Examensarbete 15hp
Fysisk aktivitet
En tvärsnittstudie om kompensatoriskt beteende
Författare: Henrik Forsberg Författare: Sebastian Edin Handledare: Peter Pagels Examinator: Patrick Bergman
En tvärsnittsstudie genomfördes för att jämföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mäta den fysiska aktivitetsnivån. Mätningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar. Resultatet visade inga signifikanta skillnader för att ett mindre fysiskt aktivt arbete kompenseras med en mer fysiskt aktiv fritid. Studien visar på tendenser till högre kompensation av fysisk aktivitet på fritiden hos kontorsarbetare jämfört med undersköterskor.
Nyckelord
Fysisk aktivitet, Activitystat, Kompensatoriskt beteende
1 Bakgrund ___________________________________________________________ 3 1.1 Problemformulering _______________________________________________ 4 1.2 Syfte ___________________________________________________________ 5 2 Centrala begrepp _____________________________________________________ 6 Fysisk aktivitet ____________________________________________________ 6 Activitystat _______________________________________________________ 6 Accelerometer _____________________________________________________ 7
3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 8 3.1 Fysisk aktivitet i Sverige och Europa __________________________________ 8 3.2 Activitystat-hypotesen ____________________________________________ 10 3.3 Fysisk aktivitet på och av arbetet ____________________________________ 12 3.4 Avgränsningar __________________________________________________ 13 4 Metod _____________________________________________________________ 14 4.1 Litteratursökning ________________________________________________ 14 4.2 Tillvägagångssätt ________________________________________________ 14 4.3 Genomförande __________________________________________________ 15 4.4 Accelerometern RT3______________________________________________ 16 4.5 Urval __________________________________________________________ 18 4.6 Deltagare _______________________________________________________ 18 4.7 Etiska principer __________________________________________________ 19 4.8 Databearbetning _________________________________________________ 19 Beräkningar i Excel _______________________________________________ 20 Beräkningar i SPSS _______________________________________________ 21
5 Resultat ____________________________________________________________ 23 5.1 Fysisk aktivitet på arbetet kontra fritiden ______________________________ 23 5.2 Kompensation av Fysisk aktivitet____________________________________ 24 6 Diskussion __________________________________________________________ 25 6.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 25 6.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 27 6.3 Generaliserbarhet ________________________________________________ 28 6.4 Förslag till framtida forskning ______________________________________ 29 Slutsats ______________________________________________________________ 30 Referenser ___________________________________________________________ 31 Bilagor _______________________________________________________________ 1 Bilaga A Informationsbrev _____________________________________________ 1 Bilaga B Aktivitetsschema _____________________________________________ 2
1 Bakgrund
I dag är det väl känt att regelbunden fysisk aktivitet har tydliga samband med minskad risk för några av våra vanligaste folksjukdomar så som hjärt- kärlsjukdomar, fetma, diabetes typ 2, cancer och förtida död (Ekblom-bak, 2012:1467, Tigbe et al., 2011:1). Bouchard et al. (2012:6) skriver att den ökade industrialiseringen har minskat antalet fysiskt aktiva arbeten vilket har lett till att fler människor idag är mindre fysiskt aktiva. Vidare menar han att mycket forskning idag tyder på att det hade varit mer hälsosamt för människor att behålla sin fysiskt aktiva livsstil (Bouchard et al. 2012:6).
Health Development Agency (2004) tar upp att det idag är färre människor än tidigar som använder aktiv transport (går, cyklar mm.). Arbeten inom produktionssektorn har minskat och inom tjänstesektorn ökat vilket har lett till färre arbeten som kräver fysisk aktivitet. Maskiner minskar den fysiska arbetsbördan och motoriserade transporter har blivit ett allt vanligare sätt att ta sig fram. Vidare menar de att många människor spenderar en större del av sin fritid framför skärmar och i och med detta kräver fritiden idag ofta inte lika mycket fysisk aktivitet som förr. Många arbetsplatsers policys idag varken minskar tiden stillasittande eller ökar den fysiska aktiviteten (Health Development Agency, 2004). För att komma åt problemet med brist på fysisk aktivitet menar William W. Tigbe et al. (2011:1) att åtgärder ska riktas mot arenorna arbete, transport, hushållsarbete och fritid.
Tidigare forskning har visat att barn kompenserar sin fysiska aktivitet i skolan med mindre aktivitet på fritiden (Wilkin, 2011). Vi vill med den här studien undersöka om detsamma gäller för vuxna dvs. om personer med ett mindre fysiskt aktivt arbete kompenserar bristen på fysisk aktivitet med mer fysisk aktivitet på fritiden. Detta är viktigt för att se vart (arbete eller fritid) åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten bör fokuseras.
1.1 Problemformulering
Det är idag brist på forskning som kartlägger tiden för fysisk aktivitet och stillasittande och jämför arbetsplatsen och fritid. Den forskning som finns på området bygger ofta på självrapportering vilket forskare på området menar sannolikt kan bli föremål för omfattande mätfel (Thorp et al. 2012:4). En skotsk studie, som jämförde hur fysisk aktivitet på fritiden skiljer sig mellan gående brevbärare och kontorsbundna administrativt anställda, fann att ett mer fysiskt aktivt arbete inte är förknippat med lägre fysisk aktivitet eller större inaktivitet under fritid eller på lediga dagar (Tigbe et al., 2011:51).
