Estetiska läroprocesser i de svenska och norska läroplanerna för förskolan.

Estetisk – Filosofiska fakulteten

Evelina Sjöholm

Estetiska läroprocesser i de svenska och norska läroplanerna för förskolan.

Aesthetic learning in the Swedish and Norwegian preschool curriculum

Examensarbete 15 poäng Lärarprogrammet

Datum: Höstterminen 2011 & Vårterminen 2012 Handledare: Anna Forssberg Malm & Barbo

Rothelius

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Abstact

This examination is about aesthetic learning in the Swedish and Norwegian preschool curriculum.

The purpose of this examination is to compare the Swedish preschool curriculum and Norwegian preschool curriculum, who they take up aesthetic learning.

I used literature and the curriculums to do this work. The results of this study i have presented in the analysis section, and analyzed in the discussion. When I did this research i learned alot of the

curriculum and it had learned me a lot.

Keywords: Sweden, Norway, preschool, curriculum, Aesthetic learning

Sammanfattning.

Det här examensarbetet handlar om estetiskt lärande i den svenska och norska förskole läroplanen.

Syftet med detta arbetet är att se hur olika den svenska och norska läroplanen är när det kommer till estetiskt lärande och hur man nämner dem.

Jag använde mig utav en textanalystisk metod där jag använt mig av hjälp med litteratur och den norska och svenska läroplanen för förskolan. Reslutaten i detta arbete har jag i analysdelen och i diskussion delen så analyserar jag det som har kommit fram till.

Nyckelord: Norge, Sverige, Förskola, Läroplan, Estetiskt lärande.

Innehållsförteckning.

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte... 1

1.3 Metod... 1

2 Frågeställning ... 2

3 Litteraturgenomgång ... 2

3.1 Vad är estetiskt lärande och varför behövs det i förskolan? ... 2

3.2 Den svenska läroplanens historik ... 5

3.2.1 Friedrich Fröbel... 5

3.2.2 Guds läropan ... 6

3.2.3 Hemmets och hembygdens läroplan ... 7

3.2.4 Folkhemmets läroplan ... 8

3.2.5 Världsbarnets läroplan ... 11

4 Analys av läroplaner ... 12

4.1 Begreppet estetiskt lärande ... 12

4.2 Bilder och layout på läroplanerna ... 14

4.3 Läroplanernas språk ... 16

5 Diskussion ... 18

5.1 Ny aktivitet i Sverige – gammal i Norge ... 18

5.2 Begrepp ... 18

5.3 Fördelar och nackdelar? ... 19

5.4 För föräldrar eller pedagoger? ... 20

5.5 Är Sveriges läroplanshistoria bra att veta för pedagoger i den svenska verksamheten? ... 21

6 Avslutning ... 22

7 Litteraturlista ... 23

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

När jag var liten så brukade jag leka skola med min lillebror och har alltid gillat att vara

tillsammans med barn. Så när det var dags att ta examen från gymnasiet, så blev det en självklarhet att jag skulle läsa vidare och bli förskolelärare, då jag alltid haft viljan att lära ut det jag kan till barn och se deras glädje spridas i hela dem när de klarar av uppgiften som man har utfört med dem. Efter att ha läst ett par år på lärarutbildningen gick jag en kurs som hette småbarnspedagogik. Där fick vi en uppgift att planera en aktivitet som vi skulle genomföra under en dag som skulle kallas

toddlardagen. Toddlardagen gick ut på att jag och några till skulle leda olika grupper barn i olika aktiviteter och stationer. När man hade haft det man planerat med barnen så fick de sedan gå vidare till nästa station och utforska det de hade där. Barnen vi hade var så kallade ”toddlare” som kommer ifrån att de tultar och går, åldern på barnen är kring ett till tre. Detta blev uppmärksammat i de lokala tidningarna och tv 4 då vi var de första i Sverige som har haft denna aktivitet med så små barn. Idén fick våra lärare från Norge.

Efter att ha läst på universitetet så börjar det närma sig examen. Då min plan har varit att jobba i Norge och bo i Sverige är det alltid bra att veta vad mansom pedagog ska göra enligt deras läroplan.. Under dessa år så har jag även hört talas om att Norge och Sverige ska vara olika inom förskoleverksamheten, att Norge ska hålla på mer med estetiska läroprocesser med barnen Hur kan detta komma sig? Står det kanske något mer i deras läroplan om att de ska använda estetiska läroprocesser än vad det står i den svenska läroplanen? Mitt examensarbete kommer därför att handla om hur estetiska läroprocesser tas upp i den norska respektive i den svenska läroplanen.

1.2 Syfte

Syftet med detta arbete är att jämföra den norska läroplanen med den svenska läroplanen och då främst hur de båda tar upp estetiska läroprocesser, för att se om det är några skillnader mellan dem.

1.3 Metod

Jag har använt mig av en komparativ metod, där jag har jämfört de olika läroplanerna för att ta reda på vad som skiljer dem åt när det handlar om estetiska läroprocesser och hur de tar upp dem genom att analysera text och bild. En komparativ metod menas att det är en jämförande forskningsmetod.¹

1 http://www.ne.se/komparativ-metod 11juni 2012, 12:41, National encyklopedin

2 Komparativ metod är en jämförande metod, där man analyserar och jämför två studieobjekt om vad de kan ha för skillnader.² Som i mitt fall så kommer jag jämföra den svenska läroplanen för

förskolan Lpfö 98, reviderad 2010 och den norska läroplanen för förskolan Rammeplanen 2006.

Den faktan jag har funnit i litteraturen som författarna har skrivit om ämnet estetiskt lärande har jag tolkat själv och tagit in i uppsatsen. Detta gäller även det jag funnit i läroplanerna.

Jag har även använt mig lite utav en sorts bilderboksanalys, detta syns specifikt kring hur jag har jämfört layouterna på läroplanerna. För även om de inte handlar om bilderböcker så har layouten en viss betydelse även här. Då kan den locka föräldrarna att läsa läroplanerna, för att sedan få in mer information om hur vad deras barn kommer att till exempel få lära sig på förskolan. Som Maria Nikolajeva skriver i sin bok Bilderbokens pusselbitar angående bilderboken som ett estetiskt föremål att även de trycks i olika format, så är layouten en del av dess estetiska helhet. Då de rent omfångsmässigt utgör av till exempel av ett omslag, fortsättningsblad och titelsida så utgör det faktiskt en del av boken³ eller i detta fall läroplanerna.

2 Frågeställning

Hur omnämns estetiskt lärande i Sveriges läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010) jämfört med Norges läroplan för förskolan (Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver, 2006)?

Denna frågeställning kommer att uppdelas i tre operativa frågor:

Hur många gånger nämns begreppet estetiska läroprocesser?

Hur är språket i läroplanerna?

Hur är layouten i läroplanerna?

3 Litteraturgenomgång

Det är här i litteraturgenomgången jag kommer gå in på vad estetiskt lärande är och varför det behövs i förskolan och jag kommer även gå genom den svenska läroplanens historia.

3.1 Vad är estetiskt lärande och varför behövs det i förskolan?

När man nämner något om dans, bild eller kanske rent av musik så tänker oftast pedagoger inom förskolan att ”nej, husch, jag kan inte måla eller dansa! Kan inte någon annan göra det istället?”, vilket jag tycker är synd då barn kan lära sig mycket igenom estetiska läroprocesser. Men vad är det

2 http://www.ne.se/j%C3%A4mf%C3%B6rande-metod 11 juni 2012, 13:10, National encyklopedin 3 Maria Nikolajeva, 2000. Bilderbokens pusselbitar., Studentlitteratur, Lund, Sidan 63.

3 då? Jo, man använder sig av bild, dans, musik, rim, ramsor, rörelselekar och drama för att lära ut.

Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström nämner i sin bok att barn undersöker och upplever allt de kommer i kontakt med hjälp av sina sinnen.⁴ Det verkar således bra att variera sina samlingar med hjälp av estetiska läroprocesser som till exempel musik, drama och så vidare. I boken Barn- och ungdoms psykologi av Oddbjörn Evenshaug och Dag Hallen så skriver författarna att lek och andra former av skapande verksamhet som bild, musik, rim och ramsor, rörelse och så vidare spelar en betydande roll i barns liv och utveckling. Detta för att aktiviteterna lek och skapande verksamhet hänger intimt ihop med varandra och har en koppling ihop med fantasi och fantiserade som är ett psykologiskt drag under barndomen.⁵ Evenshaug och Hallen syftar även på att fantasi är central i skapande upplevelsen inom estetiska ämnena, eftersom den skapar förutsättningar för att kunna leva sig in i till exempel musik, poesi och att måla en bild.⁶

Oddvar Fagerli, Ole Fredrik Lillemyr och Frode Söbstad nämner i sin bok Vad är

förskolepedagogik att de estetiska ämnena hör väldigt nära ihop med lek, humor och kreativitet. Då det lekfulla och kreativa förhållningssättet till världen kan ge många estetiska uttryck.⁷ Med hjälp av estetiska hjälpmedel så kan man nå barnen på olika sätt. Gunilla Niss och Anna-Karin

Söderström menar att alla barn i förskolan lever i olika världar, vissa lever i två olika världar medan andra vistas mer eller mindre regelbundet i fler världar. Olika världar kan innebära skillnader när det gäller till exempel släkt, vänner eller rent av skilda föräldrar. Därför är det viktigt att veta som pedagog hur barnets liv ser ut utanför förskolan.⁸ De menar även att det bästa sättet för barn att lära sig om sig själva och om världen runt omkring är just genom leken. Eftersom det är i leken barnen lär sig hantera sin omgivning och får en förståelse om vad som händer runt omkring dem. Barnen får även möjligheter att träna sina sinnen och motorik med hjälp utav leken, så det är igenom leken vi ska ta hjälp utav för att lära barnen det vi vill lära dem.⁹

Fagerli, Lillemyr och Söbstad säger att med hjälp av att veta hur barnets liv ser ut så kan man även hjälpa barnen att uttrycka sig och berätta det igenom till exempel bild om de har svårt att uttrycka sig hur de känner och tänker verbalt. Det kan med andra ord ge dem en chans att förklara under och efter aktiviteten hur de tänker kring det de har gjort. Man brukar därmed kalla de estetiska ämnena

4 Gunilla Niss, Anna-Karin Söderström, 2006, andra upplagan, Småbarn i förskolan – Den viktiga vardagen och läroplanen, Studentlitteratur, Lund, s. 95

5 Oddbjörn Evenshaug, Dag Hallen, 2009, upplaga 2:12, Barn- och ungdomspsykologi, Studentlitteratur AB, Lund), s.

337

6 Oddbjörn Evenshaug, Dag Hallen, 2009, s. 338

7 Oddvar Fagerli, Ole Fredrik Lillemyr, Frode Söbstad, 2001, för den svenska utgåvan, Vad är förskolepedagogik?

Studentlitteratur, Lund, s. 127.

8 Niss, Söderström, 2006, s. 13 9 Niss, Söderström, 2006, s. 56

4 för intrycks- och uttrycksämnen. Det viktiga med detta är enligt Oddvar Fagerli med fler nämner att det är oftast processen som är viktigare än själva slutprodukten. Dock har man under senare år betonat kvaliteten i det estetiska arbetet med barn. Då kunskap och utveckling får allt större betydelse, utan att den estetiska upplevelsen i den skapande processen nödvändigt blir oviktig.¹⁰ Man kan även läsa att Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström är inne på samma spår då de nämner att i skapandet med de små barnen så är upplevelsen viktigare än det färdiga resultatet. De menar att när barnen kommer till förskolan så har barnen olika erfarenheter när det kommer till estetiska verktyg och material. En del barn har prövat på att leka och kladda med färg medan andra barn inte har provat på att kladda med färg. Här är det med andra ord att låta barnen få testa sig fram med olika material och uppleva glädjen medan de utforskar det.¹¹

Evenshaug och Hallen menar att ett fint exempel på detta är när barn målar och har blivit klar med sin bild så kan de uppfatta bilden som till exempel en katt och efter ett par minuter senare så kan de se något helt annat som en häst till exempel. Deras bild bildar en inre föreställning som de har inom sig. De försöker med andra ord att framställa något i sin teckning. På det här viset kan bilden

föreställa en del av barnens verklighet på hur de ser världen kring dem. De berättar nämligen vad de ser utan de förklarar vad de uppfattar världen omkring dem.¹²

För att barn ska kunna uttrycka sig kring det de gör och hur de tänker så behöver de ett verbalt språk. Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström menar att småbarn behöver uppleva orden med alla sina sinnen. Ju fler sinnen som är med i språkstimulering, desto mer lär de sig. Då barnen får leka, måla, sjunga berätta sagor, hålla på med rim och ramsor, göra rytm och rörelselekar får de även hålla på med språket och därmed stimuleras språkutvecklingen samtidigt.¹³

Något annat som stimulerar språket är musik och rytm. Författarna i boken Vad är

förskolepedagogik skriver att rytmen i ramsor spelar en viktig roll för upplevelsen av språk och musik under barns första levnadsår. Med rytmer, toner och klang så kan barn leka med egna musikaliska uttryck och även ta emot andra barns musikaliska uttryck. Här visas det att den musikaliska kompetensen hos barnen även är en del av deras sociala kompetens. ¹⁴ Niss och Söderström menar att den sociala kompetensen kan även stimuleras genom att pedagogen har små samlingar med barnen och sätter sig med dem och väcker barnens nyfikenhet genom att använda sig av till exempel sånger, musik, ramsor eller har en sagostund med barnen. Detta kan stimulera

10 Fagerli, Lillemyr, Söbstad, 2001, s. 127 11 Niss, Söderström, 2006, s. 95

12 Evenshaug, Hallen, 2009, s. 346 13 Niss, Söderström, 2006, s. 35

14 Fagerli, Lillemyr, Söbstad, 2001, s. 129

5 språkutvecklingen samtidigt. Det är nämligen i samspelet som barnens nyfikenhet väckts till liv och man kan i den lilla gruppen använda möjligheten att använda sig av det som händer här och nu för att sedan få ett samband med tidigare händelser. Som till exempel att de när de ser en hink och spade i en pekbok så kan de koppla med att de lekte i sandlådan tidigare under dagen med hjälp utav samtal med pedagogen som är med under den lilla samlingen.15

3.2 Den svenska läroplanens historik

Oftast har man fått höra att förskolan har ändrats en hel del sen förr i tiden och Fröbel har gjort si och en annan teoretiker har gjort så. Men hur är det med förskolans läroplan? Har den sett

annorlunda ut förr i tiden och fanns det ens en läroplan på till exempel 1800 talet? När jag sökt fakta om förskolans läroplans historia så har jag funnit boken De yngre barnens läroplanshistoria av Ann-Christine Vallberg Roth. Hon skriver i denna bok att man kan dela upp historiken i fyra olika perioder i läroplanens historia. Hon kallar dem för: Guds läroplan, Hemmets och hembygdens läroplan, Folkhemmets läroplan och den sista perioden är den vi befinner oss i idag kallar hon för Världsbarnets läroplan. Inom dessa fyra perioder har hon sedan delat upp boken och berättar hur det såg ut under dessa perioder och hur läroplane5 såg ut. Vallberg Roth menar att förskolans läroplan speglas in i skolans läroplan förr i tiden under läroplanernas historia.¹⁶ En av anledningarna till att läroplanen blev som den blev var att det fanns olika makthavare som bestämde hur skolan skulle se ut. Nu mer har vi skolverket som har bestämt hur läroplanerna ska se ut och pedagogerna står för hur innehållet ska anpassas till hur det ska läras ut till eleverna. Innan staten tog över makten för förskolan och skolan så hade kyrkan haft makten i cirka åttahundra år. Men i mitten av 1800-talet så tog staten över grundskolorna eller småskolorna man kalla det på den tiden det var inte förrän i mitten av 1900 talet som staten började ta över makten för förskolorna.¹⁷ Detta har med andra ord påverkat förskoleverksamheten. Jag har valt att rikta mitt arbete på den svenska läroplanshistorian.

