Med religion som verktyg En diskursanalys av religiösa referenser inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt under år 1900 - 1919 i Sverige

(1)

Med religion som verktyg

En diskursanalys av religiösa referenser inom Landsföreningen

för kvinnans politiska rösträtt under år 1900 - 1919 i Sverige

Författare: Ida Strand

Handledare: Stefan Arvidsson Examinator: Torsten Löfstedt Termin: HT19/VT20

Ämne: Religionsvetenskap

(2)

(3)

With religion as a tool

A Discourse Analysis of Religious References in the National

Association for Women's Political Voting Rights in the Years 1900

to 1919 in Sweden

Abstract

This essay studies how religiosity is formulated and discussed within the women´s suffrage movement, LKPR, in Sweden during the early 1900s. I have studied articles in journals written by central actors in the organization and applied a discourse analysis. This era in Sweden is characterized by political turbulence, and an increasing questioning of the Church of Sweden and how its doctrine is used by the state to legitimize a patriarchal social structure.

I have also applied the “gender contract” as a theoretical perspective to show how the gender roles within the Church of Sweden not only created a framework for the women to stand within, but also to elucidate these actors’ approaches to these conditions and the complex situation they were in during the conflict where they were torn between state law, church frameworks and the dream of liberation. The work illustrates how voting rights activists used religion in their rhetoric to, among other things, call for activism, legitimize the political issue and demonstrate past values depending on your gender and the roles you were thus assigned.

With emotions such as love, despair, frustration and hope formulated in the scriptures, religion became one of the organization's tools in the political project.

Nyckelord

Kristendom, LKPR, Frigörelse, Rösträtt

Tack

Tack till min handledare Stefan Arvidsson för tips och vägledning under arbetets gång.

(4)

Innehåll

1 Inledning ... 5

2 Tidigare forskning ... 6

3 Frågeställningar... 9

4 Disposition ... 9

5 Bakgrund ... 10

5.2 Religiositet i Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ... 10

5.3 Politiska strömningar inom kyrkan ... 11

5.4 Sekulariseringens utsträckning ... 13

5.5 Genus och religion ... 14

6 Teori ... 16

7 Material ... 17

8 Metod 19

9 Resultat ... 20

10 Diskursanalys ... 29

11 Didaktisk reflektion 36

(5)

1 Inledning

”Om en religion till sist måste övergivas - sedan ”tron” på densamma lidit skeppsbrott- så tillhör denna religion sedan blott historien. Ett nytt ljus, förnuftets, har fallit över dess mörka grav. – Även religionshistorieskrivare vilja i sådant fall medgiva, att den utdöda religionen endast var en inbillningskraftens eldande fanfar, som livets logik nedtystat - ett mänskligt experiment som misslyckats.”¹

Förändringens tid är kommen, slutet av 1800-talet och början av 1900-talets Sverige är en markör för reformer. En tidsperiod präglad av industrialisering, ekonomisk och social utveckling samt stora utmaningar för den kristna kyrkan i landet att ta sig an.² Allt eftersom politiska rörelser med diverse olika syften och bakgrunder växer och verkar finner vi även en komplex relation mellan kvinnorättsrörelsen och religiositet. Denna utveckling präglade inte endast Sverige. Runt om i Europa stormade omvandlingens vindar över ny mark. Varav ett av de kanske mest omtalade exemplen var ”Women´s social and political union” i England, mer kända som ”Suffragetterna”. En organisation där militant retorik och praktik lydde under slagorden ”Deeds, not words” och frontfiguren Emmeline Pankhursts järnhand. Samt hos vilka kyrkan utpekades för att vara allierad med fienden i detta inbördeskrig staten. Med tanke på dessa handlingssätt som urskilt sig från andra grupperingar som deltagit i samma typ av kamp, kan det ha resulterat i att ”tystare” organisationer som förespråkade demokratiska och fredliga metoder hamnat i skuggan för de normbrytande engelska aktivisterna. I följande arbete ser vi därför närmare till detta ämne kvinnorättsaktivisters förhållande gentemot den kristna kyrkan i Sverige.

Under början av 1900-talet grundades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt

(LKPR), med syftet att uppnå den politiska rösträtten för nationens kvinnor.³ En tid då kyrkan och religionen ännu hade betydande inflytande över samhällskroppen. Med hänsyn till detta faktum kom rösträttsaktivister att ställas inför en problematisk situation. De slets mellan de uppdrag som utformades genom exempelvis könsroller, drömmen om rätten att påverka sitt eget liv, samt religiösa övertygelser och förhållningssätt.

1 C.F. Numan, Gudarnas själavandring, Morgonbris, 1921:2, s.8.

2 Eriksson, Gunnar, Västerlandets idéhistoria 1800 - 1950, Gidlund, Stockholm, 1983, s.213, 227

3 Rönnbäck, Josefin, Politikens genusgränser: den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902 - 1921, Atlas, Diss. Stockholm: Univ., 2004, Stockholm, 2004, s.56

(6)

2 Tidigare forskning

Den tidigare forskning som bedrivits gällande dessa ämnen har visat sig vara tämligen tunn.

Vad som även har kommit att noteras under arbetets gång är den brist på relevant och nyttig litteratur om religiositet och sekularisering i Sverige under tidsepoken och i relation till dessa organisationer. Det hade även varit önskvärt med litteratur som speglar religiositet inom dåvarande olika samhällsklasser. Det hade eventuellt kunnat bidra till ytterligare en

nyansering när vi ser till organisationens anhängare och om religiositetens påverkan skiljer sig på något överraskande sätt. Detta skulle därmed också kunna vara en idé för framtida studier att ta sig an. Nedan redovisas de vetenskapliga verk och avhandlingar som tillämpas i

uppsatsen.

Inga Sanner diskuterar i sin avhandling Att älska sin nästa såsom sig själv - om moraliska utopier under 1800-talet bland annat kring religiös liberalism, moral, sociala frågor och praktisk kristendom.⁴ Därmed strävar studien till exempel efter att klargöra diverse motsvarigheter mellan rörelser som i realiteten värdesätter och formulerar sina idéer på skiftande vis. Därefter förekommer vissa begrepp av central karaktär såsom praktisk teosofi, altruism, ande och materia, mm. Dessa definitioner belyses och analyseras för att besvara arbetets syfte. Inom avhandlingens ramar finner vi med andra ord nödvändiga verktyg för att åskådliggöra den breda definitionen av moralisk utopi. Dessutom syftar Sanner till att påvisa dessa definitioner som icke-statiska och argumentera för att de förändras i förhållande till tid och rum.⁵ Detta har möjliggjorts genom studier av olika tidskrifter som då tillverkats och cirkulerat.⁶ Arbetets olika beståndsdelar behandlar övergripande ämnen som religiös

liberalism, 1880-tals radikalism som utopi, förnufttroendet, religionsfrihetens strid, samt den moraliska utopin formulerad utifrån det andliga perspektivet.⁷ Författaren upplyser om att det tidigare forskningslägets brister inte endast skapar utmaning för arbetets genomförande, men det vittnar även om att ämnesområdet är outforskad mark.⁸

4 Sanner, Inga, Att älska sin nästa såsom sig själv: om moraliska utopier under 1800-talet, Carlsson, Diss.

Stockholm: Univ. Stockholm, 1995, s.5

5 Sanner, Att älska sin nästa såsom sig själv, s.25.

6 Sanner, Att älska sin nästa såsom sig själv, s.25

7 Sanner, Att älska sin nästa såsom sig själv, s.24, 25

(7)

Inger Hammar skriver i sin bok Emancipation och religion- den svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860 - 1900 om relationen mellan frigörelse och religion, där fokus ligger på deras samband. Författaren driver en hypotes om att de

grundläggande tankesätten inom den kristna läran agerar underlag för denna kvinnliga frigörelseprocess som studeras.⁹ Genom att studera tidskrifter och protokoll som förts under riksdagen och kyrkomöten, kom Hammar emellertid underfund med den ideologiska

intressekonflikt som utspelade sig mellan olika inriktningar inom kristendomen.¹⁰ För att exemplifiera detta kan vi se till liberala eller ortodoxa inriktningar. Konflikten grundade sig där i hävdandet av deras egen teologiska tolkning som den korrekta.¹¹ Vad författaren dessutom uppmärksammar under arbetsprocessen är att den frigörelseideologi som verkat inom rörelsen och var grundad med utgångspunkt i kristna föreställningar, började

konfronteras från olika håll av ideologier som istället förespråkade en fullt ut profan världsbild.¹²

