och mensvärk. Orsakerna till upplevd stress hos deltagarna var främst på grund av skolan och oro inför ett prov. Stress var dessutom vanligare hos de som använde receptfria värktabletter mer än en gång i månaden. När ungdomarna fick ge förslag
till alternativa metoder istället för att använda receptfria värktabletter gav de flesta förslaget
”Sova/Vila”. Samtidigt angav flera deltagare att de oftast inte hade tid med detta förslag.
Referenser
Böcker
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2a uppl. Liber: Malmö.
Edling, C & Hedström, P. (2003). Kvantitativ metoder. Studentlitteratur: Lund.
Wahlgren, L. (2008). SPSS steg för steg. Studentlitteratur: Lund.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur & Kultur: Stockholm.
Artiklar, Tidsskrifter och Rapporter
Bostedt, A & Andersson, H.S. (2005). Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 2004. Landstinget Västernorrland: Härnösand.
Fabrizi, S. (2010, december, 27). Värktabletter vanligast vid unga flickors självmord. Dagens Medicin. Hämtad maj 13, 2011, från
http://www.dagensmedicin.se/dagensapotek/nyheter/2010/12/27/varktabletter-vanligast- vi/index.xml.
French, D.P and James, D.H (2008). Reasons for use of mild analgesics among English students. Pharmacy World Science. 30:79–85.
Gonzales, R., Brecht, M-L., Mooney, L & Lawson, R.A. (2010). Prescription and over-the- counter drug treatment admissions to the California public treatment system. Journal of Substance Abuse Treatment. 40. 224-229.
Gruenewald, P.J., Johnson, K., Shamblen, S.R., Ogilvie, K.A & Collins, D. (2009). Reducing adolescents use of harmful legal products: Intermediate effects of a community prevention intervention. National Institute of Health. 44(14): 2080–2098.
Hake, C.M. (2009, maj, 27). Svenskar tar allt fler värktabletter. Dagens Medicin. Hämtad maj 13, 2011, från http://www.dagensmedicin.se/dagensapotek/nyheter/2009/05/27/svenskar-tar- allt-fler-var/index.xml.
Holager, T., Lagerlov, P., Helseth, S & Rosvold, E.U. (2009). Holdninger til reseptfrie smertestillende legemidler blant 15-16-åringer. Tidskrift for Den norske legeforening.
129: 1451–4.
Landstedt, E. (2010). Life circumstances and adolescent mental health: perceptions, associations and a gender analysis (avhandling för doktorsexamen, Mittuniversitetet Sundsvall, 2010).
Morales-Suárez-Varela, M., Llopis-González, A., Caamaño-Isorna, F., Gimeno-Clemente, N., Ruiz-Rojo, E and Rojo-Moreno, L. (2009). Adolescents in Spain: use of medicines and adolescent lifestyles. Pharm World Sci. 31. 656-663.
Siddique, C.M & D'Arcy, C. (1984). Adolescence, Stress, and Psychological Well-Being.
Journal of Youth and Adolescence.13. 459-473
Sloand, E.D and Vessey, J.A. (2001). Self-medicatuion with common household medicines by young adolescents. Comprehensive Pediatric Nursing. 24:57–67.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport.
Statens folkhälsoinstitut. (2008). Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2006-2008–
Regionala och nationella resultat. Östersund.
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Levnadsvanor –Lägesrapport. Östersund.
Statistiska centralbyrån. (2002). Undersökningen av levnadsförhållanden 2002 - Barn och ungdomar. Örebro.
Österberg, L. (2011,b, januari, 11). Paracetamol har vuxit i flera år. Dagens Medicin. Hämtad maj 13, 2011, från
http://www.dagensmedicin.se/dagensapotek/nyheter/2011/01/11/paracetamol-har-vuxit-i-fl/.
Österberg, L. (2011,a, februari, 4). Värktabletter varje vecka. Dagens Medicin. Hämtad maj 13, 2011, från http://www.dagensmedicin.se/dagensapotek/nyheter/2011/02/04/varktabletter- varje-vecka/index.xml.
Övrigt
Gymnasium.se, (a). Skvaderns gymnasieskola. Hämtad april, 29, 2011, från http://www.gymnasium.se/Skvaderns_gymnasieskola__b1516.html.
Gymnasium.se, (b). Sundsvalls gymnasium. Hämtad maj, 4, 2011, från http://www.gymnasium.se/Sundsvalls_gymnasium__b1156.html.
Statens folkhälsoinstitut. (2009). Hämtad maj, 21, 2011, från
http://www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Stress-/.