3.2.1 Friedrich Fröbel

Så vem var egentligen Fröbel som många pedagoger anser vara med och grundade förskolan? Jo, Fröbel var en tysk pedagog som levde under slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet och han grundade sin första barnträdgård eller kindergarten som de kallade det i Tyskland år 1840. Som präst son så var Fröbel troende.¹⁸ Fröbels pedagogik var bland annat inspirerad av Heinrich

15 Niss, Söderström, 2006, s. 80

16 Ann-Christine Vallberg Roth, upplaga 2:1 2011, De yngre barnens läroplanshistoria, studentlitteratur Lund, s. 7 17 Vallberg Roth, 2011, s. 15

18 Vallberg Roth, 2011, s. 27

6 Pestalozzi som levde under samma årtioenden som Fröbel själv. Han stora intresse för matematiken och natur gjorde att han tillhörde den tidiga romantiska rörelsen. Inom den romantiska rörelsen så såg man matematiken som guds språk samtidigt som de även placera in naturvetenskap. Som jag kommer nämna lite senare så ansåg Fröbel att hans lekgåvor anknöt sig till naturens former, som till exempel att de var gjorda av naturens material. Så deras syn sett under den romantiska rörelsen hade gjort avtryck i både Fröbels lekgåvor och hans pedagogiska principer. Fröbels första publikation publicerades 1826 och hette Die Menschenerziehung och handlade om människans uppfostran från spädbarnsåldern till skolåldern.¹⁹

3.2.2 Guds läropan

Denna period menar, Vallberg Roth, varade från mitten av 1800-talet till slutet av 1800-talet. Början av denna period så var det mycket väldigt mycket kristen lära och tro som härskade bland

småbarnsskolorna och barnträdgårdarna. Under denna tid så tog man nämligen väldigt mycket från den kristna tron in i förskolorna och skolorna. Några nyckeltexter under denna tid var skrivna bland annat av Martin Luther, Carl von Forsell och Lina Morgenstern. Nyckeltexterna i sig hette:

Handbok för småbarn skolor av Forsell 1841, Lilla Katekes av Luther 1529/1810 och slutligen Barnens paradis; Praktisk och utförlig handbok för mödrar och lärarinnor i småbarnsskolorna som var skriven av Morgenstern 1861. Enligt Vallberg Roth så skulle även Lilla katekesen stå som en sorts grund av dessa texter och var mer eller mindre det så kallade huvudstoffet och

kristendomsundervisningen. Så man kan säga att detta var småbarnsskolornas läroplan under deras period. Denna bok var uppdelad i fem stycken av den kristna läran och de var: tio guds bud, vår tros huvudartiklar, bönen fader vår, dopet och kristi heliga lekamens och blods sakrament. Men bortsett från dessa fem stycken så innehåller även lilla Katekes syndabekännelsen.²⁰

Om man även var gudfruktig, älskade barn, var ordentlig, snygg och tålig, då kunde man ha chans till att bli lärarinna.Dessa egenskaper för att bli lärarinna stämmer nämligen ihop med det

övergripande övermålet för småbarnsskolorna som gick ut på att man skulle ge dem omvårdnad, en passande uppfostran. Där barnen skulle få en kärleksfull och kristlig hand av lärarinnan. Där de samtidigt skulle vänjas vid uppmärksamhet, ordning, renlighet och lydnad.²¹

Det var även här en del av de estetiska verktygen börja dyka upp sakta men försiktigt. För lärarinnorna lärde nämligen ut en del av sitt religiösa innehåll utav sånger och psalmer.²²

19 Vallberg Roth, 2011, s. 28 20 Vallberg Roth, 2011, s. 25 21 Vallberg Roth, 2011, s. 29 - 30 22 Vallberg Roth, 2011, s. 38

7 Men allt efter tiden gick så reviderades även småbarnskolorna och dess läroplaner. Detta resulterade i att innehållet blev en mer Fröbel inspirerad verksamhet. Undervisningen tonades ner och lek blev ett mer prioriterat faktum och anpassades dessutom till barnens ålder och så kallat fattningsförmåga.

Läroplanen anknöt de allt mer till Fröbelgåvorna med en religiös och matematisk förankring. Fröbel menade nämligen att dessa gåvor hade en gudomlig ursprung, då varje del bland Fröbelgåvorna hade en symbolisk mening som anknöt till naturens former. För han menade nämligen på att gud fanns i naturen och att barnen skulle få kännedom om gud, naturen och sig själva när de lekte med dessa gåvor. Vad innehöll då dessa gåvor? Jo de innehöll en boll, ett klot, en cylinder som de kallade för vals och slutligen en kub som de hänvisade som en tärning. Dessa gåvor var inte bara anknyta till naturens former utan de var även gjorda av material från naturen. Bollen till exempel var gjord av fårets ull och klotet, cylindern och kuben var gjorda utav skogens träd.²³

I slutet av den här perioden så började även småbarnsskolorna delas upp allt mer. Då en del småbarnsskolorna blev barnkrubbor och kindergarten verksamheter medan andra småbarnsskolor byggdes ut till att bli småskolor och folkskolor och i vissa fall så avvecklades en del

småbarnsskolor. Och det visade sig att Barnträdgårdar och kindergaten skulle bli ett huvudspår under nästa period som kommer och kalla sig för hemmets och hembygdens läroplan.²⁴

3.2.3 Hemmets och hembygdens läroplan

Så efter att Guds läroplans period drog sig emot sitt slut så började en ny period och denna kallar Vallberg Roth för hemmets och hembygdens läroplan. Denna period varade ungefär från slutet av 1800-talet till mitten av 1900 talet. Och under denna tid så var nyckeltexterna vår tioåriga

verksamhet 1889-1909 av Moberg & Moberg som utkom 1909, tidskriften Barnträdgården som gavs ut under 1918 och 1949 och sedan handboken som hade samma namn som tidskriften barnträdgåren som var skriven av Sandels och Moberg 1947. Under denna tid så blev den Fröbel inspirerade pedagogiken i barnträdgårdarna väldigt dominerande och därav så blev dessa texter mer eller mindre som dagens läroplaner på deras tid då dessa texter var väldigt Fröbel anknutna i sig.²⁵ Det var inte bara nyckeltexterna som ändrades under denna period. Fröbels lekgåvor ändrades med, och blev fler än de fyra delarna som fanns under guds läroplans period. Nu var det utökat till tjugo delar. Bortsett från de gamla delarna med bollen, klotet, tärningen och valsen så innehöll de även klossar som man kunde bygga med, figurläggning med skivor, räkning med tändstickor,

23 Vallberg Roth, 2011, s. 42 24 Vallberg Roth, 2011, s. 44 - 45 25 Vallberg Roth, 2011, s. 53

8 modellering, teckning, pappersvikning.²⁶

Eftersom lekgåvorna hade utvecklats så hade även tanken bakom dem utvecklats. Nu handla det även om att barnen lekte med att dela en helhet i delar för att sedan bygga ihop dem igen till en helhet. Lekgåvorna hade även former efter de geometriska formerna.

