Institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap
Bra mat på äldre dar
En litteraturstudie om äldre patienters måltidsupplevelser.
Författare Edvin Sjöberg
Handledare Anja Saletti
Examensarbete i omvårdnad 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2021
Examinator
Leif Eriksson
SAMMANFATTNING
Att förebygga ohälsa och att stärka det friska är centralt för att stödja ett hälsosamt åldrande.
Missnöjdhet med måltidsupplevelsen är en bidragande orsak till lågt näringsintag, något som i sin tur är en riskfaktor för undernäring. För att kompensera för nedsatt aptit och matlust är det viktigt att måltidsupplevelsen upplevs bra.
Syftet med studien är att undersöka hur boende inom vård- och omsorgsboende beskriver sin måltidsupplevelse.
För att besvara syftet användes en litteraturstudie av kvalitativ ansats med deskriptiv design där sju studier från Australien, England, Kanada, Spanien, Sverige, USA och Wales kvalitetsgranskades och analyserades.
Resultatet från studien kan sammanfattas i tre huvudteman; självbestämmande, identitet och social gemenskap. Resultatet visar att de boende själva vill vara med och utforma sin måltidssituation. De flesta boende upplever det positivt att äta och umgås med andra. Det sociala samspelet under måltiderna ger möjlighet för sociala relationer och en känsla av vardaglighet och normalitet. De tillfrågade önskade att få behålla sin individualitet och bli behandlade som enskilda personer med individuella preferenser. Ett personcentrerat arbetssätt kan förbättra både nutritionsstatus och måltidsupplevelsen samt stärka de boendes egenvårdsförmåga och självbestämmande. Det i sin tur kan leda till friskare individer med högre livskvalité.
Nyckelord
Måltidsupplevelse, nutrition, välbefinnande, geriatrik, egenvård
ABSTRACT
Health promotion and disease prevention are central in supporting healthy aging.
Dissatisfaction with the meal experience is a contributing factor to low nutritional intake, which in turn is a risk factor for malnutrition. To compensate for decreased appetite and promote healthy eating habits it is important with a good meal experience.
The purpose of this literature study was to investigate how residents and staff in care and nursing homes over the age of 65 described the meal experience.
To answer the purpose, a literature study of qualitative approach with a descriptive design was used. Seven studies from Australia, England, Canada, Spain, Sweden, USA and Wales were first quality reviewed and then analyzed.
The results from the study can be summarized in three main themes: self-determination, identity and social community. The results shows that the residents want to be involved in designing their own meal situation. Most residents would like to eat and socialize with others during mealtimes. Social interactions during the meals provides the opportunity for social relationships and a feeling of normality. The residents wanted to maintain their individuality and to be treated as individuals with individual preferences. A person-centered approach can improve both nutritional status and the meal experience, as well as strengthen the residents' self-care ability and self-determination. This in turn can lead to healthier individuals with a higher quality of life.
Keywords
Mealtime experience, nutrition, wellbeing, geriatrics, self-care
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING... 1
Nyckelord ... 1
ABSTRACT ... 2
Keywords ... 2
INTRODUKTION ... 5
Den åldrande befolkningen ... 5
Måltidsupplevelsen ... 5
Folkhälsan ... 6
Sjuksköterskans roll ... 7
Teoretisk referensram ... 7
• Teorin om egenvård ... 7
• Teorin om egenvårdsbrist ... 7
• Teorin om omvårdnadssystem ... 7
Problemformulering ... 8
Syfte ... 8
METOD ... 8
Design ... 8
Sökstrategi... 8
Tabell 1. Sökord och utfall vid litteratursökning ... 10
BEARBETNING OCH ANALYS ... 11
Kvalitetsanalys ... 11
Resultatanalys ... 11
Forskningsetiska överväganden ... 12
RESULTAT ... 12
Tabell 2. Teman och subteman ... 12
Självbestämmande ... 12
Valfrihet ... 13
Autonomi ... 13
Social gemenskap... 14
Måltiden som social samvaro... 14
Identitet ... 15
Kulturell bakgrund ... 15
Preferenser ... 15
Individualism och kollektivism... 16
DISKUSSION ... 16
Resultatdiskussion... 16
Metoddiskussion ... 19
Slutsats ... 21
REFERENSER ... 22
BILAGOR ... 26
Bilaga 1. Checklista för kvalitativa artiklar (redigerad) ... 26
Bilaga 2. Översikt av inkluderade studier ... 27
Tabell 3. Inkluderade studier ... 27
5
INTRODUKTION
Mat och dryck är livsviktigt för oss människor. Utifrån ett fysiologiskt perspektiv så tillgodoser mat och dryck vårt behov av näring och vätska vilket ger våra celler bränsle för att kunna skapa energi. Maten vi äter är sammansatt av en mängd näringsämnen (Andersson, 2013).
Kombinationen av olika ämnen i mat och dryck kan sedan varieras på ett oändligt antal sätt beroende på faktorer som kosthållning, diet och personliga preferenser (Andersson & Nilsson, 2013). Mat är dock inte bara ett livsnödvändigt sätt att tillgodose sig näringsämnen. Sett från ett socialt och kulturellt perspektiv så skapar måltider och ätandet förutsättningar för gemenskap och tillhörighet. Mat och måltider kan också vara kulturbärare (Criss et al., 2020).
Regler och ritualer kring normer och värderingar kopplade till mat och måltider är ofta en integrerad del av den kultur som en individ växer upp i och formas av. Matvanor grundläggs tidigt och omformas sedan genom hela livet (Fjellström, 2013).
Den åldrande befolkningen
I Sverige ökar andelen äldre och allt fler lever till en hög ålder (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2014). Lägre födelsetal än tidigare och en längre förväntad livslängd förändrar hur befolkningsunderlaget kommer vara strukturerat. En konsekvens kommer sannolikt att bli en övergång mot en äldre befolkning (Pellmer, Wramner & Wramner, 2012). I takt med att populationen blir allt äldre ställs det högre krav på sjukvårdens resurser (Eurostat, 2020). Enligt en sammanställning från SBU (2014) så är ca 20% av Sveriges totala befolkning i dagsläget 65 år eller äldre. Om ett decennium räknar SBU med att ca en fjärdedel av befolkningen kommer att vara över 65 år. Med högre ålder ökar risken för att drabbas av nutritionsrelaterade problem som undernäring, dehydrering, övervikt och fetma. Studier visar att 20-50% av de äldre på institution är undernärda (Kirkevold et al., 2010). Undernäring ökar risken för sjukdom, sår och fallolyckor men minskar också den äldres individens förmåga att klara sig själv. Det i sin tur medför nedsatt livskvalitet och stora kostnader för samhället (Kirkevold et al., 2010).
