”Menstruation är lika naturligt som att gå på toaletten”
En kvalitativ studie om lärares konstruktion av menstruerande flickor i ämnet idrott och hälsa
Författare: Eva Smit & Jakob Gull
Examensarbete
Abstrakt
Tidigare forskning visar att menstruation påverkar kvinnors och flickors fysiska förmåga där undervisningen i idrott och hälsa inte är ett undantag.
Problemen som lyfts är exempelvis att lärare har en negativ syn på menstruation vilket resulterar i att det inte berörs i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka lärare i idrott och hälsas konstruktion av menstruation och menstruerande flickor, hur ämnet påverkar menstruerande flickors deltagande samt vilka anpassningar lärare gör för att inkludera menstruerande flickor i undervisningen. Sex semi-strukturerade intervjuer med lärare som undervisar på högstadiet genomförs där arbetserfarenheten varierar lärarna emellan. Intervjuerna transkriberas, tematiseras samt analyseras utifrån Berger och Luckmanns tresidiga modell samt Hirdmans genusteoretiska begrepp: genussystem samt genuskontrakt. Studiens resultat visar att lärarna ser på menstruation som en naturlig process samt att de har en förståelse för hur och på vilket sätt menstruationsrelaterade besvär kan påverka flickornas deltagande i undervisningen. Resultatet visar även att lärarna upplever att menstruation används som en undanflykt av flickorna för att undvika deltagande. Slutsatsen är att trots lärarnas förståelse för hur menstruationsrelaterade besvär påverkar flickornas deltagande, upplever de att menstruerande flickor använder sin menstruation som maktmedel för att kringgå deltagande i undervisningen.
Nyckelord
Berger och Luckmann, Genus, Hirdman, Idrott och hälsa, Inkludering, Menstruation, Menstruerande flickor, Socialkonstruktivistiskt perspektiv.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Syfte och frågeställningar 3
3 Bakgrund 4
3.1 Definitioner av centrala begrepp 4
3.1.1 Genus 4
3.1.2 Menstruation 5
3.1.3 Inkludering 6
3.2 Flickors deltagande i undervisningen av idrott och hälsa ur ett historiskt
perspektiv 7
3.3 Svenska skolans skyldigheter till anpassning utifrån skollagen och
styrdokumenten 8
4 Tidigare forskning 9
4.1 Menstruation och fysisk aktivitet samt flickors upplevelser av det 9 4.2 Flickors deltagande i undervisningen av idrott och hälsa 10
4.3 Synen på menstruerande flickor 11
4.4 Lärares anpassningar av undervisning i idrott och hälsa 13
5 Teoretiskt perspektiv 15
5.1 Socialkonstruktivistiskt perspektiv 15
5.1.1 Genus som social konstruktion 17
5.1.2 Menstruerande flickor som social konstruktion 17
5.2 Genussystem 17
5.3 Genuskontrakt 18
5.4 Invändningar mot teorin 19
5.5 Användningen av Hirdmans teorier 20
6 Metod 22
6.1 Metodval 22
6.2 Intervjuguide 22
6.3 Urval 23
6.4 Genomförande 24
6.5 Bearbetning av empiri 24
6.6 Forskningsetiska aspekter 25
6.7 Validitet 26
6.8 Reliabilitet 27
7 Resultat 28
7.1 Lärares syn på menstruerande flickor 28
7.1.1 Menstruation – en naturlig process 28
7.1.2 Menstruation – en undanflykt från att delta i undervisningen 30 7.2 Lärares syn på menstruationens påverkan på flickornas deltagande 32
7.2.1 Menstruationens fysiska påverkan 32
7.2.2 Menstruationens psykiska påverkan 33
7.2.3 Lektionsinnehållets betydelse 34
7.3 Lärares hantering i undervisningen för menstruerande flickor 35 7.3.1 Inga större anpassningar i undervisningen 35
7.3.2 Individuella eller mindre anpassningar 37
7.3.3 Hanteringar av undanflykter 39
8 Analys 42
8.1 Lärares konstruktion av menstruerande flickor 42 8.2 Sociala hierarkier inom undervisningen av idrott och hälsa 45 8.2.1 Menstruerande flickor avviker från normen 45 8.2.2 Lärares positionering av menstruerande flickor 46
9 Diskussion 48
9.1 Resultatdiskussion 48
9.1.1 Lärares konstruktion av menstruerande flickor 48 9.1.2 Positionering av menstruerande flickor utifrån lärares anpassningar50
9.2 Metoddiskussion 52
9.3 Slutsats 53
9.4 Vidare forskning 54
10 Referenser 55
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjuguide Bilaga 2 – Informationsbrev
Förord
Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till de lärare som valde att medverka i denna studie, utan deras erfarenheter och berättelser hade inte detta arbete varit möjligt. Vi vill även rikta ett tack till våra opponenter för värdefull återkoppling. Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Lena Larsson. Utan hennes vägledning, stöttning och uppmuntrande ord hade denna studie aldrig blivit såhär bra.
Växjö 5 januari, 2021
1 Inledning
I det offentliga rummet har det länge varit tabu att samtala om menstruation (Malmberg 1991; Johnston-Robledo & Chrisler 2011; Wassberg 2020), men under år 2020 har diskussionen om dess påverkan på kvinnlig elitidrott fått allt större uppmärksamhet i svensk media. Expressen, Svenska Dagbladet och Sveriges Television (SVT) har alla rapporterat kring hur bland annat kvinnliga längdskidåkare och skidskyttar samt internationella fotbollsorganisationer vill lära sig mer om menstruation för att anpassa tränings- och tävlingsupplägg därefter (Carlsson 2020; Eckhoff & Landmark Tandrevold 2020; Norberg 2020; Nyberg 2020; Rowan 2020). Som blivande lärare i idrott och hälsa har vi upplevt en personlig kunskapslucka gällande menstruerande flickor och deras utövande av fysiska aktiviteter i undervisningen, eftersom det inte berörts nämnvärt i vår utbildning. Vårt intresse för menstruerande flickors deltagande i undervisningen av idrott och hälsa samt vilka anpassningar lärare gör till fördel för menstruerande flickornas deltagande väcktes när Lotta Schelin, flerfaldig vinnare av Diamantbollen som Sveriges bästa kvinnliga fotbollsspelare, öppet talade om menstruation i media (Expressen 2016;
Thorén 2017). Tabubeläggningen riskerar resultera i att bemötandet av menstruation marginaliseras i både undervisningen av idrott och hälsa samt utbildningen av lärare i idrott och hälsa.
Menstruation är, som beskrivits ovan, ett känsligt ämne och påverkas av kulturella, sociala och ekonomiska faktorer (Malmberg 1991). För många unga flickor är informationen kring hanteringen av menstruation bristfällig vilket innebär att upplevelsen av menstruation inledningsvis kan vara skrämmande, förvirrande samt skamfylld (McMahon et al. 2011: 1). Vidare råder det delade meningar mellan elever och lärare kring hur menstruation i skolundervisningen upplevs och hanteras. I en kenyansk studie presenterar McMahon et al. (2011) att menstruation i stor utsträckning har en negativt
laddad status bland lärare och elever där eleverna, på grund av menstruation, upplever en oönskad uppmärksamhet. Att lärare känner sig obekväma med att hantera området i undervisningen visar även Agnew och Gunn (2019) i en nyzeeländsk studie.