Ett annat akademiskt arbete, Liberalteologi och kyrkopolitik - kretsen kring kristendom och vår tid 1906 omkr. 1920 författad av K.G. Hammar, erbjuder en nyttig redogörelse och

reflektioner gällande relationen mellan religion och den politiska sfären. Dessa kom med tiden att väcka nya rörelser som uttryckte andra krav och ideal under tidigt 1900-tal. Hammar förklarar i sitt arbete att det fanns en rad olika skäl till att den kristna kyrkan i Sverige kom att ställas inför nya och invecklade utmaningar. En central del av denna problematiska situation som då ägde rum var enligt kyrkan diverse olika sociala rörelser som hade utvecklats genom den urbaniseringsprocess samhället genomgick.¹³ Trots att Hammar är noga med att

understryka olika nyanser och reaktioner som uppstod bland medlemmar inom Svenska kyrkan i respons av dessa händelser, förklarar Hammar att den allmänna och generella bilden var att kyrkan förhöll sig konservativt inställd till detta händelseförlopp. Det kunde spegla sig i exempelvis yttranden från Svenska kyrkans sida där den samhällsutveckling som då ägde rum fördömdes.¹⁴

9 Hammar, Inger, Emancipation och religion: den svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860 - 1900, Carlsson, Diss. Lund: Univ. Stockholm, 1999, s.18

10 Hammar, Emancipation och religion, s. 19, 42

11 Hammar, Emancipation och religion, s.42

12 Hammar, Emancipation och religion, s.248

13 Hammar, K. G., Liberalteologi och kyrkopolitik: kretsen kring Kristendomen och vår tid 1906- omkr. 1920 =

"Kristendomen och vår tid”, Gleerup, Diss. Lund: Univ. Lund, 1972, s. 5

14 Hammar, Liberalteologi och kyrkopolitik, s. 5

(8)

Kandidatuppsatsen Döda och levande ting: genus och religion i Hilma Borelius föredrag och artiklar 1905–1930 författad av Nathalie Vestergren vid Lunds universitet är också ett arbete värt att nämna. Denna studie har ambitionen av att behandla frågan om hur Hilma Borelius resonerade angående diverse olika samhällsfaktorer som på ett eller annat vis påverkade människor i deras vardag. Men arbetet redogör även för hur dessa faktorer påverkade samhället i stort. Exempel på dessa typer av faktorer är självfallet religion.¹⁵ Men då detta i grund är en genusfokuserad studie, är syftet att belysa eventuella ideal kopplade till den socialt konstruerade könstillhörigheten.¹⁶ Detta utförs genom en textanalytisk metodik i vilket föredrag av olika slag och från olika serier och tidskrifter undersöks. I arbetet tar Vestergren upp en reflektion kring en slags feminisering av den kristna livsåskådningen i Sverige. Detta baserar sig i den engelska historikern Callum G. Browns teori om att denna process var ett centralt kugghjul i maskineriet för utvecklingen av en sekulariserad nation.¹⁷ En slutsats Vestergren senare i arbetet lyfter upp i en diskussion handlar om att modern i hemmet sedan 1800-talets tidsepok fått bära det religiösa ansvaret och förmedla detta arv vidare till bland annat barnen i familjen. En uppgift som verkar ha ebbat ut successivt genom 1900-talet.

Dessutom finns det en diskussion kring ”remaskulisering” gällande den kristna kyrkan.¹⁸ Vestergren har lyckats belysa skiljelinjer mellan diverse könsroller inom religiositetens ramar.

Kvinnorna skapade utrymme och möjlighet för individer att bearbeta känslor som uppstod när olika livsskeenden såsom död inträdde i människors omgivning- alltså händelser där kyrkan hade en viktig roll.

Under början av 1900-talet argumenterade Borelius för att protestantismens inträde skulle ha utgjort grunden till en organisation som kom att utveckla en betydligt ytligare förhållning till dessa typer av händelser som befolkningen ställdes inför och de arbetsuppgifter som därmed tillskrevs kyrkan. Nu handlar det snarare om en praktisk, osentimental remaskulisering av verksamheten som med tiden kom att förlora en komplett och god relation till sina

medlemmar.¹⁹

15 Vestergren, Nathalie, Döda och levande ting: genus och religion i Hilma Borelius föredrag och artiklar 1905 - 1930, Departement of History, Examensarbete för kandidatexamen, Lund, 2012s.4.

16 Vestergren, Döda och levande ting, s.4

19 Vestergren, Döda och levande ting, s. 39, 40

(9)

3 Frågeställningar

Detta uppsatsarbete har som syfte att studera hur religion diskuterades inom rösträttsrörelsen LKPR och hur detta retoriska förhållningssätt eventuellt påverkat organisationen. Genom att se till olika texter som författats av dessa aktörer och publicerats för allmänheten och

medlemmarna av föreningen att läsa, samt genom att ta kontexter som påverkat dåtidens samhälle i Sverige i beaktning kan vi få en inblick i och belysa denna komplexa relation mellan kyrkan och kvinnorättsaktivisterna. Därmed har arbetet för avsikt att besvara följande frågeställningar.

• Hur formulerade sig drivande aktörer inom LKPR angående ämnet religion?

• Varför kan de tänkas ha formulerat sig på sådant vis?

• På vilket sätt kan det religiösa förhållningssättet ha påverkat organisationen och dess kamp?

4 Disposition

Studien kommer att introduceras med korta redogörelser för olika kontexter, i vilket ambitionen är att tillhandahålla läsaren en så pass relevant och nyttig bakgrund för

ämnesområdet som möjligt. Detta innebär att vi kommer se närmare på religiositet i Sverige under 1800- och 1900 - talet, en kort beskrivning av det politiska klimatet i förhållande till kyrkan, samt det sociala sammanhang i vilket diskussioner kring genus även kommer att åskådliggöras. Dessa beståndsdelar har för avsikt att bland annat uppmärksamma oss på olika spelregler landets medborgare var skyldiga att rätta sig efter - man som kvinna. Efter dessa inramningar kommer den teoretiska utgångspunkt som arbetet applicerar att redovisas och diskuteras. Därefter följer en diskussion kring det material och den metodik som präglat studien. Inom ramarna för detta avsnitt kommer de primära källorna och den

sekundärlitteratur samt deras upphovsmän att redovisas. Först när detta är avklarat kommer resultaten att framträda där de olika texterna för tydlighetens skull delas in i olika teman, för att sedan efterföljas av en analys och därefter en slutsats. I den didaktiska reflektionen som agerar slutpunkt för uppsatsarbetet legitimeras studiet av ämnesområdet, och möjliga tillämpningar inom skolvärlden och undervisningstillfällen diskuteras.

(10)

5 Bakgrund

5.1 Syfte

Syftet med följande uppsatsarbete är att studera hur några av de centrala aktörerna inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt formulerade sig angående religion. Genom att studera dessa texter som publicerats för allmänheten och medlemmar inom organisationen att läsa, samt diverse kontexter samhället präglades av kan vi även finna svar på hur detta

förhållningssätt till religion kan tänkas ha påverkat organisationen i stort. Dessutom strävar arbetet även efter att belysa och reflektera kring tänkbara anledningar till hur det kom sig att religiositet framställdes i dessa verk på det sätt de gjordes.

