Magisteruppsats
Master’s thesis one year
Arkiv- och informationsvetenskap Archives and Information Science
Arkivens förmåga att söka nya målgrupper —
En studie av tre arkivs användargrupper och utåtriktade verksamhet
Ewa Gesouli
2
Tack till de tre arkiv i Stockholms län som gjorde survey-undersökningen möjlig.
Handledare/Supervisor: Prof. Karen Anderson Författare/Author: Ewa Gesouli
Magisteruppsats/Master of Science
Arkiv- och informationsvetenskap/Archives and Information Science VT 2015/Spring, 2015
3 Innehållsförteckning
ABSTRACT (in english) ... 5
SAMMANFATTNING (på svenska) ... 5
INLEDNING ... 6
Bakgrund ... 6
Avgränsning ... 6
De studerade arkiven ... 6
Syfte ... 7
Definitioner ... 8
Förväntat resultat ... 8
Relaterad forskning ... 8
METOD OCH UTFÖRANDE ... 9
Enkäten ... 9
Intervjun ... 10
Kvantitativ analys ... 10
Kvalitativ analys ... 11
TEORI ... 11
Enkätens teori ... 11
Intervjuns teori ... 12
RESULTAT ... 13
Arkiv A ... 13
Svar på Forskningsfråga 1 med utgång från enkätsvaren ... 13
Svar på Forskningsfråga 2 med utgång från enkätsvaren ... 16
Svar på Forskningsfråga 2 med utgång från enkätsvaren gällande hemsidan ... 20
Hur kom arkivets besökare och användare i kontakt med arkivet? ... 22
Intervjuerna ... 23
Arkiv B ... 24
Svar på Forskningsfråga 1 med utgång från enkätsvaren ... 24
Svar på Forskningsfråga 2 med utgång från enkätsvaren ... 27
Svar på Forskningsfråga 2 med utgång från enkätsvaren gällande hemsidan. ... 31
Hur kom arkivets besökare och användare i kontakt med arkivet? ... 35
Intervjun ... 35
Arkiv C ... 36
Svar på Forskningsfråga 1 med utgång från enkätsvaren ... 36
Svar på Forskningsfråga 2 med utgång från enkätsvaren ... 39
Svar på Forskningsfråga 2 med utgångspunkt från enkätsvaren gällande hemsidan ... 44
4
Hur kom arkivets besökare och användare i kontakt med arkivet? ... 49
Intervjuerna ... 50
ANALYS ... 51
Arkiv A ... 51
Intervjuerna ... 51
Enkätsvaren ... 52
Jämförande analys av intervjuer och enkätsvar ... 52
Arkiv B ... 53
Intervjun ... 53
Enkätsvaren ... 53
Jämförande analys av intervju och enkätsvar ... 54
Arkiv C ... 54
Intervjuerna ... 54
Enkätsvaren ... 55
Jämförande analys av intervjuer och enkätsvar ... 55
Jämförande analys av Arkiv A, B och C—Deltagande i och intresse av utåtriktad verksamhet ... 55
Besöksfrekvensen för Arkiv A, B och C ... 56
Leder den utåtriktade verksamheten till arkivanvändande? ... 57
DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 58
Källförteckning ... 60
APPENDIX ... 61
Enkäten ... 61
Intervjufrågor... 63
5 ABSTRACT (in english)
The purpose of this essay is to study how the archives build relations with society and to what extent they are able to attract new target groups. The idea emerged from thoughts about similarities to libraries and museums, their target groups and areas of use. To obtain the necessary information a survey was completed within three archives depositing a similar cultural and historical content. User-groups were encouraged to answer a questionnaire and interviews were carried out with archivists involved in the public work. The aim with the questionnaire was to find out who the users are, how they found out about the archive, why they use the archive and how often as well as their interest in lectures and shows offered by the archive. The users were also asked if the archive ought to increase the number of lectures and shows. The use of the webpage, and if it is considered easy to use, was equally studied with the questionnaire. The interviews aimed at getting the same information, but from the archivist’s point of view. The result of the survey showed that the archives to a large extent are able to choose target groups and in spite of a similar content they have different user groups and different approaches to public relations.
SAMMANFATTNING (på svenska)
Syftet med uppsatsen är att studerar arkivens publika verksamhet och i vilken grad de kan dra till sig nya målgrupper. Idén härrör från funderingar kring likheter med bibliotek och muséer, deras målgrupper och användningsområden. För att få tillgång till nödvändig information genomfördes en survey-undersökning i tre arkiv med ett likartat kulturhistoriskt innehåll.
Användargrupper ombads svara på en enkät och arkivarier som arbetar publikt intervjuades.
Målet med enkäten var att ta reda på vilka användarna är, hur de blivit varse arkivet, varför de använder arkivet och hur ofta samt om de är intresserade av de föreläsningar och visningar som arkivet erbjuder. Enkäten studerade också varför och till vilken grad hemsidan används samt om den uppfattas som lättillgänglig. Intervjuerna syftade mot samma typ av information men från arkivariens perspektiv. Resultatet av survey-undersökningen visade att arkiven i stor utsträckning kan välja sina målgrupper. Trots ett liknande innehåll vänder de sig till olika målgrupper och har olika förhållningssätt gentemot den publika verksamheten.
6 INLEDNING
Bakgrund
Eftersom jag är intresserad av arkivens utåtriktade verksamhet, vilka som använder arkiven och hur arkivens användningsområden kan jämföras med muséernas och bibliotekens fastnade jag först för ett tio år gammalt citat i en artikel publicerad i april år 2005 Understanding Users and Use: A Market Segmentation Approach-- publicerad av G. Yeo i Journal of the Society of Archivists Vol. 26, No. 1, April 2005--som diskuterar bristen på kunskap om arkivbesökare. Jag tog fasta på följande. “In the commercial world it has long been recognized that knowledge of customers can improve business results. Many writers have argued that records professionals need a similar knowledge of the users they serve: The archival community does not have a good understanding of its current or potential user community, their interests . . . or their needs .” (Yeo 2005).
Detta ledde till funderingar kring vilka arkivbesökarna är och varför det är viktigt att veta vilka de är, hur väl arkiven känner sina arkivbesökare, i vilken utsträckning arkiven bedriver utåtriktad verksamhet, vilken typ av utåtriktad verksamhet och om arkiven aktivt försöker nå nya målgrupper. Det enklaste sättet att få denna information verkade vara att kontakta arkiv samt att samla in information från aktuella arkivbesökare. För att citera en tidigare studie av användargrupper ”Users can tell us so much, if only we’ll ask, listen, and act.” (Proffitt 2008, s. 103).
Avgränsning
Studiematerialet avgränsades till tre arkiv med ett likartat samhälls- och kulturhistoriskt innehåll som kan relateras till musei- och i viss mån biblioteksverksamheten. De studerade grupperna kom att utgöras av personer som fysiskt besökte arkiven under en fyraveckors period samt arkivarier anställda på arkiven.
Den utåtriktade verksamheten avgränsades till publik verksamhet som aktivt attraherar grupper bestående av föreläsningar och visningar inom arkivets väggar samt i vilken mån dessa grupper använder hemsidan.