De fysiska och psykiska besvären i samband med menstruation kan ha en inverkan på elevernas deltagande vilket gör det intressant att undersöka hur lärarna väljer att anpassa sin undervisning efter elevernas behov. Skolverket (2011) skriver att “undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov”. Detta indikerar att läraren har en skyldighet att anpassa undervisningen för att uppmuntra deltagande bland exempelvis flickor med menstruationsrelaterade besvär. Att ta dessa aspekter i beaktning kan vara besvärligt som lärare, oavsett om man är nyexaminerad eller har 20 års arbetserfarenhet. Syftet med denna studie är att undersöka lärares konstruktion av menstruerande flickor och deras deltagande i undervisningen samt att undersöka lärares anpassningar för att inkludera flickor med menstruationsrelaterade besvär.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka lärare i idrott och hälsas konstruktion av menstruation och menstruerande flickor samt hur menstruationen påverkar menstruerande flickors deltagande i undervisningen.
Studien ämnar även att ta reda på vilka anpassningar lärare i idrott och hälsa gör för att inkludera menstruerande flickor i undervisningen. Följande frågeställningar ämnas att besvaras:
1. Vilken syn har lärare i idrott och hälsa på menstruerande flickor?
2. Hur ser lärare i idrott och hälsa på menstruationens påverkan på flickors deltagande i undervisningen?
3. Hur anpassar lärare i idrott och hälsa undervisningen för att inkludera menstruerande flickor?
3 Bakgrund
Kapitlet inleds med definitioner av begrepp som är centrala för studien.
Därefter följer en beskrivning om deltagande och anpassning av undervisningen i idrott och hälsa. Slutligen redogörs det för vad bland annat skollagen och styrdokumenten förmedlar om menstruation i svensk skola.
3.1 Definitioner av centrala begrepp
Nedan följer redogörelser för väsentliga begrepp som är av relevans för studien. De begreppen som huvudsakligen fokuseras på är genus, menstruation samt inkludering för att bidra till en ökad förståelse.
3.1.1 Genus
Genus är ett latinskt ord och står bland annat för släkte och kön (Hirdman 2003: 11). I en svensk kontext har det under stora delar av 1900-talet använts för att beskriva olika pronomen som han, hon, den och det.
Nationalencyklopedin (u.å.) definierar genus som ett begrepp som används för att förstå bland annat föreställningar, idéer och handlingar som formar människors sociala kön. Det är viktigt att inte blanda ihop genus med en persons biologiska könstillhörighet eftersom kön hänvisar till den fysiska kroppen och det fysiska könet (Larsson 2001: 18). Genus är ett socialt konstruerat begrepp som används för att benämna den sociala process människor agerar i samt de symboliska förhållanden och könsegenskaper som anses vara typiskt manligt och kvinnligt (Nationalencyklopedin u.å.). För att beskriva genus i vårt samhälle går det att ta avstamp i tre olika begrepp (Wernersson 2020: 470). Strukturellt genus som innebär yttre sociala förhållanden som exempelvis arbetsfördelning, symboliskt genus vilket är idéer och egenskaper som antingen är typiskt manligt eller typiskt kvinnligt och individuellt genus som är konsekvenser för individen som formas i en genusordning. Genus beskrivs som en relation som, beroende på könstillhörighet, påverkar en individs beteende och bemötande av
omgivningen. Genusordningen kan även vara att enbart veta vad som klassas som typiskt “manligt”, om man vet vad som innefattas över vad som är typiskt
“kvinnligt” (Wernersson 2020: 470). Denna studie utgår från symboliskt genus för att beskriva lärare i idrott och hälsas konstruktion av menstruerande flickor.
Det används även för att beskriva vilka anpassningar lärarna gör i sin undervisning för inkludering och deltagande för flickor med menstruationsrelaterade besvär.
3.1.2 Menstruation
Enligt Nationalencyklopedin (u.å.) innebär menstruation regelbundet återkommande blödningar som en icke gravid kvinna upplever under sin fertila period i livet. Under sin fertila period genomgår en kvinna ungefär 450 menstruationscykler (Sadava, Hillis, Heller & Berenbaum 2014: 893).
Menstruation är en speciell process och att genomgå en menstruationscykel är inte fritt från olika typer av besvär. Mensvärk, till att börja med, kan bland annat innefatta kraftiga smärtor i magen, ryggen, ljumskarna och låren med symtom som yrsel, kallsvettningar och illamående (1177 Vårdguiden 2020a).
Fysisk aktivitet, som långa promenader eller träning, kan vara en metod som motverkar besvären kring mensvärk (Malmberg 1991: 127–130; 1177 Vårdguiden 2020a). Rikliga blödningar är ett annat besvär som påverkar kvinnor i samband med fysisk aktivering (1177 Vårdguiden 2017; 1177 Vårdguiden 2020b). Blödningarna kan vara så pass rikliga att dubbla mensskydd krävs och byte av mensskydd sker så pass ofta att det upplevs som ett problem. Vidare kan menstruationsrelaterade besvär även påverka humöret, exempelvis genom premenstrual syndrome (PMS) (1177 Vårdguiden 2020c).
Symtom för PMS kan exempelvis vara ett skiftande humör, lätt till irritation, ångest och låg energinivå. Fysisk aktivitet är ett exempel som personer som lider av PMS kan använda sig av för att lindra besvären.
3.1.3 Inkludering
Inkludering är ett allsidigt och mångfacetterat begrepp. Inom skolans värld innebär det enligt Nilholm och Göransson (2013: 28) att skolan ansvarar för att samtliga elever ska ges likvärdiga förutsättningar oavsett deras individuella egenskaper. Det är väsentligt att inga segregerande lösningar skapas för elever med olika bakgrunder, exempelvis funktionsvariationer (frånräknat det som rör boende, spatialitet, temporalitet och ålder). I ett inkluderande system anses olikheter vara en tillgång samtidigt som det finns gemenskaper på diverse nivåer. Aspekter som är av betydelse i ett inkluderande system är samarbete samt gemensam problemlösning där bland annat demokratiska processer utgör en central del. Att alla elever ska känna sig socialt och pedagogiskt delaktiga är ytterligare angelägenheter som anses vara grundläggande (Nilholm &
Göransson 2013: 28).
Gidlund (2018: 10) tydliggör att inkludering handlar om att samtliga elever, oavsett bakgrund eller behov, ska ha rätt till utbildning. Varje individ ska ingå i undervisningen, vare sig den är i behov av särskilt stöd eller inte. Däremot upplever lärare svårigheter när det kommer till den sociala och didaktiska inkluderingen eftersom det har att göra med att bemöta mångfalden i ett klassrum (Gidlund 2018: 15). Meynert (2014: 1) menar att inkludering rör sig om att ta hänsyn till elevers olika behov och styrkor. Inkludering i relation till undervisningen innebär med andra ord att läraren har i uppgift att ge alla elever det stöd samt de anpassningar de behöver för att nå målen. Det som utgör den centrala utgångspunkten i begreppet inkludering är att alla elever har rätt att delta i undervisningen samtidigt som man ska respektera deras sociala och medborgerliga rättigheter vilket inte minst är deras rätt till utbildning (Meynert 2014: 1). Denna studie kommer använda begreppet inkludering för att förklara hur lärare i idrott och hälsa anpassar sin undervisning för att främja menstruerande flickors inkludering och deltagande i undervisningen.
3.2 Flickors deltagande i undervisningen av idrott och hälsa ur ett historiskt perspektiv
Genus inom den svenska skolan har varit ett debatterat ämne under stora delar av 1900-talet och inledningen av 2000-talet (Wernersson 2020: 482–483). Vad som har varit centralt för debatten är att tydliga könsmönster kan urskiljas inom utbildningar och skolämnen. Studier visar att flickor dominerar bland de högre betygen i samtliga av skolans ämnen, med undantag för idrott och hälsa (Skolverket 2020). Varför just idrott och hälsa är undantaget finns det delade meningar om. Larsson och Fagrell (2010: 72–74) samt Ljunggren (2016: 49) pekar båda på att genusordningen inom undervisningen i idrott och hälsa under en väldigt lång tid har varit anpassad efter mannen och det manliga idealet.