Man kan säga att verksamheten och läroplanen var yrkesrelaterade, som till exempel byggleken med klossarna kunde tränas inför framtiden då de fick lära sig om struktur bland annat.

Som jag nämnde lite tidigare så var Barnträdgårdsplanen 1909 en av nyckeltexterna under denna tid och även denna nämnde några av de Fröbel inspirerade sysslorna, här kunde man hitta sysslor som flätning, figurläggning, utklippning, modellering, byggning, pappersvikning och sånglek- rörelselek. Något mer som nämndes i Barnträdgårdsplanen 1909 var saga. Man hade nämligen ändrat så nu fanns inte biblisk berättelse längre som fanns under gudsläroplans period, utan det hade ändrats till saga.

Under denna period ansåg man även att den hade en genomgående perioden av sånger, som

användes till att få barnen anknytna sångerna till barnens vardag som en mors arbete i hemmet och bondens arbete i åkern, några av sångerna som rekommenderas var Mors lilla Olle, Nu går vi upp för att hjälpa mor och Broder Jakob.²⁷

Man kan med andra ord säga att hemmets och hembygdens period hade mindre kristen inriktning än vad guds läroplans period.

3.2.4 Folkhemmets läroplan

Folkhemmets läroplan period är den tredje perioden enligt Vallberg Roth och pågår från mitten av 1900-talet till mitten av 1980 talet ungefär. Denna perioden kan även kallas för Folkhemmets socialpsykologiska läroplan. Detta var för många av dem som skrev denna periods läroplaner var psykologer. Barnstugeutredningen hade en utgångspunkt från Jean Piaget och Erik Homburger Eriksons teorier, detta kom och även dominera i Socialstyrelsens arbetsplaner under 1970-talet.

Därför började Fröbel nämnas allt mindre under denna period.²⁸

Denna periods nyckeltexter kom från Socialstyrelsen som blev en aktiv huvudaktör med att ge pedagogiska råd och anvisningar, eftersom riksdagen började ta över de nyöppnade daghemmen.

Socialstyrelsen började därför allt eftersom börja ta över den Svenska Fröbel förbundets uppgifter för att ge ut uppgifter, råd och anvisningar till barnavården och barnomsorgen som fanns på

26 Vallberg Roth, 2011, s. 59 27 Vallberg Roth, 2011, s. 60 - 64 28 Vallberg Roth, 2011, s. 81 - 82

9 daghemmen och barnträdgårdarna. Tidskriften Barnträdgården som var en av de nyckeltexter under den förra perioden hemmets och hembygdens läroplan fyllde fortfarande en funktion som

styrdokument. Dock minskades dess funktion allt mer under den tid som gick då

barnstugeutredningen och anvisningarna från Socialstyrelsen började allt mer började ta plats som styrdokument för den pedagogiska verksamheten.²⁹

I socialstyrelsens råd och anvisningar under denna period så kunde man se en utveckling som gick från övergripande mål som stödde familjelivet till demokratiska samhällsmål med stöd för

yrkesarbetade och föräldrar som studerar. Detta var för att verksamheten skulle ha en anknytning till föräldrarnas jobb utanför hemmet. Så verksamhetens uppgift i stort var att ta hand om barnen

medan föräldrarna var på sitt arbete eller studerande och med hjälp av hemmet så skulle förskolan uppfostra barnen med en god demokratisk grundsyn, så barnen skulle kunna växa upp som goda samhällsmedborgare.

I Barnstugeutredningen och Socialstyrelsens arbetsplaner kunde man läsa om deras övergripande mål som uttrycktes i så kallade begrepp demokrati, jämlikhet och trygghet. Man kunde även läsa om socialpsykologiska uttryck som jaguppfattning, kommunikation och begreppsutveckling under denna period.³⁰ Detta var för att förskoleplanerna som fanns då var oftast skrivna av enskilda författare och psykologer. I de förra perioderna var det nämligen filosofer, filantroper och pedagoger som skrev hade skrivit nyckeltexterna till stor del.³¹

Under mitten av 1960-taler så listades förskolans pedagogik i punkter upp i tidningen

Barnträdgården. Det som rörde sig bland annat omkring var till exempel om rutinfostran med av- och påklädning, toalettbestyr, tidsanknutna innehållet med årstider, helger och födelsedagar, samhällsorientering som trafikfostran och så vidare. De gjorde även femton stycken

aktivitetsområden efter Barnstugeutredningens delmål angående jaguppfattningen, kommunikation och begreppsbildningen. Barnstugeutredningen som utgår från en allsidig utveckling psykologi där den är indelad i fysisk, social, emotionell, intellektuell och språklig utveckling. Man ansåg även att dess samspel och rutiner som en del av dessa aktivitetsområden kunde skapa i vardagen gav träning till självständighetsträning³², som att till exempel sätta på sig en tröja. Dessa aktivitetsområden kunde därmed koppla till Barnstugeutredningens delmål och utvecklingspsykologi eftersom de fick träna på att samtala med varandra, klä på sig och av sig, använda figurer, siffror och bokstäver och så vidare. Så man kan säga att de punkterna som listades i tidningen Barnträdgården handlade om

29 Vallberg Roth, 2011, s. 81 30 Vallberg Roth, 2011, s. 84 - 85 31 Vallberg Roth, 2011, s. 82 32 Vallberg Roth, 2011, s. 88 - 89

10 förskolepedagogikens innehåll och aktivitetsområdena.

Något annat som var nytt för den här perioden var att det fanns ett aktivitetsområde som hette diskutera livsåskådningsfrågor. Detta innebar att pedagogerna diskuterade frigörelserelaterat innehåll med barnen, där kunde de diskutera frågor angående sexualitet, könsroller, människors olika värderingar beroende på tro, nationalitet och uppväxt miljö. Några av ämnen som till exempel sexualitet var tabubelagt i de tidigare perioderna och hade därför inte problematiserats och sedan diskuteras.³³

Något annat som tog en allt mer central plats i förskolans aktivitetsområden och planer var matematik. Detta skulle även ske i de vardagliga rutinerna och leken. Detta kunde ske inom till exempel sortering och klassificering utan färger, kläder, stenar i olika storlekar, konstruera och bygga med klossar och så vidare. I byggleken kunde barnen även ha möjligheter att uppmärksamma form, storlek, tyngd och balans.

Och medan matematiken fick en mer central del i förskolans vardagliga rutiner så ändrades sagorna till mer faktabaserade texter om hur saker funka i verkliga livet. I guds läroplans period så var det bibliska berättelser som ändrades till att bli mer sagor baserat under hemmet och hembygdens läroplans period för att sedan ytligare ändras i folkhemmets läroplans period fast till mer faktaboks centrerat. Detta var för att barnen skulle få reda på hur det egentligen var i världen, allt ifrån tro, tradition och moral med mera. Det ansågs nämligen att man genom att prata och läsa om litteraturen i sig kunde stödja språkutvecklingen för barnen. Det kom nämligen en arbetsplan i slutet av 1970- talet som fördjupade innehållet kring samtal, samvaro och språk. Denna plan hette även Samtal, samvaro och språk. Detta var anledningen till att sagorna begränsades under denna period för att faktaböckerna skulle få en större förmån i versamheten.

I början av 1980-talet så reformerades de arbetsplanen. Den nya planen utformades så

målkonstruktionen blev indelad i så kallad ämnesblock, där delade de in ämnen mer specificerat.

Matte ingick till exempel i ämnesblocket naturorienterat block, medan bild och slöjd ingick i bild och form blocket. Det fanns fem stycken olika ämnesblock och organiseringen inom aktivitets områdena blev mer ömsesidig med aktivitetsstationerna.³⁴ I slutet av 1970-talet började det

utvecklingspsykologiska perspektivet ifrågasättas och början av 1980-talet började en mer kulturell och grupporienterat arbetssätt lyftas fram.