De studerade arkiven
De tre arkiven som studerades namnges inte eftersom det inte är av intresse för studien vilka arkiv det gäller. Syftet är bara att studera hur arkiv med ett samhälls- och kulturhistoriskt innehåll når ut till användargrupper. Arkiven benämns Arkiv A, B och C.
Samtliga arkiv är belägna i Stockholm.
Arkiv A förvarar kartor, ritningar, fotografier, personarkiv och handlingar främst rörande en viss yrkeskår i ett samhällshistoriskt perspektiv. Arkivsamlingen består av ca. 80 000 hyllmeter arkiv, ca. 1 miljon kartor och ritningar och över miljonen fotografier. Arkivet är ett av tre inom en övergripande arkivorganisations nationella division. Arkivorganisationen har även en regional division med arkiv i övriga Sverige. Arkivorganisationen arbetar med två processområde som syftar mot att göra arkiven tillgängliga och öka kännedomen om arkiven.
Arkiv As publika verksamhet som den beskrivs på hemsidan inbegriper bland annat visningar (som kan bokas), föreläsningar fast utställning, tillfälliga småutställningar och arkivens dag*. Inom arkivet finns även ett bibliotek.
Arkiv B förvarar skrivelser, ritningar, kartor, fotografier, akvareller och teckningar rörande kulturmiljöer. Mer exakt finns inom arkivets väggar 200 enskilda arkiv, ca. 4 miljoner bilder,
*Annan verksamhet som beskrivs är användarträffar, besök på plats, extra öppet i forskarsalen, konferens, kurser, mässor och öppet hus.
7
ca. 300 000 planer och kartor, ca. 150 000 ritningar och ca. 6000 akvareller. Arkiv B ingår i en avdelning för bibliotek och arkiv i en större organisation inom kultursektorn. Arkivet har inte något löpande publikt program presenterat på hemsidan, däremot finns rikligt med information gällande sökning och beställning av material samt vilka arkivet främst riktar sig mot.
Arkiv C är en stadsförvaltning som förvarar register, fotografier, handlingar och kartor sedan medeltiden rörande ett avgränsat geografiskt område. Arkiv C inbegriper ca. 3,5 miljoner kartor och ritningar. Övriga handlingar upptar ca. 8 mil. Arkiv C informerar på hemsidan om ett generöst utbud av visningar och föreläsningar enligt ett löpande och återkommande schema. Det finns även möjlighet att boka visningar.
Syfte
Min studie kopplar ihop kunskap om användargrupper och arkivens utåtriktade verksamhet med fokus på om och i så fall hur arkivens utåtriktade verksamhet påverkar vilka som använder arkivet. Genom att via ett fysiskt arkiv studera (i) vilka arkivbesökarna är; (ii) i vilket syfte de använder arkiven; (iii) arkivens utåtriktade verksamhet; (iv) vilka som deltar i den utåtriktade verksamheten; (v) åsikter om utåtriktad verksamhet; (vi) om den utåtriktade verksamheten leder till att arkiven används och (vii) om arkiven har vissa målgrupper, kan arkivens förmåga att marknadsföra sig och nå nya målgrupper presenteras. Även arkivbesökarnas relationer till de närliggande institutionerna bibliotek och museer studeras.
Forskningsfrågorna lyder:
1. Vilka grupper använder arkivet?
Hur ofta? I vilket syfte?
2. Vilka grupper är intresserade av arkivets utåtriktade verksamhet?
Vilken typ av verksamhet? Åsikter om verksamheten? Leder den utåtriktade verksamheten till arkivanvändande?
Forskningsfrågorna tydliggörs i modellen nedan.
ARKIVET
Arkivinformation
Samhället Utåtriktad verksamhet
Föredrag, visningar & hemsida
Vissa grupper
Vilka grupper attraheras av arkivets utåtriktade verksamhet?
Vilken typ av verksamhet?
Åsikter om verksamheten?
Leder deltagande i verksamheten till att de använder arkivet?
Vilka grupper använder arkivet?
Hur ofta?
I vilket syfte?
8 Definitioner
Arkivets utåtriktade verksamhet inbegriper: (i) föredrag; (ii) visningar; (iii) hemsida.
De personer som räknas som intresserade av arkivets utåtriktade verksamhet är de som (i) uppger att de varit på visning eller föreläsning; (ii) Även om de uppger att de aldrig varit på visning eller föreläsning på frågan ”Borde arkivet ha fler föreläsningar, visningar eller annan verksamet?” svarat ”Ja” vilket tyder på ett intresse.
Med respondenter eller enkätrespondenter avses de som svarat på enkäten.
Med arkivbesökare/arkivanvändare menas en fysisk person som besöker arkivet för en visning, en föreläsning eller för att söka och använda arkivinformation.
Förväntat resultat
Det förväntade resultatet av studien är ökad kunskap om samband mellan arkivets utåtriktade verksamhet och de grupper som besöker arkivet, vilken kan användas för att nå nya målgrupper och göra arkivet och dess innehåll mer synligt och användbart för fler. Nyttan av att definiera besöksgrupper är dessutom att arkivverksamheten kan anpassas efter besökarnas behov.
Relaterad forskning
Arkivens ändrade funktion från förvarare till utåtriktad och tillgänglig informationskälla är aktuell i arkivforskningen. Arkiven kan neka eller tillåta användande (Bacon 2014, ss. 151- 154). Projekt som utvecklar tillgängliggörande via webben för att nå motvilliga användare liksom forskning om användargrupper och användarbeteende kan ses som ett steg mot ökat tillgängliggörande. (Sundqvist 2009; Sexton 2004).
Tidigare forskning om användarbeteende tar upp frågan vilka användarna är. För att förstå användarnas beteende bör de först definieras och kategoriseras. (Sundqvist 2009, s. v).
LEADER projektet, som utvecklat verktyg för att inhämta åsikter om online-användande, sätter användarnas behov i centrum genom att ställa frågor som Varför arkivet används? Det fokuserar på vem användaren är och strävar mot att identifiera en användarprofil. (Sexton 2004, ss. 34, 39). Nyttan av att definiera en användarprofil i LEADER-projektet är att skapa en grupp som kan ge ”feedback”. Andra forskningsprojekt som tar upp vikten av definiera målgrupper är SESAM-projektet där satsningar för att öppna arkiven gentemot allmänheten initierades. (Hall 2006, s. 34-36). För att studera användarbehov inom arkiv- och biblioteksforskningen ställs frågor som; Vad använder ni arkivet till? Varför? och Vad tycker ni? Ofta med hjälp av för ändamålet utvecklade webbverktyg. (Dryden 2008, s. 86).
Forskning gällande endast vilka användargrupperna är, om vi bortser från behov och beteende, har annars hittills varit sparsam. En internationell studie visar att arkivanvändarna under 1960- och 1970-talet främst bestod av akademiker men även släktforskare och amatör historiker. Under 1980-talet till början av 1990-talet har arkivanvändare i USA definierats som akademiker (främst historiker) och icke akademiker bestående, jurister, journalister, arkitekter, lärare, pensionärer, studenter, släktforskare och amatörhistoriker. Under 2000-talet visar en brittisk marknadsundersökning att släktforskare, skolan, studerande och amatörhistoriker besöker och använder arkiven. (Sundqvist 2009, ss. 11-12). Studier visar även att arkivens utåtriktade verksamhet i stor del har riktats mot skolan och släktforskare.