Thorp et.al. (2012:4) menar dock att det behövs mer forskning för att se om detta gäller för andra yrkesgrupper. Vi har därför valt att jämföra kontorsarbetare (mindre fysiskt aktivt arbete) och undersköteskor (mer fysiskt aktivt arbete) med hjälp av accelerometri.
1.2 Syfte
Syftet med studien är att studera förhållandet mellan fysisk aktivitet på arbete och fritid.
2 Centrala begrepp
Centrala begrepp i denna studie kommer vara fysisk aktivitet, activitystat och accelerometri. De här begreppen är återkommande och kommer därför klargöras mer ingående.
Fysisk aktivitet
“All rörelse utförd av skelettmuskulatur som resulterar i en ökning av ämnesomsättningen över viloomsättningen” (Caspersen , 1985).
Fysisk aktivitet är något man generellt är i det vardagliga livet, till exempel när man förflyttar sig mellan olika platser, vid fysiskt arbete på jobbet och i hemmet eller under fritidsaktivitet och träning. Risken for exempelvis hjärt–
kärlsjukdom, diabetes och förtida död i både total dödlighet och hjärt–
karldödlighet minskar med ökad fysisk aktivitet (Kesaniemi, 2001).
Activitystat
Activitystat innebär att man kompenserar högre mängder av fysisk aktivitet genom att sänka energiförbrukningen vid senare tidpunkt (Dale, 2000).
Accelerometer
”En accelerometer är ett instrument som mäter accelerationen av kroppsrörelser. Eftersom accelerationen avspeglar energikostnad för rörelse kan accelerometern användas för att uppskatta energiutgift för fysisk aktivitet” (Montoye, 1996:3).
3 Tidigare forskning
I det här kapitlet presenteras tidigare forskning som behandlar ämnena brist på fysisk aktivitet, kompensation av fysisk aktivitet och fysisk aktivitet på arbetstid och fritid. Dessa delar är viktiga för att förstå kompensation av fysisk aktivitet på arbete och fritid och varför det är betydelsefullt.
3.1 Fysisk aktivitet i Sverige och Europa
I Sverige likt andra delar av västvärlden är det många människor som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Statens Folkhälsoinstitut (FHI, 2012) förordar att:
”Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig.
Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter”.
Det är inte helt enkelt att få en uppfattning av hur många som når upp till den rekommenderade aktivitetsnivån. Nordiska ministerrådet har uppskattat att ungefär halva nordiska befolkningen uppnår den rekommenderade aktivitetsnivån. De menar på att orsaken är att människor är mindre fysisk aktiva i vardagen och att arbetet inte längre är så fysisk krävande (FHI, 2012).
I Sverige har undersökningar visat på olika resultat för hur många som når den rekommenderade aktivitetsnivån. Sveriges nationella folkhälsoenkät,
”hälsa på lika villkor” visar siffor som 65 %, medan en undersökning gjord i Östergötland visar så låga siffor som 25 % för andelen som når upp till den rekommenderade aktivitetsnivån. Objektiva mätningar med accelerometer visade att ungefär hälften av befolkningen i Sverige uppnår den rekommenderade aktivitetsnivån (FHI, 2012). World Health Organization (WHO) har kommit ut med en skattning om hur många som är otillräckligt fysiskt aktiva i Europa. De säger att ungefär (66 %) av Europas befolkning är otillräckligt fysiskt aktiva och att en av fem personer är mycket inaktiva. Det betyder att ungefär en tredjedel uppnår den rekommenderade aktivitetsnivån i Europa (FHI, 2012).
Enligt Ekblom-Bak (2010) motsvarar fysisk inaktivitet att man inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet. Fysisk inaktivitet ses som den fjärde största orsaken till förtidig död och medverkar till 2,1 % av sjukdomsbördan i världen, i Europa är siffrorna så höga som 5,5 % (FHI, 2012). Otillräcklig fysisk aktivitet kan samtidigt leda till stora utgifter för samhället. Bolin och Lindgren (2006) menar att de totala samhällskostnaderna för otillräcklig fysisk aktivitet i Sverige uppgår till 6 miljarder kronor per år, varav 5,3 miljarder kronor är kostnader för produktionsbortfall. Vidare skriver de att av de senare går 68 % till förtidspensioner och 32 % till för tidig död.
3.2 Activitystat-hypotesen
Hur vidare vi människor har en bestämd nivå för hur fysiskt aktiva vi är, en så kallad activitystat diskuteras mycket bland forskare idag. Activitystat- hypotesen förklarar hur vi kompenserar brist på fysisk aktivitet med mer fysisk aktivitet senare eller omvänt (Rowland, 1998).
Professor Wilkin upptäckte i sin studie att elever som var mer aktiva under skoltid var mindre aktiva efteråt. Han menar att resultatet som han fick fram förklarar varför så många barn fortfarande är överviktiga trots utformade program för att få dem i rörelse (Wilkin, 2011).
