• No results found

Behandlingsformer för övervikt och fetma hos barn och vilka effekter dessa har.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Behandlingsformer för övervikt och fetma hos barn och vilka effekter dessa har. "

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Beteckning:________________

Instutitionen för vårdvetenskap och sociologi

Behandlingsformer för övervikt och fetma hos barn och vilka effekter dessa har.

- en litteraturstudie

Kikki Råstock November 2007

Examensarbete C 10 poäng Omvårdnadsvetenskap

Sjuksköterskeprogrammet 120 poäng Examinator: Claudia Lampic

Handledare: Ove Björklund

(2)

Abstract

The objective for this study was to describe what available treatments there is for overweight children and children with obesity and what effect the treatments have on the bodyweight.

The Method used was a descriptive literature study and the search of articles was made in PubMed and High Wire Database. There were 19 articles included in the study who all answered to the aim and questions of this study.

Of all treatments that were presented in the study, surgery- and drug treatment had the largest effect on children with obesity. The study proved that the combined treatments with behavior and nutrition changes combined with physical activity that involved whole or parts of the family was the most effective treatment for overweight children.

If the combined treatment lasted for more than a year, a reduction of weight and BMI was shown among the overweight children that participated in the study.

The rest of the treatments found shows god results during the treatment, but the effect decreases after completed treatment.

The authors’ conclusion was that the children treated along with their family for a long period of time and learns how to behave with food and physical activities will have the largest chance to escape an overweight life as an adult.

Key words: overweight, obesity, treatment, child, adolescent

(3)

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att beskriva vilka behandlingsformer det finns för överviktiga barn och barn med fetma samt vilka effekter de har på kroppsvikten.

Metoden som användes var en litteraturstudie av deskriptiv ansats och sökningen av vetenskapliga artiklar skedde via databaserna PubMed och High Wire Press. Det var 19 stycken studier som svarade mot studiens syfte och frågeställning och inkluderades i studien.

Av de behandlingsformer som presenterades i studien hade kirurgi- och

läkemedelsbehandling den största effekten på barn med fetma. Studien påvisade att de kombinerade behandlingsformerna inriktade på beteende och kostförändringar tillsammans med fysisk aktivitet och som involverade hela eller delar av familjen hade den största effekten på barn med övervikt. Pågick den kombinerade behandlingen mer är ett år kunde man se en positiv viktutveckling med en minskning av BMI på de barn med övervikt som deltog.

De övriga behandlingsformerna som presenteras visar var och en av dem en god effekt under behandlingstiden men avtar efter avslutad behandling.

Slutsatsen författaren drar av denna studie var att de barn som behandlas tillsammans med familjen under en längre tid och lär sig hur man förhåller sig till kost och fysisk aktivitet, har störst chans att slippa gå in i vuxenvärlden som överviktig.

Nyckelord: Övervikt, fetma, behandlingsform, barn, ungdom

(4)

Innehållsförteckning

1 INTRODUKTION ...1

1.1 BARNÖVERVIKT ETT SAMHÄLLSPROBLEM ...2

1.2 ORSAKER TILL BARNÖVERVIKT OCH FETMA ...2

1.3 DEFINITION AV BARNÖVERVIKT OCH FETMA ...3

1.4 HÄLSOKONSEKVENSER AV BARNÖVERVIKT OCH FETMA ...4

1.5 PROBLEMOMRÅDE ...4

1.6 SYFTE ...5

1.7 FRÅGESTÄLLNING ...5

2 METOD ...5

2.1 DESIGN ...5

2.2 DATABASER ...5

2.3 SÖKORD...5

2.4 UTFALL AV SÖKNINGEN...6

2.5 KRITERIER FÖR URVAL AV KÄLLOR ...6

2.6 VALDA KÄLLOR ...7

2.7 DATAANALYS ...12

2.8 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ...12

3 RESULTAT ...13

3.1 KIRURGISK BEHANDLING...13

3.2 LÄKEMEDELSBEHANDLING...14

3.3 KOSTBEHANDLING ...14

3.4 LÄGERVERKSAMHET ...15

3.5 FYSIK AKTIVITET SOM BEHANDLINGSFORM ...16

3.6 KOMBINERAD BEHANDLING MED KOST, TRÄNING OCH BETEENDETERAPI...16

4 DISKUSSION ...19

4.1 HUVUDRESULTAT ...19

4.2 RESULTATDISKUSSION ...19

4.3 METODDISKUSSION ...22

4.4 ALLMÄN DISKUSSION ...23

5 LITTERATURFÖRTECKNING ...24

Bilaga 1 Internationell Definition BMI

Bilaga 2 isoBMI Tabell

(5)

sida 1 1 Introduktion

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem i västvärlden som ökar lavinartat. Av jordens befolkning beräknas 300 miljoner vara överviktiga och år 2025 kommer denna siffra att fördubblas om inte åtgärder sätts in snarast (1).

Under människans historia har energirik mat, som socker och fett, tidigare varit sällsynt och vår kropp är inställd på att möta svält. Nu mera då sockerrik och fet mat finns lättillgänglig medför detta ett problem. Övervikt och fetma ökar ständigt i Sverige och resten av världen.

Under de senaste 20 åren har vi blivit allt mer överviktiga. I USA, som ligger i topp, lider var femte person av fetma eller svår övervikt. I Sverige lider 2,5 miljoner av övervikt och en halv miljon av fetma. Övervikt var något medelålders människor drabbades av för 20 år sedan, tendensen idag visar att alla åldrar finns representerade (2).

Att fler och fler drabbas av övervikt och fetma beror till stor del på den livsstil som allt fler lever efter idag.

Minskad fysisk aktivitet Högre energiintag Oregelbundna mattider Stress

Ett ökat stillasittande, bl a beroende på att bilåkandet ökar och att allt fler småäter under dessa turer, påverkar negativt. Den hemlagade husmanskosten minskar och den energitäta

färdiglagade maten som finns tillgänglig dygnet runt ökar. Oregelbundna matvanor får oss att tappa kontrollen på ätandet. Stress, sämre matvanor och en försämrad hunger- och

mättnadssignal påverkar negativt och är en del av orsakerna till att fler och fler drabbas av övervikt och fetma (3).

International Obesity TaskForce`s rapport visar att vart tionde barn i världen är överviktigt och att siffran stadigt ökar år efter år. 14 miljoner av Europas skolbarn är överviktiga och av dem är det 3 miljoner som har fetma (4). År 2003 led 4 % av våra svenska barn av fetma och var fjärde 10 åring var överviktig (5).

(6)

sida 2

1.1 Barnövervikt ett samhällsproblem

Våra lekplatser och skolgårdar, som är viktiga för våra barns fysiska aktivitet, är på många ställen i behov av upprustning. Fler bilar i bostadsområdena leder till högre trafikvolym vilket begränsar barnens rörelsefrihet samtidigt som grönområdena runt bostadsområdena

exploateras och de naturliga lekområdena försvinner. Den naturliga vardagsmotionen, som att ta sig till och från skolan genom att gå eller cykla, minskar kontinuerligt. När vägverket 2006 gjorde en undersökning på barn och ungdomar upp till 15 år var det 58 % av barnen som gick eller cyklade till skolan, på 1970-talet var denna siffra över 90 %. Allt fler upplever skolvägen som otrygg och därför skjutsas barnen till skolan i bil, att våra barn rör sig mindre är inte barnens fel, utan problemen är orsakade av oss vuxna och det är också vi vuxna och samhällsplanerare som måste ta tag i problemet (6).