Något som även började att lyftas fram var planering och observationer av barnen. I början av

33 Vallberg Roth, 2011, s. 89 34 Vallberg Roth, 2011, s. 90 - 92

11 denna period så stod det i socialstyrelsens anvisningar att förskoleläraren skulle ta fram en plan för arbetet som inte var schemalagt bunden och enligt barnstugeutredningen så skulle planeringen vara kopplad till de tre delmålen jaguppfattningen, kommunikationen och begreppsbildningen och de andra dagprogrammen som verksamheten bestod av.³⁵

Man skulle kunna säga kortfattat att denna perioden gick ut på att förskolan var baserad på att fostra barnen till demokratiska medborgare.³⁶

3.2.5 Världsbarnets läroplan

Den fjärde och sista perioden som jag kommer att gå igenom lite kort är världsbarnets läroplan och det är den perioden vi befinner i oss idag. Jämfört med de tre andra perioderna, guds läroplan period, hemmets och hembygdens läroplans period och sedan folkhemmets läroplansperiod så har världsbarnets läroplans period kommit ganska långt, men denna period hade inte kommit så långt som den hade gjort om de andra perioderna hade funnits och påverkat som de gjort.

I denna period så blev begreppen barnomsorgen och daghemmen utbytta till förskolan.³⁷

Denna period började även i slutet av 1980-talet och är som sagt fortfarande igång. Nyckeltexterna först och främst är läroplanen för förskolan (Lpfö 98) som kom ut 1998 och reviderades 2010. Det som ligger i grunden för denna läroplan är internationella överenskommelser. Några som var betydelsefulla aktören under denna period är FN och EU. Vallberg Roth menar att detta märks genom de nationella och kommunala läroplanerna från slutet av 1990-talet och början av 2000-talet då den hänvisas till en rad med internationella överenskommelser.³⁸

Som jag skrev längre upp så hade socialdepartementet hand om förskolan och daghemmen under folkhemmets läroplansperiod, men i mitten av 1990-talet så tog Utbildningsdepartementet över ansvaret för förskolan. Under slutet som sagt av 1980-talet och början 1990-talet så hade socialdepartementet hand om förskolan och socialstyrelsen gav ut råd och anvisningar. En av texterna som de gav ut var Pedagogiskt program för förskolan 1987, detta program blev lite som ett stödjande text då de började ta ut de kommunala och lokala riktlinjerna.³⁹

Den nya skollagen som trädde in 2010 gjorde att statens juridiska styrsystem stärktes för förskolan och det blev även allmän förskola för treåriga barn samma år. Inte nog med det så blir även

förskolan en egen skolform inom skolväsendets värld och finns inte till enbart nu som

35 Vallberg Roth, 2011, s. 95 36 Vallberg Roth, 2011, s. 104 37 Vallberg Roth, 2011, s. 159 38 Vallberg Roth, 2011, s. 107 39 Vallberg Roth, 2011, s. 108 - 109

12 uppfostringssyfte som de förra perioderna. Något som även är nytt för denna period är att skolverket skapades under slutet av 1990-talet och läroplanerna började utformas för ett utbildningsmässigt syfte av förskolan och de övriga skolformerna.

Något som sakta börja komma under folkhemmets läroplans period var om utveckling och

planering. Detta blev framhävt under läroplanernas uppkomst och fick en egen rubrik i förskolans läroplan. I den reviderade läroplanen så fick utvärderingens del heta Uppföljning, utvärdering och utveckling, där man kan följa riktlinjer som pedagogerna försöka följa. När det kommer till planering så fanns det ingen individuell planering i den orediverade läroplanen för förskolan 98.

Dock så betonades det i från och med slutet av 1990-talet att barnen har rätt till ett individuellt bemötande i de kommunala planera och mål som hade satts upp. Dock så har det gjorts möjligt för föräldrarna och eleverna att vara med och påverka inom förskolans planering och utvärdering i skollagen och den reviderade läroplanen för förskolan 98.⁴⁰

Man kan säga att förskolans helhet ska bestå av omsorg, utveckling och lärande under tiden pedagogerna undervisar barnen. I denna period ska man med andra ord pedagogerna följa och undervisa barnen, de ska stimulera och dessutom utmana barnens lärande och utveckling.⁴¹

4 Analys av läroplaner

Det är här jag kommer att gå in närmare på själva jämförelsen av läroplanerna och det jag har kommit fram till i denna undersökning.

4.1 Begreppet estetiskt lärande

När man läser igenom läroplanerna så kan man snabbt märka att den norska läroplanen nämner estetiska lärprocesser mer än vad den svenska läroplanen gör. I den svenska läroplanen använder läroplansförfattarna uttryck som ”skapande processer” , ”estetiska aspekter”⁴² och ”estetiska uttrycksformer”.⁴³ Medan den svenska har begreppen skapande verksamhet, estetiska aspekter och estetiska uttrycksformer, så har den norska läroplanen begrepp som ”estetiska uttrykk”, ”estetiske aktiviteter”, estetiske opplevelser”, ”estetikk”, ”kreativ virksamhet”, ”estetiske verdier”, ”skapande virksamhet”, ”uttryke seg estetisk”, ”estetiske områdene”, ”estetisk dimensjon”, ”estetiske

inntrykks- og uttrykksformer” och ”estetisk fenomener”. Så medan den svenska läroplanen har tre olika begrepp så har den norska läroplanen tolv olika begrepp för eststiskt lärande. Så den norska

40 Vallberg Roth, 2011, s. 108 - 112 41 Vallberg Roth, 2011, s. 139

42 Lpfö 98, reviderad 2010. Skolverket s. 7 43 Lpfö 98, reviderad 2010, s. 11

13 läroplanen har med andra ord fler olika begrepp för estetiskt lärande. Vad båda läroplanerna har gemensamt var att de nämnde ämnerna bild, musik, dans, drama och även lek lite här och där.

Medan den norska läroplanen tar upp estetiska lärprocesser tjugotvå gånger behandlas detta i den svenska läroplanen endast fem gånger. Anledningen till varför jag tar upp hur många gånger

begreppen kommer upp i läroplanerna är för man ska få upp ögonerna om detta. Därför de kommer i olika sammanhang, de norska begreppen förekommer mer som en röd tråd i texten om hur man kan utveckla ett barns språkinlärning till exempel, medan i den svenska så blir begreppen uppställda som mål och riktlinjer som pedagogerna ska följa.

Den svenska läroplanen för förskolan är uppdelad i två olika delar där de tar upp olika saker. I den ena delen kan man läsa om förskolans värdegrund och uppdrag. Där kan man läsa att miljön ska vara trygg och uppmuntra bland annat till lek och lärande, men samtidigt den ska vara demokratisk och inte diskriminera någon. I den andra delen handlar det om förskolans mål och riktlinjer. Här kan man läsa om vad arbetslaget skall sträva efter och vilka mål och riktlinjer som ska uppnås. Denna del skiljer sig lite ifrån den första delen då denna del har flera små delar som allt genomsyras kring i olika rubriker. I den andra delen mål och riktlinjer så nämns estetiskt lärande till exempel på detta vis där man betonar att barnet:

”Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenhet i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.”⁴⁴

I denna mening kan man se att barn ska få utveckla sin skapande förmåga genom de uppräknande konstformerna bild, dans, musik, sång, drama, rörelse och lekande även att då få utveckla sin

förmåga att uttrycka sina tankar, hur de känner, hur de upplever saker och erfarenheterna som de har inom sig. Med andra ord så ska de få chansen att kunna uttrycka sig med hjälp med de estetiska lärprocesserna.