Det pratas ofta om att activitystat bottnar i människans biologiska framträdande men alla forskare är inte övertygande om detta. Reilly (2011) är en av forskarna som sätter sig emot activitystat. Han menar att den fysiska och kulturella miljön har en massiv inverkan på nivån av fysisk aktivitet, åtminstone för barn. Slutsatsen han drar från detta är att barns fysiska aktivitet bestäms till stor del av deras levnadsförhållanden, med andra ord, inte deras biologi.
I syfte att ytterligare bekräfta förhållandet mellan biologi och levnadsförhållandens påverkan på den fysiska aktiviteten genomfördes en studie på nio till tolv åriga brittiska tvillingbarn. De kom fram till att barnens
rastlöshet och njutning av fysisk aktivitet var kopplade till ärftlighet, men att deras faktiska nivåer av rörelse bestämdes nästan helt av deras omgivning (Fisher et al. 2010). I en annan studie mätte man den minskade fysiska aktiviteten hos en grupp skolbarn. I studien kunde man finna att barn inte verkande kompensera för en stillasittande skoldag genom att ökade nivåer av fysisk aktivitet efter skolan (Dale, 2000). Enligt activitystat-hypotesen har kroppen en förinställd mängd energi utgifter. Om så var fallet borde en stillasittande skoldag ha lett till att barnen blivit mer fysiskt aktiva efteråt.
Forskare verka inte vara helt överens om det komplexa samspelet mellan biolog och moderna levnadsförhållande. Dr. Wilkin menar att studier som bestrider idén om activitystat ofta är för korta för att fånga upp kroppens arbete. Det kan innebära att kompensatoriska beteenden kan utvecklas under loppet av veckor och månader, inte enbart dagar och timmar.
3.3 Fysisk aktivitet på och av arbetet
En stor del av de flesta människors tid tillbringas på arbetet. Tittar vi bakåt i tiden så kan vi se att det här inte är något nytt. Arbeten idag skiljer sig dock från arbeten förr, särskilt i västvärlden. Som tidigare togs upp menar Health Development Agency (2004) att färre jobb idag kräver fysisk aktivitet.
Statens folkhälsoinstitut (2012) menar att endast hälften av Sveriges befolkning når de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet. Det är därför viktigt att titta på hur arbetet påverkar den totala fysiska aktiviteten och om det finns en skillnad mellan de som har ett mer fysiskt aktivt krävande arbete och de som har ett mindre fysiskt krävande arbete.
Ett försök till att studera arbetets påverkan på den totala fysiska aktiviteten gjordes av Tigbe et al. (2011) i Skottland. Studien undersökte hur fysisk aktivitet på fritiden skiljer sig mellan gående brevbärare och kontorsbundna administrativt anställda. Deras slutsats var att ett mer fysiskt aktivt arbete inte är förknippat med lägre fysisk aktivitet eller större inaktivitet under fritid eller på lediga dagar (Tigbe et al. 2011:51). Vidare tolkar de resultatet som att det inte verkar finnas någon form att kompensation av fysisk inaktivitet för de som har ett mer fysiskt aktivt arbete.
3.4 Avgränsningar
Vi har valt att undersöka kompensation av fysisk aktivitet. I den här studien undersöker vi inte kompensation genom eller på grund av stillasittande. Detta på grund av att vi anser att studien blir för bred för den utsatta tidsramen. Om tiden stillasittande hade undersöks skulle detta kunna ge ytterligare möjligheter för att finna tecken på kompensatoriska beteenden.
4 Metod
För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ tvärsnittsstudie där fysisk aktivitet hos människor med mer fysiskt aktiva och mindre fysiskt aktiva arbeten mättes över sju dagar. Den fysiska aktivitetsnivån mättes med hjälp av accelerometri för att få ett så träffsäkert resultat som möjligt (Crouter &
Churilla, 2006:312). Eliasson (2010:21) menar att kvantitativa metoder passar särskilt bra för att göra generaliseringar utifrån en mindre grupp.
4.1 Litteratursökning
Litteraturundersökningen för vetenskapliga artiklar skedde i databaserna PubMed, SveMed, SPORTDiscus och DIVA. Sökord som användes var:
Physical activity, sedentary behavior, physical inactivity, accelerometer, RT3, prolonged sedentary, occupation, compensatory och activitystat.
4.2 Tillvägagångssätt
På grund av brist på accelerometrar delades deltagarna in i två grupper.
Hälften av den aktiva och hälften av den inaktiva personalen studerades vid det första tillfället och den andra hälften av grupperna vid det andra tillfället.
Detta för att i högsta möjliga utsträckning standardisera förhållandena mellan undersökningstillfällena och ge likvärdiga förutsättningar för grupperna.
Varje undersökningstillfälle varade sju dagar. Det andra
undersökningstillfället genomfördes två dagar efter det att det första avslutats. Accelerometrarna delades ut i förväg så att alla deltagare hade möjlighet att börja samtidigt.