Måltidsupplevelsen
Att förebygga ohälsa och att stärka det friska är centralt för att stödja ett hälsosamt åldrande (Johannson, 2019). Aptit och matglädje är viktigt för såväl friska som sjuka äldre i alla delar av samhället. Att främja matglädje bör prioriteras inom det geriatriska arbetet för att påverka
6
upplevelsen av livskvalité positivt (Skinnars Josefsson, 2018). Missnöjdhet med måltidsupplevelsen är en bidragande orsak till lågt näringsintag, något som i sin tur är en riskfaktor för undernäring (Skinnars Josefsson, 2018). Nedsatt aptit kan bero på somatiska bekymmer som sväljningssvårigheter eller kakexi men kan även bero på negativa upplevelser av måltidssituationen (Kirkevold et al., 2010). Brist på flexibilitet gällande tider för måltider, brist på valmöjligheter, oaptitliga måltidsalternativ och utebliven socialisation vid måltiden kan också påverka aptiten och i förlängningen näringsstatusen negativt (Agarwal, Miller, Yaxley
& Isenring, 2013). Även symptom av olika slag som muntorrhet, tugg- och sväljsvårigheter, motoriska och fysiologiska störningar, ändrade mättnadssignaler och nedsatt smak- och luktsinne kan påverka aptiten negativt (Johannson, 2019).
För att kompensera för nedsatt aptit och matlust behöver måltidsupplevelsen förbättras för äldre patienter, speciellt på vård- och omsorgsboenden. Förbättringar i kontextuella faktorer runt måltidsmiljön leder till signifikant ökat matintag (Edwards & Gustafsson, 2008).
Måltidsupplevelsen har stor betydelse för livskvalitén hos äldre. Många äldre på vård- och omsorgsboenden känner sig maktlösa och saknar valmöjligheter som rör måltider och platsen där måltiderna intas (Kirkevold et al., 2010). Många boenden efterfrågade mer aptitligare alternativ, större variation och utbud, lugnare miljö och att deras matpreferenser respekterades (Johannson, 2019).
Folkhälsan
Goda matvanor ingår som en del av de nationella målområdena för arbetet med att förbättra folkhälsan. Riksdagens beslut om nationella folkhälsomål från 2003 föregicks av omfattande politiska utredningsarbeten och expertutlåtanden från Nationella folkhälsokommittén (Riksdagen, 2002). Det övergripande målet var att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det poängteras specifikt att den rådande ojämlikheten i hälsa mellan olika grupper i samhället måste motverkas och att specifikt äldres förutsättningar att på lika villkor utveckla och bibehålla en god hälsa särskilt borde uppmärksammas. I målområde 10, matvanor och livsmedel, poängteras att goda matvanor är en förutsättning för en god hälsoutveckling i hela befolkningen (Riksdagen, 2002).
7 Sjuksköterskans roll
Till sjuksköterskans ansvarsområde hör att vårdtagaren tillgodoser sig den kost och nutrition som är ordinerad eller rekommenderad. Detta innebär att kunna uppskatta energibehov och intag, bedöma och utvärdera ätsvårigheter, genomföra nutritionsbehandlingar, förbättra arbetsrutiner kring måltider på arbetsplatser och följa upp i vårdkedjan i form av dokumentation och insatta åtgärder (Skolin, 2014).
Teoretisk referensram
Dorothea Orem var en amerikansk sjuksköterska, teoretiker och pedagog som utvecklade Teorin om egenvårdsbalans. Orem föddes 1914 i USA och publicerade mellan 1959 and 2001 det material som kom att ligga till grund för hennes omvårdnadsteori gällande egenvård. Detta centrala begrepp egenvård (på engelska; self care) definieras som individens behov och förmåga till att vårda sig själv. Sjuksköterskans skyldighet och mål är att identifiera och utveckla patientens förmåga till egenvård (Polit & Beck, 2012).
Orems teori om egenvård utgår enligt Hartweg och Fleck (2010) från tre centrala teoretiska begrepp:
• Teorin om egenvård tar sitt avstamp i individens kapacitet att vårda sig själv. Förmågan till egenvård är avhängigt ett flertal faktorer, exempelvis utbildning, ålder, kön, livsstil, bakomliggande sjukdomar, social kontext och familjesituation. En adekvat egenvårdsförmåga innebär ofta en bra hälsa och skapar förutsättningar för att själv påverka och förändra.
• Teorin om egenvårdsbrist handlar om begränsningar som hindrar en individ att vårda sig själv. Dessa kan vara orsakade av yttre och inre faktorer. En inre faktor kan exempelvis vara individens ålder och en yttre faktor kan vara boendesituationen.
Begränsningen kan vara permanent eller temporär.
• Teorin om omvårdnadssystem fokuserar på relationen mellan omvårdnadspersonal och vårdtagare. Denna relation utnyttjar sjuksköterskans kompetens för att identifiera en obalans mellan patientens förmåga till egenvård och de behov som patientens har (Wiklund Gustin & Lindwall, 2018).
Orems omvårdnadsteori omfattar också sjuksköterskans förmåga och kliniska kompetens att identifiera och sätta in omvårdnadsåtgärder när patientens egen förmåga sviktar. Att det är
8
individens självbestämmande och förmåga till egenvård som styr behovet av omvårdnadsåtgärder innebär ett ökat välmående och en upplevelse av förbättrad livskvalitet (Hartweg & Fleck, 2010).
Problemformulering
Undernäring är ett av de största och vanligaste problemen hos äldre patienter. Måltiden och i förlängningen en god näringsstatus är en del av ett komplext förebyggande arbete för att upprätthålla god hälsa och välbefinnande i en allt äldre population. 2021 beräknas en femtedel av befolkningen att vara över 65 år. Studier visar att 20-50% av de äldre på institution är undernärda. Det kan alltså röra sig om en miljon individer enbart i Sverige som är drabbade av undernäring. I takt med att populationen blir allt äldre ställs det högre krav på sjukvårdens resurser.
Att främja goda måltidsupplevelser skapar förutsättningar för ökad aptit vilket motverkar undernäring. Denna studie kan ge en ökad förståelse för hur äldre individer upplever och beskriver sin måltidsupplevelse på särskilda boenden och vad de efterfrågar för att uppleva måltiden positivt.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur boende inom vård- och omsorgsboende beskriver sin måltidsupplevelse.
METOD
Design
För att besvara syftet användes en litteraturstudie av kvalitativ ansats med deskriptiv design.
Genom att göra en litteraturöversikt kan en översikt av ett omvårdnadsrelaterat område genereras utifrån ett systematisk val av texter som kvalitetsgranskas och analyseras (Friberg, 2014).
Sökstrategi
Artiklarna som inkluderades i studien söktes via PubMed och CINAHL, databaser som lämpar sig för forskning inom omvårdnadsvetenskap. Svensk MeSH användes för att identifiera
9
användbara sökord. Sökningen begränsades till artiklar som publicerades mellan 2001-2021, var skrivna på svenska eller engelska samt fanns att tillgå i fulltext via Uppsala Universitets bibliotekstjänster samt svarade mot syftet.
Sökord togs fram med hjälp av Svensk MeSH. De sökord som användes för databassökningen var nursing home, food, mealtime, experience och geriatrics. Sökorden kombinerades med den booleska operatorn AND i olika konfigurationer. Trunkering användes för att söka på ordstammen med alla olika möjliga ändelser.
