Mammors upplevelser av lidande i samband med förlossningsdepression
Hanna Sparrfors Sofia Liljegren
Examensarbete Omvårdnad 15hp
Examensarbete vårdvetenskap 15 hp Höstterminen 2010
Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
Examensarbete Vårdvetenskap 15hp
MAMMORS UPPLEVELSER AV LIDANDE I SAMBAND MED FÖRLOSSNINGSDEPRESSION
Hanna Sparrfors Sofia Liljegren
SAMMANFATTNING
Förlossningsdepression (Post Partum Depression, PPD) är en dold sjukdom som drabbar ungefär var åttonde nybliven mamma. Ungefär 50 procent av fallen upptäcks inte. Mammor som drabbas av PPD upplever lidande, men då de döljer upplevelsen av PPD inom sig kan det leda till ytterligare och dessutom onödigt lidande för dem. Lidande kan lindras och omvandlas till något positivt, om den lidande har någon att dela sina upplevelser med. Den här systematiska litteraturstudien omfattar nio kvalitetsgranskade artiklar som analyserades med innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: Att vara avvikande från normen, Att vara utanför, isolerad och ensam, samt Att vara orolig, rädd och ångestfylld. Beskrivningen av mödrarnas upplevelser bidrar till en ökad förståelse för vad de genomlider. Lidandet hindrade mödrarna från att få den omvårdnad de behövde. Genom att lyssna och bekräfta kan sjuksköterskor förbättra omvårdnaden och hjälpa dem ur sitt lidande. Genom att vårdpersonal tar del av dessa upplevelser kan omvårdnaden av dessa mödrar förbättras.
Nyckelord: Förlossningsdepression, Lidande, Upplevelser, Känslor
Innehåll
Inledning
_______________________________________________________________ 1Bakgrund
_______________________________________________________________ 1 Förlossningsdepression ___________________________________________________ 1 Lidande ________________________________________________________________ 2 Omvårdnad ____________________________________________________________ 3Problemformulering
____________________________________________________ 4Syfte
____________________________________________________________________ 4Metod
__________________________________________________________________ 4 Inklusions- och exklusionskriterier _________________________________________ 4 Artikelsökning och urval _________________________________________________ 5 Kvalitetsgranskning _____________________________________________________ 5 Analysmetod ___________________________________________________________ 5 Tabell 1. Exempel ur vår innehållsanalys ____________________________________ 6 Forskningsetiska överväganden ____________________________________________ 7Resultat
________________________________________________________________ 7 Att vara avvikande från normen ___________________________________________ 7 Att vara utanför, isolerad och ensam _______________________________________ 8 Att vara orolig, rädd och ångestfylld ________________________________________ 9Diskussion
_____________________________________________________________ 10 Metoddiskussion _______________________________________________________ 10 Resultatdiskussion ______________________________________________________ 12 Slutsats _______________________________________________________________ 14Referenslista
___________________________________________________________ 15Bilaga 1 Databassökningar
Bilaga 2 Kvalitetsgranskningsmall
Bilaga 3 Artikelmatris
Inledning
Förlossningsdepression (Post Partum depression, PPD) är en dold sjukdom som drabbar ungefär var åttonde nybliven mamma. Att drabbas av PPD påverkar både mamman och övriga familjen (Beck & Indman, 2005). De blivande föräldrarna har under graviditeten förberett sig inför den kommande moders- respektive fadersrollen. De har föreställningar om hur de kommer att bli som föräldrar och om hur deras blivande familj kommer att se ut (Faxelid, Hogg, Kaplan & Nissen, 2007). Föräldrarna måste börja se sig själva som föräldrar och träda in i föräldrarollen. För både den nyblivna mamman och pappan kan tidigare relationer till föräldrar och syskon få ett nytt perspektiv och som nybliven förälder kan det vara lätt att hamna i en livskris på grund av den nya inriktningen i livet och det nya livsperspektivet (Sjögren, 2005). Mammor med PPD gör allt för att dölja sin sjukdom. Ungefär 50 procent av fallen upptäcks inte (Kendall-Tackett, 2005). Detta stärker vår uppfattning om att sjukdomen är något en drabbad mamma inte talar om eller vill avslöja, att den är tabu. Mammor som drabbas av PPD upplever lidande, men då de döljer upplevelser av PPD inom sig kan det leda till ytterligare och onödigt lidande för dem. För att kunna stödja dem och underlätta mödrarnas väg ut ur lidandet, anser vi det betydelsefullt att få mer kunskap om hur mödrarna upplever sin PPD.
Bakgrund
Förlossningsdepression
PPD har visat sig ha en förödande och utmattande effekt på de nyblivna mammorna (Beck &
Indman, 2005). Sjukdomen är näst efter Hiv/Aids den psykiskt starkaste påfrestningen för kvinnor som fött barn världen över, och kan drabba 10 – 20 procent av de nyblivna mammorna (O´Hara, 2009). PPD kan drabba kvinnan som fött barn upp till ett år efter förlossningen och om sjukdomen förblir obehandlad kan den hålla i sig över ett år eller ännu längre och mammorna kan försämras i sin sjukdom (Kendall-Tackett, 2005).
Symptomen kan visa sig på olika sätt. Mamman kan till exempel uppträda apatiskt, aggressivt och irriterat, bli socialt tillbakadragen, ha negativa tankar, sömnrubbningar och försämrad koncentrationsförmåga. Alla dessa symptom kan göra det svårare för mamman att på ett känsligt och lyhört sätt samspela med barnet (Wickberg & Hwang, 2003). Konsekvenser av mammans PPD kan vara att relationer till partner, föräldrar och barn försämras, och att barnets psykologiska anpassning och intellektuella utveckling påverkas (Beck & Indman,
2005). Risken att drabbas av PPD ökar om mamman tidigare haft en psykisk sjukdom, om hon har en dålig relation till sin partner eller vid bristande socialt och känslomässigt stöd (O´Hara, 2009). Det som skiljer en PPD från en typisk depression är att mammorna kan uppleva stark oro i sin PPD, vilket inte är fallet i den ordinära depressionen. En annan skillnad mellan depressionerna är att det kan förekomma aggressiva tvångstankar om att skada sitt barn allvarligt hos mammor med PPD (Beck och Indman, 2005). Sjuksköterskor kommer i kontakt med dessa mammor genom rutinkontroller då de besöker barnavårdcentraler eller då mammorna på grund av andra åkommor söker vård (Kendall-Tackett, 2005).