Kursplanen ska spegla en könsneutral kropp, men många aktiviteter har genom historien utgått från könsspecifika termer. Exempelvis utgick Lgr 62 i vissa avseende från att vara manligt kodad då flickor också uppmuntrades att “få pröva på hockey-bockey och bandy” (Larsson & Fagrell 2010: 73). Idag arbetar den svenska skolan med genus genom att inkludera begreppet i undervisningen. Det kan exempelvis innebära att läraren belyser det och diskuterar det i olika sammanhang med eleverna (Wernersson 2020: 484–485).
I en rapport från Skolverket (2010: 7–8) undersöktes jämställdheten mellan pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Rapporten visar att eleverna generellt har en positiv inställning till ämnet. Däremot visar det sig att undervisningen i stor utsträckning präglas av pojkarnas förmåga att ta plats i klassrummet, både verbalt och fysiskt. I en enkät från Skolverket (2010) fick eleverna frågan ifall de fick visa upp sina kunskaper under lektionstid.
Resultatet visade att det var en tydlig fördel för pojkarna i relation till flickorna, vilket tyder på att utrymme för aktivt deltagande i undervisningen inte är jämnt fördelat mellan könen (Skolverket 2010: 44). Det finns särskilda aktiviteter där deltagandet mellan könen inte är jämnt fördelat, med olika bollsporter som central utgångspunkt (2010: 45).
3.3 Svenska skolans skyldigheter till anpassning utifrån skollagen och styrdokumenten
Som lärare och elev i svenska skolan har du rättigheter och skyldigheter gällande undervisning och utbildning. Skolor, rektorer och lärare är skyldiga enligt svensk lag att anpassa sin verksamhet efter elevernas behov. I kap 1 §4 av skollagen står det att skolundervisningen ska erbjuda eleverna en miljö som möjliggör ett livslångt intresse för lärande och lust för utbildning (SFS 2010:800). Utbildningen skall ta hänsyn till elevernas olika behov och de ska ges stöd och stimuli till att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen ska även sträva efter att anpassas efter elevernas olika förutsättningar vilket möjliggör att alla kan tillgodose sig utbildningen. Skolverket (2011: 7) skriver att innehållet i verksamheten ska präglas av omsorg och omtanke av individen.
Skolan arbetar efter en värdegrundsprincip om jämställdhet och allas lika värde vilket betyder att verksamheten ska föregå föredömligt. Detta görs genom att exempelvis gestalta och förmedla alla människors lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter, oberoende av könstillhörighet. Vidare har också elever skyldigheter till deltagande av undervisning. Enligt kap 7 § 2 har barn som är bosatta i Sverige skolplikt (SFS 2010:800). Skolplikten upphör att gälla efter avslutad vårtermin i årskurs 9 enligt kap 7 § 12. Samtidigt som svenska barn har skolplikt, har de rätt till kostnadsfri undervisning enligt kap 7 § 3 (SFS 2010:800).
4 Tidigare forskning
I detta kapitel ingår studier som är väsentliga gällande undersökningen av studiens ämne. Kapitlet redogör för menstruation och fysisk aktivitet samt flickors upplevelser av det, flickors deltagande i undervisningen, synen på menstruerande flickor samt anpassning av undervisning i idrott och hälsa. Det finns mycket forskning om undervisning i idrott och hälsa med ett genusperspektiv. Däremot finns det få studier som specifikt berör flickor och menstruation.
4.1 Menstruation och fysisk aktivitet samt flickors upplevelser av det Både Bruinvels et al. (2017) och Valley och Graber (2017) hävdar att idrotten är skapad av män för män. Med det menar forskarna att trots att elitidrotten utövas av båda könen, sker det tyngre investeringar i utvecklingen av de manliga idrottarna jämfört med de kvinnliga idrottarna. Sett till forskningsläget kring fysisk aktivitet anpassas den forskningen snarare efter den manliga kroppen utan hänsyn till exempelvis kvinnans menstruation och hormonvariationer. Martin, Sale, Cooper och Elliott-Sale (2018) förklarar att flera kvinnliga elitidrottare lider av biverkningar som smärtsam menstruation, trötthet och utmattning samt diarré under tiden de genomför elitidrott parallellt med sin menstruation. Trots detta bedrivs det i dagsläget lite forskning om hur kvinnornas könshormoner påverkar träning, och än mindre hänsyn tas till var i menstruationscykeln kvinnor befinner sig i samband med träning (Wikström- Frisén 2016: vii; Bruinvels et al. 2017).
Enligt Larry Kenney et al. (2015: 494) har det inte gått att fastställa med säkerhet att kvinnors menstruation har en negativ påverkan på fysiska prestationer. Detta eftersom kvinnliga atleter uppnått framgång under samtliga faser av menstruationscykeln. Sambandet mellan menstruation och högintensiv fysisk aktivering har inte heller någon direkt koppling till menstruationsstörningar såsom utebliven eller oregelbunden mens. Det är
snarare att otillräcklig näring resulterar i ett energiunderskott vilket är den främsta orsaken till menstruationsstörningar (Larry Kenney et al. 2015: 495).
Däremot går det att utifrån olika uttalanden från elitidrottare att utläsa att menstruationens påverkan på den individuella prestationen är högst subjektiv och påverkar flickor och kvinnor olika (Bruinvels, Burden, Brown, Richards
& Pedlar 2016). Idrottare kan påverkas fysiskt genom bland annat kramper, uppblåsthet och förmenstruell syndrom vilket inte gynnar deras prestation (Larry Kenney et al. 2015: 494).
4.2 Flickors deltagande i undervisningen av idrott och hälsa
I en studie av fem lärare för åk 4–6 samt 18 elever i åk 4–6 på mellanstadiet från Nya Zeeland visar Agnew och Gunn (2019) att elever väljer att inte delta i undervisningen av idrott och hälsa på grund av flera olika anledningar.
Prestationsångest, betygssättning, gruppkonstellationer, duschtvång, personliga relationer samt personliga fysiska angelägenheter är några exempel på orsaker till uteblivet deltagande i idrott och hälsa (Agnew & Gunn 2019). I en australiensisk studie av 555 elever i åk 1–6 visar Telford, Telford, Olive, Cochrane och Davey (2016) att deltagandet i undervisningen är större bland pojkar än bland flickor. Författarna poängterar att flickorna är i snitt 19 procent mindre aktiva än pojkarna i undervisningen av idrott och hälsa.
En anledning till flickors lägre intresse för deltagande i undervisningen förklaras i en skotsk enkät- och intervjustudie gjord på flickor i tidiga tonåren av Mitchell, Gray & Inchley (2015). Där framstår det bland annat att flickor har komplex kring sina egna prestationer i undervisningen. De upplever det som obekvämt att delta eftersom de inte anser sig vara lika duktiga som de bästa flickorna eller pojkarna i klassen. Detta skapar en svårarbetad social och mental barriär de behöver överkomma. Samma studie visar att flickornas inställning till undervisningen av idrott och hälsa inledningsvis även grundas i deras relation till läraren. Många av flickorna i studien anser att läraren
favoriserar vissa elever vilket gör att flickorna känner sig ignorerade, osynliga och obetydliga.
I en kanadensisk studie med 73 tonårsflickor undersökte Dwyer et al. (2006) anledningarna till varför flickor inte är aktiva i undervisningen av idrott och hälsa på samma sätt som pojkar. Flickorna i studien nämner anledningar som tidsbrist, inflytande från vänner, familj och lärare, tävlingskultur samt kroppsrelaterade orsaker som skäl till sitt inaktiva deltagande. Under kroppsrelaterade orsaker nämner deltagare menstruation som en anledning och uttrycker en ängslan över att vara fysiskt aktiva under sin menstruation.
Eleverna hävdar att de blir begränsade på grund av exempelvis kramper, låg energinivå och oro över läckage.