I den norska läroplanen nämns det desto fler gånger under mer varierande stycken där rubrikerna och underrubrikerna är som i exempel kapitlet omsorg, lek, och laering, där underrubrikerna som det nämns i är lek, social kompetanse, barnehagen som kulturarena, sen förekommer det ytterligare ett fler tal gånger i kapitlet Fagområdene. I den norska läroplanen nämns det med andra ord mer eller mindre lite här och där då det är så utspritt bland rubriker och underrubriker. Under till exempel underrubriken Kommunikasjon, språk og tekst så nämns estetiska lärprocesser så här:

Å samtale om opplevelser, tanker og fölelser er nödvendig for utvikling av et rikt språk. Tekst omfatter både skriftlige og muntlige fortellinger, poesi, dikt, rim, regler og sanger Viktige sider ved kulturoverföringen er

44 Lpfö 98, reviderad 2010, s. 10

14

knyttet til kommunikasjon, språk og tekst.⁴⁵

Här beskriver de att genom att samtala om sina upplevelser, tankar och känslor är nödvändigt igenom att få ett rikt språk. Med hjälp av både skriftlig och muntlig poesi, dikter, rim och sånger så kan det hjälpa, då viktiga sidor av kulturöverföringen bidrar till ett rikt språk. Så med hjälp av de estetiska sidorna sång, dikt, poesi så kan man leka med orden och utforska det vidare och ge språkutvecklingen en bra och stark start i livet.

4.2 Bilder och layout på läroplanerna

När man söker vidare i läroplanerna kan man se direkt att de är helt olika till layouten. Den svenska läroplanens första sida har ett par barnhänder som lägger ett par snäckor i en vuxens händer i färgerna orange, hudfärgat och vita färger med svart text där det står tydligt ”Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010” och Skolverket. Den norska läroplanens första sida har två springande barn på första sidan med en massa tecknade gröna myror mellan dem. Där är även tre olika röda långa streck som är ungefär ett par centimeter breda med vit text i där det står ”Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver.” och en svart text längre ner där det står kunnskapsdepartementet med en ikon över sig som ser ut att vara ett lejon med krona på sig som bär en yxa. Litteraturvetaren

Maria Nikolajeva med bilderböcker som kompetensområde menar att bilderbokens omslag är en oumbärlig del av helheten, särskilt om den inte visar en bild som finns i själva boken, eftersom omslaget kan berätta något om innehållet som finns i boken⁴⁶, eller som i detta fall i läroplanerna.

Kunnskapsdepartementet är på regieringsnivå som håller i hela skolsystemet.⁴⁷ Man kan säga att det är lite som Sveriges skolverk.

45 Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver, 2006. Kunnskapsdepartementet. Sidan 34 46 Nikolajeva, 2000, s. 63.

47 http://www.regjeringen.no/nb/dep/kd.html?id=586 11 juni 2012 16:32

15 När man fortsätter att studera läroplanerna så kan man märka stora skillnader på hur de är

utformade. Den norska har specifika tecknade figurer för varje kapitel i en viss färg som till

exempel röda myror för kapitel ett och blå äpplen för kapitel fyra lite här och där som en dekoration som är trevlig att se på. Den har fem kapitel för cirka 55 sidor och är även indelad i tre olika delar.

Varje del börjar med att ge en förklaring till vad innehållet för förskolan ska ha. I varje del finns även en bild på ett barn som är i rörelse med en grön fantasibakgrund och, in mellan så är det bilder på olika aktiviteter som en pensel i en färgburk och barn som håller på med olika saker, som till exempel förbereder en smörgås eller åker på en sparkbil, dessa bilder är även i färg. Om man ska jämföra den norska med den svenska läroplanen så är den norska läroplanen mer vid liv och mer färgglad än den svenska. Då den svenska läroplanen inte har några bilder, inga tecknade figurer och så vidare, det är bara text som den innehåller dock så är rubriken orange men resten av texten är vanlig svart och är på cirka sexton sidor fördelade på två olika kapitel.

Den svenska och norska innehållsförteckningen:

Här ser man hur de olika innehållsförteckningarna. Den norska läroplanen till vänster med sina färgglada rubriker och figurer till varje kapitel. Medan den svenska som är till höger har en vanlig innhållsförteckning skriven i svart times new roman, utan några figurer.

16 Sidor ur den norska läroplanen:

En av bilderna på ett barn med fantasibakgrund i en specifik färg för just den delen. Bilden till höger har en annan färg då det är för en annan del med en liten figur i övre delen.

Sidor ur den svenska läroplanen:

.

Dessa bilder visar tre olika sidor ur den svenska läroplanen. Här kan man se en massa text och att rubrikerna är i orange.

4.3 Läroplanernas språk

Kan det finnas någon anledning till att läroplanernas struktur och layout är olika? Den norska läroplanen har bilder, figurer och förklarar hur de menar kring det hela, till skillnad från den svenska så står mål som ska uppfyllas. Kan det vara så att den svenska är mer utformad för

pedagoger och den norska för både föräldrar och pedagoger? Om det skulle vara så är det ett smart sätt, då även föräldrarna blir lockade till att läsa den utan att det blir några missförstånd. Då det förklaras lite kring det och enklare att förstå om vad förskolans olika delar handlar om och att den inte använder akademiska ord som till exempel lustfyllt lärande och livslångt lärande utan att förklara hur de menar med det, medan den norska läroplanen förklarar vad det innebär. Ett exempel på vad de förklarar är livslångt lärande, där skriver läroplansförfattarna att ”begrepet livslangt

17 laering viser til at laering skjer på ulike arenaer gjennom hele livet.”⁴⁸ Med andra ord så förklarar läroplansförfattarna för den norska läroplan att livslång lärande visar att lärande sker på olika plan genom livet.

I boken Barnet och leken så menar Gabriella Ekelund att det finns ett fackspråk som är viktigt för att effektivisera kommunikationen för att kunna komma framåt i arbetet. Detta finns i olika yrken som journalist, hantverkare, civilingenjörer och så vidare. De har olika uttryck i sina yrken som vi har i läraryrket. Hon menar även att ”lustfyllt lärande” är ett sådant uttryck som förekommer i olika böcker, texter och bland annat i den svenska läroplanen. Dessa uttryck är skrivna av

pedagogikforskare, för kollegor och yrkesverksamma pedagoger. Andra uttryck som till exempel kan förekomma i olika texter, böcker och liknande är ”kunskapande” och ”barnsyn”, är man insatt i vokabulären så är uttrycken användbara. Men är man inte insatt i vokabulären så kan detta vara ett hinder och orden kan bli obegripliga. Tusentals föräldrar till de barn som börjar förskolan varje år har kanske inte stött på eller haft någon anledning till att använda de akademiska uttrycken som finns, då man inte använder det i den vardagliga vokabulären. Och då kanske det inte är så säkert att man har kommit i kontakt med det akademiska språket, eller vana att läsa texter där varje stycke avbryts av minst en vetenskaplig korrekt referensangivelse.⁴⁹ Hon skriver även att det kan vara nödvändigt och angeläget språkbruk inom forskningen, kan vara utmattande och väldigt svårlästa för andra som till exempel för föräldrar.⁵⁰

Kan det vara så att kunnskapsdepatementet vill att föräldrarna som inte är så insatta i läraryrket ska förstå vad de menar då de förklarar mer hur de menar kring det de skriver? För om det är så, så kan de känna att de blir mer insatta kring vad deras barn ska lära sig och varför pedagoger planerar sina aktiviteter som de gör med barnen.

Men har dessa skillnader någon betydelse när det gäller estetiska lärprocesser? Medan Sveriges läroplan behandlar vad som man skall göra inom förskolan och inte ger förslag som den norska när de nämner hur man ska arbeta med språk, kommunikation och texter så ska förskolan bidra med

”blir kjent med böker, sanger, bilder, media m.m.”⁵¹. För det är där som förskolelärarna får förslag hur de kan använda sig av böcker med att få barnen känna på språk igenom det.