5.2 Religiositet i Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

Avhandlingen Att älska sin nästa såsom sig själv- om moraliska utopier under 1800-talet beskriver det ”moderna genombrottet” under tiden mellan år 1870 och 1900.²⁰ Innebörden av begreppet det ”moderna genombrottet” speglar sig i diverse sociala och ekonomiska

förändringar som präglade utvecklingen av tankegångarna kring ”det ouppnåeliga”.²¹ Det rör sig om en period i vilket olika livsåskådningar utmanas av teorier och forskning inom

vetenskapliga fält. Slutet av det långa 1800-talet präglades av en slags radikalism, där vi talar om realismen som kom till uttryck och innehöll en social kritik.²² Verkligheten skulle varken utmålas som vackrare eller fulare än vad den faktiskt var. Denna kritik kännetecknades av argumentationer mot en dubbelmoral som exempelvis ansågs prägla institutioner i landet, en form av jävig samhällsordning där medborgarna legitimerade styret genom att leva inom dessa ramar.²³ Som en konsekvens av detta kom en opposition mot kyrkan och kristendomen i Sverige att framträda. Det talades om ett ”moraliskt hyckleri” bland bestämda auktoriteter inom exempelvis prästerskapet. Men ytterligare en anledning till denna oppositionsbildning finner vi i det stränga rankningssystemet som vid denna tidpunkt präglade den kyrkliga institutionen.²⁴

23 Sanner, Att älska sin nästa såsom sig själv, s.84, 85

(11)

Det kom så småningom att resultera i att den moraliska läran och kärleksbudskapet kristendomen förespråkade levde vidare i det substitut som människor vilka riktade denna kritik mot kyrkan och staten strävade efter att utveckla. Idag kan vi likna det vid en sorts

”humanitetsreligion”, som välkända karaktärer som Ellen Key kan associeras till.²⁵

5.3 Politiska strömningar inom kyrkan

5.3.1 Liberalismen

Som tidigare nämnt är denna tidsperiod präglad av utveckling i ett flertal olika avseenden, vilket även kom att resultera i att en liberal gren inom Svenska kyrkan skapades.²⁶ Den nya inriktningen förespråkade idén om att rätta sig efter denna progression och utveckla en kristen form av kultur, som istället för att vara präglad av en slags fastslagen sanning gällande

trossatser, skulle rikta fokus mot det idealistiska.²⁷ Någonting vi idag titulerar som

liberalteologi. En av de mest centrala karaktärer som en gång bidrog till en liberalteologisk utveckling var Emmanuel Lindholm. Denna nya inriktning i Sverige innebar att en skulle ta hänsyn till de kulturella faktorer som fanns, men även pointera vikten och nyttan av att

bedriva vetenskaplig forskning, fritt från sakral påverkan.²⁸ Den allra första förening som kom att anamma denna tankegång grundades i Lund år 1899 av Oscar Lewan, dåvarande präst och hedersdoktor i teologi.²⁹ Med tiden kom denna inriktning att formulera vissa krav på liberala reformer inom exempelvis liturgi.³⁰ Successivt ser vi en förändring och en aningen liberalare utveckling i förhållandet mellan Svenska kyrkan och övriga samhällsinstitutioner. Detta

26 Holte, Ragnar, Liberalteologi, Nationalencyklopedin,

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/liberalteologi (Hämtad 2020-04-02)

27 Holte, Ragnar, Liberalteologi, Nationalencyklopedin,

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/liberalteologi (Hämtad 2020-02-10)

28 Hammar, K. G., Liberalteologi och kyrkopolitik: kretsen kring Kristendomen och vår tid 1906- omkr. 1920 =

"Kristendomen och vår tid", Gleerup, Diss. Lund: Univ. Lund, 1972, s.27

29 Hammar, K.G, Liberalteologi och kyrkopolitik, s.27

30 Hammar, Liberalteologi och kyrkopolitik, s.119

(12)

avspeglar sig i exempelvis utvecklingen där lärosatser går från att framställas som auktoritativa riktlinjer till att spegla erfarenheter i olika historiska tidsepoker.³¹

5.3.2 Socialismen

Enligt socialdemokraternas partikongress från år 1889 vittnas det om att endast en kvinna infann sig under mötet. Här lyftes frågan kring hur de då skulle gå tillväga för att öka intresset bland kvinnor med arbete inom organisation och dylikt. Vilket då besvarades med påståendet om att kvinnofrågor av olika slag över huvud taget skulle vara en direkt orimlighet att tala om.³² Hirdman förklarar att dessa diskussioner rör sig fastmer om kollektiva mål som inte går att särskiljas med hänsyn till kön. Dock beskriver författaren att den roll som kvinnan var ålagd att rätta sig efter omfattades av egenskaper som solidaritet. En av hennes uppgifter var att stödja mannen, och hon visste även med sig att hennes engagemang eller icke-engagemang i diverse politiska kamper inte riktigt hade någon betydelse för huruvida männen skulle uppnå sina politiska mål.³³

Ett flertal kyrkliga sammanträden kom under 1900-talets början att äga rum, varav ett utspelade sig i Kristianstad år 1905. I samband med det mötet diskuterades frågeställningar såsom inspiration av den heliga skriften och evangelieförkunnelsen.³⁴ Under detta möte kom resonemang som vidrörde tillämpningen av den historiska bibelsynen, det historiska

sammanhanget samt historiska metoder att yttras.³⁵ Dessutom riktades stark kritik, från bland annat kyrkoherden Jacobsson i Skåne, gentemot vad de då beskrev som socialdemokratins tendenser till en materialistisk utveckling, och därmed även en antikristlig och antireligiös sådan.³⁶

5.3.3 Konservatismen

Alltmer som liberala strömningar började få fäste inom kyrkan och dess lära, kom även en annan gruppering att höja sina röster i protest. Denna rörelses ambition var att delvis, om inte

31 Hammar, Liberalteologi och kyrkopolitik, s. 163

32 Hirdman, Yvonne, Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier, Carlsson, Stockholm, 1992, s.39

33 Hirdman, Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier, s.39

35 Hammar, Liberalteologi och kyrkopolitik, s.29, 30

(13)

fullt ut, minska den påverkan som liberalteologins representanter hade.³⁷ Det grundade sig bland annat i påståenden om att liberaliseringen av teologin och kyrkan skulle komma att beskriva centrala bibliska berättelser och personer som sagor och myter. Jesus skulle skildras som en myt och hans uppståndelse en fantasi.³⁸ En debattör för den konservativa grenen inom den kyrkliga verksamheten var P Waldenström, som även menade på att den Romersk-

katolska kyrkan var ett föredöme för Svenska kyrkan att se upp till. Det skulle nämligen inte komma på tal där att institutionen skulle få för sig att sälja sin frihet att utöva sin makt över dess lekmän, som de menade att det debatterades om i Sverige.³⁹

Ytterligare något som diskuterades under ett kyrkomöte år 1908 var den starka förbindelse som fanns mellan kyrkan och staten, vilket under diskussionerna kom att problematiseras.

Professorn F A Johansson, som trots det faktum att han tillhörde den liberalteologiska inriktningen, ansåg att en separation mellan dessa två parter vore att riskera toleransen inom kyrkan. Om denna relation istället bevaras kommer denna tolerans, lärofriheter, etcetera att skyddas. Delvis eftersom kyrkan enligt Johansson då får möjligheten att följa med i den utveckling som präglar samhället och staten.⁴⁰

5.4 Sekulariseringens utsträckning

1800-talet är ett århundrande där en utökad skepticism och kritik gentemot den kristna kyrkan i Sverige växer. Det är i samband med detta också viktigt att nämna deismens utbredning.⁴¹ Dessutom kom stora filosofiska namn att börja diskutera just teorier kring religion. En senare idéhistoriker, Franklin Baumer (1913 - 1990), beskrev en kritik mot den kristna

livsåskådningen i olika kategorier. Delvis förklarades det att religionen i sig var ett direkt olämpligt element för samhällskroppen, med utgångspunkt ur Utilitarismen. Däri

formulerades att en människas handling i grund och botten är ett resultat av en avvägning i förhållande till lust eller olust.⁴² Denna utgångspunkt sågs även som ett slags uttryck i människornas utveckling mot civilisation. Självklart lyfts även Marx teorier upp med en ekonomisk utgångspunkt som vilar på uppfattningen av att en specifik gruppering av

människor med betydande inflytande på sätt och vis formar spelreglerna för sin egen vinnings