4.3 Synen på menstruerande flickor
Ämnet bär med sig en stark kulturell tabu av att menstruationen inte ska ses, diskuteras och framför allt inte etableras (Arveda Kissling 1996: 293–294;
Roberts 2004: 22; Schooler, Ward, Merriwether & Caruthers 2005: 324).
Genom historien har kvinnan i stor utsträckning fått leva med att menstruation i det offentliga rummet är tabu att tala om och hantera. Med undantag för allmogesamhället, som såg på menstruationen som en naturlig kroppsutsöndring, har mensen i ett offentligt sammanhang kopplats samman med skada, sjukdomar och, i värsta fall, död vilket har lett till att kvinnan tvingats dölja sin menstruation (Malmberg 1991: 190–196). Sedan ung ålder har man intalat flickan att menstruationen skall hanteras personligt utan att blanda in omgivningen, med undantag för exempelvis flickans moder. Vidare påverkas den menstruerande kvinnan även utifrån perspektivet av det kvinnliga kroppsidealet där hon ska vara stark och frisk men även smidig och estetiskt lockande vilket är synonymt med att vara bland annat hygienisk och väldoftande. I samband med menstruation ska dess utsöndringar gå omgivningen obemärkt förbi för att kvinnan inte ska dömas och drabbas av
social skada. Parallellt med samhällsutvecklingen har mer information och kunskap kring menstruation erbjudits. Då kvinnan har försetts med fler verktyg att hålla menstruationen privat har den synliga blodfläcken blivit associativ med ett skamtecken genom att den visar att kvinnan brister i sin förmåga att kontrollera sin egen kropp (Malmberg 1991: 191–198).
Enligt Agnew och Gunn (2019) har lärare i idrott och hälsa en syn på menstruation som att det är något negativt och obehagligt. Deras studie tydliggör även att lärare känner sig obekväma att arbeta med ämnet i sin undervisning. Däremot är lärare tydliga med att detta är deras personliga åsikt och att de anstränger sig för att inte föra vidare den åsikten till eleverna. Vidare redogör McMahon et al. (2011) för lärare som hävdar att de, genom att observera eleverna, kan urskilja vilka flickor i klassen som har menstruation då de upplever dessa elever som extra spända, nervösa och distraherade.
Exempelvis kan en elev dröja kvar extra länge i idrottssalen efter en lektion innan hon går ut i omklädningsrummet. Det är väldigt olika i hur lärarna hanterar dessa flickor. Om besvären är väldigt påfrestande för en elev tillåter vissa lärare eleven att gå hem för dagen, medan andra “bestraffar” eleven med att stanna kvar då de inte anser att besvären är tillräckliga (McMahon et al.
2011). Vidare visar studierna att beroende på kultur påverkas menstruerande flickor annorlunda i samhället och skolundervisningen är inget undantag. I exempelvis Japan ses flickans första menstruation som en milstolpe och firas i familjen genom att äta rött ris, vilket är en tradition som gör att menstruation inte anses vara ett bekymmer i skolundervisningen. I andra kulturer, som Kenya och Nya Zeeland, hanteras menstruation som något skamfyllt och blir därför ett känsligt samtalsämne i skolan (McMahon et al. 2011; Agnew &
Gunn 2019).
I en amerikansk studie, gjord på 199 kvinnliga högskolestudenter, visar Schooler et al. (2005) på att öppen kommunikation kring menstruation är av
stor vikt för att reducera flickors osäkerhet kring ämnet. Liknande resultat finner Rembeck, Möller och Gunnarsson (2006) i en svensk enkätstudie med 309 flickor på mellanstadiet där enbart 10 % av flickorna kände att de kunde samtala med sina lärare om menstruation. Genom att sammanställa skrifter kopplat till ämnet, hävdar Braun och Wilkinson (2001) i en brittisk studie att anledningen till skammen som flickorna upplever kan kopplas till att könsorganen tabustämplas i samhället och därav blir ett känsligt samtalsämne.
4.4 Lärares anpassningar av undervisning i idrott och hälsa
Som tidigare studier visar medföljer det olika typer av menstruationsrelaterade besvär som kan påverka eleverna till att inte vilja delta i undervisningen av idrott och hälsa (Dwyer et al. 2006). En svensk intervjustudie av Larsson, Redelius och Fagrell (2007) med 24 elever i åk 8 och 9 syftar till att kartlägga flickor och pojkars överenskommelse för heteronormativitet i undervisningen av idrott och hälsa. Studien visar att undervisningen är skapad för att anpassas efter alla, det vill säga att undervisningen inte är skapad för att tillhöra en särskild målgrupp. Däremot konstaterar Larsson, Fagrell och Redelius (2009) i en svensk observation- och intervjustudie med 24 elever i åk 8 och 9 samt fem lärare att lärare påverkas i sitt arbete med att anpassa undervisningen av starka elevgrupper. I intervjuerna berättar lärarna att eftersom pojkar har ett större intresse för idrott och hälsa än vad flickor har, tenderar pojkarna att påverka lektionsinnehållet till deras fördel. Då pojkarna låter sin röst höras genom att uttrycka sin åsikt tenderar lärare att anpassa undervisningen efter pojkarnas önskemål, snarare än att anpassa efter flickornas önskemål då de inte ventilerar sina åsikter i lika stor utsträckning.
I likhet med Larsson, Fagrell och Redelius konstaterar Valley och Graber (2017) i en amerikansk observationsstudie att ämnet idrott och hälsa tenderar att gynna pojkar i större utsträckning eftersom lärare arbetar med att upprätthålla förväntningar och traditioner. Författarna framhäver att lärare i
idrott och hälsa har en benägenhet att strukturera klasserna på ett sätt som tillåter, samt även uppmuntrar, flickor att avstå deltagande i undervisningen.
Detta menar Valley och Graber (2017) är ett resultat av att flickor känner sig obekväma på grund av den manliga dominansen som är förhärskande i ämnet.
För att flickor ska ges lika möjligheter till deltagande, lärande och inkludering krävs det att miljön de befinner sig i är stödjande, säker samt fri från fördomar som tenderar att förknippas med könsförväntningar (Valley & Graber 2017).
Det är framför allt väsentligt att som lärare utveckla en förståelse för hur man kommunicerar med eleverna för att främja inkludering för samtliga elever.
Med skolundervisningen har lärare uppdraget att utbilda eleverna i både ämnesspecifika och generella kunskaper. Däribland exempelvis hantering av menstruation. I en internationell studie av Sommer et al. (2016), som syftar till att bland annat förklara menstruerande flickors hygien och kunskapsluckor kring menstruerande flickors hygien, visar det sig att elever generellt sett är dåligt utbildade kring menstruation. För att underlätta flickornas skolgång menar forskarna att en handlingsplan behöver utarbetas på både en nationell och global nivå. Många flickor får antingen ingen eller felaktig utbildning i ung ålder när flickorna börjat få sin menstruation vilket gör dem sårbara utifrån exempelvis ett sexuellt och fertilt perspektiv (Sommer et al. 2016: 4). Sommer et al. (2016) hävdar även att problemet inte enbart ligger i att flickorna har låga kunskaper kring menstruation, utan även att pojkarna har dålig kunskap. Det skapar ett socialt problem där pojkarna på grund av sin dåliga förståelse retar och mobbar flickorna.
5 Teoretiskt perspektiv
För att skapa en förståelse för och analysera studiens empiri används Berger och Luckmanns (1969, 1991) tresidiga modell om skapandet av “social konstruktion” samt Hirdmans (1988, 2003, 2004) genusteoretiska ramverk. I följande kapitel beskrivs inledningsvis det socialkonstruktivistiska perspektivet för att därefter förklara Hirdmans teorier om genussystem och genuskontrakt. Parallellt med dessa begrepp beskrivs även våra förhållningar till begreppen samt hur de kommer att användas som verktyg i denna studie.