Inklusionskriterier för databassökningen var artiklar av kvalitativ ansats, publicerade mellan 2001-2021, skrivna på svenska eller engelska samt som behandlade ämnesområdet måltidsupplevelse och nutrition hos äldre. Eftersom studien fokuserade på den boendes upplevelse inkluderades huvudsakligen artiklar av kvalitativ ansats. För att begränsa antalet sökträffar exkluderades patienter under åldern 65 år från studien. Artiklar som var skrivna på andra språk än svenska och engelska exkluderas från studien. Artiklar som saknade etiskt godkännande samt bedömdes ha låg kvalité enligt vald granskningsmall exkluderades från litteraturstudien.
Databassökningen genererade ett stort antal artiklar. Ett första urval gjordes genom att läsa artiklarnas titlar. Sedan lästes abstract om artiklarna verkade vara relevanta för syftet. De artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna samt svarade mot syftet lästes sedan i fulltext.
Totalt genererade databassökningen 467 artiklar i Pubmed och 194 artiklar i Cinahl, inklusive artiklar som återkom i flera sökningar. Av dessa 661 artiklar lästes 174 abstract. Av dessa i sin tur lästes 66 artiklar i fulltext, 52 selekterades bort då de inte svarade mot syftet eller urvalskriterierna. Totalt 11 artiklar kvalitetsgranskades.
Sökord som användes vid litteratursökningarna samt utvalda artiklar redovisas i tabell 1 respektive bilaga 4.
10 Tabell 1. Sökord och utfall vid litteratursökning
Datum Databas Sökord Utfall Läst
abstract
Lästa artiklar
Utvalda artiklar 2021-
04-04
PubMed nursing home AND mealtime (Filters applied: Aged: 65+
years, from 2001-2021)
269 35 22 2
2021- 04-04
PubMed nursing home AND food AND experience
(Filters applied: Full text, English, Swedish, Aged: 65+
years, from 2001 - 2021)
70 45 12 3
2021- 04-04
PubMed nursing home AND mealtime AND experience
(Filters applied: Full text, English, Swedish, Aged: 65+
years, from 2001 - 2021)
44 30 22 5
2021- 04-04
PubMed nursing home AND mealtime AND geriatrics
(Filters applied: Full text, Humans, English, Swedish, Aged: 65+ years, from 2001 - 2021)
84 24 - -
2021- 04-02
Cinahl nursing home AND food (Filters applied: Linked Full Text, Published Date:
20000101-20211231, aged: 65+
years)
154 15 - -
2021- 04-04
Cinahl nursing home AND mealtime (Filters applied: Linked Full Text, Published Date:
20000101-20211231, aged: 65+
years)
40 25 10 1
11
BEARBETNING OCH ANALYS
Kvalitetsanalys
Kvalitetsanalysen av de utvalda artiklarna utfördes med hjälp av en redigerad granskningsmall av Forsberg och Wengström (2008). Forsberg och Wengströms checklista för kvalitativa artiklar innehåller fem kategorier med ett antal fritextfrågor samt ja- och nej-frågor. De fem kategorierna är syftet med studien, undersökningsgrupp, metod för datainsamling, dataanalys samt utvärdering. Forsberg och Wengströms checklista för kvalitativa artiklar är bifogad, se bilaga 1. För att underlätta granskningen av artiklarna infördes en poängskala utifrån granskningsmallens innehåll. Artiklarna fick en poäng för varje ja och noll poäng om de inte uppfyllde kriteriet för granskningsmallens fråga. Den högsta poängsumman en artikel kunde få var 20 poäng. 0-9 poäng bedömdes som låg kvalité, 10-15 bedömdes som medelhög kvalité och 16-20 bedömdes som hög kvalité. De utvalda artiklarna från databassökningen granskades enligt checklistan och betygssattes sedan till hög, medelhög eller låg kvalitet. Enbart artiklar av hög och medelhög kvalité ingick i studien. Av totalt 11 artiklar som kvalitetsgranskades uppfyllde fyra artiklar inte kriterierna för att vara kvar i litteraturstudien. Därför inkluderades slutligen 7 artiklar i litteraturstudien.
Resultatanalys
De utvalda artiklarna sammanställdes, analyserades och tolkades i en beskrivande metasyntes i fem steg. I den första fasen läses studien i sin helhet med fokus på studiens resultat. I den andra fasen identifierades nyckelfynd i varje studies resultat. I den tredje fasen utfördes en schematisk översikt över studiens resultat för att hitta teman och subteman. I den fjärde fasen identifierades likheter och skillnader mellan de olika studiernas resultat som sedan grupperades till nya teman. I den femte fasen sammanställdes resultaten och presenterades i form av en text med övergripande teman som är relevanta till litteraturstudiens syfte (Friberg, 2014).
Analyserade artiklar sammanställdes i en schematisk översikt som presenterades i en tabell (Tabell 3). I tabellen angavs författare, årtal och land, titel, syfte och metod, deltagare samt en sammanfattning av resultatet.
12 Forskningsetiska överväganden
Samtliga artiklar och studier som inkluderades i litteraturstudien är forskningsetiskt granskade eller har fört ett tydligt etiskt resonemang. Artiklar som inkluderades i litteraturstudien kommer att redovisas öppet och resultat kommer att presenteras och granskas med samma instrument på ett objektivt och likvärdigt sätt (Vetenskapsrådet, 2017).
RESULTAT
Litteraturöversikten innehöll tio kvalitativa originalartiklar som svarade på syftet och som alla höll hög kvalité utifrån granskningsprotokollet. Studier var utförda i Australien, England, Kanada, Spanien, Sverige, USA och Wales. Totalt omfattar studierna 160 deltagare från 31 vård- och omsorgsboenden.
Resultatet från litteraturstudien presenteras utifrån tre huvudteman som framkom efter dataanalysen; självbestämmande, social gemenskap och identitet. Dessa tre huvudteman har sedan analyserats och kategoriserats i ytterligare sex subteman. Teman och subteman framgår av tabell 2.
Tabell 2. Teman och subteman
TEMAN SUBTEMAN
Självbestämmande Valfrihet
Autonomi
Social Gemenskap Måltiden som social samvaro
Identitet Kulturell bakgrund
Preferenser
Individualism och kollektivism Självbestämmande
Temat självbestämmande handlade om viljan från de boende att själva vara med och påverka sin måltidssituation.
13 Valfrihet
Möjligheten att själva kunna anpassa sin måltidssituation upplevdes som en viktig faktor för de boende. När boende tillfrågades så var möjligheten att välja sitt måltidssällskap, en varierad meny med gott om alternativ samt möjlighet att själva bestämma tid och plats för sina måltider högt rankade på prioriteringsordningen (Shune & Linville, 2019; West, Ouellet & Ouellette, 2003). Särskilt hindret att inte själva kunna välja sitt måltidssällskap påverkade de boendes möjligheter att etablera och utveckla sociala relationer med andra (Watkins, Goodwin, Abbott, Hall & Tarrant, 2017). Begränsningar i schemat när måltider serverades uppmärksammades också som en negativ faktor som påverkade valfriheten för de boende som ville äta på andra tider (Wang et al., 2020). Trots att en varierad meny rankades högt av de boende så var det få som upplevde att det genomfördes på ett adekvat sätt (West et al., 2003). Att presentera valmöjligheter både för menyalternativ, vilken mat som serveras och alternativ kring måltidsplaneringen upplevdes som en viktig del i ett långsiktigt arbete för att stärka nutritionsstatusen och för att förbättra livskvalitén för de boende (West et al., 2003).