Arkiven verkar även till viss del ta för givet att intressenter själva kontaktar arkiven vilket blottlägger vikten av att upprätthålla goda relationer, via publik verksamhet, för att inte tappa sin användarkrets. (Lundbäck 2014, ss. 44-45).
Slutligen några ord om forskning gällande samarbete mellan muséer, bibliotek och arkiv eftersom min uppsats fokuserar mot utåtriktadverksamhet i form av föreläsningar och
9
visningar, aktiviteter som närmar sig museiverksamheten. Tidigare studier om arkivens tillgängliggörande som tar upp jämförelser med muséer och bibliotek drar slutsatsen att allmänheten inte känner till arkiven i samma utsträckning trots dess historiskt intressanta innehåll. (ibid., s. 44-45). Studierna visar även att arkiven närmar sig muséerna snarare än biblioteken när det gäller tillgängliggörande av arkivmaterial. (Mansfield 2014, s. 53). Det har även konstaterats att arkiv i anslutning till muséer för en underordnad och stödjande tillvaro som service-institution för till exempel forskare. Arkivmaterialet har inte samma användningsområde som museimaterialet. (Campbell 2003, s. 36).
METOD OCH UTFÖRANDE
Den valda metoden är en surveyundersökning. Verktygen är en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju. Valet föll på surveyundersökningen som metod eftersom syftet är att den information som samlas in, genom att frågor ställs till en population, efter analys skall påvisa ett visst mönster. I en surveyundersökning relateras och jämförs svar för att få ett resultat.
Surveyundersökning är beskrivande och förklarande. En beskrivande surveyundersökningen letar efter trender och bygger på narrativ information medan en förklarande surveyundersökning grundas på numerisk statistik. De går bra att kombinera. Enkäter är en lämplig teknik vid surveyundersökningar eftersom det ger en möjlighet att få in svar på samma frågor under likartade förhållanden från en större population. Svaren kan användas som underlag för statistisk kvantitativ analys. (Bell 2000, s. 19; Pickard 2007, ss. xv, 96-97, 239). För att öka studiens validitet trianguleras undersökningen med kompletterande intervjuer, en form av narrativ information. (Bell 2000, s. 88). Kvantitativa och kvalitativa metodologier är kompletterande eftersom kvantitativa analysmetoder innebär mindre information i varje enhet och därför kräver fler informationsenheter än en kvalitativ analys som kan bestå av få informationsrika enheter. (Edling & Hedström 2003, ss. 10-11).
Det finns inte några givna regler för hur många enkäter eller intervjuer som bör genomföras och frivillighetsaspekten är begränsande vid denna typ av undersökning. (Bell 2000, ss. 88- 90).
Enkäten
Enkäten är en marknadssegmenterande undersökning där arkivbesökarna ses som konsumenter. Den avser att undersöka vilka målgrupper som besöker arkivet, vilka som deltar i den utåtriktade verksamheten och deras åsikter. Erhållen information diskuteras i samband med arkivets publika insatser. (Kotler & Armstrong 2006, s. 194). Marknadsföring gentemot målgrupper kan beskrivas enligt en tre stegs-princip. 1. Marknadssegmentering: Marknaden delas in i mindre grupper efter behov, särdrag och beteende. Konsument profiler skapas. 2.
Målgrupper: Markanssegmentering resulterar i val av målgrupper. 3. Marknadsföring:
Strategier för att marknadsföra produkten gentemot de olika målgrupperna. Enkäten avser att skapa en konsumentprofil enligt steg 1. (Kotler & Armstrong 2004, s. 239).
Enkäten konstrueras enligt nominala geografiska, demografiska och beteendebaserade variabler. (Kotler & Armstrong 2006, ss. 195-206). Enkäten lägger tyngdvikten vid de beteendebaserade variablerna och till mindre del geografiska och demografiska variabler enligt nedan:
Geografiska variabler: Stockholms län och övriga landet. Variablerna syftar mot att få reda på om arkivets verksamhet når utanför länsgränserna. Demografiska variabler: Kön, ålder, yrkesgrupp och utbildning enligt Kotler & Armstrong. (ibid., s. 196) syftar mot att få en ungefärlig profilbild av konsumenten. Beteendebaserade variabler: Bygger på kunskap, attityder och användning. De anses vara den bästa grundstommen för en
10
marknadssegmenterad undersökning. (ibid., ss. 200-203) De beteendebaserade variablerna som delas upp i ”tillfällen/tidpunkt” för konsumtion, ”fördelar” som söks av konsumenten,
”användarstatus” och ”användarfrekvens” är som följer (frågorna är ej ordagrant kopierade från enkäten): Hur kom du kontakt med arkivet? Går du på arkivets visningar, föredrag eller annan verksamhet? Vilka av arkivets aktiviteter deltar du i och hur ofta? Borde arkivet ha mer aktiviteter? Påverkar arkivets verksamhet dig till att använda arkivet? Varför använder du arkivet och hur ofta? Använder du hemsidan (hur ofta, varför, är den lätt att använda)? Frågor om och hur ofta respondenten besöker muséer och/eller bibliotek undersöker kontakten med likartade institutioner. Studiens tyngdvikt ligger på de beteendebaserade variablerna eftersom en stor del av syftet med studien är att undersöka varför och hur ofta arkivet besöks, hur den utåtriktade verksamheten uppfattas samt vad den leder till.
Frågorna i enkäten är Dichotomous-questions, där respondenten kan välja ”Ja, ofta”,
”Nej, aldrig” eller ”Ibland”, multiple dichotomous questions med flera olika svarsalternativ som inte är graderade och alternativfrågor där respondenten kan välja ett av flera föreslagna alternativ. (Pickard 2007, ss. 188-189). Möjligheten att välja flera olika svaralternativ syftar mot att täcka frågor som ”Varför använder du arkivet?” i de fall där respondenten använder arkivet i flera olika syften (t.ex. privat intresse, forsking eller å yrkets vägnar) Varje syfte räknas separat. En respondent kan ju välja två syften. Frågor av demografisk karaktär som kan uppfattas som känsliga placeras i slutet av enkäten för att inte ”avskräcka” respondenten.
(Bell 2000, ss. 109-110). Enkäten bifogas i appendix
Intervjun
Arkivarier delaktiga i den utåtriktade verksamheten intervjuas. Intervjun är ostrukturerad såtillvida att den består av ”open-ended” frågor utan svarsalternativ. Den täcker vissa teman och följer ett visst mönster vilket innebär en låg grad av standardisering. De utförs dock i liknande kontext med personer inom en viss yrkesroll, arkivariens, och samma frågor ställs om än inte ordagrant så ofta på ett snarlikt sätt. Den intervjuade har frihet inom gränser att prata om det som känns viktigt. (Pickard 2007, ss. 175-176; Trost 2010, ss. 39-40;
Bell 2000, s. 122).
Nackdelen med en ostrukturerad intervju med låg standardiseringsgrad är att det är svårare att sammanställa och jämföra resultat. Däremot ger den utrymme för flexibilitet och respondenten kan uttrycka åsikter och lämna information som annars inte kommer fram. (Bell 2000, ss. 119-120). Intervjufrågorna bifogas i appendix.