4.3 Genomförande
För att finna människor med ett mindre fysiskt aktivt arbete kontaktades Länsstyrelsen i Kalmar som ett första steg. Över telefon gavs en övergripande beskrivning av studien. Kontakten hänvisade oss vidare till en samordnare som i sin tur upplyste den administrativa personalen om vår studie och att vi sökte frivilliga deltagare. Därefter planerades ett möte in med de som var intresserade av att delta som en del av den första gruppen. Därefter kontaktades Länssjukhuset i Kalmar. Med hänvisning från informationscentralen fick vi kontaktpersoner från olika avdelningar på sjukhuset. Kontakt togs med samtliga av dessa och även här planerades ett informationsmöte in men denna gång med undersköterskor på olika avdelningar av Länssjukhuset. Dessa ingick som den andra hälften av den första gruppen. Samma procedur genomfördes för gruppen som undersöktes vid det senare tillfället. Alla potentiella deltagare fick ett informationsbrev (bilaga 1) i förväg där studiens syfte, kraven på deltagarna och att deltagendet var frivilligt samt att alla deltagare skulle förbli anonyma klargjordes.
På informationsmötet fick deltagarna djupare information om studien och vad det skulle innebära för dem om de beslutade sig för att delta. De fick också möjlighet att ställa frågor. Elisasson (2010) menar att man genom att ge tydliga instruktioner som är lätta att förstå för respondenten ökar reliabiliteten. Eftersom att deltagarna informerades om hur aktivetschemat skulle fyllas i samt hur de skulle bära sina accelerometrar på ett korrekt sätt innan mätningarna påbörjats ökar studiens reliabilitet. Efter att deltagarna skrivit på ett samtyckesformulär (bilaga 2) delades accelerometrar ut till samtliga medverkande.
För att delta i studien var kravet att bära en accelerometer under vaken tid i sju dagar dock ej i dusch och vid utförande av vattenaktiviteter. Deltagarna fick också fylla i ett aktivitetschema (bilaga 2) där det framkom när de tog på och av sig sin accelerometer, vilka tider de arbetade mellan och om de hade någon övrig notering (t.ex. motion utan accelerometern).
4.4 Accelerometern RT3
Romanzini et al. (2012) menar att accelerometri är den bästa tillgängliga objektiva metoden för att mäta fysisk aktivitet under längre tid och i vardagsförhållanden. Tidigare studie har bedömt accelerometern RT3s interna reliabilitet som god till att mäta människors fysiska aktivitet (Reneman, 2010).
I den här studien har vi använt oss av den triaxiala accelerometern RT3.
Accelerometern RT3 mäter all fysisk aktivitet i tre riktningar, samtidigt som den mäter varaktighet och intensiteten på aktiviteten (Powell & Rowlands, 2004). Accelerometern mäter fysisk aktivitet i något som kallas counts. En
”count” representerar intensiteten av fysisk aktivitet under just den specifika tidsperioden och ju högre ”count” desto högre intensitet av den fysiska aktiviteten (Powell & Rowlands, 2004). Accelerometern RT3 beräknar fram en Vector Magnitude (VM) som resultat för den fysiska aktiviteten (beräknas som (x2+y2+z2)0.5)( Rowlands et al. 2004). Accelerometern RT3 är
rekommenderad för användning i studier för att objektivt mäta fysisk aktivitet (Romanzini et al. 2012).
Anledningen till att RT3 valdes är att den har en hög noggrannhet tack vare att den mäter i tre plan samt är känslig för låga nivåer av aktivitet och kan mäta när och hur den totala fysiska aktiviteten fördelats över mätperioden (Rowlands et al. 2004). En generell svaghet med accelerometern är att den inte kan mäta vilken typ av aktivitet som utförts (t.ex. cykling eller simning) (Rowlands et al. 2004).
RT3:an ställdes in på att samla in data i 1 minuts intervall i 21 dagar. En fördel med RT3:an är att den inte har några externa kontrollers som gör det möjligt för personer att manipulera eller ändra inställningar (Rowlands et al.
2004). RT3:ans tillförlitlighet har tidigare visat sig god i studier där man objektivt mätt fysisk aktivitet (Reneman, 2010). Genom att låta deltagarna bära RT3 under 7 dagar så ökar chansen till att få en bättre tillförlitlighet, då bland andra Crouter & Churilla (2006:312) menar att vuxna behöver 3-5 dagar mätning för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt.
4.5 Urval
Genom ett strategiskt urval valdes 37 individer varav 20 arbetade som undersköterskor och 17 som administrativ personal. Inklusionskriterier var att alla deltagare skulle vara anställda på antingen Länsstyrelsen eller Länstinget i Kalmar på minst 34 timmars arbetstid i veckan. Exklusionskriterier var fysisk handikapp och sjukdom. Studiens slutliga bortfallet blev 13 individer vilket motsvarar ca: 35 % av den utvalda populationen.
4.6 Deltagare
Den administrativa personalen arbetade från måndag (ca kl. 8.00 – ca 17.00) till och med fredag. Tiderna varierade dock på grund av flextid. Den administrativa personalen omfattade samhällsplanerare, statsvetare och beteendevetare. Undersköterskorna på Länssjukhuset i Kalmar var främst anställd i två skift. Tidigt skift från 06.45 till 15.30 och sent skift från 13.30 till 21.30. Undersköteskorna arbetade oregelbundna dagar i veckan (dock fem dagars arbetsvecka för båda grupperna).