Organisationen påverkade i stor utsträckning vilka valmöjligheter och vilket inflytande de boende hade på sin måltidssituation (Sydner & Fjellstrom, 2005). Det fanns en diskrepans mellan vad de boende efterfrågade och vad personalen upplevde som viktigt att tillgodose. Att tillgodose allas individuella preferenser i samband med måltider upplevdes som svårt utifrån ett arbetsperspektiv (Watkins et al., 2017) och många av de boende undvek att be om påfyllning på maten, efterfråga andra alternativ eller be om hjälp eftersom det skulle påverka personalens arbetsbelastning (Wang et al., 2020).
Trots detta fanns det en generell acceptans bland de boende att individuella valmöjligheter kopplade till måltidssituationen var begränsade av praktiska skäl (Watkins et al., 2017).
Autonomi
Känslan av oberoende och självbestämmanderätt i frågor och beslut kring måltidssituationen var viktigt för de boende. Det fanns ett positivt samband mellan autonomi i samband med måltider och livskvalité för äldre individer (Watkins et al., 2017). När detta självbestämmande inskränktes eller uteblev påverkades känslan av kontroll, livskvalité och maktlöshet (Palacios- Ceña et al., 2013; Sydner & Fjellstrom, 2005). Förutom själva måltiden och ätandet så upplevdes mat som intimt förknippat med andra vardagliga arbetsuppgifter som att handla, tillbereda och laga mat, disk och städning (Palacios-Ceña et al., 2013). När vårdpersonalen
14
kontinuerligt fattade beslut kring måltidssituationen för de boendes räkning underminerades deras autonomi och det försvårade i sin tur omställningen till ett liv på vårdboende (Watkins et al., 2017). I samband med flytten till ett särskilt boende förändrades individernas relation med hushållsarbete, mat och måltider när ansvaret för detta flyttades över till en vårdgivare. Denna förskjutning av ansvar förvandlade äldre individer från aktiva konsumenter som var vana att fatta egna beslut till mer passiva konsumenter av de tjänster som erbjöds dem (Sydner &
Fjellstrom, 2005). En del boende hade resignerat inför sin nya situation och lärt sig att acceptera sin nya roll som en mer passiv mottagare av vård, något som i förlängningen påverkade livskvalitén negativt (Watkins et al., 2017; West et al., 2003). Ett större självbestämmande och inflytande över den egna vardagen gav de boende en ökad känsla av kontroll över sitt ätande och skapade i förlängningen en bättre måltidsupplevelse (Watkins et al., 2017).
Social gemenskap
Temat social gemenskap sammanfattas de boendes erfarenheter kring gemensamma måltider, samhörighet med andra boende och vårdgivare samt begränsningar som påverkar känslan av normalitet och kontroll.
Måltiden som social samvaro
Att äta tillsammans med andra personer var något som uppskattades och efterfrågades av de boende (Watkins et al., 2017; Philpin, Merrell, Warring, Gregory & Hobby, 2011; Shune &
Linville, 2019). Den sociala interaktionen mellan individer som delade en gemensam måltidsupplevelse lade både grunden för emotionella och sociala relationer (Watkins et al., 2017; Shune & Linville, 2019) men gav även möjlighet för konversation, sällskap och en känsla av normalitet (Philpin et al., 2011; Shune & Linville, 2019). Måltidssituationen sågs som den viktigaste tiden under dagen att etablera, bibehålla och vårda relationer med andra individer på det gemensamma boendet och för många var rutinerna och familjäriteten med måltidsstrukturen under dagen något man uppskattade (Watkins et al., 2017; Shune & Linville, 2019). Det var även viktigt att måltiderna behandlades som en social och trivsam stund på dagen och inte blev för inriktad på medicinska och nutritionsmässiga aspekter av ätandet (Shune & Linville, 2019). Gemensamma måltider och att själv ha möjlighet att välja med vem man dela måltiden med var en faktor som skattades högt av de boende. En majoritet av de tillfrågade valde att äta tillsammans med andra (Philpin et al., 2011) även om valmöjligheten att kunna äta på egen hand om man kände för det också var högt skattad (Shune & Linville,
15
2019). En studie visade dock att sociala aspekter som möjligheten att byta bordsplacering i matsalen och möjlighet att äta själv inte var speciellt högt prioriterat (West et al., 2003). Att äta tillsammans och ingå i ett socialt sammanhang förbättrade de boendes livskvalité och innebar en förbättring av den psykiska och fysiska hälsan samt en minskad viktnedgång över tid (Watkins et al., 2017).
Identitet
Temat personlig identitet handlade om hur de boende upplevde att måltidssituationen var en integrerad del av deras personlighet och livsberättelse. När kontrollen över vardagen försvagades påverkades också självkänslan, livskvalitén och känslan av delaktighet.
Kulturell bakgrund
Mat och måltider var för många boende intimt förknippade med minnen från en tidigare livsberättelse och kulturell identitet. Genom att vårdboendet serverade traditionella maträtter och uppmärksammade traditionella högtider stärktes de boendes band till sina egna minnen och sin kulturella bakgrund (Palacios-Ceña et al., 2013; Philpin et al., 2011). När omsorgspersonalen aktivt arbetade med att försöka tillgodose de boendes önskemål om traditionella maträtter ökade det både välbefinnandet och livskvalitén (Wang et al., 2020).
Traditionell kost och måltider påminde också de boende om hur deras liv var innan flytten till vårdhemmet, skapade dialog och samtal mellan boende och personal samt etablerade en känsla av normalitet i en ny livssituation (Philpin et al., 2011; Watkins et al., 2017).
Preferenser
Vanor och dagliga rutiner hade en stor inverkan på de boendes upplevelse av måltidssituationen och i förlängningen hur de upplevde sin tillvaro på vårdhemmet. Många av de boendes rutiner hade etablerats över ett långt liv och i samband med flytten till ett vårdboende fanns det en önskan om att fortsätta leva som man alltid hade gjort (Watkins et al., 2017). Trots detta önskemål så var det inte alltid omsorgspersonalen hade möjlighet att tillgodose dessa behov, brist på personal och tid uppgavs som två anledningar. Särskilt utsatta var boende med annan kulturell bakgrund (Wang et al., 2020). I en studie fick vårdboendets måltidsalternativ och möjlighet till anpassning sämsta betyg. I samma studie skattades anpassning till personliga preferenser som mycket viktigt för de tillfrågade (West et al., 2003). I de fall där
16
omsorgspersonalen kunde tillgodose de boendes personliga preferenser såg man både att de åt mer och att livskvalitén förbättrades (West et al., 2003).