Dock så är den norska och svenska läroplanen annorlunda då de är olika upplagda. Den norska går igenom naturvetenskapliga ämnen och matematiken för sig, kulturen för sig och kommunikation, språk och text för sig och så vidare medan i den svenska så går de igenom allt som förskolan skall

48 Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver, 2006, s. 26

49 Gabriella Ekelund, 2009, Barnet och leken. Sveriges utbildningsradio AB, Elanders, s. 8.

50 Ekelund, 2009, s. 9.

51 Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver, 2006, s. 34

18 erbjuda och uppnå som i mål och riktlinjer i ett och samma stycke med olika underrubriker medan den norska innehåller fler rubriker och underrubriker än den svenska. Man kan även läsa i boken Vad är förskolepedagogik av Fagerli, Lillemyr och Söbstad att de nämner att den norska läroplanen innehåller fem olika ämnesområden som de kallar för samfund, religion och etik, estetiska ämnen, språk, text och kommunikation, natur och miljö och teknik och fysisk aktivitet och hälsa, medan i den svenska så innehåller den mer eller mindre mer allmänna resonemang för vad barnen ska lära sig under rubriken utveckling och lärande.⁵² Som jag skrev lite längre upp, kan detta vara

anledningen till att i norska läroplanen nämner estetiskt lärande fler gånger än vad det gör i den svenska då de har fler så kallade kategorier som de går igenom och kopplar ihop med de estetiska lärprocesserna?

Kan detta vara avgörandet som gör att estetiska lärprocesser nämns fler gånger, eller är det bara så att Norges läroplan är bättre på att ta upp de estetiska lärprocesserna än vad Sveriges läroplan är på att ta upp det.

5 Diskussion

Det är i denna del av arbetet som jag kommer att diskutera min analys och litteraturbakgrund som jag skrivit om.

5.1 Ny aktivitet i Sverige – gammal i Norge

Det första jag kommer gå genom är det jag skrev i början i inledningsbakgrunden är om

toddlardagen, en helt ny aktivitet i Sverige men en sedan länge förekommande aktivitet i Norge.

Det intressanta här var att det drog till sig tidningarnas och nyheteprogrammens intresse här i Sverige. Min första tanke nu är var det verkligen en stor händelse? Trots allt har det varit ett sedan länge förekommande fenomen i Norge! Barnen fick under toddlardagen aktivera sig och vi

studenter som hade hand om aktiviteterna fick planera, utföra och utvärdera var och ens aktivitet. Vi fick leda dessa barn genom flera olika spännande världar och aktivera dem. Nu när man tänker efter så kanske det finns fler spännande idéer som vi pedagoger kan låna från andra länder, det behöver inte exakt vara Norge. För när det kommer till idéer så kan man inte få för många!

5.2 Begrepp

Ett begrepp som man stöter på ofta i det här arbetet är estetiskt lärande. Hur läroplansförfattarna använder begreppet är däremot olika i läroplanerna. Som jag nämnde i analysen av läroplanerna i

52 Fagerli, Lillemyr, Söbstad, 2001, s. 125.

19 delen begreppet estetiskt lärande så använder den svenska läroplanen och den norska läroplanen olika begrepp, den svenska använde tre begrepp som skapande processer, estetiska aspekter och estetiska uttryck. Medan den norska läroplanen hade tolv olika begrepp som hänger samman med estetiskt lärande. Några av de begreppen som jag nämnde länge upp är ”kreativ virksamhet”,

”estetiske inntrykks- og uttrykksformer”, ”skapande virksamhet”, ”estetiske aktiviteter” och bland annat ”estetiske opplevelser”. Att de nämner ämnena lite här och där anser jag vara bra, men det kan även vara bra ifall den svenska läroplanen lägger in fler begrepp som innefattar estetiskt lärande som den norska läroplanen. Det är dock bra att den svenska läroplanen har med ämnerna bild, musik, dans och så vidare så det estetiska ämnena nämns fler gånger än de tre begreppen för estetiskt lärande som jag nämnde längre upp i begreppsdiskussionen.

Man kan även koppla ett av den norska läroplanens estetiska lärande begrepp till vad jag refererar i delen om vad estetiskt lärande var. Det jag skrev i delen om vad estetiskt lärande var handlade om att med hjälp av de estetiskt lärande så kunde man hjälpa barn att uttrycka sig om hur de kände sig, om de till exempel var ledsna eller glada. Med andra ord så kallar man de estetiska ämnena för intrycks- och uttrycksämnen. Vad jag har upptäckt i den norska läroplanen så nämner de även att barnen ska få njuta och utöva sig med de ”estetiske intrykks- og uttrykksformer. Jag får en känsla av att läroplansförfattarna för Norges läroplan har tänkt lite kring det. Om det nu är så vet jag inte, men jag får en stark känsla av att läroplansförfattarna till de båda läroplanerna har tagit sig an till dagens forskning som finns och sedan skrivits med forskningen i åtanken. Om det hade varit så i det här fallet så anser jag det vara bra. För att då finns det en bakgrundstanke till varför det ska finnas.

5.3 Fördelar och nackdelar?

Som allt annat som finns så har det som har fördelar även nackdelar. Som jag nämnt tidigare så har estetiskt lärande en hel del fördelar. Några av fördelarna är att pedagogerna kan nå barnen i dess olika världar, pedagogerna kan även hjälpa barnen att uttrycka sig och deras tankar med hjälp utav de estetiska läroprocessern om barnen har svårt att uttrycka sig verbalt eller om pedagogerna vill förstå hur barnen tänker.

Men om man tänker efter, vad kan det finnas för nackdelar som gör att många pedagoger inte riktigt vill eller vågar arbeta med estetiskt lärande eller andra nackdelar med estetiskt lärande? Jag tror först och främst att många är rädda att arbeta med något som de inte har någon direkt kundskap om.

Jag har nämligen märkt när jag jobbat med barn och estetiska ämnen att det blir inte alltid som man tänkt sig, utan det kan ta en annan vändning. Kan det vara detta som en del pedagoger är rädda för?

En annan sak jag kan tänka mig att pedagoger tycker de estetiska ämnena är lite flummigt eller

20 oseriöst. För när jag har pratat med mina vänner om de estetiska ämnena så har de tyckt att jag bara lekt med barnen och inget mer.

Då är frågan, om det verkligen är dessa nackdelar som hindrar pedagoger för att inte arbeta med de estetiska ämnena, så tycker jag det är synd eftersom det hindrar fördelarna som gynnar barnen.

5.4 För föräldrar eller pedagoger?

En fråga om jag ställde lite längre upp var om den svenska läroplanen är mer riktad till pedagoger medan den Norges läroplan var mer riktat till pedagoger och föräldrar. Hur jag grunda mig på denna fråga är att i den norska läroplanen så har de förklaringar till olika begrepp. Läroplanen har bilder och figurer som lockar läsaren till att läsa den, medan den svenska läroplanen har mer text som behandlar mål och riktlinjer som pedagogerna ska uppfylla.

Efter jag hade läst Norges Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver 2006 och började läsa Sveriges läroplan för förskolan Lpfö 98 som är reviderad 2010. Helt plötsligt så kändes inte den svenska läroplanen så lockande för mig längre. Allt jag bara såg var en massa text uppställd i punkter och massa stycken. Ska jag vara helt ärlig så känns den svenska läroplanen tråkig om man ska jämföra med den norska läroplanen.