Ungefär 2 % av hälso- och sjukvårdens utgifter internationellt sett beräknas gå till att behandla fetma och dess risksjukdomar. I Sverige ligger den kostnaden runt 3 miljarder kronor och i den summan finns inte de indirekta kostnaderna för sjukskrivningar,

förtidspensionering och produktionsbortfall med. Nya strategier behöver arbetas fram för att nå ut med dagens kunskap om överviktens och fetmans orsaker, förebyggande åtgärder är nödvändiga för att övervikt och fetma hos barn ska minska i framtiden (2).

Övervikt och fetma hos barn är idag ett hot mot folkhälsan (7).

1.2 Orsaker till barnövervikt och fetma

Den ständigt stigande trenden att barn drabbas av övervikt och fetma är ett resultat av ökat energiintag samt minskad fysisk aktivitet och en allt mer stillasittande livsstil (8,9,10).

Ett barns naturliga fysiska aktivitet, som att spela fotboll, hoppa rep, cykla och leka kull förekom oftare förr om åren, i dag har barnen datorer, tv-spel och ser mer på tv vilket gör att den naturliga fysiska aktiviteten minskar och barnen blir mer stillasittande (5).

Genetiska, sociala, beteendemässiga och kulturella aspekter är alla olika faktorer som enskilt eller i kombination med varandra har en betydelse i ett barns utveckling av övervikt och fetma (7). De barn, vars båda föräldrar är överviktiga, löper större risk att utveckla övervikt än de som har en eller ingen förälder med övervikt (3). Det har visat sig att mutationer av en gen som förmedlar leptinets effekt i centrala nervsystemet, kan stå för 5 % av all svår fetma hos

(7)

sida 3

dagens barn (11). Barn med genetiska anlag att utveckla fetma löper störst risk att drabbas av detta, men trenden av ständigt stigande kurvor med övervikt och fetma beror inte bara på de genetiska faktorerna (12).

Det har påvisats att sociala faktorer har en betydelse i utveckling av övervikt och fetma hos barn. En studie, gjord i sydvästra Stockholm år 2000, visade att fetma var mer än tre gånger så vanligt bland flickor med lågutbildade mödrar som bland flickor med högutbildade mödrar.

Detta berodde enligt studien på att flickor med lågutbildade mödrar åt mer oregelbundet, mindre nyttigt och var mer stillasittande (12).

1.3 Definition av barnövervikt och fetma

Det är inte enkelt att definiera övervikt hos barn. Hos vuxna individer använder man sig av ett mått som heter BMI (Body Mass Index) som räknas ut genom formeln vikten i kilo dividerat med längden i meter i kvadrat (3).

För att, som vuxen, diagnostiseras som överviktig måste man ha ett BMI över 25 och för fetma är det över 30 (10). Detta mått tar dock ingen hänsyn till den relativa andelen av fett och muskler eller hur fettet är fördelat i kroppen vilket är en svaghet eftersom forskning visar att risken för fetmarelaterade sjukdomar är betydligt högre om fettmassan är lokaliserad kring bålen och fettdepåerna inne i buken.

När BMI ska mätas på barn finns vissa brister då den underskattar grad av övervikt hos det kortväxta barnet och överskattar övervikt hos det långväxta barnet (3).

För att fastställa BMI hos barn tas därför hänsyn till barnets ålder samt längd (3), man använder sig av olika kurvor för pojkar och flickor och gränsen för övervikt och fetma varierar med åldern, den internationella definitionen för barnfetma lyder ungefär längd + 2,5 SD. Bilaga 1

Det har utarbetats en tabell som är speciellt riktad till barn i ålder 0-18 år och den ska göra det enklare att räkna ut om ett barn är överviktig, har fetma eller är normalviktig för sin ålder och längd (13). I Sverige kallas tabellen isoBMI (5) Bilaga 2

(8)

sida 4

1.4 Hälsokonsekvenser av barnövervikt och fetma

För ett barn som är överviktigt kan hälsan påverkas i negativ bemärkelse både socialt, fysiskt och psykiskt genom dålig självkänsla, depression, mobbning och utanförskap. Överviktiga barn får svårt att röra på sig, konditionen blir sämre och de blir fortare trötta, detta kan då medföra följdsjukdomar som förslitningsskador i leder, högt blodtryck, diabetes, astma, blodfettsrubbningar, snarkproblem och sömnapné (14,15).

Överflöd av fett i de system som reglerar kroppens funktioner gör att dessa överbelastas och blir överansträngda, kroppen får då svårt att styra blodtryck, blodsocker och blodfetter. Även barn med typ 2 diabetes har upptäckts vilket är en åldersrelaterad sjukdom (16).

För att ett barn inte ska behöva lida av övervikt och fetma i vuxen ålder är det viktigt att behandlingsåtgärder sätts in i tid. Efter sex års ålder försämras prognosen för barnet, ju äldre barnet är och ju högre ISO-BMI det har, destå större risk för framtida viktproblematik (17).

Av de som är överviktiga som barn blir nära hälften överviktiga även som vuxna (18).

En studie, som gjorts på barn mellan 7 och 11 år i Sverige visade att ungefär 18% av barnen var övervikta eller led av fetma (19), en annan svensk studie med 12 åringar visar att av pojkarna hade 12,3% övervikt och 7,9 % fetma, av flickorna var 6,8 % övervikta och 5,1 % fetma (20).

1.5 Problemområde

Det är idag alarmerande med ständigt stigande siffrorna på barn med övervikt och att allt fler barn drabbas av fetma, för sjuksköterskor är det viktigt att ha kunskap om hur man hanterar dessa barn och vilken hjälp det finns att få i nuläget. Det är väl dokumenterat att barn som lider av övervikt med rätt hjälp kan bli normalviktig som vuxna (10).

Sjuksköterskor inom vården och framförallt skolhälsovården, har en betydande roll genom att med sin kunskap motivera och stödja en person att klara av att gå ner i vikt (21).

Studier har påvisat att sjuksköterskan genom sin yrkesroll och kunskap kan förmedla ett sundare levnadsätt och genom råd och stöd hjälpa barn med sina överviktsproblem (22).

(9)

sida 5

1.6 Syfte

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behandlingsformer det finns för övervikt och fetma bland barn och vilka effekter dessa har.

1.7 Frågeställning

Vilka behandlingsformer finns det för övervikt och fetma hos barn?

Hur effektiva är de olika behandlingsformerna?

2 Metod

2.1 Design

En litteraturstudie med deskriptiv ansats (23).

2.2 Databaser

Använda databaser var Medline (PubMed) och High Wire Press.

Efter att litteratur inom området genomsökts genomfördes även en manuell sökning utifrån referenslistor för att hittat artiklar som svara mot syfte och frågeställningar.

Dessa artiklar söktes via www.google.se och åtta av artiklarna har används i denna studie.

2.3 Sökord

Använda sökord var; Adolescent, child, obesity, treatment, overweight, pediatric.