Kvantitativ analys
Enkätens nominala variabler studeras med en kvantitativ metodologi för att hitta samband. De ligger till grund för en frekvens och kumulativ presentation i form av cirkel-, stapel- eller polärdiagram i resultatdelen. (Edling & Hedström 2003, ss. 16-17, 20-24).
Samband mäts via tabeller och oddskvoter i uppsatsens analysdel. (ibid., ss. 66-69).
Följande variabler är korrelerade variabler, d.v.s de är index på samma begrepp och kan eventuellt behöva läggas ihop om underlaget är för litet eller för att påvisa ett samband. (ibid., s. 148). (i) Hembygdsförening, intresseförening och kursverksamhet som kan syfta mot fortbildning inom t.ex. släktforskning, kulturbevarande eller dylikt; (ii) Universitet och högskola som avser eftergymnasial utbildning; (iii) Kandidat-, master-, magister- och doktorsexamen som avser en universitetsexamen; (iv) Jakande svar av olika grad på frågan om den utåtriktade verksamheten leder till arkivanvändande.
11 Kvalitativ analys
Den kvalitativa analysen syftar mot att förstå och visualisera det som studeras, i detta fall arkivanvändarna och arkivens utåtriktade verksamhet, för att kunna betrakta studien i ett teoretiskt perspektiv och få ny kunskap. (Pickard 2007, s. 239). Intervjun och språket är det verktyg som förmedlar arkivariens upplevelser och åsikter. Genom att fästa intervjun på papper blir den en narrativ text. Arkivariens upplevelser och åsikter blir därmed begripliga och kan studeras. (ibid., ss. 241, 245).
TEORI
Beroende på de två verktygens olika beskaffenhet har jag valt olika teoretiska perspektiv för intervjun och enkäten. Enkätresultatet betraktas främst ur ett postpositivistiskt perspektiv medan intervjun ses genom en hermeneutisk lins. Nedan följer en motivering för val av teoretiskt perspektiv.
Enkätens teori
Enkäten är ett verktyg som samlar in en mängd data som speglar en objektiv och oberoende verklighet. Det positivistiska perspektivets mål att genom systematisering av data hitta mönster och beskriva sociologiska fenomen med hjälp av lagar som liknar naturlagarna verkar därför lämpligt och lockande i sin saklighet. All kunskap kommer till människan i form av enskild data. Data och fakta anses viktigare än tolkningen som kan överge och förvanska fakta. (Alvesson & Sköldberg 2008, ss. 32-33, 81). Enkätens variabler är data som visar hur arkivanvändarna kommit i kontakt med arkivet, vilka användarna är, i vilken utsträckning de frekventerar föreläsningar och visningar samt om, varför och hur ofta de använder arkivet.
Enligt positivismen är denna data en väntande verklighet redo att skördas för att bevisa grundsatser och naturlagar. (Pickard 2007, ss. 6-7; Hyldegaard 2006, ss. 100-101). Dessa naturlagar är helt opåverkade av andra faktorer och allt går att studera empiriskt. (Hyldegaard 2006, s. 103). Naturlagar innebär även att lika villkor får exakt samma konsekvenser enligt en induktionsmodell som leder till entydiga kausala relationer. Det är vid dessa två sista meningar som det brister eftersom enkäternas datainsamling troligtvist påverkas av en mängd yttre faktorer. Arkivsituationerna kan inte skapa exakt likadana villkor. Flera yttre faktorer påverkar resultatet som var enkäterna placeras i arkivet, hur många besökare arkivet har de veckor enkäterna ligger ute, ifall arkivpersonalen påpekar enkätens existens och uppmuntrar besökare att svara och hur enkätrespondenterna tolkar vissa frågor och svarsalternativ. (ibid, s.
136). Detta leder det teoretiska perspektivet mot postpositivismen.
Postpositivismen kritiserar en verklighet baserad på bara det iakttagbara. (Alvesson &
Sköldberg 2008, s. 35). Det iakttagbara, som en datainsamling via enkäter, är fakta och verklighet, men det är inte hela verkligheten och det kan alltid dyka upp någonting som motbevisar. (Hyldegaard 2006, s. 119-121). Enkäterna måste därför betraktas som en avspegling av en verklighet som kanske, antagligen, kommer att motbevisas. Ytterligare en anledning att till viss del ta positivismen med en nypa salt är att enkäten egentligen omöjligen kan vara neutralt objektiv eftersom enkätens frågor omedvetet eller medvetet bygger på en förförståelse och tidigare erfarenheter. (ibid. ss. 143, 146-147). Även Kuhns postpositivistiska paradigmtänkande är intressant att ha i bakhuvudet eftersom en helt annan typ och av frågeställningar, en ny paradigm, gällande arkivens utåtriktade verksamhet och användarna kanske skulle påvisa helt andra samband. (ibid. ss. 152-153, 156). Slutsatsen lyder att yttre faktorer som olikheter mellan arkiven, olika insatser för att få arkivbesökare att svara på enkäten, slumpmässiga faktorer som antalet personer som besöker arkiven och vilken verksamhet som planerats under de veckor enkät undersökningen pågår liksom det faktum att det aldrig går att vara fullständigt objektiv vid utformandet av enkätfrågor och
12
frågeställningar leder till en viss kritik av den skördade sanningen eftersom den troligtvis kommer att motbevisas. Kort sagt, den neutrala observationen verkar inte finnas och ett postpositivistiskt perspektiv är att föredra.
Intervjuns teori
För intervjun används ett hermeneutiskt perspektiv eftersom det ursprungligen utvecklades för tolkning av det skrivna ordet och intervjuerna utgör en form av berättelser. De centrala begreppen inom hermeneutiken helhet, del, förförståelse, förståelse, text, tolkningsmönster, dialog och deltolkningar ger tolkningsprocessen flera olika perspektiv.
Ytterligare begrepp som källkritik, empati, situationsförståelse, metaforer, frågor om texten, horisont överskridande, dolda grundfrågor och misstanken mot det som tolkas syftar mot att tolkningsprocessen skall vara så öppen och icke fördomsfull som möjligt. (Hyldegaard 2006, ss. 193, 201, 204, 212, 269; Ödman 2007, s. 103). Förhållningssätten under intervjun är den aletiska hermeneutiken som vill sudda ut gränsen mellan objekt och subjekt. Forskaren alternerar mellan sina referensramar och subjektets vilket successivt utplånar skillnaderna och resulterar i en fördjupad förståelse. (Hyldegaard 2006, ss. 200-245).
Hermeneutikens centrala begrepp används vid intervjutolkningen enligt följande: Begreppen helhet och del syftar mot att varje del speglar en helhet och helheten består av delar. (ibid., 215-216). I intervjusammanhang innebär det att en intervju kan täcka en liten del av en studie.