37 Hammar, K. G., Liberalteologi och kyrkopolitik, s.234

38 Hammar, K.G, Liberalteologi, s.234

41 Eriksson, Gunnar, Västerlandets idéhistoria 1800 - 1950, Gidlund, Stockholm, 1983, s.213

42 Eriksson, Västerlandets idéhistoria 1800 - 1950, s. 215

(14)

skull.⁴³ Men denna konflikt kom inte endast att röra sig inom akademiska debatter - runt om i Europa kom även juridiska konsekvenser och lagändringsprocesser som resultat av en

maktkamp. Ett exempel på detta kan vi se i Tyskland, där den katolska kyrkan fortsättningsvis varken fick utbilda präster eller viga par om dessa beslut inte godkändes inom staten först.⁴⁴ Men detta är också en tid i vilken kyrkan i vissa aspekter kom att hålla sig relativt stark. För att belysa detta kan vi exempelvis se till den katolska kyrkan som kom att införa olika åtgärder. Det rörde sig om ting som Syllabus, en lista på diverse läror som kyrkan kom att fördöma år 1864 och påvens ofelbarhet fastslogs år 1870.⁴⁵

5.5 Genus och religion

Hedenborg belyser i boken Makt och försörjning den inkonsekventa position den kvinnliga delen av befolkningen under denna tidsepok befann sig i. Det innebar att den roll samhället tillskrev dem levererades med begränsningar som inte skulle överträdas. Till exempel ansågs det inte vara lämpligt för kvinnor att vidareutbilda sig och sträva efter kunskapsutveckling- ej heller inom yrkeslivet fanns det fritt spelrum. Detta samtidigt som den rådande ideologiska övertygelsen som förespråkade kvinnans rätt och möjlighet att bidra, förändra och påverka samhället, växte.⁴⁶ En person som har reflekterat kring de könsroller som definierades under tidigt 1900-tal är historieprofessorn Yvonne Hirdman. Hon är även personen som myntade begreppet ”genuskontraktet”- en teoretisk modell som erbjuder oss en god inblick i denna kulturella kontext. Simplifierat vilar innebörden av genuskontraktet på att situationer som inbegriper stereotypiska roller, definitioner, mm. kopplat till manlighet respektive kvinnlighet bör undvikas. Genom att undvika dessa roller och överskrida könsnormer bryts kontraktet- och först då kan vi bevittna en samhällsförändring.⁴⁷

I verket Feminism and World religions, författad av Sharma och Young diskuteras den uppenbara konflikt mellan förespråkandet av jämställdhet samtidigt som patriarkala

tolkningar förekommer. Detta belyses med hjälp av citat såsom: Galaterbrevet 3:28: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.”⁴⁸ , samt Apostlagärningarna 2:17: ”Det skall ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag utgjuter

43 Eriksson, Västerlandets idéhistoria 1800 - 1950, s.217

46 Hedenborg, Susanna & Wikander, Ulla, Makt och försörjning, Studentlitteratur, Lund, 2003, s.95.

47 Hirdman, Genus, s.94

48 Sharma, Arvind & Young, Katherine K. (red.), Feminism and world religions, State Univ. of New York Press, Albany, N.Y., 1999, s. 124

(15)

min ande över alla människor. Era söner och döttrar skall profetera, era unga män skall se syner och era gamla män ha drömmar.”⁴⁹ Detta sätts sedan i parallell till en diskussion kring om världen ska ha möjlighet att verka utan en socialt konstruerad hierarkisk ordning baserad på biologiskt kön, krävs det att kyrkan agerar som ett rättesnöre och själv inför och lyder efter denna regel.⁵⁰

I boken Från Sapfo till Cyborg - idéer om kön och sexualitet i historien skriven av Lena Lennerhed, problematiseras den moderna uppfattningen av kvinnans roll inom den kristna läran. Däri belyser hon hur religionen haft möjlighet genom historien att gå in och försvara eller skydda kvinnan i olika tvister, såsom inom äktenskapet. Detta påvisas av författaren bland annat genom att hänvisa till Jesus förbud av skilsmässa, förbudet för mannen att begå äktenskapsbrott, samt namn på kvinnor av betydande karaktär vilka förekom och verkade i en tidig Jesusrörelse.⁵¹

När vi diskuterar kristendom och genus, kan vi även se till den teori gällande ”Muscular Christianity” som Janette Sky reflekterar över i boken Genus och religion.⁵² Då kvinnan tidigare tog sig an rollen som religionens beskyddarinna i hushållet, hon som skulle

säkerställa lärans fortlevnad - kom hon även att anklagas för att bidra till att sönerna därmed per automatik ”feminiserades” som resultat av moderns påverkan.⁵³ De egenskaper som klassades stereotypiskt manliga som ansågs utgöra risk för konfliktskapande skulle tyglas.

Därmed kom även en slags motsättning till detta att skapas under den senare hälften av 1800- talet. Syftet med denna rörelse var att vinna rätten till såväl sitt religiösa förhållningssätt, som att bevara sina typiskt manliga karaktärsegenskaper vilka tidigare skulle kuvas.⁵⁴

I boken Att lägga livet till rätta - studier i svensk folkhemspolitik, författad av Yvonne

Hirdman, beskrivs den ”folkhemsutopi” som kom att utvecklas under denna tid. Det grundade sig i de samhällsuppgifter invånarna hade beroende på könstillhörigheten. En ny

samhällsklass föds i spåren av 1800-talets industrialisering, som kom att kallas

borgarklassen.⁵⁵ Denna nya samhällskategori, borgarklassen, som kom att växa fram under denna tidpunkt präglades av en identitetskris där frågor om hur folk inom denna nya

49 Sharma, Feminism and world religions, s.214

50 Sharma, Feminism and world religions, s215

51 Lennerhed, Lena (red.), Från Sapfo till cyborg: idéer om kön och sexualitet i historien, Gidlund, Hedemora, 2006, s.35

52 Sky, Jeanette, Genus och religion, Natur & kultur, Stockholm, 2009, s.80

53 Sky, Genus och religion, s.80

54 Sky, Genus och religion, s.81

55 Hirdman, Att lägga livet tillrätta, s.81

(16)

gruppering skulle bete sig, hur de skulle leva.⁵⁶ En kris som även präglades av den kvinnliga emancipationen, vilket utmynnade i att denna rörelse kom att bemötas av en stark motkraft.

Det ”publika” området kom att expandera, i jämförelse med hemmet- vilket i sin tur även resulterade i att mannens uppgifter och ekonomiska situation förstorades och värdesattes betydligt mer.⁵⁷

6 Teori

Det teoretiska perspektiv som kommer att tillämpas under arbetsprocessen är tesen Yvonne Hirdman formulerade som ”Genuskontraktet”. Detta är en idé som bygger på att belysa relationer mellan könen utifrån olika situationer och miljöer samt roller som de tillskrivs.⁵⁸ Det innebär även en uppfattning av att det är den manliga delen av befolkningen som utgör samhällsnormen, vilket sedan den kvinnliga delen mer eller mindre rättar sig efter exempelvis genom att besvara detta kontrakt och fortsätta leva inom ramarna för den roll som tilldelats.⁵⁹ Detta kommer att tillämpas för att påvisa hur religionen även ingick i dessa socialt

konstruerade roller och den konflikt som rösträttskvinnorna ställdes inför när de skulle ta ställning för den politiska kampen. Genom detta kan vi söka svar på frågan om varför religion beskrivs som det gör i arbetet och hur det kan ha påverkat organisationen. Inom denna

teoretiska utgångspunkt följer även en idé kallat för ”Hushållskontraktet” vilket bland annat beskriver att det inom hushållet under denna tid fanns vissa hierarkiska system som verkade, där mannen var den myndiga personen i familjen. Vilket även resulterade i praktiska,

juridiska och ekonomiska konsekvenser för hushållets kvinnor.⁶⁰ Syftet med detta kontrakt kan därmed beskrivas varit att säkerställa den ojämlikhet detta system med tiden kom att resultera i.