(10)

sida 6

2.4 Utfall av sökningen

Tabell 1 visar en översikt av databaser, sökord, kriterier, antal träffar samt antal valda artiklar Sökning

Databas

Sökord Kriterier Årtal Utfall Antal valda artiklar 2007-11-01

High Wire press

Adolescent Obesity treatment

Skriven på engelska 2000- 2007

899 6

2007-11-01 High Wire Press

Child obesity treatment

Skriven på engelska 2000- 2007

366 4

2007-11-01 Medline (PubMed)

adolescent obesity overweight pediatric treatment

Skriven på engelska, Barn:0-18 år

2000- 2007

298 1

2007-04-28 Google manuell sökning

8 8

Summa artiklar

19

2.5 Kriterier för urval av källor

Studierna som var med ska ha publicerats någon gång mellan 2000-2007.

Språkliga avgränsningar var svenska, norska och danska samt engelska.

De valda artiklarna skulle vara publicerade i en vetenskaplig tidskrift, samt att de skulle ha vedertagen form och struktur som: bakgrund, syfte, metod, resultat och diskussion.

Urvalsgruppen var barn som var överviktiga eller hade fetma.

(11)

sida 7

2.6 Valda källor

Tabell 2. Tabellen visar de artiklar som överensstämde med studiens syfte och frågeställningar.

Författare År Land Referens

Titel Studiedesign Urval Ålder på

deltagare

Behandlingstid/

Uppföljningstid Antal pat/ antal uppföljda

Behandlingsform

Strauss RS et al.

2001 USA (24)

Gastric bypass surgery in adolescents with morbid obesity

Retrospektiv genomgång av patientmateria l

De barn som godkänts för operation

17 år eller yngre vid operation

9 månader-12 år 10/10

Kirurgisk behandling

Nadler EP et al 2007 USA (25)

Short-term results in 53 US obese pediatric patients treated with Laparoscopic Adjustable Gastric Banding

Prospektiv genomgång av patientmateria l

Ungdomar som genomgått LAGB

13-17 år Operation/ 6, 12 och 18 månader 53/53

Kirurgisk behandling

Molnar D et al.

2000 Ungern (26)

Safety and efficacy of treatment with an ephedrine/

caffeine mixture.

The first double blind placebo- controlled pilot study in adolescents

Randomiserad kontrollerad studie

Kraftigt överviktiga barn

14-18 år 20 veckor/1-2 veckor 32/29

Läkemedelsbehandling

Berkowitz RI et al.

2006 USA (27)

Effects of Sibutramine treatment in obese adolescents: a randomized trial

Randomiserad kontrollerad studie

Överviktiga ungdomar som var 2 enheter över USAs medel i jämförelse med ålder och kön

12-16 år 1 år/ ingen uppföljning 498/361

Läkemedelsbehandling

(12)

sida 8

Författare År Land Referens

Titel Studiedesign Urval Ålder på

deltagare

Behandlingstid/

Uppföljningstid Antal pat/ antal uppföljda

Behandlingsform

Klein DJ et al 2006 USA (28)

A Randomized, Double-Blind, Placebo- Controlled Trial of Metformin Treatment of Weight Gain Associated With Initiation of Atypical Antipsychotic Therapy in Children and Adolescents

Randomiserad kontrollerad studie

Barn som gått upp mer än

10 % under de senaste 12 mån.

och som behandlades med läkemedel mot fetma

10-17 år 16 veckor/ingen 39/30

Läkemedelsbehandling

Epstein LH et al.

2000 USA (29)

Decreasing sedentary behaviors in treating pediatric obesity

Randomiserad kontrollerad studie

Överviktig med minst en förälder som var överviktig

8-12 år 6 månader/ 12 och 24 månader 92/92

Kost

Spieth LE et al 2000 USA (30)

A Low-Glycemic Index Diet in the Treatment of Pediatric Obesity

Retrospektiv kohort studie

Överviktig men annars frisk

Snitt ålder 10.6

4.3

månader/saknas 107

Kost

Gately PJ et al 2000

Storbritannien (31)

The effects of a children´s summer camp programme on weight loss, with a 10 month follow-up

Prospektiv genomgång av patientmateria l

Frivilligt anmälda till lägret och som återkom året efter

9-15 år 8 veckor/44 veckor 194/102

Lägerverksamhet

(13)

sida 9

Författare År Land Referens

Titel Studiedesign Urval Ålder på

deltagare

Behandlingstid/

Uppföljningstid Antal pat/ antal uppföljda

Behandlingsform

Gately PJ et al 2005

Storbritannien (32)

Children´s Residential weight-Loss Programs Can Work: A Prospective Cohort Study of Short-Term Outcomes for Overweight and Obese Children

Prospektiv kohort studie

Deltagit på vikt- minsknings- läger i 2-6 veckor

9-18 år 2-6 veckor/1-3år 279/279

Lägerverksamhet

King NA et al.

2007

Storbritannien (33)

The effect of a medium-term activity- and diet- induced energy deficit on subjective appetite sensations in obese children

Kontrollerad studie

Anmälda till vikt- minsknings- läger

Snitt ålder 13.9

6 veckor/ ingen 38

Lägerverksamhet

Taylor MJ et al 2005 USA (34)

Outcome of an Exercise and Educational Intervention for Children Who Are Overweight

Kontrollerad studie

Överviktig 8-15 år 8 veckor 52/41

Fysisk aktivitet

Daley AJ et al 2006

Storbritannien (35)

Exercise Therapy as a Treatment for Psychopathologic Conditions in Obese and Morbidly Obese Adolescents: A Randomized, Controlled Trial

Randomiserad kontrollerad studie

Överviktiga som blivit hänvisad till överviktsen het på sjukhus

11-16 år 8 veckor/ 14 och 28 veckor 81/71

Fysik aktivitet

(14)

sida 10

Författare År Land Referens

Titel Studiedesign Urval Ålder på

deltagare

Behandlingstid/

Uppföljningstid Antal pat/ antal uppföljda

Behandlingsform

Epstein LH et al 2000 USA (36)

Problem solving in the treatment of childhood obesity

Randomiserad kontrollerad studie

Barn med övervikt En förälder villig att delta på träffarna

Snitt ålder 10.3

6 månader/ 18 månader 67/62

Kombinerad behandling

Williamson D et al 2006 USA (37)

Two-Year Internet-Based Randomized Controlled Trial for Weight Loss in African- American Girls

Randomiserad kontrollerad studie

Tjej, afrikansk/

amerikansk bakgrund Minst en biologisk förälder överviktig

11-15 år 2 år/ med 6 månader mellan kontroller 57/40

Kombinerad behandling

Jiang J X et al 2005 Kina (38)

A two year family based behaviour treatment for obese children

Randomiserad kontrollerad studie

Överviktiga barn och deras föräldrar som anmält intresse

Snitt ålder 13.3/13.2

Två år 36 och 39/7 stycken hoppade av innan studiens slut

Kombinerad behandling

Reiner T et al 2007 Tyskland (39)

Four-year follow- up of children and adolescents participating in an obesity

intervention program

Kontrollerad studie

Deltagit i

“Obeldicks”

1års program

Snitt ålder 10.5

1 år/3 år 131/122

Kombinerad behandling

(15)

sida 11

Författare År Land Referens

Titel Studiedesign Urval Ålder på

deltagare

Behandlingstid/

Uppföljningstid Antal pat/ antal uppföljda

Behandlingsform

Nemet D et al 2005 Israel (40)

Short- and Long- Term Benificial Effects of a Combined Detary- Behavioral- Physical Activity Intervention for the Treatment of Childhood Obesity

Randomiserad kontrollerad studie

Överviktig, inga hälsobesvär relaterad till övervikt, ingen medicinsk pågående behandling

6-16 år 3 månader/6 månader och 1 år 54/

Kombinerad behandling

Golley RK et al 2007 Australien (41)

Twelve-Month Effectieness of a Parent-led Family-Focused Weight- Management Program for Prepubital Children: A Randomized, Controllerad Trial

Randomiserad kontrollerad studie

Överviktig enligt Internationa l Obesity task force definition.