Lidande
Många nyblivna mammor kan till följd av sin PPD drabbas av lidande. Lidande som begrepp har i alla tider nära förknippats med olika slags vårdande handlingar. Lidandet som fenomen innebär att människan upplever något oundvikligt, oönskat och ont som stör eller påverkar balansen i livet i mindre eller större grad. Lidande kan uppstå när människan möter det som vidrör något främmande i den egna inre världen. Det väcker känslor av sårbarhet och en inre själslig oro. Denna inre oro kan vara tankar om livets slut eller en rädsla för att förlora någon.
En konsekvens av att det saknas ett alldagligt språk för lidande gör att det kan förekomma ett dolt lidande hos människor. Eftersom det kan vara svårt att tala om det dolda lidandet kan det undvikas medvetet hos sig själv och andra (Arman & Rehnsfeldt, 2006). PPD kan för många mödrar leda till ett lidande som kan vara svårt för dem att uthärda. Det dolda lidandet kan försvåra för mödrarna att tala om sina upplevelser av lidande. Istället undviker mammorna medvetet att dela med sig av sina tunga känslor och de får lida i tysthet.
Lidandets motsats är lusten. Innan människan erkänner sitt lidande och går in i en kamp finns det inget hopp om att nå lusten. I lidandets kamp finns hoppet men samtidigt även en smärtsam känsla av förnedring och skam. När kampen i lidandet är som kraftigast finns oftast ingen ork att förmedla till någon annan om sitt lidande. Den som lider kan vara djupt olycklig och uppleva en känsla av att vara kränkt vilket kan göra det svårt för henne att prata om sitt lidande. Dessutom kan hon känna skamkänslor över att inte vara lycklig. När människan försonar sig med sin svåra situation kan hon finna möjligheter och mening med lidandet. För att lidandet ska kunna omvandlas till en positiv styrka krävs det att någon annan, värdig hennes förtroende, finns där som hon kan dela sina berättelser och svåra upplevelser med (Eriksson, 2005).
Eriksson (2005) har gjort en indelning av lidandet i tre olika former. Sjukdomslidande kan vara kroppslig smärta eller andligt och själsligt lidande, orsakat av upplevelser av skam och förnedring kopplat till sjukdom och behandling. Vårdlidande innefattar olika kategorier:
kränkning av patientens värdighet, straff och fördömelse, maktutövning och utebliven vård.
Livslidande kan inbegripa allt från en hotande dödlig sjukdom till att inte längre klara av att delta i eller utföra olika sociala uppdrag som en följd av sin sjukdom. En hotande förintelse kan orsakas av att inte bli sedd.
De mammor som lider av PPD kan dölja sin sjukdom på grund av att den är tabu, och eftersom ett alldagligt språk saknas för lidande kan det försvåra för mammorna att berätta om sitt lidande. Mammor med PPD kan i sitt lidande sakna orken att berätta om hur de känner.
Vad som kan behövas är att någon finns där för att bekräfta dem och kunna lindra deras lidande.
Omvårdnad
En lidande människa förväntar sig medvetet eller omedvetet att bemötas med kärlek och respekt av sjukvården och på så sätt bli bekräftad och få lidandet lindrat (Arman &
Rehnsfeldt, 2006). Patienten vill bli bemött med respekt och uppleva att hennes människovärde bekräftas. Det som patienten upplever som mest förödande är att bli ensam, föraktad, övergiven och att inte få något gensvar i mötet med vården. De främsta målen inom omvårdnaden är att lindra lidandet och trots att människan är sjuk, hjälpa henne att leva.
Omvårdnaden ska bygga på kärlekshandlingar som att visa respekt och bekräfta patientens värdighet (Eriksson, 2005). Det är alltid patientens eget perspektiv på vårdandet som ska prioriteras och försöka förstås. Ett etiskt patientperspektiv kännetecknas av värdighet och integritet där patienten ses som den absoluta experten på sig själv och sin situation (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). Inom omvårdnad är det betydelsefullt att sjuksköterskan i mötet med patienten använder sig uppmärksamt och medvetet av sina sinnen.
Det är viktigt att vårdpersonal har förmåga att förstå, lyssna, observera och empatiskt se patienten för att omvårdnaden ska bli så bra och tillfredsställande som möjligt för patienten (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2005).
Inom omvårdnaden av mammor med PPD är det betydelsefullt att vårdaren har ett etiskt patientperspektiv som kan underlätta för patienten att berätta. Det krävs mod för att våga avslöja sitt dolda lidande, vilket mammor med PPD kan sakna. När det dolda lidandet tas fram
och blir synligt blir det avsevärt mycket lättare för mammor med PPD att hantera och uthärda än om det förblir en hemlighet i det inre.
Problemformulering
Eftersom PPD är en dold sjukdom skapar det inte bara ett lidande utan även ett onödigt lidande för de drabbade mammorna. Den dolda sjukdomen och att den framstår som tabubelagd gör det svårt för de drabbade att bli uppmärksammade och få den specifika omvårdnad de behöver (Beck & Indman, 2005). Därför anser vi att det är betydelsefullt att få förståelse och kunskap om hur mammor med PPD upplever sitt lidande. Det finns negativa risker om mödrarnas upplevelser av PPD inte uppmärksammas och bekräftas, som kan göra att mödrarnas lidande förvärras och förlängs, och familjen kan drabbas. Med ny kunskap om PPD föds möjligheter till förbättrad omvårdnad för dessa mammor, så de inte behöver lida i tysthet.
Syfte
Syftet var att beskriva mammors upplevelser av lidande i samband med en förlossningsdepression.