Flera intervjuer ger en större helhet beroende på hur studien har avgränsats. Frågorna och svaren är pusselbitar i ett stor pussel, en helhet, som skall ge en bild av arkivanvändarna och den utåtriktade verksamheten. (Ödman 2007, ss. 98-99; Alvesson & Sköldberg 2010, ss. 193, 194). Förståelsen och förförståelse hävdar att forskaren aldrig är tabula rasa utan går in i t.ex.
en intervju med en förförståelse som grundar sig på läst litteratur, tidigare arbetserfarenhet, syften och intentioner med studien. Förförståelsen är dock begränsad till sådant som vi känner till. I min studie går jag in med syftet att söka samband mellan utåtriktad verksamhet och användare av arkiven. Mina frågor och mitt sätt att ställa frågan har redan ett visst perspektiv.
Jag antar att det finns samband att söka efter. (Ödman 2007, s. 27, 58, 102, 106). I tolkningsmönstret ingår en helhet av deltolkningar (frågorna under intervjun), kunskap om tolkningsföremålet (i detta fall arkivet) och uttolkarens förförståelse som kan ändras under tolkningens gång. Texten i denna studie är det talade ordet, d.v.s. intervjun, vilket förmedlar fakta i en kulturell kontext, d.v.s. arkivet. Här sker tre tolkningar, en tolkning under själva intervjun när det talade ordet fångas upp av anteckningar, en andra när anteckningarna tolkas och skrivs om till en sammanhängande text och en tredje när texten analyseras och jämförs med övriga resultat. Dialogbegreppet under intervjun handlar om att fråga, lyssna och överbrygga gränser orsakade av exempelvis genrer, allt för att fördjupa förståelsen. (ibid. ss.
204-209).
Vidare antas ett humanistiskt perspektiv som bygger på förförståelse och förklaring eftersom en berättad historia aldrig är logisk utan under berättelsens gång följer vi med i historien och vår bild av det som berättas ändras hela tiden. Berättelsen är inte självförklarande utan när osäkerhet och tvetydighet uppstår krävs förklaringar. Förklaringen är ett verktyg när den spontana förståelsen har misslyckats. (ibid., ss. 93-95). Intervjun fungerar som en slags berättelse som växer fram utan logiskt samband för att ge en bild av någonting och det är möjligt att det krävs vissa förklaringar för att bilden skall bli tydlig.
Sammanfattningsvis är syftet med intervjun att förstå, tolka och återge en subjektiv bild av en verksamhet. Intervjusituationen skapar ett behov av förståelse och förklaring allt eftersom berättelsen växer fram. Varje intervju/berättelse skapar en liten helhet i sig samtidigt som den utgör delar av en större helhet. Hermeneutikens mångfacetterade synsätt är därför lämpligt.
13
Den hermeneutiska tolkningen som ursprungligen avser texter tar hänsyn till helhet, del, förståelse, förförståelse, utvecklingsmöjligheter och risk för förvrängning.
RESULTAT
Här redovisas enkätsvaren och intervjuerna. Enkätsvaren presenteras med kumulativa stapel-, cirkel- eller polära-diagram enligt forskningsfrågorna. Respondenterna i arkiven har inte uppgivit yrke i tillräckligt stor utsträckning för att dessa variabler skall kunna användas utom för Arkiv B och de personer som uppgivit att de använder arkivet å yrkets vägnar. Vid frågan angående utbildning räknas högst angivna utbildning. I de fall två likvärdiga utbildningar valts men inom olika områden (samhällsvetenskap, teknik, naturvetenskaplig, humanistisk, estetisk) räknas bägge utbildningarna (sju av samtliga enkätrespondenter har uppgivit två utbildningsområden.) Hur detaljerat utbildningsnivåer presenteras i resultatet är avhängigt av enkätsvaren, d.v.s. om de presenteras separat eller korreleras. Vid övriga frågor räknas samtliga variabler. Till exempel vid fråga angående syfte med arkivbesök kan en enkätrespondent uppge flera syften. Det är då antalet syften som räknas, inte personer som svarat. Vid frågor där en betydande del av enkätrespondenterna svarat blankt presenteras blanksvaren i diagrammet (t.ex. vid frågor om arkivets utåtriktade verksamhet leder till användande). Enstaka blanksvar noteras annars i texten. Med hänförande till det postpositivistiska perspektivet är det nödvändigt att anpassa resultatpresentationen efter enkätsvarens beskaffenhet. Hemsidan diskuteras enskilt eftersom den utgör en annan form av konsumtion/användning än föreläsningar och visningar. Intervjuerna återges som berättande texter ur ett hermeneutiskt perspektiv.
Enkäten fanns tillgänglig i arkivens receptioner under en fyraveckors period och vid fem tillfällen (Arkiv A: 1 tillfälle; Arkiv B: 2 tillfällen; Arkiv C: 2 tillfällen) tillfrågades besökare som deltog i visningar och föreläsningar om de var intresserade av att fylla i enkäten. Det framgick tydligt att deltagandet var helt frivilligt och att anonymitet garanterades. (Bell 2000, s. 38-40; 88-89). Intervjuerna genomfördes på respektive arkiv vid fem tillfällen med arkivarier och en media & kommunikationsansvarig.
Arkiv A
Skörden från arkiv A resulterade i 23 ifyllda enkäter. Enkäten fanns tillgänglig på ett bord vid ingången till forskarsalen samt vid ett visningstillfälle som inföll under den fyraveckors period som datainsamlingen avsåg. Ett andra planerat visningstillfälle då enkäterna skulle läggas fram blev tyvärr inställt.
Svar på Forskningsfråga 1 med utgång från enkätsvaren Vilka grupper använder arkivet? Hur ofta? I vilket syfte?
Bland enkätrespondenterna återfinns 74% universitets- eller högskoleutbildade inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap eller teknik. De gymnasieutbildade är naturvetare eller tekniker. Två personer har inte uppgivit utbildning. 20 personer uppger Stockholm som bostadsort, två personer är bosatta i övriga landet och en har lämnat in blankt.
14
Figur 1a. Respondenternas utbildningsområden. Figur 1b. Respondenternas bostadsort.
Figur 2. Så här ofta besöker respondenterna arkivet.
Enkätrespondenterna besöker vanligen arkivet för ett ”engångstillfälle” eller ”en gång till varannan vecka”. Dessa två besöksfrekvensgrupperingar med närliggande besöksfrekvenser kommer att användas vid redovisning av ”deltagande i och åsikter om utåtriktad verksamhet”
eftersom de där utgör två grupper med skilda åsikter. Grupperna definieras mer exakt
”högfrekventa” användare (dagligen, en gång i veckan eller varannan vecka) respektive
”lågfrekventa” användare (4-6 gånger per år eller vid ett engångstillfälle). Notering: Två personer har inte uppgivit besöksfrekvens och en person har uppgivit både ”en gång i veckan”
och ”varannan vecka”.
Figur 3. Varför besöks arkivet och hur ofta?
0 1 2 3 4 5 6
7 Universitets-
/Högskole- examen Universitets- /Högskole- utbildning Gymnasie- utbildning Grundskola
Stockholm Övriga landet Blank svar
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Dagligen En gång i veckan Varannan vecka 6 gånger om året 4 gånger om året Engångstillfälle
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Engångstillfälle 4 gånger/år 6 gånger/år Varannan vecka En gång i veckan Dagligen
15
Det främsta syftet med arkivbesöket är forskning med eller utan anknytning till Universitet eller Högskola (48%) alternativt privat intresse (32%). Två enkätrespondenter uppger inte varför de använder arkivet.