5.1 Socialkonstruktivistiskt perspektiv
Socialkonstruktivismen är ett sociokulturellt perspektiv inom humaniora och samhällsvetenskap konstaterar Barlebo Wenneberg (2010: 10).
Socialkonstruktivismen är skapad som en kritisk kraft med syftet att ifrågasätta det direkta och för att undersöka sociala fenomen och förklara den underliggande “verkligheten”. Enligt perspektivet är de omedelbara intrycken en hägring och istället vill den demaskera verkligheten och berätta sanningen om verkligheten. Barlebo Wenneberg (2010: 11) hävdar exempelvis att människan skulle säga att det är naturligt för vår kropp att uttrycka sorg genom att gråta. Författaren fortsätter med att förespråkare för socialkonstruktivismen däremot hävdar att gråta är en kulturell konstruktion eftersom sociala koder och mönster inom en kultur har format individer att uttrycka sorg genom att gråta. Gråt och tårar är med andra ord en social konstruktion i vår kultur snarare än en naturlig skapelse eftersom det i andra kulturer uttrycks sorg genom att individer skriker och slänger med kroppen. Med andra ord, sociala mönster är skapade utifrån kulturella fenomen och man ska akta sig för att se på sociala handlingar som naturliga. Slutligen är det enligt Barlebo Wenneberg (2010: 10–11) viktigt att poängtera att individen skapar sin kunskap på ett aktivt sätt genom sociala interaktioner, men att kunskap ska ses utifrån multipla perspektiv. Det vill säga, varje individ har en unik uppfattning i varje fråga.
För att förklara genus och menstruerande flickor som sociala konstruktioner använder denna studie Berger & Luckmanns tresidiga modell (Barlebo Wenneberg 2010: 70–72). Modellen utgår från tre påståenden som säger att samhället är en mänsklig produkt, samhället utgör en objektiv verklighet och människan är en social produkt (Berger 1969; Berger & Luckmann 1991).
Utöver dessa påståenden adderar Berger och Luckmann tre begrepp;
externalisering, objektivering och internalisering där de hävdar att enbart genom en kombinerad förståelse av dessa begrepp kan man förstå samhället (Berger 1969; Barlebo Wenneberg 2010: 71). Begreppen beskriver samspelet mellan människan och samhället. Enligt Barlebo Wenneberg (2010: 72) vill Berger och Luckmann med modellen förklara att människan har en benägenhet att skapa olika sorters vanor i sin vardag. Genom att människan är en social individ sprids vanorna vidare genom en externalisering till andra personer och grupper som inte varit med i utformningen av vanorna och rutinerna. När rutinerna får en spridning till en större kontext normaliseras de till institutioner, det vill säga att vanorna blir vedertagna beteenden eller mönster för en större social kontext (Berger & Luckmann 1991). Människan växer upp med flera olika typer av institutioner som exempelvis oskrivna regler som att man inte går före i kön på ICA eller att man säger prosit till någon som nyser.
Dessa är institutioner som används i Sverige efter att ha blivit externaliserade inom den svenska kulturen. Nästa steg i modellen är att en objektivering sker för individen då han eller hon accepterar institutionerna som vedertagna (Berger 1969). Det vill säga, individen har accepterat och tagit till sig den nya verkligheten. När objektiveringen sker bildas en ny social verklighet för individen och på grund av de nya insikterna ser han eller hon på verkligheten med nya ögon. Detta kallas för internalisering vilket innebär att individen tar till sig de nya normerna som skapar en ny social verklighet där personen kan verka som en accepterad social individ (Berger 1969; Berger & Luckmann 1991; Barlebo Wenneberg 2010: 72).
5.1.1 Genus som social konstruktion
Manligt och kvinnligt förklaras och studeras traditionellt sett oftast utifrån antingen genus eller kön. Kön, till att börja med, menar Larsson (2001: 18–
19) är biologiskt och hänvisar till den fysiska kroppen och könsorganen. Med andra ord avgör en individs fysiska egenskaper huruvida individen är man eller kvinna. Däremot är begreppet enligt Eriksson och Gottzén (2020: 20–21) mycket mer komplext än så. De menar att kön har delats upp i psykologiskt och biologiskt, där psykologiskt står för vad individen identifierar sig som genom inneboende känsla samt socialt agerande. Biologiskt kön däremot avser exempelvis genitalier, reproduktiva organ och kromosomer (Alvesson 1997;
Eriksson Gottzén 2020).
Genus, som denna studie kommer att utgå ifrån, definieras som ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt begrepp där det handlar om att förstå
“kvinnligt/manligt som överförda abstraktioner” (Hirdman 2003: 16). Genus är som konstruktion ett sätt att studera människan på olika nivåer som exempelvis genom relationer, identitet, organisationer eller samhällsstrukturer.
5.1.2 Menstruerande flickor som social konstruktion
Samhället en produkt som människan har skapat och lever i som social varelse (Berger 1969; Barlebo Wenneberg 2010: 72). Därutöver utformar människan sina vanor och sina traditioner kring hur hon vill leva och vara i den. Denna studie syftar bland annat till att undersöka lärares konstruktion av menstruerande flickor i undervisningen av idrott och hälsa, vilket förklaras med hjälp av Berger och Luckmanns tresidiga modell.
5.2 Genussystem
Hirdmans (2004: 51) teori om genussystem bygger på att det finns en ordningsstruktur mellan könen, något hon kallar för genussystem.
Genussystem syftar till att förklara olika sociala ordningar mellan könen där män och kvinnor tillskrivs olika roller, uppgifter och positioner. Det är med
andra ord en maktstruktur som organiserar förhållandet mellan könen.
Väsentligt att ha i åtanke är att genussystemet är en ständig process i förändring med avsikten att stärka den manliga normen (Hirdman 2004: 51).
De bärande begreppen i genussystemet är dikotomi och hierarki.
Dikotomi, eller isärhållandets logik som det även brukar benämnas som, är den första av genussystemets två logiker. Den isärhållande logiken är systemets bärande logik och innebär att könen inte ska blandas med varandra. Logiken grundar sig i vad som är stereotypiskt för män respektive kvinnor i exempelvis utseende, tal, uppträdande och interaktioner. Eftersom män och kvinnor anses vara olika finns det diverse förväntningar på hur könen ska agera vilket har gjort att de har delats upp i två könsspecifika varelser. Hirdman (1988) menar att isärhållandet grundas i en distinkt uppdelning, där män och kvinnor uppfattas som varandras motsatser. Detta innebär att kvinnan förväntas agera och handla på ett annat sätt jämfört med mannen. På grund av att den manliga normen anses vara den “rätta” normen resulterar detta i att kvinnans egenskaper och handlingar blir avvikande. Hirdman (1988) menar även att vi inte föds som man eller kvinna utan vi socialiseras till det vilket medför att bemötandet av könen sker på olika sätt och vi är alla medskapare i denna process.
Hierarki, som andra logik, framställer den hierarkiska ordningen mellan män och kvinnor där ordningen bygger på mannen som norm (Eriksson & Gottzén 2020: 32). Enligt Hirdmans (2004: 51) teori betraktas den manliga normen som den allmängiltiga vilket innebär att deras prestationer och ageranden värderas högre än kvinnornas prestationer som därmed betraktas som avvikande.