4.7 Etiska principer
Alla deltagare i undersökningen informerades om studiens syfte och samtycke delgavs skriftligt. Sedan förklarades deltagarnas rätt till att frivilligt bestämma om de ville medverka i studien, att det när som helst kunde avsluta sitt medverkande utan att behöva ange varför, att alla personer som ingick skulle ges konfidentilitet och att alla uppgifter som samlats in enbart kommer användas till forskningsändamål. Studiens arbetsätt ligger i linje med vad vetenskaprådet rekommenderar, där informationskravet, samtycketskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet bör finnas med (Vetenskapsrådet, 2002).
4.8 Databearbetning
Varje deltagares fysiska aktivitetsnivå för arbete/icke arbetsdagar, timmar, vardagar och helger registrerades. Eliasson (2010:15) menar att vid kvantitativa undersökningar bör forskaren försäkra sig om att inmatningen av data är korrekt för att öka reliabiliteten. För att i så hög grad som möjligt försäkra att av data överförts korrekt från accelerometer till dator har vi använt oss av RT3ans dockningsstation BC1. Inför den statistiska bearbetningen sammanställdes data från alla deltagare i programmet Excel.
Varje deltagare blev tilldelad ett ID nummer. Deltagarnas ifyllda
aktivitetsscheman användes för att kunna se deltagarens arbetstider och aktiviteter.
Beräkningar i Excel
• Utifrån deltagarens arbetade timmar, beräknades arbetsdagens totala vector magnitude (VM arbete) fram. Detta gjordes på samtliga deltagare med korrekt ifyllda aktivitetscheman (n=24).
• Därefter räknades ett snitt ut för VM per dag. Det beräknades genom att använda hela dygnets tid, fem över tolv (00.05) till fem i tolv (23.55). av tekniska skäl förlorades 10 min på varje dygn.
• Från VM dag togs arbetsdagens vector magnitude (VM arbete) bort, och fritidens totala vector magnitude (VM fritid) kunde beräknas.
• Deltagarens arbetstid i minuter dividerades med arbetets totala vector magnitude (VM). Vector magnitude per minut (VM/min) kunde därmed åskådliggöras.
• Därefter räknades fritidens vector magnitude i minuter (VM/min) ut.
Detta gjordes genom att ta fritidens totala VM per dag (fritid VM/dag) och dela detta i tiden för fritid i minuter per dag (1440 - arbetstid i minuter).
• Utifrån snittet på dagligt totalt VM och dygnets totala minuter (1440), beräknades det uppmätta medelvärdet dag VM per minut (Dag VM/min).
För varje deltagare beräknades fram (Arbete VM), (Dag VM), (Fritid VM), (Arbete VM/min), (Fritid VM/min) och (Dag VM/min) på en vecka. Data för bortfallna dagar justerades upp genom att deras medelvärde adderades. Data förstärktes och ett medelvärde för grupperna beräknas därefter.
Beräkningar i SPSS
De summerade materialet ifrån Excel lades sedan över i statistikprogrammet Statistical package for the social sciences (SPSS) version 18 där det bearbetades. Ett Shapiro-Wilk test genomfördes för att kontrollera att datan var normalfördelad (P=0,001). Eftersom att datan var normalfördelad valdes ett oberoende T-test för att se om det fanns skillnader för grupperna. Ett oberoende T-test används för att testa om två stickprov skiljer sig signifikant från varandra (Thomas et al. 2005:149). Testet jämförde hur (VM fritid)
förhåller sig till (VM arbete) mellan grupperna. Förhållandet för fritid VM mot arbete VM (frimotarb) beräknades fram genom att dela medelvärdet för Fritid VM i medelvärdet för VM arbete. Ett oberoende T-test användes för att kontrollera om signifikanta skillnader förelåg mellan grupperna var gäller frimotarb.
5 Resultat
5.1 Fysisk aktivitet på arbetet kontra fritiden
Signifikanta skillnader mellan grupperna kunde hittas för daglig fysisk aktivitet (VM dag) och intensitet (VM/min/dag)(P=0,007)(tabell 1.).
Undersköterskorna var 23 % mer fysiskt aktiva i genomsnitt per dag och hade även en 22 % högre intensitet än kontorsarbetarna. Inga signifikanta skillnader kunde upptäckas för varken arbete eller fritid (VM och VM/min)(tabell 1.). Resultatet visar dock att undersköterskorna är 29 % mer fysiskt aktiva och har en 35 % högre intensitet på arbetet i jämförelse med kontorsarbetarna. På fritiden är undersköterskorna i genomsnitt 15 % mer fysiskt aktiva men har endast 1 % högre intensitet i genomsnitt.
Tabell 1: Medelvärdet (M) för total vector magnitude (VM) och intensitet för (VM/min) undersköterskor och kontorsarbetare i Kalmar 2013 var gäller heldagar (dag), arbetstid under en dag (arbete) och fritid (fritid). P-värdet representerar signifikanta nivåer för skillnader mellan grupperna.