Den grupp som uppger att de forskar utan anknytning till någon institution i form av Universitet eller Högskola är de mest frekventa besökarna (flera enkätrespondenter använder arkivet från en gång i veckan till varannan vecka). Forskare med anknytning till Universitet eller högskola besöker arkivet mer sällan. Gruppen som säger sig använda arkivet av privat intresse besöker till stor del arkivet vid ett engångtillfälle eller för någon typ av projekt, men även här finns personer som använder arkivet dagligen till en gång i veckan. En mycket liten del använder arkivet å yrkets vägnar eller för annan verksamhet som inte har definierats.
De grupper som nu definierats utifrån syftet med arkivbesöket har en svagt varierande demografisk sammansättning.
Den stora grupp som forskar med eller utan anknytning till universitet eller högskola består till en knapp hälft av kvinnor och den övervägande åldern är över 65 år. Nästan tre fjärdedelar har Universitets- och Högskoleutbildning.
Figur 4a. Användargrupp ”forskare”. Genus och ålder. Figur 4b. Användargrupp ”forskare”
Utbildning.
Gruppen som uppger att de använder arkivet av privat intresse är övervägande män som är 65 år eller äldre varav drygt tre fjärdedelar har universitets eller Högskoleutbildning. Notering:
En person har inte fyllt i några av de demografiska variablerna.
Figur 5a. Användargrupp ”privatintresse”. Genus och ålder. Figur 5b. Användargrupp ”privatintresse”.
Utbildning.
0 1 2 3 4
ålder 20—34
ålder 35—49
ålder 50—64
ålder 65+
Man / Forskar
Kvinna / Forskar
Man / Forskning vid Högskola eller Universitet Kvinna / Forskning vid Universitet
Grundskola
Gymnasieutbildning
Universitets/Högskole utbildning
Universitet/Högskole- utbildning med examen
0 1 2 3 4 5
ålder 20—34
ålder 35—49
ålder 50—64
ålder 65+
Man / Privat intresse Kvinna / Privat intresse
Grundskoleutbildning
Gymnasieutbildning
Universitet/Högskole -utbildning
Universitet/Högskole -utbildning med examen
16
Den lilla grupp som säger sig använda arkivet å yrkets vägnar eller av andra orsaker har en något jämnare åldersfördelning. Likheten med de andra två grupperna är att den största andelen av respondenterna har universitets eller högskoleutbildning (drygt tre fjärdedelar).
De personer som använder arkivet å yrkets vägnar arbetar som arkivarie, med foto/scanning eller inom kultur/media/design.
Figur 6a. Användargrupp ”yrke/annat”. Genus & ålder. Figur 6b. Användargrupp ”Yrke & annat”.
Utbildning.
Figur 6c. Användargrupp ”yrke”. Yrke.
Svar på Forskningsfråga 2 med utgång från enkätsvaren
Vilka grupper är intresserade av arkivets utåtriktade verksamhet? Vilken typ av verksamhet?
Åsikter om verksamheten? Leder den utåtriktade verksamheten till arkivanvändande?
Resultatet visar att en dryg hälft ”ibland” närvarar vid visningar och föreläsningar (52%) och en person uppger att den deltar ”ofta”.
Figur 7. Närvaro vid visningar och föreläsningar.
0 1 2
ålder 20—34
ålder 35—49
ålder 50—64
ålder 65+
Man som använder arkivet å yrkets vägnar Man som använder arkivet för annat Kvinna som använder arkivet å yrkets vägnar Kvinna som använder arkivet för annat
Gymnasieutbildning
Universitet/Högskole- utbildning
Universitet/Högskole- utbildning med examen
0 1
Universitetsexamen Universitetsutbildning Gymnasieutbildning
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Närvarar ofta vid föreläsningar och visningar
Närvarar ibland vid föreläsningar och visningar
Närvarar aldrig vid föreläsningar och visningar
17
Vilka grupper är intresserade av arkivets utåtriktade verksamhet?
Enligt enkätens demografiska variabler är gruppen som uppger att de närvarar vid visningar och föreläsningar, samt därför även är intresserade av och har åsikter om dessa, till övervägande del män. En majoritet är män över 65 års ålder. Över hälften har högskoleexamen. Gruppen använder arkivet för privat intresse eller forskning. Mindre än hälften är med i föreningar som har arkivanknytning. Gruppen är museibesökare utom en enstaka avfälling som aldrig går på museum. Samtliga i gruppen är biblioteksanvändare.
Notering: En kvinna (20-34 år) har ej varit på visning eller föreläsning men tycker att arkivet borde utöka verksamheten. Hon räknas därför som intresserad. En person har inte uppgivit ålder, genus, utbildning eller yrke. Ytterligare en kvinna (65+) har inte uppgivit utbildning.
Figur 8. Gruppen som är intresserad av arkivets utåtriktade verksamhet.
a. Genus och ålder. b. Syfte med arkivbesök.
c. Utbildning. d. Medlem i förening med arkivintresse.
e. Biblioteksbesök. f. Museibesök.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
? Kvinna
Man 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Använder arkivet för forskning
Använder arkivet för privat intresse
Använder arkivet å
yrkets vägnar
Använder arkivet för
annat
? Kvinna Man
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Kvinna Man
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Är med i förening med arkivintresse
Är inte med i förening med arkivintresse
? Kvinna Man
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Använder ofta bibliotek
Använder bibliotek
ibland
Använder aldrig bibliotek
? Kvinna Man
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Besöker ofta muséer
Besöker muséer ibland
Besöker aldrig muséer
? Kvinna Man
18 Vilken typ av verksamhet?
Fördelningen mellan vilken typ av verksamhet som frekventeras och hur ofta pekar mot att en arkivvisning per år är det mest välbesökta evenemanget. Notering: Fyra enkätrespondenter som närvarar vid visningar och föreläsningar eller har åsikter om dessa har inte uppgivit vilka föreläsningar de besöker eller hur ofta.
Figur 9. Närvarofrekvens för föreläsningar och visningar.
Åsikter om verksamheten
Bland de som svarat att de aldrig närvarar vid visningar har några personer ändå uttryckt åsikter. Fyra personer har svarat ”vet ej” på frågor om arkivet borde ha fler föreläsningar och visningar och två tycker att ”det är bra som det är”. En person har svarat ”ja” och räknas därför som intresserad av utåtriktad verksamhet.
I den grupp som deltar i och/eller är intresserade av föreläsningar och visningar är litet mindre än hälften av åsikten att de inte vet om visnings- och föreläsningsverksamhet borde utökas (43%). Två personer har svarat blankt. Fyrtiosju procent av åsikterna är att arkivet borde utöka verksamheten med speciellt fler föreläsningar och en respondent har en specifik önskan om en kurs i att läsa gammal skrivstil. Enligt 10% av svaren är det är bra som det är. Det var inte någon som var direkt negativ mot en utökad verksamhet bestående av fler visningar och föreläsningar.
Figur 10. Borde arkivet ha fler föreläsningar och visningar (åsikter från respondenter som är intresserade av och/eller närvarar vid visningar och föreläsningar)?