Metod
Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie, vilket innebär en sammanställning av all forskning och kunskap inom ett visst område. Att göra en systematisk litteraturstudie betyder att forskaren systematiskt letar efter den forskning som redan finns på området, att denna därefter kritiskt granskas och analyseras. Resultatet sammanställs i en översikt (Friberg, 2006). Alla artiklar ska vara kvalitetsbedömda och sökstrategin ska vara utformad så att samtliga relevanta artiklar ska kunna återfinnas (jfr.Forsberg & Wengström, 2008).
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna var följande: Artiklarna skulle passa syftet, vara skrivna på engelska eller svenska, då vi behärskar dessa språk. Artiklarna skulle vara peer-reviewed och etiskt granskade. Inga begränsningar gällande årtal gjordes.
Vi exkluderade kvantitativa artiklar. Även de artiklar som handlade om PPD i Libanon och Afrika exkluderades.
Artikelsökning och urval
Artikelsökning gjordes i följande databaser: CINAHL, valdes därför att den är specialiserad på omvårdnad och vetenskapliga artiklar och PsycINFO för att den innehåller vetenskapliga artiklar, och är en databas med bred räckvidd som innehåller omvårdnad och psykologisk forskning inom medicin. PubMed valdes för att även den innehåller omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2008). Sökorden utformades utifrån syftet. Under sökningen användes MeSH för att få fram passande sökord för respektive databas. MeSH är en benämning på en ämnesordlista som kan finnas i olika databaser. Här kan man få hjälp med att få fram passande sökord som fungerar för respektive databas (Friberg, 2006). Vid sökningarna användes sökorden: Depression postpartum, Depression emotion, Emotions, Interview, Life change events, Life experiences, Narratives, Suffering, Stress psychological och Quality of life. Dessa kombinerades med hjälp av AND. Sökningarna presenteras utförligare i bilaga 1.
Under sökningen lästes de abstrakt där titlarna bedömdes relevanta utifrån syftet. Därefter valdes nio artiklar ut för kvalitetsgranskning.
Kvalitetsgranskning
Nio artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av Fribergs (2006) granskningsmall för kvalitativa studier (bilaga 2). Granskningsmallen består av frågor som kräver berättande svar. Desto fler uttömmande och jakande svar vi fick fram ur varje artikel, desto högre betyg fick den. Utifrån svaren vi fick gjorde vi en subjektiv helhetsbedömning av kvalitén på respektive artikel och de fick betygen hög, medel eller låg. För att artiklarna skulle få högt betyg skulle de passa vårt syfte.
Analysmetod
Artiklarnas resultatdel analyserades med hjälp av innehållsanalys. Syftet vid kvalitativ innehållsanalys är att hitta likheter och skillnader i textinnehåll och beskriva dessa skillnader och likheter (Granheim & Lundman, 2009).
Vi läste artiklarnas resultatdelar flera gånger var för sig för att inte påverka varandras uppfattning om innehållet i artiklarna. Vi markerade delar i resultaten som kunde svara till vårt syfte. Därefter jämförde vi med varandra och gick tillsammans igenom vad vi markerat.
Ur artiklarnas resultatdelar skapade vi meningsenheter. En meningsenhet består av meningar
eller ord som genom sitt textinnehåll hör ihop och väljs ut för analys (Granheim & Lundman, 2009). Meningsenheterna översattes från engelska till svenska och därefter kondenserades texten, vilket innebär att textens viktiga innehåll bevaras samtidigt som den kortas ned och blir lättare att hantera. Den kondenserade texten kodades. En kod är en beteckning på en meningsenhet som kort beskriver innehållet. Koderna delas därefter in i olika kategorier där det är flera liknande koder som utgör kategorierna (Granheim & Lundman, 2009). Arbetet med att dela in koderna i de olika kategorierna började med att koderna skrevs ned på papper för att få en bättre överblick. Därefter grupperades koderna utifrån sitt innehåll med hjälp av olika tecken exempelvis stjärnor, hjärtan, moln och kors och vi gav dem därefter passande benämningar utifrån det gemensamma innehållet. Dessa grupper blev våra kategorier. För att styrka resultatet valde vi att lägga in meningsbärande citat, då det blir lättare att förstå upplevelsen av lidandet.
Tabell 1. Exempel ur vår innehållsanalys
Artikel nr
Meningsenhet Kondensering Kod Kategori
1 Mothers felt a profound sence of isolation from other individuals, and alienation from themselves…they were unable and unwilling to disclose their feelings to partners and relatives.
Isolerade från andra och sig själva. De var oförmögna och ovilliga att dela med sig av sina känslor till andra.
Isolerade. Upplevelser av
utanförskap, isolering och ensamhet.
1 Women repeatedly stated that the anxiety attacks were worse than the depression they felt.
Ångestattackerna var värre än depressionen de upplevde.
Ångestattack. Upplevelser av oro, rädsla och ångest.
9 Meeting with other mothers were also difficult because a depressed mother saw others as successes and good mothers, which made her situation even harder to bear.
I mötet med andra mammor blev deras situation svårare att hantera.
Misslyckad Att vara avvikande från normen.
Forskningsetiska överväganden
Etiska överväganden bör göras vid systematiska litteraturstudier för att motverka fusk och förvrängning. Forskaren ska etiskt överväga sitt intresse för studien mot risken för att deltagarna ska skadas (Forsberg & Wengström, 2003). Samtliga studier som presenterades i de inkluderade artiklarna var granskade och godkända av en etisk kommitté. De inkluderade artiklarna redovisas och resultatet presenteras utan undanhållande av något som kan visa i en viss riktning. Dessutom ska alla artiklar presenteras (bilaga 3). Samtliga resultat har redovisats oavsett om det stödjer vår förförståelse eller inte.
Resultat
Analysen resulterade i tre kategorier. Upplevelser av lidande i samband med en PPD kan beskrivas som: Att vara avvikande från normen, Att vara utanför, isolerad och ensam samt Att vara orolig, rädd och ångestfylld.