VM (M) Undersökteskor Kontorsarbetare P-värde
Dag 347270 282028 0,007 **
Arbete 190687 147052 0,784
Fritid 227670 196848 0,778
VM/min (dag) 240,8 197,1 0,005 **
VM/min (arbete) 390,4 288,1 0,316
VM/min (fritid) 201,3 198,2 0,313
** P<0.01
5.2 Kompensation av fysisk aktivitet
Förhållandet för ”fritid VM” genom ”arbete VM” (kompensationsfaktor) visar på tendenser till en högre kompensation hos kontorsarbetarna (ej signifikant P=0,088)(figur 1.). En högre aktivitet på fritiden i förhållande till arbetet ger ett högre värde medan en lägre aktivitet på fritid ger ett lägre värde. Eftersom att kontorsarbetarna har ett högre värde (1,8) än undersköterskorna (1,2) har de en högre kompensation.
Figur 1: Kompensationsfakorn (förhållandet för fritid genom arbete) hos undersköterskor och kontorsarbetare i Kalmar 2013 (P=0,088).
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2
Kompensationsfaktor
Kontorsarbetare Undersköterskor
6 Diskussion
I följande avsnitt kommer först undersökningsmetoden att diskuteras. Därefter följer en resultatdiskussion där studiens resultat ställs mot tidigare forskning.
Vidare följer avsnitt som validitet, reliabilitet, generaliserbarhet samt framtida forsking.
6.1 Metoddiskussion
Ett alternativ till vår studie hade varit att genomföra en interventionsstudie för att undersöka kompensation av fysisk aktivitet. Fördelen med detta hade varit att vi genom att ändra på människors fysiska aktivitetsnivå t.ex. på arbetet kunnat se om detta ledde till en förändring av den fysiska aktiviteten på fritiden. Detta var inte möjligt på grund av att tidsramen för studien var otillräcklig.
När det gäller stickprovet så var ett slumpvist urval inte möjligt utan att kompromissa urvalsstorleken. Eftersom att studien byggde på frivilligt deltagande är det också möjligt att de som var intresserade av att delta i studien var mer fysiskt aktiva och därför inte nödvändigtvis var representativa för sin population i alla avseenden.
Bortfallet (35 %) kan ha haft påverkan på resultatet. Majoriteten av bortfallen bestod av otillräckligt ifyllda aktivitetsscheman, borttappade accelerometrar, uteslutning på grund av sjukdom och interna accelerometer fel. Det finns ingen anledning att tro att merparten av bortfallen skiljer sig nämnvärt från det övriga stickprovet var gäller individuella egenskaper (då bortfallen nästan uteslutande består av faktorer utanför deltagarnas kontroll). Undantaget för detta är otillräckligt ifyllda aktivitetsscheman och borttappade accelerometrarna där bland annat den individuella ordningssamheten hos deltagarna kan ha påverkat. Det totala bortfallets storlek kan lett till att få signifikanta skillnader kunde visas. Paul et al. (2007) menar att förlust av accelerometerdata och fel, beroende på missplacering, avtagning, tekniska problem eller dylikt, kan leda till signifikanta felbedömningar vid mätningar av fysisk aktivitet. Bortfallet på drygt 35 % berodde nästan uteslutande på ovan nämnda orsaker.
Vid databearbetningen försvann 10 minuter per dygn mellan 23.55 och 00.05 på grund av tekniska skäl. Eftersom att ingen av grupperna arbetade natt samt det faktum att 10 minuter kan ses som en relativt liten del av dygnet (>1%) bör detta inte ha en betydande påverkan på studiens resultat.
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att studera förhållandet mellan fysisk aktivitet på arbete och fritid. Ett intressant fynd var att resultatet visar på tendenser till kompensation av fysisk aktivitet (dock ingen signifikant skillnad, P=0,088).
Dessa tendenser av kompensation ligger i linje med vad Wilkin (2011) har sagt om att fysisk aktivitet på dagen kompenseras med mindre nivåer av aktivitet efteråt. Resultatet visar på att personer med ett mindre fysiskt aktivt arbete har en mer fysiskt aktiv fritid, men inga signifikanta skillnader för detta har kunnat visas. Tidpunkten på året kan ha påverkat resultatet.
Undersökningens mätningar utfördes under vintertid (23/1-8/2 2013). Det kan vara så att kylan och snö ledde till att deltagarna var mindre fysisk aktiva på fritiden (Tucker, 2007). Den begränsade tidsramen för studien kan ha också ha påverkat resultatet. Professor Wilkin (2011) anser att kompensation av fysisk aktivitet kan utvecklas under en längre tid. En brist i studien kan vara att tiden för utförandet inte var tillräcklig för att se signifikanta skillnader för kompensation av fysisk aktivitet. Detta är något som bör ses över för framtida forskning.
Våra aktivitetsscheman har visat tecken på att accelerometrarna inte har använts under hela den vakna tiden. Thorp (2012) menar att detta är ett vanligt förekommande problem i den här typen av studier. Paul et al. (2008) menar att dataförlusten vid accelerometermätningar kan ha en signifikant
betydelse på uppskattningen av aktivitetsgraden och att en timme av dataförlust under dagtid ger en variation på 7-21% av den verkliga fysiska aktiviteten. Det är mycket möjligt att det i större utsträckning gäller dataförlust på fritiden än arbetstiden.
6.3 Generaliserbarhet
Som ett grundläggande konstaterande kan man säga att det är svårt att generalisera resultaten (även de signifikanta) eftersom att studiens strategiska urval inte behöver vara representativa för populationen (Eliasson 2010:50).