0 1 2 3 4 5 6 7
Flera besök per månad
1 besök per månad
Flera besök per år
Ett besök per år
Föreläsning Visning
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Ja, öka utbudet Det är bra som det är Vet ej om utbudet borde ökas
Kurs i att läsa och tolka gammal skrivstil
Visningar Föreläsningar
19
Finns det någon skillnad mellan de som är positivt inställda till ett utökat utbud, alltså de personer vars åsikter syns i ”ja, öka utbudet” stapeln i Figur. 10, och de som är mer tveksamma, d.v.s. de som syns i ”Vet ej om utbudet borde ökas” stapeln i Figur 10? Ja, här går att urskilja två grupper. Den grupp som vill ha ett utökat utbud är till största del högfrekventa användare av arkivet. ”Högfrekventa användare” är de som använder arkivet ofta (dagligen — varannan vecka). Den grupp som inte vet om de vill ha ett utökat utbud är till större del lågfrekventa användare.”Lågfrekventa användare” är de som använder arkivet mer sällan (4-6 gånger per år — engångstillfälle). De ”lågfrekventa” användare som är intresserade av ett utökat utbud vill endast ha fler föreläsningar.
Figur 11. Högfrekventa respektive lågfrekventa arkivanvändares åsikter om ett utökat utbud av visningar och föreläsningar.
Leder den utåtriktade verksamheten till arkivanvändande?
En majoritet av enkätrespondenterna (44%) upplever att arkivverksamheten påverkar till användande. Däremot har något mindre än en tredjedel (26%) inte svarat på frågan.
Figur 12. Påverkar arkivets verksamhet till arkivanvändande?
0 1 2 3 4 5
Vill ha fler visningar Vill ha fler föreläsningar Vill har kurs i att läsa och tolka…
Vet ej om de vill ha fler…
Vet ej om de vill ha fler visningar Vet ej om de vill ha annan…
Antalet föreläsningar är bra som…
Antalet visningar är bra som det är Blanksvar
Lågfrekeventa användares åsikter Högfrekventa användares åsikter
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Ja Neutral Nej Vet inte Blank svar
20
Svar på Forskningsfråga 2 med utgång från enkätsvaren gällande hemsidan Vilka grupper använder hemsidan? Vad gör de på hemsidan?
Ungefär en tredjedel (32%) av respondenterna uppger att de aldrig använder hemsidan.
Fyrtioen procent använder hemsidan ”ibland” och 27% säger sig använda hemsidan ”ofta”. En person har svarat blankt.
De som besöker hemsida ”ibland” gör det främst i syftet att hålla sig uppdaterad om arkivets verksamhet eller för att söka information. Den grupp som säger sig använda hemsidan ”ofta”
är i större utsträckning intresserade av att söka arkivinformation och använda det digitala arkivet. Det är inte någon av enkätrespondenterna som uppger att de följer arkivet på Facebook eller Twittrar.
Figur 13a. Hur många av respondenterna använder Figur 13b. I vilket syfte används hemsidan?
hemsidan (”ofta” eller ”ibland”).
De som använder hemsidan ”ofta” har en något yngre medelålder än den totala gruppen och en större tendens att använda arkivet för forskning. Annars är samtliga hemsideanvändarna de som främst använder arkivet av privat intresse eller för forskning. Hemsideanvändaren har till mycket stor del högskole- eller universitetsexamen (en respondent har inte uppgivit utbildning), går på museum ibland hellre än ofta och använder bibliotek i större utsträckning än muséer. Ungefär hälften är med i någon förening med arkivintresse. De är något fler män än kvinnor.
Figur 14a. Gruppen som använder hemsidan. Genus, ålder. Figur 14b. Gruppen som använder hemsidan.
Syfte med arkivbesöken.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Använder hemsidan OFTA
Använder hemsidan IBLAND
Använder ALDRIG hemsidan
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Söker arkiv information
Använder digitalt arkiv
Uppdaterad om arkivets verksamhet
Handlar i webbutiken
Besöker hemsidan ibland Besöker hemsidan ofta
0 1 2 3 4 5 6 7
Använder hemsidan ofta (man)
Använder hemsidan
ofta (kvinna)
Använder hemsidan Ibland (man)
Använder hemsidan Ibland (kvinna)
ålder 65+
ålder 50—64 ålder 35—49 ålder 20—34
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Använder arkivet för forskning
Använder arkivet för privat intresse
Använder arkivet å
yrkets vägnar
Använder arkivet för
annat
Använder hemsidan ibland (kvinna) Använder hemsidan ibland (man) Använder hemsidan ofta (kvinna) Använder hemsidan ofta (man)
21
Figur 14c. Gruppen som använder hemsidan. Utbildning. Figur 14d. Gruppen som använder hemsidan.
Museibesök.
Figur 14e. Gruppen som använder hemsidan. Biblioteksbesök. Figur 14f. Gruppen som använder hemsidan.
Förening med arkivintresse.
Hur många läser berättelser ur arkiven? En gång i månaden lägger arkivet ut ett nytt historiskt dokument med berättande text. Bland samtliga enkätrespondenter är det fem personer som läser detta en gång om året och en person läser troget dokumentet varje månad.
Åsikter om webbsidan
Den grupp som använder hemsidan uppger att de har god eller mycket god IT-vana utom en mindre andel som bara är något van. En större andel verkar tycka att det är övervägande lätt att hitta och söka information på hemsidan. Däremot är inställningen till att beställa arkivmaterial via hemsidan samt att handla i webbutiken frågande. Åsikterna angående svårighetsgraden är inte markant olika för de som använder hemsidan ”ofta” eller
”ibland”.
Figur 15. Hur god IT-vana har du?
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Kvinna Man
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Besöker ofta muséer
Besöker muséer
ibland
Besöker aldrig muséer
Kvinna Man
0 2 4 6 8 10
Besöker ofta bibliotek
Besöker bibliotek ibland
Besöker aldrig bibliotek
Kvinna Man
0 2 4 6 8 10 12
Man Kvinna
Är INTE med i förening med arkivintresse Är med i förening med arkivintresse
0 1 2 3 4 5 6 7
Mycket god vana
God vana Van Något van Ingen vana
22
Figur 16. Frågor om respondenten tycker att det är lätt att använda hemsidan.
Hur kom arkivets besökare och användare i kontakt med arkivet?
Enligt enkätsvaren är hemsidan arkivets främsta inkörsport (33%) tätt följd av forskning (22%). Andra sinsemellan likartade aktiviteter som leder till arkivbesök, s.k. korrelerade variabler, är ”intresseförening”, ”hembygdsförening” och ”kursverksamhet” som tillsammans utgör en lika stor andel som forskningsgruppen. En enkätrespondent kan uppge flera kontaktvägar.
Fördelningen mellan kvinnor och män är något ojämn. Kvinnorna är i proportion (50%) mer flertaliga bland de som kommit i kontakt med arkivet via föreningsverksamheten än de som hittat arkivet på webben (77% män) eller genom sin forskning där även männen dominerar.
Respondenter innan pensionsålder återfinns i de grupper som kommit i kontakt med arkivet via forskning, hemsidan eller yrke/arbetsplats (ett undantag i sektionen intresseförening).