Individualism och kollektivism
Den boendes personliga preferenser och kopplingen till deras livsberättelse var ett centralt tema. Här fanns en diskrepans mellan önskemålet från de boende att bli betraktade som individer och arbetsperspektivet från omsorgspersonalen. (Palacios-Ceña et al., 2013). De boende efterfrågade ett individuellt bemötande från vårdboendet som ett sätt att bevara och stärka den egna identiteten och det gällde inte minst runt måltider (Shune & Linville, 2019).
Ett personcentrerat förhållningssätt kring måltider upplevdes av de boende som ett sätt att behålla sin identitet och sitt människovärde (Shune & Linville, 2019; Palacios-Ceña et al., 2013). Watkins och medarbetare (2017) beskrev att den ritualistiska aspekten av måltider och måltidsupplevelsen är något som omsorgspersonalen är medveten om och arbetar med att inkorporera i det dagliga arbetet. Boendes födelsedagar firades med gemensam fika och tårta eller att den boende gavs möjlighet att bestämma dagens meny. Att tillgodose individuella preferenser samtidigt som äldrevård och omsorgsfrågor ofta utgår från ett kollektivistiskt synsätt upplevs ofta som problematiskt av omsorgspersonalen (Watkins et al., 2017).
DISKUSSION
Syftet med studien var att undersöka hur boende inom vård- och omsorgsboende beskriver sin måltidsupplevelse. Resultatet visar att äldre individer på vård- och omsorgsboende efterfrågar ett individuellt bemötande från personalen. När boende tillfrågades så var möjligheten att kunna välja sitt måltidssällskap, en varierad meny, valmöjligheter samt möjlighet att själva bestämma tid och plats för sina måltider högt rankade. När självbestämmandet inskränktes påverkades känslan av kontroll och livskvalitén försämrades. Det fanns också en skillnad mellan vad de boende efterfrågade och vad personalen upplevde som viktigt att tillgodose.
Traditionella maträtter efterfrågades och ökade välbefinnande och livskvalité.
Resultatdiskussion
Resultatet visade att det upplevdes som viktigt för de boende att själva vara med och utforma sin måltidssituation. Valfrihet kunde handla om att själv ha möjlighet att välja vem man åt med, när måltiderna serverades, var man intog sina måltider och att det fanns olika maträtter och
17
alternativ på menyn. Faktorer som upplevdes som negativt var sådant som begränsade de boendes autonomi och inflytande och i värsta fall ledde till en passvisering. Brister i självbestämmandet över måltidssituationen påverkar inte bara aptit och matlust utan ger också en negativ effekt på näringsstatus (Agarwal et al., 2013). Att äldre individer på boenden resignerar och hospitaliseras går tvärt emot den individorienterade äldreomsorg som ska ge äldre människor möjlighet att bo självständigt och leva under trygga förhållanden med en aktiv och meningsfull tillvaro (Kirkevold et al., 2010). Denna värdegrund är central i att äldre människor i samhället ska kunna välja att vara oberoende från sin familj och i stället få service och stöd från kommunen. I Sverige regleras denna rätt till individbaserad äldreomsorg i socialtjänstlagen där det bland annat står att kommunen har uppdraget att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor, erbjuda stöd och hjälp i hemmet och att verka för att äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (SoL, 2001:453). Den boendes integritet och autonomi finns också reglerat i Hälso- och sjukvårdslagen som beskriver att vård ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och ges med respekt för den enskilda människans värdighet (HSL, 1982:763). Mat och måltider är en viktig komponent i ett värdigt liv även efter en flytt till vårdboende och arbetet med att förebygga fel- och undernäring måste tas på stort allvar.
Autonomi handlar om att värna om de boendes integritet och anpassa vården efter den enskilde individens behov. I Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans diskuterar hon begränsningar som förhindrar en person att vårda sig själv på det sätt som individen önskar (Wiklund et al., 2018). Möjligheten att göra egna val och utforma sin måltidssituation kan vara begränsad av individuella inre faktorer som en funktionsnedsättning, hög ålder eller fysisk förmåga. Den kan också vara påverkad på yttre faktorer, begränsningar som står utanför individens förmåga att påverka utan handlar om organisatoriska eller strukturella orsaker. Hur vård- och omsorgsboendet är strukturerat kan vara en sådan yttre faktor. När inre faktorer skapar begränsningar för individens självbestämmande måste vårdpersonalen kompensera och stötta så att det inte blir ett hinder. Om vårdpersonalen skapar förutsättningar för självbestämmande och egenvårdsförmåga hos de boende kan man minska missnöjdheten med måltidsupplevelsen och i förlängningen främja näringstillståndet hos äldre, lågt näringsintag är en riskfaktor för undernäring (Skinnars Josefsson, 2018). En god egenvårdsförmåga stärker individens självkänsla och livskvalité och ger en förutsättning för människor att leva ett värdefullt och tillfredställande liv högt upp i åldrarna.
18
Det framkommer att de flesta boende upplever det positivt att äta och umgås med andra. Det sociala samspelet under måltiderna möjliggjorde att de boende utvecklade relationer med andra som också befann sig på vårdboendet samt etablerade en känsla av vardaglighet och normalitet.
Lika viktigt var att kunna välja att äta på egen hand om man önskade det eller byta bordssällskap. Tidigare studie visar att gemensamma måltider minskade viktnedgång, förbättrade livskvalitén och ökade det fysiska välmåendet (Nijs, de Graaf, Kok & van Staveren, 2006). Förbättringar i måltidsmiljön ökar även upplevelsen av livskvalité hos de boende som äter tillsammans med andra. Många av de boende kände att den sociala kontakten kring måltiderna var det som fick dagen att gå. Måltiderna och de avbrott som måltiderna gav under dagen skapade en känsla av trygghet och kontinuitet. Födelsedagar och festliga tillfällen som helgdagar firades tillsammans och stärkte den sociala gemenskapen. På de vårdhem där personalen uppmuntrade och skapade förutsättningar för sociala relationer i samband med måltiderna upplevde de boende sig mer omhändertagna och hade en starkare samhörighet med både personal och andra individer i samma situation. Denna relation mellan omvårdnadspersonal och vårdtagare är grundläggande i Orems teori om omvårdnadssystem.
Om omvårdnadspersonalen kan identifiera och hjälpa till att balansera patientens behov och förmågor stärks livskvalitén och förmågan till anpassning (Wiklund Gustin & Lindwall, 2018).
Det innebär att ge stöd och skapa förutsättningar till de boende som vill träffa andra och ingå i ett socialt sammanhang. Samtidigt så får inte individens autonomi kränkas utan det måste vara accepterat att vissa hellre vill äta på egen hand. Samma omsorg måste ges dessa individer även om arbetsinsatsen kan bli större för vårdpersonalen. Måltiderna upplevdes av brukarna som ett tillfälle på dagen där man kunde träffas, prata och socialisera. När personalen fokuserade för mycket på den medicinska aspekten av ätandet upplevde många boende att det förminskade den sociala gemenskapen. Måltiderna blev då förknippade med granskning och bedömning av individens funktion och förmåga och inte gemenskapen med andra.