Villig att delta på mötena samt förstå engelska

6-9 år 12 månader/ingen 111/111

Kombinerad behandling

Sothern MS et al 2000 USA (42)

Safety, feasibility, and efficacy of a resistance training program in preadolescent obese children

Kontrollerad studie

Överviktiga barn

7-12 år 10 veckor/ ett år 19+48/15+17

Kombinerad behandling

(16)

sida 12

2.7 Dataanalys

En litteraturgenomgång gjordes där artiklarna lästes igenom, granskades och sorterades efter innehåll svarande mot författarens syfte och frågeställning. Därefter analyserades och bearbetades artiklarna och mynnade slutligen ut i sex kategorier. Resultatet presenteras i löpande text och redovisas i de kategorier som framtagits.

2.8 Forskningsetiska överväganden

Undertecknad fann att inga forskningsetiska aspekter förelåg då detta är en litteraturstudie.

Alla för studien utvalda artiklar har redovisats.

I de valda artiklarna fanns noggranna etiska överväganden, så som föräldrars medgivande, och/eller tillstånd från en etisk kommitté. Alla resultat i artiklarna som svarar mot

litteraturstudiens syfte har redovisats (43,44).

(17)

sida 13 3 Resultat

Resultatet av litteraturstudien redovisas i löpande text och har kategoriserats utifrån syftet att beskriva behandlingsformerna och dess effekter för barn med övervikt och fetma.

De behandlingsalternativ som idag finns dokumenterade är:

Kirurgisk behandling Läkemedelsbehandling Kostbehandling

Lägerverksamhet

Fysisk aktivitet som behandlingsform

Kombinerad behandling med kost, träning och beteendeterapi

3.1 Kirurgisk behandling

De barn som under många år provat både kost, träning och beteendemodifierad behandling utan resultat har som en sista utväg den kirurgiska behandlingen att vända sig till. För att få genomgå en sådan operation måste man uppfylla en hel del kriterier. Man skall under organiserade former försökt att gå ner i vikt under minst 6 månaders tid utan att ha lyckats, kroppsproportioner, medicinska och psykologiska aspekter sets över samt att skelettet skall vara välutvecklat och att BMI är 40 eller över (45).

Två studier från USA påvisar ett positivt resultat där man kan se tydliga tecken på viktnedgång genom operation. Denna behandling är dock en sista utväg för barnen och effekten på lång sikt forskars det fortfarande på. Dessa två studier tittade enbart på deltagarna som genomfört kirurgiskt ingrepp och saknar därför kontrollgrupp.

Strauss m fl genomförde en uppföljningsstudie tio barn i ålder 15-17 år som gjort en Roux-en- Y gastric bypass. Innan operationen led barnen av fetma med ett BMI mellan 40 och 70, vid uppföljningen visade det sig att alla deltagarna i studien visade en signifikant minskning av BMI (24). Även Nadler med medarbetare undersökte 53 barn i ålder 13-17 år som genomgått en LAGB (laparoscopic adjustable gastric banding). Av de barn som deltog, så visade studien en signifikant kraftig viktnedgång upp till 18 månader efter behandlingen (25).

(18)

sida 14

3.2 Läkemedelsbehandling

I denna litteraturstudie finns tre studier där läkemedelsbehandling på barn genomförts och resultatet hos samtliga påvisar en statistisk signifikant skillnad (26, 27, 28), däremot hade ingen av dessa studier en uppföljningstid så effekten på sikt finns då inte redovisad. All tre studier hade en kontrollgrupp som fick läkemedel och en jämförelsegrupp som fick placebo.

Molnár med medarbetare genomförde en studie med endast 32 deltagare och fann att kombinationen koffein/efedrin mixtur minskar BMI och kroppsfett på överviktiga barn som under 20 veckor genomgick en randomiserad kontrollerad studie. Placebogruppen i

kombination med kalorirestrektion jämfördes med gruppen som fick läkemedel och det förelåg en signifikant bättre viktnedgång i koffein/efedrin gruppen än i placebogruppen (26).

En annan studie gjord av Berkowitz med medarbetare på 498 barn i ålder 12-16 år där en grupp på 368 fick Sibutramin under ett år tillsammans med beteendeterapi och

kontrollgruppen på 130 gavs placebo och beteendeterapi. Efter 12 månader visade gruppen som fått läkemedel en signifikant högre BMI minskning än kontrollgruppen (27).

I den tredje studien gjordes en jämförelse där barn behandlades endera med Metformin eller placebo under en 16 veckor där båda grupperna fick samma grundinformation inom kost och fysisk aktivitet. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad i mitten och i slutet av studien, att under behandlingens gång var det gruppen med Metformin som gick ner i vikt och minskade sitt BMI medan gruppen som fick placebo gick däremot upp lite i vikt (28).

3.3 Kostbehandling

I en studie, genomförd med enbart kostbehandling, ville man få fram en långsiktig förändring till förhållandet till mat. En ”trafic light diet” presenterades där röd mat var ohälsosam och mycket energität och skulle undvikas, gul mat var de dagliga baslivsmedlen samt grön mat stod för produkter som grönsaker och frukter. Förälder och barn deltog tillsammans i studien och de delades in i 4 jämförelsegrupper med olika mål att uppnå under de 6 månader studien pågick. Resultatet visade att alla grupper minskat i vikt efter avslutade studie och det påvisade en statistisk signifikant skillnad (29).

(19)

sida 15

Spieth med medarbetare undersökte de barn som deltog i ett överviktsprogram för barn under tiden september, 1997 till december 1998. Där kontrollgruppen åt en GI kost och

jämförelsegruppen åt en kost som var reducerad på fett. Resultatet visar att den grupp som fick GI kost gick ner i vikt och hade också en signifikant sänkning av BMI. Kontrollgruppen påvisade en liten signifikant ökning i vikt men att BMI gick ner marginellt (30).

3.4 Lägerverksamhet

På ett viktminskningsläger, fick barnen under åtta veckor på sommaren, lära sig fysisk aktivitet på ett stimulerande och positivt sätt samt kosthållning och förändringar i beteende.

Under de åtta veckorna såg man en signifikant minskning i BMI och vid uppföljningen ett år senare fann man att BMI fortfarande var lägre än vid studien start och att resultatet på de som kontrollerades efter ett år var signifikant (31). Studien var en uppföljningsstudie på lägrets deltagare och hade därför ingen kontrollgrupp.

Gately med medarbetare samlade in data från ett viktminskningsläger där överviktiga barn deltog frivilligt. Lägerverksamhet varierade mellan 2-6 veckor och man gjorde en jämförelse mellan deltagarna och barn som var överviktiga och normalviktiga men som inte deltagit i lägerverksamheten. Studien hade en kontrollgrupp som var lägerdeltagarna och två

jämförelsegrupper. Resultatet från studien visade att de barn som deltog i lägret hade en signifikant högre viktminskning och ett lägre BMI jämfört med de som inte deltog. Man kunde också utläsa av resultatet att längden på lägervistelsen hade en signifikant koppling till viktnedgången (32).