58 Genuskontrakt, Nationalencyklopedin,

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genuskontrakt (Hämtad 2020-02-09)

59 Hirdman, Yvonne, Genus- om det stabila förändringarnas former, Liber, Malmö, 2001, s.88, 94.

60 Hirdman, Genus, s.94.

(17)

7 Material

I detta uppsatsarbete tillämpas det flera olika typer av primärt källmaterial i form av

huvudsakligen artiklar, men även dikter och andra typer av texter förekommer. Det rör sig om skrifter som publicerats för allmän läsning i tidskrifter som Morgonbris, Dagny och LKPR:s egna nyhetsblad Rösträtt för kvinnor. Samtliga av dessa utgavs under tidsperioden och riktade sig främst mot en kvinnlig fokusgrupp. Detta är texter jag kommit tillhanda genom Göteborgs universitetsbibliotek som organiserat upp en databas där tidskrifter av olika slag och nummer finns fria för att studeras.

Vad gäller arbetets avgränsningar rör det sig om perioden mellan år 1860 - 1919. Detta en intensiv politisk period, där nya tankegångar kring religiositet formas. Det innebär att trots det faktum att LKPR bildades under början av 1900-talet, blir fortfarande perioden från 1860-talet och framåt av hög relevans för studien. Då den ger möjlighet till en inblick av dessa olika strömningar och därmed låter den oss dra paralleller till ämnet. Den andra avgränsning som gjorts var till centrala aktörer inom apparaten och deras nedskrivna reflektioner kring religion.

Jag har valt att avgränsa mig till aktörer som på ett eller annat vis haft ett betydande inflytande över organisationen och dess verksamhet. Det kan röra sig om allt från personer med ordförandeposter, till välkända och drivna föreläsare. Självfallet finns det en rad olika personer ytterligare som haft en betydande roll, men i deras alster saknas resonemang kring religion. De aktörer som valts ut för denna studie redovisas nedan.

• Frigga Carlberg, politisk aktör inom LKPR, var ett centralt kugghjul i maskinen för rösträttskampen. Hon var utöver detta även barnhemsgrundare och författare som dessutom spelade en betydande roll inom denna historiska process. Hon hade en hel del erfarenhet av sitt sociala arbete och på sådant vis kunde skapa engagemang och drivkraft bland övriga kvinnor i samhället som ännu inte tagit sig an denna

frågeställning. Genom sitt författarskap spred hon samhällsinformation och väckte till debatt.⁶¹

• Ester Brisman, var under en tid under början av 1900-talet redaktör för LKPRs: s tidskrift, Rösträtt för kvinnor, och verkande dessutom inom den svenska akademin.⁶²

61 https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=16378 (Hämtad 2020-01-15)

62 http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/kvinnotidskrifter/biografier/ (Hämtad 2020-01-15)

(18)

• Hilma Borelius, en välkänd profil inom rösträttsrörelsen och Fredrika Bremer- förbundet som dessutom kunde titulera sig själv den första kvinnan som disputerat i litteraturhistoria i Skandinavien.⁶³

• Ytterligare en person som bör omnämnas i förhållande till ämnesområdet är doktorn i historia och läraren Lydia Wahlström. Någonting som utmärker Wahlström en aning mot andra ledande karaktärer inom organisationen, är att hon orienterade sig mer till höger på den politiska skalan. I viss mån uppfattades detta aningen paradoxalt. Det fanns nämligen ingen kraftfull tradition inom högerpolitiken att befrämja denna politiska frågeställning- snarare var det någonting som stod socialdemokrater och liberaler närmare.⁶⁴ Detta var också någonting som kunde argumenteras vara nyttigt för föreningen, eftersom de ville visa sin politiska mångfald inom organisationen och legitimera kampen för samtliga invånare oavsett klasstillhörighet och politiskt

ställningstagande.

• Anna Roos är ytterligare en aktör som livnärde sig genom sitt författarskap. Hon kom att argumentera för att kvinnorna skulle ges möjlighet till ett mer omfattande ansvar inom den kyrkliga verksamheten. Ett exempel för detta var tanken på att

predikantstjänsten inte skulle exkludera en specifik grupp av människor.⁶⁵

Genom att välja ut dessa aktörer kommer studien inte endast få en vettig avgränsning gällande material som ska undersökas men det kan även ge möjlighet att utforska hur dessa

representanters förhållningssätt eventuellt även genomsyrade föreningen i stort. Texterna författade av aktörerna som i denna studie med kopplingar till religion kommer att plockas ut nummer efter nummer och analyseras. Efter detta kommer paralleller till samhällskontexterna belysas. För att skapa möjligheten att tolka diverse urkunder krävs det inte endast att personen i fråga besitter en verbal skicklighet, utan innehar även en förståelse för den historiska kontext som dokumentet befunnit sig i. Först då kan vi utläsa texten och formuleringarnas verkliga innebörd.⁶⁶ Det sekundära material som agerar stöd för primärkällorna är litteratur som ger inblick i de olika kontexter som redan diskuterats, men även kunskaper gällande

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt som organisation, hur den är uppbyggd och den praktik som tillämpades.

63 https://www.skbl.se/sv/artikel/HilmaBorelius (Hämtad 2020-01-15)

64 https://www.skbl.se/sv/artikel/LydiaWahlstrom (Hämtad 2020-01-15)

65 https://skbl.se/sv/artikel/AnnaMariaRoos (Hämtad 2020-02-09)

66 Tosh, John, Historisk teori och metod, 3.uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011, s.138.

(19)

8 Metod

I boken Diskursanalys som teori och metod, författad av Winther Jörgensen och Phillips diskuteras tre olika infallsvinklar gällande denna form av metodik. En gemensam nämnare dessa infallsvinklar har är diskussioner kring exempelvis strävan efter att belysa olika maktrelationer och åskådliggöra möjligheter för sociala förändringar, samtliga av dessa vilar även på en socialkonstruktionistisk grund.⁶⁷

De angreppssätt som omnämns är Ernesto Laclaus diskursteori och diskurspsykologi.⁶⁸ Vad som i detta arbete dock kommer att tillämpas är Faircloughs diskursanalytiska metodik.

Faircloughs tredimensionella modell bygger inte endast på att utläsa textens inneliggande egenskaper, men även på studiet av den diskursiva och sociala praktiken.⁶⁹ Med andra ord ska dessa texter ses i sitt sammanhang - med hänsyn till exempelvis politik, kultur, sociala

normer, mm. Diskursen är en del av det som är med och formar det samhälle vi finner oss i.⁷⁰ Följaktligen kommer detta arbete resultera i ett såväl beskrivande vetenskapligt arbete som ett tolkande. En diskursanalytisk studie riskerar relativt enkelt att bli väldigt omfattande i

förhållande till mängden källmaterial. Detta är också någonting jag försökt ha i åtanke under tiden som avgränsningarna för detta arbete formulerats. Det finns självfallet en del saker som bör tas till hänsyn när följande studie utformas, som är värda att reflektera ytterligare kring.

En av dessa ting är variationen i det primära källmaterialet.

Det är knappast en nyhet att författaren till en text anpassar sig och sitt språkbruk i förhållande till textens syfte. Om det är en artikel som allmänheten ska ta del av, eller ett personligt brev till en vän, är avgörande för dess innehåll och formuleringar. Därmed har jag genomgående i arbetet haft detta faktum i bakhuvudet och med en så pass stor finkänslighet jag förmått tillämpa, analyserat texterna därefter. Trots att detta rör sig om ett mindre arbete, där denna problematik kanske inte sätts på sin yttersta spets som det antagligen hade gjort i en mer omfattande studie, anser jag det ändå vara värt att notera.