Att vara avvikande från normen
Bilden av den ”perfekta mamman” är att hon ska vara lycklig och nöjd över att hennes barn är friskt. Att hon alltid tänker på barnen i första hand, har tålamod med alla sina barn och att hon ska amma (Edhborg, Friberg, Lundh & Widström, 2005). Många mammor fick uppleva att deras förväntningar om att bli förälder inte alltid stämde överens med hur verkligheten var. De första dagarna efter förlossningen upplevdes glädjefyllda, men det ändrades snabbt till att mammorna kände att de förlorade kontrollen över sina liv. De känslor mammorna upplevde stämde inte överens med den bild de hade av hur moderskapet skulle upplevas och se ut:
“It’s so natural to everybody isn´t? I mean as a woman, it’s natural to be a mother…it´s a fundamental thing that women should do. “(Bilzta, Ericksen, Buist & Milgrom, 2005, s.48)
Mammorna förvånades över att de hade svårt att känna igen sig själva både till utseende och känslomässigt. De förstod inte varför de inte var lyckliga och endast kunde tänka negativa tankar. Mammorna tampades hårt med att klara av modersrollen och att inte visa sig svag inför andra. Eftersom de fött ett friskt barn kände de förväntningar från omgivningen om att de skulle vara glada och lyckliga över att vara en nybliven mamma. Detta gjorde det svårt för mödrarna att tala om sina känslor med familj och vänner. De valde istället att visa en lycklig fasad utåt (Edhborg et al., 2005).
Att inte genast vara lycklig och vilja tillbringa så mycket tid som möjligt med sitt nyfödda barn skapade känslor av ångest och skuld (Edhborg et al., 2005). En bidragande orsak till att mammorna inte vågade avslöja sin sjukdom var skammen över att bli stämplad som mentalt sjuk. De mammor som fick antidepressiv medicin för sin PPD kände sig stämplade, vilket förstärkte deras känslor av skuld över att inte klara av sin situation (Holopainen, 2001).
Mammorna hade skuldkänslor för att de kände att de inte kunde ta hand om barnet och hemmet ordentligt. Dessa skuldkänslor hindrade dem från att söka hjälp eftersom de ansåg att de inte var värda hjälp (Chan, Williamsson & McCutcheon, 2008). Mammornas känslor av otillräcklighet väckte skuldkänslor som gjorde det omöjligt för dem att tala om sin sjukdom och därmed söka hjälp. Något mammorna konstant upprepade var att de höll depressionen för sig själv och ”gömde smärtan” (Knudson-Martin & Silverstein, 2009). När mödrarna jämförde sig med sina egna mammor om hur de hade tagit hand om sina barn, kände de sig underlägsna (Tammentie, Paavilainen, Åstedt-Kurki & Tarkka, 2004).
” Perhaps I would not even had admitted to it, I saw it as a weakness… I´m not crazy, anyway.”
(Tammentie et al., 2004, s.70)
Mammorna var övertygade om att de var misslyckade som förälder om de inte själva kunde lösa barnrelaterade problem, vilket gjorde att de kände sig frustrerade och inkompetenta (Bilszta, Ericksen, Buist & Milgrom, 2005; Leung, Arthur & Martinson, 2004). Våldsamma humörsvängningar med känslor av rastlöshet och misslyckande var inte ovanligt hos mammor med PPD. Att möta andra mammor gjorde situationen ännu svårare eftersom de såg andra mammor som lyckade och sig själva som misslyckade:
Att vara utanför, isolerad och ensam
Mammor med PPD undvek kontakt med andra människor då de antog att ingen skulle förstå dem. Detta gjorde att de kände sig utanför och de isolerade sig i hemmet. Allt de tidigare uppskattat och tyckt om som deras familj, vänner, intressen och olika mål i livet hade inte längre någon betydelse (Beck, 1993). Trots att mödrarnas partner till stor del hjälpte till med barnet visade ingen sympati eller förståelse för hur mammorna kände. Det fanns dock partners som försökte förstå. När mammorna blev tillfrågade om hur de fick stöd blev svaret från de flesta att de inte hade haft någon att vända sig till, framförallt när det handlade om deras
missförstådda ville mammorna inte avslöja sina sanna känslor. Då PPD föregås av oro var det känslan av att vara avskärmad från omvärlden som gjorde sjukdomen svårare att ta sig ur (Knudson-Martin & Silverstein, 2009). Mammorna kände sig hjälplösa och ensamma då de fick möta alla utmaningar själva (Leung et al, 2004). En del mammor avundades sin partners chans att få lämna hemmet och komma till jobbet. De kände även ett uteslutande ansvar för barnet då pappan alltid jobbade (Tammentie et al. 2004).
Att vara orolig, rädd och ångestfylld
En rädsla som fanns hos mammor med PPD var att de inte ville att andra skulle se dem som svaga. De hade ett behov av att andra skulle se dem som starka och organiserade. Mammorna ansåg att det var värre att bli stämplad som en ’dålig mamma’ än som deprimerad, vilket gjorde att de förnekade hur dåligt de egentligen mådde. Mammorna med PPD saknade sitt liv som det var innan barnet föddes. Detta var en bidragande orsak till att de miste kontrollen över sina liv (Bilzsta et al., 2005). Förnekelsen av hur dåligt de egentligen mådde gjorde att det tog längre tid innan de tog mod till sig att söka hjälp och få behandling (Bilszta et al., 2005: Chan et al., 2008). Vid mammornas första försök att söka hjälp genom sjukvården upplevde de frustration, besvikelse, ilska och förödmjukelse (Beck, 1993). Istället för att visa förståelse för hur mammorna kände möttes de av nonchalans och nedlåtande attityder från läkarna som förvärrade deras självkänsla och skuldkänslor över att inte ha förmågan att hantera sin situation (Holopainen, 2001).
Mammorna upplevde en ständig rädsla över att något skulle hända barnet. De kände även en rädsla över att vara ensamma och bundna till hemmet och barnet. De ville ha stöd, hjälp och någon att prata med (Edhborg et al., 2005). Eftersom de bar på en ständig rädsla inom sig tvivlade de på sin egen förmåga som mamma. Samtidigt var det omöjligt för dem att låta någon annan ta hand om barnet, inte ens partnern eller mor/farföräldrarna var betrodda.