5.3 Genuskontrakt
Enligt Hirdman (2004) är genuskontraktet en osynlig överenskommelse mellan mannen och kvinnan i det sociala förhållandet mellan könen. Hirdman
(2003: 77–81) förklarar att det osynliga kontraktet är något som vi föreställer oss när vi ser på och samtalar om könen. Genuskontraktet bygger på genussystemets två logiker och innefattar regler och bestämmelser som normer, föreställningar och handlingar som definierar vad som är manligt respektive kvinnligt (Eriksson & Gottzén 2020: 32). Hirdman (1988: 16) redogör att kontraktet i stor utsträckning handlar om hur män och kvinnor uppträder mot varandra i sociala sammanhang. Det lokala genuskontraktet skapas i förhållande till större samhälleliga kontrakt där de lokala kontrakten speglar föreställningarna om manligt och kvinnligt i samhällets helhet (Eriksson & Gottzén 2020: 32). Med andra ord förekommer det konstanta föreställningar om manligt och kvinnligt inom exempelvis organisationer, media och skola.
5.4 Invändningar mot teorin
Hirdmans teori har bland annat kritiserats av Gemzöe (2014: 96–97) som menar att tankarna om genussystem är entydiga och statiska. Det vill säga att det i praktiken finns betydligt större variationer av genus än vad Hirdmans teori anspelar på. Kritiken till teorin hänvisas till en debatt som har pågått sedan 1980-talet om vilket eller vilka begrepp som beskriver det feministiska kunskapsobjektet allra bäst. Dessutom påpekar Gemzöe (2014) att Hirdmans begrepp om genussystem bygger på att det förekommer en hierarki mellan könen som hon också upplever statiskt eftersom det inte finns några nyanser i ett förhållandevis neutralt begrepp. Begreppet förespråkar antingen det ena eller det andra utan något mellanting. Istället efterfrågar Gemzöe (2014) variationer som speglar verkligheten. I anknytning till Gemzöe (2014) poängterar Hedlin (2010: 22) att Hirdmans genussystem framstår som fixerat och statisk där könsroller ses som skrivna i sten. Genus ska ses som en process i kontinuerlig förändring och där könsmönster och normer är dynamiska menar Hedlin (2010). Talet om system osynliggör hur vi agerar, talar och förhandlar könsöverskridande. Som lösning på kritiken föreslås att människors aktiva agerande och handlingsmönster bör lyftas fram tydligare eftersom kön och
genus diskuteras allt mer i termer om hur något görs. Hirdmans svar på kritiken är att hon lanserade begreppen enbart för att redogöra för och analysera de mest tydliga mönstren i vårt samhälle, vilket enligt Gemzöe (2014: 97) inte är en färdig teori. Däremot, trots teorins brister är denna studie inspirerad av Hirdmans teorier om genus. Hirdmans begrepp används som analysverktyg för att analysera och förklara lärare i idrott och hälsas konstruktion av menstruerande flickor. Vi tar stöd av bland annat Brown och Rich (2002: 96) som förklarar att läraren i idrott och hälsa har en skyldighet att bli medveten om socialt konstruerade genusstrukturer i samhället samt dess implikationer för hur individerna positioneras utifrån denna struktur. Utöver ovanstående insikter krävs det att lärarna utvecklar en medvetenhet kring hur genusstrukturer kan utmanas utifrån undervisningsstrategi där det i sin tur krävs att lärare i idrott och hälsa blir medvetna om sin egen genusidentitet.
Lärarens roll är att stärka både flickor och pojkar på så sätt att de upplever en känsla av självsäkerhet och skicklighet i att använda sina kroppar i samtliga aspekter av livet snarare än att “begränsas av snäva könsformer av förkroppsligande och praxis” (Brown & Rich 2002: 96).
5.5 Användningen av Hirdmans teorier
Denna studie kommer använda Hirdmans tankar om genussystem för att belysa hur lärare anpassar undervisningen för att inkludera menstruerande flickor. Att använda genussystem som analysverktyg handlar inte enbart om att belysa sociala ordningar mellan pojkar och flickor, utan också om att lyfta fram sociala uppdelningar mellan könen. Som hjälpmedel för att genomföra analysen kommer dikotomin att användas för att förklara hur lärare positionerar menstruerande flickor i klassen. Hirdman (1988) framhåller att dikotomi är applicerbar på en mängd olika studier oavsett inriktning samt att begreppet understryker logikens framträdande strukturerande förmåga. Vidare kommer den hierarkiska logiken att användas för att analysera lärares anpassningar av undervisningen för att inkludera menstruerande flickor samt
för att undersöka vilken hänsyn lärare tar till flickornas deltagande under menstruationen.
Vidare appliceras Hirdmans tankar om genuskontraktet för att undersöka lärares förväntningar och överenskommelser kring deltagande i undervisningen för menstruerande flickor. Med utgångspunkt i genuskontraktet är målsättningen att förklara sociala överenskommelser i undervisningen av idrott och hälsa utifrån flickornas kön.
6 Metod
I följande kapitel presenteras valet av metod som ligger till grund för studien.
I kapitlet redogörs det för varför och hur metoden används, hur respondenterna valdes ut och kontaktades, tillvägagångssättet för intervjuerna samt hur empirin har analyserats. Slutligen redovisas de forskningsetiska aspekter som studien vilar på samt studiens validitet och reliabilitet.
6.1 Metodval
För att besvara syftet och studiens frågeställningar valde vi en kvalitativ ansats. En kvalitativ ansats användes för att vi var intresserade av att undersöka lärares konstruktion av menstruation och menstruerande flickor i undervisningen av idrott och hälsa. Enligt Bryman (2018) baseras kvalitativa undersökningar på respondenternas perspektiv, det vill säga att studien ska ta avstamp i respondenternas personliga reflektioner och tolkningar av den sociala världen. För att ta del av respondenternas personliga reflektioner samlades data in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer då den typen av reflektioner inte tenderar att förekomma i kvantitativa studier (Fägerborg 2011: 96). Slutligen möjliggjorde metodvalet att ställa följdfrågor till respondenterna för att få ytterligare information om det aktuella problemområdet (Fägerborg 2011: 89).
6.2 Intervjuguide
Som hjälpmedel till intervjuerna konstruerades en intervjuguide bestående av fyra teman och 19 öppna frågeställningar. Intervjuguidens inledande tema byggde på en bakgrund om respondenterna där vi som forskare ville ta del av respondenternas erfarenheter av läraryrket, hur länge de arbetat på högstadiet samt hur många elever de undervisade. Resterande tre teman grundade sig i att få en ökad förståelse och kunskap för att kunna besvara studiens frågeställningar. Valet att använda öppna frågor baserades på att det var respondenternas funderingar som stod i centrum och vi ville på så sätt ge dem möjlighet till att utveckla sina reflektioner (Denscombe 2014: 186). Guiden
kopplades till lärares syn på samt hanteringar av menstruerande flickor i undervisningen. Strukturen på intervjuguiden konstruerades i syfte att få så mycket information som möjligt från respondenterna samt att ge lärarna möjligheten att reflektera på olika plan för mer djupgående svar.
Intervjuguiden skickades ut till samtliga respondenter i god tid för att förbereda dem på vilka frågor som skulle ställas under intervjun.
6.3 Urval
Denna studie använde sig av ett målinriktat urval av respondenter, vilket innebär att vi som forskare valde ut informanter som var lämpliga att medverka i studien (Bryman 2018). Urvalskriterier för val av respondenter var både manliga och kvinnliga lärare i idrott och hälsa, samtliga skulle vara verksamma på högstadiet, de skulle ha en lärarlegitimation samt att arbetserfarenheten skulle variera lärarna emellan.
I slutändan kontaktades fem lärare via mejl genom ett informationsbrev (bilaga 2) där samtliga tackade ja och där samtliga är verksamma på skolor i södra Sverige. Skolorna som lärarna arbetar på var mellanstora skolor i stadsmiljö.
För att kontakta den återstående läraren använde vi oss av snöbollsprincipen.
