För att kunna bekräfta de tendenser som studien visar på behövs mer forskning under längre tid för ytterligare yrkesgrupper. Det är också möjligt att beteendet för kompensation av fysisk aktivitet är mer komplext och innefattar fler variabler än vad som undersökts i den här studien. Exempel på variabler som tidigare visats betydelsefulla är tid stillasittande (Thorp, 2012) och fysisk, kulturell och social miljö (Reilly, 2011). För att identifiera vilka faktorer som påverkar beteendet och förstå hur dessa faktorer förhåller sig till varandra, eller för att kunna utesluta hypotesen om att ett kompensatoriskt beteende för fysisk aktivitet existerar rekommenderar vi vidare forskning på området.
Slutsats
Inga signifikanta skillnader för om ett mindre fysiskt aktivt arbete kompenseras med en mer fysiskt aktiv fritid kunde visas. Studien visar på signifikanta skillnader av total fysisk aktivitet (VM dag) mellan grupperna.
Undersköterskorna var i genomsnitt 23 % mer fysiskt aktiva per dag i jämförelse mot kontorsarbetarna (P=0,007). Tendenser funna i studien visar på högre kompensation av fysisk aktivitet på fritiden hos kontorsarbetare jämfört med undersköteskor (P=0,088). Eftersom tidigare forsking är oenig i frågan samt att våra huvudsakliga resultat inte är signifikanta blir vår slutsats att det behövs mer forsking på området för att kunna besvara frågan kring kompensatorisk beteende av fysisk aktivitet. Detta är viktigt dels för att se var (arbetsplats eller fritid) åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten bör fokuseras och dels för se om vissa yrkesgrupper bör prioriteras mer än andra.
Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur.
Bouchard, C. Blair, S.N. Haskell. W.L. (2012). Physical Activity and Health. Human Kinetics Publishers, Champaign, IL.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 2. rev. uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. 2. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Thomas, J. R., Nelson, J. K. and Silverman, S. J. 2005. Research methods in physical activity, Champaign, IL: Human Kinetics.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders: Gotab.
Artiklar
Bey, L. & Hamilton, M.T. (2003). Suppression of skeletal muscle lipoprotein lipase activity during physical inactivity: a molecular reason to maintain daily low-intensity activity. September 1, 2003 The Journal of Physiology, 551, 673-682.
Brown, WJ. Miller, YD. & Miller, R. (2003). Sitting time and work patterns as indicators of overweight and obesity in Australian adults. International Journal of Obesity. 27, 1340–1346. doi:10.1038/sj.ijo.0802426.
Caspersen, C J, Powell, KE. & Christenson, GM. (1985). Physical activity, exercise, and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public
Dale D, Corbin CD, Dale, KS. (2000). - Restricting opportunities to be active during school time: do children compensate by increasing physical activity levels after school?
Research Quarterly for Exercise and Sport, v71 n3 p240-48 Sep 2000.
Ekblom-bak, E. (2012). Prolonged bouts of sitting is a metabolic risk factor.
Läkartidningen vol:109 iss:34-35.
Fisher, A, Van Jaarsveld, CH. Llewellyn, CH. & Wardle, J. (2010). Environmental influences on children's physical activity: quantitative estimates using a twin design.
PLoS One. 2010 Apr 21;5(4):e10110. doi: 10.1371/journal.pone.0010110.
Frémeaux, AE. Mallam, KM. Metcalf, BS. Hosking, J. Voss, LD. & Wilkin, TJ. (2011).
The impact of school-time activity on total physical activity: the activitystat hypothesis (EarlyBird 46). International Journal of Obesity 35, 1277-1283 (October 2011) doi:10.1038/ijo.2011.52.
Health Development Agency. (2004). The Effectiveness of Public Health Interventions for Increasing Physical Activity among Adults: A Review of Reviews. Health
Development Agency, London.
Healy, G.N. Dunstan, D.W. Salmon, J. Shaw, J.E. Zimmet, P.Z. & Owen, N. (2008).
Television time and continuous metabolic risk in physically active adults. Med. Sci.
Sports Exerc. 40 (4), 639–645.
Kesaniemi, YK. Danforth, Jr. E. Jensen, MD. Kopelman, PG. Lefebvre, P. & Reeder, BA. (2001). Dose-response issues concerning physical activity and health: an evidence-based symposium. Medicine and Science in Sports and Exercise, 33 (Suppl 6).
Accelerometry in a Large Study of Free-Living Adults. BMC Medical Research Methodology, volym 8, nr 38.
Montoye, H J. Kemper, H.CG. Saris, W. HM. & Washburn, RA. (1996). Measuring Physical Activity and Energy Expenditure. Champaign, IL: Human Kinetics, 1996, s.3
Pitta, F. Troosters, T. Probst, V.S. Spruit, M.A. Decramer, M. & Gosselink, R. (2006).
Quantifying physical activity in daily life with questionnaires and motion sensors in COPD. European Respiratory Journal, volym 27, nr 5, s. 1040-1055.
Powell, S. M. &. Rowlands, AV.(2004). Intermonitor Variability of the RT3 Accelerometer during Typical Physical Activities. Medicine & Science in Sports &
Exercise, 36, 324-330.
Reilly, JJ. (2011). - Can we modulate physical activity in children? International Journal of Obesity 35, 1270-1276 (October 2011) doi:10.1038/ijo.2011.163.
Reneman, M. & Helmus, M. (2010). Interinstrument reliability of the RT3
accelerometer. International Journal of Rehabilitation Research 2010, 33:178–179.
Romanzini, M. Petroski, EL. Ohara, D. Dourado, AC. & Reichert, FF. (2012).
Calibration of ActiGraph GT3X, Actical and RT3 accelerometers in adolescents, European Journal of Sport Science, doi:10.1080/17461391.2012.732614
Rowlands, AV. Thomas, PW. Eston, RG. & Topping, R. (2004). Validation of the RT3 triaxial accelerometer for the assessment of physical activity. Medicine & Science in Sports & Exercise 2004;36(3):518–24.
Rowland, TW. (1998). The biological basis of physical activity. Medicine & Science in
9:128 ISSN 1479-5868.
Tigbe, WW. Lean, ME. & Granat, MH. (2011). A physically active occupation does not result in compensatory inactivity during out-of-work hours. Preventive Medicine Volume 53, Issues 1–2, July–August 2011, Pages 48–52.
Tucker, P. & Gilliland, J. (2007). The effect of season and weather on physical activity:
A systematic review. Public Health, 121, 909-922.
UK Department of Health, Physical Activity, Health Improvement and Prevention, (2004). At Least Five a Week: Evidence on the Impact of Physical Activity and Its Relationship to Health: A Report From the Chief Medical Officer. Department of Health, Great Britain.
Elektroniska källor
Bolin, K., & Lindgren, B. (2006). Fysisk inaktivitet – produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Hämtad 2011-01-23 från
http://www.svensktfriluftsliv.se/media/FYSISKINAKTIVITET1.pdf.
Statens folkhälsoinstitut. (2012). Rekommendationer, aktivitetsnivå och attityder.
http://www.fhi.se/Handbocker/FaR-Individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet/Rekommendationer/