Mammorna ansåg att ingen annan än hon var tillräckligt kapabel till att ta hand om barnet.
Rädslan gjorde att de inte ens för ett ögonblick kunde släppa uppmärksamheten från barnet (Tammentie et al., 2004).
Känslorna inför barnet varierade mellan kärlek, hat, motvilja och likgiltighet. Mammorna upplevde att barnet var orsaken till att de kände sig odugliga och till att föräldrarna gled isär (Chan et al., 2008).
Barnets säkerhet och hälsa var en huvudsaklig och överdriven oro för mödrar med PPD. Allt kring barnet var tvunget att vara perfekt för att barnet skulle vara skyddat från minsta möjliga skada eller sjukdom (Leung et al., 2004). En annan oro mammorna med PPD ständigt plågades av berodde på att deras självförtroende och självkänsla hade rasat (Buultjens &
Liamputtong, 2006). Mammorna led av ständiga tvångstankar om vilken hemsk person och mamma de trodde sig vara. Dessa tankar ledde till att mammorna blev psykiskt och fysiskt utmattade (Beck, 1993). När mammorna upplevde hopplöshet fanns även tankar på att skada barnet (Knudsson-Martin & Silverstein, 2009).
Känslor av oro, sorg, frustration och panik var vanliga. Mammorna var oförmögna att fly från dessa smärtsamma känslor och detta ledde till att de kände sig hjälplösa och att de förlorade allt hopp (Chan et al., 2008). Många mammor kände att ångestattackerna var mycket värre än själva depressionen. Mammorna miste kontrollen över sina tankar, känslor och handlingar:
”I just couldn´t get out of the pain. It´s like you hurt so bad and you don´t want to be that way and yet you lose all control of everything.” (Beck, 1993, s.44)
Som en konsekvens av PPD övervägde vissa mammor självmord och en del försökte skada sig själva:
” I felt tremendous guilt and just wanted to hurt myself. I thought death was the way to go. I just wanted to get out of this world. It was like everything was black.” (Beck, 1993, s.46)
Självmordstankarna förstärktes när ångesten blev för stor (Chan et al. 2008).
Diskussion
Metoddiskussion
Vår studie syftade till att beskriva mammors upplevelser av lidande i samband med PPD. I vår studie användes endast kvalitativa artiklar, eftersom de anses öka möjligheterna att beskriva, skapa förståelse och förklara vårt aktuella problemområde (jfr. Forsberg & Wengström, 2008). Detta kan vara en styrka då vårt syfte eftersträvade att beskriva upplevelser av lidande.
Kvantitativa artiklar hade kunnat ge oss mer allmängiltiga svar, vilket inte stämde med vårt syfte. Nu i efterhand inser vi att det kunde varit en styrka att inkludera någon kvantitativ
sökorden med AND och utelämnade operatorerna OR och NOT. Detta gjorde vi för att öka möjligheten att få fram mammors upplevelser av lidande i samband med PPD. Hade de andra operatorerna använts hade sökningen kunnat bli för bred eller resulterat i för tunnt material.
En styrka var att vi inkluderade en äldre artikel. I den kunde vi se att upplevelsen av PPD inte förändrats nämnvärt över åren. Anledningen till att vi inkluderade den äldre artikeln var att vi ansåg den som relevant och värdefull för vår studie. Artikeln var uttömmande och beskrev väl de olika upplevelserna av lidande som PPD kan medföra. En annan styrka anser vi var att artiklarna i vår studie var etiskt godkända. Den kvalitativa ansatsen har som mål att fånga innebörden och meningen i människans subjektiva upplevelser (Friberg, 2006). Vi valde Fribergs (2006) granskningsmall då vi ansåg att den hade en bra struktur som passade till våra artiklar. Granskningsmallen var en styrka då den gav oss detaljerade svar. Granskningen av artiklarna gjorde att vi lärde känna innehållet i varje enskild artikel och vi tränades att kritiskt granska artiklarna och hela tiden ha vårt syfte i åtanke, som Friberg (2006) förespråkar.
En svaghet kan vara att vi arbetade enskilt vid sökningarna i två av databaserna. Detta kan ha gjort att något material förbisågs. De få artiklar vi fann om mammors upplevelser av PPD i Afrika och Libanon valde vi att exkludera. Eftersom vi tror att kontexten i dessa länder starkt skiljer sig ifrån vår kultur beroende på exempelvis krig, fattigdom och andra levnadsförhållanden. Detta kan vi nu i efterhand se som en svaghet då vi nu är medvetna om att vi kan ha styrt resultatet i en viss riktning. Det hade varit intressant att jämföra dessa mödrars upplevelser av lidande i samband med PPD. Om vi skulle göra om vår studie skulle vi inkludera artiklar från utvecklingsländer.
För att stärka studiens trovärdighet i en kvalitativ innehållsanalys bör författarna läsa materialet var för sig för att sedan föra en diskussion och reflektera över sina respektive tolkningar av artiklarnas resultatdelar för att uppnå samstämmighet om texterna (Lundman &
Granheim, 2008). Överförbarhet handlar om hur överförbart resultatet är till grupper i andra miljöer eller i andra sammanhang, dock är det läsaren som avgör om ett resultat är överförbart eller inte (Lundman & Granheim, 2008). Vi anser att vårt resultat är överförbart på mödrar med PPD inom den västerländska kulturen och till viss del även inom den österländska. I vår västerländska kultur tror vi inte att upplevelser av PPD skiljer sig från varandra väldigt mycket, då vi har sett i studierna att många mammor haft liknande upplevelser av PPD. Vi är dock medvetna om att varje mammas upplevelse är unik. Däremot har vi inte tillräckligt med belägg för att kunna avgöra om det är överförbart till mödrar med PPD i exempelvis Afrika.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva mammors upplevelse av lidande i samband med en PPD.