Enligt Orems teori om egenvård (Hartweg & Fleck, 2010) påverkar ålder, funktionsvariationer och sjukdomar individens möjlighet att själv sköta sin vardag. I resultatet sågs att beslut som tidigare hade fattats av individen själv nu bestämdes av omvårdnadspersonalen. Denna förskjutning av beslutsfattande påverkade känslan av identitet och självkänsla. I den kliniska verkligheten är resurserna begränsade, både i form av personal och i form av valmöjligheter.
Framför allt personalens tidsbrist upplevdes som en begränsning för att fortsätta leva som tidigare.
19
I takt med att egenvårdsförmågan försämrades tvingades de boende till uppoffringar i sin vardag när det inte fanns hjälp och stöd att få. En del av de boende resignerade och anpassade sina förväntningar efter detta men andra upplevde det orättvist och kränkande. I förlängningen kan en sådan resignation leda till en passivisering av individen, bristande initiativförmåga och försämrad livskvalité (Kirkevold et al., 2010). Genom att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt med en holistisk syn på individens resurser och förväntningar kan möjligheten öka att uppnå en jämlik hälsa och ett värdigt åldrande. När personalen uppmärksammar och identifierar individens behov och egenvårdsförmåga kan de boende själva ta kontroll över sin måltidssituation. Inom äldreomsorgen har vårdtyngden ökat och studier visar att särskilda boendeformer har svårt att motsvara de äldres behov av måltider och kost (Abrahamson, Hörnell & Ekblad, 2013). Ett personcentrerat arbetssätt kan på så sätt vara en metod att förbättra både nutritionsstatus och måltidsupplevelsen samt stärka de boendes egenvårdsförmåga och självbestämmande.
Metoddiskussion
Syftet med studien är att undersöka hur boende inom vård- och omsorgsboende beskriver sin måltidsupplevelse.
För att få en översikt i befintlig forskning användes en litteraturstudie av kvalitativ ansats med deskriptiv design. Genom att göra en litteraturöversikt kunde det omvårdnadsrelaterade området kvalitetsgranskas och analyseras utifrån ett systematisk val av texter (Friberg, 2014).
Det hade också varit möjligt att besvara uppsatsen syfte genom en kvalitativ intervjustudie som metod och tematisk analys (Friberg, 2014). En intervjustudie kunde varit lämplig för att tydligare fokusera på förhållanden inom svenska vårdboenden och utifrån ett svenskt vårdperspektiv. På grund av begränsning i tid och resurser uteslöts en intervjustudie som metod till förmån för en litteraturstudie.
Sökningen gjordes i två stora databaser, PubMed och CINAHL, databaser som lämpar sig för forskning inom medicin, omvårdnad och omvårdnadsvetenskap. En svaghet med studien kan vara att inte fler databaser användes initialt för att hitta artiklar, exempelvis SveMed+ och Google Scholar. En bredare sökning kunde genererat fler intressanta artiklar som passade studiens syfte (Friberg, 2014). De söktermer som användes vid sökningen anses dock som lämpliga då flera artiklar återkom i sökning med olika sökord i kombination. Ingen av de utvalda originalartiklarna var äldre än 15 år. Att resultatet baseras på relativt ny kunskap kan
20
ses som en styrka. Inklusions och exklusionskriterierna bedömdes som relevanta för studiens syfte.
Litteraturöversikten innehöll sju kvalitativa originalartiklar som svarade på syftet och som alla höll hög kvalité utifrån granskningsprotokollet vilket får anses vara en styrka. Efter databassökningen gjordes ett urval i flera steg. De artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna samt svarade mot syftet lästes sedan i fulltext. Av sammanlagt 661 artiklar lästes 174 abstract och 66 artiklar i fulltext. 11 artiklar kvalitetsgranskades och fyra artiklar uppfyllde inte kriterierna för att vara kvar i litteraturstudien. Kvalitetsanalys av de utvalda artiklarna utfördes med hjälp av en modifierad granskningsmall av Forsberg och Wengström (2008).
Granskningsmallen för kvalitativa artiklar innehöll fem kategorier med ett antal fritextfrågor samt ja- och nej-frågor. Artiklarna betygsattes sedan utifrån ett poängsystem, där den högsta poängsumman en artikel kunde få var 20 poäng. Arbetet med kvalitetsgranskning upplevdes som tidskrävande och komplicerat. Författarens begränsade erfarenhet av att kvalitetsgranska vetenskapliga studier kan ses som en svaghet.
De inkluderade studierna är genomförda i Kanada (West et al., 2003), England (Watkins et al., 2017), Sverige (Sydner & Fjellstrom, 2005), Spanien (Palacios-Ceña et al., 2013), Australien (Wang et al., 2020), Wales (Philpin et al., 2011) och USA (Shune & Linville, 2019). Samtliga länder har hög ekonomisk standard och en utbyggd äldreomsorg. Trots att det finns kulturella och vårdmässiga skillnader mellan de olika länderna ansågs ändå överförbarheten av studiernas resultat som god. En liknande litteraturstudie utifrån en skandinavisk kontext med enbart artiklar från Danmark, Norge och Sverige hade varit svårt att genomföra. Dataunderlag från totalt 802 deltagare från 108 vård- och omsorgsboenden har sammanställts. Deltagarna är både män och kvinnor med en genomsnittsålder på 79 år. Antalet tillfrågade kan ses som en styrka för resultatet av litteraturstudien. Ett exklusionskriterie som många studier hade var att deltagarna inte skulle vara drabbade av kognitiv svikt eller demenssjukdomar. Det kan ses som en svaghet i metodiken då det exkluderar en del av gruppen som bor på vård- och omsorgsboenden.
Artiklar som saknade etiskt godkännande exkluderades från litteraturstudien. Alla artiklar som inkluderades hade samtycke från deltagarna att de ville delta i studien samt uppfyllde kraven på grundläggande etiska principer inom forskning i sina ursprungsländer.
Författaren har ingen tidigare erfarenhet av arbete med måltidssituationer inom vård- och omsorgsboenden.
21 Slutsats
Resultatet visar att de boende själva vill vara med och utforma sin måltidssituation. Valfrihet kan handla om att själv ha möjlighet att välja vem man äter med, när måltiderna serveras, var man intar sina måltider och att det finns olika maträtter och alternativ på menyn. De flesta boende upplever det positivt att äta och umgås med andra. Det sociala samspelet under måltiderna ger möjlighet för sociala relationer och en känsla av vardaglighet och normalitet.
De tillfrågade önskade att få behålla sin individualitet och bli behandlade som enskilda personer med individuella preferenser. Ett personcentrerat arbetssätt med en holistisk syn på individens resurser och förväntningar kan vara ett sätt att ge boende ett värdigt åldrande.
Arbetssättet kan förbättra både nutritionsstatus och måltidsupplevelsen samt stärka de boendes egenvårdsförmåga och självbestämmande. Det i sin tur kan leda till friskare äldre individer med högre livskvalité.
22
REFERENSER
De i resultatet inkluderade artiklarna är märkta med stjärna (*).