Personer över 65 års ålder är de enda som kommit i kontakt med arkivet via föreningsverksamhet (intresseförening, hembygdsförening, kursverksamhet), annons i dagspressen eller en personlig kontakt.
Figur 17. Hur arkivbesökaren har kommit i kontakt med arkivet.
0 2 4 mycket lätt6
lätt
neutral svårt
mycket svårt vet ej
Är det lätt att hitta på hemsidan?
0 2 mycket lätt4
lätt
neutral svårt
mycket…
vet ej
Är det lätt att söka information på hemsidan?
0 2 4 mycket lätt6
lätt
neutral svårt
mycket svårt vet ej
Är det lätt att beställa arkivmaterial via hemsidan?
0 5 mycket lätt10
lätt
neutral svårt
mycket…
vet ej
Är det lätt att handla i webbutiken?
01 23 45 67 89 10
Kvinna 65+
Kvinna 35-64 Kvinna 20-34 Man65+
Man50-64 Man 20-34
23
Slutligen på frågan hur enkätrespondenterna oftast kontaktar arkivet är ”besök” den vanligaste kontaktformen (60%). Därefter kommer ”mail” (25%), Telefon (4%). Elva procent har svarat blankt.
Intervjuerna Intervju 1
Intervju med en arkivarie som arbetat på arkivet i fem år. Arkivarien säger att arkivets användare består av två grupper. Det är pensionärer som släktforskar och hittat någon släkting som det finns uppgifter om i detta arkiv. Arkivet har även kurser för släktforskare. Den andra gruppen hör till den yrkeskår som en stor del av arkivinnehållet representerar. Även högskolestuderande inom denna yrkeskår använder arkivet. Man kan säga att yrkeskåren genomsyrar arkivet.
Arkivarien uppfattar att flera personer kommer till arkivet efter att ha fått information om arkivvisningar via annons eller hemsidan. Det är övervägande pensionärer som kommer till visningarna. På arkivens dag däremot är det fler familjer med barn. Till dessa tillfällen försöker arkivet ibland ta in föredragshållare från annat håll. Visningarna för allmänheten är fullbokade vilket arkivarien tycker tyder på att utbudet skulle kunna ökas, men det finns inte resurser. Arkivet har även föreläsningar om arkivinnehållet förlagda till ett museum.
Arkivarien tycker att det är samma grupper som besöker arkiven och kommer på visningar. I vissa fall verkar visningar leda till att personer senare använder arkivet, men det är svårt att säga. Arkivet har ”stammisar” d.v.s. folk som kommer och sitter där varje dag. De sitter vid datorerna och letar i arkiven. Det vanligaste sättet att kontakta arkivet är via e-mail.
Angående fortsatt planering av den utåtriktade verksamheten sköts det av det centrala övergripande arkivorganisationens olika arbetsgrupper, t.ex. för arkivens dag. Bland annat diskuteras ett projekt på webbsidan med inriktning mot skolan. Diskussioner om projekt är på gång. Eftersom arkivet ingår i en nationell division inom en organisation kan det inte besluta helt självsvåldigt om sin verksamhet.
Intervju 2
Intervjuar en arkivarie som har arbetat på arkivet i nio år. På frågan om hur arkivanvändarna kommit i kontakt med arkivet blir svaret att arkivet har gott renommé.
Många känner till det, andra hittar hit via webben. En del går förbi byggnaden på gatan, blir nyfikna och kommer in.
Som en del av arkivets utåtriktade verksamhet brukar arkivarien skicka ut uppsatsämnen baserade på arkivmaterial till universitetens historiska institutioner. Det är en del i arbetet att få folk att hitta arkivet. Arkivet utvecklar även egna projekt. Ett tema-projekt riktat mot skolan kommer sig av ett samarbete med en närliggande gymnasieskola som visat intresse för arkivet. Skolvisningar bokas annars via webben. Arkivet saknar resurser för att ta emot skolgrupper och bedriva riktad skolverksamhet. De grupper som bokas in för visningar är främst gymnasieklasser. Grundskoleklasser besöker arkivet mer sällan. Skolan är mer intresserad av att arbeta från webben med färdiga ”tema-paket” bestående av arkivmaterial.
Det kräver ju att materialet är in-scannat och i dagsläget är bara 5% av allt material scannat.
Den gängse arkivanvändaren är studerande och andra från den yrkeskår som arkivet representerar. Släktforskare är en annan stor grupp. Ibland bokas även internationella besök inom yrkeskåren. Utbudet av visningar och förläsningar leder till olika frågor från deltagarna.
Under arkivövningar frågar många om sekretess gällande arkivmaterialet. Föreläsningar leder till frågor om arkivmaterialet.
24
Kontakter med arkivet sker via telefon och mail. Det kan handla om att få speciell information som behövs för en viss arbetssituation. Ibland är det även så att personer inte är medvetna om att arkivet kan besökas utan att de måste begära information via mail. Arkivet har ett systerarkiv i Göteborg som i större utsträckning använder webb och sociala medier.
Arkiv B
Fyraveckorsperioden i arkiv B resulterade i 25 ifyllda enkäter. Här låg enkäten på en bänk mitt emot receptionen och vid två tillfällen tillfrågades två små grupper med studenter som besökte arkivet för en arkivvisning om de ville fylla i enkäten. Arkivanvändarna har i mycket stor utsträckning högskole- eller universitetsutbildning inom humaniora varför ämnesområden och examina definieras i användarprofilen. Respondenterna i arkiv B har även angivit yrke varför även dessa variabler presenteras när användarprofiler definieras.
Svar på Forskningsfråga 1 med utgång från enkätsvaren Vilka grupper använder arkivet? Hur ofta? I vilket syfte?
Arkiv B har störst antal enkätrespondenter som inte uppger Stockholm som bostadsort.
Besöksfrekvensen är överlag ganska jämnt fördelad men de som forskar har en högre besöksfrekvens än de som använder arkivet å yrkets vägnar under några tillfällen per år. För att litet krasst bara se till antalet besök är den vanligaste besöksfrekvensen ”en gång i veckan”, ”varannan vecka”, ”6 gånger/år” och ”engångstillfälle”.
Figur 18. Respondenternas bostadsort. Figur 19. Så ofta besöker respondenterna arkivet.
Arkivet används till största del och med högst frekvens för forskning vid universitet, högskola (38%) eller arbetsplats (19%) (Totalt: 57%). En påtaglig, om än något mindre grupp, använder arkivet å yrkets vägnar (31%). En minoritet använder arkivet av privat intresse eller för studier andra än forskning.
De som bedriver forskning är, som tidigare nämnt, till största del knutna till universitet och högskola medan en mindre andel forskar via universitet som arbetsplats eller via annan arbetsplats. Universitets- och högskoleanknuten forskning leder i stor utsträckning till frekvent användande (En gång i veckan – varannan vecka). De som forskar med anknytning till universitet som arbetsplats har en större spridning på besöken (en gång i månaden – engångstillfälle), utom en person som använder arkivet dagligen. Sammanfattningsvis: Den sammanlagda användarfrekvensen för arkivanvändare som forskare är mycket varierad med
Stockholm Övriga landet
0 1 2 3 4 5