Vårt resultat visar att dessa mammor upplevde att de var avvikande från normen om den
”perfekta modern”. Mammorna med PPD upplevde även utanförskap, isolering och ensamhet samt att de var oroliga, rädda och ångestfyllda. Vi vill lyfta fram hur lidandet av PPD leder till ensamhet samt hur mammorna i mötet med vården blir kränkta.
Framträdande i mammornas upplevda lidande var starka skuldkänslor till följd av att de inte kände lycka över att vara nybliven mamma, vilket ledde till att de dolde sin PPD, och de kände sig ensamma. Detta hindrade dem från att dela med sig av sina tankar och känslor till andra, vilket gjorde att de isolerade sig från sin familj och vänner. Vi kan likna detta vid en nedåtgående spiral där det blir svårare och svårare för mammorna att ta sig upp och ur sin PPD. Vid jämförelse med vad litteraturen säger om hur mammor känner i samband med sin PPD fann vi att mammor ofta inte kan förstå varför de mår så dåligt. En del kan inte uttrycka specifikt vad det är som gör att de mår så dålig och därför är det viktigt att vara uppmärksam på olika symptom. Många mammor får skuldkänslor när de inte klarar av att leva upp till sina och vad de tror är andras förväntningar på moderskapet (Kendall-Tackett, 2005). I vår studie framkom att PPD väckte oförståliga känslor hos de drabbade mammorna, eftersom de förväntade sig att känna lycka och glädje över den nya livssituationen men istället kände skam och skuld. Dessa oönskade känslor var något främmande som berörde mammornas inre på ett oförståligt sätt, vilket blev ett lidande för mödrarna. Svårigheten att tala om lidande kan göra att mammorna förtränger dessa känslor (Arman & Rehnsfeldt, 2006). Eftersom de dolde sina känslor kan kunskapen om deras upplevelser av lidande från denna studie vara till hjälp för att öka förståelsen och kunskapen om vad mammorna genomgår. Det första som mammor med PPD behöver är att någon lyssnar på dem och bekräftar dem (Kendall-Tackett, 2005). Om mammorna får bekräftelse för sina känslor och upplevelser kan dessa omvandlas till en positiv styrka som kan underlätta deras väg ut ur lidandet (Eriksson, 2005). För att kunna hitta mammor med PPD är det av största vikt att vi som sjuksköterskor använder oss av våra sinnen och har förmågan att observera, lyssna och förstå dem. Eftersom det är svårt för dessa mammor att avslöja sina känslor är det betydelsefullt att sjukvårdspersonal har ett etiskt patientperspektiv (jfr. Dahlberg et al., 2003). Det kan underlätta för mammorna att lätta sitt hjärta och för att omvårdnaden ska bli så bra som möjligt.
En annan upplevelse av lidande som vi anser behöver uppmärksammas var den känsla av att bli kränkt som mammor med PPD upplevde i mötet med vården. Vi anser att kunskap och information måste nå vårdpersonal för att motverka att mammor med PPD blir kränkta och inte tagna på allvar, när de väl funnit modet att söka hjälp. Vi har utifrån vårt resultat svårt att förstå hur mammor med PPD kan bli bemötta med sådan nonchalans inom sjukvården. Det bemötandet stämmer inte alls överens med hur den som söker vård ska bemötas. Den som söker vård ska bemötas med respekt och värdighet och huvudsyftet ska vara att lindra lidande och främja hälsa (Eriksson, 2005: Svensk sjuksköterskeförening, 2007). Det blir ett vårdlidande för mammorna då de upplever att deras värdighet kränks och de blir nonchalerade. Det innebär alltid ett lidande för människan. För att lidandet ska kunna lindras måste omvårdnaden av mammorna bygga på kärlekshandlingar där vårdpersonal bekräftar och respekterar deras värdighet (Eriksson, 2005). Vi tror att det bristande bemötandet mammorna med PPD råkar ut för i mötet med vården beror på okunskap om vilka upplevelser sjukdomen kan medföra.
Vi anser att vår studie kan vara betydelsefull för att mammors upplevelser under en PPD ska uppmärksammas. Studien kan bidra med värdefull information både till vårdpersonal, anhöriga och till mödrar som lider av PPD. Vi anser att det kan vara väsentligt för mammor med PPD att få ta del av andra mammors berättelser, för att de ska känna att de inte är ensamma om sina upplevelser, vilket kan vara underlättande för dem. Då dessa mammor isolerar sig och inte förmår sig att tala med någon om sina upplevelser antar vi att konsekvenser kan bli att lidandet förblir dolt och att sjukdomstiden förlängs och försvårar för mammorna att få hjälp. Det kan även innebära konsekvenser för familjerelationerna och barnets utveckling (Morrissey, 2007). Den blivande familjen bör i ett tidigt skede få information om att sjukdomen PPD existerar och om vilka symptom de ska vara uppmärksamma på. Det bör även framgå vilken hjälp det finns och vart de kan vända sig. Vi anser att mer forskning inom området behövs för att fler mammor med begynnande PPD fortare ska uppmärksammas och slippa lida i tysthet. Ett annat förslag till vidare forskning är:
Hur kan PPD förebyggas? Exempelvis genom enskilt samtal med mamman under och efter graviditeten. Mammans partner bör även engageras och delta vid en del samtal. Med ett sådant upplägg skulle eventuella riskfaktorer kunna kartläggas och bearbetas och på så sätt kan lidande förhindras.
Slutsats
Det dolda lidandet som mammor med PPD upplevde bestod av upplevelser av utanförskap, isolering och ensamhet, av att vara avvikande från normen om den ”perfekta modern” samt upplevelser av oro, rädsla och ångest. Dessa upplevelser hindrade dem från att bli uppmärksammade, vilket i sin tur medförde att de inte fick den specifika omvårdnad de behövde. Den här studien har bidragit till ökad kunskap om och förståelse för vad mammor med PPD kan uppleva. Denna nya kunskap stärker ytterligare vår tro om betydelsen av att se till helheten och till hela människan. För att kunna hjälpa mammor med PPD ur deras lidande krävs det att vi som sjuksköterskor ser dem och bekräftar dem till exempel genom att vi lyssnar till deras berättelser. Genom ökad kunskap om upplevelser i samband med sjukdomen kan uppfattningen om att den är tabu försvinna, och PPD behöver inte längre innebära ett dolt lidande för mammorna.