Abrahamson, L., Hörnell, A. & Ekblad, J. (2013) Nutrition under livscykeln. I L.
Abrahamsson (Red.), Näringslära för högskolan: Från grundläggande till avancerad nutrition. Stockholm: Liber.
Agarwal, E., Miller, M., Yaxley, A. & Isenring, E. (2013). Malnutrition in the elderly: A narrative review. Maturitas, 76(4), 296–302. https://doi.org/10.1016/j.maturitas.2013.07.013 Andersson, A. & Nilsson, G. (2013) Kroppen, maten och generna. I L. Abrahamsson (Red.), Näringslära för högskolan: Från grundläggande till avancerad nutrition. Stockholm: Liber.
Andersson, A. (2013) Näringslära som disciplin. I L. Abrahamsson (Red.), Näringslära för högskolan: Från grundläggande till avancerad nutrition. Stockholm: Liber.
Criss, S., Horhota, M., Wiles, K., Norton, J., St. Hilaire, K. J., Short, M. A. & Blomquist, K.
K. (2020). Food cultures and aging: A qualitative study of grandparents’ food perceptions and influence of food choice on younger generations. Public Health Nutrition, 23(2), 221–
230. https://doi.org/10.1017/S1368980019002489
Edwards, J. S. A. & Gustafsson, I.-B. (2008). The Five Aspects Meal Model: Five Aspects Meal Model. Journal of Foodservice, 19(1), 4–12. https://doi.org/10.1111/j.1745-
4506.2007.00075.x
Eurostat (2020). Befolkningsstruktur och åldrande. Eurostat. Hämtad 04 mars, 2021, från https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Population_
structure_and_ageing/sv
Fjellström, C. (2013) Kostsociologi. I L. Abrahamsson (Red.), Näringslära för högskolan:
Från grundläggande till avancerad nutrition. Stockholm: Liber.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2014). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (s. 121–132). Lund: Studentlitteratur.
23
Hartweg, D. L. & Fleck, L. M. (2010) Dorothea Orem’s Self-Care Deficit Theory. I M. E.
Parker & M. C. Smith (Red.), Nursing theories and nursing practice (s. 121-143).
Philadelphia: F.A. Davis Co.
HSL 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Johannson, A. (2019). Bra måltider i äldreomsorgen. Råd för ordinära och särskilda
boenden – hemtjänst och äldreboenden. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/
globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/broschyr_maltider_aldreomsorg.pdf Kirkevold, M., Brodtkorb, K., Hylen Ranhoff, A., Bolinder-Palmér, I., Olsson, K., Huber, H.
B. & Langdalen, A. (2010). Geriatrisk omvårdnad: God omsorg och vård till den äldre.
Solna: Liber.
Nijs, K. A. N. D., de Graaf, C., Kok, F. J. & van Staveren, W. A. (2006). Effect of family style mealtimes on quality of life, physical performance, and body weight of nursing home residents: Cluster randomised controlled trial. BMJ, 332(7551), 1180–1184. https://doi.org/
10.1136/bmj.38825.401181.7C
* Palacios-Ceña, D., Losa-Iglesias, M. E., Cachón-Pérez, J. M., Gómez-Pérez, D., Gómez- Calero, C. & Fernández-de-las-Peñas, C. (2013). Is the mealtime experience in nursing homes understood? A qualitative study: Residents’ perspectives of meals. Geriatrics &
Gerontology International, 13(2), 482–489. https://doi.org/10.1111/j.1447- 0594.2012.00925.x
Parker, M. E. & Smith, M. C. (Red.). (2010). Nursing theories and nursing practice (3rd ed).
F.A. Davis Co.
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber.
* Philpin, S., Merrell, J., Warring, J., Gregory, V. & Hobby, D. (2011). Sociocultural context of nutrition in care homes: Susan Philpin and colleagues explore residents’ eating and
drinking experiences to help nurses better meet the dietary needs of older people in other settings. Nursing Older People, 23(4), 24–30. https://doi.org/10.7748/nop2011.05.
23.4.24.c8480
24
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (Ninth Edition). Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Riksdagen (2002) Mål för folkhälsan, Proposition 2002/03:35. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/
malforfolkhalsan_GQ0335
SBU (2014). Svårläkta sår hos äldre: Prevention och behandling : en systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
SBU (2020). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: en metodbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad 12 januari, 2021, från http://www.sbu.se/metodbok
* Shune, S. E. & Linville, D. (2019). Understanding the dining experience of individuals with dysphagia living in care facilities: A grounded theory analysis. International Journal of Nursing Studies, 92, 144–153. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2019.01.017
Skinnars Josefsson, M. (2018). Food Service and Nutritional Care in Swedish Elderly Care.The Progress of National Actions and their Local Interpretations. Digital
Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences 153.
78 pp. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. ISBN 978-91-513-0337-6.
Skolin, I. (2014). Näringslära för sjuksköterskor: Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
SoL 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
* Sydner, Y. M. & Fjellstrom, C. (2005). Food provision and the meal situation in elderly care—Outcomes in different social contexts. Journal of Human Nutrition and Dietetics, 18(1), 45–52. https://doi.org/10.1111/j.1365-277X.2004.00577.x
* Wang, D., Everett, B., Brunero, S., Northall, T., Villarosa, A. R. & Salamonson, Y. (2020).
Perspectives of residents and staff regarding food choice in residential aged care: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 29(3–4), 626–637. https://doi.org/10.1111/
jocn.15115
25
* Watkins, R., Goodwin, V. A., Abbott, R. A., Hall, A. & Tarrant, M. (2017). Exploring residents’ experiences of mealtimes in care homes: A qualitative interview study. BMC Geriatrics, 17(1), 141. https://doi.org/10.1186/s12877-017-0540-2
* West, G. E., Ouellet, D. & Ouellette, S. (2003). Resident and Staff Ratings of Foodservices in Long-Term Care: Implications for Autonomy and Quality of Life. Journal of Applied Gerontology, 22(1), 57–75. https://doi.org/10.1177/0733464802250045
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2018). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm:
Natur & kultur.
26
BILAGOR
Bilaga 1. Checklista för kvalitativa artiklar (redigerad)
A . Syftet med studien?
Vilken kvalitativ metod har använts?
Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen? Ja Nej B. Undersökningsgrupp
Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? Ja Nej
Var genomfördes undersökningen?
Urval – finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades? Ja Nej
Vilken urvalsmetod användes?