67 Winther, Diskursanalys som teori och metod, s.8

68 Winther, Diskursanalys som teori och metod, s. 13, 97 - 103

69 Winther, Diskursanalys som teori och metod, s.73, 74

70 Winther, Diskursanalys som teori och metod, s.13

(20)

8 Resultat

Könsbaserad samhällshierarki

”Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt - monolog av en motståndare”. I denna text tar kvinnosakskvinnan Carlberg med en genomgående sarkastisk ton, på sig rösträttsmotståndares skor och refererar bland annat till religion och Gud i sina diskussioner och argument.⁷¹

Hon formulerade sig exempelvis på följande sätt:

Naturligtvis är jag bara en svag, okunnig kvinna, men det finns en sak jag grundligt förstår: Guds avsikt med kvinnan. Och den är att hon skall stanna i hemmet hos make och barn.⁷²

Detta korta citat läser vi som ett vittnesbörd av en patriarkal maktstruktur som präglade det svenska samhället och tankegångar som då definierades vid stereotypiskt manligt respektive kvinnligt.

Ett annat exempel taget ur Carlbergs monolog är följande formulering:

Och vem skall diska porslinet? Någon måste ju göra det. Tycker ni verkligen det passar sig, att mannen, skapad i Guds beläte, skall vika upp rockärmarna och diska tallrikar. - Det vore ju hädelse. Jag vet att jag är bara ett revben, därför diskar jag eller avlönar ett annat revben för att göra det, vilket kommer på ett ut.⁷³

Ovanstående stycke belyser en dåtida samhällsordning i vilket den kvinnliga könsrollen inte endast simplifieras, men även begränsas och förses med tolkningar utifrån den kristna läran och hänvisningar därtill. Att en man skulle sjukna ner till att ta sig an vad som då beskrevs som typiskt kvinnliga områden eller egenskaper, är snarare otänkbart med grund i bland annat den särställning i vilket Gud skapade mannen i förhållande till kvinnan, enligt denna typ av tolkning. Vi kan även konstatera att en uppfattning att mannen över lag stod Gud närmare än vad kvinnan gjorde, präglade de dominerande strukturerna och därmed också förmedlandet av lärorna. Citatet beskriver även ett missnöje gentemot en brist av hushålls-och familjedelning av ansvaret.

Carlberg diskuterar följande:

Har några riktigt stora män i historien eller nutiden velat ge kvinnorna politisk rösträtt?

Talade Abraham om att ge Sara politisk rösträtt? Ropade profeten Jonas på rösträtten för kvinnor, när han låg i valfiskens buk? Eller Jeremias i sina klagovisor? Ville Salomo ge sina 700 hustrur politisk rösträtt? Ville Paulus ge kvinnorna rösträtt? Eller Professor

71 Carlberg, Frigga, Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt - monolog av en motståndare, 1913

72 Carlberg, Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt, s.6.

(21)

Thyrén? Eller kejsar Vilhem? Eller amiral Lindman? Eller Andersson i Skifarp? Detta måtte väl vara avgörande.⁷⁴

Vad som kan anses anmärkningsvärt i ovanstående stycke, är själva uppbyggnaden av resonemanget. Det finns en anledning till att Carlberg väljer att blanda in stora namn inom kristendomen, sedan namn på politiska aktörer i Sverige och namn på en vanlig medborgare.

Genom att exkludera kvinnorna från den politiska rösträtten, upphöjer sig svenska män under denna tidsperiod som högre stående människor. Vilket åter speglar en ordning som då verkade och legitimerades- bland annat genom diverse referenser specifikt till religion. Det uttrycks på ett sätt som eventuellt blottar en viss förbittring emot hur kristendomen utnyttjats i

argumentation för motståndarnas agenda, och därmed vanställdes och missbrukades.

Carlbergs referenser till dessa namn kan vi utläsa vara en kritik mot statens beslut om att inte låta nationens kvinnor ha politisk rösträtt. Det handlar om att det inte är försvarbart att legitimera ett sådant beslut genom att hänvisa till några lösryckta händelser, personer osv inom den kristna läran. Det skildrar en kritik gentemot tillämpningen av den kristna livsåskådningen för att gynna sitt egenintresse.

Kritik av tolkningen

I ett nummer ur tidskriften Rösträtt för kvinnor används berättelsen ”När Penelopes mamma skulle omvändas”- vilket ursprungligen författats av Evelyn Sharp, kvinnosakskvinna som verkade inom journalistikens fält.⁷⁵ Denna artikel översattes från engelska av Ester Brisman.

Anmärkningsvärt här är delvis själva användningen av berättelsen i tidningen i sig.

Under inledningen till denna skildring kastas läsaren in i en reflektion kring skillnaden mellan att omvända hedningar, och att omvända sina vänner baserat på åsiktsskiljaktigheter.⁷⁶ Vidare i berättelsen diskuterar mor och dottern denna frågeställning med en allvarlig ton, som sedan går över till moderns nyfikenhet för kvinnofrågan- därmed bevittnar läsaren ett enkelt skede i moderns ”omvändningsprocess”. Detta trots alla ”olycksprofetior” som befarats av politiska

75 https://www.theguardian.com/gnmeducationcentre/2015/sep/01/helena-swanwick-and-evelyn-sharp-

pioneering-guardian-journalists-teaching-resource-from-the-gnm-archive-september-2015 (Hämtad: 2020-02-03)

76 Brisman, Ester, När Penelopes mamma skulle omvändas, Rösträtt för kvinnor, 1-apr-1912, s.7.

(22)

motståndare.⁷⁷ Fängslande i förhållande till detta är bruket av begreppet hedningar, som i detta sammanhang kan tolkas vara personer som inte innefattas av denna politiska rörelse. Det kan vi utläsa i följande stycke:

Då du är ute för att omvända hedningar, sade jag till Penelope, så begå aldrig det misstaget att försöka omvända dina vänner. Det finns ingenting som din vän har så svårt att förlåta dig, som att du haft näsvisheten att lägga dig i hans

åsikter…⁷⁸

Utefter ovanstående utläggning kan det konstateras att politiska såväl som icke-politiska medborgare som ansågs vara ett motstånd eller inte engagerade sig i kampen inför denna politiska frågeställning, inte agerade utefter ett ”korrekt” kristet förhållningssätt enligt LKPR, genom exempelvis detta bidrag av Brisman. Vi skulle även kunna analysera detta som att rösträttskvinnorna ansåg att dessa personer frångick den verkliga kristna läran, och att själva innebörden av att rösträttskvinnorna tillämpade begrepp såsom ”hedning” refererades till en icke-upplyst person. Det ska också nämnas att denna text är en del av boken Rebel women- av Everlyn Sharp. Samtliga texter som utgör boken behandlar olika perspektiv och skeenden av den kvinnliga rösträttsprocessen i England under denna tidpunkt.⁷⁹

Med tanke på den tid och rum vi befinner oss i inom ramarna för denna studie, vet vi även om att sådana anklagelser var av allvarlig karaktär. I förhållande till detta skall Carlbergs

formuleringar i monologen: ”Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt” inte falla i glömska. Däri fann vi tendenser till just sådan typ av kritik- vilket legitimerar

tolkningen.