King med medarbetare studerade under 6 veckor överviktiga barn som deltog vid ett viktminskningsläger där man genom en strikt kosthållning och mycket fysisk aktivitet studerade barnens mättnads och hungerupplevelser. Barnen fick under lägrets veckor subjektivt uppskatta sin hunger samt mättnad genom ett skattningsinstrument. Vikten under dessa veckor fann man en signifikant minskning i vikt och BMI samt att barnen upplevde en signifikant högre grad av mättnadskänsla (33). Även denna studie saknade kontrollgrupp.

(20)

sida 16

3.5 Fysik aktivitet som behandlingsform

I en kontrollerad studie som Taylor med medarbetare gjorde, undersökte de en grupp där 41 överviktiga barn i ålder 8-15 år deltog. Barnen var alla i samma kontrollgrupp och studien pågick i 8 veckor där barnen innan studien vägdes, mättes och hjärtfrekvensen räknades.

Denna test genomfördes två gånger innan studien och visade då ingen signifikant skillnad.

Resultatet visade, vid studiens slut, att barnen hade ökat sin kondition, förbättrat

hjärtfrekvensen samt att en minskning av midjemåttet påvisades något som var statistiskt signifikant (34).

Daley med medarbetare undersökte 81 överviktiga barn i åldern 11-16 år. Barnen delades in i tre kontrollgrupper. Studien pågick i 8 veckor och uppföljning skedde efter 14 och 18 veckor.

Resultatet visade en skillnad i gruppen som hade fysisk aktivitet 30 minuter 3ggr/veckan där de minskade sitt BMI samt upplevde sig själva mer positivt. Gruppen som erhöll aktivitet av lugnare former 30 minuter 3 ggr/veckan hade inte någon förändring i BMI men upplevde sig själva mer positivt. Den tredje gruppen som fortsatte sitt liv som vanligt hade en ökning av BMI samt skattade sig själva som mindre positivt efter avslutad studie. Det finns en

signifikant skillnad mellan de olika grupperna som gör att studien kan vara på verkad av slumpen(35).

3.6 Kombinerad behandling med kost, träning och beteendeterapi

Sju studier (36, 37,38, 39, 40, 41 och 42) som framförallt lade sitt fokus på beteendeterapi med inslag av både kost och fysik aktivitet av olika intensitet.

Epstein med medarbetare studerade om problemlösning kunde förbättra möjligheten att gå ner i vikt. Deltagarna delades in i tre kontrollgrupper där alla grupper uppmuntrades till fysisk aktivitet, fick information om ”trafic light diet” samt kognitiv beteendeterapi. Resultatet visade att alla barn i de tre grupperna, under de 6 månader behandlingen pågick, hade en signifikant minskning i både vikt och BMI. Vid uppföljningen, ett och två år efter avslutad behandling hade alla grupperna gått upp i vikt. Slutsatsen man drar från denna studie är att det inte finns någon skillnad i grupperna över tid vilket var statistiskt signifikant (36).

Williamson med medarbetare undersökte om man genom internet kunde förmedla kunskap om och öka engagemanget för en hälsosammare livsstil. Deltagarna fördelades i två

(21)

sida 17

slumpmässigt utvalda kontrollgrupper, i den ena ingick i ett beteendeprogram där en

internetsida som innehöll information om nutrition och övningar i att förändra sitt beteende i relation till kost och fysisk aktivitet fanns för deltagarna. Den andra gruppen hade tillgång till en internetsida som gav dem information om kost och fysisk aktivitet och var i studien kontrollgruppen. Vitminskningen under studiens gång var signifikant i båda

kontrollgrupperna, där båda grupperna hade en minskning i vikt och BMI efter 6 månader men vid studiens slut efter 24 månader fann man att båda grupperna gått upp igen (37).

Jiang med medarbetare studerade under två år ett beteendefokuserat familjeprogram med kost och träning som en del av behandlingen. Deltagarna delades in i en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp. Resultatet efter två års studier visade att barnen i behandlingsgruppen hade en signifikant minskning i vikt medan kontrollgruppen gick upp i vikt. Behandlingsgruppen minskade BMI med 2,6 i snittvärde, medan kontrollgruppen minskade sitt BMI med 0,1 i snittvärde och dessa värden var statistiskt signifikant (38).

I en uppföljningsstudie, utan kontrollgrupp, gjord av Reinehr med medarbetare, på

överviktiga barn som deltagit i ”Obeldicks”, ett kombinerat behandlingsprogram under ett år, visade det sig att efter studiens slut hade barnen minskat i vikt och att BMI var lägre än när de började. Studien påvisar att graden av övervikt var signifikant lägre två år efter

behandlingsprogrammets start är vid första mätningen. Man kunde också påvisa att de barn som under programmets första tre månader gjort framsteg i viktminskningen hade en signifikant del av deltagarna även bibehållit vikten efter tre år (39).

I en annan studie med två grupper fick den ena en kombinerad behandling med fysisk aktivitet, beteende terapi och kost råd. Den andra, kontrollgruppen, fick en kort kostgenomgång samt information om att utöva fysisk aktivitet tre gånger i veckan.

Studien pågick i tre månader. En uppföljning gjordes efter behandlingens slut samt efter ett år för att se om det fanns någon skillnad mellan grupperna. Resultatet visade att de barn som behandlades hade, efter tre månader, en signifikant minskning av vikt och BMI jämfört med kontrollgruppen. Resultatet efter ett år påvisar en liten fortsatt minskning av BMI i

behandlingsgruppen men en stigande kurva i kontrollgruppen (40).

(22)

sida 18

Golley med medarbetare undersökte, under ett år, två grupper med olika barnanpassade viktminskningsprogram mot en kontrollgrupp. Resultatet från studien efter ett års intervention visade, att i det viktminskningsprogram där det ingick fler träffar och där man hade en mer intensiv kontakt, lyckats bättre i jämförelse med den grupp som testade det andra programmet och med kontrollgruppen. Minskningen i BMI och kg i de båda grupperna var fann man en statistiskt signifikant skillnad (41).

Southern med medarbetare undersökte om styrketräning tillsammans med en strikt

kosthållning och beteendeterapi under en 10 veckors period förbättrade resultatet på ett års sikt. Kontrollgruppen hade även den en strikt kosthållning och beteendeterapi. Skillnaden var att denna grupp instruerades att gå 60 minuter tre gånger i veckan. Resultatet visar, efter avslutat program, att båda grupperna gått ner kraftigt i vikt. Vid uppföljningen ett år senare såg man ingen signifikant skillnad mellan grupperna men en viss del av viktminskningen kvarstod (42).

(23)

sida 19 4 Diskussion

4.1 Huvudresultat

Samtliga dokumenterade metoder var effektiva under behandlingsperioden men endast kirur gi visade effekt en längre tid efter behandlingen. För att nå framgång med de övriga

behandlingarna som, kost- läger- och kombinerad behandling samt fysisk träning, krävs kontinuerlig uppföljning och utbildning under lång tid och då även med hela eller delar av familjen för att hantera kost och fysisk aktivitet på ett naturligt sätt. Läkemedelsbehandling visades även den vara effektiv under behandlingstiden men eftersom uppföljning på längre tid saknades i de studier som redovisas i denna uppsatts kan effekten på sikt inte redovisas.