Ibuprofen. Från Läkemedelsverket. Hämtad maj, 5, 2011 från
http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Lakemedel/Vad-ar-ett- lakemedel/Lakemedelssubstanser/Ibuprofen-/.
Paracetamol. Från Läkemedelsverket. Hämtad maj, 5, 2011 från
http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Lakemedel/Vad-ar-ett- lakemedel/Lakemedelssubstanser/Paracetamol/
Socialdepartementet. (2009). Uppdrag att vidareutveckla metodbanken för hälsofrämjande insatser. Regeringsbeslut. Regeringen: Stockholm
Bilaga 1. Enkätfrågor
Med Receptfria värktabletter menas: Värktabletter som finns att köpa på alla apotek och i vissa livsmedelsaffärer. Du behöver inte ha ett recept från en doktor för att kunna köpa dessa, men du måste ha fyllt 18 år. Exempel på sådan är: Alvedon, Ipren, Reliv, Treo, Ibumetin, Panodil med flera.
Sätt ett (eller två där det efterfrågas) kryss på alternativet som känns bäst för dig.
1. Man Kvinna
2. Ålder ____
3. Gymnasieprogram
Natur Estet
Samhäll Ledarskap
4. Hur mår du, för det mesta?
Mycket bra Ganska bra
Varken bra eller dåligt
Ganska dåligt Mycket dåligt 5. Hur ofta känner du dig stressad?
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
6. Om du svarade ”Aldrig” på fråga 5, hoppa då över denna fråga.
Vilka är de två vanligaste orsakerna till att du upplever stress?
Oro inför prov För mycket att göra i skolan
Kompisrelationer Kärleksrelationer
Familjerelationer Fritidsaktiviteter
Andra, vilka? ___________________________
7. Hur ofta känner du att tiden inte räcker till att göra det du vill och måste vad gäller skola, familj, vänner och fritidsaktiviteter?
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
8. Hur ofta tar du någon typ av receptfri värktablett?
Varje dag Någon gång i veckan Flera gånger i månaden
En gång i månaden Mer sällan Aldrig 9. Om du svarade ”Aldrig” på fråga 8, hoppa då över denna fråga.
Vilka är de två vanligaste orsakerna till att du tar receptfria värktabletter?
Värk Mensvärk Huvudvärk
För att bli pigg För att orka med vardagen Feber
En vana Andra orsaker, vilka? _______________
10. Om du tar receptfria värktabletter varje vecka eller oftare, hur länge har du gjort det?
Antal månader:________
11. Följer du doseringsanvisningarna på värktabletternas askar?
Nej, jag tar mindre Nej, jag tar mer
Ja, oftast Ja, alltid
Jag läser de inte
12. Tror du det är någon direkt fara för dig att använda receptfria värktabletter?
Nej, inte alls Nej, inte om man följer doseringsanvisningarna
Ja, det är inte bra Ja, om man tar för ofta/mycket
Vet inte Annat:_____________________
13. Slutligen sista frågan: Vad tycker du man skulle kunna göra istället för att ta värktablett när man känner att man behöver en?
Tack för att du tog dig tid att svara på enkäten!
Bilaga 2. Följebrev
Hej!
Mitt namn är Emelie Elffors och jag är student på Mittuniversitetet här i Sundsvall.
Programmet jag går heter
Projektledarutbildningen med inriktning folkhälsovetenskap.
Vi håller just nu på med att skriva en såkallad c-uppsats. I min uppsats ska jag skriva om unga tjejer och killars användande av receptfria värktabletter.
Din hjälp!
Efter att ha pratat med skolsköterskan på din skola har jag tillåtits att fråga er elever om ni vill ställa upp. Det är här du kommer in. Du får själv bestämma om du vill besvara enkäten.
Frågorna är korta och du behöver bara kryssa i de/det svarsalternativ du tycker passar bäst in för dig.
Klar på 10 minuter
Enkäten tar inte mer än 5 minuter att besvara och du är helt anonym när du svarar. Endast jag och min handledare på Mittuniversitetet kommer se de ifyllda enkäterna.
Svaren från enkäterna samlas i ett dokument och analyseras tillsammans, därefter kommer dessa slängas och inte sparas. Endast ett samlat resultat från alla enkäter tillsammans kommer sparas.
Helt frivilligt
Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta och är det någon fråga du inte vill svara på så hoppar du bara över den.
Vänliga hälsningar Emelie Elffors
emelieelffors@hotmail.com 07224 833 47
Handledare:
Katja Gillander Gådin 060 148 541