Lojalitet

I nummer sex av tidskriften Dagny från år 1906 kom Borelius att diskutera Ellen Keys förhållande till ”lifstrons religion”. Key själv var ett centralt kugghjul för apparaten. I denna diskussion refererar Borelius till Keys tro som en form av naturreligion, och belyser det faktum att det bland unga fanns en ytterst skeptisk relation till socialdemokratin- vari skillnaden nu ligger i att Key även för dessa ville ”öppna sitt paradis”.⁸⁰ Vidare resonerar Borelius om att Keys negativa syn på kristendomen och hennes icke-tro, i sig går att definiera

77 Brisman, Ester, När Penelopes mamma skulle omvändas, Rösträtt för kvinnor, 1-apr-1912, s.7

78 Brisman, Ester, När Penelopes mamma skulle omvändas, Rösträtt för kvinnor, 1-apr-1912 s.7

79 Sharp, Evelyn., Rebel women [Elektronisk resurs], The Floating Press, s.3

80 Borelius, Hilma, Lifstrons religion, Dagny, volym 11, 1906, s.119

(23)

som en trossak. Hon ställer sig ytterst kritisk till Keys resonemang, och beskriver henne snarare som en ”impulsiv stämningsmänniska” än en ”tänkare”.⁸¹ Borelius sammanfattar utifrån eget perspektiv och analys denna typ av uppfattning:

Kristendomen är en samling förståndsvidriga dogmer, som från början utgjort en mänsklig byggnad, men af hvilka nu blott några få, snart sammanstörtande rester återstår. Gudsförhållandet är ett kontrakt, ingånget enligt grundsatsen: Do ut des (jag gifver, på det att du må gifva). Människan förbinder sig att lyda Guds vilja, hvilket betyder, att hon skall betvinga sin natur och låta sina krafter ligga i träde.⁸²

Det intressanta i ovanstående stycke är den lojalitet skribenten uppmuntrade till gentemot den kristna läran. Människornas intresse bör kuvas i förhållande till Guds intresse, och på sådant vis skulle det kontrakt som beskrivs uppfyllas. Det skulle även kunna tolkas som att

människornas olydnad gentemot Gud och kristendomens lära resulterar i att kristendomen som agerat samhällets stöttepelare riskerar att raseras.

Vidare diskuterar Borelius följande:

Sanningen är att Kristendomen, liksom den icke har börjat som ett system utan som ett genombrott af högre lif, så kan den icke och har aldrig kunnat rymmas i eller uttömmas af ett system. Dogmerna äro tänkandets försök att utreda och utprägla detta lifsinnehåll.

Där lifvet träder i bakgrunden och blir en bisak, urartar dogmatiken till ett gymnastiserande med mer eller mindre abstrusa begrepp. Äfven under kyrkans mörkaste tider har dock lifsströmmningen aldrig upphört att flöda. Att vår tids kristendom med förkärlek går tillbaka till evangeliets outtömligt rika grundfakta och grundtankar, innebär en lifsförnyelse, icke en subtraktion.⁸³

Ovanstående stycke utgör en kritik gentemot hur religionen inom landets gränser under denna tid tillämpades. Dessutom utläser vi ett uns av missnöje gällande det praktiska leverne och det samhälleliga system och hierarkier som byggts upp och upprätthålls. Utefter detta beskrivs en tydlig uppfattning kring att samhället inte gjort kristendomen och dess lära rättvisa, utan snarare på olika sätt förvridits i syfte för att gynna sina (statens) egna intressen. Dessutom finner vi till sist en kort reflektion om att livsåskådningen knappast står inför någon betydande kris som skulle resultera i sekulariseringsprocess. Det rör sig snarare om att stå inför ett val i vilket åskådningen kanske mer anpassas och springer ur det som författaren anser vara kristendomens allra innersta kärna. För att förtydliga mitt påstående om att detta är en text som uppmuntrar till lojalitet gentemot den kristna läran, följs detta stycke upp med en vidare reflektion om att även Gud har vissa åtaganden gentemot människan och att uppfattningen av

83 Borelius, Hilma, ”Lifstrons religion”, Dagny, volym 11, 1906, s.124, 125

(24)

att denna lära skulle vara en mekanisk och livlös enhet är ett vanligt förekommande uppfattning hos ”kristendomsfienderna”.⁸⁴

Utöver detta förklarar Borelius även nedanstående:

Ett misstag är det att tro det religiösa innehållet gudom ha förlorat sin betydelse och sitt herravälde öfver sinnena därför att samtiden ännu stafvar på en formulering, som, utan att spilla något af innehållet, uttrycker det på ett sätt som motsvarar vår tids kraf. I sin gamla formulering af denna lära, bildad under den grekiska spekulationens inflytande, uttryckte kyrkan på sin tids språk, och i sin tids tankeformer följdsatserna af Kristi själfvittnesbörd och af sin erfarenhet af honom. Den personliga erfarenhet af Kristus som frälsare, hvarur dogmerna, en gång framgått, är lika lefvande än idag. Det lättvindiga sätt, hvarpå allehanda klåfingriga fritänkare handskas med de religiösa begrepp och bilder, i hvilka de kristna nedlagt eller söka nedlägga sina djupaste erfarenheter, det lättvindiga sätt, hvarpå de sortera och skipa rätt mellan olika tolkningsförsök af samma innehåll, borde bli de kristna en varning mot frestelsen till formelfanatism, vare sig ortodox eller liberal.⁸⁵

I ovanstående citat kan vi utläsa tankegångar som pekar mot att samtidens uppfattning av ett minskande intresse inför religiositet, eller för den delen kritik framfört mot den kristna läran, inte är mer än en illusion som grundar sig i en brist på en inblick, utveckling och intresse. Av författarens formuleringar att döma rör det sig knappast om en längtan av en sekulariserings intågande- snarare om statens eventuella förmåga att anpassa och modernisera dogmerna.

Samtidigt exemplifierar författaren riskerna som tillkommer vid en eventuell modernisering och anpassning av materialet. Att finna sig i situationer där en riskerar att glorifiera någonting som hålls kärt, eller för den delen - svartmåla någonting som står i ens väg - likställs vid ett vanskligt handlande.

I tidskriften Rösträtt för kvinnor, och artikeln ”Kvinnorörelsens utveckling och motståndarnas efterblivenhet- några synpunkter ur ett anförande vid Stockholmsföreningens 10-årsfest”- diskuterar Wahlström följande:⁸⁶

Det som vid mötet gjorde det tragiskt, var egentligen, att det där var kvinnor som tjänstgjorde som eftersägare åt efterblivna män. Lika naivt som hos dem kom talet om mannen som den absoluta nödvändigheten för kvinnan, äktenskapet som stillar allt skrik på rättigheter och tillfredsställer alla lyckokrav. Och det slog mig i hur konsekvenserna den uppfattning som där gjorde sig gällande, i grunden är släkt med kravet på fri kärlek. Den ena åskådningen kräver visserligen betalning för lyckan i den stora uppoffringen, de många barnen och jag förstår och respekterar som en naturlig protest mot den slapphet som vill ha lyckan utan offer och som på sista tiden gjort sig alltför bred i våra landamären. Men i grunden blir dock även detta detsamma

84 Borelius, Hilma, ”Lifstrons religion”, Dagny, volym 11, 1906, s.124

85 Borelius, Hilma, ”Lifstrons religion”, Dagny, volym 11, 1906, s.125

86Wahlström, Lydia, Kvinnorörelsens utveckling och motståndarnas efterblivenhet- några synpunkter ur ett anförande vid Stockholmsföreningens 10-årsfest, Rösträtt för kvinnor, nr 11, s.1

(25)

som att lägga lyckan i något yttre, i en särskild slags kallelse, och detta är hedniskt. Hur träffande säger inte Hilmia Borelius, att de gamla ortodoxa prästerna förunderligt överensstämma med de radikala feministerna, när det gäller predikan över texttal: "Hon varder likväl salig genom barnsbörden!⁸⁷

Texten ovan diskuterar en förhållning gentemot religionen som kanske inte nödvändigtvis talar för ett icke genuint intresse inför läran och de religiösa plikter som per automatik

tillkommer. Snarare speglas den ekonomiska och sociala situation stora delar av befolkningen fortfarande befann sig i. Trots industrialiseringens intågande och framgång i Sverige, som övriga delar av Europa, vore det en direkt felaktighet att bortse från den del av befolkningen, som faktiskt utgjorde majoriteten av nationen. De levde inte med stabila ekonomiska

förutsättningar och forskare har fastställt att stora delar av befolkningen under 1800-talet runt om i Europa befann sig i en situation där familjers privatekonomi slogs ned till

existensminimum - en utveckling som också ökade i omfattning allt med tidens gång.⁸⁸ Att författaren hade en uppfattning om att en del människor inte hade förmågan att se den större bilden- och därav lät drivas av en småsinthet, är någonting vi kan framtolka utifrån denna diskussion. Ser vi även till innebörden av begreppen ”fri kärlek” så var detta under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet en rörelse som diskuterade olika tabubelagda

samtalsämnen. Exempel på sådana ämnen är homosexualitet, skilsmässa och abort.⁸⁹

Dessutom beskrevs äktenskapet som en konstruktion där kvinnan formulerades som mannens ägodel.⁹⁰ Någonting som Wahlström starkt kritiserar i sitt inlägg.