Vidare kan man dock tänka att eftersom urvalsprocessen var densamma för båda grupperna var det lika stor chans att intresserade individer skulle förekomma i var och en av grupperna. Därför kan jämförelsen fortfarande vara betydelsefull även om grupperna i sig själva inte behöver vara representativa för sina respektive populationer. Mot grund av att resultaten inte är signifikanta, en högre slumpmässighet på grund av bortfallet och att tidigare forskning inte är enig i frågan om hur vidare activitystat existerar, bedömer vi att resultaten inte kan generaliseras.
6.4 Förslag till framtida forskning
För att kunna bekräfta de tendenser som studien visar på behövs mer forskning under längre tid för ytterligare yrkesgrupper. Det är också möjligt att beteendet för kompensation av fysisk aktivitet är mer komplext och innefattar fler variabler än vad som undersökts i den här studien. Exempel på variabler som tidigare visats betydelsefulla är tid stillasittande (Thorp, 2012) och fysisk, kulturell och social miljö (Reilly, 2011). För att identifiera vilka faktorer som påverkar beteendet och förstå hur dessa faktorer förhåller sig till varandra, eller för att kunna utesluta hypotesen om att ett kompensatoriskt beteende för fysisk aktivitet existerar rekommenderar vi vidare forskning på området.
Slutsats
Inga signifikanta skillnader för om ett mindre fysiskt aktivt arbete kompenseras med en mer fysiskt aktiv fritid kunde visas. Studien visar på signifikanta skillnader av total fysisk aktivitet (VM dag) mellan grupperna.
Undersköterskorna var i genomsnitt 23 % mer fysiskt aktiva per dag i jämförelse mot kontorsarbetarna (P=0,007). Tendenser funna i studien visar på högre kompensation av fysisk aktivitet på fritiden hos kontorsarbetare jämfört med undersköteskor (P=0,088). Eftersom tidigare forsking är oenig i frågan samt att våra huvudsakliga resultat inte är signifikanta blir vår slutsats att det behövs mer forsking på området för att kunna besvara frågan kring kompensatorisk beteende av fysisk aktivitet. Detta är viktigt dels för att se var (arbetsplats eller fritid) åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten bör fokuseras och dels för se om vissa yrkesgrupper bör prioriteras mer än andra.
Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur.
Bouchard, C. Blair, S.N. Haskell. W.L. (2012). Physical Activity and Health. Human Kinetics Publishers, Champaign, IL.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 2. rev. uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. 2. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Thomas, J. R., Nelson, J. K. and Silverman, S. J. 2005. Research methods in physical activity, Champaign, IL: Human Kinetics.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders: Gotab.
Artiklar
Bey, L. & Hamilton, M.T. (2003). Suppression of skeletal muscle lipoprotein lipase activity during physical inactivity: a molecular reason to maintain daily low-intensity activity. September 1, 2003 The Journal of Physiology, 551, 673-682.
Brown, WJ. Miller, YD. & Miller, R. (2003). Sitting time and work patterns as indicators of overweight and obesity in Australian adults. International Journal of Obesity. 27, 1340–1346. doi:10.1038/sj.ijo.0802426.
Caspersen, C J, Powell, KE. & Christenson, GM. (1985). Physical activity, exercise, and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public
Dale D, Corbin CD, Dale, KS. (2000). - Restricting opportunities to be active during school time: do children compensate by increasing physical activity levels after school?
Research Quarterly for Exercise and Sport, v71 n3 p240-48 Sep 2000.
Ekblom-bak, E. (2012). Prolonged bouts of sitting is a metabolic risk factor.
Läkartidningen vol:109 iss:34-35.
Fisher, A, Van Jaarsveld, CH. Llewellyn, CH. & Wardle, J. (2010). Environmental influences on children's physical activity: quantitative estimates using a twin design.
PLoS One. 2010 Apr 21;5(4):e10110. doi: 10.1371/journal.pone.0010110.
Frémeaux, AE. Mallam, KM. Metcalf, BS. Hosking, J. Voss, LD. & Wilkin, TJ. (2011).
The impact of school-time activity on total physical activity: the activitystat hypothesis (EarlyBird 46). International Journal of Obesity 35, 1277-1283 (October 2011) doi:10.1038/ijo.2011.52.
Health Development Agency. (2004). The Effectiveness of Public Health Interventions for Increasing Physical Activity among Adults: A Review of Reviews. Health
Development Agency, London.
Healy, G.N. Dunstan, D.W. Salmon, J. Shaw, J.E. Zimmet, P.Z. & Owen, N. (2008).
Television time and continuous metabolic risk in physically active adults. Med. Sci.
Sports Exerc. 40 (4), 639–645.
Kesaniemi, YK. Danforth, Jr. E. Jensen, MD. Kopelman, PG. Lefebvre, P. & Reeder, BA. (2001). Dose-response issues concerning physical activity and health: an evidence- based symposium. Medicine and Science in Sports and Exercise, 33 (Suppl 6).
Accelerometry in a Large Study of Free-Living Adults. BMC Medical Research Methodology, volym 8, nr 38.