4.2 Resultatdiskussion

För de barn som under många år varit överviktiga och drabbats av fetma är det kirurgisk behandling som är den effektivaste. Tendensen att denna typ av behandling ökar kan, enligt författaren, bero på att antalet barn som drabbas av fetma ökar. De studier som gjorts visar en påtagligt positiv effekt av viktnedgång efter operation (24, 25).

Dessa barn har under många år gått med fetma och en viktnedgång efter operation på 30 kg kan verka mycket, men man ska då ha i åtanke att dessa barn har haft ett iso BMI över 40. För att få genomgå en operation finns bestämda kriterier som barn och förälder måste vara

införstådda med för att de mest lämpade patienterna ska få denna behandling (45). Kirurgisk behandling är dock en drastisk behandling och komplikationer kan uppstå som magsår, bråck, näringsbrist och ätstörningar. En kraftig viktnedgång kräver ofta plastikoperationer då

överflödigt skinn ska tas bort. Denna typ av kosmetiska ingrepp görs dock först efter att sekundära problem uppstått som t.ex. besvärande eksem (10). Dessa två studier hade ett litet antal deltagare och man tittade enbart på de som genomgått operation vilket kan ge ett missvisande resultat och att antalet deltagare var lågt gör att tillförlikligheten av studiens resultat blir då lågt.

Av de studier (26, 27, 28) som hittades med läkemedel som behandlingsform hade ingen av dem en uppföljning efter avslutad behandling vilket resulterar i att resultatet kanske sett annorlunda ut på längre sikt. Läkemedel som behandlingsform hos barn är kontroversiell och få studier har gjorts som har en hög trovärdighet. Läkemedlet koffein/epedrin mixture drogs

(24)

sida 20

november 2002 in pga. misstankar om allvarliga biverkningar och att preparatet blev godkänt 1990 utifrån en dokumentation som idag inte varit tillräcklig (10). Idag kan man påvisa att en läkemedelskombination med orlist, som ger ökade energiförluster, tillsammans med

Sibutramin, som verkar genom noradrenalin och serotonin, har en bra effekt med säkerställd viktnedgång hos vuxna med övervikt och fetma (46). I USA finns läkemedel som registretas för barn. Det registrerade läkemedlet Xenical som är en orlistat har, efter studier, visat sig ha god effekt (47). Att det i Sverige inte finns något preparat registrerat för barn beror på att underlaget i nuläget är bristfälligt, fler studier behövs. I dess tre studier hade man

kontrollgrupper som fick placebo och att man utifrån de kunde då jämföra effekten av de läkemedel som studien handlade om vilket styrker resultatet.

Kost som behandlingsform för barn med övervikt visade sig i studier (29, 30) vara effektiva men den ena studien var för kort och saknade uppföljning. Epstein (29) hade i sin studie fyra olika grupper som jämfördes med varandra och en uppföljning 12 och 24 månader efter avslutad behandling stärker studiens trovärdighet samt att 100 % av deltagarna var med från början till slut. I den andra studien (30) samlade data in från en grupp barn som deltagit i ett överviktsprogram för barn. Studien var en retrospektiv kohortstudie som saknade uppföljning och resultatet kan då ha sett annorlunda ut om en uppföljning gjorts. Barn som lider av övervikt behöver inte automatiskt äta mer eller ohälsosammare mat än ett normalviktigt barn (48). För att behandla övervikt hos barn behövs en grundläggande kunskap om hälsosam kost för att uppnå en positiv effekt på barnens vikt och hälsa. För att ett barn ska förstå kostens betydelse och varför man genom en hälsosammare attityd till kost kommer att minska i vikt har man i vissa program valt att beskriva den ökade vikten med att barnet har en

överkänslighet mot kalorier. På så sätt har barn och förälder fått en förståelse för varför det är viktigt att minska det dagliga kaloriintaget (10).

Lägerverksamhet för överviktiga barn visar att de under lägrets veckor minskar i vikt och BMI, men att de framför allt visar ett ökat självförtroende och en starkare självkänsla (49).

Det finns andra studier som också visar på liknande resultat där man tittat extra på hur de upplever sig själva som individer och skattar sitt självförtroende. Det har visat sig att ökad viktminskning leder till ökad självkänsla och en tillfredsställelse med att ha lyckats (49). Att sedan uppleva en viktuppgång sänker självförtroendet och kan i många fall påvisa en högre

(25)

sida 21

vikt än innan lägrets början. I två av de tre studier som redovisats i resultatet var de prospektiv genomgång av insamlat patientmaterial med en uppföljning på 44 veckor i den ena studien och 1-3 år på den andra studien. Uppföljningsresultatet i den ena studien visar att 89 % av de som kom på lägret året efter fortfarande hade ett lägre BMI än innan studiens start. Resultatet blir missvisande då 92 av 194 barn inte kom på uppföljning efter ett år (31). Den tredje studien som redovisas i resultatet var en kontrollerad studie som saknade uppföljning och resultatet på ett längre perspektiv kan då ha sett annorlunda ut vilket är en svaghet i studien.

Viktminskningsläger där man självmant anmäler sig kan vara en bra start för ett

hälsosammare liv. Det viktiga är att man efter ett sådant läger följer upp och fortsätter att motivera till hälsosammare kosthållning, daglig fysisk aktivitet och att upprätthålla den positiva bilden av sig själv som en lyckad person som kan klara av denna livsstils förändring (10).

Fysisk aktivitet som behandlingsform visar sig också vara effektiv med en viktnedgång, lägre BMI, ökad kondition och minskat midjemått (34, 35). Det påvisas också att fysisk aktivitet även ökar självkänslan. Att fysik aktivitet minskar vikten och ökar självkänslan är positivt men, går man sedan upp igen efter en tid, tenderar det att minska självkänslan och då kanske ännu mer (12). En av studierna var kontrollerad som saknade uppföljning vilket är en svaghet.

Av de 52 som deltog var det 41 deltagare vars data som kunde användas vilket får ett missvisande resultat. Den andra studien som redovisas i resultatet var en randomiserad kontrollerad studie med en uppföljning vid 14 och 28 veckor efter avslutad behandling. Även här var det ett visst bortfall som kan påverka resultatet.

Den kombinerade behandlingen med bra kost, fysisk aktivitet och beteendeterapi samt en strikt uppföljning visade i studierna vara effektiva och resultaten var positiva vid uppföljning.

Fem av de sju studierna var randomiserade kontrollerade studier där endast en (41) saknade uppföljning. De andra två var kontrollerade studier med uppföljning, en av dessa hade lågt antal deltagare vid uppföljning av kontrollgruppen vilket påverkar slutresultatet. Denna behandlingsform ger barnet möjlighet att tillsammans med familjen och omgivningen, under bestämda former lära sig att leve med och på sikt även bli av med sin övervikt (10). Problemet med en sådan behandlingsform är att den tar tid och kräver en hel del resurser från både det drabbade barnet och deras familj. Samhället måste också se till att avsätta pengar så att det

(26)

sida 22

finns möjlighet att ta hand om de barn som behöver hjälp. Det finns studier som visar att barn som genomgår en kombinerad behandling har en större möjlighet att anpassa sig till de nya levnadsvanorna än vad en vuxen har om de skulle genomgå samma behandling (20). Detta kan bero på att barn har lättare att bryta ett invant mönster och lära sig på nytt och på sikt även bibehålla den nya kunskapen. I en av studierna saknades uppföljning och därför kan resultat vid avslutad behandling inte appliceras på längre sikt.