Detta innebar att en redan intervjuad lärare gav anvisningar om ytterligare en potentiell respondent varpå läraren godkände sin medverkan (Repstad 2007:
61). Urvalet av respondenter bestod därmed av tre manliga och tre kvinnliga lärare med en arbetserfarenhet som varierar mellan 1,5 år och 38 år. Lärarna som kontaktades har vi sedan tidigare haft kontakt med genom antingen den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) eller att vi kände dem sedan innan på grund av den egna skolgången. Med tanke på rådande omständigheter med Covid-19 försäkrade vi oss i informationsbrevet om att intervjuerna skulle ske digitalt för att undvika fysisk kontakt och ökad risk för smittspridning.
6.4 Genomförande
I inledningen av varje intervjusituation presenterades de teman som skulle beröras för att förbereda respondenterna på vad som skulle behandlas (Fägerborg 2011: 100). Samtliga intervjuer genomfördes via det digitala verktyget Zoom där respondenterna innan intervjuerna påbörjades blev tillfrågade om de godkände inspelning av samtalet (Vetenskapsrådet 2002:
11). Att genomföra intervjuerna via Zoom hade sina fördelar eftersom vi kunde titta på inspelningarna i efterhand. Efter godkännande av inspelning för samtalet kom intervjuerna att bli den primära informationskällan till studien.
Eftersom intervjuerna spelades in kunde mer uppmärksamhet riktas mot samtalet vilket bidrog till möjligheten att ställa väsentliga följdfrågor (Fägerborg 2011: 93). Vid samtliga intervjuer var båda forskarna närvarande och ansvaret fördelades jämnt genom att intervjua två teman var.
Intervjuerna utgick från öppna frågor för att ställa respondenternas funderingar och åsikter i fokus. Utifrån det fick samtalet en naturlig utveckling vilket möjliggjorde att samtalet kunde ledas in på intervjuguidens teman och frågor.
Detta resulterade i sin tur i att intervjuerna blev mer samtalspräglade vilket semi-strukturerade intervjuer karaktäriseras av enligt Denscombe (2014: 186).
Intervjuerna varade mellan 24 och 44 minuter. Transkriberingarna genomfördes någon dag efter intervjuernas genomförande där vi valde att transkribera ordagrant med undantag för pauser och upprepningar av ord.
6.5 Bearbetning av empiri
Efter att ha transkriberat samtliga intervjuer började vi först med att bearbeta och konkretisera resultatet utifrån intervjuguiden. För att få en tydligare struktur skapade vi därefter tre primära teman med koppling till studiens syfte och frågeställningar: lärares syn på menstruerande flickor, lärares syn på menstruationens påverkan på flickors deltagande samt lärares anpassningar i undervisningen för menstruerande flickor. Läsningen av intervjuutskrifterna resulterade i identifiering av teman beträffande likheter och mönster kring
lärares konstruktion av menstruerande flickor i undervisningen, vilket sedan kom att strukturera upp det nuvarande resultatet. Utgångspunkterna för tematiseringen var dels vilken frågeställning som temat passade under, dels vilken information som var relevant i relation till studiens syfte och frågeställningar. I det första steget identifierades huvudteman och i nästa steg underteman. Tillvägagångssättet på hur olika teman identifierades illustreras enligt följande tabell:
Tabell 1. Tematiseringsprocessen Det som
faktiskt sägs
Underliggande mening
Forskarnas tolkning
Huvudtema Undertema
Man får möta väldigt många olika både föreställningar och upplevelser om
menstruation.
Men min egna upplevelse är att det är naturligt och det kan vara väldigt olika från individ till individ.
Menstruation är naturligt men kan påverka individen på diverse sätt.
Menstruation kan innebära olika typer av besvär
Lärares syn på menstruationens påverkan på flickors deltagande
Menstruatione ns fysiska påverkan
Under bearbetningen hölls det ett öppet förhållningssätt till under vilken underrubrik data bäst kunde placeras. Efter att resultatet hade bearbetats genomfördes en fördjupad analys av resultaten med hjälp av den teoretiska referensramen och med stöd av de analytiska begreppen. Avslutningsvis, de citat som användes i studien är till viss del språkligt anpassade i form av justeringar gällande meningsuppbyggnad för att underlätta förståelsen och betydelsen.
6.6 Forskningsetiska aspekter
Vid forskning om och av människor har forskaren ett ansvar att ta de forskningsetiska aspekterna i beaktning. De etiska överväganden bygger på en
grundprincip kallad individskyddskravet vilket i sin tur kan konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002: 6).
I studien applicerades ovanstående huvudkrav för att göra ett korrekt etiskt övervägande samt för att skydda respondenterna. Informationskravet, som innefattar att forskaren har ett krav på att informera de berörda om arbetets syfte, uppfylldes genom att respondenterna i informationsbrevet fick information om studiens syfte, rättigheter och villkor samt vad vi förväntade från dem under datainsamlingen. Samtyckeskravet innebär att respondenterna tilldelas rätten att själva bestämma över deras medverkan (Vetenskapsrådet 2002: 7, 9). I studien applicerades detta krav genom att lärarna, utifrån upplysningen i informationsbrevet, hade möjlighet att avbryta sin medverkan när som helst under arbetets gång om så önskades. Detta krav presenterades ytterligare en gång under intervjuprocessen. Konfidentialitetskravet som tredje krav syftar till att samtliga personuppgifter i en studie förblir anonyma. Detta krav hanterades genom att ersätta respondenternas namn med fiktiva namn för att upprätthålla lärarnas anonymitet. Eftersom intervjuerna spelades in informerades lärarna om att inspelningarna endast kommer vara tillgängliga för forskarna. Nyttjandekravet som sista krav har en närliggande koppling med konfidentialitetskravet genom att kravet antyder att uppgifterna från respondenterna endast får användas för forskningsändamålet och enbart av forskarna själva (Vetenskapsrådet 2002). Vi som forskare försäkrade lärarna om att deras uppgifter endast finns tillgängliga för oss samt att inspelningarna kommer raderas efter studiens publikation.
6.7 Validitet
Validitet avser om det mätinstrument som användes i studien mäter det som avses att mäta. Det handlar med andra ord om det som studien undersöker är relevant i relation till arbetets syfte (Gunnarsson 2002).
För att stärka validiteten använde vi semi-strukturerade intervjuer för att kunna förtydliga frågorna. Vi följde även de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Ytterligare en aspekt som togs i beaktning för att stärka studiens trovärdighet var att vi utförligt redogjorde för en beskrivning av urvalsprocessen där vi även skrivit fram en grundlig redogörelse av datainsamlingen. Detta för att öka möjligheten för läsaren att göra en individuell bedömning av studiens validitet (Gunnarsson 2002). En faktor som kunde påverka studiens validitet var beslutet att genomföra intervjuerna på distans och därför skickades intervjuguiden till respondenterna i god tid innan intervjuerna genomfördes. Anledningen till att intervjuguiden skickades ut i förväg berodde på att ämnet kan upplevas känsligt och vi ville förbereda våra respondenter på vad intervjun skulle handla om.
6.8 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om pålitlighet, det vill säga ett mått på i vilken utsträckning ett instrument eller tillvägagångssätt kan komma fram till samma resultat vid olika tillfällen under lika omständigheter (Gunnarsson 2002).
Reliabiliteten i denna kvalitativa studie var utmanande att uppnå och kontrollera eftersom den mänskliga faktorn från både forskarna och respondenterna kunde ha en påverkan på det empiriska materialet (Bryman 2018: 468). För att stärka reliabiliteten granskades arbetet under flera tillfällen av handledaren och studiekamrater. Därutöver använde vi oss även av Berger och Luckmanns tresidiga modell (Berger & Luckmann 1991; Barlebo Wennberg 2010) samt Hirdmans genusteorier (Hirdman 1988, 2003, 2004) som analysverktyg för att stärka reliabiliteten. För att ytterligare stärka studiens reliabilitet är datainsamling och bearbetning noggrant beskrivna för att öka möjligheten att upprepa studien Gunnarsson (2002).