Referenslista
Arman, M., & Rehnsfeldt, A. (2006). Vårdande som lindrar lidande – etik i vårdandet.
Stockholm: Liber AB.
Beck, C-T. (1993). Teetering on the edge: A substantive theory of postpartum depression.
Nursing research, 42, 42-48.
Beck, C-T & Indman, P. (2005). The many faces of postpartum depression. Jognn Clinical research, 34, 569-576.
Bilszta, J., Ericksen, J., Buist, A., & Milgrom, J. (2005). Women´s experience of postnatal depression- beliefs and attitudes as barriers to care. Australian journal of advanced nursing, 27, 44-54.
Buultjens, M., & Liamputtong, P. (2005). When giving life starts to take the life out of you:
women´s experiences of depression after childbirth. Midwifery, 23, 77-91.
Boyce, P-M. (2003). Riskfactors for postnatal depression: a review and riskfactors in Australian populations. Archives of womens mental health, 6, 43-50.
Chan, S-W., Williamson, V., & McCutcheon, H. (2009). A comparative study of the
experience of a group of Hong Kong Chinese and Australian women diagnosed with postnatal depression. Perspectives in psychiatric care, 45, 108-116.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Edhborg, M., Friberg, M., Lundh, W., & Widström, A-M. (2005). Struggling with life:
Narratives from women with signs of postpartum depression. Scandinavian journal of public health, 33, 261-267.
Eriksson, K. (2005). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB.
Faxelid, E., Hogg, B., Kaplan, A., & Nissen, E. (Red). (2007). Lärobok för barnmorskor.
Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Falun:
ScandBook AB.
Friberg, F. (Red.). (2006). Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.
Holopainen, D. (2001).The experience of seeking help for postnatal depression. Australian Journal of advanced nursing, 19, 39-44.
Kendall-Tackett, K-A. (2005). Depression in new mothers. Causes, consequences, and Treatment alternatives. Binghamton: Haworth Press, Inc.
Knudson-Martin, C.& Silverstein, R. (2009). Suffering in silence: A qualitative meta-data- analysis of postpartum depression. Journal of Marital & Family therapy, 35, 145-158.
Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F., & Skaug, E-A. (2005). Omvårdnad. I N.J. Kristoffersen, F.
Nortvedt & E-A. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad 1 (13-26). Stockholm: Liber AB.
Leung,S., Arthur,D., Martinson,I. (2004). Stress in women with postpartum depression: a phenomenological study. Journal of advanced nursing, 51, 353-360.
Lundman, B., & Granheim, U.H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B.
Höglund- Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.159- 172). Lund: Studentlitteratur AB.
Mason,W., Rice, M., & Records, K.(2005). The lived experience of postpartum depression in a psychiatric population. Perspectives in psychiatric care, 41, 52-61.
Morrissey, M-V. (2007). Suffer no more in silence: Challenging the myths of womens mental health in childbearing. The international journal of psychiatric nursing research, 12, 1429-
O´Hara,M.(2009). Postpartum depression: What we know. Journal of clinical psychology, 65, 1258-1269.
Sjögren, B.(2005). Psykosocial obstetrik: Kropp och själv och barnafödande. Lund:
Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Bromma tryck & Brolins AB.
Tammentie,T., Paavilainen,E., Åstedt-Kurki,P., & Tarkka, M-T. (2003). Journal of clinical nursing, 13, 65-74.
Wickberg, B., & Hwang, P. (2003). Postpartum depression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Bilaga 1 Databassökningar
CINAHL Aug - sept. 2010 Begränsning: Peer-rewied.
Sökord Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt
Lästa artiklar
Valda artiklar 1 Depression,
Postpartum
1568
2. Emotions 30041
3. Life experiences 7394 4. Stress, Psychological 23562
5. Interview 82416
6. Narratives 4953
1 AND 2 89 89 7 2 Nr 5
1 AND 3 17 17 8 6 Nr 2, 3
& 6
1 AND 4 61 61 5 1
1 AND 4 AND 5 9 9 2
1 AND 6 8 8 2 1
PsycINFO Aug – Sept 2010 Begränsning: Peer-reviewed.
Sökord Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt
Lästa artiklar
Valda artiklar 1.Postpartum
Depression
1866 2. Interviews 6263 3.Depression,
emotion
13864 4. Quality of
life
16052 5. Emotions 13853 6. Life
experiences
9868 7. Suffering 1383
1 AND 2 26 26 8 2
1 AND 3 29 29 7 3
1 AND 4 6 6 1
1 AND 5 5 5 2
1 AND 6 30 30 7 4
1 AND 7 3 3 1 1 Nr 7
PubMed Aug- Sept. 2010
Sökord Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt
Lästa artiklar
Valda artiklar 1.
Depression, Postpartum
2304
2. Emotions 131559 3. Life
change events
16176
4. Stress, Psychological
72158 5. Interviews 38456
1 AND 2 194 194 12 9 Nr 4
1 AND 3 116 116 23 6 Nr 9
1 AND 4 137 137 8 2
1 AND 4 AND5
42 42 9 4 Nr 1 & 8
Bilaga 2 Kvalitetsgranskningsmall
Kvalitativ granskningsmall enligt Friberg (2006)
Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
Finns det någon vårdvetenskaplig teoribildning beskriven i bakgrunden? Hur är denna i så fall beskriven?
Vad är syftet? Är det klart formulerat?
Hur är metoden beskriven?
Hur är undersökningspersoner beskrivna?
Hur analyserades data?
Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
Vad visar resultatet?
Hur har författarna tolkat studiens resultat?
Vilka argument förs fram?
Förs det några etiska resonemang?
Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?
Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, t.ex. vårdvetenskapliga antaganden?
Bilaga 3 Artikelmatris
Författare År
Land
Tidsskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
1.Beck, T. C.
(1993).
USA.
Nursing research:
Teetering on the edge: A
Substantive theory of postpartum depression.