Alla behandlingsformer som tas upp i denna litteraturstudie visar en positiv effekt på minskning av BMI och viktnedgång under studiens tid.

4.3 Metoddiskussion

En litteraturstudie gjordes för att få fram, granska och sammanställa den aktuella forskningen på området. (43). Urvalet begränsades till artiklar som skrivits mellan åren 2000-2007. Detta kan ha påverkat resultatet då tidigare forskning kan ha gått förlorad.

Flertalet av de valda artiklarna i litteraturstudien kom från USA. Detta kan förklaras med att USA har under en längre tid haft övervikt och fetma hos barn som ett utbrett problem.

En språklig begränsning till engelska, svenska kan också ha lett till att forskningsresultat gått förlorad. Artiklarna som inkluderats i studien var skrivna på engelska. Detta kan ha medfört vissa feltolkningar som påverkat resultatet.

Att hitta artiklar som svarade mot syfte och frågeställning genom datasökning via endast två databaser kan ses som en svaghet i studien. Att endast dessa sökmotorer användes motiveras av författaren med att de vetenskapliga artiklarna inom det studerade området finns i dessa sökmotorer. Efter att litteratur inom området genomsökts genomfördes även en manuell sökning utifrån referenslistor för att hittat artiklar som svara mot syfte och frågeställningar.

Dessa artiklar söktes via www.google.se och åtta av artiklarna har används i denna studie.

De utvalda artiklarna analyserades och granskades av författaren. Studiens design, urval samt behandlingstid och uppföljning har redovisats.

Författaren anser att syftet med litteraturstudien uppnåtts och bristerna har uppmärksammats.

(27)

sida 23

4.4 Allmän diskussion

Fetma och övervikt hos barn har idag blivit mer och mer uppmärksammat och det finns en uppsjö med dokumenterad litteratur där det påvisas hur man kan förebygga detta problem . Problemet som uppstår är hur vi ska ta hand om de som redan drabbats. I denna

litteraturstudie har de aktuella behandlingsformer som finns vetenskapligt dokumenterat för barn som drabbats av övervikt eller fetma redovisats. Även effekter på kort- och lite längre sikt har belysts.

Att vi på sikt kan se problemet med fetma och övervikt hos barn som en överkänslighet mot kalorier och ge de barn den behandling som de behöver i ett tidigt skede är ett måste för att de ska slippa ett lidande under många år. Behandling av barn med övervikt och fetma borde behandlas på samma sätt som vi idag behandlar barn med diabetes eller allergier. De vill säga kontinuerliga kontroller samt stöd och undervisning för alla i barnets närvaro. Ett barn med allergi tas det väldigt väl hand om i samhället bl. a för att information och kunskap finns. Vi måste alla, framför allt vi som ska jobbar inom vården med att förebygga ohälsa, se till att all den kunskap som idag finns om behandling av övervikt hos barn och barn med fetma kommer ut och omsätts i praktiken.

(28)

sida 24 5 Litteraturförteckning

1. Formiguera X, Cantos A. (2004) Obesity: Epidomology and clinical aspects. Best practice & Research clinical gastroenterology. 18 Vol. 6:1125-1146.

2. Ernemo B. Vad hjälper mot fetma. Stockholm: Blomberg & Janson, 2005

3. Asp NG, Björntorp P, Britton M, Carlsson P, Källström T, Marcus C, et al. Fetma- problem & åtgärder. SBU-rapport 160. Stockholm 2002.

4. IOTF [Dokument på Internet] Childhood Obesity Report May 2004 Tillgänglig:

www.iotf.org/media/IOTFmay28.pdf

5. Jansson A, Danielsson P. Överviktiga barn. En handbok för föräldrar och proffs.

Stockholm: Forum, 2003.

6. Statens folkhälsoinstitut [Dokument på internet] Tillgänglig: 071111

http://www.fhi.se/templates/page____11820.aspx?&MSHiC=65001&L=9&W=barns+

r%C3%B6relsefrihet+'&Pre=%3CFONT+STYLE%3D%22color%3A+%23000000%

3B+background%2Dcolor%3A+%23FFFF00%22%3E&Post=%3C%2FFONT%3E.

7. Strandell A. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Stockholm: Gothia, 2006 8. Brownell KD, Rodin J. The dieting maelstrom. Is it possible and advisable to lose

weight? America Psychologist 1994; 9:781-791.

9. Prentice AM, Jebb SA. Obesity in Britain: gluttony or sloth? BMJ 1995; 311:437-439.

10. Nowicka P, Flodmark C-E. Barnövervikt i praktiken- evidensbaserad familjeviktskola. Danmark: Studentlitteratur, 2006

11. Vaisse C, Clement K, Durand E, Hercberg S, Guy-Grand B, Froguel P. Melanocortin- 4 receptor mutations are a frequent and heterogeneous cause of morbid obesity. The Journal of Clinical Investigation 2000; 106:253-262.

12. Rasmussen F, Eriksson M, Bokedal C, Schäfer Elinder L. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS- en studie i sydvästra

Stockholm. Stockholm : Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting, Statens folkhälsoinstitut, 2004.

13. Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000; 320:1240- 1243.

14. Kristiansson N.Vårdguiden [Dokument på internet] Tillgänglig: 071111 http://www.vardguiden.se/Article.asp?c=3739.

(29)

sida 25

15. McGrath, Klasén M. Vårdguiden [Dokument på internet] Tillgänglig: 071111 http://www.vardguiden.se/Article.asp?ArticleID=3164.

16. Arslanian S. Type 2 Diabetes in Children: Clinical aspects and risk factors. Hormone Research 2002; 57:19-28.

17. Eklund C, Forslund A, Gustafsson J, Lewenhaupt C, Holmström G, Ölund A-K, et al.

Akademiska sjukhuset [Dokument på internet] Tillgänglig: 071111

http://www.akademiska.se/upload/Sjukvard_pa_natet/Vardprogram/Fetma_hos_barn.p df.

18. Holm K, Li S, Spector N, Hicks F, Carlson E, Lanuza D. Obesity in adults and children: a call for action. Journal of Advanced Nursing 2001; 36:266-269.

19. Lobstein T, Frelut M-L. Prevalence of overweight among children in Europé. Obesity reviews : an official journal of the International Association for the Study of Obesity 2003; 4: 195-200.

20. Berg I-M, Simonsson B, Brantefors B, Ringqvist I. Prevalence of overweight and obesity in children and adolescent in Sweden. Acta Paediatrics 2001; 90:671-676.

21. Almås H. Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB, 2002.

22. Duaso MJ, Cheung P. Health promotion and lifestyle advice in a general practice:

what do patients think? Journal of Advanced Nursing 2002; 5:472-479.

23. Wood M, Kerr J C, Brink P J. Basic Steps In Planning Nursing Res. Sudbury : Jones And Bartlett Publishers, Inc, 2006.

24. Strauss RS, Bradley LJ, Brolin RE. Gastic bypass surgery in adolescents with morbid obesity. The Journal of Pediatrics 2001; 138(4):499-504.