Strategiskt urval Snöbollsurval Teoretiskt urval Ej angivet
Beskrivs undersökningsgruppen? Ja Nej
Är undersökningsgruppen lämplig? Ja Nej
C. Metod för datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet? Ja Nej
Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt? Ja Nej
Ange datainsamlingsmetod:
ostrukturerade intervjuer halv strukturerade intervjuer fokusgrupper observationer video-/bandinspelning skrivna texter eller teckningar
Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)? Ja Nej
D. Dataanalys
Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
Ange om:
teman är utvecklade som begrepp det finns episodiskt presenterade citat
de individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna svaren är kodade
Resultatbeskrivning:
Är analys och tolkning av resultat diskuterade? Ja Nej
Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)? Ja Nej
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)? Ja Nej Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)? Ja Nej Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen? Ja Nej Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data Ja Nej
E. Utvärdering
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? Ja Nej
Stöder insamlade data forskarens resultat? Ja Nej
Har resultaten klinisk relevans? Ja Nej
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias? Ja Nej
Är risken för bias utesluten? Ja Nej
Ska artikeln inkluderas? Ja Nej
Poäng: /20
27 Bilaga 2. Översikt av inkluderade studier
Tabell 3. Inkluderade studier
Författare, År, Land
Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalit
et Watkins, R.,
Goodwin, V. A., Abbott, R. A., Hall, A. &
Tarrant, M.
2017, England
Exploring residents' experiences of mealtimes in care homes: A qualitative interview study
Att undersöka och utforska faktorer som påverkar måltidsupp- levelsen och i förlängningen hälsa och välbefinnande.
Semi- strukturerade intervjuer, tematisk analys.
11 personer från 4 särskilda boenden.
Genomsnitts- ålder 87 år.
Tre huvudteman identifierades. 1, Emotionell och social kontakt med andra. 2, Valfrihet och begränsningar. 3, Måltiden som ett ritualiserat beteende.
Studien poängterar betydelsen av måltiden som social struktur och hänsyn till personliga preferenser. Boende upplevde ofta att måltiden var en av de få sakerna som de fortfarande kunde ha åsikter och synpunkter kring.
Självbestämmande i och kring måltidssituationen var en viktig faktor i ett hälsosamt åldrande.
Hög 16/20
Sydner, Y. M.
& Fjellstrom, C.
2005, Sverige
Food provision and the meal situation in elderly care - outcomes in different social contexts
Att undersöka hur
organisationsstr ukturer och arbetsrutiner påverkar aktiviteter och upplevelser relaterade till måltidsupplevel sen.
Deltagande observation, tematisk analys.
4 restauranger, 4 dag- boenden, 3 särskilda boenden.
Studien visar att självbestämmandet kring måltidssituationen påverkas av organisation och boendeform.
Tidsaspekten var viktigt för brukare, både att sitta för länge före och efter måltider och att behöva skynda sig.
Begränsade valmöjligheter, förutsättningar och tid påverkade upplevelsen av självbestämmande negativt. Vårdformen kan innebära en förändring från aktiva konsumenter till passiva mottagare, något som påverkar livskvalitén negativt.
Hög 16/20
Palacios-Ceña, D., Losa- Iglesias, M. E., Cachón-Pérez, J. M., Gómez- Pérez, D., Gómez-Calero, C. &
Fernández-de- las-Peñas, C.
2013, Spanien
Is the mealtime experience in nursing homes understood
? A qualitative study
Undersöka betydelsen av måltidsupplevel sen och maten för boende på vårdhem.
Kvalitativ fenomenologis k studie, ostrukturerad intervju, tematisk analys.
26 personer från 4 särskilda boenden.
Genomsnitts- ålder 82 år.
En förståelse för de sociala och kulturella aspekterna av måltidsupplevelsen skapar en förutsättning för ett bättre bemötande.
Genom att ignorera individuella preferenser försvinner viktiga delar av den personliga identiteten. Många efterfrågade mer autonomi i val kring sällskap, placering och vilken mat som serverades. Autonomi och
självbestämmande sågs som ett sätt till integration och en strategi att hantera en stor förändring i livssituationen.
Hög 18/20
Wang, D., Everett, B., Brunero, S., Northall, T., Villarosa, A. R.
& Salamonson, Y.
Perspective s of residents and staff regarding food choice in
Att undersöka upplevelsen av valmöjligheter och måltidsupp- levelse för boende på
Semi- strukturerade intervjuer, tematisk analys.
7 personer från 2 särskilda boenden.
Genomsnitts- ålder 82 år.
Studien poängterar sambandet mellan valmöjligheter och upplevelsen av autonomi och medbestämmande.
Upplevelsen av autonomi och
medbestämmande var inte tillgodosett på ett adekvat sätt. Även kulturella problemområden identifierades som
Hög 16/20
28
2019, Australien
residential aged care:
A qualitative study
vårdhem och dess inverkan för autonomi och livskvalité.
relaterar till måltidssituationen. Tre huvudteman presenterades som resultat av studien. 1, Individualism kontra realism. 2, Kommersialism och organisation. 3, Mat och livskvalité.
Philpin, S., Merrell, J., Warring, J., Gregory, V. &
Hobby, D.
2011, Wales
Sociocultur al context of nutrition in care homes
Undersöka faktorer som påverkar måltidsupplevel se på särskilda boenden för äldre samt utforska boendes perspektiv och erfarenheter av måltidsupplevel sen.
Semi- strukturerade intervjuer, observations- studier, tematisk analys.
26 personer från 2 särskilda boenden.
Studien påvisar vikten av utformningen av det fysiska rummet för att stärka social gemenskap och samhörighet i samband med måltidssituationer. Social interaktion påverkar måltider positivt vilket leder till ökat näringsintag.
Vårdpersonalens sociokulturella bakgrund är viktig för vårdmiljön.
Gemensamma måltider skapar en känsla av normalitet, gemenskap och identitet.
Hög 17/20
Shune, S. E. &
Linville, D.
2019, USA
Understand ing the dining experience of individuals with dysphagia living in care facilities: A grounded theory analysis
Att utforska vilka faktorer som påverkar måltidsupplevel sen negativt och positivt för att kunna förbättra den kliniska verksamheten på vårdboende.
Semi- strukturerade intervjuer, constant comparative method
21 personer från 3 särskilda boenden.
Genomsnitts- ålder 72 år.
Socialisering och individuellt anpassade måltidssituationer bidrar till ökad livskvalité och hälsa. Ett medicinskt fokus på måltider kan förminska måltidens roll som social struktur. Ett personcentrerat fokus skapar förutsättningar för en bättre
måltidsupplevelse som i sin tur leder till ökad hälsa, livskvalité, samhörighet och nutritionsstatus.
Hög 19/20
West, G. E., Ouellet, D. &
Ouellette, S.
2003, Kanada
Resident and staff ratings of foodservice s in long- term care:
implication s for autonomy and quality of life.
Undersöka och utforska vilka aspekter av måltider och måltidsupplevel sen som är viktiga för brukare samt jämföra detta med vad vårdgivare prioriterar.
Strukturerat frågeformulär, semi- strukturerade intervjuer, deskriptiv statistisk analys.
69 personer från 9 särskilda boenden samt 52 personal.
Genomsnitts- ålder för boende 78 år.
Studien visar att det finns en diskrepans mellan vårdtagare och vårdgivare.
Vårdpersonal överskattade vad brukares upplevde som viktigt och hur nöjda de generellt kände sig. Varierade menyer och aptitlig mat skattades som viktigt för brukare men betygsattes lågt i den kliniska verksamheten. Studien visade också att brukare rankade respekt, hemkänsla, säkerhet, variation och aptitlighet högt.
Hög 18/20