Så varför tyckte jag att den svenska läroplanen var mer tråkig än den norska läroplanen? Jo, om man räknar bort att jag inte är en expert på norska så förstod jag vad de menade redan första gången jag läste läroplanen till en stor del, då de norska läroplansförfattarna förklarar vad de menade kring och kopplade till exempel mål och riktlinjer med olika ämenen som bild, musik och så vidare.

Medan jag läste den svenska läroplanen första gången så upptäckte jag att det var svårt att förstå språket. Jag förstod att det var var mål och riktlinjer, men jag kunde inte ta till mig vad som stod i den första gången. Och då var det inte den reviderade utan då var det den som inte var reviderad.

Men efter ett par år så förstod jag äntligen vad den svenska läroplanen handlade om. Nu kan den svenska läroplanen och dess inlärning gjort det enklare med att förstå den norska läroplanen, men det faktumet är att den norska förklarar mer vad det handlar om. Den norska läroplanen förklarar till exempel vad kultur kan vara, vad olika begrepp som till exempel livslångt lärande och hur man kan jobba med språk, kommunikation och text.

Som jag även nämnde i analys delen så har den norska läroplanen bilder, figurer, färger och bilder på aktiva barn, medan den svenska läroplanen enbart har en bild på framsidan med händer och snäckor och sedan är resten text. Detta tycker jag känns lite tråkigt att den svenska läroplanen ska ha så lite bilder jämfört med den norska läroplanen. Även om den norska läroplanen har fler sidor än den svenska så känns den norska mer levande och rätt. Då jag anser förskolan innehåller fantasi

21 och lek, så tycker jag faktiskt att den svenska läroplanen behöver mer bilder i läroplanen. Varför anser jag att den svenska läroplanen behöver mer bilder? Om inte pedagogerna vill ha det så kan jag tänka mig att det lockar föräldrarna mer till att börja bläddra i den och eventuellt läsa den, då det kan ge en liten rast från all text.

Så enligt mig kan det vara en bra ide att lägga in bilder i den svenska läroplanen och även lite förklaringar till hur de menar så föräldrarna ska förstå. Att den svenska läroplanen får fler sidor gör inget, då man ger föräldrarna en chans till att förstå det akademiska språket som finns i den svenska läroplanen. Och då kan den svenska läroplanen göra som den norska läroplanen och lägga in de estetiska läroprocesserna som ett förslag vad man kan använda sig av till exempel när pedagogerna vill hjälpa barnen uttrycka sig.

5.5 Är Sveriges läroplanshistoria bra att veta för pedagoger i den svenska verksamheten?

Kan det vara till någon nytta för pedagoger att veta om förskolans läroplans historia? Jag anser att det kan vara bra för pedagogerna att veta hur läroplanen har utvecklats. Oavsett vilket ämne som man inriktar sig på, som i mitt fall estetiskt lärande så kan det vara bra att veta hur läroplanen såg ut innan. För Sverige har till exempel inte alltid haft en läroplan som är så specifik på vilka mål som ska nås och så vidare.

När det gäller hur de estetiska läroprocesserna behandlas i den svenska läroplanens historia så har jag sett att det har ändrats från att man lärde ut religiösa innehåll med hjälp utav sånger och psalmer till att pedagoger nu mer lär ut matematik och svenska med till exempel sånger, drama, dans och så vidare. Så det har skett en förändring, dels att man faktiskt nämner de estetiska läroprocesserna i nuvarande läroplaner, jämfört med nyckeltexterna som fanns under de tidigare läroplansperioderna.

Som jag nämnde i litteratur delen angående nyckeltexterna som var dåtidens läroplaner. Under Guds läroplans period så var bland annat lilla Katekes som innehöll stycken om den kristna läran och syndabekännelsen. Denna nyckeltext tycker jag låter verkar va religös och den verkar inte ha så varierat innehåll som hjälper pedagogerna under den perioden som Lilla Katekes var aktuell. Sen verkar nyckeltexterna bli mer varierade som till exempel så under hemmet och hembygdens läroplans period så är en av nyckeltexterna boken barnträdgården som sågs som en handbok som skulle hjälpa pedagogen i dess arbete. Denna nyckeltext verkar vara till mer hjälp för pedagogerna än vad till exempel syndabekännelsen.

Något annat som jag märkt skiljer perioderna åt är hur relaterat det är till barnens omgivning. Under hemmet och hembygdens period så är läroplanen yrkesrelaterade medan under folkhemmets

22 läroplansperiod så handla det om att se till med föräldrarnas hjälp fostra barnen till demokratiska medborgare och till föräldrarnas arbeten och studerande. Detta anser jag vara intressant eftersom både perioderna på ett vis är relaterat till föräldrars arbete till exempel. Men det som skiljer dem åt är att den ena perioden koncentrerar sig även på att man ska uppfostra barnen till demokratiska medborgare, för att sedan utvecklas vidare till att inte längre vara enbart i uppfostringssyfte utan även bli en egen skolform under världsbarnets läroplansperiod.

Jag tycker det är bra för pedagoger oavsett om de är från Sverige eller Norge att veta hur det egna landets läroplanshistoria. För då kan man få en annan sorts förståelse över hur läroplanen är uppbyggd och vad den har för historia bakom sig. Man kan även få en överblick över vad som prioterades under olika tider som kristen tro, Fröbel inspirerade gåvor, aktivitets områden eller införande av mål och riktlinjer.

6 Avslutning

Min slutsats är att den norska läroplanen har både ett mer estetiskt uttryck till layouten och att de nämner och inkluderar de estetiska läroprocesserna mer i den. Enligt mitt tycke så skulle den svenska läroplanen ta efter den norska läroplanen lite och förklara uttryck som kanske inte är så uppenbara som läroplansförfattarna ibland kan tro. Då den norska läroplanen förklarar en del uttryck och kopplar ihop ämnen som språk och musik till exempel, då det bättrar på lärandet. Med andra ord så får föräldrarna en förklaring och förståelse vad förskolan arbetar med. Då den svenska har ett akademiskt språk som inte alltid är det enklaste att förstå om man aldrig läst den svenska läroplanen innan.

Då jag utförde detta arbete så fick jag veta mycket. Till exempel att de hade som en sorts läroplan under 1800-talet och hur olika den norska och svenska läroplanen är när det kommer till de estetiska läroprocesserna. Trots allt så är lärandet som ett livslångt lärande, där man lär sig något under olika arenor under livet.

När det gäller vidare forskning så lämnar jag det öppet om någon i framtiden vill forska vidare till detta ämne. Vem vet, jag kanske vill forska vidare om det i framtiden.

23

7 Litteraturlista

Elektroniska källor:

Lpfö 98, reviderad 2010. Skolverket

Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver, 2006. Kunnskapsdepartementet.

http://www.ne.se/komparativ-metod National encyklopedin, 11juni 2012, 12:41

http://www.ne.se/j%C3%A4mf%C3%B6rande-metod National encyklopedin, 11 juni 2012, 13:10 http://www.regjeringen.no/nb/dep/kd.html?id=586 Kunnskaps depramentet, 11 juni 2012 16:32 Tryckta källor:

Ekelund Gabriella, 2009, Barnet och leken. Sveriges utbildningsradio AB Elanders.

Evenshaug Oddbjörn, Hallen Dag (2009, upplaga 2:12) Barn- och ungdomspsykologi.

Fagerli Oddvar, Lillemyr Ole Fredrik, Söbstad Frode (2001 för den svenska utgåvan) Vad är förskolepedagogik? Studentlitteratur, Lund.

Nikolajeva Maria, 2000. Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur, Lund.

Niss Gunilla, Söderström Anna-Karin (2006, andra upplagan) Småbarn i förskolan – Den viktiga vardagen och läroplanen. Studentlitteratur, Lund.

Vallberg Roth Ann-Christine, 2011 upplaga 2:1. De yngre barnens läroplanshistoria, studentlitteratur AB, Lund.