Montoye, H J. Kemper, H.CG. Saris, W. HM. & Washburn, RA. (1996). Measuring Physical Activity and Energy Expenditure. Champaign, IL: Human Kinetics, 1996, s.3
Pitta, F. Troosters, T. Probst, V.S. Spruit, M.A. Decramer, M. & Gosselink, R. (2006).
Quantifying physical activity in daily life with questionnaires and motion sensors in COPD. European Respiratory Journal, volym 27, nr 5, s. 1040-1055.
Powell, S. M. &. Rowlands, AV.(2004). Intermonitor Variability of the RT3 Accelerometer during Typical Physical Activities. Medicine & Science in Sports &
Exercise, 36, 324-330.
Reilly, JJ. (2011). - Can we modulate physical activity in children? International Journal of Obesity 35, 1270-1276 (October 2011) doi:10.1038/ijo.2011.163.
Reneman, M. & Helmus, M. (2010). Interinstrument reliability of the RT3
accelerometer. International Journal of Rehabilitation Research 2010, 33:178–179.
Romanzini, M. Petroski, EL. Ohara, D. Dourado, AC. & Reichert, FF. (2012).
Calibration of ActiGraph GT3X, Actical and RT3 accelerometers in adolescents, European Journal of Sport Science, doi:10.1080/17461391.2012.732614
Rowlands, AV. Thomas, PW. Eston, RG. & Topping, R. (2004). Validation of the RT3 triaxial accelerometer for the assessment of physical activity. Medicine & Science in Sports & Exercise 2004;36(3):518–24.
Rowland, TW. (1998). The biological basis of physical activity. Medicine & Science in
9:128 ISSN 1479-5868.
Tigbe, WW. Lean, ME. & Granat, MH. (2011). A physically active occupation does not result in compensatory inactivity during out-of-work hours. Preventive Medicine Volume 53, Issues 1–2, July–August 2011, Pages 48–52.
Tucker, P. & Gilliland, J. (2007). The effect of season and weather on physical activity:
A systematic review. Public Health, 121, 909-922.
UK Department of Health, Physical Activity, Health Improvement and Prevention, (2004). At Least Five a Week: Evidence on the Impact of Physical Activity and Its Relationship to Health: A Report From the Chief Medical Officer. Department of Health, Great Britain.
Elektroniska källor
Bolin, K., & Lindgren, B. (2006). Fysisk inaktivitet – produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Hämtad 2011-01-23 från
http://www.svensktfriluftsliv.se/media/FYSISKINAKTIVITET1.pdf.
Statens folkhälsoinstitut. (2012). Rekommendationer, aktivitetsnivå och attityder.
http://www.fhi.se/Handbocker/FaR-Individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk- aktivitet/Rekommendationer/
Bilaga A Informationsbrev
Deltagare söks till examensarbete
Hej! Vi är två studenter på Linnéuniversitetet som söker deltagare till vårt examensarbete. Studien går ut på att jämföra stillasittande och fysisk aktivitet under arbetet och fritiden för två grupper. Vår förhoppning är att påbörja undersökningen under vecka 4. Studien kommer sedan att pågå under två veckors tid. Som deltagare kommer du att under en vecka få bära en accelerometer (avancerad stegräknare) som mäter din fysiska aktivitet på arbetet och fritiden. Detta innebär att du kommer att ha på dig räknaren från det att du stiger upp tills dess att du går och lägger dig. Du behöver inte göra något med accelerometern mer än att bära den. När du ska bära accelerometern så placeras dosan bäst på ett bälte vid midjan på höger sida.
Accelerometern påverkar inte ditt dagliga liv förutom att den bör tas av vid duschning och vattenaktiviteter.
Till vårt arbete söker vi vuxna individer. Det finns inga krav på ditt fysiska tillstånd utan alla är välkomna att delta. Du som deltagare kan utan förklaring när som helst under studien avbryta ditt deltagande. All data vi får in från dig som deltagare kommer kodas och behandlas konfidentiellt. Den insamlade informationen kommer ligga till grund för ett examensarbete på kandidatnivå vid institutionen för idrottsvetenskap.
Mer om studien
Man har tidigare funnit att barn kompenserar mer fysisk aktivitet i skolan med mer inaktivitet på fritiden. Vi vill med den här studien undersöka om detsamma gäller för vuxna dvs. om personer med ett fysiskt inaktivt arbete kompenserar bristen på fysisk aktivitet en mer fysisk fritid. Detta är viktigt dels för att se var (arbete eller fritid) åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittande bör fokuseras och dels för se om vissa yrkesgrupper bör prioriteras mer än andra.
Jag deltar frivilligt i studien
Namn______________________________
Kontaktinformation
Sebastian Edin Henrik Forsberg
se222bu@student.lnu.se hf22cq@student.lnu.se
I detta schema fyller ni i vilka tider ni arbetar samt när ni tar på och av er stegräknarna. Om ni vill kan ni också fylla i om det hänt något speciellt som påverkat er fysiska aktivitet under dagen, under övrig notering.
Namn:_______________
Nummer på räknare:____
ID nummer:__________
Dag Sätter på
räknaren
Börjar arbetet
Slutar arbetet
Tar av räknaren
Övrig notering Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