25. Nadler EP, Youn HA, Ginsburg HB, Ren CJ, Fielding GA. Short-term results in 53 US obese pediatric patients treated with laparoscopic adjustable gastric banding.

Journal of pediatric surgery 2007; 42(1):137-141.

26. Molnár D, Török K, Erhardt E, Jeges S. Safety and efficacy of treatment with an ephedrine/caffeine mixture. The first double blind placebo-controlled pilot study in adolescents. International journal of obesity and related metabolic disorders : journal of the International Association for the Study of Obesity 2000; 24(12):1573-1578.

27. Berkowitz RI, Fujioka K, Daniels SR, Hoppin AG, Owen S, Perry AC et al. Effects of sibutramine treatment in obese adolescents: a randomized trial. Annals of Internal Medicine 2006; 145(2):81-90.

(30)

sida 26

28. Klein DJ, Cottingham EM, Sorter M, Barton BA, Morrison JA. A Randomized, Double-Blind, Placebo-Controlled Trial of Metformin Treatment of Weight Gain Associated With Initiation of Atypical Antipsychotic Therapy in Children and Adolescents. Anmerican Journal of Psychiatry 2006; 163:2072-2079.

29. Epstein LH, Paluch RA, Gordy CC, Dorn J. Decreasing sedentary behaviors in treating pediatric obesity. Archives of pediatrics & adolescent medicine 2000;

154(3):220-226.

30. Spieth LE, Harnish JD, Lenders CM, Raezer LB, Pereira M, Hangen J et al. A Low- Glycemic Index Diet in the Treatment of Pediatric Obesity. Archives of Pediatrics &

Adolescent medicine 2000; 154: 947-951.

31. Gately PJ, Cooke CB, Butterly RJ, Mackreth P, Carroll S. The effects of a children´s summer camp programme on weight loss, with a 10 month follow-up. International Journal of Obesity 2000; 24(11):1145-1152.

32. Gately PJ, Cook CB, Barth JH, Bewick BM, Randley D, Hill AJ. Children´s

Residential Weight-Loss Programs Can Work: A Prosepective Cohort Study of Short- Term Outcomes for Overweight and Obese Children. Pediatrics 2005; 116:73-77.

33. King NA, Hester J, Gately PJ. The effect of a medium-term activity- and diet-induced energy deficit on subjective appetite sensations in obese children. international Journal of Obesity 2007; 31(2):334-339.

34. Taylor MJ, Wrotniak PT. Outcome of an Exercise and Educational Intervention for Children Who Are Overweight. Pediatric Physical Therapy 2005; 17:180-188.

35. Daley AJ, Copeland RJ, Wright NP, Roalfe A, Wales J. Exercise Therapy as a Treatment for Psychopathologic Conditions in Obese and Morbidly Obese Adolescents: A Randomized, Controlled Trial. Pediatrics 2006; 118:2126-2134.

36. Epstein LH, Paluch RA, Gordy CC, Saelens BE, Ernst MM. Problem solving in the treatment of childhood obesity. Journal of Counsulting and Clinical Psychology 2000;

68(4):717-721.

37. Williamson DA, Walden HM, White MA, York-Crowe E, Newton RL, Alfonso A, et al. Two-Year Internet-Based Randomized Controlled Trial for Weight Loss in

African-American Girls. Obesity 2006; 14:1231-1243.

(31)

sida 27

38. Jiang JX, Xia L, Greiner T, Lian GL, Rosengvist U. A two year family based behaviour treatment for obese children. Archives of Disease in Childhood 2005;

90:1235-1238.

39. Reinehr T, Temmesfeld M, Kersting M, de Sousa G, Toschke AM. Four-year follow- up of children and adolescents participating in an obesity intervention program. Int J Obes 2007; 31(7):1074-1077.

40. Nemet D, Barkan S,Epstein Y, Friedland O, Kowen G, Eliakim A. Short- and Long- Term Benificial Effects of a Combined Detary-Behavioral-Physical Activity

Intervention for the Treatment of Childhood Obesity. Pediatrics 2005; 115:443-449.

41. Golley RK, Magarey AM, Baur LA, Steinbeck KS, Daniels LA. Twelve-Month Effectivness of a Parent-led, Family-Focused Weight-Management Program for Prepubertal Children: A Randomized, Controlled Trial. Pediatrics 2007; 119:517-525.

42. Sothern MS, Loftin JM, Udall JN, Suskind RM, Ewing TL, Tang SC et al. Safety, feasibility, and efficacy of a resistance training program in preadolescent obese children. The American journal of the medical sciences 2000; 319(6):370-375.

43. Forsberg Y, Wengström C. Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm : Natur

& Kultur, 2003.

44. Polit D-F, Beck C-T. Nursing research- Principles and Methods 7th Edition.

Philadelphia : Lippincott Williams & Wilkins, 2004.

45. Inge T, Krebs N, Garcia V, Skelton J, Guice K, Strauss R et al. Bariatric Surgery for Severely Overweight Adolescents: Concerns and Recommendations. Pediatrics official journal of the American academy of pediatrics 2004; 114:217-223.

46. Padwal R, Li SK, Lau DCW. Long-term pharmacotherapy for obesity and overweight.

The Cochrane Library 4, 2007

47. Chanoine J P, Hampl S, Jensen C, Boldrin M, Hauptman J. Effect of orlistat on weight and body composition in obese adolescents: a randomized controlled trial. JAMA 2005; 23:2873-2883.

48. Becker W, Enghardt Barbieri H. Livsmedelsverket.[Dokument på internet]

Littgänglig: 071111

http://www.slv.se/upload/dokument/mat/matvanor/Barns%20matvanor%202003%20r esultat%20enk%C3%A4t.pdf.

(32)

sida 28

49. Walker LLM, Gatley PJ, Bewick BM, Hill AJ. Children´s weight-loss camp:

psychological benefit or jeopardy? International Journal of Obesity 2003; 27:748-754.

(33)

Bilaga 1

(34)

Bilaga 2

References

Related documents

Chitinase 3-like protein 1 (YKL-40) was the only pro- tein, to be significantly up-regulated in two biofluids; its concentration was shown to be higher in both plasma samples

En accelerometer är ett viktigt verktyg för att mäta vardaglig fysisk aktivitet hos barn från två till 18 år gamla då det är en objektiv och användarvänlig metod (Trost, 2007;

Föräldrarna fick information om vad som kunde bidra till en för stor viktökning, bland annat att pressa barnet till att äta, att belöna eller straffa barnet med mat samt att äta

(2010) studie ansåg att föräldrar hade del i hur miljön såg ut kring deras barn och kunde därför hållas ansvariga för sitt barns övervikt eller fetma.. Eftersom barn får det

IsoBMI är en omvandling av det BMI som räknas ut på samma sätt som för vuxna men sedan jämförs mot medel- eller medianvärdet för andra barn av samma kön och i samma ålder..

I en studie från resultatet så framkom vikten av tydliga riktlinjer för vård av överviktiga barn där sjuksköterskor upplevde de som oklara, korta och allmänna (Isma et al. 2013)

From a business network perspective, this division of labour conducted by the sawmills and the relation with the customer can be seen as an important factor deciding what has to

In a prospective controlled study, 36 patients aged >50 years with symptomatic long-standing persistent AF were randomized to either total endoscopic ablation or rate