7 Resultat
Syftet med studien är att undersöka lärarnas konstruktion av menstruation och menstruerande flickor i ämnet idrott och hälsa samt hur menstruationen påverkar flickornas deltagande i undervisningen. Vidare ämnar studien att ta reda på vilka anpassningar lärare i idrott och hälsa gör för att inkludera menstruerande flickor i undervisningen. Kapitlet är uppdelat i följande avsnitt utifrån bearbetningen av empirin: lärares syn på menstruerande flickor, lärares syn på menstruationens påverkan på flickors deltagande samt lärares anpassningar i undervisningen för menstruerande flickor där varje avsnitt presenterar underteman i form av underrubriker.
7.1 Lärares syn på menstruerande flickor
Följande avsnitt ämnar besvara studiens första frågeställning angående vilken syn lärare i idrott och hälsa har på menstruerande flickor. I tematiseringen av intervjuerna kunde följande underteman identifieras om menstruation och menstruerande flickor: menstruation – en naturlig process samt menstruation – en undanflykt från att delta i undervisningen.
7.1.1 Menstruation – en naturlig process
De intervjuade lärarna ger en samstämmig bild av menstruation samt hur den påverkar flickorna. Lärarna beskriver menstruation som något naturligt, en naturlig process som flickor och kvinnor ska ta sig igenom under en viss period i livet. Jens förklarar att han inte har någon särskild bild av menstruation utan
“det är något som bara är och något som flickor har. Inga värderingar i det.”
Likt Jens resonerar även Magdalena kring menstruation som något naturligt när hon berättar att “det är ju något som vi alla kvinnor och flickor behöver gå igenom. Det är lika naturligt som att gå på toaletten liksom. Det kommer varje månad.”
Lärarna uppger sig ha en förståelse för de menstruerande flickorna och deras deltagande i undervisningen av idrott och hälsa under menstruationen. Utifrån
egna erfarenheter förklarar de kvinnliga lärarna att det inte alltid är det roligaste i världen att utöva fysisk aktivitet under sin menstruation och att man har förståelse för att en elev kan ha ont eller liknande. Magdalena berättar att
“med tanke på att det är något man själv är med om så kanske man har en större förståelse och därav också [mer] kunskaper.” Trots hennes personliga erfarenheter av att det kan kännas bättre efter genomförd fysisk aktivitet med mensvärk, säger hon sig ha förståelse för att hennes elever inte alltid delar den uppfattningen. Vidare förklarar Erling, som delar Magdalenas uppfattning, att han har äldre kollegor vars inställning gällande förståelsen för menstruerande flickor skiljer sig från honom. Kollegorna anser att menstruation inte är ett besvär för flickorna eftersom det på deras tid aldrig utgjorde ett hinder från att delta i undervisningen.
Bilden av att lärarna ser menstruation som något naturligt både stärks och motsägs när lärarna berättar hur de menstruerande flickorna pratar om sin menstruation. Å ena sidan är lärarna förvånade och överraskade över hur öppet och obehindrat många menstruerande flickor talar om och kommunicerar sin menstruation till sina lärare. Exempelvis berättar Jonas att det är oftast “inga konstigheter utan det kan vara inför alla andra” där flickorna berättar för honom att “Jonas, jag har jätteont i magen idag, det är fel vecka för mig att idrotta.” Stina beskriver situationer där elever utan hinder berättar att de har mens och att de inte kan delta då de till exempel inte använder tampong och är rädda för läckage. Även Jens är positivt överraskad av sina elevers vilja att tala öppet om menstruation eftersom det inte är något han efterfrågat. Flera flickor tar eget initiativ och kommer fram och vill kommunicera att deras menstruation kommer påverka deras deltagande under lektionen. Å andra sidan menar de andra lärarna att det inte är lika självklart för andra flickor att kommunicera öppet med sin lärare om sin menstruation. Flera av de menstruerande flickorna är diskreta och berättar gärna om sin menstruation i smyg. Till exempel händer det att eleverna “kommer fram en och en för det är
svårt att prata om mens i grupp när man är 13 år” (Ebba). Dialogen sker oftast utom synhåll och vid sidan om där eleverna känner att de kan prata ostört med sin lärare. Magdalena berättar att hon brukar låsa upp till sitt kontor, som ligger i anslutning till idrottshallen, och sitta där minuterna innan lektionen börjar.
Genom att göra det känner hon att hon ger eleverna möjligheten att själva komma in och meddela sina eventuella besvär.
7.1.1.1 Sammanfattning
De intervjuade lärarna förklarar att de ser på menstruation som en naturlig process som flickor och kvinnor tar sig igenom under en viss period i livet.
Lärarna menar att de har en förståelse för att menstruationsrelaterade besvär kan påverka elevernas deltagande i undervisningen. De är även positivt överraskade över öppenheten och initiativförmågan eleverna visar upp genom att de pratar obehindrat om sin menstruation med sina lärare, men att detta är olika från individ till individ.
7.1.2 Menstruation – en undanflykt från att delta i undervisningen
Förutom att lärarna tycker att menstruation är naturligt uttrycker de även en annan syn på menstruerande flickor. Enligt flera av lärarna använder eleverna menstruationen som en ursäkt och undanflykt för att undvika deltagande i undervisningen. Ebba berättar att många av hennes elever inte kommer till skolan och är hemma som “endagarssjuk” istället. Hon förklarar att
“endagarssjuk kan vara att man har det jobbigt med mensen första dagen och idrotten är på den dagen vilket man tycker är jobbigt.” Hon spekulerar i att de menstruerande flickorna kan ha det som strategi att stanna hemma första dagarna av sin menstruation och att det eventuellt kan vara “sanktionerat” från föräldrarna. Även Stina och Magdalena är inne på samma spår och berättar att de kan se tydliga tecken på att eleverna systematiskt undviker undervisningen av idrott och hälsa vid vissa tillfällen. Enligt Stina blir hon emellanåt misstänksam och hon funderar på hur naturligt det kan vara för en elev att ha sin menstruation tre veckor i följd. Skulle menstruationen inte användas som
en undanflykt säger hon att det kan vara bra att låta det undersökas hos någon med mer kunskaper kring kroppen. Magdalena anser att det blir en förvriden sanning eftersom flickorna kan vara med på vissa moment men väljer ändå att säga “nej, men jag har mens” där det används som en anledning till att undvika deltagande i andra moment. Jens berättar att även hans elever använder sin menstruation som undanflykt för att kringgå deltagande. Däremot beskriver han att det emellanåt kan uppstå andra anledningar till att flickornas deltagande i undervisningen uteblir:
Om någon kommer med mens för 3:e veckan i rad brukar det komma fram att det är något annat som ligger till grund för att man inte vill bada eller så.
[...] och då får man grotta ned sig i vad det beror på och hur man kan jobba med det i så fall (Jens).
Jens menar att de vanligaste anledningarna som brukar komma fram är kopplade till bland annat dagens kroppsideal. Då är det väsentligt att arbeta både med individen och med klassen som helhet utifrån just dessa problem.
Däremot upplevde inte alla lärare att flickorna använder menstruation som en undanflykt. Jonas förklarade att det var extremt sällan han upplevde att hans elever använde menstruation som medel för att undvika hans undervisning.
Han argumenterar för att de flesta av hans elever är fullt medvetna om att det
“går alldeles utmärkt att idrotta” trots besvären som medföljer med menstruationen. I sin utläggning visade han på stort förtroende för sina elever till att de klarar av att sköta sin menstruation på ett sätt som gör att de kan delta så obehindrat som möjligt i undervisningen.
7.1.2.1 Sammanfattning
Lärarna upplever emellanåt att de menstruerande flickorna använder sin menstruation som ett medel för att slippa aktivt deltagande i undervisningen av idrott och hälsa. Genom att eleverna skyller på sin menstruation kan de