Vad gäller den sista meningen i Wahlströms citat, ”Hon varder likväl salig genom barnsbörden”, går denna formulering att finna i Första Timotheosbrevet 1:15 i Karl XII:s översättning.⁹¹ I Bibel 2000 lyder versen i fråga: ”Men hon skall bli räddad genom sitt

moderskap om hon lever ett ärbart liv i tro, kärlek och helgelse.”⁹² Då Wahlström valt ut detta specifika citat och använt det i sin egen text om kvinnlig rösträtt, kan vi därför uttolka det som att genom tron, kärlek och hängivelse till den politiska kampen ska rösträttskvinnorna med tiden uppnå den politiska rösträtten. Vi skulle med utgångspunkt ur detta även kunna tyda texten som en liknelse till rösträttskampen. Kvinnans roll, som den då porträtterades, skulle aldrig kunna tillfredsställa hennes behov. Denna politiska kamp kan appliceras i vad

87 Wahlström, Lydia, Kvinnorörelsens utveckling och motståndarnas efterblivenhet- några synpunkter ur ett anförande vid Stockholmsföreningens 10-årsfest, Rösträtt för kvinnor, nr 11, s.1

88 Söderberg, Johan, Vår världs ekonomiska historia D. 1 Den förindustriella tiden, 1. uppl., SNS förlag, Stockholm, 2007, s.354

89 https://en.wikipedia.org/wiki/Free_love

90 https://en.wikipedia.org/wiki/Free_love

91 http://www.bibel.se/objfiles/1/KXIINT08GalFile_2125658714.pdf

92 1 Timotheosbrevet 2:15

(26)

skribenten beskriver som ”åskådning”. Ordet ”barnen” som applicerades ska likställas vid LKPR:s medlemmar, offret som behöver ges för den större saken blir därmed syftet att bryta det genuskontrakt som då präglade samhället. Kritiken som riktas rör sig om de

meningsmotståndare till denna politiska frågeställning, likväl som de kvinnor som ännu inte aktivt deltagit i kampen.

Dessa resonemang legitimeras genom sådana typer av hänvisningar till religion. Men detta visar även på en kritik som riktas gentemot de egna medlemmarna som inte fullt ut tar sig an dessa idéer och praktiska handlingar som förespråkades inom LKPR. Vilket i sin tur utgör en risk för ett försvagande av organisationen och dess politiska kamp. Men som tidigare nämnt riktas även kritik mot de rådande normerna som genomsyrade samhället, exempelvis tanken på att mannen var ett viktigt komplement för kvinnan i hennes liv. Därmed ser vi hur

Wahlström också kritiserar såväl staten som upprätthöll denna form av samhällsordning, som den kyrkliga verksamheten som formulerade dessa idéer och som var ett centralt kugghjul i samhället.

Ytterligare en förespråkare för kvinnlig rösträtt, Anna Roos, skrev i LKPR:s tidskrift Rösträtt för kvinnor följande artikel: ”De kristna kvinnorna och rösträtten”. I denna text förmedlar hon ett svar på en frågeställning som titt som tätt bemött henne i denna kamp- ”Varför de kristna kvinnorna äro rösträttskvinnor”.⁹³

Måste icke dessutom vi kvinnor djupare än mannen känna och förstå den nöd som kvinnan, särskilt den fattiga, får utstå? På alla områden - i drinkarens hem, där lagen icke förmår skydda henne själv och hennes barn för misshandel, hennes egendom från att vandra till pantlånaren, på arbetsmarknaden, där svältlönerna bryta ned kvinnor till kropp och själ, och svårast av allt på det sedliga området, där prostitutionens reglementering ännu står kvar som en skamfläck för vårt i sedligt avseende efterblivna land, där det ej aktas så noga om en kvinna skändas och, mördas - allt utslag av det kvinnoförakt, som varken kristendom eller civilisation kunnat borttaga.⁹⁴ Det citerade stycket genomsyras av den frustration över den sociala status och de brister på rättigheter som därmed tillskrivs den kvinnliga delen av befolkningen. Dessutom lyfts det upp att det rör sig om ett tillstånd vilket den kristendom som i början av 1900-talet präglade Sverige ännu inte lyckades lösa. Läser vi sedan vidare (under nästkommande stycke), skulle det aktuella stycket i fråga möjligen tolkas som en vag hint av att samhället på egen hand inte kunnat lösa problemet, inte heller religionen har haft den förmågan. Utifrån detta kan det tänkas finnas en underliggande mening där idén om att samarbetet mellan kyrkan och staten

93 Roos, Anna De kristna kvinnorna och rösträtten, Rösträtt för kvinnor, Nr 21, s.3

94 Roos, Anna, De kristna kvinnorna och rösträtten, Rösträtt för kvinnor, Nr 21, s.3

(27)

bör upprätthållas och eventuellt förstärkas- för att genom samarbetet eventuellt ha möjlighet att lösa denna problematik.

Roos diskuterar följande:

Det synes mig att främst bland de kvinnor som kämpa för politisk rösträtt, borde stå de kristna kvinnorna. Ingen har så, som den Mästare, de vilja efterfölja, krävt rättfärdighet och rättvisa åt alla. Ingen har kraftigare än han uttalat sitt ve över de skriftlärde och fariseerna, den tidens lagstiftare, som "sutto på Moses' stol", men som "uppåto änkors hus och tillslöto himmelriket för människorna". Redan i Gamla testamentet anbefalldes främlingen, de faderlösa och änkan särskilt till ett kärleksfullt bemötande, emedan de voro svaga. Icke som i vårt kristna samhälle, där de svaga stötas ned...⁹⁵

I ovanstående stycke fortsätter reflektionen kring den sociala situation som präglade Sverige under början av 1900-talet. Kritik riktas mot de tolkningar av den kristna läran som präglade landets religiösa förhållningssätt, och per automatik också legitimerade den samhällshierarki och de konsekvenser som därmed följde. Det vi kan se genom textens formuleringar är hänvisningar till det kärleksbudskap Jesus predikade om, samt dåvarande samhällets rådande brist på hänsyn och respekt gentemot denna kärna inom livsåskådningen. Detta

kärleksbudskap kan vi exempelvis finna i en av Jesus mest kända predikningar- Bergspredikan.⁹⁶ Här finns även formuleringar som styrker uppfattningen av att rösträttskvinnorna söker en integrering till Jesu lära, och att den befintliga läran hade feltolkats.

Därefter följer nedanstående formulering:

Vad Zelophads döttrar i det gamla Israel krävde som rätt "inför Moses och inför prästen Eleaser och inför stamhövdingarna och hela menigheten" blev lag i Israel på Jehovahs ord: "Rätt hava Zelophads döttrar talat.'' Må också vi kristna kvinnor modigt träda fram inför vårt lands

"hövdingar" med kravet: "Giv oss en äga bland vår faders bröder", och om Sveriges kvinnor enigt och samfällt föra fram detta sitt rättvisa krav, så skall för visso ock svaret från Den, som dock ytterst leder även Sveriges öden snart ljuda: "Rätt hava Sveriges döttrar talat.⁹⁷

I ovanstående stycke belyses möjligheten för att uppnå önskat resultat av kampen med hänvisning till en religiös kontext i vilket syftet dessutom legitimeras. Denna kontext är hämtad från det Gamla testamentet, närmare bestämt den Fjärde Moseboken.⁹⁸ I denna berättelse beskrivs det hur Selofchads döttrar, som hade släktband till Josef, bad Mose och Herren om att få lika rätt till arv såsom män. Herren ansåg att dessa kvinnor hade rätt i sak,

96 Matteusevangeliet, 5:1 ff.

98 4 Mos 4:27, https://www.bibeln.se/las/2k/4_mos#q=4+Mos+27%3A1-11