Syftet med studien var att undersöka vilket det
socialpsykologiska problemet vid PPD är. Och även hur kvinnorna
socialpsykologiskt bemöter problemet.
En kvalitativ grounded theory metod användes. 12 kvinnor med PPD som deltog i en stödgrupp för detta intervjuades vid olika tillfällen under en 18-mån period.
Att förlora kontrollen var det grundläggande socialpsykologiska problemet som drabbade kvinnor med PPD. Det kvinnorna gjorde för att klara av situationen kan beskrivas som en process i fyra steg: att uppleva skräcken, döendet av jaget, kampen för att
överleva och återfå kontrollen.
Medel
2.Bilszta, J., Ericksen, J., Buist, A &
Milgrom, J.
(2005-2006).
Australien
Australian journal of advanced nursing:
Women’s experience of postnatal depression – beliefs and attitudes as barriers to care.
Att undersöka vad som hindrade
kvinnor med PPD att söka hjälp. Även hur vårdgivare, familj, vänner och
samhället påverkade deras val till att söka hjälp
En fenomenologisk kvalitativ studie. 40 kvinnor med PPD som fick behandling eller deltog i stödgrupper för sin PPD intervjuades
Av resultatet framkom åtta hindrande huvudteman: förväntningar på
modersrollen, rädsla för att misslyckas, förnekelse av sina känslor, dålig sjukdomsinsikt, känslomässigt stöd, förmågan att ta hand om sitt barn, att söka hjälp och behandlingsupplevelser och relationer till vårdgivare
Hög
3.Buultjens, M., &
Liamputtong, P. (2006).
Australien.
Midwifery: When giving life starts to take the life out of you: women’s experiences of depression after
Att uppmärksamma de mödrar som lider i tysthet med sin PPD.
En fenomenologisk kvalitativ studie där 10 kvinnor intervjuades med öppna frågor.
Det framkom att kvinnor med PPD blir isolerade och lider i tysthet med
skuldkänslor av att inte kunna ta sig an sitt barn.
Hög
4.Chan, S- W., et al.
(2008).
Australien och Korea.
Perspectives in Psychiatric Care:
A Comparative Study of the Experiences of a group of Hong Kong Chinese and Australian Women
Diagnosed With Postnatal
Depression.
Syftet med studien var att undersöka och jämföra upplevelserna av PPD mellan en grupp kinesiska och australienska kvinnor.
En kvalitativ sekundär analys av två tidigare.
gjorda studier. Genom att analysera teman och kategorier upprepade gånger jämfördes upplevelserna av PPD mellan de två grupperna.
Kvinnorna kände sig fångade i sin depression. Kvinnorna från Kina ansåg att deras svärmödrar och makar var orsaken till deras depression och de uttryckte mycket ilska. De
australiensiska kvinnorna ansåg att det var bilden av ”modersidealet” som orsakade deras depression och de kände skuld.
Hög
5.Edhborg, M.,
Friberg, M., Lundh, W., &
Widström, A- M.
(2005).
Sverige.
Scandinavian journal of public health:
”Struggling with life”: Narratives from women with signs of
postpartum depression.
Syftet var att undersöka och beskriva hur kvinnor med PPD upplever den första månaden med sitt barn.
En kvalitativ grounded theory metod användes. 22 kvinnor som låg över 10 på Edinburgh Postnatal
Depression Scale
intervjuades cirka 80 dagar efter förlossningen.
Studien visade att kvinnorna kände sig misslyckade, besvikna, ensamma, osäkra och de kämpade för att klara av livet med barn, man och sig själv.
Hög
6.Holopainen, D.
(2001).
Australien.
Australian Journal of Advanced Nursing: The experience of seeking help for postnatal
depression.
Syftet var att utforska kvinnors upplevelser av stöd och behandling under PPD.
En fenomenologisk kvalitativ studie. Sju kvinnor intervjuades individuellt i sina hem.
Fyra teman identifierades efter kvinnornas berättelser. Socialt stöd, information om PPD från vårdgivare, professionell hjälp och stödgrupper.
Hög
7.Knudson – Martin, C. &
Silverstein, R.
Journal of marital and family
therapy: Suffering in Silence: A
Är att få en djupare förståelse för PPD och utveckla effektiva
En meta-data-analys av två tidigare gjorda kvalitativa studier. En grounded theory metod där de använde
Dessa kvinnor upplevde PPD som ett växande problem där uttryckandet av negativa känslor inte är förenligt med det västerländska synsättet på den
Hög
(2009).
USA.
qualitative meta- data-analysis of postpartum depression.
behandlingsmetoder. systematisk kodning för att jämföra upplevelserna av PPD hos kvinnor med olika bakgrund.
”perfekta mamman”. Som ett resultat av detta kände sig kvinnorna enormt inkompetenta och att hålla kontakten med andra blev svårt.
8.Leung, S., et al.
(2004).
Kina.
Issues and innovations in nursing practice:
Stress in women with postpartum depression: a phenomenological study.
Att lyfta fram hur kvinnor från Hong Kong i Kina upplever PPD.
En fenomenologisk kvalitativ studie. 11 kvinnor intervjuades djupgående, om den stress de upplevde under sex månader efter sin förlossning.
Att vara förälder, överensstämmelsen mellan förväntningar och verklighet, ansvar och kulturkrock. Dessa var orsakerna till att mödrarna kände sig frustrerade och misslyckade.
Medel
9.Tammentie, T., et al.
(2003).
Finland.
Clinical nursing related to specific groups: Family dynamics of postnatally depressed mothers – discrepancy between
expectations and reality.
Att fastställa hur familjer upplever familjedynamiken när mamman har PPD.
En kvalitativ studie. Nio familjer där mamman låg över 12 på EPDS
intervjuades med öppna frågor. De beskrev hur de upplevde tiden innan och efter födelsen.
Resultatet visade att den fanns en stor brist på överensstämmelse mellan förväntningar och verklighet i den deprimerade mammans familj. Speciellt mamman strävade efter perfektion, tyckte att barnet begränsade dem och hade höga förväntningar på familjelivet, som inte uppfylldes.
Hög
